Laborationsrapport, Energiomvandlingar

Kurs: Fysik 1a
Laborant: Johanna Larsson
Datum: 2021-09-15

Syfte: Ta reda på vilka olika energiomvandlingar med följande föremål:

stearinljus, ballong, ficklampa och kaustiksoda när de används på
vanligt förekommande sätt.

Bakgrundsfakta: Universums totala energi-inehåll bevaras alltid. Den är konstant.

Så man kan alltså varken förnya eller förinta energi. Den kan
endast omvandlas från en form till en annan. Detta kallas
termodynamikens första huvudsats.

Hypotes: Jag tror att stearinljuset kommer börja brinna och smälta stearinet.
Ballongen kommer när man släpper den efter uppblåsning flyga
iväg i oberäkneliga riktningar. Ficklampan kommer nog värma
upp ytan man lyser på den med. Mellan Kaustiksodan och
vattnet kommer en kemisk reaktion att ske. Jag tror det kommer
bubbla ganska kraftigt.

Avgränsningar: Eftersom vi bara använder oss av fyra föremål kommer vi inte

kunna undersöka alla sorters energiomvandlingar som finns.

Material: Stearinljus, tändstickor, ficklampa, kaustiksoda, ballong, glas med

100ml vatten

Metod: Först beskrevs följande begrepp ur energisynpunkt

a) En bok ligger på ett bord

b) En pulka glider nerför en skidbacke
c) Ett flygplan startar och lyfter från ett flygfält
d) En curlingsten glider med konstant fart på en blank is
e) En cyklist ökar farten i en uppförsbacke
 ▪ En rulltrappa i ett shoppingcentrum leder till andra planet. Tänk dig att
du själv tar rulltrappan upp, medan din kompis tar trapporna. Gör du
eller din kompis av med mest energi på förflyttningen till andra planet?
▪ Din kompis valde trapporna. Innebär kompisens val av trapporna att
shoppingscentrumet kommer få lägre elräkning än de skulle ha fått, om
han också hade tagit rulltrappan?
Stearinljus: Veken tändes med hjälp av tändstickor.
Ficklampa: Ficklampan startades på knappen och ställdes med ljusbilden
neråt mot bordet
Ballong: Den blåstes upp och sedan släpptes den utan att knyta ihop den
Kaustiksoda: 10ml Kaustiksoda hälldes ned i glaset med 100ml vatten.

Resultat: Beskriv följande händelser ur en energisynpunkt:

a) En bok ligger på ett bord, ingen energiöverföring
b) En pulka glider nerför en skidbacke, pulkan rör sig snabbare
och snabbare ner för backen med hjälp av gravitationen.
Lägesenergin innan pulkan började glida blir rörelseenergi som
sedan även gör friktionen och luftmotståndet att det blir
värmeenergi.
c) Ett flygplan startar och lyfter från ett flygfält, Från början är det
kemisk energi som omvandlas till rörelseenergi och potentiell
energi. Efter det blir det värmeenergi av luftmotstånd och
friktion.
d) En curlingsten glider med konstant fart på en blank is, väldigt
lite värmeenergi skapas av den lilla friktion och luftmotstånd som
finns på isen. Nästan obetydligt lite.
e) En cyklist ökar farten i en uppförsbacke, Rörelseenergi finns
redan eftersom cyklisten använder tramporna för att ta sig framåt.
Det blir värmeenergi av friktion och luftmotstånd samt att mer
potentiell energi skapas.
En rulltrappa i ett shoppingcentrum leder till andra planet.
Tänk dig att du själv tar rulltrappan upp, medan din kompis
tar trapporna. Gör du eller din kompis av med mest energi på
förflyttningen till andra planet?
Vi båda kommer att öka vår lägesenergi (mgh). För mig så är det rulltrappan
som ökar den via rörelseenergi i motorn. Men min kompis omvandlar
kemisk energi i kroppen till en ökad lägesenergi genom rörelseenergi, att
kompisen fysiskt rör kroppen innebär att den gör av med mer energi än
mig.
 Din kompis valde trapporna. Innebär kompisens val av
trapporna att shoppingscentrumet kommer få lägre elräkning
än de skulle ha fått, om han också hade tagit rulltrappan?
Ja, men beroende på sortens rulltrappa så blir det olika mycket. Är det en sådan
rulltrappa som stannar när den inte används kommer kompisens val påverka
mer än om det var en rulltrappa som går konstant. Men vi kan ju anta att
elförbrukningen av rulltrappan även beror på lasten. Det bör gå åt mer
el om lasten är större eftersom motorn också då får jobba mer. Av ett enda
besök där kompisen väljer trapporna kommer skillnaden dock inte märkas.
Men skulle alla besökare välja trapporna istället för rulltrapporna
skulle köpcentret säkert märka en skillnad i sin elräkning.
Stearinljus: Veken börjar brinna. Stearinets kemiska energi
omvandlas till strålningsenergi samt värmeenergi.
Ficklampa: Ficklampans elektriska energi omvandlas till
strålningsenergi samt värmeenergi som känns på bordet när
lampan lyfts.
Ballong: Lägesenergin förändras när ballongen blåses upp och
släpps. Då omvandlas detta till rörelseenergi, ljud och sedan
omvandlas energin igen till stilla lägesenergi igen.
Kaustiksoda: En kemisk reaktion uppstår. Energin omvandlades till
värmeenergi. Det är överskottet av den kemiska reaktionen som bildar
denna energiomvandling.

Felkällor: Det finns flera olika felkällor. Ficklamporna som

används ha dåliga batterier, eller för låg styrka så
energiomvandlingen inte uttrycker sig. Kaustiksodan kan vara
gammal och inte fungera som den ska. Även begreppen som ska
beskrivas kan beskrivas på olika sätt vilket kan påverka resultatet.

Diskussion och slutsats:

Min hypotes om fler av föremålen stämde. I denna laboration har vi använt oss av ganska
vanligt förekommande föremål hemma och alla dessa har jag använt förut. Som jag tog upp i
bakgrundsfakta så kan energi inte förintas eller nyskapas utan bara omvandlas. Jag tror vi alla
har tappat en ballong innan vi hunnit knyta den och därmed har ganska bra koll på vad som
händer.
För att minimera felkällan vad gäller ficklampan kan vi skriva med i instruktionen att
ficklampan ska ha en viss styrka i lumen och W. Men även att batterierna ska vara nya. För
att försäkra sig om att kaustiksodan fungerar som den ska kan man se till att alla som utför
laborationen köper in en ny burk eller ser till att den är oöppnad så fukt inte kommit in.
Ett föremål som avger strålningsenergi verkar ofta även avge värmeenergi. Men det behöver
inte vara tvärt om. Det kan vi se genom att både stearinljuset och ficklampan avgav båda men
kaustiksodan avgav bara värmeenergi vid omvandling. För att undersöka om denna hypotes
stämmer kan man göra en ny laboration med föremål som man vet avger det ena, det andra
eller båda två vid energiomvandling.

Källförteckning och källkritik

Alphonce, Rune, Bergström, Lars, Gunnvald, Per, Ivarsson, Jenny, Johansson, Erik, Nilsson,
Roy (2011) Heureka! 1 Fysik. Natur & Kultur. Stockholm. S 98-115
Nationalencyklopedin, energiomvandling.
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/energiomvandling (hämtad 2021-09-17)
Heureka! 1 Fysik är läroboken vi använder i kursen. Jag anser den vara en bra källa att hämta
information ifrån. Den är skapad av experter med syftet att lära ut det ämnet jag läser. Den är
både pålitlig och relevant för innehållet. Förlaget ger inte bara ut kurslitteratur till denna kurs
utan flertalet andra. Då skrivna av experter för det området. Detta har varit min
förstahandskälla när jag skrivit denna laborationsrapport.
Nationalencyklopedin tycker jag är en pålitlig källa. Det är förvisso inte en statlig
organisation Men grundades på begäran av regeringen. Det är denna organisation som ligger
bakom de tryckta uppslagsverken man kan hitta i exempelvis bibliotek eller hemma hos
människor som behövde söka information enkelt innan internet fanns. Idag används nog
hemsidan mest då den uppdateras löpande och informationen alltid är aktuell. Syftet med
hemsidan och organisationen är att sprida kunskap om alla ämnen man kan tänka sig till en
rad olika människor. De har experter inom varje ämne som författar artiklarna. Ibland är
språkbruket ganska avancerat och även nivån på ämnet jag läser om. Detta är mer en
komplettering till min lärobok på grund av detta. De har väldigt bra sammanfattningar som
gör att man kan greppa ett ämne man inte förstår lättare. NE.se är en källa jag använder ofta.