Elin S, Jonathan, Agnes H och Hanna J

Proteinfodermedel på Öö Gård
Öö gård ligger i Östergötland och har idag 200 mjölkkor. Det är en ökning med 140 kor och 3
robotar sen 2009. Förr odlade gården allt foder själv men idag köper de in delar av fodret till
foderblandningen beroende på näringsvärdet i det egenskördade fodret. Vi ska diskutera hur de kan
odla en säkrare skörd på deras proteinfoder och vad Öö gård kan tänkas odla i framtiden med ett
varmare och ostadigare klimat.

Britta Henriksson berättar att det idag inte odlas något spannmål på gården utan de väljer att odla ett
så bra vallfoder som möjligt med bland annat proteinrika baljväxter såsom klöver och lusern. Som
komplement till vallfodret odlar de en helsädes blandning på antingen vårvete och åkerböna eller
ärtor och havre. Men de använder även vicker i helsädsblandningen om vildsvinen är ett hot mot
skörden. Eftersom vicker är en gammal baljväxt som är tålig mot både torka och vatten samt har en
högre råproteinhalt än ärtor börjar dess popularitet öka igen (Halvarsson, 2016). Som komplement
använder de inköpt kraftfoder, men även mineraler, salt och halm. För att minska eller kunna
utesluta inköpt av kraftfoder kan man bland annat ändra lite i deras växtföljd och på så sätt med små
ändringar försöka uppnå självförsörjningsgrad på proteinfoder.
Idag använder Öö gård åkerböna, ärter eller vicker i sina helsädes blandningar. Något det skulle
kunna tillägga i sina växtodlingar är lupiner. Detta eftersom lupiner i samodling med vårvete ger ett
högre proteininnehåll än en grönfoderblandning med ärtor. Detta är något Andreas Hellqvist i Habo,
Jönköping har testat (LRF, 2013). Om de testar att använda lupiner i sin helsädes blandningar,
behöver de inte ändra om i sin maskinpark genom att köpa in någon ny maskin.

Gården bryter sina vallar var 3-4 år på hösten, jorden ligger uppe under vintern och sås sedan in på
våren med helsäd första året därefter sås vall in de kommande åren eftersom det blir en gynnande
följd. Då gården inte har speciellt stor areal (200 hektar) jämfört med den mängd kor de har, gäller
det att hitta de små ändringarna så att de kan bli så självförsörjande på proteingrödor för att både
spara pengar på inköpt kraftfoder samt på miljön.

I framtiden är det en god idé att fokusera på att producera grovfoder med ännu högre
proteininnehåll. Ärtor, åkerböna, vicker, lupin och andra baljväxter är viktiga växter och där vi
hittar proteinet i Sverige för våra lantbruksdjur. Ju mer sådana växter vi kan odla i Sverige desto
mindre behöver vi köpa in från utlandet i form av exempelvis kraftfoder med sojaprotein innehåll.

Referenser
Allard, H. Hagström Öberg, E. Metlid, B. Åkeson, N. Lantbrukarnas Riksförbund 2013 (LRF). September 2021, 101
Proteintips
https://slu-se.instructure.com/courses/4280/pages/instruktioner-och-litteratur?module_item_id=156231

Halvarsson, A. 2016. Odling av Fodervicker. Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för norrländsk

jordbruksvetenskap, Agronomprogrammet- mark/växt. Kandidatarbete.
https://stud.epsilon.slu.se/9365/1/halvarsson_a_160819.pdf

Henriksson, B. September 2021. Personligt meddelande. Lantmästarstudent