Religion 1

Uppdrag 2

Fråga 1: Abrahamitiska religioner

a) Jämför synen på Gud, människan och frälsningen inom judendomen, kristendomen och islam.

JUDENDOMEN

Vad är Gud?
Enligt judendomens tankar finns det bara en Gud. Det var han som skapade världen med allt därtill
under sex ynka dagar och på den sjunde dagen vilade han. Den judiska tron menar att Gud har en
överenskommelse sedan långt tillbaka med människan om att han kommer skydda dem som följer
vissa regler. Genom att följa reglerna är man trogen till Gud samtidigt som man kan påverka dem runt
omkring till att följa samma spår. Den viktigaste uppgiften som Gud har gett människan är att föra
vidare budskapen om tron till andra.

Synen på människan
Gud skapade en avbild av sig själv. Han gav avbilden ett förnuftigt medvetande och egenskapen att
kunna kommunicera genom språk. Resultatet av avbilden blev människan som innehåller både kropp
och själ. Judendomen fokuserar människans fria vilja att välja och att ansvara för sina egna handlingar.
Gud vill att människan ska handla så rätt som det bara går för att skapa ett gott liv. Gud har därför har
berikat människan med vägledning för dem inte skall komma vilse. Gud älskar sina skapelser, troende
eller ej, samtidigt som han är rättfärdig. Båda könen är lika värda av Gud och judendomen menar att
kvinnan och mannen är tilldelade olika uppgifter i livet. Judendomen behandlar inte frågan om livet
efter detta ingående, utan lägger mer vikt åt hur man lever nu.

Hur når man frälsning?

Genom att följa Guds regler uppnår man frälsning i Judendomen. Gud skyddar och förlåter dem som
följer sin del av överenskommelsen och följer reglerna.

Källhänvisning:
➢ Tidman, Nils-Åke och Wallin, Kerstin 2012. Relief Livsvägar

KRISTENDOMEN

Vad är Gud?
I enlighet med kristendomen består Gud av tre delar som tillsammans bildar treenigheten. Religionen
menar att Gud kan uppenbara sig på tre olika sätt för människan och detta är som Fadern, Sonen och
Den helige Ande. Varje del utspelar sig med olika egenskaper. Fadern uttrycker sig som en form av
förälder genom en villkorslös kärlek. Fader ser och hör allt som han har skapat och är en allsmäktig
härskare över jorden. Sonen utspelar sig när Gud levde på jorden tillsammans med hans skapelser
förklädd som en människa vid namn Jesus. Den helige anden utspelar sig som Guds osynliga närvaro.
Människan känner hans närvaro i sitt inre och brukar vanligtvis uppenbara sig gemenskapen i kyrkan.
 Vem är människan?
Tankegångarna inom kristendomen förhåller sig relativt likt som den judiska synsättet. Grunden är att
människan är Guds avbild och att människan har ett jämlikt värden oavsett kön. Människans fria vilja
värdesätts och människans uppgift är att upprätthålla en god värld.

Hur når man frälsning?

I enlighet med den kristna tron, erbjuder Gud människan frälsning genom Jesus. Frälsningen innefattar
att människan ingår i en personlig relation med Gud och tar emot ett evigt liv. Människan är Guds
verk, skapade genom Jesus Kristus, till att göra goda gärningar. Att ta emot en frälsning innebär att
individen själv tar ett beslut om omvändelse från synd.

Källhänvisning:
➢ Tidman, Nils-Åke och Wallin, Kerstin 2012. Relief Livsvägar

➢ Nationalencyklopedin, Frälsning inom kristendomen.

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/frälsning/frälsning-inom-kristendomen
(hämtad 2017-09-29)

ISLAM

Vad är Gud?
Enligt Islam är det Allah som är den ende guden. Allah betyder gud på arabiska. Det finns
många delar av Allah är okänt för människan och blir okänt tills det att man dör och når
paradiset. Det sägs att ängeln Gabriel visade Gud för profeten Muhammed. Utifrån vad Gabriel
berättade skrev Profeten Muhammed Koranen, som senare blev en viktig del av Islam.
Människan ska vara Allah trogen och visa honom ödmjukhet.

Vem är människan?
Inom Islam menar man att allas Gud är Allah och att alla människor har lika värde. En troende av islam
- muslim - har fem plikter att uppfylla under sitt liv för att tjäna Allah. Plikterna kallas för de fem
pelarna och refereras till betydelsen av vardagliga handlingar och hur dem avspeglar sin tro.

Hur når man frälsning?

Inom Islamisk tro menar man att dem som följer och tror på Gud genom bland annat goda gärningar
uppfyller kraven för att bli frälst.

Källhänvisning:
➢ Tidman, Nils-Åke och Wallin, Kerstin 2012. Relief Livsvägar
JÄMFÖRELSE

LIKNELSER
Samtliga religioner delar grunden att de alla är monoteistiska religioner - där det bara finns en Gud, samt även
delar de samma skapelseberättelse.

De abrahamitiska religionerna delar alla synsättet att människan har en fri vilja, tilldelad en särställning i världen
även som människan har ett egenvärde. Både Judendomen och Kristendomen tror att människan är skapad till
Guds avbild.

OLIKHETER
Judendomen ser sin Gud som en sträng Gud som ställer höga krav samtidigt som han gärna prövar sina trogna.
Kristendomen ser Gud som en förlåtande symbol som kompletteras av gudsbilden av treenigheten.
Islam ser sin Gud som en allsmäktig härskare över jorden och människorna.

Inom både Islam och Judendomen råder det avbildningsförbud av Gud, medan kristendomen helt tillåter det
därav både kyrkan och kristna hem mestadels innehåller avbildningar av Gud.

Till skillnad från Kristendomens och Judendomens liknande tankar kring att människan är Guds avbild motsätter
sig den Islamska tron som menar det är omöjligt att skapa en avbild av Gud. .

Kristendomen menar att människan är född med en synd, även kallad arvsynd, som motsätter både mot de
Islamiska och Judiska tankarna kring att ingen som är skapad av Gud kan vara född med en synd.

b) Gör en analys av tre viktiga personer som förekommer i alla de Abrahamitiska religionerna. På
vilka sätt skiljer sig synen åt? Vilka likheter finns samt hur kan olikheterna förklaras?

ABRAHAM
Vem är han?
Abraham är en betydande symbol och anses vara fadern för alla de ovannämnda religioner, därav
namnet abrahamitiska religionerna.

För en tid för länge sedan beslutade Gud sig för att välja en folkgrupp som skulle agera som ett exempel
och inspirera omvärlden om följden av att följa Guds vilja samt att bryta den. Visa de välsignelser som
skulle uppstå om man följde Guds ord och även vilka konsekvenser det kunde bli om man bröt dem.
Istället för att välja en grupp, valde han istället att skapa en genom en enda stamfader som skulle skapa
en helt ny släkt. Gud valde perfekta mannen för uppdraget som blev den säregna Abraham. Från
skillnad från de flesta människorna under denna tiden som trodde på mesopotamernas stjärndyrkande
mångguderi, höll Abraham fast vid sina förfäders tro på den enda guden - monoteistisk. Han var
övertygad om att det bara existerade en allsmäktig Gud, som hade skapat världen och som härskade
över liv och död. Gud uppenbarade sig för Abraham och anmanade Abraham till att släppa allt och
lämna sitt hem Kaldéen - för att följa den väg Gud skulle visa honom. Utan någon invändning
resignerade Abraham till Gud.

Abraham är den första anfadern till generationen Israels folk härstammar från - Han är den första av de
tre patriarkerna.
 Vad finns det för likheter och olikheter?
I enlighet med den kristna, muslimska och judiska tron menar man att Gud uppmanade Abraham att
visa sitt förtroende gentemot Gud, genom att offra sin son. Abraham var villig att genomföra uppdraget
men i sista sekunden hejdade Gud handlingen. Här skiljer sig de olika tankegångarna sig åt mellan
religionerna: Kristendomen och Judedomen menar att det var sonen Isak som skulle bli offrad, medan
Islam påstår att det var sonen Ismael, stamfader för araberna, som skulle bli offrad. I Bibeln beskriv
Ismael som den oäkta sonen av Abraham som skapades tillsammans med hans slavinna Hagar. Platserna
där offringen skulle genomföras skiljer sig även åt: Kristendomen och Judendomen uppmanar att det
var Jerusalem medan Islam visar platsen i klippmoskén i Jerusalem.

I enlighet islams heliga skrift, Koranen, är Abraham far till Ismael, arabernas stamfader, och sägs
tillsammans ha byggt upp helgedomen Kaba i Mekka. Kristendomens Gamla Testamente och
judedomens Tanach påvisar att Abraham är far Isak som därefter är far till Jakob - fadern till Israels tolv
stammar, och man ser och kallar honom för ”Vår Fader Abraham”.

MOSE
Vem är han?
Gud uppenbarade sig för Mose och gav honom uppdraget att befria israeliterna från slaveri genom att
föra ut dem ur Egypten. Mose representerade Gud som en beskyddare och förmedlare till Israel. Han
förde israeliterna till säkerhet i Kanaans land och under vägen dit mottog Moses Guds lagar i form av tio
budord. Genom detta sammanställde Mose lagar och regler för hur folket skulle leva för att tjäna Gud -
även kallad för Moseböcker eller Toran. Resultatet av detta blev att Mose betraktas som utvecklade den
israelitiska tron till att grunda den judiska tron.

Vad finns det för likheter och olikheter?

Både hos Islam och Kristendomen grundades och utvecklades ur Judendomen, finns det en viktig
betydelse hos Mose. I enlighet med den islamiska tron anses Mose vara en respekterad profet samt
sändebud. Hans berättelse i Koranen sträcker sig över flera kapitel. Inom kristendomen så jämförs Mose
vanligtvis med Jesus i ord och handlingar.

Olikheten mellan synen på Mose är olikheten på hur hög status han har. Judendomen ser honom som
en fader samtidigt som han är den viktigaste och högsta profeten. Motsvarande ser Kristendomen Jesus
som en högre uppsatt profet samtidigt som Islam ser Muhammed som den högsta.

MESSIAS
Vem är han?
I enlighet med kristna tron var han en del av Guds, Sonen. Även kallad Jesus Kristus. Han föddes av
Maria genom en jungfrufödsel och levde tillsammans med människorna. Under sitt liv undervisade och
predikade han under sina långa vandringar för att sprida budskapet om Guds rike. Han väckte stor
uppmärksam genom att bota sjuka och under andra fenomen. Jesus själv var judisk troende och utgick
från de judiska lagarna men menade att Gud ställer ännu högre krav.

Det uppstod en rivalitet mellan den judiska tron och Jesus tro. Många ansåg att han bröt mot Guds lag
och dömde honom till korsfästning för att vara en falsk messias. Jesus avled men han återuppstod från
de döda och mötte sina tolv lärjungar.

Vad finns det för likheter och olikheter?

 Bara den kristna tron menar att Jesus var Messias, en frälsare sänd från Gud. Detta påstående
nekar judisk tro till som fortfarande väntar Messias. Inom Islam är Jesus en betydande profet
men han tros inte vara Messias, eller inom muslimsk benämning mahdi.

Källhänvisningar:
➢ Nationalencyklopedin, Mose.
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/mose (hämtad 2017-09-18)

➢ Nationalencyklopedin, Abraham.
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/abraham (hämtad 2017-09-20)

➢ Nationalencyklopedin, Patriark.
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/patriark (hämtad 2017-09-20)

➢ Nationalencyklopedin, Jesus.
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/jesus (hämtad 2017-09-20)

c) Skildra självständigt en dialog mellan en jude, en kristen och en muslim på hur man ser på
Jerusalem och varför staden är viktig.

Jerusalem är en helig stad, som ligger i Israel och på Västbanken, för alla tre religionerna av olika anledningar,
exempelvis Templet/Klagomuren, Klippmoskén eller Via Dolorosa. Staden blev delat i två, där den västra delen
tillhörde Israel och bestod mestadels av judar. Den östra delen tillhörde Jordanien bestod främst av araber.
Under ett senare tid erövrade Israel den östra delen och styr den än idag. Den gamla staten, som ligger i den
östra delen, finns flera heliga platser för de olika religionerna. Bland annat tempelplatsen som både innehåller
den helige Klagomuren → judendomen, Klippmoskén → islam samt även den Heliga gravens kyrka →
kristendomen.
Varför är just dessa platserna heliga för respektive religion? Klagomuren sägs vara en del av ett nedfallet judiskt
tempel och blir därför en betydande plats för Judendomen. Klippmoskén är heligt för Islam för att den tros
ligga på den plats där profeten Muhammed genomförde sin himmelsfärd. Kristendomens heliga plats är vart
det sägs både vara där Jesus korsfästes och begravdes.

Jude - Israel är helig för vår tro för att det var en gåva till oss från Gud när vi slöt vårt förbund. Vi var först med
att bosätta oss i Israel. Romarna brände ner vårt offertempel som idag bara består av den helige klagomuren. Vi
varit på flykt ända sedan dess, varit med om förintelsens horribla period, och därför borde Jerusalem bara
tillhöra oss.

Kristen - Jag håller inte med! I och med att Jesus var judisk, är allt som är heligt för honom även heligt för vår
religion. Dessutom Jerusalem är staden där Jesus både korsfästes, begravdes och återuppstod samt att mamma
Maria begravdes här - vilket gör staden ännu mera helig för oss. Platsen där Jesus spenderade sin sista natt -
trädgården Getsemane eller platsen som han bar sitt kors - Via Dolorosa är även dem viktiga platser för en
kristen.

Muslim - Staden är minst lika viktig för vår religion som er! Platser som Klippmoskén och Al Aqsamoskéen är
bara få exempel för heliga platser för vår religion. Det var här Muhammed pratade med viktiga profeter och till
och med Allah han själv!
Källhänvisningar:
➢ Nationalencyklopedin, Jerusalem.
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/jerusalem (hämtad 2017-09-20)

Fråga 2: Tro på individnivå

Utgå från intervjuerna i läroboken med Amnon, Ewa, Stefan, Dejan, Sogol, Siham, och Mohammad. På vilket sätt påverkar
religionen deras sätt att leva och deras syn på världen? Vilka etiska regler lyfter intervjupersonerna fram i de olika
religionerna? Ge exempel på skillnader i synsätt inom religionerna och exempel på likheter över religionsgränserna.

Religionens olika synsätt

JUDENDOMEN

NAMN: RELIGION SÄTT ETIK

→ Inrikning ATT LEVA SYN PÅ VÄRLDEN

Amnon Ortodox jude På grund av hans trosuppfattning
upplever han förtryck och hot från
samhället, bland annat genom
glåpord från okända människor.
Detta i sin tur har lett till att han
känner sig obekväm genom att
bära sin religiösa klädsel utanför
hemmet.
Amnon strävar efter att leva ett gott
liv på jorden som en förberedelse
för nästa. Han är mån om sina
medmänniskor och lägger stor vikt
vid att uttrycka ödmjukhet och
förståelse för andra.

Amnon förklarar att “Sabbaten är

den viktigaste essensen i ett judisk
liv”. Sabbaten är en viktig högtid.
Högtiden sker varje vecka och
börjar vid solnedgången på fredag
och pågår till solnedgången på
lördag. Detta påverkar honom
genom att han är tvungen att vila
genom att inte arbeta eller använda
elektriska maskiner under
högtidens gång.

Han lever enligt Kosher, och

betyder tillåten mat för judar att
förädla. Regeln talar bland annat
om vad som inte får ätas,
exempelvis skaldjur eller fläskkött,
samt hur djuret ska slaktas och hur
den ska tillagas.

I enlighet med Amnon tro

undviker han ögonkontakt, främst
hos det kvinnliga könet. För
honom är detta ett sätt att visa
respekt och ödmjukhet mot andra,
medan han upplever att dagens
samhälle uppfattar det som något
kränkande.
 KRISTENDOMEN

NAMN: RELIGION SÄTT ETIK

→ Inriktning ATT LEVA SYN PÅ VÄRLDEN

Ewa Kristen Ewa upplever att hon är tvungen
till att spela en annan roll i
samhället bland vänner och i
skolan, för att hon inte riktigt vågar
stå och försvara för hennes val om
att vara kristen.
Ewa berättar om alla människor lika
värde samt om hur man ska värna
och ta hand om varandra. Även hur
man inte ska ha förutfattade
meningar om människor innan
man lärt känna dem.

Hon berättar om hur hon aldrig

känner sig ensam tack vare sin tro.
I svåra situationer känner hon av
en trygghet i form av Guds närvaro
som fadern. Ewa ser Gud som sin
far och blivit inspirerad att värna
om andra tack vare Gud.

Gud bryr sig om alla och anser att

alla har ett lika värde. Ewa ser upp
till Gud och hans föredöme och
försöker leva så gott hon kan för att
leva upp till det.

Ewa är både döpt och konfirmerad

vilket påverkar hennes syn på
kyrkan som ett andra hem där hon
kan vara sig själv.

Stefan Romersk - Stefan konverterade vid 40 års Han är en abortmotståndare och

katolsk - ålder till den katolska tycker även att homosexualitet är
kristen kristendomen. Han ser meningen något fel. Grunden till hans åsikter
med livet genom att leva med menar han är Bibeln.
hoppen om att en dag bli frälst.

Han tillbringar mycket tid i kyrkan

och går gärna dit för att bikta sig. I
biktbåset bekänner man sina
synder och får lätta på sitt hjärta
för Gud. Detta känner Stefan sig
väldigt bekväm med att göra för att
kunna fortsätta att leva sitt liv som
vanligt igen.

Stefan lägger stor vikt vid

 betydelsen med att hjälpa och
värna om varandra.

Dejan Ortodox Dejan fann vägen till Gud efter en Dejan menar att jämförelse med
kristen tung tid av depression. Gud är människan väldigt liten och
att det är viktigt att alltid sätta Gud i
Varje dag ber Dejan, tillsammans centrum.
med sin familj, en morgonbön som
visar tacksamhet för en ny dag och
ett friskt liv.

Han lever för sin tro, och vill gärna

influera hans barn att även dem ska
följa Guds väg.

ISLAM

NAMN: RELIGION SÄTT ETIK

→ Inrikning ATT LEVA SYN PÅ VÄRLDEN

Sogol Sekulariserad Sogol känner en viss tillhörighet till

muslim Iran däremot inte till Islam.

Hon tror även på vetenskapens svar

som kompletterar Koranens svar
om livets stora frågor.

Sogol har fått uppleva

generaliseringar och fördomar om
hennes religiösa tillhörighet utifrån
hennes etniska identitet.
På grund av hennes nationalitet
antar främmande människor runt
omkring henne att hon tillhör
Islam.

Siham Euroislam / Slöjan har en stor betydelse för
sunnimuslim Sinham och hennes religion.
Genom att bära den upplever hon
att hon kan uttrycka sin
hängivenhet till Islam.
Det är viktigt för Sinham att alltid
försöka visa sitt bästa jag och
uppföra sig inför sina
medmänniskor.

Mycket av hennes tid tas till stor del

upp av böneutropen.

Tack vare hennes tro upplever

Sinham en mening med livet och
att det alltid finns någon att vända
sig till i svåra situationer.
Mohammad Muslim Muhammed lägger en stor vikt vid
att leva efter de fem pelarna.
Han ser en betydande koppling
mellan hans identitet och sin tro.
Han håller hårt på de regler inom
Islam, som gör att han bland annat
inte äter inte griskött eller inte ha
kroppskontakt med en kvinna som
inte är hans fru, mor eller syster.

Muhammeds familjs åsikter och

tankar är otroligt viktiga för
honom när det gäller livsavgörande
beslut, som karriär eller äktenskap.

JÄMFÖRELSE
För samtliga personer tillbringar de mycket tid åt deras religiösa tro. Viktiga händelser som dagliga
böner, besök på helig plats och högtider är lika viktiga som utövningar av sin religion över hur man
lever, äter och behandlar sina medmänniskor.

De både kristna Ewa och Stefan upplever en stor trygghet av att ha Gud med sig överallt och ser
honom som en förebild för att handla rätt.

Judiska Amnon, kristna Ewa och muslimska Sogol upplever ett förtryck från samhället, som påverkar
på deras trygghet med att uttrycka sin tro för omvärlden, som antingen ifrågasätter tillhörigheten
(Ewa) eller stigmatiserar eller dragit förutfattade slutsatser den religiösa tillhörighet utifrån individens
etnicitet (Sogol). Motsvarande de både muslimska Sigham och Muhammed som har en enorm
trygghet i att visa sin tro genom att de upplever ett stor samband mellan deras identitet och
religionstillhörighet. Även muslimska Sinham uttrycker gärna sin tillgivenhet till Islam genom att bära
slöja.