1 (3)

BESLUT
2020-11-11 Dnr SU FV 3.1.3 -3951-20

Kristina Nilsson Björkenstam

Utbildningsledare

Alexandra Valdringer
Handläggare

Utredning av genomströmning inom lärarutbildningarna vid

Stockholms universitet
Utredningens bakgrund och genomförande i korthet

Områdesnämnden för humanvetenskap beslutade 2018-11-14 att uppdra åt Områdeskansliet

för humanvetenskap att genomföra en områdesövergripande utredning av genomströmningen
inom universitetets lärarutbildningar (dnr SU-FV 3.1.3-0794-18). Arbetet avrapporteras i
enlighet med beslutet till båda områdesnämnder i form av en skriftlig rapport.

Bakgrunden till beslutet var rapporten ”Uppföljning och åtgärdsplan för lärarutbildningarna
inom Humanvetenskapliga området” som lades fram för områdesnämnden 2018-03-14. I
rapporten konstaterades att den låga genomströmningen vid flera lärarprogram var ett
övergripande problem. Beredningen för lärarutbildning vid det humanvetenskapliga området,
BULA, föreslog därför i enlighet med rapporten att områdesnämnden i dialog med det
naturvetenskapliga området skulle göra en översyn av genomströmningen.

Utredningen har genomförts av en områdesöverskridande projektgrupp som i enlighet med

uppdraget närmare specificerat utredningens frågeställningar, gjort relevanta avgränsningar
och tagit fram rapportens utformning. I projektgruppen har ingått utbildningsledare och
handläggare vid de båda områdeskanslierna samt en studentrepresentant. Vid behov har andra
aktörer inom universitetet adjungerats till arbetet. Projektgruppens arbete har bedrivits i
kontinuerlig dialog med lärarutbildningarnas programråd, VFU-kollegiet och RUVA
(utbildningsrådet för ULV och VAL). Arbetet har löpande avrapporterats till
områdesnämndernas lärarutbildningsberedningar.

Syfte och metod

Utredningen syftar till att öka kunskapen om genomströmning inom samtliga

lärarutbildningsprogram vid Stockholms universitet för att, i nästa steg, ligga till grund
för beslut om åtgärder som kan förbättra genomströmningen.

Genomströmning är ett brett begrepp som i denna utredning bryts ned i resultatmåtten
kvarvaro och examensfrekvens. Utredningen visar att dessa resultatmått måste sättas in

Stockholms universitet Besöksadress: Telefon: 08-162000

106 91 STOCKHOLM Universitetsvägen 10 A www.su.se/humanvet
Södra huset, Frescati
 2 (3)

i ett större sammanhang; alla utbildningarna vid universitetet har olika förutsättningar,
målgrupper och söktryck, och utredningen innefattar därför såväl kvantitativa som
kvalitativa analyser. Framgångsfaktorer som kan identifieras i de olika
lärarprogrammens arbete med att öka genomströmningen ska belysas.

Det statistiska analysunderlaget är framtaget ur universitetets interna

uppföljningssystem Integrerat verksamhetsstöd (IVS ”Kuben för genomströmning”)
samt från Ladok och antagningssystemet NyA. Information om studenters
sysselsättning före, under och efter studierna genom Bak- och framgrund, ett
statistikverktyg framställt av SCB i samarbete med Ladokkonsortiet. Utredningens
kvalitativa analys baseras på intervjuer och samtal med företrädare för verksamheten
såsom programrådsordförande, lärare, studierektorer, studievägledare,
studieadministratörer och utredare. Intervjuer har även genomförts med
studentrepresentanter från alla lärarutbildningar. Även nationellt komparativa perspektiv
har beaktats, varför analyser av utredningar utförda vid andra lärosäten och kontakter med
företrädare för andra lärarutbildningar i landet har varit nödvändiga.

Avgränsningar

Utredningen är avgränsad till tidsperioden 2012–2020, med fokus på aktuella

lärarutbildningar efter lärarutbildningsreformen 2011.

En viktig utgångspunkt i utredningen har varit att systematiskt ta fram och analysera de
kvantitativa underlagen på ett enhetligt sätt. Då utbildningsstrukturen och syftet med
utbildningarna ULV och VAL skiljer sig åt från de övriga programmen har
genomströmningen på dessa utbildningar inte kunnat mätas och analyseras på ett
jämförbart sätt.

Resultat

Utredningen visar att genomströmningen inom lärarutbildningarna vid universitetet

under perioden 2012 till 2014 är jämförbar med övriga yrkesexamensutbildningar vid
universitetet under samma tid, och kvarvaron i senare del av program förefaller öka
under senare år vilket torde leda till ökande examensfrekvens de kommande åren. Det
är troligt att genomströmningen kommer påverkas av COVID-19-pandemin, vilket är
ett tydligt exempel på att genomströmning påverkas av både externa och interna
faktorer och därför måste sättas in i ett större sammanhang.

Bland de faktorer som kan påverka genomströmningen märks tydligt institutionernas

ekonomiska resurser för att arbeta aktivt med genomströmning, bland annat hur
institutionerna tar sig an och arbetar med studenternas eventuellt bristande
förkunskaper genom exempelvis genomtänkta introduktioner, systematiskt
kursutvecklingsarbete och arbete med akademisk litteracitet och progression.
 3 (3)

Programråden lyfts i utredningen fram som centrala aktörer, och även ett fungerande
och aktivt samarbete mellan studierektorer och studieadministratörer på
programansvariga och kursgivande institutioner samt inom VFU-kollegiet.

Att IVS Kuben för genomströmning har använts är en fördel då denna utredning nu
kan inspirera till fortsatta och fördjupade studier av genomströmning på exempelvis
kurs- och inriktningsnivå på institutionsnivå samt användas framgent i andra
utredningar. Även statistikverktyget Bak-och framgrund har visat sig användbart för
uppföljning och analys av studentpopulationen.

En stor vinst med utredningen har varit de samtal och intervjuer som genomförts där
såväl institutionsföreträdare som studenter tillsammans med områdeskansliet har
fördjupat sig i faktorer som kan öka genomströmningen, och därigenom bidragit till
ökad kunskap i frågan.

Beslut

Områdesnämnden för humanvetenskap beslutar att:

- uppdra åt lärarutbildningsberedningen (BULA) att, i samråd med det

naturvetenskapliga området samt programråden inom lärarutbildningarna, utreda
förutsättningar för kompletterande stödåtgärder utanför lärarutbildningens ram i
syfte att komma till rätta med den stora spridningen av förkunskaper bland
lärarstudenter. Dessa förslag till åtgärder skall presenteras för områdesnämnden
senast 2021-06-15
- lyfta behovet av central studievägledning för presumtiva lärarstudenter och behovet
av administrativt systemstöd för individuella studiegångar
- uppdra åt Områdeskansliet för humanvetenskap att fortsätta utreda
genomströmningen på ULV och VAL i enlighet med dessa utbildningars
förutsättningar.
 1 (23)

2020-11-11 Dnr SU FV-3951-20

Genomströmning inom lärarutbildningarna vid Stockholms universitet

Introduktion

Utredningens bakgrund och genomförande

2018 beslutade Områdesnämnden för humanvetenskap, i samråd med Områdesnämnden för

naturvetenskap, att uppdra åt Områdeskansliet för humanvetenskap att genomföra en utred-
ning av genomströmningen inom universitetets lärarutbildningar.

När det humanvetenskapliga områdets programrapporter analyserades under 2018, ledde detta
arbete till rapporten ”Uppföljning och åtgärdsplan för lärarutbildningarna inom Humanveten-
skapliga området”. I rapporten konstaterades att den låga genomströmningen inom flera lärar-
program är ett övergripande problem vid Stockholms universitet. Lärarutbildningsberedningen
vid det humanvetenskapliga området, BULA, föreslog därför att områdesnämnden, i dialog
med det naturvetenskapliga området, skulle göra en översyn av genomströmningen.

Utredningen syftar till att öka kunskapen om genomströmning inom lärarutbildningarna vid
Stockholms universitet för att, i nästa steg, kunna ligga till grund för beslut om åtgärder som
kan förbättra genomströmningen. Framgångsfaktorer som kan identifieras i de olika lärar-
programmens arbete med att öka genomströmningen ska belysas.

Genomströmning är ett brett begrepp som i denna utredning bryts ned i resultatmåtten kvar-
varo och examensfrekvens. Utredningen visar att dessa resultatmått måste sättas in i ett
större sammanhang; alla utbildningar vid universitetet har olika förutsättningar, målgrup-
per och söktryck, och utredningen innefattar därför såväl kvantitativa som kvalitativa ana-
lyser. Det statistiska analysunderlaget är framtaget ur universitetets interna uppföljningssy-
stem Integrerat verksamhetsstöd (IVS). Detta kompletteras med ett underlag som beskriver
studentgruppens sammansättning som baseras på uppföljningsrapporter från Ladok i kombi-
nation med underlag från antagningssystemet NyA. Information om studenters sysselsättning
före, under och efter studierna hämtas från Bak- och framgrund, ett statistiksystem utvecklat
av SCB och Ladokkonsortiet i samarbete. Utredningens kvalitativa analys baseras på inter-
vjuer och samtal med företrädare för verksamheten såsom programrådsordförande, lärare, stu-
dierektorer, studievägledare, studieadministratörer och utredare. Intervjuer har även genom-
förts med studentrepresentanter från alla lärarutbildningar. Även nationellt komparativa per-
spektiv har beaktats, varför analyser av utredningar utförda av andra myndigheter och lärosä-
ten samt kontakter med företrädare för andra lärarutbildningar i landet har varit nödvändiga.

Stockholms universitet Besöksadress: Telefon: 08-162000

106 91 STOCKHOLM Universitetsvägen 10 A www.su.se/humanvet
Södra huset, Frescati
 2 (23)

Utredningen har genomförts av en områdesöverskridande projektgrupp som fick i uppdrag att

närmare specificera utredningens frågeställningar, göra relevanta avgränsningar och avgöra
hur rapporten skulle utformas. I projektgruppen har ingått utbildningsledare och handläggare
vid de båda områdeskanslierna samt en studentrepresentant. Vid behov har andra aktörer inom
universitetet adjungerats till arbetet. Projektgruppens arbete har bedrivits i kontinuerlig dialog
med lärarutbildningarnas programråd, VFU-kollegiet och RUVA (utbildningsrådet för ULV
och VAL). Arbetet har löpande avrapporterats till områdesnämndernas lärarutbildningsbered-
ningar.

Utredningens syfte och genomströmning inom lärarutbildningarna i ett större perspektiv

På både kort och lång sikt finns ett stort behov av lärare i Sverige: år 2033 kan cirka 45 000
behöriga lärare och förskollärare komma att saknas enligt 2019 års lärarprognos.1 Totalt be-
räknas 9 600 lärare och förskollärare examineras årligen fram till 2033, men för att undvika en
framtida bristsituation skulle antalet examinerade behöva öka till 12 600 per år. Antalet som
börjar på lärarutbildningarna har sedan 2011 ökat från 11 700 till 15 000, en ökning med 28
procent. Faktum är att de senaste årens nybörjartal bara har överträffats några år i början på
2000-talet. Antalet nybörjare skulle dock behöva öka till drygt 19 000 för att klara lärarför-
sörjningen.

Den viktigaste förklaringen till lärarbristen är fler barn och elever i nästan alla skolformer! I
de verksamhetsformer som lärarprognosen omfattar har antalet barn och elever ökat med över
en halv miljon eller 22 procent under den senaste tioårsperioden. Ökningen beräknas fortsätta
ytterligare några år om än i långsammare takt. Så även om fler har påbörjat lärarutbildning-
arna de senaste åren så har antalet barn och elever ökat ännu snabbare. Dessutom tar det några
år att bli färdig lärare.

Detta innebär sammantaget att arbetsmarknaden för lärare är mycket god.2 Trots detta är sökt-
rycket till flera av lärarutbildningarna relativt lågt, och studenter som påbörjar lärarutbild-
ningar, framförallt de långa programmen till ämneslärare, väljer i stor utsträckning att hoppa
av. Ett avhopp kan vara positivt för den enskilda studenten, till exempel om studenten tidigt i
utbildningen inser att han eller hon gjort ett felval och istället kommer in på en annan utbild-
ning, men avhopp senare under utbildningen innebär att studenten har satsat tid och studieme-
del till liten eller ingen nytta. För universitet innebär både tidiga och sena avhopp försämrad

1
Skolverket (2019). Lärarprognos 2019. Redovisning av uppdrag att ta fram återkommande prognoser
över behovet av förskollärare och olika lärarkategorier. Skolverket, dnr 5.1.3-2018:1500.
2
Enligt SCB:s arbetskraftsbarometer 2019 rapporterar en stor andel arbetsgivare brist på nyutexa-
minerade lärare: till exempel rapporterar mer än 80 procent av arbetsgivarna brist på nyutexamine-
rade grundlärare med inriktning fritidshem och ämneslärare i matematik/NO för årskurs 7-9. Källa:
SCB (2019). Arbetskraftsbarometern 2019 – vilka utbildningar ger jobb?
 3 (23)

ekonomi och svårigheter att planera för kommande terminer, och till saken hör att lärarutbild-
ningarna utgör en betydande del av universitetets utbildningsuppdrag.

Samtidigt är det viktigt att sätta genomströmningen inom lärarutbildningarna i relation till den
inom andra jämförbara program vid lärosätet, och i det ljuset ser vi att flera av lärarutbild-
ningsprogrammen står sig väl. Dessutom finns det positiva tendenser vad gäller söktryck: se-
dan de nya lärarutbildningarna startade hösten 2011 har antalet behöriga sökande ökat, om än
från en låg nivå. Som ett par av framgångsfaktorerna framhåller lärare och lärarstudenter för-
bättrade löner och arbetsvillkor samt en ökad kvalitet inom utbildningarna sedan de inlemma-
des i Stockholms universitet för drygt tio år sedan.

Men trots att vi ser en positiv utveckling finns det mycket kvar att göra. Det är därför av yt-
tersta vikt att analysera genomströmningen inom lärarutbildningarna vid Stockholms universi-
tet. Syftet med denna utredning är att bidra med kunskap som i nästa steg kan ligga till grund
för beslut om åtgärder som kan förbättra genomströmningen. Stockholms universitet examine-
rar årligen nästan 1 400 lärare, men vi skulle behöva utbilda och examinera ännu fler. Utred-
ningen hoppas kunna utgöra ett bidrag till denna viktiga samhällsinsats.

Lärarutbildningar vid Stockholms universitet

Lärarutbildningen leder sedan lärarutbildningsreformen 2011 till fyra examina: förskollärarex-

amen, grundlärarexamen, yrkeslärarexamen och ämneslärarexamen. Vid Stockholms universi-
tet ges följande utbildningar:

Förskollärarexamen

- Förskollärarprogrammet, 210 hp. Programansvarig institution: Barn- och ungdomsve-

tenskapliga institutionen (BUV)

Grundlärarexamen

- Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem, 180 hp, med inriktning
mot Bild och form, Idrott och hälsa eller Musik. Programansvarig institution: BUV.
(Nedan förkortat till Grundlärarprogrammet fritidshem.)

- Grundlärarprogrammet med inriktning på arbete i förskoleklass och årskurs 1–3, 240

hp. Programansvarig institution: Institutionen för språkdidaktik (ISD). (Nedan förkor-
tat till Grundlärarprogrammet F–3.)

- Grundlärarprogrammet med inriktning på arbete i årskurs 4–6, 240 hp. Programansva-

rig institution: Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didak-
tik (MND). (Nedan förkortat till Grundlärarprogrammet 4–6.)

Ämneslärarexamen

- Ämneslärarprogrammet språk med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7–9,

 4 (23)

240 hp, eller med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, 300/330 hp. Programansva-
rig institution: ISD

- Ämneslärarprogrammet humaniora och samhällsvetenskap med inriktning mot arbete

i grundskolans årskurs 7–9, 240 hp, eller med inriktning mot arbete i gymnasieskolan,
300/330 hp, Programansvarig institution: Institutionen för de humanistiska och sam-
hällsvetenskapliga ämnenas didaktik (HSD)

- Kompletterande pedagogisk utbildning för ämneslärarexamen - humaniora och sam-

hällsvetenskap, 90 hp. Programansvarig institution: HSD

- Kompletterande pedagogisk utbildning för ämneslärarexamen i matematik, 90 hp.

Programansvarig institution: MND

- Kompletterande pedagogisk utbildning för ämneslärarexamen i matematik, naturve-

tenskap och teknik för forskarutbildade, 90 hp. Programansvarig institution: MND

- Ämneslärarutbildning 90–120 hp med KPU – matematik, naturvetenskap och teknik,

120 hp. Programansvarig institution: MND

Yrkeslärarexamen

- Yrkeslärarprogrammet - inriktning mot vård- och omsorgslärare, 90 hp (helfart resp.

halvfart). Programansvarig institution: Institutionen för pedagogik och didaktik (IPD)

- Yrkeslärarprogrammet, 90 hp (helfart resp. halvfart) Programansvarig institution: IPD

Bidragsutbildningar

- Utländska lärares vidareutbildning (ULV), 120 hp, är en kompletterande utbildning

för personer med en utländsk lärar- eller förskollärarexamen eller ämnesexamen i
motsvarande ett svenskt skolämne. Syftet är att ta vara på utländska lärares och förs-
kollärares kompetens och ge ökade möjligheter till anställning i svensk skola eller för-
skola. ULV regleras i förordning (2008:1101) om högskoleutbildning som komplette-
rar avslutad utländsk utbildning samt lokala regler för behörighet och antagning (dnr
SU FV 1.1.2 -3392-20). Kursutbudet baseras på samläsning med kursutbud inom or-
dinarie lärarutbildning. Varje student följer en individuell studieplan som bygger på
tidigare högskolestudier och lärarerfarenheter samt resultatet av ett obligatoriskt
språkligt inplaceringsprov. Utbildningen omfattar maximalt 120 hp samt utöver detta
30 hp i svenska för studenter som behöver ytterligare utbildning i språket för att
kunna tillgodogöra sig utbildningen. Målet med utbildningen är att kompletteringen
ska leda till en svensk lärar- eller förskollärarexamen och/eller legitimation.

- Vidareutbildning av lärare som saknar lärarexamen (VAL), 120 hp, är en komplette-

rande utbildning för den som arbetar minst halvtid som lärare eller förskollärare men
saknar examen. VAL regleras av förordning (2011:689). Varje student följer en indi-
viduell studieplan som bygger på tidigare högskolestudier och lärarerfarenheter, och
 5 (23)

målet med utbildningen är att kompletteringen ska leda till examen. Kurser inom
VAL ges på distans och halvfart.

Påbyggnadsutbildningar

Vid Stockholms universitet ges även påbyggnadsutbildningar på avancerad nivå till speciallä-
rare och specialpedagog. För behörighet krävs avlagd lärar- eller förskollärarexamen samt
minst tre års yrkeserfarenhet. Genomströmningen inom dessa påbyggnadsutbildningar är
mycket god, med en examensfrekvens på 70 procent under perioden 2012-2014.

Lärarutbildningarnas organisation

Under senare år har lärarutbildningarnas organisation och styrning utretts både externt (RiR
2020:15) och internt, och ett förslag på förändringar i styrmodell och organisation för lärarut-
bildningarna (dnr SU FV-1.2.1-1405-20) är på remiss inom lärosätet. Den organisation som
beskrivs i detta avsnitt är den befintliga.

Lärarutbildning bedrivs sedan 2008 på både humanvetenskapliga och naturvetenskapliga om-

rådet. Ett fyrtiotal institutioner på fyra fakulteter deltar i utbildningarna. Områdesnämnden på
respektive område har sedan 2015 en särskild beredning för lärarutbildningsfrågor (BULA
och LUS).

2016 inrättades ett programråd för varje lärarutbildning, som leds av en ordförande från pro-
gramansvarig institution och består av representanter för kursansvariga institutioner, VFU-
studierektor, en extern verksamhetsrepresentant och två studentrepresentanter. Programrådens
uppgift är att utveckla och följa upp kvaliteten och innehållet i respektive utbildning. Pro-
gramråden ansvarar bland annat för utveckling och granskning av utbildningsplaner samt sam-
ordning av kurser för att säkerställa progression och kvalitet. Varje programråd ska löpande
diskutera och analysera utvecklingen inom programmet, identifiera utvecklingsbehov och ini-
tiera utveckling. Programrådet ska även lämna förslag på dimensionering av programmet. Pro-
gramråden har inte beslutsmandat utan rapporterar till områdesnämnderna via lärarutbild-
ningsberedningarna inom respektive område. Varje programråd samverkar med berörda insti-
tutionsstyrelser och beredningar samt med andra programråd och samarbetsorgan.

Frågor rörande kursutveckling, dimensionering och kvalitetsarbete inom bidragsutbildning-

arna ULV och VAL bereds av Utbildningsrådet för ULV och VAL (RUVA).

Gemensam planering för och samordning av den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU)

görs inom VFU-kollegiet, som består av ordförande, VFU-studierektorer från programansva-
riga institutioner, VFU-koordinator för extern samverkan, en utbildningsledare, en studentre-
presentant och en kommunrepresentant.

Lärarutbildningarnas innehåll och upplägg

Sedan lärarutbildningsreformen 2011 ingår kurser om 60 hp inom den utbildningsvetenskap-

liga kärnan (UVK) i samtliga lärarutbildningar. UVK regleras i högskoleförordningen
 6 (23)

(1993:100). UVK-kurserna ska anknyta till kommande yrkesutövning och behandla: skolvä-
sendets historia, organisation och villkor samt förskolans/skolans värdegrund, läroplansteori
och didaktik, vetenskapsteori och forskningsmetodik, utveckling, lärande och specialpedago-
gik, sociala relationer, konflikthantering och ledarskap samt utvärdering och utvecklingsar-
bete. Utöver detta ska UVK för grundlärare, ämneslärare och yrkeslärare även innefatta be-
dömning och betygssättning, och för förskollärare ska UVK innefatta uppföljning och analys
av lärande och utveckling.

I samtliga lärarutbildningar ingår praktik i form av 30 hp VFU inom relevant verksamhet un-
der handledning av en utbildad lärare eller förskollärare. Omfattning och andra villkor för
VFU för respektive lärarutbildning, till exempel hur stor del som ska vara ämnesrelaterad, re-
gleras i högskoleförordningen (1993:100). Utöver detta ingår ämnes- och/eller ämnesdidak-
tiska studier:

- Förskollärarexamen: 120 hp förskolepedagogiska studier.

- Grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem: 90 hp ämnes- och ämnesdi-

daktiska studier, varav 60 hp i fritidshemspedagogik och 30 hp i ett praktiskt eller
estetiskt ämne.

- Grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans års-

kurs 1–3: 150 hp ämnes- och ämnesdidaktiska studier i svenska, matematik, engelska,
samhällsorienterande ämnen, naturorienterande ämnen och teknik.

- Grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4–6: 150 hp äm-
nes- och ämnesdidaktiska studier i svenska, matematik, engelska och ett valbart för-
djupningsområde samt 30 hp i naturorienterande ämnen och teknik eller samhällsori-
enterande ämnen eller praktiska/estetiska ämnen.

- Ämneslärarexamen med inriktning på arbete i grundskolans årskurs 7–9: 150 hp äm-

nes- och ämnesdidaktiska studier i två undervisningsämnen, varav 90 hp i ämne 1 och
60 hp i ämne 2.

- Ämneslärarexamen med inriktning mot gymnasieskolan: 210/240 hp ämnes- och äm-

nesdidaktiska studier i två undervisningsämnen, varav 120 hp i förstaämnet och
90/120 hp i andraämnet.3

- Ämneslärarexamen inom Kompletterande pedagogisk utbildning (KPU): avslutade

ämnesstudier i undervisningsämnen i grundskolans årskurs 7–9 eller gymnasieskolan

3
Studenter med svenska eller samhällskunskap som andraämne läser 120 hp, det vill säga totalt 240 hp
ämnes- och ämnesdidaktiska studier.
 7 (23)

är ett behörighetskrav för KPU. I KPU ingår ämnesdidaktik inom ramen för 60 hp
inom UVK och 30 hp VFU.

- Yrkeslärarexamen: kvalificerade och relevanta yrkeskunskaper i yrkesämne är ett be-

hörighetskrav för yrkeslärarprogrammet. I programmet ingår ämnesdidaktik inom ra-
men för 60 hp inom UVK och 30 hp VFU.

Lärarutbildningarnas kvalitet

Lärarutbildningarna vid SU granskas av Universitetskanslersämbetet (UKÄ, tidigare Högsko-

leverket). Syftet med granskningar är att säkerställa att studenterna får goda förutsättningar att
nå examensmålen och att bidra till lärosätenas utveckling av kvaliteten.4

Efter uppföljning 2020 gav UKÄ omdömet hög kvalitet till grundlärarutbildningen med inrikt-
ning mot förskoleklass och årskurs 1–3 och med inriktning mot årskurs 4–6. Till utbildning-
ens styrkor räknas den starka forskningsmiljön, och en genomtänkt och inarbetad struktur för
hur examensmålen för studenternas ämneskunskaper och kunskaper om vetenskapsteori och
forskningsmetoder ska uppfyllas. Bland utvecklingsområden nämns ökad genomströmning.

UKÄ:s granskning av ämnena svenska för årskurs 7–9 och gymnasiet samt samhällskunskap
för gymnasiet inom SU:s ämneslärarutbildning resulterade 2018 i omdömet hög kvalitet. Be-
dömargruppen lyfter bland annat fram starka forskningsmiljöer och lärarnas vetenskapliga
kompetens samt väl genomtänkt progression mellan ämnesstudier och ämnesdidaktik samt
inom UVK och VFU. I samma granskningsomgång fick ämneslärarutbildningen i matematik
för årskurs 7–9 omdömet ifrågasatt kvalitet. Bedömargruppen efterfrågar ett förtydligande av
vetenskaplig progression mellan UVK, ämne och ämnesdidaktik. Bland programmets styrkor
nämns lärarnas vetenskapliga och didaktiska kompetens, och bedömargruppen finner att ut-
bildningen i sin helhet möjliggör och säkerställer måluppfyllelse av ämneskunskaper för yr-
kesutövningen. Förändringar i den första ämneskursen i syfte att öka genomströmningen
nämns särskilt.

2017 gav UKÄ SU:s grundlärarutbildning med inriktning på fritidshem och förskollärarutbild-
ning omdömet hög kvalitet. I granskningsrapporterna nämns bland annat hög vetenskaplig
kompetens och forskning av uppenbar relevans för utbildningen och professionen samt ett
systematiskt kvalitetsarbete. Till utvecklingsområden hör programrådets arbete med att skapa
en mer sammanhållen utbildningsmiljö eftersom kurser ges av sju institutioner vid fyra fakul-
teter och två lärosäten.

4
UKÄ:s granskningsrapporter finns samlade på sajten Högskolekollen. URL: https://www.uka.se/site-
vision/proxy/kvalitet--examenstillstand/resultat-fran-granskningarna-hogskolekollen/hogskolekol-
len.html/
 8 (23)

ULV och VAL I utvärderades av HSV 2012.5 Utvärderingen visar att båda satsningarna varit
lyckade, men att studenternas ekonomiska villkor sannolikt påverkat genomströmningen ne-
gativt; inom VAL I var det ett villkor att arbeta halvtid men många studenter arbetade mer än
så, och i ULV ingick då obetald praktik utan rätt till studiemedel. I utvärderingen av ULV
nämns att en del studenter trots godkänt betyg i svenska som andraspråk inte hade de språkfär-
digheter som krävdes för att klara utbildningen, vilket påverkade genomströmningen. Ett re-
sultat av denna utvärdering blev ett obligatoriskt språkligt inplaceringsprov samt komplette-
rande studier i svenska.

Kartläggning av genomströmning inom lärarutbildningarna

Kvarvaro och examensfrekvens 2012–2014

Med kvarvaro menas hur stor andel av de studenter som påbörjade termin 1 inom en kull, ny-
börjarstudenterna, som är registrerade på en senare termin inom programmet. Examensfre-
kvensen visar hur stor andel av nybörjarstudenterna i en kull som tagit examen inom program-
met, och annan examen hur stor andel av nybörjarstudenterna som tagit ut en examen utanför
programmet under programmets nominella löptid.6

För att sätta in lärarutbildningarnas genomströmning i ett större sammanhang redovisas kvar-
varo och examensfrekvens under tidsperioden 2012 till 2014 för såväl SU:s lärarutbildningar
som ett urval av andra utbildningar på SU (se bilaga 1, tabell 1–5). Detta urval består av öv-
riga utbildningar mot yrkesexamen samt kandidatprogram inom det humanvetenskapliga och
det naturvetenskapliga området i ämnen som kan ge behörighet till KPU. Examensfrekvens är
vanligtvis högre inom yrkesexamensutbildningarna än i program som leder till en generell
kandidatexamen, men eftersom ämneslärarutbildningen inleds med ett års ämnesstudier är det
intressant att undersöka kvarvaro och examensfrekvens för kandidatprogram med liknande el-
ler samlästa ämneskurser.

Samtliga utbildningar har det gemensamt att kvarvaron minskar kraftigast i början på utbild-
ningen (mellan den första och den fjärde terminen) och att kvarvaron därefter planar ut, men
däremot finns skillnader vad gäller hur kraftigt kvarvaron minskar.

Högst kvarvaro den fjärde terminen bland övriga yrkesexamensutbildningar har Studie- och
yrkesvägledare och Psykologprogrammet med 75 procent respektive 73 procent, följt av

5
HSV, 2012. Utvärdering av två kompletterande lärarutbildningar – ULV och VAL I. Högskoleverkets
rapportserie 2012:7 R.

6
Året för utfärdandet av annan examen ska vara senare än året för programtillfällets termin 1. Klas Ny-
ström, IT-avdelningen, Stockholms universitet. Personlig kommunikation, 2020-06-16.
 9 (23)

Juristprogrammet (71 procent) och Socionomprogrammet (66 procent). Andelen registrerade

efter löptid varierar stort, med den största andelen på Juristprogrammet med 30 procent.7

Kvarvaro den fjärde terminen för Förskollärarprogrammet och Grundlärarprogrammet F–3 är

67 procent respektive 65 procent. Kvarvaron är något lägre för Grundlärarprogrammet fritids-
hem (54 procent) och Grundlärarprogrammet 4–6 (59 procent).

Högst examensfrekvens bland SU:s övriga utbildningar mot yrkesexamen har Studie- och yr-
kesvägledarprogrammet (71 procent) och lägst har Sjukhusfysikerprogrammet (17 procent).
Examensfrekvensen för Juristprogrammet, Psykologprogrammet och Socionomprogrammet är
omkring 60 procent. Jurist- och Psykologprogrammet har det gemensamt att de är attraktiva
utbildningar med många fler sökande än platser, och att antagna studenter därför har höga
gymnasiebetyg. HT19 krävdes ett meritvärde på 20,5 (av maximalt 22,5) för att komma in på
Juristprogrammet, och 21,46 för att komma in på Psykologprogrammet. Även Studie- och yr-
kesvägledarprogrammet är en attraktiv utbildning: HT19 krävdes ett meritvärde på 16,86.8

Examensfrekvensen under samma tidsperiod för Förskollärarprogrammet och Grundlärarpro-

grammet F–3 är 63 procent respektive 61 procent, och något lägre för Grundlärarprogrammet
fritidshem (55 procent) och Grundlärarprogrammet 4–6 (50 procent). De långa ämneslärarpro-
grammen har lägre examensfrekvens: drygt 20 procent för programmen med inriktning på ma-
tematik, naturvetenskap och teknik, och 26 procent för programmen med inriktning på språk,
humaniora och samhällsvetenskap.

Examensfrekvensen inom ett urval av kandidatprogram som kan ge behörighet till KPU i ma-
tematik, naturvetenskap och teknik är 16 procent, med stor variation mellan programmen.
Kvarvaron den fjärde terminen är 41 procent, och andelen registrerade efter löptid är 16 pro-
cent. Examensfrekvensen inom ett urval av kandidatprogram inom humaniora och samhälls-
vetenskap är 36 procent. Kvarvaro den fjärde terminen är 55 procent, och andelen registrerade
efter löptid är 14 procent.

Även inom det humanvetenskapliga området är skillnaderna mellan programmen stora: högst
kvarvaro T4 har kandidatprogrammet i företagsekonomi (63 procent) och kandidatprogram-
met i företagsekonomi och statsvetenskap (57 procent), och lägst har kandidatprogrammet i
moderna språk (17 procent). Dessa skillnader mellan program återfinns även vad gäller exa-
mensfrekvens.

7
Orsaken till detta är att studenter som önskar tingsmeritera sig kan läsa extra kurser för öka sina
meriter, vilket i praktiken innebär att juristprogrammet kan omfatta mer än 270 hp. Detta är ett bra
exempel på att varje utbildning har unika förutsättningar, och att kvantitativa redovisningar av ge-
nomströmning ofta är svårtolkade.
8
Källa: https://www.studera.nu/jamfor-utbildning/
 10 (23)

Kvarvaro och examensfrekvens är lägre inom program som leder till en generell kandidatexa-
men än inom yrkesexamenprogram (jämför tabell 1 och 2 med 3a och 3b i bilaga 1), medan
andelen studenter som har tagit ut en annan examen är större. Andelen kandidatprogramstu-
denter som tagit ut en annan examen torde till stor del utgöras av studenter som har hoppat av
programmet och istället slutfört studierna genom att läsa fristående kurser inom programmets
huvudområde. Denna möjlighet finns inte för studenter inom lärarutbildningarna. Däremot
kan avhoppade lärarstudenter som arbetar som lärare slutföra sina studier inom VAL.

Genomströmning inom VAL och ULV

Eftersom VAL bygger på individuella studieplaner kan genomströmning inte mätas med
mått som kvarvaro som bygger på programstruktur. Under perioden VT14 till HT19 antogs
3203 studenter. Eftersom VAL läses på halvfart är få av de som antogs under senare år klara
för examen, och av de som fick examen under 2014/2015 antogs majoriteten före 2014. Av de
som antogs VT14-VT17 har mellan 55-65 procent tagit ut någon typ av lärarexamen. Totalt
innebär detta 1 694 examinerade lärare inom VAL (se bilaga 1, avsnitt 2).

Även ULV bygger på individuella studieplaner, och genomströmning för perioden 2016
till 2018 redovisas därför som andel av registrerade som gjort avbrott, slutfört sina studier
enligt individuell studieplan eller är aktiva studenter i oktober 2020 (se bilaga 1, avsnitt
3). Totalt har 314 studenter slutfört sina studier under perioden, vilket är 49 procent av
antagna. Andelen avbrott är 39 procent. 12 procent studerar aktivt, och andelen slutförda
studier för den redovisade perioden förväntas därför öka.

Examensfrekvens och kvarvaro under senare del av program 2015–2020

Examensfrekvens och antalet nybörjarstudenter per studentkull från 2012 till 2020 redovisas
för samtliga lärarutbildningar i bilaga 2. För de längre programmen redovisas även kvarvaro
under senare del av program för tidsperioden 2015 till 2020. Tillsammans ger dessa underlag
en indikation på hur genomströmningen har sett ut, och hur den utvecklas inom pågående ut-
bildningar. För samtliga utbildningar gäller att covid-19-pandemin förefaller påverka genom-
strömningen från och med våren 2020. Sammantaget visar underlagen i bilaga 2 att:

- Examensfrekvensen varierar något över tid i de flesta program, men är jämnare och
högre inom förskollärar- och grundlärarprogrammen än inom ämneslärarprogrammen.
Inom ämneslärarprogrammen påverkas examensfrekvensen för yngre kullar av hur
stor andel som läser mot årskurs 7-9 (240 hp) eller mot gymnasiet (300/330 hp), där
de senare har högre kvarvaro.

- Inom grundlärarprogrammen sjönk examensfrekvensen 2016, men kvarvaron inom

senare del av program har ökat från och med 2017 vilket torde påverka examensfre-
kvensen positivt under kommande år. Även inom ämneslärarprogrammen ökar kvar-
varon efter 2017, vilket torde leda till ökad examensfrekvens framöver.

- Inom KPU är examensfrekvensen genomgående hög (mellan 50 och 70 procent), och

jämn över tid. Likaså inom Yrkeslärarprogrammet är examensfrekvensen
 11 (23)

genomgående hög (omkring 60 till 70 procent), och huvudsakligen jämn över tid. Ef-
tersom Yrkeslärarprogrammet även kan läsas på deltid kommer examensfrekvensen
för yngre kullar att öka när även de studenter som läser på halvfart har hunnit avsluta
programmet.

Ett problem med många komplexa orsaker

Baserat på ovan redovisade kartläggning samt intervjuer och samtal med lärarstudenter och
företrädare för lärarutbildningarna gör vi följande reflektioner:

- Avhopp sker till största delen tidigt i samtliga lärarutbildningar. Ur ett universi-
tetsekonomiskt perspektiv är alla typer av avhopp negativa, men förväntade avhopp
tidigt i utbildningen kan kompenseras genom överintag. Under samtalen med verk-
samhetsföreträdarna framkom att man försöker ta höjd för förväntade tidiga avhopp
genom överintag till den första terminen. Här har programansvariga institutioner med
kursansvar för hela eller delar av den första terminen en fördel.

- Det finns många olika orsaker till avhopp. Exempelvis kan lärarstudenter inse att
den framtida yrkesrollen inte överensstämmer med förväntningarna. Det händer även
att studenter som arbetar vid sidan av studierna inser att de inte kan göra den insats
som krävs för att lyckas med studierna, till exempel tjänstledighet på heltid under
VFU-perioderna. Avhopp kan även bero på att en student av olika anledningar (t ex
misslyckad studieprestation eller ohälsa) inte avslutar kurser som utgör förkunskaps-
krav för andra kurser, och därför inte är behörig att läsa vidare inom programmet.

Undersökningar från lärarutbildningar på andra lärosäten visar att tidiga avhopp i stor
utsträckning beror på felval (Hasselgren 2018, Carlhed 2015). I Högskoleverkets upp-
följning av yrkesexamensprogram 20109 angav 45 procent av de som hoppat av att det
berodde på felval, och för 25 procent var en bidragande orsak att man hade halkat ef-
ter med kurser. I UHR:s analys av anledningar till avhopp inom ämneslärarutbildning-
arna10 nämns problem med akademiskt skrivande och generiska färdigheter (25 pro-
cent av studenterna uppges ha sådana språkliga svårigheter att de inte klarar studierna
utan stöd, till exempel genom Studie- och språkverkstad) samt bristande och skiftande
förkunskaper i enskilda ämnen (ett exempel som ges är studenter med inriktning på
svenska som inte har läst svensk grammatik på gymnasiet). Vidare nämns att det är
ovanligt stor spridning på betyg inom ämneslärarutbildningarna, och att studenterna
med lägre betyg hoppar av i större utsträckning.11 I UHR:s analys kopplas avhoppen

9
HSV, 2010. Orsaker till studieavbrott, Högskoleverkets rapportserie 2010:23 R.
10
UHR, 2018. Kan ett antagningsprov minska avhoppen på ämneslärarutbildningen? Ett förberedande
uppdrag inför utvecklingen av ett särskilt antagningsprov till ämneslärarutbildningen. Universitets-och
högskolerådet, december 2018. ISBN 978-91-7561-061-0.
11
UKÄ, 2017. Tidiga avhopp från högskolan. Analyser av genomströmning på de tio största yrkesexa-
mensprogrammen. Universitetskanslersämbetet 2017:17.
 12 (23)

bland studenter med lägre betyg till de krav som ställs på ämneslärarstudenter (t ex i
form av självstudier), att ämneslärarstudenter studerar på ämnesinstitution i början av
utbildningen, ofta tillsammans med studenter som inte läser till lärare, samt att VFU
och ämnesdidaktik ligger senare i utbildningen.

- Det är vanligt att studenter som hoppar av inte kontaktar institutionen för att
meddela avbrott, utan istället bara uteblir från undervisningen. Detta försvårar såväl
institutionernas uppföljning som planeringen inför kommande terminer. Programan-
svarig institution kan ta kontakt med uteblivna studenter för att be dem meddela ifall
de har hoppat av eller om de avser att återuppta studierna vid en senare tidpunkt, men
det är en resursfråga. Även exitundersökningar är en resursfråga.

- Till skillnad från sena avhopp kan ett tidigt avhopp vara positivt för den enskilda
studenten, till exempel om studenten tidigt inser att han eller hon vill arbeta med nå-
got annat, eller läsa en annan utbildning. Om avhoppet sker innan stora delar av studi-
emedlen är förbrukade har studenten bättre förutsättningar att avsluta en annan utbild-
ning. Kartläggningen visar att det förekommer en större andel sena avhopp i längre
utbildningar, framförallt i ämneslärarutbildningen med även grundlärarutbildning-
arna mot skolans tidigare år. Detta är inte unikt för SU. Sådana sena avhopp är nega-
tiva inte bara för lärosätet utan även för studenten som har satsat tid och studiemedel
på utbildningen. Men det som i underlagen för kvarvaro ser ut som sena avhopp kan
vara längre studieavbrott på grund av till exempel föräldraledighet eller jobb. Samt-
liga programansvariga institutioner är mycket måna om att hjälpa studenter att komma
tillbaka efter studieuppehåll, och studenter som gör uppehåll för att arbeta i skolan
kan senare komplettera till examen inom VAL.

- Institutionerna framhåller vikten av adekvat studievägledning inför ansökan. I sam-

band med rekrytering görs insatser för att informera om läraryrket och de olika lärar-
utbildningarna. Utöver detta måste sökande veta vilka förutsättningar som krävs för
framgångsrika studier, till exempel generiska förkunskaper som krävs för universitets-
studier, vad heltidsstudier innebär i antal studietimmar per vecka, och att VFU innebär
att man under en längre period deltar i verksamhet på heltid (det vill säga inte kan ar-
beta vid sidan av). På grund av att lärarutbildningarna finns på flera olika institutioner
kan det vara svårt för presumtiva studenter att hitta rätt och få den studievägledning
de behöver. Ett önskemål som framförs från institutionerna är förstärkt central stu-
dievägledning för presumtiva lärarstudenter.

- Studenter från ett flertal utbildningar berättar att det är vanligt att nybörjarstudenter
underskattar den arbetsinsats som krävs under utbildningen, vilket framförallt
ställer till problem under den första terminen. Det finns en föreställning om att lärarut-
bildningar inte bara är enkla att komma in på utan även att ta sig igenom, och att stu-
dierna därför kan kombineras med deltids- eller till och med heltidsarbete.

- Studenterna betonar att arbete vid sidan av studierna är mycket vanligt under hela
utbildningen eftersom det är svårt att klara sig på enbart studiemedel inom Stock-
holmsområdet, till exempel om man hyr bostad i andra hand. Detta bekräftas av un-
derlagen i bilaga 3: under pågående heltidsstudier har bara omkring 60 procent av
 13 (23)

studenterna studier som huvudsaklig sysselsättning (se bilaga 3, figur 2). På Yrkeslä-
rarprogrammet, som både kan läsas på helfart och på halvfart, är andelen lägst – end-
ast 36 procent har studier som huvudsaklig sysselsättning.

- Deltidsarbete kan dock ge yrkeserfarenhet och värdefulla kunskaper, vilket sär-

skilt gäller de studenter arbetar inom förskole- eller skolverksamhet. På förskollärar-
programmet arbetar drygt 20 procent i skolan eller förskolan, och motsvarande andel
för grundlärarutbildningarna är omkring 12 procent (se bilaga 3, figur 2). Inom KPU
och Yrkeslärarprogrammet arbetar 17 procent respektive 33 procent inom skolan un-
der studierna.

- Studenter på kompletterande utbildningar som Yrkeslärarprogrammet och KPU är

ofta yrkesverksamma lärare redan innan studierna påbörjas (bilaga 3, figur 1), och
många arbetar som lärare parallellt med studierna (bilaga 3, figur 2). Programansva-
riga institutioner är väl medvetna om detta. Inom Yrkeslärarprogrammet finns möjlig-
het att byta mellan hel- och halvfart, vilket torde gynna genomströmningen.

Yrkesverksamma lärarstudenter kan även gå över till VAL. Det är ett krav att VAL-
studenterna ska arbeta halvtid inom skola eller förskola, och enligt VAL-
samordningen är det vanligt att VAL-studenter arbetar mer än halvtid vilket kan på-
verka genomströmningen negativt.

- I samtal med både företrädare för verksamheten och studenter framhålls vikten av en
god introduktion till lärarstudierna. Utvärderingar visar att studenterna uppskattar
de introduktionsdagar eller -veckor som anordnas inom programmen. Exempel på in-
nehåll i dessa introduktioner är att studenterna får veta vad akademiska studier inne-
bär och vilka förväntningar som finns på dem, och att de får information om var de
kan vända sig och vilket stöd som finns att få via till exempel Studie- och språkverk-
staden och Studenthälsan. Seminarier om till exempel studieteknik är uppskattade,
men framförallt är det inslag med fokus på läraryrket som studenterna framhåller som
mest värdefulla. Under introduktionen får studenterna även möjlighet att lära känna
varandra, vilket både studenter och programansvariga framhåller som viktigt för att
skapa samhörighet och motivation samt en begynnande läraridentitet.

- Även under utbildningen behövs studievägledning, framförallt för studenter som

av olika anledningar inte följer den normala studietakten. Studierektorer och studie-
vägledare på flera av institutionerna rapporterar att behovet av studievägledning och
olika studieadministrativa insatser (till exempel individuella studiegångar12) har ökat
under senare tid, möjligen som en följd av det utökade antalet platser och det sjun-
kande söktrycket. Under intervjuerna nämner studievägledare på flera institutioner

12
Med individuell studiegång menas en plan för vilka kurser en enskild student ska läsa för att
komma vidare inom programmet samtidigt som hen till exempel tar igen en eller flera oavslutade
kurser.
 14 (23)

även att de ser tendenser till att psykiska ohälsa ökar inom studentgruppen. Man ser
även en ökning av antalet studenter med intyg om särskilt pedagogiskt stöd.

En orsak till att en individuell studiegång kan behöva tas fram är att en student har
oavslutade kurser som ingår i behörighetskrav för senare kurser. Studievägledaren kan
då göra upp en individuell studiegång för att studenten ska kunna ta igen de saknade
förkunskaperna och samtidigt i möjligaste mån fortsätta studierna inom programmet.
Studievägledarna ser tendenser till att studenter som halkar efter redan tidigt i pro-
grammet fortsätter att ha svårt att följa studiegången, vilket får till följd att den indivi-
duella studiegången behöver revideras inför varje ny termin. Praxis kring när sådana
studieadministrativa åtgärder sätts in förefaller skilja sig åt, inte bara mellan institut-
ioner utan även mellan utbildningar på en och samma institution. Ett problem för stu-
dievägledarna är att det inte finns något administrativt stöd för att ta fram och revidera
individuella studiegångar.

Goda exempel på hur individuella studiegångar hanteras finns till exempel på BUV,
där individuella studiegångar tas fram för en termin i taget istället för hela utbild-
ningen, för att undvika återkommande revideringar.

I sammanhanget kan även nämnas att det finns ett särskilt framtaget administrativt
stöd för handläggningen av individuella studieplaner inom ULV och VAL, där upp-
lägget bygger på att varje student har en individuell studieplan. Handläggarna, som
har ansvar för ca 100 studenter var, gör en uppföljning och kontaktar varje student en
gång per termin inför planeringen för nästa termin. De resurser som krävs för en så-
dan uppföljning finns inte på lärarutbildningsinstitutionerna.

- Söktrycket till lärarutbildningarna har varit lågt under hela den undersökta peri-
oden (se bilaga 4). HT19 var det genomsnittliga söktrycket i Sverige 1,4, och det ge-
nomsnittliga söktrycket för yrkesexamensprogram var 2,0.13 Söktrycket för förskollä-
rar- respektive yrkeslärarutbildningarna på SU var lägre än det genomsnittliga sökt-
rycket för dessa utbildningar nationellt, medan söktrycket för grundlärar- och ämnes-
lärarutbildningarna på SU var något högre än det nationella.

Söktrycket beror huvudsakligen på faktorer utanför SU:s kontroll. Till exempel påver-
kar konjunkturen hur stort intresse det finns för högre studier och demografiska fak-
torer styr hur många presumtiva studenter det finns.

Söktrycket ger en viss indikation om hur attraktiv en utbildning är, men hänger även
samman med dimensioneringen av utbildningen; ett exempel är Grundlärarprogram-
met F-3 som HT14 hade söktrycket 2,4, men ett år senare 1,6. En bidragande orsak till
denna minskning är att programmet utökades från 100 till 170 platser under en period

13
UKÄ, 2020. Nybörjare och examinerade på lärarutbildning: Ökat antal examinerade möter fortfa-
rande inte behovet. Universitetskanslersämbetet, Statistisk analys 2020-03-17.
 15 (23)

då det totala antalet sökande till högre utbildning har minskat för varje hösttermin.14

Det är heller inte så enkelt att ökat söktryck ger ökad genomströmning. Om det
ökande söktrycket beror på att fler studenter direkt från gymnasiet söker sig till
högre utbildning kan det innebära lägre kvarvaro på grund av att den ålderskategorin
i stor utsträckning hoppar av eller byter utbildning.15

- Under delar av den undersökta perioden har söktrycket varit så lågt att samtliga sö-
kande har antagits, vilket innebär att studenter med låga betyg och/eller lågt resultat
på högskoleprovet antas om de uppfyller den grundläggande och särskilda behörig-
heten. Detta har lett till en felaktig föreställning om att lärarstudenter generellt har
låga betyg. Majoriteten av studenter på SU:s lärarutbildningar har goda eller mycket
goda betyg även om spridningen är stor, framförallt inom ämneslärarprogrammen (se
bilaga 5).

Både institutioner och studenter vittnar dock om att studenter med otillräckliga för-
kunskaper i framförallt svenska, engelska och matematik antas till utbildningarna.
Även ämneslärarstudenternas förkunskaper i första- och andraämnet kan vara bris-
tande. Institutionerna framhåller att studenters bristande förkunskaper i svenska och
engelska inte enbart rör akademisk litteracitet (vilket övas under utbildningen) utan
om bristfälliga kunskaper på mer grundläggande nivå. Särskilt problematiskt är när
studenter inte kan skriva texter av vetenskaplig karaktär som är sammanhängande
och har tydligt urskiljbar disposition och som i huvudsak följer skriftspråkets normer
för språkriktighet.16 Studenter i behov av stöd ombeds kontakta Studie- och språk-
verkstaden, men det finns inte utrymme inom utbildningen att öva på sådana grund-
läggande kunskaper och färdigheter. Ett problem, som delas med andra lärosäten, är
dock att de studenter som har störst behov av stödinsatser sällan söker hjälp.17

- Ett flertal programråd har kartlagt vilka insatser som görs inom programmet för att
stötta studenterna i att utveckla det akademiska läsandet och skrivandet, och arbetar
aktivt med att vidareutveckling och samordning mellan kurser. Ett exempel på på-
gående utvecklingsarbete är kartläggningen av moment där akademisk litteracitet övas
som utförs av programråden för Grundlärarprogrammet F–3 och Grundlärarprogram-
met 4–6 i samarbete.

14
UKÄ, 2019. Universitet och högskolor. Årsrapport 2019. Universitetskanslersämbetet, 2019:11
15
UKÄ, 2017. Tidiga avhopp från högskolan. Analyser av genomströmning på de tio största yrkesexa-
mensprogrammen. Universitetskanslersämbetet 2017:17
16
Kursiverade formuleringarna är hämtade från kunskapskraven för betyget E i kursplanen för Svenska
3, 100 poäng, kurskod: SVESVE03. Av kunskapskraven framgår även att en elev för betyget E till ex-
empel ska kunna värdera och granska källor kritiskt och tillämpa regler för citat- och referatteknik samt
att språket ska vara varierat och innehålla goda formuleringar. URL: https://www.skolverket.se/
17
UKÄ, 2020. För ökad genomströmning. Sammanställning av lärosätenas insatser vid förskollärar-
och grundlärarutbildningar. Universitetskanslersämbetet 2020:17
 16 (23)

För lärarutbildningarna och andra utbildningar som leder till en yrkesexamen beslutar
Universitets- och högskolerådet (UHR) vilka behörighetskurser och meritkurser som
krävs för behörighet. För grundläggande behörighet krävs gymnasieexamen och lägst
betyg E i Svenska 3/Svenska som andraspråk 3, Engelska 5 och Matematik 1. För lä-
rarutbildningar krävs vidare särskild behörighet beroende på innehållet i utbildningen,
till exempel lägst betyg E i Engelska 6, Samhällskunskap 2 och Matematik 2a, 2b el-
ler 2c för Ämneslärarprogram med inriktning mot arbete i gymnasieskolan i ämnena
samhällskunskap och svenska som andraspråk.

UHR fick 2018 i uppdrag av regeringen att utreda en modell med högre krav för sär-
skild behörighet.18 Syftet med en eventuell ändring av behörigheten skulle vara att
studenter är bättre förberedda för högskolestudier. UHR:s analys visar att en höjning
av betygskrav till C i kurser som krävs för särskild behörighet (t ex ämneskurser inom
ämneslärarprogrammen) skulle leda till att antalet antagna minskar, att antalet avhopp
minskar, att poängproduktionen ökar och att studentgrupperna blir mer homogena.
UHR föreslår därför höjt betygskrav till betyg C i kurser som krävs för särskild behö-
righet och/eller möjlighet att införa särskilda behörighetskrav i Engelska 6 samt
Svenska 3 med betygskrav C. Företrädare för både ämneslärar- och grundlärarpro-
gram samt flera ämnesinstitutioner menar att en skärpning av behörighetskraven är
nödvändig. Företrädare för ämnesinstitutionerna framhåller att de har till uppgift att
undervisa i ämnet, inte i grundläggande förmågor som att läsa och skriva. Ett möjligt
utvecklingsområde är kompletterande stödåtgärder utanför lärarutbildningarnas ram.

- I behörighetskraven ska anges förkunskaper som är nödvändiga för att studenten ska
kunna tillgodogöra sig kursens innehåll. Ett exempel på att nödvändiga förkun-
skaper inte skrivs fram i behörighetskraven finns i utbildningsplanen för Grundlä-
rarprogrammet med inriktning på arbete i fritidshem, ingång musik. I programmet in-
går 30 hp musicerande, musikteori och musikdidaktik. I utbildningsplanen listas inga
krav utöver den särskilda behörigheten om godkänt betyg i Engelska 6, Samhällskun-
skap 1b alt 1a1+1a2 och Naturkunskap 1b alt 1a1+1a2. I SU:s kurskatalog informeras
presumtiva studenter om att: ”Som undervisande musiklärare behöver du kunna före-
bilda sång och leda barnen från instrument som gitarr och piano. För att du ska kunna
ta till dig musikkursernas innehåll på bästa sätt bör du därför ha god erfarenhet av att
sjunga och spela instrument.” Enligt programansvarig institutionen förekommer det
att studenter hoppar av eller vill byta inriktning inom programmet på grund av att de
saknar nödvändiga förkunskaper.

- Att de långa ämneslärarprogrammen har lägre genomströmning är inte unikt

för SU, utan gäller även nationellt. Utmärkande för ämneslärarprogrammen är att
det handlar om långa program med ett upplägg som bygger på ämnesstudier under det

18
UHR, 2019. Regeringsuppdrag. Uppdrag att utreda en modell med högre krav för särskild be-
hörighet, Dnr 1.1.1-00919-2018
 17 (23)

första året (till skillnad från övriga utbildningar som har fokus på lärarprofessionen
redan under den första terminen). Detta innebär att tyngdpunkten ligger på ämnet sna-
rare än lärarprofessionen, och att studenterna introduceras till akademiska studier på
olika ämnesinstitutioner med olika inslag av övning i akademisk litteracitet och studi-
eteknik.

Analys av lärarutbildningar på nationell nivå visar att avhopp och studieprestationer

på ämneslärarutbildningarna är starkt relaterade till gymnasiebetygen19 samt att det är
stor spridning på betyg inom ämneslärarutbildningarna och att studenterna med lägre
betyg hoppar av i större utsträckning.20 En stor andel av ämneslärarstudenterna på SU
kommer direkt från gymnasiet, vilket innebär ökad risk för avhopp, och spridningen i
gymnasiebetyg är stor (se bilaga 5 för en beskrivning av studentgruppens sammansätt-
ning). Samtidigt har en relativt stor andel (13 procent) tidigare erfarenhet av universi-
tetsstudier (se bilaga 3, figur 1), vilket ytterligare bidrar till spridningen inom grup-
pen. Vi noterar också att 8 procent av ämneslärarstudenterna har yrkeserfarenhet från
förskola eller skola, vilket är en mindre andel än inom övriga utbildningar (se bilaga
3, figur 1). En stor andel ämneslärarstudenter, 43 procent, jobbar vid sidan av studi-
erna, men endast 10 procent jobbar inom förskolan eller skolan. Inom övriga utbild-
ningar är andelen som arbetar inom skolan högre (se bilaga 3, figur 2).

Eftersom det finns två varianter av ämneslärarutbildningen på SU, de långa ämneslä-

rarprogrammen och KPU, är det frestande att jämföra genomströmningen inom dessa
utbildningsvarianter. Skillnaderna är dock stora: KPU är en kort, kompletterande ut-
bildning som läses av äldre studievana studenter som har erfarenhet av att ha skrivit
individuella arbeten. Många KPU-studenter, omkring 20 procent, har tidigare yrkeser-
farenhet från skolan (bilaga 3, figur 1), och en lika stor andel jobbar i skolan under
studierna (bilaga 3, figur 2).

- En akademisk professionsutbildning. I ämneslärarutbildningarna är ämnet och äm-

nesdidaktiken centrala. De långa ämneslärarprogrammen inleds med ett års ämnesstu-
dier, och KPU har avslutade ämnesstudier som behörighetskrav. I våra samtal med
ämneslärarstudenter på SU om vad som motiverar dem att fortsätta sina studier näm-
ner de både lärarprofessionen och möjligheten att undervisa i de ämnen de har valt.
Som kontrast ges i Carlheds (2015) intervjustudie med lärarstudenter i Uppsala flera
exempel på ämneslärarstudenter som i första hand är intresserade av sina ämnen, och
som har sökt sig till lärarutbildningen i andra hand eller som en ”nödlösning” för att
få jobb. Carlhed pekar ut en sådan svag koppling till professionen som en anledning
till avhopp. I våra samtal med SU-studenter tar de även upp motsatsen: att studenter

19
UKÄ, 2017. Lärarstudenternas gymnasiebetyg, avhopp och studieprestation. Statistisk analys, nr
2017-01-23 / 1.

20
UKÄ, 2017. Tidiga avhopp från högskolan. Analyser av genomströmning på de tio största yrkes-exa-
mensprogrammen. Universitetskanslersämbetet 2017:17.
 18 (23)

med bristande intresse för akademiska studier hoppar av, trots ett starkt intresse för
lärarprofessionen.

Studenterna betonar att det är viktigt att det akademiska tydligt kopplas till profess-
ionen för att även motivera studenter som i första hand ser lärarutbildningarna som
professionsutbildningar. Ett liknande resonemang förs av UHR: 21 man menar att det
är viktigt att betona ämnets relevans för lärarrollen, och att en ämnesdidaktisk
strimma skulle kunna bidra till att stärka kopplingen till lärarrollen. UHR bedömer att
detta är en central fråga för ämneslärarutbildningarna.

- En utbildning spridd över många institutioner. Eftersom studenter på ämneslärar-

programmen samläser ämneskurser med ”vanliga” ämnesstudenter på olika institut-
ioner och inom olika fakulteter blir klassammanhållningen inte särskilt stark. Vissa
ämneslärarstudenter vi pratat med tror också att detta leder till en svagare identitet
som lärarstudent, och att det skulle vara bättre om det fanns en utbildningsvetenskap-
lig fakultet där alla lärarutbildningar samlades (helst också på en fysisk plats).

Även studenter på grundlärar- och yrkeslärarutbildningarna ger uttryck för att de inte
”hör hemma” på någon särskild institution eller plats på universitetet. Detta är dock
inte unikt för lärarutbildningar på SU; Carlhed (2015, s. 15) skriver att ”[Lärarstuden-
terna på UU] blir förvånade och besvikna när de upptäcker att [lärarutbildningen]
egentligen inte tycks finnas utanför värdinstitutionen och att den består av flera
ganska olika slag av lärarutbildningar.”

Undantaget är förskollärarstudenterna på SU, som känner att de hör hemma på BUV

eftersom de har större delen av sin utbildning där. Även tillgång till studieplatser och
grupprum på BUV nämns som positivt.

Studenterna nämner även att de kan drabbas av praktiska svårigheter på grund av att
utbildningarna bygger på samarbete mellan många institutioner. Bland annat nämner
de att studenter i behov av särskilt pedagogiskt stöd behöver kontakta varje kursgi-
vande institution under terminen, och att rutiner kan skilja sig åt mellan institutioner.

Exempel på faktorer inom som har bäring på genomströmning inom lärarutbildningarna, med
särskilt fokus på kvalitets- och utvecklingsarbete22

- Programråden är centrala för ett samordnat kvalitetsarbete inom respektive utbildning.

21
UHR, 2018. Kan ett antagningsprov minska avhoppen på ämneslärarutbildningen? Ett förberedande
uppdrag inför utvecklingen av ett särskilt antagningsprov till ämneslärarutbildningen. Universitets-
och högskolerådet, december 2018. ISBN 978-91-7561-061-0.

22
Detta avsnitt baseras utöver intervjuer med verksamhetsföreträdare och studenter även på bland annat
programuppföljningar och lärarutbildningsberedningens kvalitetsrapport.
 19 (23)

Flera programråd har ägnat sig åt genomlysningar av hur de olika kurserna tillsam-
mans bidrar till progressionen i olika avseenden, exempelvis inom Yrkeslärarpro-
grammet. Här kan även HSD nämnas. De har lett ett utvecklingsarbete rörande både
progressionen mellan kurser/delkurser, och innehållet i delkurserna ämnesdidaktik i
ämnet och ämnesdidaktik inom UVK avseende ämneslärarutbildningen. Ämneslärar-
programmet språk har arbetat med att stärka den röda tråden och progressionen ge-
nom programmet samt säkerställt att studenterna får med sig ämnesstudier och ämnes-
didaktik in i VFU.

För kvalitets- och utvecklingsarbete av detta slag inom programråden krävs att pro-
gramrådsledamöter har tid att delta i arbetet. Ledamöter från olika institutioner har
idag skiftande förutsättningar: vissa ledamöter får endast tid för att sitta med på mö-
tena, medan andra får tid för att delta i rådets arbete.

- Kursutveckling, både av enskilda delkurser och delmoment och inom ”storkurser”

inom till exempel UVK, i syfte att öka utbildningens kvalitet och genomströmning
nämns i alla intervjuer med verksamhetsföreträdare. Här nämns särskilt att UVK-
kursernas kursråd har bidragit positivt. Vi noterar att införandet av ”storkurserna”
2017 sammanfaller i tid med ökande kvarvaro i både grundlärar- och ämneslärarut-
bildningarna (se bilaga 2).

- I flera av programuppföljningarna lyfter programråden fram hur viktiga studentrepre-

sentanterna har varit för utvecklingen av utbildningen genom att aktivt bidra med pro-
blemanalys och förslag till lösningar.

- Förskollärarprogrammet har en hög och jämn genomströmning. Företrädare för pro-

grammet beskriver ett systematiskt arbete med planeringstal, antagningstal och pro-
gnoser för programmet. Vidare nämns som en starkt bidragande orsak till den höga
genomströmningen att programansvarig institution ”äger” en stor del av kurserna på
programmet, och att hela programmet administreras av institutionen samt att under-
visningen utförs i egna lokaler av institutionens egna lärare. Även studenterna nämner
detta som en positiv faktor.

- Upplägget den första terminen av Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i

fritidshem är ett gott exempel på hur en institution som ”äger” programmets första
termin kan utforma den så att nybörjarstudenter med olika bakgrund introduceras till
akademiska studier: under den terminens första delkurs får studenterna prova på olika
examinationsformer och öva upp kunskaper och förmågor som sedan testas under ter-
minens avslutande delkurs. Detta upplägg innebär att studenter som i början på termi-
nen saknar nödvändiga kunskaper och färdigheter kan komma ikapp under terminen,
men att de studenter som inte tillägnar sig dessa kunskaper och färdigheter under ter-
minen inte blir behöriga att fortsätta programmet.

- I intervjuer med företrädare för utbildningarna ges många exempel på samarbete mel-
lan kursansvariga i syfte att främja akademisk litteracitet. Ett exempel på ett program-
överskridande projekt är samarbetet mellan Grundlärarprogrammet F-3 och Grundlä-
rarprogrammet 4-6 med att kartlägga undervisningsmoment inom programmen som
 20 (23)

syftar till att stärka studenternas läsande och skrivande.

- En kvalitetshöjande åtgärd är satsningen på sommarkurser. Syftet har bland annat va-

rit att förbättra lärarstudenternas förutsättningar när det gäller akademiskt litteracitet,
exempelvis för att rusta dem bättre inför de självständiga arbetena.

- Viktigt utvecklingsarbete syftar till att säkerställa studenternas kunskap om veten-

skapsteori och metod samt förmåga till självständigt och kritiskt tänkande inom
Grundlärarprogrammet F–3 och Grundlärarprogrammet 4-6. Det pågår även ett ut-
vecklingsarbete kring utformningen av kurserna Självständigt arbete I och II.

- Inom flera program har rektorsmedlen varit en viktig resurs för kvalitetsarbetet och
för ökad genomströmning. Ett exempel är Grundlärarprogrammet fritidshem som
framgångsrikt har arbetat med att stärka arbetslivsanknytningen i programmet.

- Flera program har infört nya system för kursvärderingar (parallellt med SU:s arbete
med att införa ett nytt, universitetsgemensamt system) som resulterat i en betydande
höjning av svarsfrekvensen och en högre kvalitet på kursrapporterna. Syftet är att
kursvärderingarna nu på ett mer ändamålsenligt sätt kan befrämja kursutveckling, och
därmed genomströmningen.

- Frågan om flexibla former för KPU har varit en viktig kvalitetsfråga under det gångna
läsåret. En arbetsgrupp ska undersöka hur detta görs på andra lärosäten och hur det
kan lösas med framförallt VFU-kurser, då dessa enbart ges med 100 procent studie-
takt i nuläget. En studiegång på halvfart skulle kunna gynna kvarvaron bland studen-
ter som har svårt att studera på heltid.

Sammanfattning

Genomströmningen inom lärarutbildningarna på SU under perioden 2012–2014 är (med un-

dantag av ämneslärarprogrammen) jämförbar med övriga yrkesexamensutbildningar vid SU
under samma tid, och kvarvaron i senare del av program förefaller öka under senare år vilket
torde leda till ökande examensfrekvens de kommande åren. Det är troligt att genomström-
ningen kommer påverkas av covid-19-pandemin. Detta är ett tydligt exempel på att genom-
strömning påverkas av både externa och interna faktorer, och därför måste sättas in i ett större
sammanhang.

Det finns många anledningar till att studenter hoppar av, varav felval hör till de vanligaste.
Det är därför viktigt med adekvat studievägledning till presumtiva studenter. Tidiga avhopp
kan vara positiva för de enskilda studenterna och institutionerna tar höjd för det genom över-
intag, men sena avhopp innebär en förlust av tid och resurser för både student och institution.
Ett problem som lyfts av både institutioner och studenter är att vissa studenter har bristande
förkunskaper i bland annat svenska, engelska och matematik samt i akademiskt läsande och
skrivande. Studenters förkunskaper är något som program- och kursansvariga har att förhålla
sig till, och kvalitetsarbete som syftar till ökad genomströmning och högre utbildningskvalitet
 21 (23)

pågår inom alla utbildningar. Ett möjligt utvecklingsområde är kompletterande stödåtgärder

utanför lärarutbildningarnas ram.

God genomströmning kräver resurser. Högre genomströmning kan observeras i de program

där ansvarig institution har möjlighet att tillbringa mycket tid med studenterna under den
första terminen. Andra relaterade framgångsfaktorer är goda resurser på institutionerna i form
av studievägledning och ett systematiskt arbete med planering och uppföljning.

På grund av lärarutbildningarnas organisation och upplägg, med många inblandade institut-

ioner, är olika forum för samordning och samarbete viktiga. Programrådet är navet för varje
utbildning, medan lärarutbildningsberedningarna möjliggör samordning och avstämning på en
mer övergripande nivå. Centralt är även det aktiva samarbetet mellan studierektorer och stu-
dieadministratörer på programansvariga och kursgivande institutioner samt inom VFU-
kollegiet.

Bilagor

Bilaga 1. Genomströmning inom lärarutbildningarna vid Stockholms universitet.

Bilaga 2. Examensfrekvens och kvarvaro under senare del av program.

Bilaga 3. Studenters sysselsättning före, under och efter studierna.

Bilaga 4. Söktryck till lärarutbildningarna.

Bilaga 5. Studentgruppens sammansättning.

 22 (23)

Källförteckning

Carlhed, C. 2015. Vid den normala studietaktens utkanter. Analyser av studieavbrott på lärar-
utbildningar vid Uppsala universitet. Rapporter från Forskningsgruppen för utbildnings- och
kultursociologi / SEC Research Reports, 54, Augusti 2015.

Hasselgren, E. 2018. Varför lärarstudenter hoppar av. En studie om orsakerna bakom avhopp
från lärarutbildning vid Göteborgs universitet. Rapport 2018:02. Göteborgs universitet.

Högskoleverket. 2009. Man ska bli lärare! Den ojämna könsfördelningen inom lärarutbild-
ningen – beskrivning och analys. Högskoleverkets rapportserie 2009:7 R.

Högskoleverket. 2010. Orsaker till studieavbrott, Högskoleverkets rapportserie 2010:23 R.

Högskoleverket. 2012. Utvärdering av två kompletterande lärarutbildningar – ULV och VAL

I. Högskoleverkets rapportserie 2012:7 R.

Ladokkonsortiet och Statistiska centralbyrån. 2020.. Bak- och framgrund. Tillgänglig:

https://ladok.se/ladok/bak-och-framgrund [Hämtad 2020-10-15].

Statistiska centralbyrån. 2019. Arbetskraftsbarometern 2019 – vilka utbildningar ger jobb?

Tillgänglig: www.scb.se/arbetskraftsbarometern [Hämtad 2020-10-15].

Skolverket. 2019. Lärarprognos 2019. Redovisning av uppdrag att ta fram återkommande

prognoser över behovet av förskollärare och olika lärarkategorier. Skolverket, rapport, dnr
5.1.3-2018:1500.

Stockholms universitet. 2020. IVS Kuben för genomströmning (UGCU03). Stockholm:

Stockholms universitet. Tillgänglig: https://www.su.se/medarbetare/it/stödsystem/ivs-beslutsstöd
[Hämtad 2020-10-15].

Riksrevisionsverket. 2020. Att styra utbildning till ämneslärare – en granskning av Högskolan

i Gävle, Linnéuniversitetet och Stockholms universitet. RiR 2020:15.

Universitetskanslersämbetet. 2017. Lärarstudenternas gymnasiebetyg, avhopp och studiepre-

station. Statistisk analys, nr 2017-01-23/1.

Universitetskanslersämbetet. 2017. Tidiga avhopp från högskolan. Analyser av genomström-

ning på de tio största yrkesexamensprogrammen. Universitetskanslersämbetet 2017:17.

Universitetskanslersämbetet. 2019. Universitet och högskolor. Årsrapport Universitetskans-

lersämbetet. Rapportnummer: 2019:11.

Universitetskanslersämbetet. 2020. Nybörjare och examinerade på lärarutbildning: Ökat an-

tal examinerade möter fortfarande inte behovet. Universitetskanslersämbetet, Statistisk ana-
lys.
 23 (23)

Universitetskanslersämbetet. 2020. För ökad genomströmning. Sammanställning av lärosäte-

nas insatser vid förskollärar- och grundlärarutbildningar. Rapportnummer: 2020:17

Universitets-och högskolerådet. 2018. Kan ett antagningsprov minska avhoppen på ämneslä-

rarutbildningen? Ett förberedande uppdrag inför utvecklingen av ett särskilt antagningsprov
till ämneslärarutbildningen. Universitets-och högskolerådet, december 2018. ISBN 978-91-
7561-061-0.

Universitets-och högskolerådet. 2019. Regeringsuppdrag. Uppdrag att utreda en modell

med högre krav för särskild behörighet, Dnr 1.1.1-00919-2018.
Bilaga 1. Genomströmning inom lärarutbildningarna på Stockholms universitet – sifferunderlag

1. Genomströmning inom program vid Stockholms universitet – sifferunderlag från IVS Kuben för genomströmning

Källa för samtliga tabeller i detta avsnitt är IVS Kuben för genomströmning (uttag under perioden 2020-10-08 – 2020-10-12).

Beslutsstöd/IVS finns tillgängligt via https://www.su.se/medarbetare/it/stödsystem. IVS-rapporten ”Kuben för genomströmning” kan användas för fördjupade studier på
institutionsnivå samt till uppföljningar framöver, vilket både förenklar och ger kontinuitet i arbetet med genomströmning. Observera att samma student kan ha tagit ut
både examen inom program och annan examen, dvs det kan finnas ett överlapp mellan andel examen inom program och andel annan examen.

Tabell 1: Kvarvaro och examensfrekvens inom utbildningsprogram mot yrkesexamen (180-300 hp). Tidsperiod 2012-2014.
Reg. efter Andel examen inom Andel annan Andel utan
Utbildning Kvar T2 Kvar T4 Kvar T6 löptid program examen examen

Juristprogrammet - 270 hp 84,1% 71,2% 65,2% 30,2% 63,6% 6,2% 32,2%

Psykologprogrammet - 300 hp 81,8% 72,7% 61,8% 16,4% 64,4% 3,6% 32,4%

Sjukhusfysikerprogrammet - 300 hp 72,3% 38,5% 27,7% 21,1% 16,9% 16,9% 70,8%

Socionomprogrammet - 210 hp 87,1% 66,2% 63,7% 15,8% 61,9% 12,4% 29,6%

Studie- och yrkesvägledarprogrammet - 180 hp. …………………. 88,2% 75,4% 70,6% 9,6% 70,9% 13,7% 26,5%

Grand total 85,2% 70,4% 64,8% 23,7% 63,0% 8,4% 31,7%

Tabell 2: Förskollärar- och grundlärarprogram (210-240 hp). Tidsperiod 2012-2014.

Kvar Kvar Kvar Reg. efter Andel examen inom Andel annan Andel utan
Utbildning T2 T4 T6 löptid program examen examen

Förskollärarprogrammet - 210 hp 81,0% 68,6% 66,9% 1,5% 63,3% 2,5% 29,1%

Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem - 180
hp 87,5% 67,1% 54,1% 6,2% 54,9% 1,3% 40,6%
Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i förskoleklass och
grundskolans årskurs 1-3 - 240 hp 84,1% 69,9% 65,0% 3,8% 61,1% 3,6% 29,2%
Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans
årskurs 4-6 - 240 hp 84,4% 61,4% 58,7% 15,4% 50,2% 3,7% 45,2%

1
Tabell 3a: Kvarvaro och examensfrekvens inom kandidatprogram inom det naturvetenskapliga området som kan ge behörighet till kompletterande pedagogisk utbildning
(KPU). Tidsperiod 2012-2014.
Reg. efter Andel examen inom Andel annan Andel utan
Utbildning Kvar T2 Kvar T4 Kvar T6 löptid program examen examen

Kandidatprogram i biologi - 180 hp ………………………… 91,0% 52,6% 26,9% 20,5% 23,1% 43,6% 48,7%
Kandidatprogram i fysik - 180 hp 69,5% 28,0% 10,2% 12,7% 11,9% 28,0% 67,8%

Kandidatprogram i geografi - 180 hp 62,7% 43,6% 27,0% 15,2% 21,6% 28,9% 60,3%

Kandidatprogram i kemi - 180 hp 74,6% 46,0% 20,6% 11,1% 17,5% 31,7% 61,9%

Kandidatprogram i matematik - 180 hp 50,8% 39,5% 28,1% 18,4% 8,1% 22,2% 74,1%

Grand total 65,4% 41,1% 23,8% 16,0% 15,7% 28,4% 64,2%

Tabell 3b: Kvarvaro och examensfrekvens inom kandidatprogram inom det humanvetenskapliga området som kan ge behörighet till kompletterande pedagogisk utbildning
(KPU). Tidsperiod 2012-2014.
Reg. efter Andel examen inom Andel annan Andel utan
Utbildning Kvar T2 Kvar T4 Kvar T6 löptid program examen examen

Kandidatprogram i företagsekonomi - 180 hp 80,2% 63,1% 54,1% 18,1% 43,5% 26,1% 38,2%
Kandidatprogram i företagsekonomi och statsvetenskap -
180 hp 76,9% 57,3% 58,5% 12,4% 41,9% 30,8% 35,5%

Kandidatprogram i moderna språk - 180 hp 48,3% 16,7% 1,7% 1,7% 8,3% 23,3% 70,0%
Kulturvetarprogrammet, kandidatprogram - 180 hp 63,5% 33,9% 17,0% 11,8% 24,3% 17,0% 61,7%
Politices kandidatprogram i nationalekonomi och
statsvetenskap - 180 hp 70,1% 43,6% 31,4% 20,3% 23,5% 32,8% 50,6%

Grand total 76,6% 54,4% 43,0% 14,1% 35,8% 25,7% 44,7%

2
Tabell 4: Långa ämneslärarprogram (300-330 hp). Tidsperiod 2012-2014.
Kvar Kvar Kvar Kvar Reg. efter Andel examen Andel annan Andel utan
Utbildning T2 T4 T6 T8 löptid inom program examen examen

Ämneslärarprogram med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs

7-9 och med inriktning mot arbete i gymnasieskolan - 330 hp 75,1% 48,0% 40,9% 35,8% 1,6% 25,7% 12,3% 60,3%

Ämneslärarprogrammet i matematik och naturvetenskapliga ämnen -

300 hp 69,4% 36,1% 36,1% 33,3% 8,6% 22,5% 12,5% 62,5%

Ämneslärarprogrammet i matematik, naturvetenskapliga ämnen och

teknik - 300 hp 80,5% 43,2% 31,4% 20,3% 20,3% 18,8% 68,8%

Tabell 5: Kompletterande pedagogisk utbildning och yrkeslärarprogram (90 hp). Tidsperiod 2012-2014.
Kvar Reg. efter Andel examen Andel annan Andel utan
Utbildning T2 löptid inom program examen examen

Kompletterande pedagogisk utbildning för ämneslärarexamen mot gymnasieskolan - matematik,

naturvetenskap och teknik - 90 hp ………………………… ……..…………………………… 93,3% 11,7% 68,3% 10,0% 23,3%

Kompletterande pedagogisk utbildning för ämneslärarexamen i matematik, naturvetenskap och teknik

- 90 hp 91,8% 8,2% 63,3% 6,1% 32,7%

Kompletterande pedagogisk utbildning för ämneslärarexamen mot gymnasieskolan - humaniora och

samhällsvetenskap - 90 hp 80,3% 16,9% 80,9% 14,9% 12,8%

Yrkeslärarprogrammet - 90 hp 82,0% 63,8% 2,5% 33,7%

3
2. Genomströmning inom VAL

Eftersom VAL bygger på individuella studieplaner kan genomströmning inte mätas med mått som kvarvaro som bygger på programstruktur.
Under perioden VT14 till HT19 antogs 3 203 studenter. Eftersom VAL läses på halvfart är få av de som antogs under senare år klara för examen, och av
de som tog examen under 2014/2015 antogs majoriteten före 2014. Av de som antogs VT14 till VT17 har mellan 55 och 65 procent tagit ut någon typ av
lärarexamen. Av de som antogs HT17 till HT18 ligger siffran på ca 35 procent. Andelen avbrott inom perioden VT14 till HT19 är omkring 30 procent.
Totalt har 1 694 studenter tagit examen inom VAL.

Tabell 6: Examinerade inom VAL. Tidsperiod 2014-2019.

Examensår Förskollärar- Grundskolans Grundskolans Lärar-examen Ämneslärar- Ämneslärar- Yrkeslärar- Totalt per år Totalt per
examen, 210 tidigare år, 210 senare år, 270 GY examen åk 7- examen GY, examen, 90 (kvinna, år
hp hp hp 9, 180 hp 210 hp hp man)

2014 231
Kvinna 45 80 7 3 1 16 152
Man 3 52 4 4 3 13 79
2015 366
Kvinna 51 46 86 7 19 38 9 256
Man 0 15 59 5 7 13 11 110
2016 330
Kvinna 51 38 52 4 27 26 17 215
Man 1 12 64 12 12 14 115
2017 280
Kvinna 45 40 53 1 26 14 14 193
Man 3 11 31 17 8 17 87
2018 273
Kvinna 21 38 35 3 40 14 27 178
Man 1 15 33 3 18 6 19 95
2019 214
Kvinna 12 30 25 1 41 10 15 134
Man 1 16 16 20 6 21 80

Totalt 186 309 586 35 234 151 193 1694 1694

Källa: VAL-samordningen, SUSa

4
3. Genomströmning inom ULV – sifferunderlag

Eftersom ULV bygger på individuella studieplaner kan genomströmning inte mätas med mått som kvarvaro som bygger på programstruktur. Vidare läser en del
studenter inte mot examen utan mot legitimation enligt kompletteringshänvisning från Skolverket, varför inte heller examensfrekvens ger en rättvisande bild.
Genomströmning inom ULV redovisas därför som andel av registrerade som gjort avbrott, slutfört sina studier eller är aktiva studenter i oktober 2020.

Totalt har 314 studenter slutfört sina studier under perioden, vilket är 49 procent av antagna. Av antagna HT18 har 31 procent slutfört sina studier, och 39
procent studerar aktivt. Andelen slutförda studier för den redovisade perioden förväntas därför öka.

På grund av försämrad genomströmning och universitetslärarnas ökade arbetsbelastning infördes följande åtgärder i syfte att förbättra studenternas förutsättningar att klara
den kompletterande utbildningen till antagning VT17:
- ett obligatoriskt språkligt inplaceringsprov,
- en skräddarsydd förberedande kurs som omfattaren en hel termins studier: Språkintroduktion till akademiska studier för utländska lärare, 30 hp,
- en delkurs som ges under den första terminen: Svenska språket som redskap för akademiska studier och för kommunikation i skolan, 4,5 hp.

Tabell 7: Genomströmning inom ULV. Tidsperiod 2016-2018.

Antagnings- Antal sökande Antagna (andel av Antal Antal avbrott Slutförda studier* Aktiv i studier
termin sökande) registrerade (andel av reg.) (andel av reg.) oktober 2020 (andel
av reg.)

VT 2016 241 141 (59 %) 118 53 (45 %) 69 (51 %) 4 (3 %)

HT 2016 261 136 (52 %) 118 43 (36 %) 60 (51 %) 4 (3 %)
VT 2017 215 125 (58 %) 110 53 (48 %) 51 (46 %) 6 (5 %)
HT 2017 217 128 (59 %) 110 33 (30 %) 64 (58 %) 14 (13 %)
VT 2018 214 117 (56 %) 90 36 (40 %) 40 (44 %) 14 (16 %)
HT 2018 237 144 (61 %) 96 29 (31 %) 30 (32 %) 37 (39 %)
Totalt 1385 791 (57 %) 642 247 (39 %) 314 (49 %) 79 (12 %)
Källa: ULV-samordningen, SUSa
*) Med Slutförda studier menas att studenten har slutfört studierna enligt lagd studieplan.

5
Bilaga 2. Examensfrekvens och kvarvaro under senare del av program – sifferunderlag från IVS
Kuben för genomströmning

Examensfrekvens och antalet nybörjarstudenter från 2012 till 2020 redovisas för samtliga
lärarutbildningar. För de längre programmen redovisas även kvarvaro i senare del av program under
den fjärde, sjätte, åttonde terminen. Tillsammans ger dessa underlag en indikation på hur
genomströmningen utvecklas inom utbildningarna.

Examensfrekvens i IVS Kuben för genomströmning beräknas för varje kull fram till dags dato, vilket
innebär att yngre årskullar har haft kortare tid på sig att ta examen. Något lägre examensfrekvens för
de yngsta årskullarna är därför att förvänta. Dessa underlag måste tolkas med försiktighet, och alltid
sättas in i en större kontext – ett självklart exempel är den pågående pandemin som kommer påverka
genomströmningen inom samtliga lärarprogram från och med VT20. En lägre examensfrekvens i de
kullar som skulle ta examen under VT20 är därför att förvänta, både på grund av hur examensfrekvens
beräknas i IVS Kuben för genomströmning, och på grund av pandemin.

I diagrammen över examensfrekvens nedan läses andel av nybörjarstudenter per studentkull på

primäraxeln, och antalet nybörjarstudenter per studentkull på sekundäraxeln.

Examensfrekvens Förskollärarprogrammet, 210 hp

100% 250
90%
80% 200
70%
60% 150
50%
40% 100
30%
20% 50
10%
0% 0
VT 2

VT 3

VT 4

VT 5

VT 6

VT 7

VT 8

VT 9

20
HT 2

HT 3

HT 4

HT 5

HT 6

HT 7

HT 8

HT 9

HT 0
1

1
1

2
20

20

20

20

20

20

20

20

20
20

20

20

20

20

20

20

20

20
VT

Examen inom program Examen inom program och annan examen

Annan examen Ingen examen
Antal nybörjarstudenter

Figur 1. Examensfrekvens inom Förskollärarprogrammet, 210 hp.

 Kvarvaro senare del, Förskollärarprogrammet, 210 hp
100%
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
VT2015 HT2015 VT2016 HT2016 VT2017 HT2017 VT2018 HT2018

T4 T6

Figur 2. Kvarvaro under senare del av Förskollärarprogrammet, 210 hp. Fjärde och sjätte terminen av totalt sju

Kommentar Förskollärarprogrammet: Figur 1 visar en något lägre examensfrekvens för VT17 (51
procent) än för tidigare studentkullar, vilket sannolikt är en effekt av pandemin eftersom kvarvaron för
VT17 termin 6 var ovanligt hög, hela 74 procent (se figur 2). Kvarvaron under senare del av program
är genomgående över 60 procent för kullarna VT15 till HT18.

Examensfrekvens Grundlärare fritidshem, 180 hp

100% 120
90%
80% 100
70% 80
60%
50% 60
40%
30% 40
20% 20
10%
0% 0
VT 2

VT 3

VT 4

VT 5

VT 6

VT 7

VT 8

VT 9

20
HT 2

HT 3

HT 4

HT 5

HT 6

HT 7

HT 8

HT 9

HT 0
1

1
1

2
20

20

20

20

20

20

20

20

20
20

20

20

20

20

20

20

20

20
VT

Examen inom program Examen inom program och annan examen

Annan examen Ingen examen
Antal nybörjarstudenter

Figur 3. Examensfrekvens inom Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem, 180 hp
 Kvarvaro senare del, Grundlärare fritidshem, 180 hp
100%

80%

60%

40%

20%

0%
VT2015 HT2015 VT2016 HT2016 VT2017 HT2017 VT2018 HT2018

T4 T6

Figur 4. Kvarvaro under senare del av Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem, 210 hp. Fjärde och
sjätte terminen av totalt sex

Kommentar Grundlärare fritidshem: Examensfrekvensen ligger på omkring 50 procent i senare

årskullar (se figur 3). Figur 4 visar dock ökad kvarvaro i programmets senare del sedan HT17, med en
kvarvaro sista terminen på 71 procent HT17. Examensfrekvensen för denna kull är 49 procent. Detta
beror sannolikt på pandemin – programmet är upplagt så att studenterna gör sin sista VFU-period
under den andra delen av den sjätte terminen, vilket för denna kull inföll april-juni 2020.

Examensfrekvens Grundlärare F-3, 240 hp

100% 180
90% 160
80% 140
70%
120
60%
100
50%
80
40%
60
30%
20% 40
10% 20
0% 0
VT 2

VT 3

VT 4

VT 5

VT 6

VT 7

VT 8

VT 9

20
HT 2

HT 3

HT 4

HT 5

HT 6

HT 7

HT 8

HT 9

HT 0
1

1
1

2
20

20

20

20

20

20

20

20

20
20

20

20

20

20

20

20

20

20
VT

Examen inom program Examen inom program och annan examen

Annan examen Ingen examen
Antal nybörjarstudenter

Figur 5. Examensfrekvens inom Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i förskoleklass och årskurs 1-3, 240 hp
 Kvarvaro senare del, Grundlärare F-3, 240 hp
100%

80%

60%

40%

20%

0%
VT2015 HT2015 VT2016 HT2016 VT2017 HT2017 VT2018

Termin 4 Termin 6 Temin 8

Figur 6. Kvarvaro under senare del av Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i förskoleklass och årskurs 1-3,
240 hp. Fjärde, sjätte och åttonde terminen av totalt åtta

Kommentar Grundlärarprogrammet F–3 Figur 5 visar sjunkande examensfrekvens från och med
HT15 för Grundlärarprogrammet F–3, men från och med studentkullen HT16 ökar kvarvaron i
senare del av program (se figur 6) vilket torde leda till ökande examensfrekvens under den närmaste
åren. Troligen är denna effekt för kull HT16 fördröjd på grund av pandemin.

Examensfrekvens Grundlärare 4-6

100% 140
90%
120
80%
70% 100
60% 80
50%
40% 60
30% 40
20%
20
10%
0% 0
VT 2

VT 3

VT 4

VT 5

VT 6

VT 7

VT 8

VT 9

20
HT 2

HT 3

HT 4

HT 5

HT 6

HT 7

HT 8

HT 9

HT 0
1

1
1

2
20

20

20

20

20

20

20

20

20
20

20

20

20

20

20

20

20

20
VT

Examen inom program Examen inom program och annan examen

Annan examen Ingen examen
Antal nybörjarstudenter

Figur 7. Examensfrekvens inom Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i årskurs 4-6, 240 hp
 Kvarvaro senare del, Grundlärare 4-6
100%
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
VT2015 HT2015 VT2016 HT2016 VT2017 HT2017 VT2018

Termin 4 Termin 6 Termin 8

Figur 8. Kvarvaro under senare del av Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete årskurs 4-6, 240 hp. Fjärde, sjätte
och åttonde terminen av totalt åtta

Kommentar Grundlärarprogrammet 4-6: Figur 7 visar sjunkande examensfrekvens, men från och med
kull HT16 ökar kvarvaron under senare del av program vilket (över 60 procents kvarvaro på T8 för
kullarna HT16 och VT17) vilket sannolikt kommer leda till ökande examensfrekvens de närmaste
åren. Denna positiva effekt kan dock fördröjas för kull HT16 och efterföljande kullar på grund av
pandemin.

Examensfrekvens, Ämneslärare språk, 240/300-330 hp

100% 160
90% 140
80%
120
70%
60% 100
50% 80
40% 60
30%
40
20%
10% 20
0% 0
HT 2

HT 3

HT 4

HT 5

HT 6

HT 7

HT 8

HT 9

HT 0
VT 2

VT 3

VT 4

VT 5

VT 6

VT 7

VT 8

VT 9

20
1

2
1

1
20

20

20

20

20

20

20

20

20
20

20

20

20

20

20

20

20

20
VT

Examen inom program Examen inom program och annan examen

Annan examen Ingen examen
Antal nybörjarstudenter

Figur 9. Examensfrekvens inom Ämneslärarprogrammet språk, 240 hp/300-330 hp

 Kvarvaro senare del, Ämneslärare språk, 240/300-330 hp
100%

80%

60%

40%

20%

0%
VT2015 HT2015 VT2016 HT2016 VT2017 HT2017 VT2018

Termin 4 Termin 6 Termin 8

Figur 10. Kvarvaro under senare del av Ämneslärarprogrammet språk, 240 hp/300-330 hp. Fjärde, sjätte och åttonde
terminen. Antal terminer beror på studentens val av inriktning: mot årskurs 7-9 läser 8 terminer, och mot gymnasiet 10 eller
11 terminer beroende på ämne

Kommentar Ämneslärarprogram språk: Inom Ämneslärarprogrammet språk skiftar

examensfrekvensen kraftigt över tid, från 43 procent VT12 till 24 procent VT15 (figur 9). När det
gäller kvarvaro under senare del av program ökar kvarvaron termin 4 sedan HT16, och ligger på över
50 procent för både HT17 och VT18 vilket är positivt. Kull VT18 läste termin 5 under VT20, och att
38 procent är kvar HT20 (en minskning med 15 procentenheter från termin 4) får anses vara positivt
givet förutsättningarna detta år. Examensfrekvensen i de yngsta kullarna kan påverkas av hur stor
andel som läser inriktning mot årskurs 7-9 (åtta terminer) eller gymnasiet (tio eller elva terminer,
beroende på ämneskombination).

Examensfrekvens, Ämneslärare humaniora och

samhällsvetenskap, 240/300-330 hp
100% 140
90%
120
80%
70% 100
60% 80
50%
40% 60

30% 40
20%
20
10%
0% 0
HT 2

HT 3

HT 4

HT 5

HT 6

HT 7

HT 8

HT 9

HT 0
VT 2

VT 3

VT 4

VT 5

VT 6

VT 7

VT 8

VT 9

20
1

2
1

1
20

20

20

20

20

20

20

20

20
20

20

20

20

20

20

20

20

20
VT

Examen inom program Examen inom program och annan examen

Annan examen Ingen examen
Antal nybörjarstudenter

Figur 11. Examensfrekvens inom Ämneslärarprogrammet humaniora och samhällsvetenskap, 240 hp/300-330 hp
 Kvarvaro senare del, Ämneslärare humaniora och
samhällsvetenskap, 240/300-330 hp
100%
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
VT2015 HT2015 VT2016 HT2016 VT2017 HT2017 VT2018

Termin 4 Termin 6 Termin 8

Figur 12. Kvarvaro under senare del av Ämneslärarprogrammet humaniora och samhällsvetenskap, 240 hp/300-330 hp.
Fjärde, sjätte och åttonde terminen. Antal terminer beror på studentens val av inriktning: mot årskurs 7-9 läser 8 terminer,
och mot gymnasiet 10 eller 11 terminer beroende på ämne

Kommentar Ämneslärarprogram humaniora och samhällsvetenskap: Även för

Ämneslärarprogrammet humaniora och samhällsvetenskap skiftar examensfrekvensen kraftigt över
tid, från 43 procent VT12 till 22 procent VT13 (figur 11), och som figur 12 visar ökar kvarvaron under
programmets senare del sedan HT16, med undantag för kull VT17. Kvarvaron T4 för kull HT16,
HT17 och VT18 är omkring 60 procent. Kull VT18 läste termin 5 under VT20, vilket kan antas ha
påverkat den stora minskningen i kvarvaro till termin sex (minus 20 procentenheter). Liksom för
Ämneslärare Språk kan examensfrekvensen i de yngsta kullarna påverkas av hur stor andel som läser
inriktning mot årskurs 7-9 eller gymnasiet.

Examensfrekvens, KPU humaniora och

samhällsvetenskap, 90 hp
100% 80
70
80%
60
60% 50
40
40% 30
20
20%
10
0% 0
HT2012 HT2013 HT2014 HT2015 HT2016 HT2017 HT2018 HT2019 HT2020

Examen inom program Examen inom program och annan examen

Annan examen Ingen examen
Antal nybörjarstudenter

Figur 13. Examensfrekvens inom KPU för ämneslärarexamen - humaniora och samhällsvetenskap, 90 hp

Kommentar KPU humaniora och samhällsvetenskap: Examensfrekvensen för KPU inom humaniora
och samhällsvetenskap har genomgående legat över 70 procent; för kull HT18 ligger
examensfrekvensen något lägre (54 procent) vilket torde bero på att eftersläntrarna inte har hunnit ta
examen ännu.

Examensfrekvens, KPU matematik, naturvetenskap och

100%
teknik, 90 hp 60
90%
80% 50
70% 40
60%
50% 30
40%
30% 20
20% 10
10%
0% 0
HT2012 HT2013 HT2014 HT2015 HT2016 HT2017 HT2018 HT2019 HT2020
Examen inom program
Examen inom program och annan examen
Annan examen
Ingen examen
Antal nybörjarstudenter

Figur 14. Examensfrekvens inom KPU för ämneslärarexamen i matematik, naturvetenskap och teknik, 90 hp

Kommentar KPU matematik, naturvetenskap och teknik: Examensfrekvensen för KPU i matematik,
naturvetenskap och teknik har genomgående legat över 60 procent; för kull HT18 ligger
examensfrekvensen på 48 procent eftersom eftersläntrarna inte har hunnit ta examen ännu (se figur
14).

Examensfrekvens, KPU i matematik, naturvetenskap och

teknik för forskarutbildade, 90 hp
100% 30
80% 25
20
60%
15
40%
10
20% 5
0% 0
VT2017 VT2018 VT2019 VT2020

Examen inom program Annan examen

Ingen examen Antal nybörjarstudenter

Figur 15. Examensfrekvens inom KPU för ämneslärarexamen i matematik, naturvetenskap och teknik för forskarutbildade,
90 hp

Kommentar KPU för forskarutbildade: Examensfrekvensen inom KPU för ämneslärarexamen i

matematik, naturvetenskap och teknik för forskarutbildade, 90 hp, ligger på eller över 50 procent för
de tre kullar som har hunnit avsluta programmet, men eftersom relativt få studenter antas per kull
(mellan 15 och 26 studenter) måste resultaten tolkas med försiktighet (figur 15).

Examensfrekvens, Yrkeslärarprogrammet, 90 hp
100% 120
90%
100
80%
70%
80
60%
50% 60
40%
40
30%
20%
20
10%
0% 0
12

13

14

15

16

17

18

19
12

13

14

15

16

17

18
20

20

20

20

20

20

20

20
20

20

20

20

20

20

20
VT

VT

VT

VT

VT

VT

VT

VT
HT

HT

HT

HT

HT

HT

HT
Examen inom program Examen inom program och annan examen
Annan examen Ingen examen
Antal nybörjarstudenter

Figur 16. Examensfrekvens inom Yrkeslärarprogrammet, 90 hp

Kommentar Yrkeslärarprogrammet: Examensfrekvensen för Yrkeslärarprogrammet är genomgående

hög (figur 16); mellan 60 och 70 procent fram till 2015. Eftersom programmet även kan läsas på
halvfart blir examensfrekvensen lägre för yngre kullar.

Sammanfattande kommentar:
- Examensfrekvensen skiftar över tid i de flesta program, men är jämnare och högre inom
Förskollärar- och Grundlärarprogrammen än inom Ämneslärarprogrammen. Inom
Ämneslärarprogrammet kan examensfrekvens för yngre kullar påverkas av hur stor andel som
läser mot årskurs 7-9 (240 hp) eller mot gymnasiet (300/330 hp).
- Inom Grundlärarprogrammen sjönk examensfrekvensen 2016, men kvarvaron inom senare del
av program ökar från och med 2017 vilket torde påverka examensfrekvensen positivt under
kommande år.
- Även inom ämneslärarprogrammen ökar kvarvaron efter 2017, vilket torde leda till ökad
examensfrekvens framöver.
- Denna ökning sammanfaller med att ”storkurserna” inom UVK infördes 2017.
- Inom KPU är examensfrekvensen genomgående hög (mellan 50 och 70 procent), och jämn
över tid.
- Inom Yrkeslärarprogrammet är examensfrekvensen genomgående hög (omkring 60-70
procent), och huvudsakligen jämn över tid. Eftersom programmet även kan läsas på deltid
kommer examensfrekvensen för yngre kullar att öka när även halvfartsstudenterna har avslutat
programmet.
- För samtliga utbildningar gäller att lägre examensfrekvens i yngre kullar delvis beror på att
examensfrekvens i IVS Kuben beräknas fram till dags dato.
- För samtliga utbildningar gäller att covid-19-pandemin förefaller påverka genomströmningen
från och med våren 2020.
Bilaga 3. Studenters sysselsättning före, under och efter studierna – statistik från Bak- och
framgrund

Bak- och framgrund

Bak- och framgrund1 är ett statistiksystem som hämtar data ur flera olika register på SCB. Systemet
har utvecklats av Ladokkonsortiet och SCB gemensamt. Bak- och framgrund möjliggör uppföljning av
studentgrupper både före, under och efter studierna vid universitetet, och används i denna
undersökning för att undersöka studenternas sysselsättning. I underlaget till denna bilaga används
variabeln ”Yrke”. SCB får in uppgifter från olika arbetsgivare vilket yrke/vilka yrken en person har
haft under året, och matchar det mot största inkomstkällan. I Bak- och framgrund redovisas därför den
yrkeskod som närmast matchar den största inkomstkällan som personen haft under året.2

Före studierna

Figur 1 visar studenters erfarenhet av arbete, inklusive på skola eller förskola. Av nybörjarstudenterna
HT19 på förskollärar- och grundlärarprogrammen arbetade en stor andel som barnskötare eller
elevassistent i november 2018: 25 procent av på förskollärarprogrammet, 24 procent på
grundlärarprogrammet med inriktning mot fritidshem och 15 procent på grundlärarprogrammen med
inriktning på F–3 och 4-6. Bland ämneslärarstudenterna arbetade 6 procent som barnskötare eller
elevassistent. Av nybörjarstudenterna HT19 på KPU och yrkeslärarprogrammet arbetade 18 procent
respektive 23 procent som lärare i november 2018. Bland nybörjarstudenter finns även de med aktuell
erfarenhet av högskolestudier: 13 procent av ämneslärarstudenterna och 24 procent av KPU-
studenterna hade studier som huvudsaklig sysselsättning året innan de påbörjade lärarutbildningen (se
figur 1).

60%

50%

40%

30%

20%

10%

0%
Förskollärare Grundlärare Grundlärare F-3 Ämneslärare KPU Yrkeslärare
fritidshem och 4-6

Förskollärare, lärare, fritidspedagog Barnskötare, elevassistent

Studier Annat yrke
Ingen uppgift

Figur 1: Studenters sysselsättning innan de påbörjat sina studier. Yrke i november 2018 för
nybörjarstudenter HT 2019. Totalt antal studenter: 1 280. Källa: Bak- och framgrund
(Ladokkonsortiet och SCB).

1
https://ladok.se/ladok/bak-och-framgrund
2
Andreas Frodell, Enheten för statistik om utbildning och arbete, Statistiska centralbyrån. Personlig
kommunikation, 2020-10-15.

1
Under studierna

Under pågående studier har omkring 60 procent av registrerade studenter studier som huvudsaklig
sysselsättning (se figur 2). Undantaget är yrkeslärarprogrammet, som både kan läsas på helfart och på
halvfart, där 36 procent studerar på heltid. På föreskollärarprogrammet arbetar drygt 20 procent i
skolan eller förskolan, och motsvarande andel för grundlärarutbildningarna är omkring 12 procent.
Inom KPU och yrkeslärarprogrammet arbetar 22 procent respektive 33 procent inom skolan. En stor
andel ämneslärarstudenter, 43 procent, jobbar vid sidan av studierna, men endast 10 procent
jobbar inom förskolan eller skolan.

80%

70%

60%

50%

40%

30%

20%

10%

0%
Förskollärare Grundlärare Grundlärare F-3 Ämneslärare KPU Yrkeslärare
fritidshem och 4-6

Förskollärare, lärare, fritidspedagog Barnskötare, elevassistent Studier Annat yrke

Figur 2: Studenters sysselsättning under studietiden. Yrke i november 2018 för studenter registrerade
på någon av programmens terminer under HT 2018. . Totalt antal nybörjarstudenter: 3 735. Källa:
Bak- och framgrund (Ladokkonsortiet och SCB).

Efter studierna

Figur 3 visar alumners sysselsättning. Utsökningen baseras på registrerade på programmets alla

terminer (från första till sista) under en viss termin så att mätpunkten (november 2018) hamnar utanför
programmets nominella studietid för samtliga registrerade, t ex HT 2012 för ämneslärarprogrammen
eller HT 2014 för grundlärarprogrammen om 240 hp. Lägst andel alumner som arbetar som lärare
finns på ämneslärarprogrammen (41 procent), men där finns även 14 procent som fortfarande studerar
(vilket antingen kan betyda att de återupptagit studierna efter ett avbrott eller att de har bytt
utbildning). Hos ämneslärarprogrammet återfinns även högst andel som arbetar inom ett annat yrke
(21 procent), vilket återspeglar den högre andelen avhopp på detta program. Även
yrkeslärarprogrammet har 11 procent som studerar efter nominell studietid (givet studier på helfart),
vilket kan bero på möjligheten till halvfartsstudier inom programmet.

2
 80%

70%

60%

50%

40%

30%

20%

10%

0%
Förskollärare Grundlärare Grundlärare F-3 Ämneslärare KPU Yrkeslärare
fritidshem och 4-6

Förskollärare, lärare, fritidspedagog Barnskötare, elevassistent Studier Annat yrke Ingen uppgift

Figur 3: Studenters sysselsättning efter nominell studietid. Mätpunkt: november 2018. . Totalt antal
studenter: 2 497. Källa: Bak- och framgrund (Ladokkonsortiet och SCB).

Sammanfattningsvis:

- En stor andel av studenterna har med sig erfarenhet av att arbeta inom barnomsorg och skola
in i studierna. Särskilt utmärkande är detta för förskollärare, grundlärare och yrkeslärare.
- En stor andel arbetar under studierna, men det är stora skillnader mellan programmen vad
gäller vilka sektorer studenterna arbetar inom. Inom ämneslärarutbildningarna arbetar många
inom service och handel medan studenter inom övriga utbildningar i större utsträckning
arbetar inom barnomsorg och skola.
- Uppgift om vad studenterna arbetade med före studierna saknas för en stor andel av
studenterna på ämneslärarprogrammen, vilket sammanfaller väl med det faktum att inom
denna utbildning återfinns störst andel unga studenter som påbörjar studierna direkt efter
gymnasiet.
- Efter studierna arbetar en mindre andel inom barnomsorg och skola inom yrkeskategorier utan
krav på högskolekompetens. Givet den goda arbetsmarknaden för förskollärare och lärare
tolkar vi detta som att man trots oavslutade studier arbetar inom förskola och skola (t ex som
barnskötare eller elevassistent). I sådana fall kan även avbrutna studier innebära ökad
kompetens.

3
Bilaga 4. Söktryck och antagning - sifferunderlag

Söktrycket är kvoten av antalet behöriga sökande per antagen, och visar hur stor konkurrens det
är om platserna på en utbildning vid en viss tidpunkt. Ett program med fler sökande än platser har
ett söktryck på mer än 1, medan en utbildning med fler platser än sökande har ett söktryck på
mindre än 1.

Tabell 1: Genomsnittligt söktryck per lärarutbildning nationellt respektive på SU HT2019

(ämneslärare exklusive KPU). Nationella siffror hämtade från UKÄ-rapporten ”Nybörjare och
examinerade på lärarutbildning: Ökat antal examinerade möter fortfarande inte behovet. Statistisk
analys 2020-03-17”. Söktryck för SU hämtat från IVS Söktryck.
Söktryck Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare
Stockholms
universitets 1,3 1,5 1,5 1,2
Nationellt 1,4 1,4 1,2 1,6

Tabell 2: Söktryck per lärarutbildning på SU 2012-2020. (KPU inklusive KPU för forskarutbildade).
Källa: IVS Söktryck.
Termin Förskollärare Grundlärare Ämneslärare KPU Yrkeslärare
VT2012 1,57 1,13 1,07 1,09
HT2012 1,82 1,41 2,14 1,31
VT2013 1,82 1,01 1,27
HT2013 2,14 1,48 1,18 1,15 1,32
VT2014 1,80 1,18 4,33
HT2014 2,20 1,80 1,30
VT2015 1,28 1,45 1,40
HT2015 3,01 1,53 1,21 2,03 0,95
VT2016 1,65 1,31 1,88 1,10
HT2016 2,79 1,66 1,58 1,40 1,12
VT2017 1,47 1,41 5,74 1,01
HT2017 1,82 1,39 1,81
VT2018 1,22 1,24 1,21 5,44 1,08
HT2018 1,66 1,52 1,30 2,17 1,24
VT2019 1,52 1,32 1,30 4,28 1,19
HT2019 1,31 1,52 1,45 2,11 1,22
VT2020 1,28 1,54 1,58 2,63 1,12
HT2020 1,01 1,82 2,27 1,24
Grand total 1,71 1,26 1,29 1,98 1,10

1
Bilaga 5. Studentgruppens sammansättning

Detta avsnitt baseras på underlag i form av Ladoks genomströmningsrapport kombinerat med

information från antagningssystemet NyA för förskollärar-, grundlärar- och ämneslärarprogrammen
för perioden 2012 till 2018. För KPU och Yrkeslärarprogrammet används underlag från IVS Kuben
för genomströmning.1

5.1 Nybörjarstudenter: ålder och kön

Åldersfördelningen är i stort densamma i förskollärar- och grundlärarutbildningarna, med mer än

hälften av nybörjarstudenterna under 25 år (figur 1). Flest unga studenter har de långa
ämneslärarprogrammen, men en stor andel studenter som kommer direkt från gymnasiet (26
procent). Motsvarande siffra för förskollärar- respektive grundlärarprogrammen är lägre: 14
procent respektive 16 procent. Största andelen studenter som är äldre än 34 år finns inom KPU
(76 procent) samt yrkeslärarprogrammet (85 procent).

90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
Förskollärare Grundlärare Ämneslärare KPU Yrkeslärare

Yngre än 21 år Mellan 21 och 24 Mellan 25 och 34 år Äldre än 34 år

Figur 1. Åldersfördelning nybörjarstudenter 2012–2018. Källa: Ladoks genomströmningsrapport kombinerat

med antagningsinformation från NyA. Kompletterat med underlag för KPU och Yrkeslärarprogrammet från
IVS Kuben för genomströmning.

Den stora andelen unga studenter på ämneslärarprogrammen kan antas påverka

genomströmningen: nationella studier av både lärarutbildningar och andra utbildningar mot
yrkesexamen visar att studenter som påbörjar sina studier direkt efter gymnasiet har lägre
kvarvaro den sjätte terminen.2

Könsfördelningen är ojämn på samtliga grundlärarutbildningar, framförallt på utbildningar som

mot förskolan och grundskolans tidiga år (se tabell 1). Detta måste dock hänföras till externa
faktorer. Under perioden 1977 till 2007 var könsfördelningen inom lärarutbildningarna nationellt
stabil, med omkring 70 procent kvinnor bland nybörjarstudenterna.3 Vi ser samma bild på SU
under den undersökta tidsperioden (se tabell 1). Nationellt var andelen män något större inom
utbildning mot grundskolans senare år och gymnasiet än inom utbildningar mot förskola och
grundskolans tidiga år 1977 till 2007, och det finns även skillnader mellan inriktningar: fler män

1
IVS Kuben för genomströmning. URL: https://www.su.se/medarbetare/it/stödsystem/ivs-beslutsstöd
2
UKÄ. 2017. Tidiga avhopp från högskolan. Analyser av genomströmning på de tio största
yrkesexamensprogrammen. Universitetskanslersämbetet 2017:17.
3
HSV, 2009. Man ska bli lärare! Den ojämna könsfördelningen inom lärarutbildningen – beskrivning och
analys. Högskoleverkets rapportserie 2009:7 R
läser samhällsvetenskapliga inriktningar och matematik- eller naturkunskapsinriktningar än
språkinriktningar. Även här känns bilden igen inom SU:s lärarutbildningar. Jämn könsfördelning
återfinns inom KPU och ämneslärarprogrammen på SU.

Tabell 1: Könsfördelning nybörjarstudenter under tidsperioden 2012 till 2018. Källa: IVS Kuben för
genomströmning.
Kvinna Man
Förskollärare 92% 8%
Grundlärare 78% 22%
Ämneslärare 56% 44%
KPU 50% 50%
Yrkeslärare 75% 25%
Totalt 74% 26%

Programansvariga institutioner på SU som har lärarutbildningar mot yngre åldrar beskriver att de
fokuserar på studentstödjande insatser för att behålla de män som har påbörjat sina studier, men
att det är svårt att bedöma huruvida dessa insatser har varit lyckosamma eftersom det handlar om
få individer i varje årskull. För en diskussion om orsaker och förslag till åtgärder hänvisas till
Högskoleverkets rapport Man ska bli lärare! Den ojämna könsfördelningen inom
lärarutbildningen – beskrivning och analys från 2009.

5.2 Nybörjarstudenters meritvärden

För denna undersökning har vi haft tillgång till nybörjarstudenters meritvärden från
antagningssystemet NyA, inte deras gymnasiebetyg i enskilda ämnen. Meritvärdet är ett viktat
jämförelsetal baserat på gymnasiebetyg som används vid urval till högskoleutbildning. Vi antar
att meritvärdet är en indikator på hur bra förkunskaper studentens har från gymnasiet – om än
viktat så att vissa gymnasiekurser räknas mer än andra.

Inom förskollärar- och grundlärarutbildningarna är nybörjarstudenternas meritvärden under perioden

2012 till 2018 jämförbara: medelvärdet är 15,48 respektive 15,51 (se tabell 2). Inom
ämneslärarutbildningarna återfinns det högsta medelvärdet (16,12) och den största spridningen.
Meritvärdesfördelningen för respektive utbildning återfinns i figur 3.

Tabell 2: Nybörjarstudenters meritvärden under perioden 2012 till 2018. Källa: Ladoks
genomströmningsrapport kombinerat med antagningsinformation från NyA.)

Medelvärde Standardavvikelse
Förskollärare 15,48 2,35
Grundlärare 15,51 2,44
Ämneslärare 16,12 2,56
 25%

20%

15%

10%

5%

0%
<11 11-12 12-13 13-14 14-15 15-16 16-17 17-18 >18

Förskollärare Grundlärare Ämneslärare

Figur 3. Fördelning meritvärden bland nybörjarstudenter 2012–2018. Källa: Ladoks genomströmningsrapport

kombinerat med antagningsinformation från NyA.
 1 (3)

BESLUT
2018-11-14
Dnr SU FV-3.1.3-0794-18

Anna Carlstedt
Anna-Maria Rimm
Utbildningsledare

Utredning av genomströmningen i universitetets lärarutbildningar

Bakgrund

I beslutet om inrättande av programråd inom lärarutbildningarna i juni 2016 (dnr SU FV-

1.1.9-1710-16) framgick att programrådens arbete med kvaliteten i programmen ska redovisas
i programrapporter som presenteras för områdesnämnderna.

Under HT 2017 genomfördes ett pilotprojekt med programrapporter för tio av universitetets
lärarprogram.1 Vid ett gemensamt möte 9 november 2017 diskuterade det
humanvetenskapliga områdets beredning för lärarutbildning (BULA) och det
naturvetenskapliga områdets lärarutbildningsberedning (LUS) de inkomna rapporterna.
Diskussionen utmynnade i en PM som behandlades under områdesnämndens sammanträde
12 december 2017.

Det humanvetenskapliga områdets programrapporter analyserades därefter närmare på

uppdrag av Områdesnämnden för humanvetenskap (ON). BULA föreslog vid sammanträde
14 februari 2018 uppföljning av utvecklingsområden och eventuella åtgärder inför beslut i ON
14 mars 2018, då rapporten "Uppföljning och åtgärdsplan för lärarutbildningarna inom
Humanvetenskapliga området" fastställdes. I rapporten konstaterades att den låga
genomströmningen vid flera lärarprogram är ett övergripande problem. BULA föreslog därför
att ON i dialog med det naturvetenskapliga området ska göra en översyn av
genomströmningen. Vidare uppdrog områdesnämnden åt BULA att följa upp åtgärdsplanen
för respektive lärarutbildning och senast 2019-03-15 redovisa att åtgärder genomförts på ett
tillfredsställande sätt.

Följande förslag till uppdragsbeskrivning för en utredning av genomströmningen vid

universitetets lärarutbildningar har beretts av de båda områdesnämndernas
lärarutbildningsberedningar.

1
Utländska lärares vidareutbildning (ULV) och Vidareutbildning av lärare (VAL) ingick inte i
pilotundersökningen.

Stockholms universitet Besöksadress: Telefon: 08-16 2000

106 91 Stockholm Universitetsvägen 10 A www.su.se/humanvet
Södra huset, Frescati
 2(3)

Utredningens syfte och metoder

Utredningen syftar till att öka kunskapen om genomströmning inom samtliga

lärarutbildningsprogram (inklusive ULV och VAL) vid Stockholms universitet och, i nästa
steg, ligga till grund för beslut om åtgärder som kan förbättra genomströmningen.

Lärarutbildningarna vid universitetet har olika förutsättningar, målgrupper, söktryck och

genomströmning. Då vissa program har mycket hög genomströmning, ska de
framgångsfaktorer som kan identifieras i olika lärarprograms arbete med att öka den belysas.

Genomströmning är ett brett begrepp som i enlighet med UKÄ:s begreppsanvändning

kommer att brytas ned i flera resultatmått och redovisningsgrupper, såsom tidiga avhopp
(första terminen på utbildningen), kvarvaro (vid valda läsår och/eller terminer),
prestationsgrad och examensfrekvens.2

Utredningen kommer att innefatta såväl kvantitativa som kvalitativa analyser. Det statistiska
analysunderlag som utgör undersökningens kvantitativa bas kommer att tas fram ur
universitetets interna uppföljningssystem Integrerat verksamhetsstöd (IVS.) Delar av
undersökningen kommer att genomföras med kvalitativa metoder, främst genom intervjuer
med nuvarande och tidigare studenter samt berörd personal, såsom programrådsledamöter,
studierektorer, lärare och administratörer. Även nationellt komparativa perspektiv ska beaktas,
varför analys av utredningar utförda vid andra lärosäten och kontakter med företrädare för
andra lärarutbildningar i landet blir nödvändiga.

Tidigare rapporter om genomströmning

Utredningen kommer att förhålla sig till tidigare rapporter som belyst genomströmning och
beakta nya initiativ som tas under arbetets gång. Detta gäller både studier som gjorts vid
Stockholms universitet och sådana som utförts av andra relevanta parter.

Under de senaste åren har flera undersökningar och rapporter gjorts om genomströmning.
Områdesnämnden för humanvetenskap kom 2016 ut med rapporten Uppföljning av
prestationsgrader vid det Humanvetenskapliga området, vars tillvägagångssätt och resultat
bidrar till centrala utgångspunkter för den föreslagna utredningen. Även UKÄ:s och SCB:s
återkommande nationella statistiska sammanställningar Genomströmning på grundnivå och
avancerad nivå kan framhållas, liksom UKÄ:s årsrapporter Utbildning på grundnivå och
avancerad nivå. Väsentlig för lärarprogrammen är UKÄ:s rapport Tidiga avhopp från
högskolan (2017) som fokuserar på de tio största yrkesexamenprogrammen i Sverige.

Göteborgs universitet presenterade nyligen två rapporter av relevans för utredningen: Varför
lärarstudenter hoppar av. En studie om orsakerna bakom avhopp från lärarutbildning vid

2
Se t. ex. UKÄ 2017:17, Tidiga avhopp från högskolan. Analyser av genomströmning på de tio största
yrkesexamensprogrammen samt UKÄ och SCB, Universitet och högskolor. Genomströmning på
grundnivå och avancerad nivå till och med 2015/16, Statistiska meddelanden UF 20 SM 1702.
 3(3)

Göteborgs universitet (2018) samt Göteborgs universitet i nationell jämförelse. En kvantitativ

jämförelse av Göteborgs universitet med Lunds, Uppsala och Stockholms universitet (2018).

För närvarande är VAL föremål för en utvärdering av UKÄ, och resultaten av denna, liksom
andra pågående rapporter, kommer att beaktas i utredningen.

Beslut

Områdesnämnden för humanvetenskap beslutar, i samråd med Områdesnämnden för

naturvetenskap, att uppdra åt Områdeskansliet för humanvetenskap att genomföra en
utredning av genomströmningen inom universitetets lärarutbildningar. Arbetet ska
avrapporteras till båda områdesnämnder senast 2019-12-31 i form av en skriftlig rapport.

Utredningen ska genomföras av en områdesöverskridande projektgrupp som har i uppdrag att

närmare specificera utredningens frågeställningar, göra relevanta avgränsningar och avgöra
hur rapporten ska utformas. I projektgruppen ska ingå utbildningsledare och handläggare vid
de båda områdeskanslierna, en studentrepresentant, samt vid behov andra aktörer inom
universitetet.

Projektgruppens arbete ska bedrivas i kontinuerlig dialog med lärarutbildningarnas

programråd, VFU-kollegiet och utbildningsrådet för ULV och VAL. Arbetet ska löpande
avrapporteras till områdesnämndernas lärarutbildningsberedningar.