SVENSK SPRAKHISTORIA Cone ELIAS WESSENInledning. En fullstindig grammatik ler spriklira kan indelas pa dng olka st En natu indlning skulle vara (jane: 1. Ljualira Orde, Sats 4 Sills 5 Beryl stiran andlar om sprakjaden, devas hiking och fre- ont stom de egemskaper som toni sprikljuden llr fropper sv sprikijod i det sammuningande tale Ljudran SSnerater ated | Tojande Ww axdelninge: . Fonetik llr Ijudlea & inskrinkt mening, som redogir fr hur det spike Forckommande Ljuden ildas et for hue de ‘pats wv Abiraren +, Prosodl eller iran om de egenskaper, som slteomme sprikjuden och udeupperan det sammankingaid tlt. Dessa Drosha fehllanden ro sasenligen fas sonore, RYAN Intensitet och tonalite, AV su moriteten (aibathelen) Boro spriljuden egenskaper ay sonanter eller Konsonanter (6fteljud lee medljad) ach dirined.staelildningen. — Kyra eten dangden,uttstiden) kan variery sv hos de enskila ‘iden (at some hon grup [tavelserna) Hiraied Imanbinger eked det ortlipande tally Indelning i fraser; med fas i peosotisk mening avaes en Wud eller el ueyek, 00 4 ara a eae pater tation, user Ki vara betingnde bide av Fsiska omstindigheter oct ae inne det talade. "Ty tensitet och tomaliter ar vad. mst Dakar semmantats under hetekaingen shsent. 1 den spake+ penn nme tie, pie tsp he ak Teh! bor an pps A et sama et i cok rt ne, chr (cette a i bedded man Orden a, He eka at manne judas hae v4 pak mpi si oc vtsningsiay ot unin. ee at ons TP eteckningaira oh sttsrivaingsiay som esl tattered ait ec sla Be ae grandgeande Bes (ete for brake a site rtivan bundlar om orden ach deras oka former, Vi ht teeta Natrommet alt ata, hor orden bilo och Nor sar. Buingeninnebe visa mer ler inde ceglbuning Se ee edean for 1 samband med modiaiones site ler devas anening. Orda komsoer ifr see picrtatis | ordbildningsira och ordbbjnines er, varav en spl framstill: [Stara dla om de sa i dorasarter ek eras fei ring rel best, devas byganad ‘Stitran (atttiken) handlag om den sprain feast ingen {sin hele, sead {sarmard med dss Adal. Den be eta adval det alin aprabruket, jess tka artes cadet tiviuela, sist det konstnlige, brut aw spre Jan ger rr rum for manga olka sypunkter oh acetmet SShjorkning han edetvas sv fran emt sprig forall aeeaicia aera titeratarisiorisks och paskoogiska ote yrnkter — Av paksk betyee sai den norma tiv SERIE ha rh oh ri, Spriket det tae sl som det abso, a lt teken syst vargenone ge ueyek At ve lanka och ad de Wanda Vj sprig wigek, corde aay eat sso sn helt, ba jaldige ses tr tka ayapunkter ie shoei ee te fo ‘titenger ech lr, som medley eno genome sprikign tye ew Vikige gamma frdgor Mt daror ck lj Vita bepasbr hats speak Rott tye teh fier sat sker et? ike grmmathahategrier ign rand Gr sprite yg? Delt de amet for bette {femologen:semaiooes). Na kan man | rama ean 1 grammalten aig stringt skilja form och betydelse al, leke se ettdera alldetes hot esta arming oe ‘rg aget te dros bees 1 wsraekt meng Bde Sraran huang sta spn, on Sd mtg en ere als athe "Betydebetran Aga mera sin ppm Stet de grannaha Kategorier och ders fonkoner, Det Mio alten systema edge fr de apelin trycken Sch eras ruppering i elysesypunkt ever pega dg st ste mye, Ste ‘ted berks mm en grammy eta forskning ee spiking Beye serge ar beriring med sprikfilosofien. foo mbar ned dng log av ratmathen D skate dn bering pane ml etn ton odes sa esa eh essay uktione) snniskokroppens oka organ och De eeneata deans ay oh satstaran er ay grammatiben Bi defor or LA an aig element grammetik uk inehl dessn ada dela. sa dock egenigen endast dew mat dt aunaaen exons). 1 tlt Cr ord sean cer enklae bojingstira ~ Frekommer of, eure ae oil, amet fri. Ti formlfrane lle Tran ran elkige foruer: horde rigs Mira ack ordi sn etanerntea nor dol av satire. Dit behandiss ju ockst miele former 1 motsaty tl de spekiga ety deer, eae a | hetydekelira Det dike Fk alt anvdnda aeons om bojningslean ensam, 1 vara at dem 8 aati oak aes for det elements och praise sprik ‘fidiet betydelsefuil det av grammatiben Varje dt av grammatiken kan behandas p18 olka st dcsipist Heskeivane) eller storikt,(lymotosist), Pe aaeceeptiea Ljudlaran redogie for sprikijuden + tt ea etemt speiskede, tex. Ltda svenska Den ist SHUT atiran bebandlar sprokljudens atvckling wes TSMR, Mtori period. Fin Korat deskriptiy jvdlira ae puna =Svens jolla; em utligare framing gt ‘ut Nonecon Vir spréke, bd foc 2 Histon svensk oda Fanner borfatat iE, Wessins svensk sprkistorin >, ufliare rie weeks Svensk Hudhistoriay och 1 Ad. Noreens > Altschwe lhcghe Gramaatk> (or fornssenskan) och Vast sprit, bd 3 [tir nysvenska a tka satslaran, Tara oe sats tara av spilt rabildningsran fingaara’ nga Aven | han etymologska ordbok), in histors viajpingstaeaingar | Wesséos »Svensk sprhistora 1, ef Toure ite fornscenskan} | Noreens vAllschyedinche Gramma ar sammanfattande bistrisk syntax fn vi nom eke ear pa, endast it anal speciatundersdkningnt, tre eller it onfatandearbete ¢deskriptis, oe pi sna ati, ALT Ti ae E, Wellanders =1ktig svensk, Dea histo Fhkasliean (stihistoien) skulle behandla de ofa iit Ningnr i ve Uieratr (andskapslagarna, riddardikiningen och sit fehdtler det sig med ordlaram oc Tin element (ranstalning av mysveuskats ord anes exempevis tN, Heekians °Svewsk spk etquists»Svenne ori fottyian, renisanen, barocken, den akademiske stlen, den ftacsk lesa ale, omanttes,reismen ot} Ted autgen ety detveliiran beirffar, ha vi en wt ‘oi ranstlng Ie nyovesan | Nercen V ir fren Var spk Fer hiner ster oma ge sl lr cet binge att ide grandlggande. De inna nm igen det some mest adgsntigt fOr att kuna ls externa ch td era eb i fle alt Grd sis i on Kn stlning a ondbitdingen 1 vt spr flr 1 huvudsak Miso. tng 1 hud Histo frimmande sprik. Efteshand Kunna sidana 1aineed. dl at ti are A he font och utes, ond eh ltrych, des alt acceptors det indiionlia spieltin ming av wow svenska ordi uppkomnit, ave eller yngre id, genome Ijudharonning. Ces. skratin (fr Aven retreat, a, mura, snark, hick, val, gla, rer ta, gormen ska, sade, vysspe ( otrjetionen cane earn morr, bit, god, hack, pip (St a, pplare cee tmak inal, krarre, gossa, rasp, plaska, skoalet, aoeattassnatra, srra, suse, kr, orp ish fa, ty. Rabe aoe jam, BL Ord dr dbdrmningen an Be wppenbat. br Kernan hall esomatopoetiska™ Nara den sti de sk. Ijudsymbotiska tildoingsrss, ‘aie pa ster i Ij tere eta sinnesiteyek A et hel Inmet ex gun aga, hopper, fo, smubbla, Hak, sinning it, bike tens. peep), le, myst ys, ge, Stns attra, Kip: kd to, tap, ab as, Hubb, tes bby, teubbig, pig, ute. EAC shdant ond sox flea iy lattes, eng ter, fatter mf) ir kanske urspeunglige tod Armond se tae sekundnt Komi tt frbindas met fees Ainge om sjilva Oren, Liknande giller om Lex. Rota ooh Io je eraer, at eg skeap sta, (iW Olikawokiter och olka Konsonanter"(konsonantrbindelser) Sea vid de udhrmande oct resend orden uppenba yen en vise roll Fr betydenen. Genom volving (vl) Kan tonebirden i vis nim wacieray tox sla eb tal, ig ch dang, emia och sasha, sleddra oct slara, rasta och Tonle (och da ae, slink ch alam, sms oe sank. ok Ton ger hrvid ga en dinate aastrykning ft vagt ud, Item fgur, nagot sma ler ynkigt ods): flr pp och tape. Disse ech base, en ten sinkek ch en soe Dergsklock, ten tech tipper anor (oekord, Da i Ostergtand, 2b, snip, Ting. nel od a uteyek nchalla vokalv ating inom sanmut frdstonime:seroar,sicksock lero, klingang, sf chs it lh Watt adder och sadder, Ochs konsonantviting kan fe Koma, srs {orden boran, sume spear en vss roll vid fondling. Lex. Brak och Rok, gra och (Tine, grata och i ha rtoras gen aa sites och pte, och inde, ss och da, rub oe ‘tab, alt ch fl, utero baer, acts. Manes et eee ‘mide ga ord pps pa deta si genom vriaton 7 trljudtomonanien, ke mint Inom vardapepr och sho Sealer uteri — ote (Heian, Skalpostany Sta stone rasta blak pak ~ dk —smabr teak ail lake och bark, tampa — stampa — Sepa, Eoufle — pat stufte graf eg — ditt — ange anima, sitg — vip — lpi. Magen eg Trelis ape imtgen Kontaminatioet eta Hen oc ae tea ale teh gre, sturig av sea cc runt, Seylied a blared {2h beta, Hote olin en ombiasng a dot er ede {Sees Onde fope sal rligen feline pk Mina sit et fen bypokornse dang rf, ly ng leet mor hppa, ed rn Judy onde rit fockomns dls vid bilding oy smckors dels ch td idang aver med neler era tetjdehc En lke rings del ay vet ordre om fr self ‘gt cunt, ar sannolKt yppkomit genom Ie eller Ljudsymbotik, rimordsbildning eller kontamination.* — ™ Ett amt lag av odd her enum elim, vs Aortning av elt ard tan ferindsing a dese bey. Sane din tex. pie pian, plu pili. pat vette. emia, I ter et totes "it bribe inayat, ty iy ae oy, re, ra, ta, {Shes lem Ucn an nd het ar og ir nei 9h re en nyt we 0. Sep, Spon Sng en, Eatin 0 ae i Gie h immtsiaaneee (91); om0 stomodi), bo (ogra). Bass (Om i er penance) kts Ea Sends He ee ig gms, 2 ad ritthdk), tok (lokomotin). rek (rekou tine, satonsnapekton,e eee bat andervtiensba), gee hevatske internationale), O0- Kortord sro Lex bil (av tin ve arastob rat ‘render bre) os se mie omnis ‘mtr en oe eel ‘19, de tal som shuta pa fon). er apcen melon 18 oe 1 de mt fen ea at aint) pk ober, Ore hog ech | sina ick sm dang Er ecumen.Ht akas Keronme a6 a ar far Johannes, Greta for Margareta wf Som Hn kt va men pe espa ort rskilt i namn pa institutloner och erattekorning ftekomimes 30 sme a T det att begynnelsebokstiverna sammanstitas ube Foret. te ranged ier initialord som M thumningar, sk DOKStAY® itor om a Fai oc tal. Antinge tals di Dosti “ se ae ed, EU Ay Ky On TT De Gis Se Se on a: Nomen Centaten) eller mast How TNC ie ey alan Seta ER Ba oe stokhulmainhets Atiminna Rese Akita (De Alida Central Organisation), Fave eiges Litogetike Tesekerien) + \ (Sree fnekommer vad san sie ka Balla om order g adage TM attandsk och dain ia, mn an spat 5 rth pa nt ra gg ssa ene, a, dupanne, gta teri (BU) ode Ua Ma ae tdon spar skepar sb grandord tl ren Toretntign or a asledlgstyp ' Sina oh ve gem core orate hrs rl ca Ete aes, ain wt re as 400 sgt nee ptt aun parm pee ame slg rt nyaveskan mycket rang sat ita vero mestadey saga vee. TH su SEAT arm sean somal Kuna ida ver pl te SAP dan genom al Ugge ll verbandler (infin oe 0) wi Sinanets stanton: eld el Jord — ord, ts — ts, ete dom debe, frpt — Ifa) ett a kj sb, gel ep, bbl, abidoe— akda ‘ta skied bat, ait — kta, Aig — Rt se et os Of Arata fylgen et pe Sanita ck att ide ver och ata fins td all ING cpatiraer ute dt Sion fr mswensk re TAN ata sr Mr vietdera soma oprundode: rl —rad, Seta, ow, tet, oer oer be — bl Mr — hat ek — tok seer —seqen, ter dogr,rop — ope dt shi si spr — spr, spel spel bru brake oss Ete sana monscr pkomina ve tits nye subscale ned asia le esa el ele ba tg gt, st nal, prat pate, ‘Seti shetty ga gr, aa lew, ck 1 sche, ‘mck til che ge sgt, it in st A ate, oak i fk Rr i jt, sh it, pH lp, pl Ait pag bk (bs png pring gc eek, rye {it egck, ter skal, pat ti te pad agg tose Tae iat ards Ao sana rdskapeler alg hand a en eit aya Staven Bro Fa Fa dade geno slog eter monster avn eda eta, stor och ven intrgrpp. Men om tad stom rl Iga tram ert som dt pode patina nig va tt nm en opm enor kerning ler typing av grundoret. Sidon ining halo stunt oe Korte avleaninga® tL oria verbal 5 le tne: rd tp an2 sit och is ett nytt ord rma, ett ord diver tt cov ana dha, Hit he rbnstarosaet substantive 26 crsptts wees aoenak var (le: ph. de averse)» eek, fH eee tea pal fet, dst Nice sso aoa sete gad, brant, ny, tn hs stundn Be adeives aes sets oben os Ban ean sy hl mee al) rum dal rum “vibe deg (fo. Server pen a tanaka), 1 Ga fiir akbar) dae abntntivering av ati sag fran: ng, Hk ata, ta, soak “svensk nna: week! spr oa ge yon’ sur ake He Rear re 1 era), nd Gn ir mite bef), ade Fae ee niare hor hit de tnysvenskan See Asya me en ae adver vom aektv: era kar ure. Br inane ek, men denn avndling ar crit id, 6 ar aa fren Va, ga a fel sa, en fing give OSL te hr pont prononene! mel eau 3 Nera mg sat dred fk, om ai wen wun Tae ide "ne, ingentng. Aaverbet reg ar, egntigen ot, eee meta fata tH adekie 6, mower rac Sr poxloner ha uppkommit av sobstaty: and, wat (sh a ee nd ty. Ziel), semnolkt Aven hs, Av vara am akon. ha atcilign upphommit aw adverb: ad, sedan, Mo eymedan, chara, fer, eh (fe ock, 1 auc MPF Fae tdverbicnt anvSnd substation); av pronomen: vem tacked tt tye das, ng tats a prepositioner: (6 tfter (i alsprike), ‘De vanigate och vktignse sen, vargenom nya. or ban av foyut Betuige, Ayo avledning ock sammansatt Av atenbidar man dels frig, tena, dels sengrand, ser Prd sen; so dels sli, so i dels sleen, waa’ aan ee tanning, tsar, Lasbar, dels Lacan: aw fen fads fOr Jaen onnfér,farbar, Man kallar shdana ord som steni, et en, nl si, Hing, Haare, Hsbar, friar, fd fore, fra em ase Stee Tit fama Taian + ee ‘om vi fu vokalvastinger selon pres, pret shake (i ang. oc leur fin fatto ull ” fei Feel urge ela dour. eft JohSisbe:a + era + evo Vi he sind orsprunghigen sarama vokalasting @ alla de fem forte nvljudsklaserna, igen e19, ang. € 4 Den olkartade liweeklingen beror pi de Konsonanter, som fajt ph sonanten| eau tikvida I. nasal+ytterigare en Konsonant, 4 eokel ‘Maas, Kortstvige, 5. aan enket honsonant&n Tk ual, Kortsavig}.—Tptet poh par. lg aksenten pa indel en vostnelsens sonant redaterades lle Boetfll, varvid (de Prova Kisserna) den fotjnde onsonanten is Konsonaatsk funktion Sanda 3. nha whom te ly um, unt Kons, four, 1. 2th kokmo siya, un lagers ae aan filet Fekingd val Life lat legimay, venti), sannoikt ppkommen genom v1 ningstinngning> fbr borfllen reduplikatonssavelse). Av Ujodet err pelt atl udlaga, som ha verkat dt ier, grad pric, alli | elt tdsked, som Tigger myeket gt baka, Yad vit on vla om deta geundsprak i en rekonstrukton, pl randval av nfrlsr mellan de spr, som ha framgitt dre Det dl Kart, at det endast A elt roativt set stadium av srunpriel, som vi pt deta tt Kia Kin, tt spe med en TAL utveekind ordhijing och ordbildning, med fast. kas ‘oii oc avenge, Om destas wpphamst kuna vi met Ay endastuttalafSrmodanden, Bland de drag | frgn om geund Sots urate, som wren finn ft wade, svljdsvatingana Avijudet moter oss ieke endast | det stark vesbels tems former, uta pi mangfaldigt stocked inom ordbialngen. First ‘4 mimnus en grupp sekundiea verb, de sk. kawsativeraa fsx act tt it, gg gga, Bria il ri, fel fa, {eda ti Hida “gh oar 1 Intex. noceo eco, moneo: mein Tish Lex. eda fda: ney tt}, 8 ta: nt, fey (0) ig, beguia (gb), sv. oj: biegen:drekkia (R93 dha Arete, sv dricka, ty. trinken, sprengia (gh), s%. sranga:18 pring, beenn (dsb, s.r, ska (A), nk a een (gk, an, ty. sen, se ake en tas mints is stk (gH): fea dda a ect tg: ag eta tt) i (t) aa er jn, Kawato lund ave med sults ti fie road) ph den frm xe coen, som det arn La a rent apf, “rian, neyla<* renin, dete er aan hocdlaekondian, tein tage ose EWter nk teen pier suiet(enlgh ot ur, Wud) fumfor ca nantskt den ura, formen ir dArfoe tetas veka ie totoanrne ison swonantskt den ur. forme ME ater reser beroruppdetningn §a-venb ch f-ver a aeagn Konjulonn). iket Bi a¥ sor betes fOr trons fortis Men Bren anmars mtr os aljudet i ordbitdningem frase an ta noma itdningar a weg typ, som hora sasha se ib gi, Wi, ng ea Ba ida fH, ago!) (ode “vid (oer "ref. vden, wes’, THN, dGeyored, (tarm)vred gripe aeip, (eee gin, crt ppm sigs ape ren, fare’, aid in, “hens ov 8, mse sn eictes Brat, f"ging, boot, m “besa, bet arya) bets dt’, bi: bod, mu’ akita: hot Ceitnerh amine’ Mifa: Kl, "AQ, Moi m. “Klis Taek drs dropy fis frost, wy iewen ar reo Bis mage’ ok, Har “arg sie fay, "ta, 2 bbinda sand, Bren Brande, rani, mh “brands cudvtde finn Jane, ay. if. fh, (18: snken, fe unk sean (adj amber (verbye fuk Tyga, Yea omksing Mean, sande ve bev: Burr, m son’ burde, mi. (5. Byes Ban, aro, tb, las atte nS. sl), era shud, sm ise Urb, 6) acta aie, 6. ghva’, apt, “ghvat (sx. emo), wt pratt god BH, ef, Wyck, drepe dap, "Arh ek 19 riko, divas mak’ Higa =ldge Wi lagi, mg Keb Towns tt seo "SRA: 09, fs take: fhe ati, fara: féer sland at fara (on, per taf) fa [Aven ing fll db nagot st 1. ite "we: itl, m, “ett 2 nau a: i a, eda ke: it (an, Huy iy. Sek “Sen iary, borg, fo Marni, my. Rena’ ty. Kern) n,m, a, fae ora. ane): otk ‘ia’ fn ‘bid efter sabstave),blinde blind; blenda (<*landian) ita blind bland, ‘kom igen phe Boe}, f: orn, & (poet) Kein’ eng een 5. tn, mite "a 1 fn. i, fds, my dagen. haley (ag 1 nat) fv, dan, sag mulskjtande tandudde Shope, me skog. dal ell, me “dalinnevdnare (Lavdndalr Tne), net Ht arn Se) =a, bee fon. bata), best Bot fay. Hake ord ok 0. Lt ves ike fines i itso hos de sta sak ve penalise be ts divi il goon, har set foe ssa ras wags tiet il yotenOranen esr afunda seen Sham subs hala wor rolaomtnn Tat pet ars prin J) glee) Be ( th oct, nh con, bt wis tem lO Zevs, skr, Dyaus), : it soma tr, — it, eb ‘Oraiingnrapy horas smal De srg tm a de esa spon pve. 2s bin se ts a fa eso ‘smh mtr er smb Baa i rf a ee Fer rlnomina aft avg stm ier Dt gate sa nga dws te Ar,~” 1 urn, heen: tat cond. A anda sidan ha mang, est feminina subtantiyanautit sg it rotnominas bojning! Avledingssutis Ato DLs, de vokaliska och Konsonantsks clement, som lggn till gound fr bajningsgrupperna, dena frnay fe yyy ary one, eP-0F (Uy “0, oar cee ane, cer cary a, Deven ordgeupper aro rales ‘ei ha sivom ordbildaingsgrapper endast parser bevarat sn feakrat inf formnordisk td, eta lt ook anat ord ar ku hat bids efter anal Mask. stamar Aro Dla, betekaingar fr levande var sce (in ch urs trp meen. "stryparen’ (iy. erwrge Ihe: poranyher, smadenamn pen boskapajus, som ster sbnder estar, sia larminnehlel, goreet, rinner ul, Sammanstt hhingae! forunautr seskatra’,seibite"senbitare’ te, mul turper “mated (egenth "nulksstre’):skeskit ming 1 poes fate aliirskare, hint engbrytae, geil man’ Ad Sekt: oige‘strdbar’ deigr‘rikig, dey skitr“snabb’ tote Tat (try, Kvig),-~ Verbalabstralr Ao ftaiga: song “ne Ieike "le. gage ‘gh grt “ra 2, Noutr. estummar 80 verbalabsteaker, fla med bely steers Hl saklign konkeetr: bi, sin, si, vi, bo, brat, abet, bund, har, warp, tag ph tog) nm, Arp sla 8 Fei, faa, old, ggg anf 1. fos Aina maga vida wer Ilasraer fl starka seb, bldade wlan avledningsindese men Sundom med annan vokal in sotsearande ver | Infinitv: bet, belt, grep, shen, ate, aoek, tarmored, bud, brett, skott, ban, Spring, tang, ski, ordskaly, wae, notoarp m0 5. Fem. Satammar, veebaabstrabter,offa med verging tl sola komt: fgg led re it, Fle, brewing Siig flute pl "gridded, Flode), af "Wow, aug “yKt, Jat ‘atrngainde, krapeow’, orf “eho” an “4 Mask. stammar med absrakt Detydese, tigen ft sordka pri: funds fs fy, fy deyh, site, saute “i (got, emube ‘fer il sin “jada, Koka yskan (och andra sc inn atts N:P a sintgeronankasprik} Ar denn ondgrupp tabikare: der Rat, Uf, Sohass, Say {5 estammar dr slakiskapsorden il oti, madi, brdir, agit, dati, Saline eae tors ber lat. pater, a. pater, ke pita, ol mater rater, soror |, Of helg »Olo, elgonet. Adie TREY orm var stands ott appostst kag. De germans seein hn emeletidnieckiat deta il'en reget bun den Seana ie evaekti Kunde bila svag form, som anvindes tear at syutatisa forkllanden, Den svaga formen bey arate frburden med ot deanonstratintpronomen som se sane recken pa esttmabeten, It fn oO har als ursprunie reer ast dene, vismanet en Kom fterhand at wppates Teen Ronen bojd oem aw adie, Del Kunde frenas med tt pitionty pa nytt, mate inn fedd ursprona “manner dene, Sihanmee! PA rund av det segunda bruket av deo (5B Paani ajetisormen aft spfats som bestimaning tll wantiet den som et adel, Kear sod endast den besten Teeese hoo hide feo feb fdr. Men deans beside Pete blevallinera Koen il artikel, TH fj we den a {Rite susdidningen hon als dom aybildade formen fr sth MManverng, nit amaningom atervnda Ul adjetivens Katewori ‘Unaaningen ay den nym xk saga formen av adjtiven me lies sekda nyntakiske fant ar rsigitt & urgermask ‘Sa Den fr avsiad de gormunskn formspraken. fa meutlinet hae rsprangigen twit oka former: n= we era je cd anrgang i eeing Hen i se away shee tg a a, ol aie vpn el Be Mave ” tort wohl me ing val syen a’ och pen ge en err har ean Tritt antag suture gna ‘gent ustngspunkten ceo ed nal em Tone Detckningr for Svonligy steer, tex Ko Det le teense pd a anda ustantven om aruppe,sakerd aso Se ingogrommatskt Tem taint gen. {mots dl ‘gt al oath me den andra sufisormen ene gomesld miesulint gem. det sage ajetivet ble meta TuGE baaw stitormera skort och rogebonde sir veal ms apt, {St kame owen Dh prov fr i Ens we ore Iviaign sien grea nn tra foster, Te kee feel fol ae, Frei ll Frgr, bere ra, ia, rion. Ne ts i a lr arr ade *) Aven nom doa foto et van a Gling val 1 b- si Sit ay rat, Tipe, sa fg hig pa, gra ag Makai ‘uxi, boli ‘tur’, orti, stari 0.2, , nw € Bitdningar GIL verbs nomine agents oc oe “skapsbeteckningar, = * ty a) det verb, som evar a anes si eso aie a Si si om teed sms i ( ) itt hse, Hotta aera i). te ig ig re ath 1m ease | oh nel gab grit rata ies oor Ine, onrmegh ding form, rae, manna Sitio chutsapaare) it presse av ca ‘dog sk gn Ae rekon een sche spurt thn | Ors igen den all de stat ay tinge mata Ditemol fin estos an tot hinge nngryare, tong man ede ene2s Arita en som ssiker sn here, erindrek man some wtatiar higons trende, sari sjurare. Ursprungligen ha sidan no nina agent endastildats tl starka ver Uy, Ripe “kopare ie sannatit fri xian ex ildning ft substantivet Bp, 0 men fnsluter sig givetes ll verbet Kops och uppfaflas som nomen fevnts til deft PX somnna st 6 sal sljare ill sam "Ove Timnande, féraljning” ork sla, I. est Tovding Heda’, rans: bist substantvering aa ote (emda “deni, den hige}, men det har nica ssacerats med veel pi "wnderstt, ‘ist eda samme oed defo ns, wie drotning, hom $e Aikupa—_ Redskapsnamn oeh andra sakord: tt ‘ete: munsbi siyeke, vt ‘visa; ecken,virdkae; bow, bot, drop, Hof stig Sibi ofta femininer: muse “nkie Toke "iwc. rif, reko, orga stares dif, nov. skrape, bie, lenge sprat, aga 1, Dida, rs, hack Aim. L nsv, fines en geupp bie- och frukinamn pa -on snalion, lingon, ballon, mypon, hjotron anil. Crsprunget til feta sult son dr oklart, Det Sr enellertid att mr alt des ford ervigande anvandas | plural. Trolgt Ar dior, att ord ov or wig fri ot antl poral former a neutral rstanmar ij gon, don) 1 fw. fina Beluga pon, pl “nypon’ och smuliron: aven Fingon torde warn et garmall od [ehurs elagt frst pl 1000+.) Ete minsre av dessa hs anda frakinann (Sven eh del Snlinade) analogist ombildals tl en form pi on: iron, plommon, fon 03. Se A, Selagerstin, (Om svenska bre ocfeukinann pom (188). Ung. wm, slam tim Ei Frening a fasts och rs fx, roligenuppkommen genom avldaing eller wvidging a i ‘ch iéstomar med san. Det muskolina Gansulfset hr 1 gotskan och de: vistger: rmansle spriken mycket produkilt for aft Bila noning agers Tordiska sprik aro hthirande bildngar diremot ganska ink foe. brut Torvaltare, girdsogde’ tegen. atutdeare’, kyl ‘ks, ering! (<*foragrngian) regangare, hivding, af igi |(<"haubud-gangian) “has som ge 4 spelen, Mowing Nigra motsvarande femiuina bildningar il vestamniar aro ‘lege Thon om weer valens” (ia WA) bye “let 2” sam Avant (Brad), fag (<* pani) vn sm irs 1c sonny ham’ Yogi Yherkt I Tle Iau vis "rctegra’ a tate pk en amar brea tine fr af ida, Detcklagar forasnlign are: inkl tabling se pe (caer peike), died (908 “gud ee bee hry (ros, ett (tr eat’ sg ee Uh Re (en, momma fall aging $e ostamar: pt (oven. ia mle te ee {get al ly te ei i a Si yt en Desfom ig sor, ned sua pond ced ders etch foc tnrghet aa sea ie Cai ait cot, slat gh enka et ‘ie thet (tylko, Rote ef sm Alp od} li bel mardi eae [anya hel ol) shnma tet oka sank 7 . “ven fr dade sss ha ano fn: kts om i apart ot. ge, nha ak te aus “hn (tania “guanine ned hos ‘drew (ot ta ath Se ad ‘tn shat dts simone i ka 4: eg m,n on deform av msl, ed fame 4 stamtinde ne De hhorand oc fey asc bingy sine ha asede ae ‘avr pr oat sn state fs a siding fas Moc g(t) se ear {ke 88 ema ime. fate, he tt et ia) de da be es {aml i at rat ot het eb it sain fot fon, tan oan Med eke Lniet eyes yerem’ See (eet ‘dv. ‘helt, fultkomligt}. Med verging til adverb: fengl ‘linge’ (tang. ate Re, Wame, tte oe Woes pet doa stig branea lt (users near) ante tae ej rt a ale pe i modes bn i ide Fenn ne kom paratver ach pres part Tenge, spake dl ade oc substan: gta [gern rte first eo, sgt, Get den gaps, ua pen 2 ‘aos bundy. epee, orn for yi man) en (Seaton, fear. I sh {afton,Botlnen> sod ee atone lara beds cits den 7 aan nen (ph cing, tr, vd) ex. predkingts @- aoe a eringar, konsiningar, Frontage, esa ter Jormodnen roan Per cran ae rerilaereker a en lngt mera brakigh neuen, espana opr mig ng a eee akcrna pane 1 svershan. Det tai tt Tg aka ssi cm dasa vein eror aor ibn shining pet vena Be sae aad ie td dete orstskt produkt hos dt a anak sel =, dl i pho tl 8 rt eek ccdilningsyp pl -ande (94). Det St Seah oooh at stnrater ph -am 4 ade sven See etgure inno sama nin som diner Ps ete a at et nam, eta a en eet Tem See fi" unde xia vd ex een ic ne ra tin rm es sera mtn mobemits det ha emi, sens sales, ae a absent tr se hate at er 8 we ete then som une vom! (OW Set and i iit sanligare vet skoftpei i sana pam al sande baka eller HOrsvit we sprakbrake” TH vag verb ay a ceh Eklsser finns | Forapehen nv det abwtraterDildade ed suffnen in oc én alla med reste gems: Faas, sande’ (Tey), sO “sande (08 fem “sani” (safe, tien syelse™ (eo), adn “ke Tage’ (sepba) nara WOrsvar, fx. eden (eri), xparn ‘spr- eae" spun, sag sgt fx igh (ee, gm igande’ smell 1 ord med sfiaformerna “ni och ni har sk tear tetanvokaten synkopesis, och nafisel ar resets ti vita Teenna forun Kinde det ike fobliproduktivt, Eadast ital ord ro hevarade 1 m0-:socken (med Konkret Detydets} ose, 8) pe fom ndgot, den, sige. ‘et foetal sano, at noch -ntstammaena Sven he iewntat hen anman nveckling: faust >Teps, Ctom som fre TUMamansitiningae (eystpensinge,sendi-made ody) toreligges “acna tveeing tog I gra ord pt som ha ans i i ston elie Gvergate ll sastamnarnasijningsgrop: fia lle ne (fib, fl, mT, Walp (Fg). finnas flea sidan neutrala abstrakter pts: bye, shipte,stpre ‘syrande, mite (smd eller mot, se % 24) int sing” (tr), dre ‘aev (Ara) dine fille mum" (2dmna) raf. Bidningssite, som sands Be a Tela tit sent arsprung. har + gon min Dit prods in Fv Wi bage ete, bet, (shogs gage, ste, mgt, yoke (Alre a6 ee il fo ge ‘arte, ike ‘pek,sider” (dre sy. Aven ‘Pykaing, stot, ye), iste opts’, gone “sows ute ‘sting, ke (fOremail for att $4 en Krok eller Sunk, te, hinge, Mle, bale, kre. Asm, Neatrala ord pe mie abstakt ety dele kun 3060 ha ant wryprang. EM wrsprangligt ollektivum a anne (gt orn, m) EA olletivuny som is. fst, mbelyningsmede, LT ea tran th nt me aoe sat hn gen ves ake pc gran ver "Sia etIyve (fie) ude ph grand a strge uaiihet med vere ise "med grandordet fds asl sig narmare ll vebel fr ova S25) Aven sidang bildningar som wppehle,etale,unginge fa, hunnn ba vast av betydshe for ubildandet av en verbal Sbstrat fukton bos en geupp ord pA. Lanord (rin mi) Srv farbetey ily im wt mppytrde, vd, four, me ildade pres. past Je la aman, legents Lisprangligen a kawasSneler late direkt til Slammen phn, germ. rd. Delta ir bevarat bos de sk nds Imarna # pls de fro substantiverade prea. part: bid, fred, defends, vigendr, fe. vighinder"banenin' 1 sg. ar sklt ea viding med sulla: Kallas, vend, ddmuand!, vakun ara, eigen 083. Sebstantivering av pes. pat, har endst§istindse poes och 4 tagspret {48 nigon sidstedcktare anvindaing. Fsv. Kiran, labatkinnde, maliighande, Krkiuvriante ml. Vn. ila pee Sonbelekningar pA -ande,jallnhet for at elockna ett mera {iat Yorehavande deta ¥ motets it ord pa are, som inne Den en mora sadigeartade, yrkeamiig veksambel), Lex. #6 sande, ordfirand, atuderanie: En yekesbetcekning it dock had fae ‘nm. EM substantverat patilp Ar vind, m. ‘vind’ ure indie, at ventus, leur, “oier-e, ean fe widen fe stam, EA apuat a ordet "and! ish tenn, urg, Samp Hews “ont, ajuda il tens, ear dt ill vere se aa at oder, 8. Ung. ura, cpa Bay four to. bildade per. part te lat. enstis, doctus,letes, tun, — 1 germaneks sprilc bn de Marka verben pel, pas, piena-ane, De Se partciphidaingar Dieu. to, som ha funnits, ha Bit rena adjektiv eller sub nots). Crsprungtiga particp ro sllanda dawdr dad (: dea Fld "Kall (Kala) Kanne “kind”; Burn) vss, fw. tae oh ig (seta), toase “vane, Substantiveingar: fuss, nls (ehlaal, Beer "Tange at ents). DiraDo! Didar deta paricip epelbundet partici tit sega verb; abe ee, Bu, Exenipel:kellade ead, déind, wala Med dessa purtiip ll saga verb sammanhanger mira sat sucts anv (i fraerna-oe- ce ida) Tor alt av substan tiv bila adjetiv med betydelsn ors med fe lat amtus, vbr, erat) eygdr (sage). gull Rgrnde (2 horn, iil mennte (emadr); Pryniade, hitmadr, huge, tolhe/Dade wetadr, ipomtade (gamle nes, barhald,FOngarivd, Herd ed, etskind, higrted, tveeggad eon, e¥barka, ed, nga, redbent, hldind, frye, hilar, misslynt, barmynt, Mhathint, ¢) higinnad, arp) slorsing trek maf ‘Gaia partcpbidningar som iy. Srergat ill ra ap tis, ro: rd, ik rede (- Braden 'ridan, tr! (ish, reyta Sanstingh sl), Wg (cs it ra fal, fg et Tye i te at, vanskapt', mt? (<*matu, ll verbet got, malar “ie, {sl Smet, av mate, mat) 9. Urg. umm, J, Ser, et, var rsprungligen ett denomina jvsutfs, dvs, det bildade abstskier av adjektiv ach satan te Int anzietnr ingson’ (consius), ir stamen pk -etet har Dist uvidgnd mee tillgt Hes; anita, Herts ( ier), Javente(: wens). 1 de nordic ormsprken ios tik ‘ana bidningae. De voeo femininer, fe Bijan med deste hing: mellastavelses hue verkat omljud pk grundordts voksl 9) Til adjktivs spelt “esdsambe” spar}, fooragring (foe, (tang. gd (surge, dip dip), ged eat (die), flard “ask (fdr, def) “Ajevet saarf), anid “kris, frog “ansende, fe (fr, os shicklighet;(kombret slo: algr), fat atid (ft), sank ‘sake (skew son kan Konia saan), fsx: hgh "oa (= hoghe), ila "hegel (: elagher, od" ila, val seg tas “lig att “oskyighet url (curoker‘okylai’) nsw. ming foe. manger). Lisord 8 mv. Pg al, 1b) TH substan: erf9 ary’ (anf), erm “sor” (srr, rend “grarmskap’ {-yrani), mayd“svagerskap” (sa). BIE ‘ol (pif), ox. aldsbnd abate) delatighe dp He" Donde’ av den apie: (oll) de min som ir hillanera (Ghaldebant*ilibanewen) ‘DA sid sidan av et nomen off stod dels et ira avlett tum, del elt avet verb, unde hotinalastralet Koma