Läkemedel och dess verkningsmekanismer

(Farmakologi)
CNS-farmakologi
Bensodiazepiner (anxiolytika, antiepileptika och hypnotika) används även preoperativt och
mot epilepsi.
Verkningsmekanism: Binder till GABAA-receptorns modulerande bindningsställe så att det
blir lättare för GABA att binda. Detta leder att fler Cl- joner kan strömma igenom och en
hyperpolarisering fås.
Läkemedel: Diazepam, oxazepam, nitrazepam och flunitrazepam.

SSRI (anxiolytika och antidepressiva)

Verkningsmekanism: Binder till serotonins återupptag/bärarprotein och hämmar.
Serotoninhalten stiger i synapskyftan.
Läkemedel: Citalopram, fluoxetin och paroxetin.

5-HT1A-receptor agonist (anxiolytika)

Verkningsmekanism: Binder till och stimulerar 5-HT1A-receptorn. Detta leder till en neuronal
hämmning.
Läkemedel: Buspiron

Antihistaminer (anxiolytika och hypnotika) (OBS! används även vid behandling av allergier
Verkningsmekanism: Blockerar H1-receptorer i hjärnan.
Läkemedel: loratadin

Bensodiazepinbesläktade Hypnotika (dessa har ej anxiolytisk effekt)

Verkningsmekanism: Binder till GABAA-receptorns modulerande bindningsställe så att det
blir lättare för GABA att binda. Detta leder att fler Cl- joner kan strömma igenom och en
hyperpolarisering fås.
Läkemdel: Zopiklon och zolpidem.

Antiepileptika som hämmar spänningsberoende Na+-kanaler. (cellen behöver kraftigare

stimuli för att depolariseras: minskad anfallstendens)
Läkemedel: Fenytoin och karbamazepin

Antiepileptika som hämmar spänningsberoende Ca2+-kanaler (Minskad möjlighet till

aktionspotentialer)
Läkemedel: Valporat och etosuximid (petit mal).

Lokalanestetika
Verkningsmekanism: Blockerar spänningsberoende Na+-kanaler så att aktionspotentialer
hämmas och impulsen stannar (pH-beroende) Use-dependence: ju fler jonkanaler som är
öppna desto större effekt.
Läkemedel: Lidokain och prilokain.

1
Generell anestesi (narkosmedel)
Verkningsmekanism: Finns två teorier. Lipidteorin: Binder till och tränger in i cellmembranet.
Membranets volym vidgas. Jontransporten påverkas. Impulsledningen minskar. Proteinteorin:
Binder till proteiner som t.ex. jonkanaler och receptorer. Kan öka funktionen hos inhibitoriska
receptorer och hämma aktiviteten hos excitatoriska receptorer. Impulsledningen minskar.
Läkemedel: Inhalationsanestetika: Lustgas(N2O), isofluran, desfluran, sevofluran och halotan.
Intrevenösa anestetika: Tiopental, Ketamin och propofol.

Centralt verkande analgetika (opioider/opiater)

Verkningsmekanism: Stimulering av μ-receptorn som är Gi-proteinkopplad
(opioidreceptoragonist)
Cellulär nivå: Öppning av K+-kanaler som ledet till hyperpolarisering och hämmning av
spänningsberoende Ca2+-kanaler som leder till hämmad transmittorfrisättning.
Supraspinal nivå (i hjärnan): Ökar fortledningen av neuron som associeras med
descenderande banan. ( stimulerar PAG som kan frisätta 5-HT, Enkefaliner och/eller dopamin
till dorsalhornet)
Spinal nivå (ryggmärgen): Hämmar transmissionen av nociceptiva impulser genom
dorsalhornet och dämpar nociceptiva spinlala reflexer. Hämmar frisättningen av substans P.
Övriga opioider/Läkemedel: Morfin, etylmorfin, heroin, kodein, dextroprofen, metadon,
buprenorfin och fentanyl.

Opioidantagonister
Verkningsmekanism: Blockerar oselektivt μ-, δ- och κ- receptorer.
Läkemedel: Naloxon (ges vid opiat överdos) och Naltrexon (används som en del av ett
behandlingsprogram mot alkoholberoende)

Kolinesterashämmare (mot Alzheimers sjukdom)

Verkningsmekanism: hämmar enzymet kolinesteras (acetylkolinesteras) som bryter ner
acetylkolin. Detta ökar koncentrationen acetylkolin i synapskyftan.
Läkemedel: Donepezil, galantamin och rivastigmin.

Övrigt läkemedel (mot alzheimers): Memantin

Verkningsmekanism: NMDA-receptorantagonist.

Dopa med en perifert verkande dopadekarboxylashämmare (levodopa + karbidopa) (mot

parkinsons sjukdom)
Verkningsmekanism: Levodopa är ett förstadie till dopamin. När levodopa når CNS
omvandlas det till dopamin men karbidopa förhindrar att det bildas dopamin perifert.

Dopaminagonister (mot parkinsons sjukdom)

Verkningsmekanism: Binder till dopamin receptorer och ökar aktiviteten.
Läkemedel: bromokriptin och kabergolin.

MAOB-hämmare (mot parkinsons sjukdom)

Verkningsmekanism: Hämmar enzymet MAOB så att aktiviteten ökar.
Läkemdel: Selegilin.

COMPT-hämmare (mot parkinsons sjukdom)

Verkningsmekanism: Hämmar enzymet COMPT så att aktiviteten ökar

2
Läkemedel: Entacapon.
Antikolinergika (mot parkinsons sjukdom)
Verkningsmekanism: Muskarinreceptorantagonister som dämpar den kolinerga övervikten i
striatum.
Läkemedel: Biperiden

Neuroleptika (mot psykotiska tillstånd)

Verkningsmekanism typiska: Blockerar alla dopaminreceptorer och påverkar andra receptorer
som muskarinreceptorer, histaminreceptorer och serotoninreceptorer.
Verkningsmekanism atypiska: blockerar D2 och/eller D4-receptorer
Läkemedel typiska: Fentiazinderivat, tioxantenderivat och butyrofenonderivat
Läkemedel atypiska: dibensodiazepinderivat och bensisoaxzolderivat.

Övriga sömnmedel: Valeriana (naturläkemedel) och propiomazin (neuroleptikum)

Övriga antiepileptika: Vigabatrin (Hämmar GABA transaminas. D.v.s. nerbrytningen av

GABA), topiramat (ökar syntesen av GABA) och barbiturater (binder till GABA-receptorn)

Cytostatika (läkemdel vid cancersjukdommar)

Alkylerande medel inklusiva platinaföreningar
Verkningsmekanism: Bildar kovalenta bindningar mellan guanin och cytosin i DNA
molekylen och adderar alkylgrupper. Det blir bryggor mellan DNA-kedjorna och DNA:t kan
inte avläsas. Detta leder till att replikation förhindras och celldelning hämmas.
Läkemedel: Cyklofosfamid, cisplatin och kvävesenapsgas.

Antimetaboliter
Verkningsmekanism: Hämmar olika steg i DNA syntesen. De är analoger som liknar
molekylen cellen behöver men hämmar istället enzym m.m.
Läkemedel: Metotrexat, merkaptopurin och fluorouracil

Mitoshämmare
Verkningsmekanism: Binder till tubilin och hämmar funktionen som leder till att
kromosomerna inte kan dras till cellens båda poler. Detta hämmar mitosen.
Läkemedel: vinblastin, vinkristin och paklitaxel.

Cytotoxiska antibiotika
Verkningsmekanism Hämmar enzymet topoisomeras 2. Detta leder till att replikationen
hämmas.
Läkemedel: doxorubicin

Depression
MAOI (mono-oxidase-inhibitor)
Verkningsmekanism: Hämmar enzymet MAOA och/eller MAOB
Läkemedel: Iproniazid och moklobemid

TCA (tricyclic antidepressant drugs)

Verkningsmekanism: icke selektiva monoaminåterupptagshämmare
Läkemedel: Amitriptylin, klomipramin och nortriptylin

3
NRI (selective noradrenaline reuptake inhibitor)
Verkningsmekanism: blockerar selektivt återupptagspumpen för noradrenalin.
Läkemedel: Reboxetin

Övriga antidepressiva:
Mirtazapin: alfa2, 5HT2, och 5HT3 receptor antagonist samt 5HT1 receptor agonist.
Mianserin: 5HT2 och 5HT3 receptor antagonist
Venlafaxin: monoaminåterupptagshämmare
Bupropion: dompaminåterupptagshämmare
Johannesört (naturläkemedel): Svag icke-selektiv noradrenalin och serotonin
återupptagshämmare och icke-selektiv receptor blockad.
Lithium.

Läkemedel vid obstruktiva lungsjukdomar (astma och kol) samt läkemdel vid
allergier/allergiska reaktioner
Glukokortiokoider för inhalation och systematiskt bruk (OBS! används även vid KOL och
allergier)
Verkningsmekanism: stimulerar intracellulära steroidreceptorer, steroid/receptorkomplexet
binder DNA, påverkan av proteinsyntesen: minskad produktion av
inflammationsframkallande sunbstanser som: prostaglandiner, leukotriender, histamin och
cytokiner.
Läkemedel: Budesonid och beklometason

Antileukotriener
Verkningsmekanism: Leukotruenreceptorantagonist som hämmar leukotrienreceptorer. Detta
förhindrar att leukotriener ger bronkkonstriktion.
Läkemedel: montelukast

Natriumkromoglikat
Verkningsmekanism: stabiliserar mastceller och förhindrar frisättning av inflammatoriska
mediatorer.

Beta-2-receptor agonister (OBS! används även vid KOL)

Verkningsmekanism: stimulerar adrenerga β2-receptorer
Läkemedel: terbutalin, salbutamol

Antikolinergika (OBS! används även vid KOL)

Verkningsmekanism: Blockerar kolinerga muskarinreceptorer på luftvägarnas glatta
muskulatur.
Läkemedel: Ipratropium

Anti-lgE (övriga antiastmatika)

Verkningsmekanism: Blockerar antikroppar av lgE-typ genom att binda till lgE antikroppar.
Läkemedel: omalizumab

4
Läkemedel vid endokrina och metabola sjukdommar
Insulin (diabetes)
Verkningsmekanism: Stimulerar insulinreceptorn så glukostransportörer aktiveras (GLUT4)

Perorala antidiabetika:

Sulfonureider
Verkningsmekanism: blockerar ATP-känsliga K+ kanaler. Detta leder till: depolarisering av β-
celler, öppning av spänningsberoende Ca2+-kanaler och frisättning av insulin.
Läkemedel: Glibenklamid och glipizid

Biguanider
Verkningsmekanism: OKLAR!
Läkemedel: Metformin

Alfa-glukosidashämmare
Verkningsmekanism: hämmar alfa-glukosidaser och den absorberbara sockermängden
minskar
Läkemedel: akarbos

Ginider
Verkningsmekanism: Blockerar ATP-känsliga K+ kanaler. Detta leder till depolarisering av β-
celler, öppning av spänningsberoende Ca2+-kanaler och frisättning av insulin.
Läkemedel: Repaglinid

Glitazoner
Verkningsmekanism: PPARγ-receptoragonist. Detta leder till minskad insulinresistens.
(kombineras med sulfonureider eller bigauanider).

Läkemedelsbehandling vid hypertyreos

Tyreostatika
Verkningsmekanism: Oklar men man tror att de hämmar enzymet tyroperoxidas o skölkörteln
och därmed minskar joderingen av tyroglobulin.
Läkemedel: Tiamazol och propyltiouracil

Neurofarmakologi (dessa Läkemedel ska vi kunna utantill)

Substanser/läkemedel som påverkar den kolinerga transmissionen

1. Direkt verkande kolinergika

Verkningsmekanism: Agonister till muskarinreceptorer
Läkemedel/substanser: Karbakolin och pilokarpin

2. Kolinesterashämmare
Verkningsmekanism: Hämmar enzymet kolinesteras (vilket ökar koncentrationen acetylkolin)
Läkemedel/substanser (reversibla): neostrigmin, donepezil, galantamin och pyridostigmin.
Läkemedel/substanser (irreversibla): Malation och mintakol

5
3. Antikolinergika
Verkningsmekanism: Antagonister till muskarinreceptorn
Läkemedel/substanser: Atropin, ipratropium, tropikamid, biperidin och emepron.

4. Läkemedel/substanser som påverkar transmissionen i autonoma ganglier

Verkningsmekanism: Stimulerar/blockerar nikotin-receptorer i gangliet vilket medför
ökad/minskad aktivitet i det autonoma nervsystemet.
Läkemedel/substanser (agonister): nikotin och lobelin
Läkemedel/substanser: (antagonister): hexametonium

5. Neuromuskulärt blockerande medel

Verkningsmekanism 1: kompetativa nikotin-antagonister. Förhindrar depolarisation.
Läkemedel/substanser: tubokurarin, pankuron och rokuron
Verkningsmekanism 2: nikotinagonist. Depolariserar.
Läkemedel/substanser: suxameton

Läkemedel/substanser som påverkar den noradrenerga transmissionen

1. Adrenergika som ökar aktiviteten

Verkningsmekanism 1: Oselektiva agonister som stimulerar hjärtat (α och β-receptorer)
Läkemedel/substanser: Epinefrin och etilefrin
Verkningsmekanism 2: Oselektiva β1 och β2-agonister
Läkemedel/substanser: isoprenalin
Verkningsmekanism 3: Selektiva β2-agonister som dilaterar bronkerna.
Läkemedel/substanser: terbutalin och salbutamol

Adrenergika som dämpar aktiviteten

Verkningsmekanism: α2-agonist som dämpar för högt blodtryck.
Läkemedel: Klonidin och metyldopa

2. Antagonister som dämpar aktiviteten (alla mot högt blodtryck)

verkningsmekanism 1: Oseklektiva β1 och β2-antagonister
Läkemedel: Propranolol
Verkningsmekanism 2: Selektiva β1 –antagonister (går bara på hjärtat)
Läkemedel: Metoprolol
Verkningsmekanism 3: α 1 –antagonister (vasodilaterande)
Läkemedel: Terazocin

Antagonister som ökar aktiviteten

Verkningsmekanism: α2-antagonist
Läkemedel: mianserin

3. Membranspumpsblockerare/återupptagshämmare
Verkningsmekanism: Blockerar återupptaget av transmittor
Läkemedel: Tricykliskt antidepressiva medel(TCA), Selective serotonin reuptake inhibitor
(SSRI) och kokain.

6
4. MAO hämmare
Verkningsmekanism: Hämmar enzymet monoaminooxidas (MAOA/MAOB)
Läkemedel MAOA: Moklobemid
Läkemedel MAOB: Selegilin

5: COMPT-hämmare
Verkningsmekanism: Hämmar enzymet katekol-O-metyltransferas.
Läkemedel: Entakapon

Läkemedelsgrupper som påverkar den serotonerga transmissionen

1. Agonister
Verkningsmekanism 1: Oselektiva 5-HT1D/1B-agonister (akut behandling av migrän)
Läkemedel: Sumatriptan och zolmitriptan
Verkningsmekanism 2: (Oselektiva?) 5-HT1A-agonister (ångestdämpande)
Läkemedel: Buspiron

2. Antagonister
Verkningsmekanism 1: Oselektiv serotonin-receptor antagonist (profylaktiskt behandling av
migrän)
Läkemedel: pizotifen
Verkningsmekanism 2: 5-HT3-antagonister (illamående framkallat av cytostatika)
Läkemedel: Ondansetron

3. Ergotalkaloider
Verkningsmekanism: komplexa molekyler med olika verkningsmekanismer
Läkemedel: Ergotamin, dihydroergotamin och metylergometrin.

4. SSRI
Verkningsmekanism: selektiv serotoninåterupptagshämmare
Läkemedel: Fluoxetin, fluvoxamin, paroxetin och sertralin.

Hjärt-kärl farmakologi

Läkemedel mot hypertension

Sympaticusdämpande medel med perifer verkan (blockerar så man inte får effekt av endogena
substanser som adrenalin och noradrenalin)
Verkningsmekanism 1: Oelektiva β–antagonister
Läkemdel: Propranolol, pindolol och timolol
Verkningsmekanism 2: Selektiva β1–antagonister
Läkemdel: metoprolol, atenolol, bisoprolol och esmolol.
Verkningsmekanism 3: α 1–antagonister
Läkemdel: Doxazosin

7
Sympatikusdämpande medel med central verkan
Verkningsmekanism 1: α2-receptor agonist (sänker den sympatiska aktiviteten i PNS)
Läkemedel: Klonidin
Verkningsmekanism 2: I-receptor agonist (sänker den sympatiska aktiviteten i PNS)
Läkemedel: moxomidin
Övriga: metyldopa

Läkemedel med direkt effekt på glatt muskulatur

Verkningsmekanism: okänd
Läkemedel: Hydralazin

Ca2+-blockerande substanser
Verkningsmekanism: Blockerar spänningsberoende jonkanaler av C-typ som finns i hjärta-
kärl så att kärlen dilaterar.
Läkemedel (”kärlselektiva”): Nifedipin, amlodipin, felodipin, isradipin, nimodipin och
lerkanidipin.
Läkemedel (”Hjärtselektiva”): Verapamil och diltiazem.

Läkemedel med indirekt verkan via renin-angiotensin-systemet

Verkningsmekanism 1: ACE-hämmare. Hämmar enzymet som gör Ang1 till Ang2.
Läkemedel: Kaptopril, enalapril, ramipril, lisinopril, kinapril, cilazapril, fosinopril och
trandolapril.
Verkningsmekanism 2: ARB: Angiotensin-1-receptorantagonister (mindre effekt av Ang1)
Läkemedel: Losartan, valsartan, kandesartan, irbesartan, eprosartan och telmisartan

Läkemedel med verkan i njurarna (diuretika)

Loop diuretika
Verkningsmekanism: Hämmar Na+/K+/Cl--pump i henles loop.
Läkemedel: Furosemid, bumetanid och torasemid

Tiaziddiuretika
Verkningsmekanism: Hämmar Na+/Cl--pump i 1:a delen av distala tubili
Läkemedel: Hydroklortiazid och bendroflumetiazid

Kaliumsparande diuretika (aldosteron receptor antagonister)

Verkningsmekanism: Hämmar Na+ - transport i slutet av distala tubili
Läkemdel: Spironolakton och eplerenon
Övriga: Amilorid

Läkemedel vid hjärtsvikt

Vasodilaterande substanser: ACE-hämmare och Angiotensin-1-receptorantagonister(ARB)

Se: Läkemedel mot hypertension
Här används även nitroglycerin och hydralazin

Diuretika (speciellt kaliumsparande)

Se: Läkemedel mot hypertension

8
β–antagonister t.ex. propranolol
Se: Läkemedel mot hypertension

Digoxin
Verkningsmekanism: Hämmar Na+/ K+-ATPas pump så intracellulärt Na+ och Ca2+ ökar.

Kalciumsensitiserare (kommer ej på tentan)

Verkningsmekanism: Ökar känsligheten för kalcium
Läkemdel: Levosimendan

Adrenergika (vid akut hjärtsvikt).

Läkemedel: Epinefrin, etilefrin, dopamin och dobutamin.

Läkemedel vid ischemisk hjärtsjukdom

Organiska nitrater
Nitroglycerin (Glyderyl trinitrat) och isosorbidnitrat
Verkningsmekanism: NO bildas intreacellulärt och ökar cAMP vilket leder till vasodilatation.

Ca2+-blockerande substanser
Se: Läkemedel mot hypertension

β–antagonister
minskar hjärtats arbete
Se: Läkemedel mot hypertension

Trombocytaggregationshämmande och antitromboliskta medel

ASA, tiklopidin, tirofiban, dipyramidol och heparin.

Läkemedel vid arytmier (antiarytmika)

Klass I: Na+-kanalblockerare
IA: Läkemedel: Disopyramid
IB: Läkemedel: Lidokain (I.V.)

Klass II: β–antagonister

Läkemedel: Metoprolol och propranolol
Se: Läkemedel mot hypertension

Klass II och III

Både β–antagonist och blockerar K+-kanaler så att refraktärperioden förlängs.
Läkemedel: Sotalol

Klass III: Läkemedel som förlänger refraktärperioden

Läkemedel: Amiodaron
”dirty drug”: I högsta grad oselektiv, går på Na+- K+- Ca+-kanaler

Klass IV: Ca2+-kanalblockerare

9
Man utnyttjar att sinusrytmen minskar och att överledningshastigheten i AV noden minskar.
Här används främst Verapamil. Se: Läkemedel mot hypertension
Läkemedel vid hyperlipidemi

Kolesterolsynteshämmare (statiner)
Verkningsmekanism: Hämmar enzymet HMG-CoA reduktas (syntes av kolesterol). LDL
receptorer aktiveras på cellytan. LDL åker in i cellen via endocytos. LDL halten i
blodplasman minskar
Läkemedel: Simvastatin, pravastatin, fluvastatin, atorvastatin och rosuvastatin.

Gallsyrebindare
Verkningsmekanism: Binder gallsyror i tarmen och hämmar reabsorbtionen av dessa. LDL-
receptorer aktiveras. LDL förs in i cellen via endocytos. LDL koncentrationen minskar.
Läkemedel: Kolestyramin, kolestipol

Läkemedel mot ökad trombosbenägenhet

Antikoagulantia (minskar koagulationsbenägenheten, förebygger trombos)

Verkningsmekanusm 1: binder till antitrombin (kroppseget) så att dess effekt ökar. Hämmar
även koagulationsfaktorerna trombin och faktor 10.
Läkemedel: Heparin (stor molekyl), LMWH: dalteparin, enoxaparin och tinzaparin.
Heparanoider: danaparoid
Kommentarer: Måste injeceras. Ger blödningsbieffekt. Antidot: protamin.

Verkningsmekanism 2: Hämmar vitamin K-beroende faktor.

Läkemedel: warfarin

Verkningsmekanism 3: Hämmare av faktor Xa

Läkemedel: Fondaparinux

Trombinhämmare
Verkningsmekanism: Hämmar den kroppsegna substansen trombin
Läkemedel: Hirudin, bivalirudin, ximelagatran (finns inte längre) och melagatran.

Trombocytaggregationshämmande medel (Hämmar trombocytaktiveringen och

försvårar
aggregation av trombocyter)

GP IIb/IIIa-receptorantagonister
Verkningsmekanism: Blockerar GP-receptorer
Läkemedel: Tirofiban, abciximab och eptifibatid

ADP-receptorantagonister
Verkningsmekanism: Blockerar ADP-receptorer så fibrinogen inte kan binda.
Läkemedel: Klopidogrel och tiklopidin

Trombolytiska medel (Enzymer som stimulerar fibrinolys/trombolys)

t-PA(tissue plasminogen activator)

Verkningsmekanism: Klyver plasminogen till ett aktivt plasmin.

10
Läkemdel: alteplas, tenekteplas (TNK-tPA), reteplas och streptokinas.
Övriga läkemedel: COX hämmare (ASA) och dextran.

11