Ordföljd Explanation

You might also like

Download as pdf or txt
Download as pdf or txt
You are on page 1of 9

Förord

Det här häftet är avsett för dig som redan har ett visst ordförråd i svenska, men
som behöver få en klar bild av vilka typer av satser som finns i språket, vilka
former de har och vilken funktion de fyller.
Boken har en inbyggd progression och det är meningen att du ska kunna
arbeta med den från första sidan till sista. Du kan använda den parallellt med,
före eller efter Form och funktion Verb.
Jag har valt att arbeta med ordföljden med hjälp av satsscheman, där sats­
delarna står under olika rubriker. En rubrik i taget presenteras, förklaras och
övas. På så sätt byggs schemat ut successivt.
På flera ställen i boken står paragrafnummer. De hänvisar till Målgramma-
tiken som finns på flera olika språk. Den första rubriken i huvudsatsschemat,
FUNDAMENT, motsvaras av markeringen X i Målgrammatiken.
Längst bak i boken finns tomma scheman som man kan kopiera på papper
eller OH-film om man vill gå igenom övningarna gemensamt i gruppen.
För att du ska kunna arbeta på egen hand finns lösningar i ett separat facit.

KERSTIN BALLARDINI

Form & Funktion Ordf.ORIG.indd 3 09-01-22 13.13.27


INNEHÅLL
huvudsatser

1 Ordföljd 7
Huvudsats 7
Bisats 7

2 verb1 och subjekt i olika typer av satser 8


3 Subjektet 10
Huvudord och attribut 12
Flera huvudord i samma subjekt 12
Opersonligt subjekt 13
Sammanfattning av VERB1 och subjekt 14

4 Fundament 16
Påstående- och imperativsatser 16

5 Frågesatser 19
Ja/nej-fråga 19
Skiljetecken och olika typer av satser 20
Frågeordsfråga 22
Frågeord som subjekt och objekt 23
Frågesatser 25
Vad … för-frågor 28
Påståendefrågor 30
Sammanfattning av fundament, verb1 och subjekt 31

6 Satsadverbial 33
7 Satsens övriga verb – verb2 36

4 FORM OCH FUNKTION · ORDFÖLJD

Form & Funktion Ordf.ORIG.indd 4 09-01-22 13.13.27


8 Komplement 38
Objekt som komplement 38
Predikatsfyllnad som komplement 39
Sammanfattning av objekt och predikatsfyllnad 40
Egentligt subjekt som komplement 42
Sammanfattning av olika typer av komplement 44

9 Adverbial 46
Platsadverbial 46
Tidsadverbial 47
Flera adverbial i samma sats 47
Sättsadverbial och orsaksadverbial 50

10 Vad kan stå på fundamentsplats? 52


11 Vad gör vi med småorden? 56
Prepositioner i satsschemat 56
Partikelverbens partiklar i satsschemat 60

12 Sammanfattning av huvudsatsschemat 62
13 Passiva satser 63
Aktiv sats 63
Passiv sats 63
Aktiva satser med obestämt subjekt 66
Agent 68
Perfekt particip i passiva satser 70

14 Infinitivkonstruktioner 72

INNEHÅLL 5

Form & Funktion Ordf.ORIG.indd 5 09-01-22 13.13.27


bisatser

15 Huvudsatser och bisatser 75


Samordning av huvudsatser 75
Bisatser är delar av huvudsatser 78
Adverbialsbisatser 78

16 Ordföljd i bisatser 81
17 Olika typer av bisatsinledare 82
Konjunktioner som bisatsinledare 82
Att och om som bisatsinledare 84
Indirekt tal och indirekta ja/nej-frågor 86
Frågeord som bisatsinledare 89

18 Relativa bisatser 93
Relativa bisatsinledare 93
Den relativa bisatsens förhållande till huvudsatsen 94
Utelämnande av bisatsinledaren som 100
Prepositioner i bisatser som inleds med som 101

19 Sammanfattning av bisatserna 105


Bisatsinledare 105
Utelämnande av hjälpverbet ha (har, hade) i bisatser 107

20 Emfatisk omskrivning 110


Emfatiskt omskrivning i påståendesatser 110
Emfatisk omskrivning i ja/nej-frågor 111
Emfatisk omskrivning i frågeordsfrågor 114
Emfatisk omskrivning i olika typer av satser 116
Utelämnande av som vid emfatisk omskrivning 119

kopieringsunderlag
Huvudsatsschema 122
Bisatsschema 124

6 FORM OCH FUNKTION · ORDFÖLJD


Kopiering av detta engångsmaterial är förbjuden enligt lag och gällande avtal.

Form & Funktion Ordf.ORIG.indd 6 09-01-22 13.13.27


1 ORDFÖLJD

En viktig del av den svenska grammatiken är ordföljden (syntaxen).


Ordens placering i en sats visar vilken funktion satsen har, till exempel
om det är en fråga eller ett påstående, och om det är en huvudsats
eller en bisats.
Vi ska studera ordföljden med hjälp av ett satsschema, där vi placerar
orden under olika rubriker. Det finns ett schema för huvudsatser och ett
för bisatser.

Huvudsats
FUNDA­ SATS­
MENT VERB1 SUBJEKT ADVERBIAL VERB2 KOMPLE­MENT ADVERBIAL
1 Pia har aldrig åkt skidor förut.
2 Ska hon åka ensam?
3 Vad försöker hon göra?
4 Nu måste någon hjälpa henne, eftersom hon
aldrig har åkt
skidor förut.

Bisats
BISATS­IN­ SATS­
LEDARE SUBJEKT ADVERBIAL VERB1 VERB2 KOMPLE­MENT ADVERBIAL

eftersom hon aldrig har åkt skidor förut.

1 ORDFÖLJD 7
Kopiering av detta engångsmaterial är förbjuden enligt lag och gällande avtal.

Form & Funktion Ordf.ORIG.indd 7 09-01-22 13.13.28


2 VERB 1 OCH SUBJEKT I
OLIKA TYPER AV SATSER

Det finns olika typer av huvudsatser. De har olika funktion och olika form.
Alla svenska fullständiga satser har ett eller flera verb. Det första verbet har
alltid presensform, preteritumform eller imperativform. I exemplen här under
har vi placerat det första verbet under rubriken VERB1.

Funktion     VERB1


Påstående   1  En man ligger på gatan.
Fråga   2  Hur länge har han legat där?
Påstående   3  Polisen kommer.
Fråga  4 Lever mannen?
Fråga  5 Är han sjuk?
Påstående   6  Vi måste ringa efter en ambulans.
Uppmaning  7 Kom!
Uppmaning  8 Vänta här!
Fråga   9  När kommer ambulansen?
Påstående 10  Nu kommer den.
Påstående 11  Ambulansen kör mannen till sjukhuset.
Påstående 12  På gatan ligger mannens hatt kvar.

Du ser att alla satser har minst ett verb (VERB1).


Alla svenska satser som är påståenden eller frågor måste också ha ett
subjekt. Bara uppmaningar saknar subjekt – se exempel 7 och 8! (Sådana
satser kallas också imperativsatser.)

8 FORM OCH FUNKTION · ORDFÖLJD


Kopiering av detta engångsmaterial är förbjuden enligt lag och gällande avtal.

Form & Funktion Ordf.ORIG.indd 8 09-01-22 13.13.28


A  Översätt exemplen på s. 8 till ditt språk.

  1

  2

  3

  4

  5

  6

  7

  8

  9

10

11

12

B Läs de svenska exemplen på s. 8 en gång till och markera subjektet


i varje sats med en ring.

Som du ser, står VERB1 och subjektet alltid bredvid varandra. Men subjektet
står ibland före, ibland efter VERB1.

2 VERB 1 OCH SUBJEKT I OLIKA TYPER AV SATSER 9


Kopiering av detta engångsmaterial är förbjuden enligt lag och gällande avtal.

Form & Funktion Ordf.ORIG.indd 9 09-01-22 13.13.28


3 SUBJEKTET

§ 3.1
En sats består av olika delar, satsdelar. VERB1 är en satsdel som alltid finns
med. Subjektet är en annan satsdel som är obligatorisk i alla svenska satser
utom i uppmaningar (imperativsatser). Subjektet är ofta substantiv eller
pronomen.

SUBJEKT
 1 Robert ska fylla 10 år.
 2 Han vill ha en cykel.
 3 Hans föräldrar är arbetslösa.
  4 I måndags gick de till en cykelaffär.
  5 Där köpte de en begagnad cykel.
 6 Den var billig.
  7 Hur mycket kostade cykeln?
  8 Varför köpte föräldrarna den?
  9 Var den blå?
10 Kan pojken cykla?
11 Betalade hans pappa cykeln?

10 FORM OCH FUNKTION · ORDFÖLJD


Kopiering av detta engångsmaterial är förbjuden enligt lag och gällande avtal.

Form & Funktion Ordf.ORIG.indd 10 09-01-22 13.13.29


A  Översätt exemplen på s. 10 till ditt språk.

  1

  2

  3

  4

  5

  6

  7

  8

  9

10

11

B Läs de svenska exemplen på s. 10 en gång till och markera VERB1


i varje sats med en ring.

3 SUBJEKTET 11
Kopiering av detta engångsmaterial är förbjuden enligt lag och gällande avtal.

Form & Funktion Ordf.ORIG.indd 11 09-01-22 13.13.29

You might also like