Uppdrag 2

Fråga 1

E-nivå: Vad innebär naturtillståndet? Hur förhåller sig det till begreppet samhällskontraktet?

Naturtillståndet innebär att vi människor består av lagar och regler som är naturligt redan innan vår
samhällssystem skapades. Vi kan förklara naturtillståndet som det sätt vi agerar på när vi inte är
påverkade av samhällskontraktet. Samhällskontraktet skapades för att möjliggöra en samvaro mellan
människor, ett kontrakt som innebär lagar och sedvänjor. Dvs en sorts överenskommelse mellan
individen och en stat.

C-nivå: Resonera även kring naturtillståndet angående vad som talar för och emot Hobbes, Lockes
och Rousseaus beskrivningar av dessa!

Hobbes tolkar människan, naturen och staten i insikt av mekaniska orsaksrelationer och rörelse.
Thomas Hobbes har en negativ uppfattning om naturtillståndet. Enligt Hobbes representerar det ett
till tillstånd av ett permanent krig, ett permanent hot mot människans fortsatta existens. Hobbes
naturtillstånd kategoriseras som allas krig mot alla ("bellum omnium contra omnes"). Fullständig
frihet hos människan leder till egennyttig strävan därmed “allas krig mot alla”. Således har har
människorna lämnat makten till en styrelse, med andra ord staten.

Lockes uppfattning av naturtillståndet är optimistiskt. Människan har friheten att göra vad som helst,
därmed så är naturens lagar är effektiva och rationellt förhindrar människor att orsaka skadliga
göromål. Naturtillståndet gav full frihet, däremot obegränsad frihet orsakar skada på grund av
inkompetens.

A-nivå: Resonera även kring vilka följder får för etiken om det finns en objektiv naturrätt eller ej!

Källförteckning:

Wikipedia, Naturtillstånd, https://sv.wikipedia.org/wiki/Naturtillst%C3%A5nd,(hämtad 2020-05-26)

Martin Tunström, Mellan raderna på samhällskontraktet,
https://www.barometern.se/ledare/mellan-raderna-pa-samhallskontraktet/?stopredirect, (hämtad
2020-05-27)

Christer Fäldt; Daniel Fäldt, Tankar “Filosofi för Gymnasiet”, Upplaga 3:3, (hämtad 2020-05-27)
Fråga 2

E-nivå: Vad talar för särartsfeminism resp. likhetsfeminismen?

Särartsfeminism säger att det finns biologiska skillnader mellan män och kvinnor vilket gör att vi har
olika roller inom samhället. Dvs olika behov och uppgifter att uppfylla inom samhället. Dessa olika
uppgifter och behov gör att män och kvinnor kan kompletter varandra. Men idag tex värderas
manliga egenskaper högre än kvinnliga egenskaper, vilket enligt särartsfeminism är fel. Ett ex är att
oftast ser man ner på yrke såsom städerska, då det är en kvinnlig dominerat och har med “kvinnliga”
egenskaper att göra. Detta kan man självklart argumentera mot där tex idag så ser det väldigt jämlik
ut inom de “manliga” yrken såsom läkare osv. Särartsfeminism tycker då att de kvinnliga egenskaper
ska uppvärderas så att de är likvärdiga som manliga egenskaper.

Medan likhetsfeminismen säger att de olika skillnader mellan de två könen inte beror på de
biologiska skillnader utan de är skapat av samhället. Därför tycker de, genom att ändra på samhället
kan man alltså ta bort dessa skillnader. Likhetsfeminismen är mest vanligt idag.

C-nivå: Resonera även kring frågan huruvida dessa synsätt kan jämkas samman eller ej!

Egentligen finns det bara en skillnad mellan särartsfeminism och likhetsfeminism. Där
särartsfeminism tycker att kvinnliga egenskaper ska uppvärderas, även fast det finns skillnader
biologiskt så kan man fortfarande se att manliga egenskaper värderas mer inom samhället, för att
uppnå jämställdhet inom samhället. Likhetsfeminism tycker att samhället ska ändras så att det finns
jämställdhet inom samhället. Att de har likheter är därför de tillhör feminism gruppen, men de har
olika tolkningar på vad är det som skapar ojämställdhet inom samhället. Dessutom tycker båda att
på ett eller ett annat sätt så är det samhället som har skapar ojämställdhet mellan könen. Tex enligt
särartsfeminism så är det samhället som nedvärderar kvinnliga egenskaper medan likartsfeminism
tycker att det är samhället som skapar skillnaderna. Vidare kan man diskutera att både särarts- och
likhetsfeminism ser att det finns ett ojämställdhet inom samhället men har olika lösningar.

Många kan tycka att särarts och likhetsfeminism är väldigt olika från varandra, att de inte kan se på
saker och ting tillsammans. VIlket jag förstår. Att den ena fokuserar på biologiska skillnader och den
andra på sociala skillnader. Vilket är kan göra att många tycker att de är helt olika.

A-nivå: Diskutera även frågan hur biologiskt kön förhåller sig till socialt kön? Vad är konstruerat
och vad är av naturen givet om vi ser till vårt beteende och våra personligheter! Kom gärna med
egna klargörande exempel!
Genom historien så har kvinnor blivit hemmafruar och män jobbar, detta kan man diskutera att det
beror på olika faktorer. Bla kan man säga att det beror på de biologiska skillnaderna. När tex
nomaderna började bosätta sig och man kunde då födda mer barn, eftersom man inte behövde bära
runt barnet från ställe till ställe, så insåg man att barnen gjorde så kvinna inte kunde “röra” sig lika
mycket. Kvinnorna var bärplockare medan män var jagare redan innan. Detta är mest pga att man
insåg att kvinnor var biologiskt svagare än män. Detta kan har lett till att vi idag ser kvinnor som
svaga och ser flesta kvinnor som hemmafruar jämfört med män. Detta har då blivit en kombination
av både det biologiska och det sociala könet. Där det började som en biologisk anledningen med
slutade med ett social kön dvs genus.

Vi idag kan se att biologiska skillnader grundar sig inom genus. Ett tydligt ex är att högutbildade
positioner kräver mindre känslor. Kvinnor på ett biologiskt sett är mer känslomässiga än män. Detta
bidrar då till “mannen är normen”, dvs att vi ser manliga egenskaper som norm inom samhället.
Mannen är normen grundar sig på kategorisering mellan två kön. Detta bidrar ytterligare till genus.

Det finns alltså biologiska skillnader mellan könen men även skillnader mellan de sociala kön dvs
genusskillnader.

Men det finns även olika orsaker till genusskillnader, exempelvis:

● Socialisering: att pojkar och flickor socialiseras tidigt in i olika könsroller med hjälp av
föräldrar, andra vuxna i omgivningen och skola.
● Socialkonstruktivism: Kvinnligt och manligt uppstår i interaktion mellan människor (normer)
● Socialt skapat kön: Innehåller socialiseringsprocessen men handlar också om att könet
kontinuerligt skapas i olika situationer

Ett ex på detta är att Kvinnor ”gör kön” när de jobbar deltid för att hinna hämta barnen under
småbarnsåren. Män ”gör kön” när han jobbar heltid under småbarnsåren, tar bilen till verkstan eller
har monopol på att grilla köttet på sommaren.

Vår verklighet bygger på att kategorisera varandra som män och kvinnor. Kan vi inte göra det (stöter
på en person vi inte kan avgöra könet på) blir vi osäkra och illa till mods. Vi vill inte avslöja att vi inte
vet könet på personen, eftersom det kan genera.

Men socialisering, socialkonstruktivism, och social skapat kön är vad bygger en persons bettende
utifrån samhällets nivå. Detta är vad likhetsfeminister vill få bort då. Medan särartsfeminister säger
att dessa olika normer eller roller kompletterar varandra. Och tex att männen är på högre positioner
för att de biologiskt kan oftast hantera sina känslor bättre än kvinnor, medan kvinnor stannar
hemma och tar hand om barnet för att de oftast har lättare att hantera barnet.

Men när det gäller vår personlighet så finns det många studier som tyder på att det biologiska
genetiken har en stor skillnad på vår personlighet. Det visar sig att genetiken har mer inflytande än
vår föräldrar på att skapa till vår personlighet. Men det går även att diskutera emot detta, där många
andra studier visar att vår personlighet i stort sätt påverkas av miljön vi är uppvuxen i.
Sammanfattningsvis så är vår personlighet och bettende starkt påverkat av våra biologiska skillnader
men även det sociala könet. Dessutom kan man säga att det sociala könet är “skapad” av våra
biologiska skillnader.

Källförteckning:

Maktsalong, Olika sorters feminism, https://maktsalongen.se/olika-sorters-feminism/, (hämtad

2020-05-27)

https://opentextbc.ca/socialpsychology/chapter/person-gender-and-cultural-differences-in-
conformity/ , (hämtad 2020-05-27)

https://opentextbc.ca/introductiontopsychology/chapter/11-3-is-personality-more-nature-or-more-
nurture-behavioral-and-molecular-genetics/, (hämtad 2020-05-27)

https://www.sciencedaily.com/releases/2013/06/130605090524.htm , (hämtad 2020-05-27)