Gunilla Rundblom - Leif Berg - Vårt Samhälle. Samhällskunskap 1, 2 Och 3-Liber (2014)

ISBN 978-91-47- 10789-6
© 2014 Gunilla Rundblom , Leif Berg och Liber AB

Redaktör: Per Granath Byrmo och Ulla Lindqvist Segelman
Formgivare: Anna Hild och Nette Lövgren
Bildredaktör: Mattias Josefsson
Tecknare: Johnny Dyrander
Produktion: Thomas Sjösten
Första upplagan
1
Repro: Repro 8 AB, Stockholm
Tryck: Egypten 2014
Kopieringsförbud
Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och
elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är
förbjuden . BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvud-
man för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet.
Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff
(böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt ma-
terial. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på
www.bonuspresskopia.se.
Liber AB
Tfn 08-690 92 00
www.liber.se
Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01
e-post: kundservice.liber@liber.se
Att skapa ett örike
•• ••
Ar Sverige ett bra land att leva i? Ar du nöjd med politikerna,
polisen, skolan och så vidare? Varför ser Sverige ut som det
gör? Varför har vi riksdag, regering och kommunstyrelser?
Är demokrati bäst? Varför måste alla barn gå i skolan?
Det Sverige som vi har i dag formades under århundraden
av krig, konflikter och politisk kamp. Likt ett hus som ständigt
byggs om fortsätter förändringen av Sverige. Vi påverkas i
allt högre grad av andra länder, eftersom vi nu är med i EU.
Men hur skulle vi skapa vårt samhälle om vi fick börja helt
från början? Om vi inte hade någon tyngande historia och
ingen gammal samhällsordning att behöva ta hänsyn till?
Den här övningen ger en sådan möjlighet, om än bara i fantasin .
•
•
•
__
..
-
-- - • •
Att skapa ett örike
Hur vill vi ha det på vår ö?
Hur vill vi ha det på vår ö? 5. Ska det finnas skolor?

Er uppgift är att hjälpa de 500 båtflyktingarna att Bland de 500 finns smeder, ingenjörer, professorer och
överleva på sin ö. Föreställ er att ni i klassen är med andra med olika sorters kunskaper och erfarenheter.
bland flyktingarna. Vad beslutar ni? Här följer åtta Hur ska vi på bästa sätt se till att deras kunskaper
viktiga områden att besluta om. bevaras? Ska alla barn gå i skola? Vem ska betala
dem som undervisar? Vad ska eleverna få lära sig?
1. Hur ska vårt örike se ut?

Ska livet på ön vara lugnt och enkelt utan fabriker, 6. Vilka ska få hjälp?
vägar, bilar och så vidare? Eller ska vi satsa allt för Hur ska små barn, gamla och sjuka tas om hand?
att bygga upp ett tekniskt avancerat samhälle med Ska det byggas sjukhus? Ska vi hjälpa människor
sjukhus, mediciner, modernt jordbruk, fiskebåtar och som inte kan eller vill arbeta?
så vidare? Hur ska bebyggelsen se ut i framtiden?
7. Vilka regler ska finnas?

2. Vem ska bestämma? Vilka lagar och regler ska finnas? Vad ska hända om
Ska alla vara med och bestämma om allt? Eller ska någon bryter mot lagarna? Ska vi ha poliser? Hur ska
en grupp av särskilt kloka och erfarna personer väljas vi göra med dem som stjäl , förstör, misshandlar eller
och få rätt att besluta om viktiga frågor? kanske mördar?
Ska en klok och kunnig person ha hela makten?
Vad ska vi besluta om gemensamt, och vad ska var
och en få besluta själv? 8. Om det kommer fiender?
Hur ska vi göra om det plötsligt dyker upp andra över-
levande i en båt? De kanske har vapen och försöker
3. Vilka ska arbeta med vad? erövra vår ö? Ska vi försvara oss? Ska vi förbereda
Måste alla arbeta? Ska alla arbeta lika mycket? Hur oss och tillverka vapen?
ska vi göra för att få tillräckligt med mat? Tänk om
ingen vill göra de tunga och smutsiga jobben .. .
Fundera på frågorna i mindre grupper. Försök sedan få
alla i klassen att diskutera fram en gemensam hållning
i de olika frågorna. Kanske gör ni en stor väggkarta
4. Ska alla ha det lika bra? över er ö och ritar ut hur ön ska se ut om tjugo år, med
Ska alla i princip ha det lika bra? Eller ska den som vägar, bebyggelse, hamn och så vidare?
är särskilt flitig och påhittig få ha det bättre? Ska det Eller kanske gör ni en stor utredning? En bunt
finnas pengar och banker? Vem ska äga mark, bygg- papper med till exempel kartor, vägar, bostäder och
nader och så vidare? industriområden. Till detta gör ni beskrivningar om
hur samhället ska styras och formas i detalj.
11
Hur styrs Sverige?
Sverige är i dag en demokratisk monarki. Det betyder att vi har en kung

eller drottning men att de inte har någon politisk makt. Folket väljer
sina representanter till riksdagen, som bestämmer över lagar, skatter
och mycket annat. Så har det varit i ungefär 100 år. Hur var det tidigare?
Kungen - en diktator
På 1500-talet gjorde kung Gustav Vasa vårt land till ett starkt och enat
rike. Han lade grunden till det moderna Sverige. Kung Gustav såg sig
själv som en god landsfader, som ordnade allt till det bästa för sitt land
och sitt folk.
Men i själva verket var kungen en hård och hänsynslös härskare. För
att få pengar till staten krävde han att folket skulle betala höga skatter
och att kyrkorna skulle lämna ifrån sig guld- och silverföremål och den
näst största kyrkklockan i varje församling. När människor i Dalarna
protesterade lät kungen avrätta deras ledare. I Gustavs Sverige skrämdes
folket till tystnad. Sverige var en diktatur.
Redan på Gustav Vasas tid samlades
män från olika delar av Sverige till riks-
dag, där man beslutade om skatter och
andra viktiga frågor. Men riksdagen sam-
lades bara under några dagar, kanske vart
femte år, och riksdagsmännen tillhörde
de rika familjerna i landet. Adelsmännen
hade stor makt och stod nära kungen.
Oftast beslutade riksdagen på det sätt
som kungen önskade. Det var kungen
och adeln som bestämde. Så fortsatte
det att vara under flera hundra år.
Gustav Vasa var van att få som han ville. Här

skäller han ut biskopen Peder Jacobson, som
senare avrättades på kungens befallning.
14
Till höger i bilden syns det kungliga slottet. Under tusen år var det kungen som styrde
i Sverige. Men för ungefär hundra år sedan förlorade kungen makten, och en folkvald
riksdag fick rätt att bestämma över hur Sverige ska styras och vem som ska regera.
Rakt fram i bilden finns riksdagshuset.
Riksdagen och regeringen

vinner kampen om makten
Under slutet av 1800-talet utvecklades industrierna snabbt i Sverige.
Folk fick det bättre och de flesta barn fick gå i skola. Det bidrog till att
kraven på demokrati växte, allt fler ville få rösträtt och vara med och
besluta om hur landet skulle styras. Människor bildade politiska partier
för att gemensamt arbeta för ett rättvisare Sverige.
Det var särskilt de som kallade sig liberaler som drev på utvecklingen.
Adeln, kungen och prästerna sa nej. Men de tvingades ge med sig och
allt fler fick rätt att rösta i valen till riksdagen. Och riksdagen fick ökad
makt och betydelse.
Sedan gammalt hade kungen en grupp rådgivare eller statsråd, som
hjälpte honom att regera. Statsråden, regeringen, ökade steg för steg
sin makt medan kungen försvagades. Vid första världskrigets början,
1914, hade kungen förlorat nästan hela sin politiska makt. Nu var det
regeringen, med statsministern i spetsen, som styrde Sverige. Men bara
riksdagen hade rätt att besluta om lagar, och regeringen måste ha riks-
dagens stöd för att kunna styra landet.
15
Förstamajdemonstration på Gärdet i Stockholm 1902. På fanan står det "Allmän rösträtt".
Långt ifrån alla hade rätt att rösta. Man måste vara man och dessutom
rik för att få rösta i riksdagsvalen. Bara en liten del av befolkningen hade
alltså rösträtt. Protesterna mot detta växte, särskilt bland liberalerna och
bland arbetarna och deras parti, socialdemokratiska arbetarepartiet.
Allt fler blev hotfulla och talade om att göra revolution, som arbetarna
hade gjort i Ryssland. Det skrämde många och så småningom gav den
mäktiga, konservativa högern med sig. Ar 1921 infördes allmän rösträtt,
för både män och kvinnor. Därmed hade Sverige fått det demokratiska
styresskick som vi har fått i arv. Hur kan man tänka sig att Sverige hade
sett ut i dag, om kungen hade haft kvar makten?
Hur väljer vi dem som ska styra?

"Jag tänker inte rösta. Det spelar ingen roll vad just jag röstar på. En röst
l1it eller dit ändrar ingenting. Och partierna är i alla fall så lika varandra.
Det kvittar vilka som vinner."
16
Makt och politik Hur styrs Sverige?
"Politikerna bara ljuger, man kan inte lita på dem."

"Jag vet för lite om politik. Det är lika bra att låta andra bestämma."
Ungefär så kan man ibland höra människor säga. Har de rätt eller
är det gnäll? Betyder min röst något? Spelar det någon roll vilket parti
som har makten?
Varför röstar vi på partier?

Demokrati betyder att medborgarna i ett land styr. Men alla kan inte
bestämma om allting. Alla kan inte sitta i riksdagen eller i kommunfull-
mäktige. Vi måste utse några personer som vi har förtroende för och låta
dem fatta beslut åt oss. Det är dessa förtroendevalda politiker som vi
väljer i allmänna val vart fjärde år. Fast vi röstar inte främst på personer
utan på partier. Varför det?
Om politikerna arbetade var för sig och alla drev sina eg11a frågor,
skulle det bli rörigt och omöjligt att arbeta i riksdagen och i kommun-
fullmäktige. De politiskt intresserade, som har ungefär samma åsikter
i viktiga frågor, går därför ihop och bildar partier. I valet röstar vi på
något av de politiska partierna.
Men vem som helst får bilda ett politiskt parti och försöka få röster
i valet.
Tre olika val

I Sverige är det val den tredje söndagen i september, vart fjärde år.
Då väljer vi politiker till tre olika styrande församlingar:
• Riksdagen - som styr hela landet.

• l(ommunfullmäktige - som styr den kommun vi bor i.
• Landstinget - som styr i vissa frågor där kommunerna behöver sam-
arbeta, främst sjukvård och kollektivtrafik.
Vem får rösta?

För att få rösta i riksdagsvalet måste man vara 18 år och svensk med-
borgare. EU-medborgare har rätt att rösta i kommun- och landstings-
val om de är folkbokförda i kommunen. Andra utländska medborgare
som har bott i Sverige i minst tre år, har också rösträtt i kommun- och
landstingsval.
Vem kan bli vald?

Alla som har rösträtt har också rätt att ställa upp som kandidater i de
tre valen.
17
' ....
~
Röstsedlar i tre olika färger.
Personval
De flesta som röstar i valen brukar bara rösta på ett visst parti. Om partiet
kommer in till exempel i riksdagen, tas ledamöterna ut i den ordning
som de står uppsatta på partiets valsedlar. Men man kan också välja att
kryssa för något namn på listan för att visa att det är just den kandida-
ten man vill rösta på.
Om fem procent eller fler av de röstande i valkretsen kryssat för
samma namn i ett parti, flyttas den personen upp på listan och kommer
in före sådana som partiet satt högre upp. Det händer allt oftare.
Hur går det till att rösta?

Den som har rösträtt får ett röstkort med posten i god tid före valet.
Där står det vilken vallokal man ska gå till på valdagen. Det går också
att förtidsrösta. I varje kommun finns minst en vallokal som man kan
gå till om man vill rösta innan valdagen.
Utanför vallokalen brukar det stå representanter för de olika parti-
erna och dela ut valsedlar. Det finns också valsedlar för alla partierna
inne i själva röstlokalen. Högst upp på valsedeln står partiets namn och
därefter följer en lista med de personer som ställer upp för partiet. Den
som står högst upp på listan har större chans att bli invald än de som
står längre ner. Det är här man har möjlighet att personrösta, genom att
sätta ett kryss bredvid något av namnen på listan.
18
Eftersom det är tre olika val, används tre olika valsedlar:

• gul för riksdagsvalet
• vit för kommunvalet
• blå för landstingsvalet .
När man röstar, ska man lägga de tre valsedlarna i olika kuvert och klistra
igen dem. Sedan lämnar man över kuverten till dem som sköter valet,
valförrättarna. De tar emot kuverten och lägger ner dem i den så kallade
valurnan. Samtidigt prickar de av väljaren i en lista, vallängden. Det är
ju viktigt att se till att ingen röstar mer än en gång.
Hemlig röstning
I en demokrati ärvalhemligheten en viktig
princip. Ingen behöver tala om för någon
annan hur han eller hon röstade. I valloka-
len finns det alltid skärmar som man ställer
sig bakom när man ska lägga ner de olika
valsedlarna i kuverten.
Clara röstar för första gången. Hon står bakom en

skärm och klistrar igen ett av kuverten med röstsedeln i.
1. Vilka kan det ha varit som ville införa demokrati? Vilka var motståndare?
2. Varför är det viktigt att rösta i valen?
3. En del säger att det inte spelar någon roll vad man röstar på.
Vad skulle du svara en som sa så?
Diskutera
1. Varför håller vi i Sverige så hårt på valhemligheten? Spelar det någon roll
om andra vet vad man röstar på?
2. Somliga tycker att vi borde införa personval , så att man alltid röstar på en
person och inte på ett parti. Vilka vore fördelarna med ett sådant system?
Vilka vore nackdelarna?
19
Val resultat för moderater och socialdemokrater 2010
Andel röster för Andel röster för Social-

Moderaterna i procent demokraterna i procent
38 ,5 - 40 ,0 42,2 - 51,9
29,8 - 38 ,5 35,6 - 42,2
26 ,7 - 29,8 30,5 - 35,6
21,6 - 26, 7 25,2 - 30,5
16,4 - 21 ,6 20,9 - 25,2
Moderaterna är starkare i stora städer och i södra Sverige. Socialdemokraterna

är starkast i norr. Vad kan det bero på?
Hur väljs ledamöterna till riksdagen?

Sverige har ett proportionellt valsystem. Ett parti som får 20 procent av
alla röster i landet bör alltså få ungefär 20 procent av mandaten, plat-
serna i riksdagen. Landet är indelat i 29 valkretsar som ungefär följer
länsindelningen.
Riksdagen har 349 ledamöter. Man har valt ett ojämnt antal för att
alla frågor ska kunna avgöras utan att lika många röstar för och emot.
Ett parti måste få minst fyra procent av alla röster i hela landet för att
komma in i riksdagen. Om partiet inte klarar denna fyraprocentspärr,
men får minst 12 procent av rösterna i en valkrets, kan ändå en kandidat
från det partiet komma in i riksdagen.
20
Det är inte alltid den kandidat som partiet satt överst på valsedeln
som kommer in i riksdagen. En annan kandidat kan väljas in genom att
många människor sätter ett kryss vid hans/ hennes namn på röstsedeln.
Har politikerna för bra villkor?

De allra flesta politiker har vanliga yrken och arbetar med politik bara
på fritiden. Det gäller alla som arbetar med kommunpolitik eller lands-
tingspolitik, utom ett fåtal heltidsanställda kommunal- och landstings-
råd. De så kallade fritidspolitikerna får ersättning för sammanträdena,
men inte för den tid de ägnar åt förberedelser eller diskussioner med
si11a partikamrater. De flesta har betydligt lägre timlön för sitt politiska
arbete än de har för sitt ordinarie arbete.
Riksdagsledamöter ägnar sig åt politik på heltid och de har lön och
resor till hemorten betalda. De får också ersättning för att de tvingas
bo både i Stockholm och på sin hemort. Riksdagsledamöterna, särskilt
regeringsmedlemmarna, har relativt hög lön. Men många tjänstemän
och framför allt direktörer har betydligt högre lön än någon politiker,
inklusive statsministern.
Borde vi ha fler folkomröstningar?

Indirekt, eller representativ demokrati, betyder att folket väljer repre-
sentanter, som fattar besluten och styr landet under en period. Det är
denna form av demokrati som de flesta västländer har.
Den grekiska antika demokratin är exempel på det som kallas direkt
demokrati. Där samlades alla fria män på torget för att besluta. Det är
förstås omöjligt i stora stater. Men också moderna folkomröstningar i
konkreta frågor, som till exempel de svenska folkomröstningarna om
kärnkraften eller om medlemskap i EU, är exempel på direkt demo-
krati. Hittills har det hållits sex folkomröstningar i Sverige. I princip är
de rådgivande och inte beslutande, men politikerna kan besluta att fol-
kets röst ska avgöra en viss fråga. Så var det med EMU-valet 2003. Då
röstade folket nej, och Sverige avstod från att gå med i det europeiska
valutasamarbetet.
21
0
Sverige har inte gått med i den europeiska valutaunionen EMU. Ar 2003 hölls en
folkomröstning i frågan, där majoriteten röstade nej. Här firar motståndare till svenskt
medlemskap segern.
Är det bra med folkomröstningar? Borde vi ha sådana oftare? Ska de

alltid vara beslutande? Är folket tillsammans klokare än politikerna?
Många svarar ja och tycker att det vore bra och demokratiskt att fråga
medborgarna i de viktiga frågorna. Då skulle folket verkligen tvingas
sätta sig in i politiken.
Andra menar att det skulle bli rörigt och att många frågor är för kom-
plicerade för att var och en ska kunna sätta sig in i dem. Vissa tror att det
skulle skapa ett hårt och oföränderligt samhälle. Kanske skulle vi då få
dödsstraff i Sverige ocl1 kanske skulle vi också få en hård invandrings-
politik. De flesta invånare har heller inte tid att skaffa sig de kunskaper
som krävs för att kunna fatta rätt beslut.
Skeptikerna kan hänvisa till folkomröstningen år 1955 som varnande
exempel. Då gällde frågan om Sverige skulle övergå till högertrafik.
Hela 82,9 procent av de röstande sa nej till förslaget. Så småningom
struntade riksdagen i folkets vilja, och högertrafik infördes 1967. Hade
det varit bättre om politikerna följt folkets åsikt? I dag svarar säkert 99
procent av folket nej.
22
1. Vad menas med proportionellt valsystem?

2. Har politikerna för hög lön?
a) Ta reda på hur mycket en vanlig politiker i din
hemkommun får ut i ersättning för sitt arbete .
••
Ar det en rimlig summa?
b) Vilken lön har riksdagsledamöterna? Stats-
ministern? Borde de ha mer eller mindre?
3. Ska politiker tjäna lika mycket som företagsledare
inom statligt ägda företag? I dag tjänar cheferna för
exempelvis Trafikverket och Systembolaget betydligt
mer än statsministern. Vad kan det bero på?
Diskutera
1. Är demokrati bättre än diktatur? Varför, i så fall?
2. Demokrati betyder att det är folket som har makten.
Motsatsen är envälde eller diktatur. Under de
senaste årtiondena har demokratin gått segrande
fram i världen, även om många diktaturer lever kvar.
Nästan alla demokratier har indirekt eller representa-
tiv styrelseform. Det betyder att medborgarna väljer
representanter i beslutande organ. Vilka kan förde-
larna vara med
a) direkt demokrati
b) representativ demokrati?
Vilka är nackdelarna?
3. I Sverige är folkomröstningar generellt rådgivande.
a) Borde vi i stället ha beslutande omröstningar,
som man har i Schweiz? Med hjälp av internet
skulle det inte behöva vara så svårt.
b) Skulle Sverige styras på ett klokare sätt om folket
hade den direkta makten i alla viktiga frågor?
23
De politiska partierna
Sedan länge har de svenska partierna delats in i en borgerlig grupp och

en socialistisk. Man brukar kalla grupperna för block. Moderaterna,
Folkpartiet, I<ristdemokraterna och Centerpartiet tillhör det borger-
liga blocket. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet hör till det socia-
listiska blocket.
Länge fanns inga partier i riksdagen som stod utanför blocken. Men
så kom Miljöpartiet in 1988, och i valet 2010 kom Sverigedemokraterna
in i riksdagen. Miljöpartiet och Sverigedemokraterna anser sig stå utanför
blocken, även om Miljöpartiet samarbetade med Socialdemokraterna
och Vänsterpartiet inför valet 2010. Vilken är då skillnaden mellan de
borgerliga och de socialistiska partierna?
De borgerliga partierna
Gemensamt för de borgerliga partierna är att de vill sätta den enskilda
människan i centrum. Var och en ska ha möjlighet att bestämma så
mycket som möjligt över sina liv. Staten ska inte syssla med sådant som
människorna själva kan bestämma över.
De fyra partierna har ganska lika syn på de stora samhällsfrågorna.
Här är några exempel på gemensamma krav:
• Företagen ska ägas av privatpersoner. Det ska vara lätt för människor
att starta egna företag. Staten och kommunen ska inte driva företag
som bättre kan skötas av enskilda medborgare.
• Medborgarna ska ha så stor valfrihet som möjligt. Därför bör det
inte enbart finnas kommunalt ägda förskolor, skolor och sjukhus.
Privatpersoner eller företag som anser att de kan sköta till exempel
en förskola eller ett sjukhus bättre än kommunen och landstinget,
ska ha rätt att starta och driva egna förskolor och sjukhus. Det är bara
nyttigt med konkurrens, anser de borgerliga partierna.
• Skatterna ska hållas så låga som möjligt. Medborgarna ska själva få
bestämma hur de vill använda sina pengar.
• Människor ska så långt möjligt arbeta i stället för att leva på bidrag.
24
Makt och politik De politiska partierna
De socialistiska partierna
Socialdemokraterna och Vänsterpartiet har också samma åsikter i många
frågor. De betonar betydelsen av samarbete och gemensamma lösningar.
Ordet socialism betyder ungefär gemensam. Några exempel:
• Rättvisa och jämlikhet är viktigt. Män och kvinnor ska ha samma
möjligheter. De ska dela på föräldraledigheten, och löneskillnaderna
ska inte vara stora mellan olika grupper. Det ska finnas bostäder åt
alla till rimliga kostnader.
• Förskolor, sjukhus och skolor ska helst inte vara privata. Man ska
inte kunna köpa sig förbi köer eller få en bättre vård än andra, bara
därför att man har råd med det. Alla ska ha samma rätt till vård och
omsorg på samma villkor.
• De anställda ska ha stora möjligheter att påverka företagen. En an-

ställd ska ha starkt skydd, och det ska vara svårt för företagen att
säga upp folk.
• Alla 1nänniskor ska ha rätt till ett arbete .
M en trots att de har mycket gemensamt, finns det också en hel del som
skiljer partierna inom de två blocken. Annars hade de ju kunnat gå ihop
och bilda ett parti.
Mage
· 1i r
"""'"' I'~~ I~ _~ . r(~ 1u,, . . .1•
~ . 1.
~,,ov.(
1. - h \\L ~-r-
1fV"• ~»
Fram till 20 10 var det inte tillåtet för privata företag att starta apotek eller att sälja läkemedel.
Den borgerliga regeringen ändrade på detta och bestämde att det statliga Apoteksbolaget
inte längre skulle få ha ensamrätt på att sälja mediciner. De socialistiska partierna tyckte att
man borde ha behållit det statliga monopolet.
25
Socialdemokraterna (S)
Socialdemokratiska arbetarepartiet är Sveriges äldsta politiska
parti. När det bildades år 1889, fanns ingen allmän rösträtt
i Sverige. En liten, förmögen överklass hade all makt i samhället.
Arbetarepartiet bildades av arbetare men också av andra som
ville skapa ett socialistiskt Sverige.
Fackföreningar var förbjudna och nu krävde arbetarna, genom
sitt parti, att det skulle bli tillåtet att bilda fackföreningar. Arbetarpar-
tiet krävde dessutom att allmän rösträtt skulle införas, så att alla skulle
kunna vara med och påverka politiken. Ett av deras första krav var också
att man skulle införa åtta timmars arbetsdag.
Arbetarna hade blivit många när industrierna växte fram runt om
i Sverige. Men de hade inga rättigheter. Det var fabriksägarna som be-
stämde om löner, arbetstidens längd och om vilka regler som skulle
gälla på arbetsplatsen. Arbetsdagen var lång, man arbetade sex dagar i
veckan och det fanns ingen semester. Socialdemokraterna och fackför-
eningarna ville förbättra förhållandena för arbetarna och skapa ett mer
demokratiskt och rättvist Sverige.
Sedan 1930-talet har Socialdemokraterna varit Sveriges största
parti i riksdagen och haft regeringsmakten under större delen av tiden.
Det betyder att Socialdemokraterna haft huvudansvaret när det mo-
derna Sverige skapats - med höga skatter, stor
offentlig sektor, lika möjlighet till utbild-
ning och sjukvård för alla. Man har infört
barnbidrag, bostadsbidrag, pensioner och så
vidare.
Socialdemokraternas viktigaste frågor i dag

är till exempel:
• klyftorna mellan människor ska minska

genom att alla solidariskt delar på samhäl-
lets resurser
• alla ska ha rätt till ett arbete
• välfärden ska byggas ut så att alla har rätt

till en god vård och omsorg
• arbetsmiljön och vår fysiska miljö ska stän-

digt förbättras.
Första maj är traditionellt arbetarnas högtidsdag. Då
ordnar de socialistiska partierna demonstrationståg
runt om i landet. Här är partiledaren Stefan Löfven på
väg för att hålla tal efter demonstrationen.
26
Moderaterna (M)
Moderaterna hette från början Högerpartiet. Det bildades
i början av 1900-talet av konservativa personer som ville
bevara Sverige sådant det var. (Konservativ betyder unge-
fär samhällsbevarande.) Förändringar skulle ske försiktigt.
Högerpartiet var länge motståndare till den allmänna röst-
rätten som arbetarrörelsen och liberalerna stred för. Högern
trodde inte att vanliga arbetare, lantarbetare, hembiträden och
andra fattiga och lågutbildade skulle klara av att ta ansvar för hur landet
skulle styras.
Högern ville bevara så mycket som möjligt av det gamla samhället
med kungamakt, starkt försvar, statskyrka och oinskränkt makt för fa-
briksägarna. Om Socialdemokraterna var arbetarnas parti, så var Högern
de rikas och mäktigas parti.
Nu för tiden har partiet en helt annan inställning i många frågor än
när det bildades. Människor från alla samhällsklasser röstar numera på
Nya Moderaterna, som de brukar kalla sig i dag.
Moderaterna vill öka den enskilda människans frihet att bestämma
över sig sitt liv. Den frågan genomsyrar deras ställningstaganden i de
flesta frågor. Staten ska inte styra och ställa med människor i detalj,
utan bara lägga sig i när det behövs, anser
Moderaterna.
Moderaternas viktigaste frågor är till

exempel att:
• det ska löna sig att arbeta, det ska inte

vara mer lönsamt att leva på bidrag
• förbättra villkoren för företagen så att

de får möjligheter att utvecklas och på
så sätt skapa fler jobb
• tillåta och uppmuntra fler privata

lösningar på olika områden
• satsa mer resurser på polisen och

rättsväsendet i kampen mot brott.
Moderaterna betonar att det måste löna sig att arbeta.

"Vi är det nya arbetarpartiet". säger de.
27
Folkpartiet liberalerna (FP)

Det liberala partiet bildades 1895. Liberal kommer av latinets ord för
fri. Liberalerna har alltid verkat för frihet på olika områden, till exempel
inom handel, industri, politik och religion. Bland de liberaler som bildade
partiet fanns bland annat journalister, jurister, affärsmän och andra som
trots lång utbildning och god ställning i samhället inte hade någon po-
litisk makt. De ville avskaffa det orättvisa klassamhället och ersätta det
med ett fritt, demokratiskt samhälle. Med tiden tog de namnet Folk-
partiet liberalerna.
Inom många områden hade de samma mål som Socialdemokraterna.
Om Socialdemokratierna var arbetarnas parti och Högern överklassens,
så var Folkpartiet medelklassens parti.
Efter andra världskriget har partiet kallats social-liberalt. Det innebär
att man vill ha konkurrens och fri företagsamhet men också ett socialt
skyddsnät för alla 1nänniskor.
De frågor som Folkpartiet anser vara särskilt viktiga är:
• Människor ska ha valfrihet till exempel när det handlar om bostad,

arbete, barnomsorg, läkare, hemtjänst, äldreboende och arbetstid.
Var och en vet bäst själv hur han eller hon vill ordna sitt liv.
• Vårdköerna måste avskaffas. Alla ska ha rätt

till egen husläkare, och man ska kunna välja
mellan landstingsägda och privata alternativ.
• Generös flyktingpolitik, men också krav på

flyktingarna/ invandrarna.
• Skolfrågorna är mycket viktiga för Folkpar-

tiet. De anser att Socialdemokraterna och
Vänsterpartiet skapade en stökig "flum-
skola" med låga krav och för lite stöd till dem
som behöver det. Liberalerna vill återskapa
en kunskapsskola med ordning och reda,
och skolan ska anpassas efter varje elevs
förutsättningar. Eleverna ska få betyg tidi-
gare, så att duktiga elever får en uppmunt-
ran och så att de som behöver hjälp också
kan få det i tid.
• Ja till kärnkraft.
0 Skolfrågorna har varit viktiga för Folkpartiet under

många år. Partiledaren Jan Björklund blev skolminister
i den borgerliga regering som vann valet 2006. Han
satte genast igång med att reformera skolan.
28
Vänsterpartiet M
Vänsterpartiet hette från början Sveriges kommunistiska
parti. Det bildades 1917 när en grupp socialdemokrater
bröt sig ur sitt parti och bildade ett nytt. De ansåg att So-
cialdemokraterna inte var tillräckligt revolutionära och att
de gick för fegt och långsamt fram med att införa socialis-
men, alltså att staten ska äga de flesta industrier och företag.
Länge hade l(ommunistpartiet en socialistisk revolution som
mål. Arbetarklassen skulle resa sig och ta makten, med våld om så
behövdes, och omvandla samhället efter sovjetisk modell. Under lång
tid hade Kommunistpartiet samarbete med andra kommunistpartier i
Europa, och de trodde att det bara var en tidsfråga innan alla världens
länder hade "befriats':
Numera är tanken på revolution övergiven. Partiet arbetar med
att omforma Sverige med demokratiska medel, precis som de andra
partierna. Man har strukit kommunism ur namnet och kallar sig Vän-
sterpartiet för att visa att man står till vänster om Socialdemokraterna.
I dag samarbetar Vänsterpartiet ofta med Socialdemokraterna och har
nästan alltid gett socialdemokratiska regeringar stöd i viktiga frågor.
Viktiga frågor för Vänsterpartiet:
• Arbete åt alla. Förkorta arbetstiden .

Minska löneskillnaderna. Löntagarna
ska få bestämma mer över sina arbets-
platser.
• Jämställdhet. Vänsterpartiet anser att

kvinnor underordnas män och därför
saknar verklig makt i samhället.
• Miljön. Övergång till ett kretslopps-

samhälle. Kärnkraften ska ersättas med
förnybara energikällor.
• En rättvis ekonomisk världsordning.

Nej till rasism, ja till en generös flyk-
tingpolitik.
• Sverige bör gå ur EU.
Den offentliga sektorn är viktig för Vänsterpartiet.

Man är bestämt emot privatisering av bland annat
sjukvården, äldreomsorgen och skolan.
29
Kristdemokraterna (KD)
På 1960-talet hade Sverige blivit allt mer sekulariserat (förvärldsligat,
icke-religiöst). Kristendomskunskapen, som en gång var det viktigaste
skolämnet, ersattes av ämnet religionskunskap. Man undervisade inte
längre i en viss religion, utan om religioner i allmänhet. Många kristna
i Sverige protesterade mot detta. De ville behålla kristendomsämnet
Kristdemokraterna och de kristna etiska och moraliska värdena.
En omfattande namninsamling för mer kristendom i skolorna star-
tades. Ur den insamlingen bildades ett nytt politiskt parti, IZristen de-
mokratisk samling. Man ville samla människor från olika kristna kyrkor
under ett politiskt paraply.
En annan tidig huvudfråga för partiet var familjen. Den ökande
brottsligheten, drogmissbruket och den sviktande moralen i samhäl-
let berodde enligt Kristdemokraterna till en del på att båda föräldrarna
allt oftare arbetade utanför hemmet och att barn och ungdomar fick
driva vind för våg.
Kristdemokraterna engagerade sig också starkt i frågan om fri abort,
Kristdemokraterna betonar som de var motståndare till. Så fort ägget befruktats, är det fråga om en
särskilt familjens betydelse
människa, vars liv man inte har rätt att ta, menade abortmotståndarna.
och vill att föräldrarna
ska kunna vara hemma Med tiden har en del av partiets ståndpunkter förändrats och namnet
länge med sina barn. har bytts till Kristdemokraterna.
Några av IZristdemokraternas hjärte-
frågor i dag:
• Familjen. Den viktigaste mänskliga gemen-

skapen finns i familjen. I den kan man få
möta kärlek men också ställas inför krav och
ta ansvar. Familjen ska gynnas på alla sätt.
• Människovärdet ska gälla som högsta prin-

cip i politiken. Människolivet får inte krän-
kas och alla människor har samma, unika
värde. Många inom Kristdemokraterna är
kritiska till aborter.
• Människan har ett ansvar att bruka och

bevara, inte förbruka och förstöra. Detta
gäller på alla områden i samhället.
-
• Frihet och ansvar. Den enskilda männi-
- skan ska ha större möjligheter att forma sin
•
.. .•
tillvaro. Men hon ska också ta moraliskt
·--...•
•
... o»-~ -
-
#'O
.,
-.
~
.....,...
. ·-
• ansvar och se till andra människors och
-· •
hela samhällets behov.
' . . ,._
30
Centerpartiet (C)
Centerpartiet hette från början Bondeförbundet. Det
bildades 1913 av jordbrukare som inte tyckte att vare
sig socialdemokraterna, högern eller liberalerna intres-
serade sig tillräckligt för frågor om lantbruk och lands-
bygdens bevarande.
Från 1950-talet avfolkades landsbygden i snabb
takt. Partiet ville bredda sig och också locka väljare i
tätorterna. Man bytte då namn till Centerpartiet, för att CENTERPARTIET
markera att man varken hörde till högern eller vänstern.
Under 1970-talet hade centern en stark roll i Folkkampanjen mot
kärnkraft och då lockade man många miljöintresserade väljare även i
städerna. Senare har partiet försvagats, särskilt i städerna.
Centerpartiet har fortsatt att hålla en mellanställning i svensk poli-
tik, och under 1900-talet medverkade det i borgerliga regeringar ocl1
regerade dessutom tillsammans med Socialdemokraterna. Två perioder
på 1970- och 80-talen hade Sverige en centerpartistisk statsminister,
Torbjörn Fälldin. Ända från början har
Några viktiga centerfrågor i dag: Centerpartiet varit jord-
brukarnas och lands-
• Livskraft. Människor måste få större möjligheter än i dag att utveck- bygdens parti.
las och ta ansvar för sig själva

och varandra.
• Livskvalitet åt alla. Hälsa och

välbefinnande i livets olika
skeden är förutsättningar för
livskvalitet. Den enskilda in-
dividen ska ges makt över sin
vardag. Alla har rätt till en sund
livsmiljö.
• Självbestämmande. Politiken
ska underlätta för medborgarna
att bestämma hur de vill ut-
forma sitt liv och sitt samhälle.
• Hela landet ska leva, också

landsbygden. Företag, indu-
strier och myndigheter kan flyt-
tas ut till orter runt om i landet.
Kommunerna ska ha mer att
säga till om mot riksdag och
.
regering.
31
Miljöpartiet (MP)
Miljöpartiet bildades 1981 och skiljer sig på flera punkter från alla de
andra partierna. Miljöpartiet vill inte tillhöra höger- eller vänsterblocket.
De hävdar att alla andra partier har ett ökat materiellt välstånd som
mål. Själva vill de sätta stopp för detta tänkande och i stället skapa ett
samhälle som bygger på kretsloppstänkande och hushållning av natur-
resurser. Det är viktigare att jorden som helhet överlever än att ett fåtal
människor i de rika länderna får det ännu bättre materiellt, säger de.
Att Miljöpartiet bildades berodde på att man året innan hade haft
en omröstning om kärnkraftens vara eller inte vara i Sverige. Nej-sidan
förlorade knappt. Men många av dem som engagerat sig ville fortsätta
att arbeta för en bättre miljö, något som de inte tyckte att de befintliga
partierna tog på tillräckligt stort allvar.
Partiets viktigaste mål är ett samhälle där miljöfrågorna genomsyrar
alla politiska beslut. Man vill också att alla människor på jorden ska få
sina grundläggande behov tillfredsställda och möjlighet att utvecklas
som individer i fred, frihet och social gemenskap.
Miljöpartiet grundar sin ideologi på vad de kallar "de fyra solidarite-
terna" :
• solidaritet med djur, natur och det

ekologiska systemet
• solidaritet med kommande generationer
• solidaritet med världens folk
• solidaritet med människor i vårt eget land.
Liksom Vänsterpartiet har Miljöpartiet under

ett antal år samarbetat nära med Socialde-
mokraterna.
Tidigare har Miljöpartiet ansett att Sverige
bör lämna EU. Men trots att man fortfarande
är kritisk till mycket inom EU, har man tagit
bort kravet att Sverige ska lämna unionen.
Miljöpartiet ogillar bilismen och vill gärna att så många

som möjligt åker buss eller tåg eller ännu hellre cyklar.
32
Sverigedemokraterna (SD)
Sverigedemokraterna bildades 1988. En del av partiets grundare var
personer som tidigare arbetat inom nationalistiska och rasistiska par-
tier och organisationer.
År 2005 valdesJimmie Åkesson till partiledare för Sverigedemokra-
terna. Ett år senare bytte Sverigedemokraterna partisymbol. Tidigare
hade SD haft en hand hållande en fackla i svenska flaggans färger. Den
0
ersattes nu av en blåsippa. Jimmie Akesson förklarade bytet av symbol

med att partiet genomgått så djupgående förändringar att det inte var
detsamma som 10- 1S år tidigare och att detta måste visas också i yttre
symboler.
I riksdagsvalet 2010 fick Sverigedemokraterna S, 7 procent av rös-
terna och kom in i riksdagen för första gången. Samtliga övriga riks-
dagspartier hade då före valet förklarat att de inte på några villkor tänkte
samarbeta med dem. På sin valaffisch har
Sverigedemokraterna är ett nationalistiskt parti som sätter kultu- Sverigedemokraterna
valt att visa två råg-
rella värden högt på den politiska dagordningen. Partiet vill värna om blonda barn, klädda
svenskheten och de traditioner som partiet ser som svenska; traditioner i vitt, som går på en
grusväg. Varför har de
man menar idag håller på gå förlorade.
valt just det här motivet?
Viktiga frågor för Sverigedemokraterna: Och vad kan de mena
med texten?
• Minska invandringen. Kritiserar det
mångkulturella samhället och vill värna
om det nationella arvet. Partiet vill att
kraven för medborgarskap ska skärpas.
Det ska krävas tio års boende i landet,
dubbla medborgarskap ska vara omöj-
ligt och medborgarskapsprov ska infö-
ras. Medborgare som fått medborgar-
skap på falska grunder ska kunna förlora
detta och utvisas.
• Strängare straff och minska möjlighe-

terna till villkorlig frigivning och per-
mission. Verkliga livstidsstraff bör in-
föras och ett offentligt register över
pedofiler inrättas.
• Förbud mot samkönade par att adoptera

barn, slopa det ekonomiska stödet vid
utlandsadoption, förbud mot insemi-
nation för lesbiska kvinnor och nej till
samkönade äktenskap.
33
Partier utanför riksdagen

Det finns partier som är så små att de inte får sitta med i riksdagen.
För det krävs att man fått minst fyra procent av rösterna i riksdagsvalet
eller att partiet fått minst 12 procent av rösterna i en valkrets. De flesta
av de mindre partierna är inriktade på en särskild fråga som de driver
mer än andra.
Några exempel:
Piratpartiet
Partiet står för personlig integritet, fri kultur och begränsning av upp-
hovsrätt och patent. De tar inte ställning i andra frågor. Piratpartiet fick
uppmärksamhet i media i samband med debatten om FRA-lagen, Ipred-
lagen och Pirate Bay-målet 2008, och senare fick partiet ett mandat i
Europaparlamentet.
Feministiskt initiativ
Feministiskt initiativ utgår i sin politik från teorin om könsmakts-
ordningen. Med det menas att män som grupp är överordnade kvinnor
som grupp i vårt samhälle, trots att lagen säger att vi är jämställda. FI vill
arbeta för jämställdhet mellan kvinnor och män genom att till exempel
införa jämställda löner, förkorta arbetstiden och göra föräldraförsäkringen
individuell, så att både män och kvinnor tvingas ta ut barnledighet.
Junilistan
Junilistan är kritiskt till det allt tätare EU-samarbetet och är motstån-
dare till ett Europas förenta stater.
Sveriges pensionärers intresseparti

Partiet engagerar sig i frågor som rör pensionärer och funktions-
hindrade.
.
. -·.
~
;
.- . .·-·
. ; ·-
34
M akt och politik De politiska partierna
Vad säger partierna om varandra?

H är är utdrag ur två längre insändare, en skriven av en vänsterpartist, den
andra av en moderat. Vilka är de viktigaste skillnaderna mellan dem?
En välregisserad omänsklig politik

Svenska folket har valt en regering som lever under devisen: Privatiseringar
och avregleringar löser allt. Nu ska busstrafiken privatiseras oavsett vilka
konsekvenser detta kan få. Vi har fått en regering som slår rekord i privati-
seringar av den samhälleliga servicen och den grundläggande trygghet som
vi har trott var självklar.
Denna ojämlika omänskliga politik leder till ett allt hårdare klimat på
arbetsplatserna, i skolan, på gator och torg. Vi ser hur allt fler människor far
illa och vår medkänsla avtrubbas, vi slutar bry oss samtidigt som otrygghe-
ten sprider sig. Om vi ska få ett mänskligare samhälle måste vi förstå vad
som händer och varför. Det som händer i dag är inte en improviserad politik.
Det är ett välplanerat scenario där varje del är regisserad in i minsta
detalj. Allt detta för att slå sönder det välfärdssamhälle som Sverige en
gång var och som vi skulle ha kunnat utveckla framåt istället för att som
nu avveckla. Ett allt hårdare klimat skapar motsättningar, ökad kriminalitet,
rädslor för okända kulturer och en grogrund för populistiska och främlings-
fientliga partier.
Det finns bara ett recept mot denna omänskliga politik. Vi måste få en
politik som vågar stå upp för rättvisa, jämlikhet och alla människors lika
värde. Vänsterpartiet kommer aldrig att sluta slåss för detta. Och det är
därför jag är vänsterpartist.
Christina Snell-Lumio (V)
Piteå-tidningen
Moderaterna är Sveriges nya arbetarparti

Som moderater och fackligt aktiva vet vi att det är moderaternas politik som
kommer att gynna oss som arbetar och våra organisationer mest. Och vi
tycker att det borde vara den viktigaste frågan för fackföreningsrörelsen att
få fler i jobb och minska arbetslösheten. Ungdomar och invandrare måste
få möjlighet att etablera sig på arbetsmarknaden. Kvinnor måste få arbeta
under rimliga förhållanden till en bra lön.
Vi vet också att moderaterna inte vill ha några låglönejobb. I själva verket
kommer moderaternas politik att stärka kollektivavtalen, för när arbetslös-
heten minskar ökar fackens förhandlingsstyrka. Det blir också lättare att för-
handla fram förbättringar på arbetsplatserna i en ekonomi som fungerar väl.
Fler jobb ger ökad trygghet för flera.
Fackföreningsrörelsen har under första maj demonstrerat i 115 år. Nu är
det dags att någon lyssnar. Det gör moderaterna. Genom att föra en politik
som leder till fler jobb och fler människor som därmed får tillgång till arbets-
kamrater, trygga villkor och en lön man kan leva på.
Socialdemokraterna som en gång förstod att arbete var fundamentet i
samhället har blivit ett bidragsparti. Sverige behöver ett nytt arbetarparti och
det partiet är idag moderaterna.
Peter Friberg (M), Tidaholm
35
Håller du med?
Här är fyra olika inlägg i den politiska debatten. Vad tycker du om deras
åsikter och argument?
En sak är säker: Sverigedemokraterna har skrämt slag på Sveriges poli-

tiska elit. Det är i sig lite underhållande. Och partipolitiskt otrogen som
jag är kan jag tycka att det behöver röras om i grytan lite. Sverigedemo-
kraterna är ett främlingsfientligt parti, men de står i mångt och mycket
för saker som redan representeras i riksdagen och som folk tycker ute
i stugorna. Folkhemsideal. Begränsad invandring. Att alla ska anpassa
sig till det svenska samhället. Låt Sverige förbli Sverige. Det är i sig
inte särskilt kontroversiella åsikter om du tar dig en titt på vad vanliga
svenska väljare tycker.
Hans Li Egnell, redaktör tidningen Nyliberalen
Man kan konstatera att det finns en klar skiljelinje mellan oss liberaler
och kommunister som Kalle Larsson. Vi liberaler vill först och främst ge
individer möjlighet att leva fria liv, medan för vänstern är människor rele-
vanta endast i sin kollektiva tillhörighet. Alla Rosengårdsbor och invand-
rare ses därför som ett kollektiv.
Nyamko Sabuni (FP), f.d. integrationsminister
Genom att göra det mer lönsamt att arbeta samt starta och driva företag
kan vi lägga en grund för nya jobb. Fler som arbetar är det som säkrar
viktiga skattefinansierade välfärdsuppgifter. Med Vänsterpartiets förslag
blir det mindre lönsamt att jobba och det blir dyrare och krångligare
att anställa. Tror du att det blir fler eller färre jobb med Vänsterpartiets
politik?
Lars Hjälmered (M), riksdagsledamot, Göteborg
Man skall inte få göra vinst på skattepengar

genom att driva skola (eller vård)
Det finns många olika åsikter om friskolorna och framförallt finns det
otroligt många hållbara argument emot dem. Bristen på insyn och kon-
troll, svårigheten att planera antalet skolplatser kommunerna måste
tillhandahålla inför terminsstarterna, osv. Det finns ett och annat bra
argument för också, att det händer att skolor faktiskt anpassar sig mer
efter olika elevers behov och nya pedagogiker används. Dock har jag
aldrig hört ett enda bra argument för att företag skall få göra vinst genom
att driva skolor. Det är helt absurt att våra gemensamma skattepengar
skall kunna ge utdelning i någons aktieportfölj. Vi får inte acceptera att
skattepengar tas från elever och ges till aktieinnehavare. De nuvarande
reglerna är så absurda för mig att jag nästan inte tror att det är sant!
Emilia Bjuggren, bloggare
36
Alla bönder röstar förstås

inte på Centerpartiet, men
det är ändå på landet partiet
har sitt starkaste fäste.
Hur röstar olika yrkesgrupper?

Är arbetarna socialdemokrater och direktörerna moderater? Förr i tiden •••••••••••••••••••••• •
•
• •
röstade de flesta på det viset. I stort sett alla arbetare var socialdemokra- ••• Offentliga sektorn •••
• ••
• är sådana verk-
ter eller kommunister. Under senare årtionden har de gamla mönstren •
• ••
• •
brutits upp. Man röstar mer efter åsikt än klass. Men vissa trender finns. • samheter som ägs •
•• och styrs av staten, •
•
En höginkomsttagare röstar troligen på Moderaterna eller Folkpar- •
• ••
• kommunerna eller ••
•
tiet. Den typiske Sverigedemokraten är en ung man med kort utbildning. • landstingen. •
• •
Centern har många väljare på landet. Moderaterna är starkast i stora ••• •
•
• ••••••••••••••••••••••
städer. Socialdemokraterna är starkast på orter med industri. Vänster-
partiet har starkt stöd bland kvinnor i offentliga sektorn.
1. Vad är en politiker? Behövs politiker?

2. Skulle du själv kunna tänka dig att bli politiker?
Varför/varför inte?
3. Vad är det första du skulle ändra på om du hade den
politiska makten i Sverige?
4. Vad handlar de politiska valen om?
5. Vad menar man när man säger att vi i Sverige har en
blockpolitik?
6. Nämn tre viktiga politiska frågor för vart och ett av de
politiska partierna.
7. Gör ett eget "partiprogram", som i ett antal punkter
beskriver hur du eller ni vill forma ert Sverige i fram-
tiden.
37
De stora ideologierna
Hur ska samhället organiseras?

Hur ser det goda och lyckliga samhället ut? Vad ska vi människor åstad-
komma tillsammans, och vad är varje människa bäst på att ta hand om
själv? Är människan i grunden god eller ond?
Frågor som de här får olika svar beroende på vad den som svarar
har för ideologisk grundsyn. Politiska ideologier är ideer om hur ideal-
samhället ska se ut, till exempel när det gäller vad som ska organiseras
gemensamt. Ideologierna bottnar i olika syn på hurdan människans
grundläggande natur är.
Dessutom skiljer sig synen på de medel man kan tänka sig använda
för att uppnå sina mål. Vill man förverkliga målen lugnt och systematiskt
genom gradvisa förändringar? Eller kan man tänka sig att kasta allt det
gamla över bord och genomdriva en revolution av samhällsordningen,
kanske med våld?
De tre första och största ideologierna är liberalismen, konservatis-
men och socialismen. Men även nazismen, feminismen och de så kall-
lade gröna har uttalade ideologier.
När ideologierna växte fram

Man kan säga att de politiska ideologierna har sitt ursprung i upplys-
ningstiden och franska revolutionen på 1700-talet. Då föddes liberalis-
mens tankar om varje individs rätt till största möjliga frihet.
Franska revolutionens paroll var "Frihet, jämlikhet och broderskap':
Den nya medelklassen som växte sig allt starkare under senare delen av
1700-talet, var missnöjd med att all makt och alla privilegier fanns hos
kyrkan och adeln. Nu ville de ha del i makten och förändra samhället.
Revolutionens motståndare, de konservativa, ville bevara det mesta
i samhället. Enligt konservatismen skulle man visa respekt för det som
förfäderna byggt upp och bara ändra sådant som var nödvändigt.
Socialismen kom senare. Den växte fram under slutet av 1800-talet.
Då reste sig den växande skaran av fattiga industriarbetare och krävde
38
Den 14 juli inleddes franska revolutionen. Det skedde genom att en folkmassa stor-
made fästningen Bastiljen i centrala Paris. Fästningen revs senare.
att få vara med och styra och forma samhället på ett rättvisare sätt. De
som blev socialister ansåg att den privata äganderätten borde avskaffas
och ersättas med ett gemensamt ägande. Socialismen utformades vis-
serligen av filosofer och andra teoretiker, men de ansåg sig tala för de
fattiga och utnyttjade arbetarna, främst inom den framväxande industrin.
Att man ibland talar om "höger" och "vänster" inom politiken,
kommer från franska revolutionen. I franska nationalförsamlingen (par-
lamentets andra kammare) fanns det nämligen två grupper av politiker.
De som motsatte sig förändringar och försvarade kungen och adeln, satt
till höger i salen. De som ville avskaffa kungamakten och minska eller ta
bort adelns och kyrkans privilegier, satt på vänstra sidan av salen. Både
liberaler och socialister är arvtagare till denna vänster.
39
Makt och politik De stora ideologierna
Liberalismen
Liberalismens paroll "Frihet, jämlikhet, broderskap'~ utropades alltså för
första gången under franska revolutionen. Ordet liberalism kommer från
det latinska ordet liber, som betyder fri. Varje människa ska vara fri att göra
vad hon vill, bara det inte skadar någon annan, hävdade liberalerna. Staten
ska inte vara starkare än nödvändigt. Den ska skydda medborgarna mot
yttre fiender, men i övrigt inte hindra de enskilda människornas frihet.
För liberaler står den enskilda människan alltid i centrum. Om man
inte utgår ifrån individen, är det omöjligt att förstå samhällsutvecklingen
eller historien, hävdar de. Allt som händer beror på vad individer gör,
enligt liberalerna. Om de enskilda människorna får största möjliga frihet
så frigörs en skaparkraft som utvecklar välstånd. Samtidigt formas en
fredlig och harmonisk ordning i världen. Därför ska vem som helst ha
rätt att starta företag. Konkurrensen mellan företagen ska vara fri, och
handeln mellan länderna ska inte hindras av tullar eller statlig styrning.
Den osynliga handen

Ekonomin och ordningen i samhället upprätthålls enligt liberalerna
genom något som brukar kallas "den osynliga handen'' (mer om detta
på s. 278). Den leder till att utvecklingen ständigt går framåt. Det som
inte är bra för människor kommer automatiskt att försvinna. Ett exem-
pel: Ett litet företag i Småland börjar tillverka möbler som köparen får
montera ihop själv. Detta gör att möblerna blir billigare och att många
.. .. . ..-' .. .
f
40
har råd att köpa dem. Är möblerna tillräckligt billiga och bra, börjar allt
fler köpa dem. Det leder i sin tur till att företaget kan växa. Då upptäcker
andra företag att det är lönsamt att sälja möbler i platta paket, och börjar
själva tillverka sådana möbler för att konkurrera med det svenska företa-
get. När konkurrensen ökar, måste det svenska företaget göra ännu bättre
och billigare möbler för att behålla sin marknad. Konkurrensen är bra för
alla. Den ser till att produkterna blir bättre och billigare. De
företag som inte klarar konkurrensen försvinner.
Detta är "den osynliga handens" verk.
Samma sak gäller för människor. Vi bjuder också
ut oss på en marknad, på arbetsmarknaden. Om vi är
duktiga och efterfrågade inom vårt område, så blir lönen
hög. Det är tillgång och efterfrågan som styr lönerna.
Om lönen är tillräckligt hög, kommer andra att upptäcka
det och vilja utbilda sig till samma yrke. Då kommer det
efter ett tag att fmnas så många med samma utbildning
att efterfrågan minskar och lönerna sänks.
När ideer och pro-
dukter som uppkom-
mer visar sig vara dåliga,
vill ingen ha dem. Då
kommer de att försvinna.
Marknaden sanerar sig
själv.
Liberalismen har en
positiv och optimistisk
syn på framtiden. Sam-
hällsutvecklingen går
ständigt framåt. Genom
"trial and error" prövas Frihetsgudinnan, symbol
för frihet och liberalism,
nya tankar, varor och står vid hamninloppet
tjänster. Och de som i New York. Statyn skänk-
tes av Frankrike.
inte håller måttet sorte-
ras bort.
--
--~......
..~
•• ••
• •
-..-
... _ _ _ 1111 _ _ _ _
,.- • IBIW. 1.i• ~IA

~.) . ........ · - i
Socialliberalism
Särskilt de tidiga liberalerna hävdade individens absoluta frihet och
rättigheter. Statens makt skulle vara ytterst svag, man brukar tala om
en "nattväktarstat". I en sådan upprätthåller staten lag och ordning och
sköter försvaret mot fiender utifrån. Alla andra funktioner i samhället
ordnas av individerna själva.
Men ganska snart växte det fram liberala grupper som menade att
den "rena" liberalismen drabbade vissa människor alltför hårt. I Englands
gruvor och industrier blev många sjuka och lemlästade och kunde inte
klara sig själva. Dem kunde staten inte bara lämna åt sitt öde, utan de
hade rätt att få statens stöd. Också andra rättigheter ansågs vara viktiga.
Alla barn borde ha rätt att gå i skolan, och alla människor skulle ha en
inkomst som det gick att leva på. För att uppnå allt detta måste staten ta
in skatter och driva skolor, sjukhus och andra vårdinrättningar. Också
Mill själv tog avstånd från den rena nattväktarstaten. För att samhället
ska fungera effektivt och smidigt måste staten ingripa ibland, menade
han. Detta synsätt, som brukar kallas socialliberalism, kom att dominera
bland liberaler världen över.
1800-talet blev liberalismens stora århundrade. Även i vår tid har
liberala tankar fått stor betydelse i de flesta länder, hand i hand med
demokratins segertåg i världen. I dag är de allra flesta politiska partier
i Sverige och andra länder påverkade av liberalismens tankar. En folk-
partist uttryckte det nyligen så här: "Problemet för oss liberaler är att
vi har segrat överallt, alla kallar sig nu liberaler."
42
Nyliberalism
Som en motreaktion till socialliberalismen och socialismen uppstod i
slutet av 1900-talet en politisk strömning som har kallats nyliberal. De
nyliberala ansåg att staten hade fått alltför stor makt över enskilda män-
niskors liv. Staten borde dra sig tillbaka och begränsa sina uppgifter till
polis, militär och domstolsväsende, ansåg de. Många av de nyliberala
har förfäktat åsikter som att droger och vapen borde släppas fria. Argu-
menten för detta är dels att det ska vara vars och ens ensak om de vill
använda droger eller inte, dels att man har rätt att försvara sin egendom.
Även in- och utvandring i världens alla länder borde vara fri, enligt vissa
nyliberaler. Ingen ska ha rätt att bestämma var någon annan ska bo, anser
de, förutsatt att var och en tar hand om sin egen försörjning.
Konservatismen
. ~--
'·
.,:
•
;i.~.~ e: ~ 1.1 ,
..
..
.. ,. : .
.. ... ..... ... .• ..
.
,
..
... ,.
'
.' ,
• . .r.
.... ...
•
, •
. ·. ,·.. ·'
. .· . . ...
~ ~
·' •
.· ,
.
••
•
.• ~1%'if'@~l,~fiS
. ..
•
. .. ... .. ' ·.
' . ., •
..
..
'
,
••••••••••••••••••••••
•
• •
• Kapitalism är ett •
• •
• •
• ekonomiskt system :
•
• •
• där staten ska äga så :
•
• •
•• lite som möjligt och :
•• där privat ägande •
•
•• •
•
•• anses vara bästa •
•
••• grunden för ekono- ••
•
••
•
misk framgång .
•• •
•
••
Affisch från den amerikanska tidningen lndustrial Worker, 191 1. Vad vill den visa? ••••••••••••••••••••••
43
Konservatism kommer frå11 det latinska ordet conservare, som betyder

bevara. De konservativa hävdar att man ska tänka sig för mycket noga,
innan man förändrar något i samhället. Det samhälle vi har i dag är re-
sultatet av många generationers arbete och tankemöda. Det är fel och
farligt att tro att vi som lever nu per automatik vet bättre än våra förfä-
der. Därför måste den som vill förändra något först kunna visa att det
leder till någonting bättre.
Enligt konservatismen har samhället spontant uppstått och långsamt
utvecklats till vad det är i dag. Det har växt fram genom flera generatio-
ners arbete. Därför kan det vara skadligt med alltför snabba förändringar.
"Det tar ett århundrade att bygga en katedral, men den brinner ner på
en natt", säger den konservative. De andra politiska ideologierna leder
ofta till att man börjar förändra för förändringens egen skull, ofta utan
att något i slutänden förbättras. De andra ideologierna omkullkastar
kultur och tradition utan att begripa värdet i att något långsamt får
växa fram.
För den konservative är marknadsekonomin det bästa ekonomiska
systemet. Marknadsekonomi innebär bland annat att priset på varor
och tjänster styrs av tillgång och efterfrågan. Men det finns områden
där pengarna inte ska få bestämma. Staten kan till exempel inte tillåta
att oersättliga värden, som naturresurser eller gamla vackra byggnader,
förstörs av penninghunger. Girigheten ska inte få styra ett land.
I dag spelar konservativa tankar och partier stor roll i många länder,
kanske särskilt i Latinamerika. Där har konservatismen traditionellt haft
starkt stöd av katolska kyrkan. Men även i exempelvis USA och Stor-
britannien har konservatismen stor politisk betydelse.
Värdekonservatism
Konservatismen handlar inte enbart om att bevara det som finns i dag.
Det gäller också att återskapa värden som har försvunnit, anser många
konservativa. Detta kallas för värdekonservatism.
En del anser till exempel att åtskilliga av de värden som bidrar till
ett tryggt och gott samhälle, har gått förlorade i Sverige och övriga väst-
världen. Hit hör den kristna moralen och etiken, frågor om barnupp-
fostran, respekten för äldre och auktoriteter liksom bevarandet av den
traditionella kärnfamiljen.
Så här kan en konservativ person se på samhället och utvecklingen:
"De moderna strömningar som följde efter franska revolutionen präg-
lades av tro på förnuftet och vetenskapen. Man hade en föreställning om
att all förändring var till det bättre. I dagens samhälle är förändringstak-
ten alltför hög. Vi hinner inte tänka efter och värdera nymodigheterna
44
innan vi har infört dem och försökt anpassa oss till dem. Vi har tappat
kontrollen över förändringarna och låter oss styras av dem. Denna hys-
teriskt snabba förändringstakt gör det omöjligt för traditionella värden
och referenspunkter att existera. Familjen mister sin betydelse. Skillna-
derna mellan könen suddas ut. Nationalkänslan blir oviktig, och det lilla
närsamhället självstyre ersätts av en gigantisk stat som styr och ställer
över minsta detalj i våra liv:'
Sovjetiska affischer med

Socialismen politisk propaganda.
Ordet socialism kommer från latinets socius som

betyder bundsförvant, kamrat. Socialismen bygger
bland annat på de tankar som filosofen l{arl Marx
utvecklade under andra halvan av 1800-talet.
45
Socialismens mål var ( och är) att störta det kapitalistiska samhället
och ge "folket" makten över staten och företagen. På så sätt ville man
få bort klasskillnaderna och ge alla samma förutsättningar. Med kapi-
talism avsåg Marx ett ekonomiskt system där en förmögen klass av pri-
vatperson er1 kapitalisterna1äger mark och industrier. l(apitalisterna har
också makten i samhället och styr de viktiga besluten. Deras intresse
är största möjliga vinst1ingenting annat1enligt Marx. Arbetarna är helt
egendomslösa och utan rättigheter. De utnyttjas hänsynslöst av kapi-
talisterna1 och för sitt nedbrytande slit får arbetarna så låga löner att de
knappt kan överleva med sina fattiga familjer.
Marx ansåg att kapitalismen var dömd att gå under. Det skulle ske
mer eller mindre automatiskt1som ett resultat av historiens obevekliga
krafter. Det var den arbetande egendomslösa klassen1proletariatet1som
skulle ta makten i samhället. Det är arbetarna som genom sitt arbete
skapar rikedomar1menade Marx. Därför ska de också ha makten över
produktionsmedlen1 det vill säga arbetsplatsen och de maskiner och
verktyg de har till sin hjälp. De socialistiska teorier som senare skapades
på den grund Marx hade lagt1brukar kallas marxism.
Drömmen om ett socialistiskt samhälle

Det orättvisa1kapitalistiska systemet skulle kastas över ända genom en
omvälvande revolution1enligt Marx. Revolutionen skulle först inträffa
i de mest utvecklade länderna1 kanske Tyskland och Storbritan11ien1
trodde han. Där skulle rättvisa1 socialistiska samhällen bildas. I det
socialistiska samhället råder planekonomi. Det betyder att företagen
ägs av staten eller arbetarna tillsammans. Alla skulle gemensamt skapa
det goda samhälle där livsmedel och andra varor producerades på ett
långsiktigt h ållbart sätt och kom alla till godo. Mat och tekniska pro-
dukter var av högsta kvalitet. Ingen var ju längre intresserad av att lura
kunderna. Den ekonomiska verksamheten planerades för samhället
i stort och för att gynna folket. Slagordet lyder: "Av var och en efter
förmåga, åt var och en efter behov:'
Paradiset väntade om hörnet, och snart skulle detta goda exempel
spridas till resten av världen. Ungefär så såg den vackra drömmen ut om
det socialistiska samhället, enligt Marx och hans efterföljare.
Endast spillror kvar

1900-talet var socialismens stora århundrade. Den första socialistiska
revolutionen skedde i Ryssland. Där utvecklade revolutionsledaren
Vladimir Lenin de marxistiska tankarna vidare. I Ryssland förverk-
ligades Marx och Lenins ideer med blodigt våld. Efter revolutionen
46
bytte landet namn till Sovjetunionen. I<.ina och många andra länder
följde efter och införde någon form av marxist-leninistiskt system.
Denna form av socialism visade sig dock omöjlig att kombinera med
frihet och demokrati. Därför misslyckades den ekonomiska utvecklingen
i samtliga länder som försökte förverkliga det Marx, Lenin och andra
hade föreslagit. I dag finns bara spillror kvar av försöken.
Vad har hänt med ideologierna?

De stora ideologierna är barn av 1700- och 1800-talen. Men vad har de
lett till i modern tid? Var har man prövat att skapa samhällen i deras anda?
Under 1900-talets första år rasade en het strid mellan samhällsklas-
serna och de olika ideologierna, särskilt i Europa. Arbetarna i ett antal
länder hotade att följa det ryska exemplet och göra revolution. De kon-
servativa som satt i ledningen för staterna, svarade på sitt håll med att
skicka ut militär och polis. På så vis stoppades revolutionsförsöken, hur
obetydliga och orealistiska de än var.
I de flesta av Europas länder, också i Sverige, lyckades man avstyra de
folkliga resningarna. Men priset för de styrande var att de måste börja
dela med sig av makten. Demokrati infördes och olika politiska partier
skapades. Så skedde bland annat i Sverige. Här fick socialdemokratin
stor betydelse för samhällets utformning.
Liberalismens ideer består

Liberalismens ideer om människovärde och demokrati har verkligen
slagit igenom och kan sägas ha erövrat stora delar av världen. Också de
politiska partier som kallar sig socialistiska eller konservativa, har påver-
kats starkt av liberala grundvärderingar. Europas länder, Nordamerika
och Australien präglas av tankar som John Stuart Mill antagligen skulle
känna igen och i stora drag gilla. De liberala grunddragen är tydliga i
politiken, oavsett vilket parti som för närvarande har makten i landet.
Det gäller exempelvis Sverige.
Men fortfarande har klart konservativa grupper och partier bety-
dande inflytande i många länder, bland annat i USA och Storbritan-
nien. I Latinamerika, har den härskande klassen sedan länge haft den
avgörande makten i samhället. Det gäller fortfarande, även om liberaler
har erövrat allt större inflytande. De konservativa har ända från början
haft stöd av katolska kyrkan och militären. Och genom att motarbeta
rörelser och personer som kräver verklig demokrati, mänskliga rättig-
heter och rättvisa, har de oftast lyckats behålla både sina privilegier och
makten över landets ekonomi och politik.
47
Kommunismen
Socialismens mål var ett kommunistiskt samhälle. Kommunism blir det
när alla stater har blivit socialistiska, när alla arbetar med det som de
passar bäst för och när man bara producerar det som behövs i samhäl-
let. Det kommunistiska samhället är en utopi, ett slags paradis där alla
har allt vad de behöver. Inga krig råder, ingen skor sig på någon annans
bekostnad. I det samhället kommer staten att tyna bort och dö, därför
att den inte längre behövs, säger socialisterna.
Den revolutionära marxismen har ofta kallats för kommunism. Den
har prövats i en rad länder och på olika sätt. Men överallt har den ut-
vecklats till någon form av ledarskapets diktatur. Ingenstans har denna
ideologi inneburit största möjliga lycka för största möjliga antal männi-
skor. Snarare har försöken kommit att präglas av förtryck och blodigt våld.
I Sovjetunionen dröjde det inte länge förrän makten koncentrerades
till en stark ledare, först Lenin och sedan Stalin.
I IZina dyrkades revolutionshjälten Mao Zedong i det närmaste som
en gud. Och i Nordkorea har makten gått i arv från den förste kommu-
nistiske ledaren i landet, Kim Il Sung, först till hans son och nu senast
till sonsonen Kim Jong Il. Den nordkoreanska varianten av socialism/
48
kommunism kan närmast karaktäriseras som en skrämmande karikatyr

av allt som Marx lärde. Härskaren är en maktfullkomlig diktator, och de
underlydande har bara att följa hans nycker och infall.
Socialdemokratin
De socialistiska teorierna lever fortfarande kvar - dock i en starkt för-
ändrad form. Det fanns nämligen många socialister som inte tyckte
som Marx och Lenin. De ansåg att samhället kunde förändras genom
demokratiska reformer i stället för med våld. Den här sortens socialis-
ter kallas i dag för socialdemokrater. Och i sin milda form finns socia-
lismen kvar i de socialdemokratiska partierna i olika länder. Oftast har
socialdemokratin utvecklats till en pragmatisk rörelse. Det betyder att
man utformar politiska förslag efter vad man från tid till annan bedömer I socialistiska länder
som allmänt förnuftigt och genomförbart. har man ofta idealiserat
arbetare och revolutioner.
Läs mer om socialism och ekonomi på sidorna 291 - 302.
Den här skulpturgrup-
pen står utanför Mao
Zedongs mausoleum på
Himmelska fridens torg i
Beijing, Kina.
0
•
{Otten 1
11
'I
'
I
Under d epressionsåren och lågkonjunkturen tarna i d en b eridna vaktpatr1tllen . Häs ten satte
1930-1931 -pågick: oroligh eter på olika platser av i slcen och lcastade av sig soldaten , so1n låg
•
i Sverige , bland an11at i Adale11 i trakterna av blödande på 1narken . I oredan som följde avlos-
l( ra1nfors. En orsak var att företagen ville sänka sade patrulle11s led are ett JJistolskott, som träf-
arbetarn as löner. På våren 1931 utlystes strejl< fade en demon strant i armen . Fullt kaos utbröt
0
vid några massafabriker, bland annat i Ad.alen. och folk hotade att ge sig på militären .
Här var företagets ledning angelägen om att Redan tidigare hade kaptenen , so1n hade
slceppa ut b eställda prodtikter så s11art isen för- befälet över tr11pperna , planerat att i kritiskt
sviinnit . Därför kallade man in a ndra arbetare, läge b eordra sl<ott mot husgrunder ocl1 lik-
bland annat s tudenter. Vred en hos d en star]ca nande. Man ville undvika blodspillan genom att
fackföreningsrörelsen blev starlc. Läget var skrämma d emonstranterna ocl1 få dem att dra sig
spä11t och 1nyndigheterna b eordrade militär och tillba ka. Ordern gavs ocl1 lculsprutor smattracle
polis att b evaka möte11 och demonstrationer . mot de tänkta 1nåle11. Men folk sprang omkring
Den 14 maj 1931 santlades må11ga fackan- i vild panik, rikoschetter (studsande kulor) flög
slutna arb etare och ledare till ett 1nöte i Folkets omkring kors och tvärs och träffade 1nånga.
hus. De beslöt att utlysa strejk vid alla sågverlc 1\nclra träffades direkt av kt1lor från vapnen.
och massafabriker i området. Efte1· mötet mar- Efteråt låg fem p er soner döda p å plane11,
scherade en skara på mer än 3 000 deltagare mot andra var skad ade.
s trejkbrytarnas förläggning i L unde . Militär och Dödsskj11tningarna väckte våldsam 11pp-
polis följde upp1närksamt det s tora tåget. Några ståndelse i h ela Sverige, och militären s agerande
gånger förelcom ste1tlcastning som skadade åtskil- kritiserades hårt, särskilt av komm1misterna.
liga soldater ocl1 hästar, och militärledningen Socialdemokratins led are sk yllde cle olyckliga
ropade ut skarpa varningar. Tåget kunde fort- l1ä11delserna fr ämst på kon11nunisterna och de
sätta utan allvarliga s törningar. 1nissgrepp son1 d e1nons trationen s ledare hade
0
På en öppen plats i Lunde slängd es plötsligt gjort. Adalshändelser11a har beskrivits i e11 rad
en av f ackets fanor över l1t1vudet på en av häs- böclcer ocl1 har också ftlmatiserats .
50
Totalitära ideologier
Till de totalitära ideologierna hör bland annat kommunismen, nazis-
men och fascismen. Totalitära ideologier misstror människors för-
måga att förstå sitt eget bästa. Demokrati leder bara till förvirring och
oreda, anser man. Samhället mår bäst av en stark ledare eller en stark
ledningsgrupp, som kan organisera samhället och sätta statens intres-
sen framför individens.
Revolution och diktatur

Kommunismen i dess "klassiska" form hävdar att det goda samhället
aldrig kan införas med demokratiska metoder. Arbetarklassen måste ta
till våld för att störta härskarnas system och upprätta sitt eget.
Enligt de kommunistiska ideerna ska samhället sedan styras som en
diktatur, proletariatets diktatur. Med proletariat menar man de egen-
domslösa arbetarna. Den vanliga, så kallade borgerliga demokratin, är
enligt kommunismen bara ett sätt att lura folket. Man vill få den stora
massan att tro att de har del i makten. Det är ett sätt att få dem att ac-
ceptera det kapitalistiska systemet.
Så småningom ersätts proletariatets diktatur av det fredliga, rättvisa
och goda samhället, där inget förtryck finns och inga orättvisor.
Nazismen
Nazismen hade sin storhetstid på 1930- och 40-talen. Den växte fram
i Tyskland och hotade under andra världskriget att lägga hela världen
under sig.
Grundläggande för nazismen är att den tar avstånd från demokratin.
I stället hyllas våldet och den starke ledaren. Adolf Hitler var Tysklands
nazistiske ledare från 1933 fram till självmordet 1945. I boken "Mein
I(ampf" beskrev han sin syn på hur samhället skulle byggas. All makt
bör koncentreras till en stark ledare, ansåg Hitler. Ledarens ord skulle
vara lag, och den stora massan människor hade till uppgift att lyda och
underordna sig.
Ordet nazism kommer av tyskans Nationalsozialismus. Den tyska
nationen hyllades ständigt av nazisterna. Man idealiserade hembygden,
fosterlandet, det blonda, blåögda "sunda och friska".
Enligt nazismen har människor olika värde. Världens invånare delas
in i övermänniskor och undermänniskor. Övermänniskorna är vita "arier'~
bland andra tyskarna. Undermänniskorna utgörs av svarta, bruna, gula,
judar, zigenare, homosexuella -ja, större delen av mänskligheten. Över-
människorna ska självklart styra över de andra, som egentligen inte har
något människovärde, enligt nazismen.
51
Adolf Hitler hälsas av unga
nazister i samband med
nazistpartiets kongress i I början av 1900-talet hade ras biologin starkt inflytande i Europa, också
Nurnberg 1938. i Sverige. I Uppsala bildades "Svenska sällskapet för rashygien". Det tog
som sin uppgift att "förädla" det svenska folket och se till att det inte
blandades upp med "underlägsna raser':
Nazisterna ansåg att hela historien är en kamp mellan raserna, och
att det är den starke som har rätten att leva vidare och reproducera sig.
Detta brukar kallas socialdarwinism. Det grundar sig nämligen på Char-
les Darwins teori om att det är de bäst anpassade inom varje art som
kommer att överleva och föra generna vidare.
Fascismen
Fascismen uppstod i Italien efter första världskrigets slut. Dess ledare
var Benito Mussolini. Han erövrade makten i landet genom en oblodig
statskupp år 1922. Under andra världskriget stred Italien på Tysklands
sida, och efter nederlaget 1945 hängdes Mussolini.
Fascismen var, liksom nazismen, en antidemokratisk rörelse med en
stark ledare. Kring Mussolini utvecklades en personkult. Han målades
52
Y,\G:\ l!ONOER. TA'I T,\KE. KRIM 'IN ELI-"' OC M DYI.JKA 201
Kvinna .av manlig t)·p. Socialt l.\gt stknde. Dc:nsamma.

N,11f,.fofo~sJ.:,1 ln,t i t ,,tli,nt••s I HJ111$,tl,, !~mli1tt .ll'. R,tibl:>/"JtfsfUI f n iflft1fi,,n.~n J i (}ppu l.1 umJ in~.ar.
Ur d en rasistiska boken
i'-\.itletiarlxt.uc, Kvmnlig typ. Dt1'lS.&mmi:.
En1~1fd umltrtr.. Svenska folktyper från
1919 .
upp som landsfadern som ville sitt folks bästa, men som ibland tvinga-
des ta till hårdhandskarna för ordningens och landets skull.
Fascisterna hyllade nationen och drömde om att det mäktiga
Romarriket skulle återuppstå. Därför stod de under andra världskriget
på Tysklands sida. De hoppades att en seger skulle leda till ett mäktigt
italienskt välde under Mussolini. - Det slutade med katastrof för Italien
liksom för Tyskland.
Fokus på en fråga
Några av de nyare ideologierna har sin botten i ett engagemang för en
enskild fråga. Människor som arbetat med frågan har känt att den är så
viktig och genomgripande i människors liv, att de byggt ett helt ideo-
logiskt system utifrån sin hjärtefråga. Exempel på sådana ideologier är
feminismen, som har sitt ursprung i kampen för kvinnors jämställdhet,
ekologismen, som har uppstått ur ett engagemang för miljön, samt olika
religiösa ideologier, som sätter sin religiösa tro före allt annat.
53
Feminismen
Feminism kallas den politiska rörelse som arbetar för kvinnors fulla
ekonomiska, sociala och politiska likställighet med mannen. Det finns
ett antal olika feministiska inriktningar, som olika syn på vad problemen
är, vad de beror på och hur det bäst bör lösas. Men den minsta gemen-
samma nämnaren för feministerna är helt enkelt att de anser:
• att kvinnor generellt sett är underordnade män
• att detta förhållande måste förändras .
Tidiga feminister i Europa

Feminismen växte sig tidigt stark i England. En av de allra första femi-
nisterna var Mary Wollstonecraft ( 1759- 1797). Hon publicerade en
skrift med titeln "Till försvar för kvinnans rättigheter" (''A Vindication
of the Rights of Woman"). Det gjorde hon i en tid då jämställdhet var
något otänkbart för de flesta människor i Europa.
I sin skrift hävdar Mary Wollstonecraft att kvinnor inte är under-
lägsna män av naturen. De bara framstår som sådana därför att de saknar
formell utbildning. Hon förde också fram ideerna om att både män och
kvinnor är rationella varelser med samma grundförutsättningar, och att
samhället bör grundas på förnuft.
En annan av föregångarna i det feministiska tänkandet var den
brittiske liberale filosofen John Stuart Mill. Han jämställde det som
Mary Wollstonecraft. kvinnor utsattes för med rasism och skrev
liberalfeminismens viktigaste verk, ar-
tikeln "Förtrycket av kvinnorna" ( "Tl1e
subjection of Women"). I artikeln, som
publicerades 1869, utsträckte Stuart Mill
de liberala ideerna till att också omfatta
kvinnorna. Han menade att samhället
gick miste om SO procent av sin kapa-
citet genom att neka kvinnorna samma
rättigheter som männen.
Under 1800-talet och början av 1900-
talet stod kampen för kvinnlig rösträtt i
centrum för feministernas arbete. I Eng-
land bildades till exempel suffragettrö-
relsen, som anordnade stora demonstra-
tioner och offentliga möten för att bilda
opinion för kvinnlig rösträtt.
54
- ...
Emmeline Pankhurst, en av
de berömda suffragetterna
i England, grips av polis
und er en demonstration
för kvinnlig rösträtt.
Tidiga feminister i Sverige

Fredrika Bremer (1801-1865) föddes nära Åbo i Finland, men växte
upp i Stockholm och bodde i fortsättningen mest där. Bremer räknas
som kvinnorörelsens främsta pionjär och blev internationellt känd för
sitt författarskap. Hennes roman "Hertha" fick mycket stor uppmärk-
samhet. Den ledde till att riksdagen fattade beslut om att ogifta kvinnor
kunde få ansöka om rätt att bli myndigförklarade. ( Gifta kvinnor blev
myndiga först med 1921 års lag.) I boken föreslår Fredrika Bremer att
kvinnor ska kunna utbildas för att bli lärare, och några år före hennes
död öppnade Högre lärarinneseminariet.
Under en stor del av sitt liv engagerade sig Fredrika Bremer för fat-
tiga och sjuka. Hon drev på olika sätt krav på rättvisa i samhället, särskilt
när det gällde kvinnors rättigheter och möjligheter.
55
Ellen I(ey ( 1849- 1926) blev känd som författare och föredragshål-
lare. Hon skrev bland annat boken "Om barnets århundrade'~ där hon
beskriver sin syn på skola och uppfostran. Boken översattes till 26 språk.
Hon skrev och talade också mycket om kvinnors rätt till utbildning och
andra frågor där kvinnor var missgynnade.
Ellen Key var mycket respekterad och älskad, men hon hade också
motståndare både bland kvinnor och män. Hon var född i Västervik
men skapade sig ett hem, Strand, vid Vättern nära Omberg. Efter he1mes
död fick slitna, kroppsarbetande kvinnor komma dit för att vila upp sig.
I dag tar Strand emot kvinnor som vill vistas en tid i Ellen I(eys forna
hem för att studera och meditera. Huset är också ett omtyckt turistmål.
Både Fredrika Bremer och Ellen Key inspirerade kvinnor att enga-
gera sig för att förbättra kvinnornas ställning i det svenska samhället.
Att båda fick uppleva hån och h årt motstånd är inte förvånande, men
det försvagade inte deras övertygelse och kampvilja.
Feminismen i dag
Under det sena 1960-talet och tidiga 1970-talet började en ny kvinnorö-
relse växa fram. D et man främst försökte påverka var lagstiftningen och
människornas attityder. Rörelsen var inte enhetlig. Det fanns en grupp
med tydlig vänsterorientering och en annan mer liberalt präglad grupp.
De socialistiska feministerna ägnade mycket tid åt frågor som våld-
täkt, pornografi, misshandel av kvinnor i hemmet och diskriminering
mot l1omosexuella kvinnor. Den mer liberala majoriteten av kvinnorö-
relsen fokuserade på frågor som säker och legal abort, möjligl1eten till
preventivmedel och rätt till lika lön. Att uppgradera statusen för kvin-
nodominerade yrken ansågs viktigt.
Bland feminister i dag finns två inriktningar som brukar kallas lik-
hetsfeminism och särartsfeminism. Likhetsfeministerna anser att män
och kvinnor i grunden är lika. Man menar att könen är en social skapelse.
Från början i människans liv existerar egentligen inga könsolikheter.
Att vara man eller kvinna är något man fostras till. I(önsskillnaderna är
skapade genom att flickor och pojkar ända från födseln har olika för-
väntningar på sig och behandlas olika. Målet är därför att utplåna de
påklistrade olikheterna mellan könen och låta varje människa utvecklas
efter sina egna förutsättningar.
Särartsfeministerna hävdar att det finns betydelsefulla biologiska
skillnader mellan män och kvinnor. Deras strävan är inte att göra män
och kvinnor mer lika. I stället ska man se till att manliga och kvinnliga
egenskaper värderas lika högt, och att inget kön anses bättre än det andra.
I dagens Sverige finns det få, om alls några, politiska partier som inte
hävdar att de har jämställdhet mellan könen på sin politiska agenda. Det
56
•
,.,,,,._ ,oAH , ,,.
J.., •/ 1, 11 I
.
\ , I,-
-
··,, 11 1, 11 I r.,n11I
\ , . ... . , .111/... 11 -
Några av författarna till

den uppmärksammade
finns ett feministiskt parti (Feministiskt initiativ), som dock inte har boken "Fittstim" som kom
lyckats ta sig in i riksdagen. Men det finns alltså också socialistiska femi- ut 1999.
nister, liberala feminister och konservativa feminister. Deras analyser av
vad som återstår att göra för att uppnå jämställdhet är naturligtvis olika.
Somliga tror att full jämställdhet mellan könen kommer att innebära ett
bättre, rättvisare, hållbarare samhälle. Andra hävdar att om ojämlikhe-
ter som baseras på kön försvinner, så kommer könsskillnaderna att bli
mindre och mindre. Resultatet kommer att bli en androgyn människa,
det vill säga en som varken är uttalat man eller uttalat kvinna.
Ekologismen
Den gröna rörelsen, som också kallas ekologismen, har ett övergripande
mål. Det är att rädda naturen för naturens egen skull, men också för att
vi själva och våra barn ska ha någonting att leva i nu och i framtiden. Vi
har bara en jord, och naturresurserna är begränsade. Enligt ekologismen
måste politiska beslut därför alltid i första hand ta hänsyn till miljön.
Man måste vara noga med att inga beslut som fattas i dag förstör livs-
betingelserna för kommande generationer.
Samhället ska vara decentraliserat och beslut ska fattas så nära med-
borgarna som möjligt, gärna med hjälp av beslutande folkomröstningar.
57
Ekologismen ser naturens kretslopp som en naturlig förebild för all
verksamhet. Allt är beroende av allt annat, allt är en del av kretsloppet.
Det mänskliga samhället ska också vara en del av detta kretslopp - inte
belasta det. Människans intressen står inte över det ekologiska systemet,
och allt levande har samma rätt till välbefinnande som människan. Allt
liv och allas livskvalitet måste värderas högre än till exempel ekonomisk
vinning, teknisk utveckling eller hög materiell standard.
Ekologismens mål kan sammanfattas så här: Alla som lever på jorden
i dag och i framtiden ska ha möjlighet att leva sitt liv i samklang med
naturen. De ska ges möjlighet att växa som individer på det sätt de
önskar. Och de ska fritt få tillfredsställa sina behov, såvida det inte
skadar någon annan.
58
1. Vad är en ideologi?
2. En avgörande fråga i en ideologi är människo-
synen. Klarar människan själv av att fatta vettiga
och genomtänkta beslut på livets alla områden?
..
Ar egenskaper som intelligens och flit medfödda eller
..
skapade av miljön? Ar människan av naturen god
eller ond? Fundera över vilken människosyn de olika
ideologierna kan tänkas ha!
3. Ideologierna har förändrats och utvecklats under
åren. Vad skiljer till exempel en nyliberal från en
"gammalliberal"? Hur har konservatismen utvecklats
sedan den uppstod på 1800-talet? Vilka olika varianter
på socialism finns det? Vad skiljer dem åt?
4. Försök att beskriva det idealsamhälle som liberaler,
konservativa respektive socialister skulle vilja ha.
5. Vilken ideologi kan tänkas ha präglat Sverige star-
kast? Motivera din åsikt.
6. Många säger att ideologierna är döda i Sverige .
••
Ar det sant? Hur viktiga är ideologierna i dag?
7. Hur skiljer sig feminismen och ekolog ismen från de
äldre, stora ideologierna?
Diskutera
1 . Sverige är ett av världens mest jämställda länder.
Behövs feminismen ändå i Sverige i dag?
2. Vilken betydelse har ideologierna i världen i dag?
3. Hur, var och varför uppstod nazismen? Hur kan det
komma sig att så många människor i Europa, också
i Sverige, anslöt sig till nazisterna?
4. Det finns fortfarande nazister i världen. Vilka frågor
koncentrerar de sig på nu? Vilka lockas med i de
nazistiska kretsarna? Kan nazismen komma tillbaka
på allvar och börja växa sig stark igen?
5. Vilken ideologi tror ni har vållat mest nöd, lidande
och död i världen, nazismen eller kommunismen?
59
Sveriges riksdag
Riksdagen samlas
I mitten av september samlas riksdagens 349 ledamöter i riksdagshuset i
Stockholm för ett nytt arbetsår. Ledamöterna är valda av svenska folket,
och de sitter i riksdagen under fyra år som väljarnas ombud. Efter den
perioden är det val igen och riksdagsledamöterna kan bli bortröstade
om väljarna inte vill l1a dem kvar.
Riksdagsarbetet är krävande och arbetsdagarna blir långa. Riks-
dagsledamöterna måste ta ställning till många stora och svåra frågor.
De måste läsa mängder av skrivelser och utredningar för att sätta sig in
i alla de frågor de ska besluta om.
Ledamöterna reser mycket, gör studiebesök, träffar människor,
håller tal, samtalar, lyssnar och försöker sedan i riksdagen driva igenom
de frågor som de tycker är viktiga.
Men framför allt sitter riksdagsledamöterna i många sammanträden.
Deras gemensamma sa1nmanträden kallas plenum. Riksdagens ordfö-
rande, talmannen, leder de stora sammanträdena i plenisalen, som syns
Riksdagens ledamöter
samlade i plenisalen i
på bilden här under.
riksdagshuset.
Makt och politik Sveriges riksdag
Vad gör riksdagen?

Riksdagen har tre huvuduppgifter:
• att stifta lagar

Riksdagen stiftar Sveriges lagar. Lagarna bestämmer över all verksam-
het i samhället. Lagar beskriver inte bara vad som är b rottsligt. Före-
tagen, trafiken, skolan, försvaret ocl1 andra samhällsområden styrs alla
av särskilda lagar.
Speciellt viktiga är de fyra grundlagarna: regeringsformen, succes-
sionsordningen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundla-
gen. De är särskilt svåra att ändra.
• att besluta om statens inkomster och utgifter

Under hösten lägger regeringen fram budgetpropositionen. Det är
regeringens förslag om hur svenska folket ska beskattas, det vill säga
vilka inkomster staten ska få och hur man ska använda pengarna
under det kommande året. I samband med att budgetpropositionen
överlämnas till riksdagen hålls årets viktigaste riksdagsdebatt, den så
kallade budgetdebatten.
• att kontrollera regering och statsförvaltning

Riksdagen kontrollerar hur regeringen sköter sin uppgift. Den granskar
det arbete som utförs av regeringen och statliga myndigheter, framför
allt för att se att lagarna följs. Den granskningen sköts av riksdagens
konstitutionsutskott.
Men riksdagen har också andra slags kontakter med regeringen. En

riksdagsledamot kan ställa frågor till statsråden i regeringen. Om en
riksdagsledamot till exempel undrar vad regeringen tänker göra åt den
ökande brottsligheten i landet, kan han eller hon ställa en skriftlig fråga till
det ansvariga statsrådet, i det här fallet justitieministern. En sådan fråga
kallas interpellation och den följs ofta upp m ed en interpellationsdebatt
där den ansvarige ministern kommer till riksdagen och diskuterar frågan.
Riksdagsledamöterna kan också ställa frågor, som ministern besva-
rar utan efterföljande debatt.
Justitieombudsmannen,JO, är utsedd av riksdagen för att kontrol-
lera att myndigheterna - staten, kommunerna och landstingen - sköter
sina uppgifter korrekt. Till JO kan också privatpersoner vända sig för
att få hjälp, om de anser att de har blivit felaktigt behandlade av någon
myndighet.
61
Så fattas ett beslut i riksdagen

Varje år ska en riksdagsledamot ta ställning till flera tusen förslag. Unge-
fär tvåhundra av dem kommer från regeringen och kallas propositioner.
Vanligen är det fråga om mer omfattande förslag. Det kan till exempel
vara en miljöproposition, där regeringen ger förslag på hur nedsmuts-
ningen av haven ska minskas.
Andra förslag kommer från en eller flera riksdagsledamöter och
kallas motioner. När propositionen eller motionen har överlämnats
till riksdagen, går ärendet till ett utskott. Det består av en grupp på 17
ledamöter som specialiserat sig på ett visst område. I utskotten är par-
tierna representerade i proportion till antalet mandat (riksdagsplatser).
Ett beslut fattas i riksdagen
MOTION
RIKSDAGEN
0
En motion eller ... som bordlägger och
remitterar ärendet ...
- proposition lämnas
till riksdagen ...
• }
- ,~ c •
• •
1111111 1111111
... till ett utskott,
I I I
I I I
11 I
noon no
0110 . . .
0110 . . .
I
•
I
OOOH 10
08111 • •
UIIII IU
I I I
I I I
111
som utreder och ... 8
0110 111
• 01111 ID
REGERING
... skriver ett

Beslutet lämnas betänkande. I
I
till regeringen.
0 BETÄNKANDE
BESLUT 0 Riksdagen debatterar

och fattar ett beslut.
....
•. -• -• - -:•
- · ~:.
62
Utskotten förbereder och föreslår

Det finns 15 utskott, till exempel finansutskottet, utbildningsutskottet,
socialutskottet och arbetsmarknadsutskottet. Arbetet i utskotten brukar
riksdagsledamöterna själva anse som huvuduppgiften. Det innebär
många sammanträden, både i utskottet och med partikollegor, samt
sammanträffanden med människor utanför riksdagen, med experter
och vanliga medborgare.
Fackliga organisationer och näringslivets intresseorganisationer
satsar stora resurser på att försöka påverka beslute11 i riksdagen. Det
kallas lobbying. Organisationerna har egna experter som gör utred-
ningar och som tar kontakt med riksdagsledamöterna och försöker
påverka dem i olika frågor.
När utskottets medlemmar är klara med sin behandling av en pro-
position eller motion, skriver de ett betänkande som de överlämnar till
riksdagen. I betänkandet beskriver de vad de anser om ärendet och ger
förslag till hur riksdagen ska besluta.
Alla riksdagsledamöter hinner förstås inte sätta sig in i alla frågor
utan röstar oftast som det egna partiets ledamöter röstade i utskottet.
Därför blir riksdagens beslut ofta det som utskottet föreslår.
Vilket inflytande har en riksdagsledamot?

Varje riksdagsledamot lägger ner åtskilliga arbetstimmar på de motioner
som lämnas in i början av året. Partimotioner som partiledarna skriver
under väger tyngst. Enskilda motioner avslås för det mesta. Varför lägger
riksdagsledamöterna ändå ner så mycket tid på dem?
Många motioner lämnas in flera år i rad. l(anske kan tiden efter hand
bli mogen för ett positivt beslut i riksdagen.
Men motionerna skrivs inte bara för riksdagens interna arbete. De
syftar lika ofta till att påverka den allmänna opinionen i frågan. Riks-
dagsledamöterna hoppas få radio, tv och tidningarna att berätta om
deras frågor. Det är viktigt för en enskild riksdagsledamot att väljarna i
hemlänet får läsa i lokaltidningen om en motion som "deras" förträdare
i riksdagen har lämnat in. Man vill visa väljarna att man arbetar för de
frågor man blivit framröstad för att driva.
I viktigare frågor samlas ibland ledamöterna från ett parti till parti-
gruppsmöte för att gemensamt diskutera fram en ståndpunkt. Där kan det
ibland bli heta diskussioner. Alla inom ett parti tycker ju inte lika om allt.
Riksdagsledamöterna träffar en mängd människor och bygger upp
kontaktnät runt om i landet. Genom informella kontakter kan de uträtta
mer i skymundan än genom det vanliga debatterandet, utskottsarbetet
eller motionerandet.
63
Vad gör ni i riksdagen egentligen?

Vad gör ledamöterna i riksdagen hela dagarna? Vi bad
en av riksdagens yngre ledamöter, Kajsa Lunderquist,
m oderat, att berätta om en typisk vecka.
Kajsa Lunderquist är utbildad jurist. Hon sitter i kon-

stitutionsutskottet som har hand om frågor som berör
grundlagarna och riksdagsordningen. Det kan handla
om lagar som reglerar hur Sverige styrs, om tv, film,
stöd till tidningar och partier.
Konstitutionsutskottet har också som uppgift att
granska regeringen och statsråden, för att se till att de
följer lagarna. De kan ibland kalla in statsråd till sig för
offentliga utfrågningar om det kommit in en anmälan
om att allt inte står rätt till.
Hur är det att sitta i riksdagen och vad gör ledamö-
terna hela dagarna? Kajsa Lunderquist svarar så här:
- Innan jag kom in i riksdagen hade jag själv en
ganska vag uppfattning om vad riksdagsledamöterna gör. Alla har ju sett
de tomma platserna under debatter som tv-sänds, man vet att de trycker
på knappar och röstar men inte så mycket mer.
Men det mesta av riksdagsarbetet sker ju utanför plenisalen, i utskot-
ten, i riksdagsgruppen och i det egna arbetsrummet.
En typisk arbetsvecka för mig kan se ut ungefär så här:
Måndag Arbetar hemma i Malmö. Jag har mycket att läsa på och förbe-
reda inför arbetsveckan i riksdagen. Det finns också många i min valkrets
som vill träffa mig och tala om frågor som de vill att jag ska driva i riks-
dagen. Och dessutom vill jag besöka företag , skolor och institutioner för
att få en uppfattning om vad människorna där tycker och tänker.
Tisdag Tidigt på morgonen tar jag flyget till Stockholm. Där väntar mycket
post och många mail att läsa och svara på.
Riksdagsarbetet inleds med ett gruppmöte för riksdagsledamöter i
alliansen som sitter i mitt utskott. Därefter sammanträder utskotten. Jag
är ordinarie ledamot i konstitutionsutskottet, som arbetar med grundlags-
frågor och som också har till uppgift att granska regeringen. Frågor vi
arbetar med kan till exempel vara ändringar i tryck- och yttrandefrihets-
lagen, eller frågan om att sänka spärren för hur stor del av rösterna en
person måste få för att bli "inkryssad" i riksdagen. Förr var den åtta pro-
cent, nu är den sänkt till fem.
På eftermiddagen träffas riksdagsgrupperna i de olika partierna och
diskuterar ämnen som kommer upp i riksdagen under veckan.
Det är också vanligt med olika seminarier, där företag och organisatio-
ner kommer till riksdagen för att föreläsa för riksdagens ledamöter kring
de frågor som är viktiga för dem. Det kan till exempel vara Företagarna
64
som vill berätta om småföretagares villkor eller BRIS (Barnens rätt i sam-
hället) eller Amnesty.
På kvällen går jag igenom olika handlingar och sen lägger jag mig i
mitt lilla övernattningsrum - arbetsrum. Alla riksdagsledamöter som bor
utanför Stockholm har ett rum eller en lägenhet där de bor under veck-
orna. Mitt rum är litet och trångt men det räcker för mig.
Onsdag Dagen börjar med arbetsplenum, det vill säga att riksdagen
samlas för att fatta beslut i olika frågor. Innan besluten fattas, blir det
ibland debatt i kammaren, plenisalen.
Under debatterna är det oftast glest i bänkarna och många som ser
det i TV brukar undra varför så få är där. Men det skulle inte fungera om
alla satt i kammaren och lyssnade på varandra hela tiden. Arbetet skulle
inte bli effektivt och vi vet ju oftast vad de andra partierna tycker i olika
frågor.
I stället brukar vi delta när det handlar om en fråga som det egna
utskottet har förberett. Annars går det bra att följa debatten på tv-
skärmar i arbetsrummet, i restaurangen och på andra ställen i huset. En
signal hörs i hela huset strax innan det är dags att rösta i någon fråga.
Därför kan man se hur riksdagsledamöter som suttit och arbetat med
något annat kommer rusande till plenisalen när det är dags att rösta.
På eftermiddagen träffar jag de andra alliansledamöterna som sitter
i konstitutionsutskottet för att förbereda mötet nästa dag.
Torsdag Dagen börjar med att utskottet träffas. Därefter sitter jag
ofta i mitt rum och läser in m ig i frågor, skriver artiklar och förbereder
anföranden.
Klockan fyra samlas ledamöterna för att rösta i olika
frågor och då gäller det att vara på plats. När jag var
ny i riksdagen kändes det stressigt och jag var rädd Fakta om Kajsa Lunderquist
att missa något eller göra fel, men det är som med alla Parti: Moderaterna
andra arbeten, man vänjer sig och då är det inte så
Utskott: konstitutionsutskottet
märkvärdigt längre.
Oftast tar jag flyget hem igen på torsdagskvällen och Invald i riksdagen för: Malmö
arbetar i Malmö på fredagen. Politisk bakgrund: Olika poster
inom Moderata ungdomsförbun-
Fredag Fredagarna liknar måndagarna med olika aktivi- det, kommunfullmäktigeledamot i
teter i min egen valkrets. Uppsala
Viktiga politiska frågor: ungdoms-

Lördag/söndag Jag kan sällan känna mig helt ledig
arbetslöshet, rättsfrågor, närings-
på helgerna. Ofta ordnar mitt parti debatter eller andra frågor
aktiviteter där de vill ha sin riksdagsledamot med. Men
Född: 1983 i Uppsala
visst är jag ledig ibland också precis som alla andra.
Det är viktigt att man kan syssla med politik samti- Studier: juridik vid Uppsala och
digt som man är del i en familj och lever ett vanligt liv. Lunds universitet
Familj: gift, ett barn
65
•••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••
•
• •
• •
•
• Sveriges riksdag - viktiga ord •
•
•
•
• allmänpolitisk debatt - debatt som inleder riksdagsåret •••
•• •
•
•
• betänkande - utskottens förslag till riksdagsbeslut •
•
• •
• •
•
•
budgetproposition - regeringens förslag om skatter och om hur ••
• skattepengarna ska användas •
• ••
••• interpellation - skriftlig fråga från riksdagsledamot till statsråd
•
•
• • •
•
• justitieombudsmannen, JO - utses av riksdagen för att kontrollera •
• •
•
• ••
• att myndigheterna sköter sitt arbete
•
•• •••
konstitutionsutskottet - granskar regeringen och statliga myndig- •
••• heter och ser till att de inte bryter mot lagarna
•
•
•
• •
• •
•••
• motion - förslag från en eller flera riksdagsledamöter till riksdagen
•
•
• plenisal - den stora sammanträdeslokalen i riksdagen •
••• •
•
•
•• plenum - riksdagens gemensamma sammanträden •
•
• •
• proposition - regeringens förslag till riksdagen •
•
•• ••
• talman - riksdagens ordförande ••
• •
• •
••
•
utskott - här diskuterar representanter för de politiska partierna •
•
•
• motioner och propositioner och föreslår hur riksdagen ska besluta i •
• •
•
• de olika frågorna . ••
• ••
•
•• ••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••
1. Vad är riksdagen , vilka sitter där och hur har de kommit dit?
2. Vilka uppgifter har riksdagen?
3. Hur arbetar riksdagen?
4. Vad kallas riksdagens ordförande?
5. Var sker det mesta av riksdagsledamöternas arbete?
6. Vad är en
a) motion b) proposition?
7. Har en proposition eller en motion störst chans att få riksdagens stöd? Varför?
8. Vad är lobbying?
9. På vilka sätt kan den enskilda riksdagsledamoten vara med och påverka
det svenska samhället?
10. Hur mycket makt har riksdagen att påverka och förändra Sverige?
Diskutera
Riksdagen och dess ledamöter är med och formar det svenska samhället.
Vad finns det mer för krafter som påverkar samhället? Vilka krafter är starkast
när det gäller Sveriges framtid? Motivera era åsikter!
66
Regeringen
De flesta av oss kommer antagligen inte ihåg namnen på särskilt många

riksdagsledamöter, inte ens från vår egen valkrets. Men av regeringens
medlemmar känner de flesta igen en del. Visserligen består regeringen
bara av drygt 20 personer mot riksdagens 349 ledamöter, men det visar
ändå att regeringen har stor betydelse i politiken och att massmedierna
ofta rapporterar om vad regeringen gör och tycker.
Statsministern är chef för regeringen och har därför särskilt stor
makt. Riksdagen väljer statsministern. Den som blir vald till statsminis-
ter har därför stöd av en majoritet av riksdagens ledamöter. De övriga
ministrarna, eller statsråden som de också kallas, utses av statsministern.
Han eller hon avgör också hur många ministrar som behövs och vilka
departement de ska ha ansvar för.
Regeringen är beroende av riksdagen och måste lägga fram sådana
förslag som de tror att riksdagen kommer att säga ja till.
Om regeringen för en politik som majoriteten i riksdagen inte har
förtroende för, kan riksdagen avsätta regeringen. Om fler än hälften av
riksdagens ledamöter i ett så kallat misstroendevotum röstar mot reger-
ingen måste den avgå. Riksdagen kan också genom så kallad misstroen-
deförklaring avsätta ett enskilt statsråd som de förlorat förtroendet för.
Regeringsbyggnaden
Detta system kallas parlamentarism. Det innebär att parlamentet, som Rosenbad ligger i närheten
i Sverige kallas riksdagen, har stort inflytande över regeringsmakten. av riksdagshuset i Stockholm.
Makt och politik Regeringen
Vad gör regeringen?

Att regera betyder att styra och det är just vad regeringen gör. Reger-
ingsbesluten fattas vid regeringssammanträden som brukar hållas varje
torsdag. Regeringen fattar ungefär 10 000 beslut under ett år.
Regeringe11 gör följande:

• lägger fram förslag till riksdagen
De förändringar som regeringen vill genomföra formuleras i förslag,
propositioner, som riksdagen beslutar om.
• ser till att riksdagens beslut förverkligas

Riksdagen fattar dagligen beslut i en mängd olika frågor. Det är stats-
förvaltningen som har till uppgift att se till att det blir så som riksdagen
har beslutat. Regeringen har ansvar för statsförvaltningen, det vill säga
för ämbetsverk och myndigheter.
• utarbetar statens budget

Regeringen ger förslag till hur staten ska använda sina pengar under det
kommande året. Man föreslår också vilka skatter som behövs för att få
råd med alla statens utgifter. De förslagen sammanfattas i budgetpropo-
sitionen, som är regeringens viktigaste förslag till riksdagen.
• förbereder nya lagar

Om riksdagen har fått ett förslag, till exempel att det ska vara straffbart
att inte ingripa om man ser någon i nöd, måste man utreda frågan innan
något beslut kan fattas. Riksdagen vill veta vilka olika effekter en sådan
lag skulle kunna få.
Utredningen görs av experter och politiker på uppdrag av reger-
ingen. När utredningen är klar, vilket i komplicerade fall kan ta flera
år, ska regeringen formulera ett förslag, en proposition, till riksdagen.
Om riksdagen röstar för propositionen formuleras den som en ny lag.
• beslutar om förordningar
Förordningar är tillägg till lagar. En lag skrivs med ett språk som är
mycket kortfattat. Förordningarna behövs för att förtydliga lagen så att
den tolkas på rätt sätt.
• ansvarar för försvaret och utrikespolitiken

Regeringen skriver under avtal med andra länder och beslutar i för-
svarsfrågor.
• företräder Sverige i EU
Regeringen företräder Sverige i Europeiska Unionens ministerråd och
driver de frågor som man tycker är viktiga i ministerrådets olika instanser.
68
-- -
- -
Rosenbad - regeringens kansli

Statsförvaltningen kallas
Mitt i centrala Stockholm ligger regeringskansliet, Rosenbad. ibland för "regeringens
Där arbetar statsministern och statsrådsberedningen, som är förlängda arm". Det är
alla ämbetsverk och
statsministerns kansli. Det ligger i närheten av riksdagshuset,
myndigheter som ska
kungliga slottet, departementen och statsministerbostaden. utföra det som regeringen
De flesta statsråd är chefer för var sitt departement, som har bestämmer. Exempel på
egna kanslier med politiska experter och tjänstemän. Många ämbetsverk är Skolverket,
Arbetsmarknadsstyrel-
av alla de frågor som regeringen beslutar om under en man-
sen, Migrationsverket
datperiod, har i själva verket avgjorts av statsrådet och hans och väderlekstjänsten
eller hennes experter på departementet. Hela regeringen kan SMHI. Myndigheter är till
exempel domstolar, Skat-
naturligtvis inte sätta sig in i alla frågor de har att besluta om.
teverket och ambassader
i utlandet.
Grundläggande fri- och rättigheter

Alla svenska medborgare har samma grundläggande fri- och rättighe-
ter, oavsett ålder, kön eller härstamning. För att vi ska kunna uttrycka
våra egna ideer är vi alla garanterade rätten att till exempel fritt söka
information, hålla möten och demonstrationer, bilda föreningar och
politiska partier.
Dessa rättigheter är skyddade av den svenska grundlag som kallas
regeringsformen, och den kan inte ändras lika lätt som andra lagar. Re-
geringsformen reglerar hur den offentliga makten ska utövas i Sverige.
69
Olika slags regeringar

Om ett parti har egen majoritet i riksdagen, det vill säga minst 175
ledamöter, så väljer de naturligtvis en statsminister från sitt eget parti.
En regering med egen majoritet i riksdagen har lätt att regera, efter-
som den nästan alltid kommer att få igenom de förslag den ställer till
riksdagen. En sådan regering kallas majoritetsregering. Flera partier kan
också gå samman och bilda en gemensam majoritetsregering. Så kom
den borgerliga regeringen till makten i valet 2006.
En regering som har stöd av färre än 175 ledamöter i riksdagen kallas
minoritetsregering. För att få igenom sina förslag i riksdagen behöver en
sådan regering förhandla med andra partier och få stöd av dem för sin
politik. Den socialdemokratiska regering som bildades efter valet 2002,
var en sådan minoritetsregering. För att få igenom sina förslag var den
regeringen tvungen att få stöd från Vänsterpartiet och Miljöpartiet vid
omröstningar i riksdagen. I valet 2010 förlorade de borgerliga partierna
majoriteten men de kunde ändå bilda en minoritetsregering.
En regering där representanter från flera olika partier ingår kallas
koalitionsregering. Partierna förhandlar sig fram till vem som ska bli
statsminister, vilka departement deras representanter ska styra över och
vilken politik de gemensamt ska föra . De borgerliga partierna har styrt
Sverige genom koalitionsregeringar vid sex olika tillfällen.
Om alla, eller åtminstone de flesta, partier ingår i regeringen kallas
det samlingsregering. I Sverige hade vi en sådan regering under andra
världskriget. Då ansåg man att alla gemensamt måste arbeta för landets väl.
Det anses eftersträvansvärt att en regering ska vara stark, att den
kraftfullt kan genomföra den politik som partiet eller partierna gått till
val på. Det kan en majoritetsregering göra. En minoritetsregering måste
ständigt söka stöd hos något eller flera av riksdagens partier för att få
igenom sina förslag i riksdagen. Det kan lätt resultera i en svag regering
som driver en vacklande och otydlig politisk linje.
Vårt valsystem med proportionella val resulterar i många partier och
risk för svaga regeringar. Majoritetsval, som exempelvis i Storbritannien,
ger däremot starka regeringar, eftersom det gynnar uppkomsten av två
partier. Många i Sverige förespråkar därför övergång till majoritetsval.
Allmän röst- Allmän rösträtt Samlingsregering Första egentliga folk-

rätt för män för kvinnor under 2:a världskriget pensionen till alla
Sverige och Borggårdstalet - slutet J Saltsjöbadsavtalet Barnbidrag

Norge skiljs åt för kungamakten mellan LO och SAF
I
år 1905 1911 1914 1921 1938 1939-1945 1948
70
Om en regering måste avgå, kan den sitta kvar som expeditionsreger-

ing tills en ny regering har hunnit tillträda. Det kan ta en viss tid att bilda
en ny regering och landet får naturligtvis aldrig vara utan en regering.
Röda och blå regeringar

I början av 1900-talet hade Sverige borgerliga regeringar. Men från mitten av 1930-talet har
socialdemokratiska regeringar dominerat. Alla regeringar har inte varit enpartiregeringar.
•
Aren 1939-45 till exempel, var Per Albin Hansson ledare för en samlingsregering. Regeringarna
Fälldin och Bildt var tre- eller fyrpartiregeringar. Nedan används blå text för borgerlig stats-
minister och röd för socialdemokratisk.
F W von Otter 1 900-1 902 Axel Pehrsson-Bramstorp 1936
E G Boström 1902- april 1905 Per Albin Hansson 1936-1939
J Ramstedt april-juli 1905 Per Albin Hansson 1939-1945
Ch Lundeberg juli-oktober 1905 Per Albin Hansson 1945-1946
Karl Staaff oktober 1905- maj 1906 Tage Erlander 1946-1951
Arvid Lindman 1906-1911 Tage Erlander 1951-1957
Karl Staaff 1 911-1 91 4 Tage Erlander 1957-1969
Hjalmar Hammarskjöld 1914-1917 Olof Palme 1969-1976
Carl Swartz 1917 Torbjörn Fälldin 1976-1978
Nils Eden 1917-1920 Ola Ullsten 1978-1979
Hjalmar Branting 1921-1923 Torbjörn Fälldin 1979-1982
Ernst Trygger 1 923-1924 Olof Palme 1982-1986
Hjalmar Branting 1924-1925 Ingvar Carlsson 1986-1991
Rickard Sandler 1925-1926 Carl Bildt 1991-1994
C G Ekman 1926-1928 Ingvar Carlsson 1994-1998
Arvid Lindman 1928-1930 Göran Persson 1998-2002
C G Ekman 1930-1932 Göran Persson 2002-2006
Felix Hamrin 1932 Fredrik Reinfeldt 2006-201 O
Per A lbin Hansson 1932-1936 Fredrik Reinfeldt 2010-2014
Folkomröstning o m Kärn kraftsreaktor Folkomröstning Sverige går med

pensionsfrågan tas i drift om kärnkraft i EU
Första tv-sändningen r 9 -årig Föräldra- Statsminister Utrikesminister

i Sverige grundskola försäkringen
I Olof Palme mördas Anna Lindh mördas
1956 1957 1974 1980 1986 1995 2003
71
- • .,
--
- - -
•
-
Per Albin Hansson 1945
- •
Svenska politiker
1. Bilderna visar sju olika svenska regeringar. Vilka av dem var röda och vilka var blå?
2. Jämför bilderna av Per Albin Hanssons och Fredrik Reinfeldts regeringar. Vad är det
som har förändrats, förutom det uppenbara att Reinfelds regering har häften kvinnor?
-
-
DPE3H.l{EHT
POCCH9CJCOA ..-J(EPAUHH
~ 4 • HI0.1111 19 94 I.
NI Ilp-847
r. Mocu.w, Kpn,r-
'<\
En tidigare hemligstämplad brevväxling mellan dåvarande statministern Carl Bildt och

Rysslands förre president Boris Jeltsin har offentliggjorts. Brewäxlingen handlade om
anklagelser om att Ryssland kränkt svenskt vatten med sina u-båtar.
Offentlighetsprincipen
Offentlighetsprincipen är en del av tryckfrihetsförordningen, som är en
av våra grundlagar. Tryckfrihetsförordningen är gammal. Den tillkom
redan 1766 och har alltså funnits i mer än två hundra år.
Anledningen till att offentlighetsprincipen finns är att svenska folket
ska ha rätt att veta vad myndigheterna gör. Beslut ska inte kunna fattas
i smyg. Alla ska kunna lägga sig i det myndigheterna sysslar med och
ifrågasätta vad de gör.
Alla handlingar som kommer in till en myndighet eller skickas ut
av en myndighet räknas som allmänna handlingar. Det kan till exem-
pel vara brev, mail, förslag till beslut eller utredningar. Vem som helst
har rätt att få se sådana handlingar och myndigheterna har skyldighet
att lämna ut dem.
74
Förvaltningen genomför besluten

Förutom departementen finns också statsförvaltningen till regeringens
hjälp. Det är olika ämbetsverk och länsstyrelser, som har till uppgift att
genomföra det som beslutas av riksdag och regering.
Exempel på ämbetsverk är Skolverket, Trafikverket och Socialsty-
relsen. Totalt finns det ungefär 80 olika ämbetsverk med ansvar för var
sitt område. Chefen för ett ämbetsverk kallas generaldirektör och utses
.
av regeringen.
En länsstyrelse finns i vart och ett av Sveriges 21 län. Länsstyrelserna
ägnar sig åt ungefär samma saker som ämbetsverken, fast på lokal nivå.
Chefen för länsstyrelsen kallas landshövding. Det hörs på chefens titel
att länsstyrelsen är en gammal myndighet. Från början var uppgiften
att kontrollera skatteindrivningen. I dag har den många andra uppgifter,
till exempel miljövård, räddningstjänst och livsmedelskontroll. Läns-
styrelsen har också ansvar för samhällsplaneringen i länet.
1. Vad är skillnaden mellan en majoritetsregering och en

minoritetsregering?
2. Vilken sorts regering har Sverige i dag?
3. Vad är skillnaden mellan en koalitionsregering och en
samlingsregering?
Diskutera
1. Hur många av de olika statsministrarna på s. 71
kände ni igen namnet på sedan tidigare?
2. Vad är politikerna på s. 72-73 mest kända för så här
i efterhand?
3. Vad anser ni om den svenska offentlighetsprincipen?
Få länder har så stor öppenhet när det gäller myndig-
heternas handlingar. Vilka fördelar finns det med
öppenheten? Vilka nackdelar kan finnas?
75
Monarkin
Sverige är en av världens äldsta
monarkier. Medan de flesta länder
har en president som statschef, har
Sverige en kung eller en drottning.
Kungatiteln är medfödd, kronan
går i arv. Tronföljden regleras i
successionsordningen, som är en
av Sveriges grundlagar. Fram till
1980 ärvdes tronen av kungens
äldste son, men det året beslöts att
äldsta barnet ska vara tronarvinge.
Prinsessan Victoria blev därige-
nom tronföljare, vår nästa monark.
Tidigare var det ju kungen
som styrde över Sverige. I hans
händer var hela makten samlad.
I dag är det annorlunda. Kungen
är statschef och har enbart repre-
sentativa uppgifter. Det betyder
att han ska representera Sverige i
olika officiella sammanhang. Han
tar emot besök från andra länders
statschefer och gör själv statsbesök
utomlands. I Sverige inviger han
konferenser, byggnader, vägar och
mycket annat.
Varje höst deltar kungen i
riksdagens högtidliga öppnande.
!(ungen bör inte uttala sig i po-
litiska frågor och han fattar inte
några som l1elst politiska beslut.
Han får inte ens gå in i riksdagen,
Kronprinsessan Victoria
kommer en dag att efterträda
utom just vid invigningen.
sin far och bli Sveriges Den svenska grundlagen är skriven så att man skulle kunna avskaffa
statschef.
monarkin och införa republik utan att göra några större förändringar i
statsskicket. Kungens uppgifter skulle helt enkelt kunna tas över av riks-
dagens talman. Flera politiska partier och organisationer arbetar för att
monarkin ska avskaffas, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet har in-
förandet av republik i sina partiprogram och Republikanska föreningen
har frågan som sin enda uppgift. Av partierna är det bara Vänsterpartiet
som aktivt driver frågan.
76
•••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••
•
• •
• •
• •
•
• Regeringen - viktiga ord •
•
• •
•
• budgetproposition - regeringens förslag till riksdagen om hur ••
•
• ••
• staten ska använda sina pengar under det kommande året ••
•
•
•
• misstroendevotum - när riksdagen begär omröstning om regering- •••
••• ens fortsatta förtroende •
•
•
• •
•• regeringsformen - grundlag som garanterar alla medborgare vissa •
•
•
•• fri- och rättigheter. Den reglerar hur staten ska utöva sin makt
•
•
•
• •
• Rosenbad - regeringskansliet i Stockholm •
• •
• •
• •
• statsminister - regeringens chef •
•
• ••
•
• statsråd - regeringens medlemmar, som också kallas ministrar ••
•
• ••
•
•
••
statsrådsberedningen - statsministerns kansli
••
••
•
• ••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••
1. Vilka uppgifter har regeringen?

2. Hur bildas regeringen?
3. Vad menas med parlamentarism?
4. Hur stor makt har regeringen att förändra och styra
Sverige?
Diskutera
1. Vilka argument finns det för och emot monarkin?
••
Vilka är alternativen till monarki? Ar det bra eller
dåligt att Sverige är en monarki?
2. Vilken tycker ni är den viktigaste politiska fråga som
riksdag och regering ska besluta om under det
kommande året? Varför är den frågan viktigast?
77
Går det att påverka politiken?

Sitter politikerna i riksdag och regering bara där i Stockholm och be-
stämmer över huvudet på folk, som det sägs ibland? Kan vi "vanliga
människor" påverka politiken?
Det finns fler sätt att påverka de politiska besluten än man kanske
först tänker på. Det första, självklara sättet att p åverka politiken är för-
stås att gå och rösta vart fjärde år. Men hur gör den som är för ung för
att rösta? Eller den som vill driva en speciell fråga och inte tycker att
något parti passar dem?
Att göra skillnad

När Anton Abele var 15 år fick han nog av gatu-
våldet i Stockholm efter en dödsmisshandel av en
ung kille. Anton Abele startade en Facebook-grupp
som han kallade "Bevara oss från gatuvåldet': Det
tog inte lång tid innan den hade över 100 000 med-
lemmar. Då arrangeradeAntonAbele en manifesta-
tion mot gatuvåldet och över 10 000 ungdomar och
vuxna deltog i Kungsträdgården i Stockholm. Efter
riksdagsvalet 2010 blev Abele den yngste svenske
riksdagsledamoten genom tiderna, 18 år gammal.
Anton Abele var bara 18 år när han kom in i riksdagen.
. "'
Gå med i en aktionsgrupp
Den som är särskilt engagerad i en viss fråga kan söka reda på en grupp
som ägnar sig åt just den frågan. Eller starta en sådan grupp själv.
Exempel på organisationer som specialiserat sig på en viss fråga
är miljöorganisationen Greenpeace, Jägareförbundet, Republikanska
föreningen, Villaägarna och RFSL, som arbetar med att ta till vara de
homosexuellas, bisexuellas och transpersonernas rättigheter.
Grupper kan också startas kring speciella frågor, som till exempel
att man vill stoppa ett motorvägsbygge eller bevara en skog eller älv.
Kontakta en riksdagsledamot
Alla som sitter i riksdagen är valda av människor i en valkrets någonstans.
De som vill bli omvalda gör klokt i att lyssna på människorna som bor
i deras valkrets och föra fram frågor som är viktiga för dem i riksdagen.
Ett enkelt sätt att göra dem uppmärksamma på en fråga man tycker
är viktig är att skriva ett brev eller ett mail till dem och berätta vad
man tycker. Om man är flera som går ihop och skriver kan det ha ännu
bättre effekt.
Demonstrera
Ju fler som tycker lika, desto troligare är det att man får igenom sin
politik. Därför har människor ofta gått ut på gatorna med plakat och
banderoller och ropat ut sina åsikter. Då skrivs det ofta i tidningarna
och frågorna får uppmärksamhet.
Diskutera
1. Finns det någon fråga där ni själva skulle vilja driva
fram en förändring? Vilken i så fall?
2. Vilka metoder tror ni skulle ha bäst effekt om ni drev
frågan?
3. Anton Abele vara bara 18 år när han kom in i riksda-
gen. Han är ovanlig. Endast en procent av riksdags-
ledamöterna är under 25 år. Och bara två procent av
dem är över 65 år. Hela åttio procent av de folkvalda
är 35-64 år. Varför är yngre och äldre personer under-
representerade i riksdagen, tror ni?
79
Kommun och landsting
Riksdag och regering bestämmer över frågor som rör hela landet. Men
regeringen i Stockholm kan inte sitta och besluta om hur avloppsled-
ningarna ska dras i Haparanda, eller om det ska byggas en ny idrottsplats
i Göteborg. Sådana frågor sköts naturligtvis bättre av dem som bor i de
två kommunerna. Sedan gammalt har varje kommun rätt att besluta om
de frågor som rör den egna kommunen. Det kallas kommunalt självstyre.
Under de allmänna valen vart fjärde år, väljs därför representanter
till kommunfullmäktige i alla Sveriges 290 kommuner, som själva får
bestämma om sina gemensamma angelägenheter. Det handlar om vik-
tiga verksamheter som till exempel förskolor, skolor, bra11dkår, vatten,
En fjärrvärmeledning har
sprungit läck och måste avlopp, sophantering och idrottsplatser.
lagas. Det är kommunens
ansvar.
Makt och politik Kommun och landsting
Kommunfullmäktige
- kommunens riksdag
På många sätt kan kommunfullmäktige liknas vid en riks- Kommunens inkomster
dag för kommunen. Folkmängden avgör hur många leda-
möter som ska finnas. Minsta antalet är 31 och högsta är
101. Det ska alltid vara ett udda tal, så att röstningar inte
kan sluta oavgjort.
l{ommunfullmäktige brukar sammanträda en gång i
månaden. Ledamöterna, de förtroendevalda, har oftast sina
uppdrag vid sidan av vanliga arbeten. Kommunfullmäktige
är det högsta beslutande organet för kommunen. Förslag
till kommunfullmäktige kan komma från enskilda ledamö-
ter, kommunstyrelsen eller andra styrelser och nämnder. • Skatter: 68 %
• Avgifter: 16 o/o
• Statsbidrag: 7 %
Vad beslutar kommunfullmäktige om?
• Övrigt: 9 %
• Kommunens inkomster
l{ommunen får inkomster från skatter, avgifter och genom
statsbidrag men också ibland genom att låna pengar. Kommunens utgifter
Det är kommunfullmäktige som bestämmer hur
mycket kommunalskatt invånarna ska betala och hur stora
avgifterna ska vara för sophämtning, besök på simhallen
och vad det ska kosta att ha barn på förskolan.
• Kommunens utgifter
l( ommunen har ansvar för och bekostar skolor, socialvård,
barnomsorg, vatten och avlopp, gator, fri tidsanläggningar
med mera.
Det är alltså kommunfullmäktige som beslutar om
Grundskola: 19 %
man ska bygga ett nytt bostadsområde, stänga ett fritids-
Förskola m.m.: 7 %
hem eller bygga en ny sporthall.
• Gymnasium: 10 %
Övrig utbildning: 4 %
• Vilka ska sitta i nämnder och styrelser? Äldreomsorg: 21 %
l(ommunfullmäktige kan fritt besluta om kommunens or- Övrigt: 21 %
Funktionshindrade: 12 %
ganisation. Bara några få nämnder och kommunstyrelsen
Socialbidrag: 6 %
är obligatoriska. Fullmäktige kan också överlåta besluts-
rätten i vissa frågor till styrelser och nämnder.
I genomsnitt fördelar sig
Kommunfullmäktige utser ledamöterna till alla nämn- kommunernas inkomster
der och styrelser som de har bestämt att kommunen ska ha. och utgifter så som cirklarna
.
visar.
l(ommunstyrelsen är den viktigaste. De olika partierna
får ofta in ledamöter i styrelsen i förhållande till antalet
röster de fick i kommunalvalet.
81
Kommunstyrelsen - kommunens regering

Kommunstyrelsen kan sägas vara kommunens regering. Det är kom-
munstyrelsen som ser till att kommunfullmäktiges beslut blir genom-
förda. Styrelsen förbereder ärendena till kommunfullmäktige. Ofta blir
besluten i fullmäktige så som styrelsen föreslagit. Det gör att politikerna
i kommunstyrelsen har stort ansvar för den politik som förs.
Kommunstyrelsen beslutar också själv i många olika frågor. Det ger
styrelsen stor makt över hur kommune11 sköts. I kommunstyrelsen sitter
de ledande politikerna. Ofta är det samlingsstyre. Flera partier är då
representerade i styrelsen. Det betyder dock inte att alla har lika stor makt.
Om två eller flera partier tillsammans har majoritet, kan de komma
överens om ett politiskt program som de vill följa. Då är det den majo-
riteten som beslutar i kommunstyrelse och kommunfullmäktige.
,'
- Kommunfullmäktige
• ·~•,-- • --' • n "' •' • • ,:~ •
,,
Kommunstyrelsen
Val nämnd Socialnämnd
••
Overförmyndarnämnd Skolstyrelse
Byggnadsnämnd
Alla kommuner har alltså kommunfullmäktige. Alla kommuner har

dessutom en kommunstyrelse, som ser till att besluten i kommunfull-
mäktige genomförs. Dessutom måste alla kommuner ha en valnämnd
och en överförmyndarnämnd. Socialnämnd, skolstyrelse och byggnads-
nämnd är exempel på nämnder som kommunerna inte måste ha, men
som de flesta väljer att ha därför att de behövs.
Kommunerna kan inte planera sin verksamhet för ett år i taget. Det
är viktigt med flerårsplaner, både för den fysiska och den ekonomiska
planeringen. Den fysiska planen handlar om framtida utbyggnader av
bostadsområden, vägar, naturområden och mycket annat.
På samma sätt gör man flerårsplaner för hur kommunens utgifter
och inkomster ska fördelas. De olika nämnderna lämnar in äskanden,
önskemål om pengar. Sedan prioriterar kommunstyrelsen bland dem
och föreslår kommunfullmäktige hur pengarna ska fördelas mellan
nämnderna.
82
Tjänstemän på kommunen
beslutar om bygglov.
Tjänstemännen i förvaltningen
Den som vill bygga ett hus kan inte bara sätta igång utan vidare. Man
måste först ha ett bygglov. För att få det skickar man in en ansökan till
kommunens byggnadskontor. Byggnadskontoret är en del av den kom-
munala förvaltningen och lyder under byggnadsnämnden.
Någon av tjänstemännen där, som inte är politiker, tar hand om bygg-
nadsärendet och utreder. Sedan är det politikerna i byggnadsnämnden
som tar beslut i frågan.
Alla politiska nämnder i kommunen har tjänstemän som förverkligar
besluten. På skolkontoret arbetar experter på skolfrågor. På gatukon-
toret finns folk som kan sköta gator och vägar, och som har en mängd
maskiner och annan utrustning för att kunna göra arbetet.
Dessa tjänstemän och andra anställda utgör tillsammans kommu-
nens förvaltning. Naturvårdschef, gatudirektör, stadsingenjör, miljö-
och hälsovårdschef är några exempel på höga tjänstemän inom den
kommu11ala förvaltningen.
Tjänstemännen utreder ärenden för att politikerna ska kunna be-
sluta. De planerar verksamheten och genomför besluten. Förvaltningens
tjänstemän har alltså mycket att säga till om i kommunen.
83
Unga och gamla samla-

des för att demonstrera
Lyssnar politikerna?
när ett gruvbolag började
Ibland sägs det att politikerna beslutar över huvudet på folk och inte
awerka Ojnareskogen på
Gotland och förbereda lyssnar på dem.
för att öppna ett stort "Det är ingen ide att protestera, politikerna bryr sig ändå inte om
kalkbrott.
vad vi tycker'~ säger en del. Men visst går det att få politiker att ändra
sig. Blir motståndet mot ett beslut starkt och envist, händer det att folk-
opinionen vinner och beslut ändras. Politikerna är vanliga människor
och går naturligtvis att övertyga.
I en demokrati kan eniga medborgare påverka besluten.
1. Varför har vi kommuner?

2. Hur styrs en kommun?
3. Ge exempel på frågor som kommunfullmäktige beslutar om.
4. Hur hög är kommunalskatten i er kommun? Är den hög eller låg jämfört med
andra kommuner i landet?
Diskutera
1. Finns det någon särskild fråga som just nu diskuteras livligt i er kommun?
2. Finns det någon kommunal fråga som ni själva har starka åsikter om?
84
Vi vill göra skillnad!

Många stadsdelar och förorter runt om i Sverige har av olika anledningar
fått dåligt rykte. Om de nämns i tidningarna är det ofta för att någon
har begått ett brott där eller för att det klottras och vandaliseras. Ibland
händer det att några av dem som bor i stadsdelen bestämmer sig för att
de vill ändra på det som inte är bra.
I några av Stockholms förorter finns till exempel organisationen
Megafonen. Så här säger de själva om sina mål:
Megafonen är en organisation som kämpar för social rättvisa i Sverige.

Vi organiserar unga förortsbor i Stockholm sedan starten 2008.
Vi bygger vårt arbete på den lokala gemenskapen: orten. Vi är upp-
växta här och kärleken för vårt hem är stark. Det är just därför som vi
inte står och tittar på när folk utifrån förstör våra områden genom att
höja hyror och kicka ut folk, lägga ner all service som bibliotek/sjukvård/
skolor och skicka polisen på ungdomar för att dom hänger på torget
i brist på mötesplats. Megafonen uppstod ur dessa förhållanden och
kommer att kämpa tills dagen denna situation är löst.
I vårt arbete jobbar vi politiskt, socialt och kulturellt. Vi jobbar på olika
fronter för att alla människor är olika och lockas av olika metoder och
aktiviteter. Det är vår viktigaste uppgift som rörelse att fånga upp dom
unga i orten som inte tror att förändring är möjligt och bevisa motsatsen.
Vårt motto förklarar egentligen allt:
EN ENAD FÖRORT KAN ALDRIG BESEGRAS
Diskutera
1. Är organisationer som Megafonen ett bra sätt att få
vara med och bestämma över platsen där man bor?
Vilka andra möjligheter kan ni tänka er?
2. Många tycker att det är viktigt att känna sig stolt över
det ställe där man bor. Håller ni med?
3. Vad tycker ni om Megafonens målsättningar?
•• ••
Ar de bra? Ar de möjliga att genomföra?
85
Vad gör landstingen?

I Sverige finns 20 landsting, ett i varje län med undantag av Gotland där
kommun och landsting sammanfaller. I Skåne och i Västra Götaland
kallas landstingen för regioner.
Landstingen liknar på många sätt kommunen, men de har andra
ansvarsområden. Det beslutande organet heter landstingsfullmäktige.
Ledamöterna väljs under de allmänna valen, vart fjärde år. Minsta an-
talet ledamöter är 31, men stora landsting har fler än 100.
Vad gör då landstingen?
• Sköter hälso- och sjukvård

Ungefär 80 procent av landstingens verksamhet består av hälso- och sjuk-
vård. Det är dyr verksamhet för enskilda kommuner och det är därför
vi har landstingen. Många kommuner skulle inte ensamma ha råd att ha
egna stora sjukhus. Därför bidrar flera kommuner genom landstingen
till ett eller flera gemensamma sjukhus, bekostar ambulanser med mera.
• Ordnar kollektivtrafiken och ger bidrag till kultur

Landstingen har även andra uppgifter som är gemensamma angelägen-
heter för flera kommuner tillsammans. I(ollektivtrafiken till exempel,
Om vi råkar ut för en sköts ofta gemensamt av kommunerna. Kultur, som till exempel musik,
olycka eller blir akut teater och museer, får ofta ekonomiska bidrag från landstinget.
sjuka, tycker vi att det är
självklart att ambulansen
snabbt hämtar oss, utan • Driver vissa utbildningar
att vi behöver betala
Landstingen driver också vissa utbildningar, bland annat genom ett stort
för det! Betalar gör vi
förstås ändå - genom antal folkhögskolor. Dessutom driver landstingen naturbruksgymnasier
skatten till landstinget. på olika håll i Sverige.
I - ..- . . . .-
-., .•
..J • .. •
---
Landstingens ekonomi
Landstingens viktigaste inkomstkälla är landstingsskatten. Det är lands-
tingsmötet som bestämmer hur mycket vi ska betala i landstingsskatt.
Av varje hundralapp vi tjänar, går ungefär 11 kronor till landstinget.
När man går till sjukhuset betalar man en avgift, en så kallad pa-
tientavgift. Men den är bara en liten del av den verkliga kostnaden.
Den som genomgår en komplicerad operation, behöver bara betala
några hundralappar, trots att behandlingen i själva verket kanske kostat
100 000 kronor.
Landstingen har svårt att få sin budget att gå ihop. Sjukvården är
dyr och i nästan alla landsting har man problem med att få pengarna
att räcka till. Sjukhusen kräver mycket personal och stora investeringar
i form av utrustning av olika slag.
Landstingens inkomster
Ett försök att lösa sjukvårdskrisen har varit att bygga
vårdcentraler runt om i kommunerna, så att folk slipper
gå till de stora sjukhusen med alla små problem. Alla
har fått erbjudande om att lista sig hos en egen huslä-
kare som man i första hand ska vända sig till när man
blir sjuk. Men behovet av sjukhusvård har inte minskat
i takt med utbyggnaden av vårdcentralerna.
En orsak till höga sjukvårdskostnader är att vi får allt
bättre men dyrare metoder att behandla allt svårare fall.
Det går numera att till exempel rädda för tidigt födda
barn, som tidigare dog. Men vården av dessa barn är • Skatter: 72 o/o
• Patientavgifter: 3 %
mycket dyr. Den kräver också modern teknisk utrust-
• Statsbidrag: 20 o/o
ning som kostar mycket.
• Övrigt: 5 %
Sjukvården måste alltså prioritera. Det betyder att
man måste välja ut vilka sjukdomar och patienter man
ska behandla och vilka man ska låta bli. Det går inte Landstingens utgifter
att säga nej till att behandla en person som har brutit
benet. Men ska man till exempel bekosta svindlande
dyra transplantationer eller hjärtbyten?
• Hälso- och sjukvård 84 %

• Tandvård : 4 %
• Kultur, trafik och utbildning: 7 %
• ö vrigt: 5 %
87
M akt och politik Kommun och landsting
Att ha ansvar för många

miljarder kronor
Den som blir sjuk och uppsöker ett sjukhus
eller en vårdcentral träffar många landstings-
anställda: läkare, sjuksköterskor, biträden och
vaktmästare. Men vad gör de många tusen
landstingsanställda som jobbar bakom kulis-
serna med viktiga arbeten som vi inte ser?
Susanne Ek har ett sådant arbete. Hon är
29 år och arbetar som administrativ chef för
det största projekt något landsting i Sverige
driver; byggandet av Nya Karolinska Universi-
. . .. .
l J I J
tetssjukhuset i Solna.
"Visionen för det nya universitetssjukhuset i
Solna är att det ska vara Sveriges ledande uni-
versitetssjukhus och ett av de bästa i världen.
Det är första gången på 40 år som vi bygger
ett stort sjukhus i Stockholms läns landsting",
berättar Susanne.
"Det är mycket att tänka på och mycket som kan gå fel. Vi har stu-
derat de modernaste sjukhusen i andra länder för att lära oss så mycket
som möjligt. Själva byggnaden kommer att kosta minst 14,5 miljarder och
sen tillkommer allt innehåll, medicinsk-teknisk utrustning, IT-struktur och
mycket annat. Det blir många nollor efter allt", säger Susanne med ett
leende.
'
' '
"""' .. ,..
•
I j
'
' •>
•
.'
Här byggs Nya Karoliska sjukhuset i Solna.
88
Vi ber Susanne Ek berätta vad hon gör en vanlig dag.

"På morgonen kollar jag först mailen och kalendern och skriver ut
material inför dagens möten. Sen håller jag i ett enhetsmöte med 'min'
enhet. Vi diskuterar vad som ska göras under dagen och jag för anteck-
ningar. Sedan skriver jag rent anteckningarna från mötet och börjar jobba
med månadens riskrapport. Vi har elva riskområden , saker som är extra
viktiga att de inte går fel, som ledningsgruppen följer varje månad. Det kan
bli oerhört kostsamt att göra ett grundläggande fel i planeringen och det
vill vi göra allt för att undvika.
Efter lunch skriver jag på ett tjänsteutlåtande (tjänstemännens förslag
till beslut till politikerna), om till exempel IKT-infrastruktur (IKT = informa-
tions- och kommunikationsteknologi).
Därefter åker min chef och jag iväg till landstingshuset för att träffa
finanslandstingsrådet (den person som är högste politikern i vårt lands-
ting) och diskuterar större frågor som rör projektet.
Ibland avslutar jag dagen med en friskvårdstimme. Vi har rätt att
motionera på arbetstid för att hålla oss friska och må bra."
Hur trivs Susanne med sitt arbete?
"Jag känner att jag gör något som kommer att bli till nytta för andra
människor. Det är viktigt att det nya sjukhuset bli så bra som möjligt. Det
ska fungera i många år och rädda många liv. Det gör att även rutinupp-
gifter känns meningsfulla."
Från sitt kontor kan Susanne Ek titta ut över bygget som hon är med
och planerar. "Det är spännande att se hur det nya jättesjukhuset växer
fram", säger hon.
1. Hur skiljer sig landstingens uppgifter från

kommunernas?
2. Det sägs ibland att landstingen är onödiga och dyra
med många tjänstemän som ska avlönas. Kunde
kommunerna ta över landstingens uppgifter?
Vad talar för och emot?
Diskutera
De flesta landsting har ekonomiska problem. Frågar
man medborgarna så vill majoriteten att vi ska satsa på
bra sjukvård för alla. Men få vill att skatterna ska höjas.
Ska det finnas möjligheter att "köpa" sig förbi köer och
betala för en bättre vård än vad samhället har råd att
ge alla?
89
Ska Robin Hood få ta från ... ?

Alla kommuner klarar inte av att sköta sina lagstadgade uppgifter med
de pengar de kan ta in i skatt från medborgarna. Det är ofta glesbygds-
kommuner, eller kommuner med dyra sociala åtaganden, som går back.
Befolkningen där är oftast äldre än i andra kommuner.
För att utjämna olikheterna har riksdagen bestämt att en del av kom-
munalskatten från rika kommuner ska föras över till fattigare kommu-
ner. Det kallas för det kommunala utjämningssystemet. Man vill inte
att människor som bor i en rik kommun ska få bättre kommunal service
än de som bor i fattigare kommuner. Den här skatteöverföringen brukar
även av vissa kallas Robin-Hood-skatt.
De kommuner som betalar utjämningsbidragen tycker naturligtvis
att det är orättvist. De brukar hävda att det inte är kommunernas upp-
gift att utjämna de ekonomiska ojämlikheterna i landet. Om staten vill
hjälpa vissa kommuner, måste det också vara staten som betalar, säger
de. IZritiker påpekar att det här systemet minskar lusten att anstränga
sig och att spara. Argumenten för och emot är många.
Socialdemokraterna tycker ofta att sådant som bibliotek, simhallar
och kommunal musikundervisning ska vara mycket billigt eller helt
gratis. Annars missgynnas familjer med dålig ekonomi.
De borgerliga partierna tycker ofta att man kan ta ut en avgift för
dessa verksamheter. De säger att människor själva, inte myndigheterna,
ska få avgöra vilka aktiviteter de vill lägga sina pengar på.
Resultatet kan bli att kommuner som får pengar via utjämningsskat-
ten har gratis kommunal musikskola, medan kommuner som tvingas ge
pengar kanske har avgifter på kommunala musikskolan.
Är den ekonomiska utjämningen mellan kommunerna bra och rätt-
vis - eller är den orättvis? Svaret beror kanske på vilken politisk åsikt
man har och var man bor.
90
- I I
Det kostar ingenting att

••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••• låna böcker på biblioteket.
•
• •
• • Det är skattepengar som
• •
•
•
Kommun och landsting - Viktiga ord •
• betalar. Skälet är förstås
• •
• förtroendevald - politiker, personer som fått medborgarnas förtroende • att alla ska ha samma
• •
• • möjligheter att låna böcker,
•
• att styra kommun eller landsting ••
•
• •• läsa tidningar och så
• kommunal självstyrelse - kommunernas rätt att själva, utan •• ..
• vidare. Ar det bra eller
•
• inblandning från staten, bestämma över frågor som rör den egna ••
dåligt?
•
•
• kommunen •••
•
•• kommunalråd - oftast kommunstyrelsens ordförande, heltidspolitiker ••
•
•• •
•
•• som avlönas av kommunen •
•
•• kommunfullmäktige - kommunens högsta beslutande organ som
•
•
• •
•• väljs vart fjärde år •
•
•• •
•
• kommunstyrelse - kommunens "regering", ser till att kommunfull- •
• •
• •
• mäktiges beslut blir genomförda •
•• •
•
• landstingsmöte - landstingets beslutande organ, ledamöterna väljs •
• •
• •
• vart fjärde år •
• •
• •
•
• nämnder - kommunens förvaltning , tjänstemän i nämnderna ••
•
• ••
• utreder ärenden, planerar verksamheten och genomför politikernas ••
•
•
• beslut ••
•
•
• samlingsstyre - flera politiska partier finns företrädda i kommun- •••
•
•• styrelsen •••
••
•
• ••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••
91
Det finns mycket mer att ta reda på och fundera över än vad som får plats på några sidor i en
lärobok. Här följer ett antal förslag på frågeställningar och arbetsuppgifter för den som vill ta reda
på mer om de politiska frågorna.
1. Vilka bestämmer i Sverige? mas när det gäller skattepolitiken, skolan, barn-
Försök att så långt som möjligt analysera vilka omsorgen , utrikespolitiken, miljön, djur- och
som verkligen har makten i Sverige. Det är ingen människorätt och så vidare?
lätt uppgift, men viktig att fundera över. Många
säger att politikerna bestämmer. Frågan är om
4. Hur gick valet?
det är sant.
• Vilka krafter är det som främst utformar vår Gör en undersökning av resultatet i det senaste
framtid i Sverige? Regeringen? Riksdagen? politiska valet.
Företagsledare? Tidningarna, radio och tv? De • Vilka partier kom in i riksdagen? Hur många
fackliga organisationerna? Politiska partier? procent av rösterna fick vart och ett av dem?
• I vilken grad styrs Sverige utifrån -genom EU, Hur blev mandatfördelningen? Vilka partier
den globala ekonomin och storföretagen? ställde upp i valet men hamnade under fyra-
• Vilka styr i kommunerna? Tjänstemännen i procentspärren? Vilken politik företrädde de?
förvaltningen? Några kommunpampar? Kom- • Varför gick valet som det gick? Vilka frågor
munfullmäktige? I vilken grad styr riksdag och talades det mest om i debatterna före valet?
regering över kommunerna?
5. Vilka sitter i regeringen?
2. Vad vill partierna? Vilket eller vilka partier bildade regering efter se-
naste riksdagsvalet? Vilket stöd har partiet i riks-
Välj ut något av de politiska partierna och ta reda
dagen? Vem är statsminister? Vilka är de andra
på mer om det.
statsråden eller ministrarna? Vad har regeringen
Historik: Hur blev partiet till? Vilka frågor var
åstadkommit? Vilka är de största problemen för
partiets kärnfrågor från början? Vilka var det som
regeringen? Vad anser du att regeringen har lyck-
bildade partiet och röstade på det? Hur har ut-
ats respektive misslyckats med? Använd reger-
vecklingen varit?
ingens hemsida.
I dag: Hur vill partiet förändra Sverige på kort
och på längre sikt? Var står partiet i några aktu-
ella frågor, till exempel: - skattepolitiken - skol- 6. De stora ideologierna
politiken - invandrare och flyktingar- brottslighet Beskriv, analysera och värdera någon av de stora
- jämställdhet - EU/EMU? ideologierna:
Framtiden: Fundera över hur framtiden ser ut a) konservatismen
för partiet. Vad talar för och emot att fler kommer b) liberalismen
att rösta på partiet i valen? Vilka frågor tror ni är c) marxismen-socialismen
viktigast för partiet om tio år?
Läs i partiprogrammen och partiernas hem- När uppstod ideologin? Viktiga föregångare/grun-
sidor, men försök också få en intervju med någon dare? Vad har ideologin i fråga betytt i världen?
företrädare för partiet. Vad betyder den i dag? Vad anser du själv om
fördelarna och nackdelarna med den ideologi
du beskrivit?
3. Bilda ett eget parti!
Du kanske inte håller med något av de politiska
partierna i viktiga frågor. Hur skulle det vara att 7. Kungen och makten
bilda ett eget parti? Vilka skulle de viktigaste frå- Den svenske kungen hade tidigare stor makt.
gorna för ditt parti vara? Vilka skulle målen vara Kraftfulla kungar, som till exempel Gustav Vasa
på lång sikt? Hur skulle partiprogrammet utfor- och Karl XII , härskade som diktatorer.
92
• Hur gick det till när kungen förlorade makten? 9. Hur fungerar sjukvården?
Varför skedde det? Vilka försvarade kungamakten Hur långa är köerna till olika typer av vård i ert lands-
och vilka arbetade mot den? ting? Hur vill politikerna och tjänstemännen förbättra
• Vad anser de olika partierna i dag? Vilka vill av- vården och servicen till de sjuka?
skaffa monarkin och vilka vill behålla den? Skulle privat sjukvård klara situationen bättre?
• Vad gör kungen, drottningen och kronprinsessan? Ska även akutsjukhus få vara privata? På nätet hittar
Vilken roll spelar de? man en del fakta, landstingets tjänstemän och politi-
• Ska vi behålla monarkin eller ska vi införa republik? ker kan mer. Journalister på ortens tidning kan vara
en bra källa.
8. Politiken i din kommun

Studera det politiska livet i din egen kommun. Gör 10. Undersök det kommunala
studiebesök, gör intervjuer. utjämningssystemet
• Vilka politiska partier kämpar om makten? Hur ser Vilka betalar? Vilka får bidrag? Är det ett bra system?
mandatfördelningen i kommunfullmäktige ut? Vilka Kan man göra på något annat sätt?
är de "tunga" namnen bland politikerna?
• Vad strider politikerna om? I vilka frågor är de
ense? Hur vill de olika partierna forma kommunens 11. Gör om Sverige!
framtid om de får bestämma? Anta att du får makten i Sverige. Hur vill du forma om
• Hur är förvaltningen organiserad? Vilken makt har det politiska systemet, och vilka beslut skulle du driva
tjänstemännen i kommunens förvaltning? Har de igenom? Hur skulle det då se ut i det här landet om så
för stor makt? Eller borde de ha större makt? där 1Oår? Hur skulle det vara att leva i ditt nya Sverige?
• Finns det någon fråga där människor driver opinion
utan hänsyn till partipolitiken? Vad handlar det om?
Hur ställer sig partierna?
• Fungerar kommunen bra eller mindre bra? Vad
skulle du vilja ändra?
Olika arbetssätt
Man kan arbeta med uppgifterna i "Undersök" på olika • Film, tv- och radioprogram
sätt. I en klass kanske gemensam diskussion fungerar • Foton och bilder
bra, åtminstone ibland. Andra vill hellre arbeta i grupp, • Intervjuer med exempelvis politiker eller experter
men dela upp arbetet med att ta reda på fakta för att
sedan gemensamt sammanställa alltihop.
Här tänker vi oss främst att du arbetar självstän- Du får inte stjäla andras arbeten
digt med uppgifter du väljer och gör det på den nivå Att kopiera ett arbete som någon annan gjort och påstå
som du klarar av och hinner med. Här kan du hitta att du gjort det själv är förstås bedrägligt och förbjudet.
vad du söker: Det kallas att plagiera. Texter, teckningar, fotografier,
• Faktaböcker filmer, datorspel, databaser och musik har skapats av
• Databaser och andra källor via internet en eller flera personer - upphovsmän. En upphovsman
• Statistiska undersökningar och rapporter äger resultatet, upphovsrätten, till sitt verk.
• Tidningar och tidskrifter Upphovsrätten gäller automatiskt när verket
• Politiska partiers, myndigheters och andra skapas samt under upphovsmannens livstid och 70
organisationers hemsidor år efter det år han/hon avled. För att använda material
• Uppslagsverk med aktiv upphovsrätt krävs tillstånd och ersättning
• Arkiv till upphovsmannen.
93
Referat och citat har rätt . Arbetslösheten kan ju visserligen ha gått
Däremot är det förstås tillåtet att berätta vad någon ner men det kan bero på annat än regeringens poli-
annan skrivit, bara du gör det med dina egna ord och tik. Och oppositionen kan ha rätt om man jämför en
är noga med att ange källan. Kortare stycken på några längre tidsperiod. Här har vi två källor som båda vill nå
få rader kan man citera. Då måste man ange ordagrant ut med ett budskap. Då kan det vara bra att hänvisa
vad som står i källan, sätta citattecken runt omkring till båda uppgifterna och kanske försöka bilda sig en
och noga tala om var citatet kommer ifrån. egen uppfattning genom att ta reda på hur det ligger
till med de olika siffrorna.
Kan man lita på det du skriver?

Var kritisk!
När man ska ta reda på fakta och skriva mer utförligt om
ett ämne, som i uppgifterna i "Undersök", måste man Var också kritisk mot dig själv, dina egna fördomar
kunna ange var man har fått tag på det man påstår. och åsikter som kanske styr fel ibland. Följande är
Man måste med andra ord kunna ange sina källor. En bra att tänka på:
källa är allt som du kan använda för att få fram fakta • Vi tror alla gärna på information som stödjer de åsik-
och annat för ditt arbete. Källan kan vara vad eller ter vi redan har.
vem som helst, men alla är inte pålitliga. En artikel i en • Vi har lätt att hitta fram till sådant som vi förvän-
kvällstidning kan vara snabbt skriven av någon som tar oss och vill se.
inte är så kunnig men vill påverka läsaren i en bestämd • Vi har lätt att tro att det som är sant i dag är sant
riktning . Om du använder en kompis som källa för också i framtiden . Men fakta och åsikter kan åldras
att få reda på vad som är rätt ekonomisk politik för snabbt.
Sverige, ja då har du problem med trovärdigheten. Men • Använd flera källor om det är möjligt, det ger mer till-
för en enkät är kanske kompisen utmärkt. förlitlig information.
Man måste ange källan på ett sätt som gör att lä-
saren också kan hitta dem. Det duger inte att referera
Hur ska man ange källor?
till "internet" eller "en kompis".
I ett enkelt svar på en fråga, som de under rubriken
"Undersök" , räcker det säkert med att efter svaret
Vilka källor kan man använda? räkna upp källorna. Det kan vara tillräckligt att skriva:
Det finns naturligtvis mer och mindre pålitliga källor. Källor: Nationalencyklopedin, Dagens Nyheter 21/3
Har man fått en siffra från Statistiska centralbyrån vet 2013 och telefonintervju med Karin Grönsäter riks-
man att den är mycket pålitlig. Har man läst siffran i dagsledamot, Folkpartiet.
en blogg på nätet, är det inte lika säkert att den går I mer omfattande arbeten eller uppsatser kan det
att lita på. Tidningsartiklar är mindre pålitliga än till krävas mer precisa källhanvisningar och i vetenskapliga
exempel myndigheters hemsidor. Wikipedia kan vara sammanhang finns bestämda regler för hur man skriver.
mycket bra som ett första ställe att hitta en uppgift,
men det är inte säkert att allt som finns där stämmer.
Offentlighetsprincipen
Vem som helst har ju möjlighet att skriva i artiklarna på
Wikipedia. Därför är det klokt att kolla uppgifter man I Sverige har vi ju någonting som heter offentlighets-
hittar där mot någon annan källa. Däremot hänvisar principen. Den innebär att regeringens, riksdagens och
artiklarna på Wikipedia nästan alltid till ursprungskällan, kommunernas verksamhet så långt som möjligt ska
och då kan man gå direkt till den. vara öppna och tillgängliga för medborgarna. Därför har
allmänheten rätt att ta del av alla offentliga handlingar
och domstolsförhandlingar, och beslutande försam-
Hur ska man veta att en källa är pålitlig? lingars sammanträden är normalt öppna för allmän-
Siffran i bloggen på nätet kan naturligtvis vara helt heten. Myndigheter har också skyldighet att besvara
korrekt. För att förvissa sig om det bör man leta efter frågor, förslag och kommentarer från medborgarna.
andra källor som säger samma sak. Det kan också Men det kan ta lång tid att få svar och det händer att
vara bra att ställa den här frågan: "Vem säger vad svaren är diffusa och svårtolkade.
till vilka och varför?"
Exempel: Om regeringen påstår att deras politik
gjort att arbetslösheten minskat, medan oppositionen
hävdar att det är tvärt om , kan det hända att båda
94
Sveriges försvar
Behöver vi ett försvar?

Den berömde brittiske journalisten David Frost sa en gång ungefär så
här: "Man har räknat ut att det militära försvaret kostar varje engelsman
I 000 pund om året. Jag har ett förslag: Dela ut de tusen punden och
säg åt var och en att försvara sig själv!" Förslaget är förstås skämtsamt
och absurt) men ändå tankeväckande.
Behöver vi i Sverige ett försvar? Har vi några fiender? Skulle vi i dag
göra klokt i att lägga ned det dyra försvaret och på så sätt få pengar till
skolan) vården och så vidare?
Från värnpliktsarme till insatsstyrkor

Under lång tid var unga svenska män tvungna att göra "lumpen'~ värn-
plikten. Militärtjänstgöringen var alltså obligatorisk för män. Senare
kunde även kvinnor börja göra frivillig militärtjänst. Efter andra världs-
Svenska soldater på FN-
kriget sågs främst det kommunistiska Sovjetunionen som hotet mot
uppdrag i staden Mazar-
Sverige. i-Sharif i Afghanistan.
.. .. ~ .
• .. .
.. . ...
''
. , ~
·=' . ..
-
. •
Makt och politik Sveriges försvar
Efter Sovjetunionens upplösning, och kommunismens kollaps också

i övriga Europa på 1990-talet, förändrades läget. Steg för steg avskaf-
fade Sverige värnpliktsarmen. I stället har Sverige fått vad man kallar
insatsförsvar, som till stor del är inriktat på att göra insatser på olika håll
i världen där FN efterfrågar det. Sverige har till exempel skickat insats-
styrkor till Afghanistan under många år.
Det innebär att Sveriges stora, obligatoriska försvarsmakt har för-
vandlats till ett mindre försvar med frivilliga yrkessoldater. Sedan 1990-
talet har också flygvapnet och marinen kraftigt försvagats.
Försvarsmaktens fyra uppgifter

Riksdagen har gett försvarsmakten fyra huvuduppgifter:
Försvara Sverige. Försvarsmaktens uppgift är att försvara Sverige mot

väpnade angrepp som hotar vår frihet och vårt oberoende. Försvars-
makten ska kunna möta angrepp, oavsett var de kommer ifrån, och hela
landet ska kunna försvaras.
Hävda vår territoriella integritet. Svensk militär närvaro vid våra gränser
och omgivande havsområde ska fungera konfliktdämpande.
Bidra till fred och säkerhet i omvärlden. Sverige ska i samverkan med andra
länder aktivt delta i internationell fredsfrämjande och humanitär verk-
samhet. Eftersom militära konflikter alltid riskerar att utvidgas, ligger
det i Sveriges intresse att bidra till att lösa konflikter i vår omvärld.
Stärka det svenska samhället vid svåra påfrestningar i fred. Försvars-

maktens resurser ska kunna utnyttjas för att stödja det svenska samhäl-
let vid svåra påfrestningar även i fredstid. Ett effektivt samutnyttjande
av resurser med andra myndigheter är viktigt. Tillsammans med det
civila försvaret ska Försvarsmakten också kunna förebygga och h an-
tera katastrofer och kriser av icke-militärt slag, till exempel svåra natur-
katastrofer, miljöolyckor, terrorhandlingar och stora flyktingströmmar.
Att förhindra krig

Försvarets uppgift är att avskräcka andra länder från att försöka invadera
landet. Men vilka möjligheter har den nedbantade svenska försvarsmak-
ten att stå emot ett angrepp? Experternas bild av hotet mot oss bygger på
att Sverige skulle kunna dras in i en storkonflikt. Det svenska försvaret
ska då vara tillräckligt starkt för att slå tillbaka de mindre trupper som
någon av parterna skulle kunna avdela för Sverige.
Man räknar också i första hand med ett konventionellt krig, det vill
säga utan kärnvapen. Det land som tar till kärnvapen skulle omedelbart
96
självt attackeras och kanske förgöras av motståndarnas kärnvapen. Detta

innebär att ett storkrig mellan kärnvapenmakter, som till exempel USA
och Kina, är i det närmaste otänkbart. Problemet är i stället snarare att
kärnvapen riskerar att spridas till desperata diktatorer och terrorgrup-
per. Risken att diktatorn Saddam Hussein hade eller höll på att skaffa
sig bland annat kärnvapen var ju det skäl USA och Storbritannien angav
när de bestämde sig för att anfalla Irak år 2003. Nordkorea har också
vid flera tillfällen hotat att använda kärnvapen mot Sydkorea eller USA.
Är neutraliteten föråldrad?
Andra världskriget drabbade de nordiska länderna på mycket olika sätt.
Det som hände då har påverkat ländernas försvarspolitik. Norge och
Danmark ockuperades av det nazistiska Tyskland och gick efter kriget
in i den västliga försvarsalliansen NATO. Finland utkämpade ett bittert
krig mot Sovjetunionen och tvingades i fredsuppgörelsen ge bort land-
områden och ingå ett vänskaps- och biståndsavtal med Sovjetunionen.
Sverige lyckades stå utanför kriget och kunde, trots vissa eftergifter
mot Tyskland, bevara sin neutralitet. Det är en politik som fortsatt även
efter kriget. Den svenska neutralitetspolitiken har traditionellt beskrivits
som "alliansfrihet i fred, syftande till neutralitet i krig': Med det menades
att Sverige skulle stå utanför den västliga militäralliansen NATO och
den östliga Warszawapakten. Om ett krig bröt ut skulle Sverige stå vid
sidan om, vara neutralt.
lii "1'"$1 • ~ ' .

•
JJ ~~, , ~ ---1
-
{
PBEIO!J
~
Statsminister Per Albin

Hanson går i täten för
socialdemokraternas
demonstrationståg första
- maj 1940. Banderollen
visar att neutralitets-
politiken var deras
viktigaste fråga det året.
97
Efter det kalla krigets slut och sedan Warszawapakten upplösts, har
den svenska neutralitetspolitiken förlorat det mesta av sin betydelse.
Särskilt moderater och folkpartister har kritiserat politiken och sagt att
Sverige hör hemma bland västländerna. Neutralitetspolitiken går inte
att förena med EU-medlemskapet, säger de. Vi kan ju knappast vara
neutrala om övriga EU-länder angrips? Om vi själva blir angripna så
väntar vi oss säkert hjälp av de andra EU-länderna, säger de borgerliga.
På senare tid har det kommit fram information som visar att vi i prak-
tiken inte varit särskilt neutrala. Som exempel kan nämnas att Sveriges
ledande militärer och politiker l1ade åtskilliga hemliga samarbetsplaner
med NATO under perioder när regeringen bestämt påstod att Sverige
var neutralt. När man tidigare diskuterade ett tänkbart anfall mot Sve-
rige, så var det i praktiken från det kommunistiska Sovjetunionen man
såg hotet. Det styrde helt uppläggningen av Sveriges försvar. Det visste
också de flesta svenskar hela tiden. Knappast någon trodde att det var
USA eller Storbritannien som hotade oss.
Tredelat försvar
Det svenska militära försvaret är uppdelat i tre delar: armen, marinen
och flygvapnet. Förutom detta militära försvar, finns också en civil gren,
Myndigheten för samh ällsskydd och beredskap.
1. Vad betyder alliansfrihet och neutralitet?

2. Vad innebär den svenska neutralitetspolitiken?
3. Vilken ställning har Finland, Norge och Danmark tagit till militärallianser?
Varför skiljer sig deras inställning från Sveriges?
Diskutera
1. Borde vi återinföra den allmänna värnplikten i Sverige? Vad finns det för
fördelar och nackdelar med det? Ska i så fall också kvinnor kallas in till
militärtjänst?
2. Vad finns det för risker för att ett storkrig bryter ut i världen? Vilka skulle
orsakerna kunna vara?
3. Vad skulle hända om vi gjorde som David Frost skämtsamt föreslog och sa
åt var och en att försvara sig själv?
98
Hur styrs andra länder?
Demokratins utveckling under 2 500 år

Tanken att hela folket ska vara med och bestämma är inte ny. Redan
för 2 500 år sedan styrdes staden Aten, och flera andra grekiska stads-
stater, genom folkstyre. Alla fria, vuxna män i staden samlades för att
debattera och besluta i viktiga frågor. Demokrati är ett grekiskt ord som
betyder folkstyre.
Den grekiska demokratin gällde inte för alla. Slavar och kvinnor
hade ingen rösträtt. Ändå brukar man säga att det var i Grekland de-
mokratins vagga stod.
Den grekiska demokratin dog ut efter två hundra år och spreds
inte heller till andra länder. Diktatoriska kungar och kejsare fortsatte
att styra världen.
I bland annat 1600-talets England utvecklade filosofer och förfat-
tare ideer om hur länder borde styras på ett demokratiskt sätt. Dessa
tankar spreds till Frankrike och andra länder och fick allt större infly-
tande. Men de flesta människor ansåg det helt galet att "vanligt okun-
nigt folk" skulle få påverka landets styrelse. Det skulle sluta i kaos och I antikens Aten var tanken
fri och man samtalade om
katastrof, trodde man. viktiga frågor. Målning av
Rafael från 1500-talet.
Makt och politik Hur styrs andra länder?
Folkstyre och massmord

På 1700-talet flydde många människor undan förföljelser och förtryck
i Europa till "frihetens land'~ Amerika. När amerikanerna år 1776 förkla-
rade sig fria från England, slog de fast att alla medborgare skulle betraktas
som jämlika och garanteras en rad fri- och rättigheter. I konstitutionen
från 1789, som beskriver statsskicket i USA, fastställdes hur folkstyret
i den nya staten skulle fungera. Den konstitutionen blev genast ett fö-
redöme för andra länder.
1789 inleddes franska revolutionen med slagorden frihet, jämlik-
het och broderskap. Revolutionen slutade i skräck och massmord, och
något årtionde senare var Frankrike och en stor del av övriga Europa
ett kejsardöme under Napoleon. Diktaturen var tillbaka.
Andra världskriget och demokratin i Europa

I slutet av 1800-talet hade demokratin utvecklats steg för steg i de flesta
av Europas länder och hade i princip segrat vid första världskrigets slut.
Men snart tog diktatorerna Hitler, Mussolini och Franco makten över
stora delar av Europa och andra världskriget spred död och förstörelse
över vår kontinent. Efter krigsslutet 1945 befästes eller infördes demo-
kratiska statsskick i Västeuropa.
Det gamla Ryssland, som fick namnet Sovjetunionen efter den kom-
munistiska revolutionen 1917, blev en hård kommunistisk diktatur.
Länderna i Östeuropa, som 1945 erövrats av Sovjetunionen, påtvinga-
des också det kommunistiska statsskicket. Först när det kommunistiska
systemet föll samman efter 1989, har också Ryssland och de östeuro-
peiska länderna blivit demokratier.
Olika former för demokrati

Demokratin ser förstås inte lika ut i alla länder. Demokrati är inte bara
en fråga om allmän rösträtt. För att kunna tala om verklig folkmakt krävs
exempelvis yttrandefrihet, organisationsfrihet och ett fungerande rätts-
system som garanterar medborgarnas fri-och rättigheter.
Den grekiska antika demokratin är ett exempel på det som kallas
direkt demokrati. I Schweiz praktiseras direkt demokrati genom be-
slutande och ofta återkommande folkomröstningar i viktiga frågor.
Men också folkomröstningar i bland annat Sverige är exempel på direkt
demokrati.
Indirekt eller representativ demokrati betyder att folket i stället väljer
representanter, politiker, som fattar besluten och styr landet under en
period. Det är den här formen av demokrati som de flesta västländer an-
100
vänder sig av. Samhället har blivit så

svåröverskådligt att det inte skulle
fungera om alla skulle rösta om allt,
menar man.
Diktaturer lever kvar

Motsatsen till demokrati är dikta-
tur. Diktatur har genom historien
varit den vanligaste styresformen i ''
världen. I diktaturer styr en person
eller en grupp personer landet utan
att fråga medborgarna vad de tycker.
I länder med diktaturer hålls inga
fria politiska val. Håller man val är
det vanligt med fusk, de maktha-
vande ser till att rätt person eller
rätt parti vinner.
Diktaturer kan vara av olika slag.
I Kina bor över en miljard männi-
.-,.
skor. Där härskar sedan 1949 det
kommunistiska partiet och inga
a.n dra partier eller folkliga samman-
slutningar tillåts. Däremot har man Muammar Gaddafi, hän-
synslös diktator i Libyen
under senare tid öppnat landet för företagsamhet och turism. 0 0 o
under manga ar. Ar 201 1
Ett land med ännu hårdare förtryck är den helt isolerade kommu- gjorde folket uppror mot
honom men likt andra
nistiska staten Nordkorea. Ingen vet med säkerhet vad som l1änder i det
diktatorer vägrade han
helt slutna och stenhårt styrda landet. förstå vad som höll på att
Många afrikanska länder försökte införa demokrati när de på 1900- hända. "Mitt folk älskar
m ig", sa han i tv medan
talet gjort sig fria från de europeiska kolonialmakterna. Inte så många striderna rasade på gator-
har lyckats. Ofta har ett parti eller en stark ledare tagit makten och för- na utanför. Några månader
senare dödades han.
bjudit opposition. Exempel på det är Zimbabwe. I bland annat Pakistan
och Indonesien har militären tagit makten när de inte gillat den politik
som förts. Också i Latinamerika har många länder haft militärdiktaturer
under kortare eller längre perioder.
Religiösa diktaturer har varit vanliga i historien. I dag är det
främst i muslimska länder man kan finna exempel på religiös dikta-
tur. Nutida exempel är Iran och Saudiarabien, där förtryck och för-
följelser motiverats med hänvisning till islams heliga bok, I{oranen.
101
Drottning Elisabeth av England t illsammans med USA:s president Barack Obama.
Kung eller president?

Sverige är sedan gammalt en monarki. Äldsta barnet ärver numera
kronan. Förr var ju kungen envåldshärskare. Nu har han förlorat sin makt
men sitter fortfarande kvar som statschef. Hans roll är att representera
Sverige i olika sammanhang.
Många länder har i stället en folkvald president som statschef. De
länderna kallas republiker. Under 1900-talet var det många tidigare
monarkier som övergick till republik. Med demokratins genombrott
ansåg många att det var förlegat och odemokratiskt att ha ett ämbete
som man föds till.
Enhetsstat eller unionsstat?

Sverige, Italien och Frankrike är enhetsstater. USA, Tyskland och Indien
är unionsstater. Vilken är skillnaden?
Skillnaden blir tydlig när man ser på historien. De europeiska
enhetsstaterna har varit sammanhållna riken under lång tid. De har
102
haft en stark kungamakt. När de övergått till demokrati, har regeringen

gradvis övertagit rollen och behållit makten över hela riket.
Unionsstaterna däremot, består av ett antal självständiga regioner
eller småstater som slutit sig samman och bildat en union eller federa-
tion av ett antal delstater. Utrikespolitik, försvarsfrågor med mera sköts
på central nivå. De olika delstaterna kan till exempel ha olika skatter och
olika lagar på vissa områden.
Regering och parlament

I nästan alla länder röstar befolkningen fram någon form av parlament. I
Sverige kallas parlamentet riksdagen, i USA kongressen, i Tyskland för-
bundsdagen. Även odemokratiska länder brukar ha något slags parlament
men med obetydlig makt. Ett sådant exempel är folkrepubliken Kina.
Det svenska parlamentet har en kammare, det vill säga alla ledamö-
terna väljs in direkt av folket och sitter tillsammans i riksdagshuset. Många
länder, som USA, Storbritannien och Frankrike, har i stället ett system
med två kammare. Ena kammaren har ledamöter valda direkt av folket.
Hur den andra kammarens ledamöter tillsätts är olika mellan länderna.
Storbritannien har ett underhus som väljs av folket, och överhuset
som består av adelsmän, med ärvd titel. I Frankrike väljs nationalförsam-
lingen direkt, medan senaten tillsätts av kommunerna. I USA-kongressen
väljs ledamöterna i representanthuset av hela folket, medan senaten väljs
av företrädare för var och en av delstaterna.
Parlamentarism och presidentstyre

Det finns två vanliga sätt att utse regeringschef. Antingen utses han eller
hon av majoriteten i parlamentet, eller också har man separata val, där
folket röstar fram en president oberoende av parlamentet.
I stater med parlamentarism röstar folket fram ett parlament. Majo-
riteten i parlamentet bestämmer sedan vem som ska få bli regeringschef.
Oftast kallas regeringschefen för premiärminister. I Sverige kallas han
eller hon i stället för statsminister.
Stater med presidentstyre har antingen direkta val av president, eller
också har man indirekta val där folkrepresentanter röstar fram presiden-
ten. I många länder har presidenten en stark ställning och det händer
ofta att parlament och president hamnar på kollisionskurs.
103
En amerikansk soldat på
uppdrag i Saudiarabien.
USA har ibland kritise-
rats för att vara ett slags
världspolis som kan gripa
in mot andra länder över
hela jorden. -•••
USA - modell för andra?
USA är en viktig demokrati och ses ofta som världens mäktigaste land,
ekonomiskt och militärt. Det är skäl nog att närmare titta på hur USA
styrs och är organiserat.
Under många år, långt in på 1900-talet, var USA allmänt beundrat,
en förebild för andra länder. Den amerikanska författningen sågs som
modell för andra. Det var i USA friheten fanns, där fick man säga vad
man ville och tro som man ville. Under andra världskriget växte landets
popularitet när amerikanska trupper befriade Västeuropa från nazismen
och fascismen.
I dag är det inte lika självklart att älska USA. Händelsen med de två
flygplanen som styrdes in i World Trade Center i New York år 2001,
gjorde det skrämmande tydligt; många människor runt om i världen är
kritiska eller till och med hatar USA. Varför? Vad är det som har hänt?
En viktig faktor är att USA numera är ensam supermakt i världen. När
det kommunistiska Sovjetunionen fortfarande var mäktigt var världen
tydligt tudelad. Många länder såg USA som garant för att kommunis-
men inte skulle sprida sig och ta makten i världen.
104
I dag finns ingen sådan tydlig jämnstark motpol. Många tycker att
USA har blivit för starkt och att amerikanerna gör som de vill i världen.
Amerikanerna anklagas för att mest se till sina egna ekonomiska och
militära intressen, i stället för att samarbeta med FN och andra som vill
skapa en rättvisare och tryggare värld.
Men hos många, bland annat miljontals fattiga runt om i världen,
lever drömmen om USA, om friheten och möjligheterna där. Inget annat
land har så många som knackar på dörren och vill komma in. USA är
för dem invandrarlandet nummer ett.
Och många stater har fortfarande USA:s författning som förebild
när de skapar eller omformar sina egna politiska system.
Frihet och maktfördelning

0
USA:s historia som stat är kort. Ar 1776 gjorde 13 engelska kolonier

sig fria och bildade Amerikas Förenta Stater, United States ofAmerica.
År 1789 blev författningen klar. Ett viktigt syfte var att garantera varje
medborgare så stor personlig frihet som möjligt. Än i dag har ordet
Capitolium, kongress-
"freedom'~ frihet, nästan religiös betydelse för amerikanerna. byggnaden i Washington
USA bygger sitt styrelseskick på maktdelning. Varken presidenten D.C. Den är byggd med
Capitolium i det antika
eller kongressen ska få för mycket makt. Därför är presidenten och Rom som förebild.
kongressen politiskt oberoende av varandra. Presidenten behöver inte Rom var en "supermakt"
komma från det parti som har majoritet i kongressen. för två tusen år sedan ,
så som USA är i dag.
"?',..
I
- -,--i, c:::s, - [. --
........ . ...........
..... l ll f'-&c...--.
Varje påsk bjuds upp till 30 000 människor in till ett traditionellt påskfirande på
gräsmattan utanför presidentbostaden Vita huset i Washington.
Presidenten
USA:s president brukar kallas världens mäktigaste man. Enligt författ-
ningen har han i uppgift att vara statschef, att utse och leda regeringen,
att utarbeta statens budget, att godkänna de lagar som kongressen fö-
reslår, att ansvara för de statliga myndigheterna, att ansvara för utrikes-
politiken och att vara överbefälhavare.
Presidenten väljs på fyra år och får omväljas högst en gång. Han
utser själv sin regering.
Kongressen
Kongressen har två avdelningar, representanthuset och senaten. Kon-
gressen beslutar om lagar som sen måste skrivas under av presidenten.
Om han vägrar kan kongressen fatta samma beslut igen men då krävs
två tredjedels majoritet för att lagen ska gå igenom.
Kongressen måste också godkänna det budgetförslag som presiden-
ten presenterat. Både kongressen och presidenten väljs vid allmänna val.
106
Högsta domstolen
Till skillnad från många andra länder har Högsta domstolen i USA också
politiska uppgifter. Högsta domstolen kan förklara en lag ogiltig om de
bedömer att den går emot USA:s författning.
De nio ledamöterna av Högsta domstolen utses av presidenten på
livstid. Senaten måste godkänna utnämningen. En president kan på det
viset få inflytande långt efter det att han själv avgått.
Delstaterna
USA är en förbundsstat, en union av självständiga stater som lämnat
över en del av sin makt till centralregeringen i Washington. Mycket av
den politiska makten ligger dock kvar hos delstaterna. Förhållandet
mellan centralmakten och delstaterna är en annan sida av maktdelnings-
systemet. Delstaternas motsvarigheter till president och kongress är
guvernör och delstatsparlament.
Unionen sköter centralt bland annat utrikespolitik, försvar, utrikes-
handel, penningväsen och beskattning för unionens behov. Staterna
ansvarar för skolor, hälsovård, socialvård, kommunikationer och det
mesta som gäller lagstiftni11g. Därför kan skolväsen, körkortsålder och
syn på dödsstraff variera mellan de olika delstaterna.
Partier
I USA finns bara två större partier, demokraterna och republikanerna.
Skillnaden inom dessa båda partier är större än skillnaden mellan dem.
Partierna har därför inte partiprogram på det sätt som europeiska par-
tier har. Det republikanska partiet är dock generellt mer konservativt
än det demokratiska.
Mellan valen har partierna ingen större verksamhet. När det gäller att
påverka politiken har olika påtryckargrupper större betydelse. Fackför-
eningar, företrädare för industrin, fredsrörelser och organisationer som
verkar för allas rätt att bära vapen, kyrkliga organisationer och grupper
som vill avskaffa (eller införa) dödsstraffet är exempel på grupper som
har anställda som på heltid försöker påverka politikerna i Washington.
Denna så kallade lobbyverksamhet sker helt öppet och är ingenting
man smyger med.
107
Har folket alltid rätt?
I en demokrati är det majoriteten av E Demokratin är långsam och ineffektiv.

befolkningen som bestämmer. Men har Den leder bara till käbbel och bråk.
majoriteten alltid rätt? Tänk om de flesta Det vore bättre om en klok person
vill avs kaffa demokratin eller starta ett krig bestämde i samhället. En god diktator
eller förbjuda preventivmedel? som snabbt driver igenom det som
Vad skulle du svara dem som sa så här: är bra för hela folket. Som det är nu
tjafsas det om allting. De flesta har
A Om majoriteten vill avskaffa demokra- inte en aning om vad de röstar på.
tin, så ska den avskaffas. Annars är Folk vet inte vad som är bäst för dem!
det ingen demokrati.
F Den indirekta demokratin gör att
B Vår demokrati är egentligen dikta- besluten kommer alldeles för långt
tur. Det är majoritetens diktatur över från människorna. Vi borde införa
minoriteten. Om 51 procent av befolk- direkt demokrati i stället. Då skulle
ningen vill återinföra dödsstraffet och alla börja bry sig mer om olika frågor.
49 procent inte vill det, betyder det att
flera miljoner människor måste leva
med något de är motståndare till.
C Vi skulle få ett förskräckligt Sverige
om folket fick bestämma om allt. Det
finns mycket som majoriteten inte
klarar av att besluta om, till exempel
komplicerade ekonomiska frågor,
flyktingpolitiken och energiförsörj-
ningen. Sådana frågor är det bättre att
låta experter och politiker avgöra.
D Ibland är det rätt att strunta i vad
majoriteten har beslutat. Det kan till
exempel vara när djur eller människor
far illa, eller när vår miljö hotas för all
framtid. Då kan man tvingas ta till våld
och göra uppror om det behövs.
Kungsgatan i Stockholm vid omläggningen till

högertrafik 1967. Vid en folkomröstning tolv år
tidigare hade svenska folket röstat nej till detta.
108
Diskutera
1. Vilken är skillnaden mellan monarki och republik?
Fördelar? Nackdelar?
2. Är det självklart att vårt västerländska, demokratiska
styresskick är bäst? Ska vi försöka övertyga resten
av världen att göra som vi, eller kan det finnas andra
sätt att styra ett land som är lika bra?
3. I Schweiz har man ett system med mycket mer direkt
demokrati än i de flesta andra länder. Medborgarna
röstar direkt om många frågor. Vad kan det bero på
att inga andra länder har det systemet? Vilka kan för-
och nackdelarna vara?
4. Vad kan det finnas för för- och nackdelar med en
stark president som motvikt till parlamentet, som
man har i till exempel USA?
•••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••
• ••
• •
• Hur styrs andra länder? - Viktiga ord •
•• •••
•
• demokrati - folkstyre, befolkningen har makten och beslutar direkt •
• •
• eller genom ombud om hur landet ska styras ••
•• •
• •
• diktatur - en person eller grupp styr landet utan att folkflertalet •
• •
•• tillfrågas •
••
•
• •
• direkt demokrati - folket röstar direkt i olika frågor och beslutet blir •
•• •
••
• som majoriteten vill
• •
• •
••• enhetsstat - makten finns samlad hos en regering som styr över ••
•
• hela landet •
• •
•• •
•
• indirekt demokrati - folket väljer representanter som styr landet •••
• under en period •
• •
•• •••
• monarki - en kung eller drottning är statschef, kronan ärvs inom
• •
• samma släkt •
• •
•• ••
• parlament - folkvalda representanter som styr landet •
• •
•• •
••
• parlamentarism - folket väljer representanter som i sin tur bestäm-
• •
• mer vem som ska vara regeringschef •
• •
••• ••
presidentstyre - en president väljs antingen direkt av folket eller av •
• •
• ombud som folket röstat fram , ofta har presidenten en stark, själv- •
• •
•• ständig ställning
•
•
• •
• •
••• republik - en folkvald president är statschef •
••
• •
• statsskick - hur ett land styrs •
• •
•• ••
,.
,, . . .' .
\' ~ ...............................................................
109
Här följer några förslag på fördjupningsuppgifter kring temat "Hur styrs andra länder?"
1. Stormakternas statsskick 4. Forna diktaturer

Jämför statsskicket i några av världens större länder, Många olika former av diktatur har kommit och gått
till exempel Kina, Ryssland, Indien, USA, Tyskland genom historien. Förr styrdes i princip alla länder av
och Storbritannien. Vilka skillnader finns det mellan en ensam härskare eller en grupp. Studera några av
länderna när det gäller val, statschef, maktfördelning, de stora diktaturerna i historien. Hur leddes de? Hur
politiska partier och så vidare? Vilket styrelseskick och varför gick de under? Vad kom istället? Välj till
tycker du själv är att föredra? exempel Romarriket, Japan, Sovjetunionen .. .
2. Forna kolonier 5. Östeuropas utveckling

Hur har länder som tidigare var kolonier utformat sitt Hur var situationen i Östeuropa före andra världskriget?
statsskick efter självständigheten? Har de samma Hur var förhållandena under den kommunistiska tiden?
statsskick som den forna kolonialmakten, eller Vad har hänt sedan öststatskommunismens fall? Hur
har de valt andra vägar? Till exempel Indien, Sri ser invånarna där på kommunism och socialism i dag?
Lanka, Zimbabwe (brittiska kolonier), Algeriet, Vietnam
(franska kolonier).
6. Den arabiska våren
Det som brukar kalls den arabiska våren startade i Tu-
3. Diktaturer i dag nisien år 2011, spreds strax därefter till Egypten och
Ta reda på mer om några av världens diktaturer. Var vidare till andra länder. Man trodde att upproren skulle
finns de? Vem är ledaren? Finns någon opposition sprida sig som en löpeld till hela arabvärlden. Hopp
inom landet? Hur kan framtiden tänkas se ut? och förväntningar var starka, särskilt bland ungdomar.
Hur har det gått med arabländerna sedan dess? Hur
är läget i Tunisien och Egypten? Syrien?
Bestäm ambitionsnivån! Tanken med Undersök-uppgifterna är att du ensam

Undersök-uppgifterna kan göras på väldigt olika eller i grupp orienterar dig i frågan och försöker så
nivå. Det gäller att bestämma sig för vilken am- klokt som möjligt utarbeta en någorlunda genomtänkt
bitionsnivå du ska ha för arbetet. Du kan välja en beskrivning. Därför gäller det att begränsa ämnet och
uppgift eller flera. Det är möjligt att skriva doktors- målsättningen. Annars är risken att det tar alldeles
avhandlingar kring alla uppgifterna. Det är också för lång tid och kanske aldrig blir klart. Samhällskun-
möjligt att välja bara en del av uppgiftens förslag. skap är ett jättelikt och svårt ämnesområde och det
I uppgift 1 nämns flera stora länder, men en forskare finns goda skäl att försöka bekanta sig med många
kan mycket väl välja bara exempelvis Kinas statsskick frågeställningar i stället för att sikta på att bli specia-
och arbeta med det i flera år för att sedan samman- list inom ett smalt område. Den verkligt krävande,
fatta resultatet i en eller flera vetenskapliga rapporter. vetenskapliga forskningen kan vänta tills du studerar
Här förväntas förstås en helt annan ambition med vid universitet eller högskola.
studierna, kanske en kortfattad skriftlig översikt eller Men med detta sagt måste det betonas att det är
en muntlig redovisning åtföljd av diskussion. Eller ganska meningslöst att bara höfta till ett svar som mest
kanske blir det en ambitiös uppsats. är löst tyckande. Det ger ingen kunskap värd namnet.
110
Är Kuba en diktatur? Vilka är värderingarna?
För hundra år sedan var de flesta stater i världen Resonemanget om Kuba ger också möjlighet att
diktaturer. Också i dag finns en rad diktaturer även betona avsändarnas, skribenternas egna övertygel-
om de blir allt färre. Men det är inte alltid så enkelt ser och värderingar. Vilka politiska åsikter och vilka
att bestämma vad som är en diktatur. Att Kina och värderingar kan man förvänta sig att de har som är
Nordkorea är kommunistiska diktaturer är det knap- starkt kritiska till Kuba? Vilka åsikter och värderingar
past någon tvekan om. Nordkorea har dessutom en kan de positiva bedömarna tänkas ha?
maktfullkomlig diktator. Kina är däremot en parti- En värdering är en grundläggande åsikt man har
diktatur. Det är kommunistpartiet som har den och värderingar har vi alla. Ibland kan de vara väldigt
absoluta makten i landet. I praktiken kan man dock olika. Någon anser exempelvis att kvinnor och män
säga att det är en grupp ledare som styr. ska vara jämställda, ha lika lön för samma arbete, lika
I Afrika, Asien och i den muslimska världen rättigheter och skyldigheter i samhället och ta lika stort
finns en rad olika former av diktatur. Nordkorea och ansvar för städning, matlagning och barnens fostran.
Saudiarabien är två exempel. Men tillhör också Kuba En annan person är övertygad om att män och kvinnor
den gruppen? De flesta säger ja och pekar på att det har så olika egenskaper att de bör ha olika roller i hem
är kommunistpartiet som har makten på alla områden. och samhälle, kvinnorna lämpar sig bäst för arbete
Oppositionella fängslas och ingen yttrandefrihet tillåts. med hem och barn, medan männen ska försörja fa-
Partiet styr tv, tidningar och andra massmedier som miljen och syssla med politik. De två personerna har
indoktrinerar barnen i skolan och befolkningen i övrigt. alltså helt olika värderingar när det gäller könsroller.
Alla ska omfatta den politik som slagits fast av partiet. Vid bedömning av källor kan det vara viktigt att
Ofriheten i Kuba gör att de flesta fördömer landets veta vad författaren eller talaren har för politisk över-
styrelseskick. Men somliga bedömare menar att det tygelse? Det styr mer eller mindre vad som sägs eller
är orättvist och pekar på att alla barn får gå gratis i skrivs. Det gäller förstås i lägre grad om det handlar
skolan och analfabetismen är sedan länge utrotad. om en vetenskaplig undersökning.
Det är ovanligt i Latinamerika. Landet har också en Vad som sägs och skrivs i massmedierna är inte
väl fungerande sjukvård som är tillgänglig för alla. Alla alltid baserat på ordentlig kunskap. Och värdering-
medborgare tillförsäkras bostad och basnivå när det arna lyser ofta starkt igenom. Dramatiken under "den
gäller mat, kläder och så vidare. arabiska våren" rapporterades på mycket olika sätt i
Dessa positiva bedömare menar att man möjligen olika medier runtom i världen.
kan kalla Kuba för en diktatur men en bra diktatur som Den statliga televisionen i Egypten var styrd av
gynnar folket. Ursäktar det diktaturen? president Mubaraks män och var förstås mycket kri-
tisk till "vandalerna, upprorsmakarna" som hotade att
"störta landet i fördärv". Medierna i Europa och USA
tog för det mesta ungdomarnas parti och såg dem
"En bättre värld är möjlig" står det på banderollen som kämpar för rättvisa, öppenhet och demokrati.
i Havanna, Kubas huvudstad.
111
De nordiska länderna
i krig och fred
De nordiska ländernas har i ett årtusende växelvis krigat mot varandra,

samarbetat och bildat unioner. I de isländska sagorna från vikingatiden,
kallades det som nu är Sverige, Norge, Danmark och Island för Norden
eller Nordlanden. På den tiden styrdes området av många småhövdingar.
Människorna i hela det nordiska området talade samma språk men med
många olika dialekter. De hade en likartad kultur och dyrkade samma
gudar. Finland blev en del av Norden eftersom det var en del av Sverige
under många århundraden.
Kalmarunionen
Under åren 1397-1523 var Sverige, Finland, Norge och Danmark ett
rike. Det bestämdes vid ett möte i Kalmar slott, och därför kallas unio -
nen mellan länderna för !(almarunionen. Men Norden hade fungerat
som ett enda rike sedan flera år tidigare. Till kung över alla de nordiska
länderna utsågs Erik av Pommern, men hans makt var begränsad. Det
var i stället den danska drottningen Margareta som fram till sin död
1412 styrde det stora riket. Efter hennes tid försvagades !{almarunionen.
Unionen upplöses
0
Ar 1523 kröntes Gustav Vasa till svensk kung och Sverige lämnade uni-
onen. Men Finland var fortfarande en del av Sverige. Det var först när
Ryssland angrep och besegrade Sverige/Finland år 1809 som Sverige
blev tvunget att lämna Finland.
Norge var länge en del av det danska kungariket men tvingades under
1800-talet i union med Sverige. Den unionen upphörde först 1905.
Det finns många som tycker att de nordiska länderna borde ha fort-
satt att vara enade. Om det blivit så hade Norden varit en starkare kraft
både politiskt och ekonomiskt. Länderna har mycket gemensamt och
hade de fortsatt att vara ett rike, hade de flesta nordbor antagligen talat
ett och samma språk i dag.
112
Kalmar slott, här blev
Norden ett rike.
Samarbete i vår tid
De nordiska länderna är små och har många skäl att samarbeta med var-
andra. I mitten av 19SO-talet slopades passtvånget mellan länderna och
människor kunde resa fritt, bosätta sig i grannländerna och arbeta där.
Redan i början av 1900-talet bildades Föreningen Norden, som har
till syfte att stärka förståelse och samarbete mellan länderna. Sedan 1952
finns dessutom Nordiska rådet som samarbetar i frågor som rör kultur,
ekonomi, miljö, lagstiftning, utbildning och mycket annat. M ålet med
det nordiska samarbetet är att göra det attraktivt att bo, arbeta och be-
driva verksamhet i Norden men också att stärka de nordiska länderna
internationellt, bland annat i EU.
Av de nordiska länderna står Norge, Island, Färöarna och Grönland
utanför EU.
Diskutera
Anta att Kalmarunionen inte hade upplösts och att Norden hade fortsatt att vara
ett land.
1. Vad skulle det ha betytt för de olika länderna?
2. På vilka sätt kunde vägnätet har varit annorlunda?
3. Vad skulle det ha betytt om vi haft samma språk?
4. Var skulle huvudstaden ha legat?
5. Skulle vi ha haft bättre ekonomi? Mer att säga till om i världen?
113
Europas förenta stater?
Sverige har varit ett självständigt land i många hundra år. Under 1900-
talet var det självklart att landet skulle vara neutralt och stå utanför alla
politiska och militära pakter och organisationer.
Därför väckte det stor uppståndelse när statsminister Ingvar Carlsson
1990 gick ut med nyheten att socialdemokraterna ändrat åsikt: Sverige
skulle nu söka medlemskap i EU!
Många blev glatt överraskade och ropade: ''Äntligen!"
Men andra blev skrämda och arga. "Ska inte svenskarna längre be-
stämma i Sverige? Det är långt nog till de styrande i Stockholm. Ska vi
nu låta pampar i Bryssel bestämma över oss?"
Men det blev som Ingvar Carlsson ville. Vi har nu lämnat över
mycket makt till Bryssel och Strasbourg. Ett exempel är alkoholfrågorna.
De svenska lagarna har varit betydligt mer restriktiva än de andra EU-
ländernas. EU tvingar oss att öppna gränserna och tillåta folk att köpa
stora mängder sprit utomlands, där det är billigare. På olika områden
måste vi anpassa oss efter EU. Är det bra eller dåligt?
De flesta av EU:s länder har märkt att det inte är enkelt att ingå i en
union. Britterna har delvis fått ändra sitt måttsystem, fransmännen har
fått ge upp sin franc, greker, italienare och andra har blivit tillrättavisade
för sin ekonomiska politik, de spanska fruktodlarna har fått konkurrens
från andra EU-länder, företag har flyttat sina huvudkontor och mycket
annat. Mot de flesta stora beslut fattade av EU-politikerna, finns det
större eller mindre grupper som protesterar.
Man kan undra varför europeerna frivilligt satte igång med EU-
projektet? Varför drivs det vidare trots alla svårigheter?
Samarbete för fred och utveckling

De europeiska länderna är världens "värstingar" när det gäller att starta krig.
Man har krigat både med varandra och med resten av världen. Bland annat
har båda världskrigen börjat i Europa, för att sedan sprida sig i världen.
Efter första världskriget sa man allmänt i Europa: "Aldrig mera krig!"
Detta vansinniga dödande skulle inte få upprepas. Men redan 1939 satte
114
--. -.
Europaparlamentet i
Strasbourg i Frankrike.
europeerna igång med andra världskriget. Det blev ännu hemskare än
det första, och stora delar av Europa bombades sönder.
När kriget var över var både segrarna och de besegrade överens om
att en gång för alla försöka få slut på krigen i Europa. Men hur skulle
det gå till? Svaret blev: genom att samarbeta över gränserna och binda
samman ländernas ekonomier. Då lär människorna i de olika länderna
känna varandra och alla blir beroende av varandra.
Ett annat mål med samarbetet var att påskynda uppbyggnaden av
det sönderslagna Europa. Splittringen i små och slutna stater var ett
hinder. Om Europas folk kunde ta arbeten i grannländerna, om företag
fick möjlighet att röra sig fritt över gränserna utan tullar, passkontroller
och andra hinder så skulle den ekonomiska utvecklingen påskyndas.
Kol och stål

Det första projektet var en gemensam marknad för kol och stål. Europe-
iska kol- och stålunionen bildades i Paris 1951. Belgien, Västtyskland,
Frankrike, Italien, Luxemburg och Nederländerna beslöt då att ta bort
tullarna på kol och järnmalm mellan länderna. Järn, kol och stål kunde
säljas, köpas ocl1 transporteras fritt över gränserna.
Produktionen blev efter hand effektivare och billigare. Det ökade
företagens konkurrenskraft på världsmarknaden. Och det gjorde de sex
länderna beroende av varandra.
115
Polen
Frankrike
Rumänien
Spanien
EU:s medlemsländer år 2013 . Fler och fler länder söker medlemskap.
EEC och EG
Romfördraget 1957 blev nästa stora steg mot en europeisk union. Då
undertecknade de sex länderna fördraget om EEC, European Economic
Community. Romfördraget drog upp riktlinjerna för hur man skulle
utöka den gemensamma marknaden. Målet var att varor och tjänster
skulle få röra sig fritt mellan länderna. Företag skulle kunna flytta sin
verksamhet över gränserna, och människorna skulle kunna bosätta sig
och söka arbete i vilket som helst av länderna. Romfördraget är grund-
läggande i EU också i dag. Alla nya länder som ansluter sig, skriver
under Romfördraget.
0
Ar 1958 bildades Euratom, som är en organisation för samarbete

kring kärnkraften.
Dessa tre överenskommelser brukar kallas för de Europeiska
Gemenskaperna, EG, och EG ingår i dag som en del av EU.
116
Makt och politik Europas förenta stater?
EG blir större
Det dröj de ända tills 1973 innan de sex ursprungliga staterna fick in fler
medlemmar i sin organisation, EG. Det året blev Storbritannien, Irland
och Danmark medlemmar.
Under 1980-talet kom Grekland, Spanien och Portugal med.
De sex hade nu blivit tolv.
De fyra friheterna
Fyra mål hade utformats för det gemensamma Europa. De målen kallas
för de fyra friheterna. De innebär att man vill åstadkomma ett fritt flöde
.. ..
over granserna av:
• varor - inga tullar mellan länderna
• tjänster - arbetsmarknade11 är fri och medborgarna kan fritt söka

arbete i de olika länderna
• kapital - pengar får fritt föras mellan länderna
• människor - medborgarna har rätt att resa mellan länderna, studera

och bosätta sig var som helst
De fyra friheterna har i dag förverkligats i ganska stor utsträckning. Nu

kan en tysk utan problem öppna bankkonto i Spanien. En portugis kan
köpa villa i Danmark, och ett engelskt företag kan utan hinder öppna
filial i Italien. Hundratusentals ungdomar utnyttjar möjligheten att stu-
dera i andra länder. Allt fler arbetar i ett annat land i Europa, och span-
ska solkusten har blivit ett pensionärsparadis för äldre från olika länder.
Många svenska ungdomar

åker till London för att arbeta
och studera. Svenska före-
tag öppnar kontor, fabriker
och varuhus. De europe-
iska länderna står varandra
mycket närmare än de
gjorde innan EU bildades.
117
Sverige har inte varit i krig
sedan början av 1800-ta-
Maastrichtavtalet - EG blir EU
let. Under världskrigen var
Ge11om ett beslut i den holländska staden Maastricht 1992, togs det
Sverige neutralt och deltog
inte på någon sida. Hur kan avgörande steget. Europeiska Gemenskapen ersattes av Europeiska
EU-medlemskapet påverka Unionen, EU. En union innebär naturligtvis ett mycket starkare band
0 ••
var neutralitet? Ar neutralite-

ten en viktig princip?
än en gemenskap. Kanske hade till och med ett steg mot ett Europas
Förenta Stater påbörjats?
Vad innebär Maastrichtfördraget? Länderna beslöt att gradvis:
• förbereda införande av gemensam europeisk valuta
• inrätta en gemensam centralbank
• samordna gränskontroller, polisverksamhet och invandringspolitiken
• samordna jordbrukspolitiken så att jordbrukarna i de olika

EU-länderna konkurrerar på lika villkor
• samordna utrikespolitiken så att EU talar med en röst, som blir mycket

starkare internationellt än om de olika länderna enskilt uttalar sig
• samordna försvarspolitiken så att EU på sikt får ett gemensamt

unionsförsvar.
118
En del av punkterna i fördraget har gått smidigt att genomföra, medan

andra har stött på motstånd. Gemensam gränskontroll inom EU är till
exempel genomförd i och med det så kallade Schengenavtalet. EU-
länderna bestämde sig då för att stärka gränserna gentemot icke-EU-
länder ocl1 öppna gränserna inom unionen. Den som kommit in i ett
EU-land har kommit in i alla.
När EG-arbetet påbörjades var det omsorgsfulla och ibland tids-
krävande tullkontroller vid gränserna. Nu kunde medborgarna i EU
passera gränserna utan att ens stanna.
Andra delar av Maastrichtavtalet har inte genomförts överallt. Alla
länder har inte infört euron och utrikespolitiken har inte varit så lätt att
samordna. Och en stor stötesten är jordbrukspolitiken. Det har visat
sig mycket svårt att ta bort bidrag och ändra konkurrensvillkoren bland
bönderna, särskilt i Frankrike, Italien, Spanien och Polen.
Samma pengar överallt

1999 togs ett viktigt och omdebatterat steg. Då bildades valutaunionen,
EMU. Den innebar att en ny gemensam valuta, euron, infördes. Dess-
utom samordnades den ekonomiska politiken i EU-området under en
gemensam bank, ECB, Europeiska centralbanken.
De nya eurosedlarna och mynten togs i bruk första januari 2002.
Fransmännen övergav sin franc, tyskarna sin mark och spanjorerna
sin peso. Många var motståndare till förändringen och ville
0
behålla sin kära och invanda valuta. Atskilliga trodde inte

på projektet. Det skulle leda till problem och elände.
Men euron blev snabbt en framgång och är i dag allmänt
accepterad i de länder som övergick till den nya valutan.
I Storbritannien, Danmark och Sverige var oppositionen stark och
de tre länderna har inte gått med i valutaunionen.
Tolv EU-länder blir 15 ...

Först 1995 kom Sverige, Finland och Österrike med i Europeiska Unio-
nen. Den bestod nu av femton stater.
Från början stod Sverige utanför EMU, men så småningom växte
kraven på att också Sverige skulle gå med och bli fullvärdig medlem i EU.
Riksdag och regering bestämde att folket skulle få avgöra frågan. I
folkomröstningen i september 2003 röstade 56 procent nej medan 42
procent röstade ja till medlemskap i EMU. Tillsvidare behåller Sverige
kronan och står utanför en del av det ekonomiska samarbetet.
119
... och de 15 blir 28

Ar 2004 tillkom tio länder: Estland, Lettland, Litauen, Tjeckien, Polen,
0
Slovakien, Ungern, Slovenien, Cypern och Malta. Ar 2007 kom Bulga-

rien och Rumänien med och 2013 anslöts Kroatien.
Att ta in så många och så olika stater medför naturligtvis en hel del
problem. De flesta var under lång tid dominerade av det kommunis-
tiska Sovjetunionen och har lägre levnadsstandard och mer outveck-
lat näringsliv än länderna i västra Europa. I de nya medlemsländerna
lever en stor del av befolkningen av jordbruk, som är av jämförelsevis
omodernt och ineffektivt slag.
De 28 länderna har tillsammans cirka 500 miljoner invånare.
EU:s organisation
EU är en stor organisation med högkvarter i Belgiens huvudstad
Bryssel. Där arbetar många tusen tjänstemän från EU:s alla medlems-
länder. De viktigaste styrande organen inom EU är:
EU-kommissionen
Europeiska kommissionen företräder och försvarar unionens allmänna
Cecilia Malmström, EU-
kommissionär för inrikes-
intressen. l{ommissionens ordförande och ledamöter utses av ländernas
frågor. regeringar efter godkännande från Europaparlamentet.
l{ ommissionen kan sägas fungera som EU:s
regering. Den har till uppgift att:
• Ta initiativ till lagstiftning som läggs fram

för parlamentet och ministerrådet.
• Fungera som unionens verkställande organ.

Se till att de europeiska lagarna ( direktiv,
förordningar, beslut), budgeten och de pro-
gram som antagits av parlamentet och rådet
genomdrivs och följs.
• Som väktare av fördragen övervakar kom-

missionen tillsammans med EU-domstolen
att den europeiska unionsrätten följs.
• Som företrädare för unionen i interna-

tionella sammanhang framförhandlar
kommissionen internationella avtal, framför
allt inom handel och samarbete.
120
Europaparlamentet i Strasbourg
Europaparlamentet väljs vart femte år genom allmänna direkta val och
utgör den demokratiska representationen för de europeiska medbor-
garna. I parlamentet finns alla medlemsstaternas politiska huvudström-
ningar representerade. Parlamentet har tre huvuduppgifter:
1. Lagar: Parlamentet och ministerrådet har lagstiftningsrätt, det vill
säga de antar europeiska lagar (direktiv, förordningar, beslut).
2. Budget: Parlamentet och rådet godkänner tillsammans budgeten och
kan därmed ändra gemenskapens utgifter. Parlamentet antar som
sista instans budgeten i dess helhet.
3. Kontroll: Parlamentet utövar demokratisk kontroll över kommissio-
nen. Det godkänner kommissionens utnämning av ledamöter och
har befogenhet att avge misstroendevotum. Det utövar också poli-
tisk kontroll över samtliga institutioner.
Ministerrådet
Rådet består av ansvariga ministrar från medlemsländerna. Vilka mi-
nistrar som träffas beror på vilka frågor som ska tas upp. Om det hand-
lar om ekonomi, är det finansministrarna som träffas. Handlar det om
skolfrågor träffas utbildningsministrarna.
Ministerrådets viktigaste funktioner:

• Ministerrådet är högsta beslutande organ inom EU. Ministerrådet
och Europaparlamentet bereder och fastställer lagar i samarbete.
• Rådet ser till att medlemsländernas ekonomiska politik samordnas.
• Rådet ingår på gemenskapens vägnar internationella avtal mellan
gemenskapen och andra stater eller internationella organisatio11er.
• Rådet delar budgetansvaret med Europaparlamentet.
• Rådet fattar de beslut som är nödvändiga för att fastställa och
genomföra den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken.
• Rådet samordnar medlemsstaternas åtgärder när det gäller polisiära
frågor och straffrättsliga frågor.
Ledarna för medlemsländerna samlas minst en gång om året till så kall-

lade toppmöten. Det betyder att statsministrar och presidenter möts för
att diskutera. Också utrikesministrarna brukar delta. Denna grupp av
ledare har ingen rätt att stifta lagar eller fatta viktiga beslut.
Det kan verka som om EU-ledarna inte har någon makt när de
samlas till toppmöte. Men mötena är viktiga. Ofta utformas framtidens
riktlinjer just då.
121
Domstolen
EU-domstolen säkerställer att gemenskapsrätten följs och ges en enhet-
lig tolkning. Den är behörig att avgöra rättstvister där medlemsstaterna,
gemenskapens institutioner, företag och enskilda kan ingå som parter.
Hur blir framtidens EU?

Inom EU samarbetar länderna när det gäller bland annat ekonomi, ut-
rikespolitik och polisfrågor. De enskilda lä11derna beslutar till exempel
om utbildning, sjukvård och försvar. Frågan är vad EU ska bli i fram-
tiden. Om det finns mycket olika åsikter.
Vill vi att EU ska bli Europas Förenta Stater, ungefär som Amerikas
Förenta Stater? Alltså en union med en centralmakt som sköter över-
gripande lagstiftning, utrikespolitik, försvar och handelsfrågor. Många
svarar ja, och menar att bara så kan EU bli en supermakt som kan kon-
kurrera om makt och inflytande i världen. Om EU-länderna förblir
splittrade så förblir de också svaga och får inte mycket att säga till om,
menar förespråkarna.
Andra svarar nej till detta och vill att de enskilda länderna i stor ut-
sträckning fortfarande ska vara självständiga. Däremot ska vi fortsätta
att samarbeta så långt det är möjligt.
Det finns också de som menar att det vore bäst att upplösa EU helt
och hållet. Men de flesta ser så stora fördelar med EU att en återgång
till det gamla inte är att tänka på. Men också bland dem som är positiva
till EU finns missnöje.
Många kritiserar den tunga byråkratin i Bryssel. Den är långsam och
ineffektiv och vill detaljstyra allt i Europa, klagar de. Dessutom sägs att
besluten i Bryssel sker för långt ifrån medborgarna, som inte känner att
de har inflytande över besluten.
Jordbrukspolitiken fördöms av särskilt många. Ungefär 40 procent
av EU:s budget går till stöd åt jordbrukarna. Särskilt de franska och
polska bönderna får en stor del av stödet. I Tyskland, Sverige, Finland
och andra länder finns färre jordbrukare och jordbruket är modernare.
Skattebetalarna i alla EU-länder får hjälpa till att betala de franska bön-
derna för att de ska kunna fortsätta att leva på sitt arbete.
Jordbruksstödet gör att odlarna och djurägarna producerar över-
skott som dumpas på världsmarknaden. Det innebär att livsmedlen blir
dyrare för EU-medborgarna än de skulle vara om konkurrensen var helt
fri och näringen utan stöd, u11gefär som bilindustrin.
Både när det gäller livsmedel och andra produkter har EU-länderna
byggt upp skyddstullar. Det gör att särskilt u-länder har svårt att expor-
tera varor till EU-området.
122
Spansk apelsinodling vid Medelhavskusten. Vad kan odlaren tänkas ha för åsikt om
EU-stöden? Vad kan man tänka sig att motsvarande odlare i Marocko på andra sidan
Medelhavet tycker? Han producerar billigare apelsiner än den spanske bonden .
Många håller med om kritiken mot EU, men anser att EU är i ständig
förändring och att unionen måste och kan förändras på djupgående
sätt också i framtiden.
Kris i söder
En ekonomisk kris drabbade hela världsekonomin år 2008. I Europa
var det främst länderna i söder som påverkades. Bland annat Spanien,
Italien och Grekland visade sig ha levt över sina tillgångar med hjälp
av stora lån. I Grekland hade lönerna höjts och pensionsåldern sänkts.
De ökade kostnaderna hade inte uppvägts av effektivare arbetsliv. Sna-
rare tvärtom. Och de förändringar som krävdes genomfördes inte. Åren
2011 och 2012 förvärrades läget. Och framför allt Grekland krävde att
de andra länderna, särskilt Tyskland, skulle hjälpa dem ekonomiskt.
Som villkor för det ekonomiska stödet krävde EU att Grekland
måste strama åt och reformera sin ekonomi. Både politiker och statliga
och kommunala tjänstemän tog sedan gammalt emot mutor för att
123
Under de våldsamma demonstrationerna i Aten har en polisman fattat eld.
genomdriva beslut av olika slag. Många, särskilt de rikare i landet, beta-

lade ingen eller obetydlig skatt och ville heller inte ändra sitt beteende.
De grekiska ledarna var tvungna att sänka löner och pensioner, av-
skeda anställda och försöka få folk att förstå att det var nödvändigt att
betala skatt. Det drabbade många människor hårt och vreden växte.
Stora, våldsamma demonstrationståg drog förstörande genom Aten
och mycket av ilskan vändes mot Tyskland, som många ansåg hade
orsakat problemen.
Också i Italien, Portugal och Spanien växte krisen. Allt fler blev
arbetslösa och ekonomin i landet krympte. Bland EU:s ledare fruk-
tade man att problemländerna skulle tvingas att lämna euron, den
gemensamma valutan, och detta kunde dra med sig hela Europa i ännu
djupare ekonomisk nedgång.
124
••
Annu större EU?
Trots problemen i EU-länderna vill bland andra Serbien och Turkiet bli
medlemmar i EU. Men särskilt Frankrike har satt sig emot och vill inte
att EU blir så stort. Sverige och en del andra länder vill däremot att EU
tar emot dessa länder och fortsätter att växa.
•••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••• •
•
•• •
•
• EU - Viktiga ord •
•• ••
• •
• EU-domstolen - avgör rättstvister där medlemsstaterna, gemenska- •
• •
• pens institutioner, företag och enskilda medborgare kan vara parter •
•
•• ••
•
• EG - Europeiska Gemenskapen, föregångaren till EU •
• •
• •
•• EMU - European Monetary Union, europeiska valutaunionen ••
• •
• •
• EU - Europeiska Unionen •
• •
••• ••
fyra friheter - fri rörlighet av varor, tjänster, kapital och människor över •
• .. •
• granserna •
•••
•
•
• Kommissionen - EU:s "regering" tar initiativ till lagförslag, ser till att ••
•• •
beslut verkställs, företräder unionen internationellt •
•• •
•
• Maastrichtavtalet - det avtal som slöts när EG omvandlades till EU •••
• •
• Bland annat beslöt man införa en gemensam valuta, samordna utrikes- •
• •
•• •••
• politiken och ha gemensam gräns mot andra länder
• •
• Ministerrådet - unionens viktigaste beslutsorgan. Ansvariga ministrar •
•• ••
• inom de olika områdena träffas och fattar beslut i gemensamma frågor •
• •
• •
• •
•• Parlamentet - EU:s "riksdag" väljs vart femte år genom allmänna val
•••
• i medlemsländerna
•• •
•
• •
•• Romfördraget - reglerar den fria europeiska marknaden ••
• •
• Schengenavtalet - avtalet om gemensam yttre gräns för EU-länderna •
• •
• •
•• ••
•• ••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••
125
1. Europasamarbetet sågs främst som ett fredsprojekt.

a) Varför ansågs det så viktigt?
b) Hur har projektet lyckats?
2. Sverige ville länge inte gå med i Europasamarbetet.
a) Varför?
b) När och varför ville Sverige plötsligt ansöka om medlemskap i EU?
3. En svensk, som vid andra världskrigets slut åkte med bil från Sverige till
Sydeuropa, måste vara beredd på tidsödande besvärligheter. Vid varje
landsgräns måste svensken visa upp sitt pass, få det stämplat av tulltjänste-
mannen, acceptera att bilen noga genomsöktes, växla pengar till landets
valuta och så vidare.
a) Hur är kontrollen för dagens bilist?
b) På vilka andra sätt är det annorlunda för dagens europeer att resa,
bosätta sig och studera i övriga EU-länder?
4. Förklara följande begrepp:
a) Kol- och stålunionen f) EU-kommissionen
b) EEC och EG g) Europaparlamentet
c) de fyra friheterna h) ministerrådet
d) Maastrichtavtalet i) EU-domstolen
e) EMU
5. Vad är innebörden av EU:s fyra friheter?
6. Redogör för den svenska folkomröstningen om EMU.
7. Vilka fördelar och nackdelar skulle vi i Sverige få av att gå med i EMU?
8. Vilka länder är i dag medlemmar i EU?
9. Hur ser den ekonomiska situationen ut i dagens EU?
Diskutera
1 . Borde EU-länderna ha ett gemensamt försvar?
Vad är det för nackdelar med ett gemensamt försvar? Vilka för- och nackde-
lar väger tyngst?
••
2. Ar det bra för Sverige att vara med i EU?
3. Bör EU bli Europas Förenta Stater?
126
1. Mot EU! Varför? 4. Större EU?
Ta reda på vilka politiska partier och andra orga- Vilka ska få gå med i EU i framtiden? Vad ska
nisationer som är mot hela tanken med EU. Hur krävas av de länder som vill in?
resonerar de? Vilka är de viktigaste argumenten? Kan man tänka sig att övriga länder på Balkan
Sammanfatta deras ståndpunkter på ett tydligt ska beviljas inträde? De har ju alltid tillhört Europa.
och slagkraftigt sätt. Vad talar för ett ja? För ett nej? Redogör för din
egen åsikt och motivera den.
Ska Turkiet få bli medlem? Ja, nej, din egen
2. För EU! Varför? åsikt? Ska Vitryssland, Ukraina, Moldavien och
Ta reda på vilka politiska partier och andra orga- kanske Ryssland kunna bli medlemmar i det fram-
nisationer som är för EU-projektet. Hur resonerar tida EU? Ja, nej, din egen åsikt?
de? Vilka är de viktigaste argumenten?
Sammanfatta deras ståndpunkter på ett tydligt
och slagkraftigt sätt. 5. Har EU·projektet lyckats göra Europa
tryggare och fredligare?
Har EU-samarbetet stimulerat den ekonomiska
3. Ett starkare EU? utvecklingen på vår kontinent?
Borde EU ha ett gemensamt försvar? Borde EU Har EU förstärkt gemenskapen och minskat
utvecklas till Europas Förenta Stater och se ut och fördomar och motsättningar mellan Europas folk?
fungera ungefär som USA, eller kanske Tyskland? EU-kommissionen i Stockholm har material om
Vilka skulle fördelarna med det tänkas kunna bli? EU och många anställda experter. Kanske kan du
Nackdelarna? Vad verkar mest troligt? intervjua någon där eller en EU-kunnig politiker
eller annan expert.
Att uttrycka sig tydligt och klart "Det var en kille från Eu som kom hit och pratade
Om man ska besvara en fråga som till exempel " Borde om vad dom håller på med. Han tyckte att Eu var
EU ha ett gemensamt försvar?" bör man formulera bra men han tyckte att det hade växt för fort och det
svaret så att läsaren inte måste ha frågorna framför hade blivit problem med att få ihop alla ländernas
sig för att förstå vad det handlar om. lagar och sånt."
I stället för att svara "Ja, det tycker jag", kan man "Den svenske EU-kommisionären Christopher Lund
skriva "Enligt min åsikt vore det bra om EU-länderna besökte vår skola för att berätta om EU :s verksamhet.
hade ett gemensamt försvar" . Då har man bakat in Han är positiv till EU. Däremot tycker han att EU har
frågan i svaret, vilket gör det lättare för läsaren att vuxit för fort under senare år och det har lett till pro-
följa tankegångarna. Det kan vara till hjälp att tänka blem, bland annat med att samordna lagstiftningen
sig att man berättar för någon som inte vet något i de olika länderna."
alls om frågan. Fundera över vad det är som gör att den andra
När en svensk EU-kommissionär besökte en skola, eleven känns mer seriös, trots att båda faktiskt
fick eleverna i uppgift att sammanfatta vad han sagt. berättar samma saker.
Så här inledde två av dem sina redogörelser:
127
Konflikter i världen
Den 11 september år 2001 vaknar New York-borna till en strålande

vacker morgon. Solen skiner från en klarblå himmel och det är 25 grader
varmt. Folk går som vanligt till sina arbeten. I de båda enorma skyskra-
porna World Trade Center på Manhattan arbetar 40 000 människor.
De flesta har just kommit till jobbet.
Klockan 8.45 händer det ofattbara som ska komma att ändra inte
bara New York-bornas liv utan också få konsekvenser över hela världen.
Ett stort, kapat flygplan fyllt med passagerare kraschar rakt in i 102:a
våningen på det ena av World Trade Centers tvillingtorn.
128
Makt och politik Konflikter i världen
Planet exploderar och skyskrapan fattar eld. Människor flyr i panik

från våningarna under. Tv-bolag och fotografer strömmar till platsen.
Först tror man att det är en olycka som inträffat. M en så, framför ögonen
på tv-publiken, dyker att annat plan upp och kraschar rakt in i det andra
tornet. Senare störtar de två väldiga skyskraporna samman. Flera andra
stora byggnader nära intill rasar också ihop.
Snart kommer den hemska sanningen fram; de båda planen har
tillsammans med två andra plan kapats av arabiska terrorister, som i en
självmordsattack styrt in dem mot olika mål och tagit tusentals män-
niskor med sig i döden.
Sårad supermakt
USA, den mäktiga supermakten, hade attackerats mitt i sitt eget land och
inte kunnat göra någonting för att försvara sig. Det amerikanska folket
chockades. "Vem vill oss så ont?" undrade folk. Många krävde krafttag
av presidenten, den nytillträdde George W Bush.
Efter hand bekräftades misstankarna att det var Usama bin Ladin
och hans terrorornätverk al-Qaida, som genomfört attacken. Bin Ladin
hade långt innan förklarat krig mot USA och andra "islams fiender".
Gömd i bergen i Afghanistan spred han sitt våldsamma budskap till
anhängare runt om i världen.
George Bush förklarade krig mot den internationella terrorismen
och lovade att inte vila förrän han vunnit kriget mot ondskan i form av
olika terroristorganisationer världen över. Spindeln i det onda nätet
ansågs vara bin Ladin och al-Qaida.
Först Afghanistan sedan Irak

Det dröjde inte många veckor innan USA, med stöd av FN, gick till
anfall mot Afghanistan. Det var regimen där, de fanatiska talibanerna,
som höll Usama bin Ladin om ryggen och hade låtit honom bygga trä-
ningsläger för tusentals al-Qaida-krigare från olika länder. Målet var att
utföra terrordåd i väst, främst i USA och Europa. Viktigt var att ge stöd
åt palestinierna mot Israel.
Amerikanskt och brittiskt flyg gick till anfall mot al-Qiidas tränings-
läger. Bin Ladin skulle fångas, död eller levande. IZriget var snabbt över
och al-Qaida-krigarna jagades på flykten. Men bin Ladin höll sig gömd
länge och dödades först 2011.
Nästa mål blev Irak. 1990 hade Irak under diktatorn Saddam Hussein
erövrat det lilla oljeriket Kuwait. En FN-allians med USA och Storbri-
tannien i spetsen angrep Irak året därpå. Inom några veckor var Kuwait
129
- , .._
,Jf '
'
I
! ti.---:
Amerikanska soldater
vaktar FN:s högkvarter
befriat och Iraks krigsmakt starkt försvagad. Men Saddam lyckades be-
i Bagdad, 2003 . hålla makten och höll sitt folk i skräck och förtryck.
FN utfärdade bojkott mot Irak och segrarna fortsatte att flyga över
Irak och då och då bomba olika mål. Men Saddam satt kvar, uttryckte
sig hotfullt mot fienderna i väst och stödde öppet palestinska terror-
organisationer och självmordsbombare som angrep Israel. Saddam
Hussein ansågs ha farliga massförstörelsevapen som kunde användas av
terrorister. FN:s vapeninspektörer gjorde undersökningar i Irak, men
de fann nästan i11genting av förbjudna vapen.
I mars 2003 angrep USA och Storbritannien en gång till och nu
med full kraft. Irak skulle befrias från diktaturen och omvandlas till en
demokrati. Saddam skulle fångas in, död eller levande. Den här gången
lyckades USA inte få stöd från FN. Men förutom Storbritannien ställde
en rad länder upp på angreppet, bland andra Australien, Spanien, Ita-
lien och Danmark.
FN hade under flera år bojkottat Irak från l1andel med omvärlden.
Skälet var att Saddam Hussein inte ville tillåta att FN :s vapeninspektö-
rer fortsatte det arbete de hade påbörjat för att inspektera den irakiska
vapenarsenalen. Enligt den amerikanska underrättelsetjänsten hade Irak
ett program för tillverkning av massförstörelsevapen. Irakierna nekade
till detta men vägrade låta FN undersöka saken.
Inom några få veckor hade Iraks krigsmakt kapitulerat och ameri-
kanska trupper körde in i huvudstaden Bagdad. Landets hela ledning
med Saddam Hussein försvann, gömde sig eller flydde utomlands.
Efter hand fångades dock många in, och bland andra Saddam Hussein
dömdes och avrättades av irakierna själva.
130
Många irakier hälsade amerikanarna och britterna som befriare.

Men andra bekämpade dem och utsatte dem för attentat. Också från
andra arabländer kom al-Qaida-inspirerade unga män och offrade sig
som självmordsbombare. Att vinna kriget hade varit oväntat lätt, men
att vinna freden blev svårare.
Vi goda mot de onda?

Att speciellt USA på detta sätt angripit och styrt händelseutvecklingen i
andra länder har väckt stark kritik. USA har försvarat sig med att terrorismen
och ondskan måste bekämpas över hela världen. Att motivet främst
kunde vara ekonomiskt, nämligen att kunna kontrollera oljeländerna i
Mellanöstern, det ville man inte alls höra talas om.
De unga muslimska kapare som kraschade flygplanen i New York
ansåg att de hade Gud och rätten på sin sida. I den muslimska världen
har allt fler frustrerade människor börjat se USA som ondskan själv,
som gör livet svårt för människorna i islams länder.
Militanta muslimska grupper har därför vuxit fram i många länder,
särskilt bland de unga. De hatar allt som USA står för, de avskyr allt väs-
terländskt och vill återföra sina länder till det strikt religiösa, muslimska
sättet att leva. Sådana militanta, aggressiva grupper finns i Palestina, Irak,
Afghanistan, Pakistan, Indonesien och i andra delar av världen. Själva
ser de sig som frihetskämpar och Guds redskap. I USA ser man dem
som onda terrorister. Men det bör betonas att den stora majoriteten av
människorna i arabvärlden ser med avsky på terroraktionerna och vill
leva i fred och samarbete med USA och andra länder.
Revolution i arabländer
En decemberdag 2010 fick en ung man i Tunisien nog av orättvisor och
diktatoriskt förtryck. Liksom många andra tunisiska ungdomar hade
Mohammed Bouazizi en bra utbildning men inget jobb. Han tvingades
försörja sig själv, sin mor och sin syster genom att sälja grönsaker från
en vagn på gatorna i hemstaden.
Den här dagen hade Mohammed vägrat betala poliserna mutor för
att få sälja grönsakerna utan tillstånd. Då beslagtog de hans vagn. Mo-
hammed greps av förtvivlan. Han köpte en dunk bensin, hällde den över
sig och tände på. Några dagar senare avled han av skadorna.
När historien blev känd fylldes gatorna i huvudstaden Tunis av arga
ungdomar. De kände igen sig, och de var trötta på den diktaturregim
som inte gav dem vare sig arbete eller fri- och rättigheter. Protesterna
växte för varje dag och till slut tvingades presidenten fly landet.
131
Snart spred sig upproret som en löpeld över grannländerna. Det stora
landet Egypten följde efter. Vintern 2011 började de unga i Egypten
protestera. Dag efter dag samlades de på Tahrirtorget i l(airo. Många
dödades av polisen och gäng som regimen betalade. Men allt fler bör-
jade protestera, också i andra städer. Till sist tvingades president Mu-
barak avgå.
Den egyptiska revolutionen kallades ibland för Facebook-revolu-
tionen. Ungdomarna som startade upproret spred sin information via
sociala medier, som Facebook och Twitter, eftersom tv och tidningar
var starkt kontrollerade och censurerade av regimen.
I flera andra länder i regionen utbröt liknande uppror. Gemensamt
för revolterna i arabländerna var att de leddes av unga människor som
ville ha frihet och demokrati. De ville få möjlighet att välja sina ledare
och de ville ha slut på korruption och förföljelser av oliktänkande.
I Tunisien gick revolutionen i stort sett fredligt till. I Egypten före-
kom våldsamheter under några dagar, men det var först och främst det
stora antalet fredliga protesterande som samlades dag efter dag som fick
regimen på fall. Dessutom vägrade militären ta till våld mot den egna
befolkningen och då stod presidenten maktlös.
I många av grannländerna mötte protesterna hårt motstånd. I Libyen
Tahrirtorget i Egyptens
gick diktatorn Muammar Gadaffi så långt i sitt våld mot folket, att
huvudstad Kairo, centrum
för protesterna mot pre- FN sanktionerade att ett antal länder gav flygunderstöd åt de protest-
sident Mubarak och hans erande, och så småningom besegrades Gadaffi av sina landsmän.
regering.
Israel och Palestina

I mer än femtio år har det varit ständiga krig och
SYRIEN
konflikter mellan Israel och de omgivande arab-
staterna, och mellan judar och palestinier. Beirut
Medelhavet
Genom historien har muslimer och judar levt •• • Damaskus
: Golan
fredligt sida vid sida. När den kristna världen för- ISR~ L
följt och utrotat judar, så har muslimerna erbjudit Tel Aviv • ,.-...,.
•
: • Amman
judarna skydd. I vår tid är det snarast tvärtom.
,:väst-
Varför? ~ banken
Många judar som överlevde nazismens folk-

JORDANIEN
mord flyttade efter andra världskriget till Pales-
tina, där deras förfäder en gång bott. Efter beslut
i FN utropade de år 1948, med stöd av FN, den
SAUDIARABIEN
judiska staten Israel.
Problemet var att området sedan länge var
bebott av palestinier, det vill säga araber. Flera
hundra tusen av dem flydde till de omgivande
arabländerna när Israel bildades och krig utbröt.
Andra stannade kvar inom nuvarande Israels grän-
ser. Där har många ansett att de behandlats som
andra klassens medborgare. En stor del av de
palestinier som flydde, bor i flyktingläger i
arabländerna eller på Västbanken, den del av
Palestina som Israel ockuperat efter 1967 och
som nu har en viss självständighet.
Efter 1948 har flera krig rasat mellan Israel och arabstaterna Egyp-
ten, Syrien och Jordanien. Israel har vunnit dem alla och har hela tiden
fått ett starkt stöd från västvärlden, särskilt USA.
Både judar och palestinier hävdar att de har rätt att bo i området.
PLO, palestiniernas befrielseorganisation, krävde länge att den judiska
0
staten Israel skulle upplösas. Ar 1987 startade ett palestinskt uppror i

Gazaområdet. Det kallades intifadan, som betyder ungefär "att resa sig
upp och borsta dammet av sig': Dammet man ville borsta bort varna-
turligtvis Israel och ockupationen av arabiskt land.
Senare blev målet att bilda en självständig arabisk stat vid sidan av
Israel. Ar 1994 infördes ett begränsat arabiskt självstyre över delar av
det arabiska område som Israel ockuperat. Motsättningarna mellan
judar och palestinier förblev starka, men många hoppades att försöken
att skapa varaktig fred skulle lyckas.
133
•
............
,.• •
Den unge israelen har

förlorat båda sina ben.
Han var med i en grupp Nytt uppror
som skulle hämnas för
att palestinier skickat in Det visade sig snart att problemen var för svåra för att övervinnas.
raketer över gränsen till Fanatiska grupper på båda sidor gjorde allt för att förhindra en fredlig
Israel. De råkade ut för ett
bakhåll . - Jag hade tur,
lösning. Palestinska grupper var rasande över att man över huvud taget
säger han. Några av mina gått med på att förhandla med fienden. De fortsatte att kräva att få flytta
vänner förlorade mer än tillbaka och återta hela Israel. De "självständiga'' arabiska områdena var
jag. De finns inte mer.
splittrade och låg som isolerade öar inne i Israeldominerat land. Hur
ska man kunna styra en sådan "stat"? På andra sidan rasade fanatiska
israeler över att regeringen "sålt ut" landet till araberna. Judiska grup-
per fortsatte samtidigt att bygga nya bostadsområden på Västbanken.
Freden var plötsligt långt borta igen.
Den andra intifadan utropades under hösten 2000. Redan innan dess
hade palestinska ungdomar börjat med självmordsbombningar inne i
Israel. De band sprängämnen runt kroppen och utlöste explosioner som
tog dem själva och många andra i döden.
Bombarna sökte sig till platser där det fanns mycket folk, exempelvis
bussar, cafeer, diskotek eller trånga gator.
Israelerna svarade genom att stänga sina gränser mot de palestin-
134
ska områdena, så att tusentals araber inte längre kunde komma till sina
arbeten i Israel. Israelerna hämnades på självmordsbombarnas familjer
med att jämna deras hus med marken.
0
Ar 2002 började israelerna bygga en hög betongmur på Västbanken

för att hindra palestinierna att ta sig in i Israel. Självmordsbombningarna
upphörde nästan helt. I stället började palestinierna i Gaza intensifiera
beskjutningen med raketer mot mål i Israel.
Någon lösning på konflikten är fortfarande svår att se. Mycket beror
på hur USA agerar. Utan det stora ekonomiska, militära och politiska
stödet från USA skulle Israel kanske inte ha existerat som judisk stat i
dag. Stödet från de cirka sex miljoner judar som bor i USA har också
stor betydelse för Israel.
Men huvudnycklarna som kan lösa problemet finns hos de israeliska
och palestinska ledarna.
Samarbete för fred

Ett sätt att försöka undvika krig och andra konflikter är att skapa kon-
takter och nära samarbete mellan länder. Staterna i Europa har under
århundraden bekämpat varandra i otaliga krig. Båda världskrigen star-
tade i Europa - mellan europeiska länder! Vår kontinent har varit kanske
den mest krigiska av alla världsdelar.
Efter andra världskriget har man energiskt satsat på att skapa gemen-
skap och samarbete mellan de europeiska folken. Det har lyckats. De
flesta av Europas länder är med i EU, Europeiska unionen.
Visst finns det motsättningar kvar mellan länderna, men stämningen i
vår världsdel är i grunden förändrad. I dag är det nästan omöjligt att tänka
sig att exempelvis Tyskland och Frankrike skulle börja kriga mot varan-
dra. De flesta kan inte längre tänka sig ett nytt krig i Europa. Svenskar,
italienare och spanjorer känner mer och mer att de hör samman, de är
alla europeer. För denna positiva utveckling har EU haft avgörande be-
tydelse. EU fick Nobels fredspris år 2012 för sitt arbete med att främja
fred och forskning, demokrati och mänskliga rättigheter i Europa.
135
Flyktingar från Syrien
söker skydd vid gränsen
till Turkiet.
FN - Förenta Nationerna
Det finns organisationer som vill hindra konflikter och skapa samarbete
och gemenskap mellan nationerna. Viktigast av alla är FN.
Människor har länge drömt om en fredlig värld, styrd av en klok re-
gering. Det förblir en dröm men FN gör viktiga insatser.
En grym verklighet att förändra

FN grundades efter andra världskrigets slut 1945. Tanken var att samla
alla världens länder i en organisation, där man skulle kunna lösa inter-
nationella konflikter och samarbeta kring världens stora sociala och
ekonomiska problem.
FN har utformat en viktig deklaration om de mänskliga rättigheterna.
Där sägs bland annat att alla människor är fria ocl1 har lika värde och att
alla har rätt att tänka, tycka och säga vad de vill. Ingen får torteras eller
utsättas för annan grym bestraffning. Det är en vacker och viktig dröm,
som känns avlägsen för de flesta av jordens invånare.
Bara en liten gynnad del av världens befolkning är i dag garanterad
sådana rättigheter. Det stora flertalet människor får till exempel inte
rösta i val där flera partier ställer upp och där vem som helst fritt får ut-
trycka sina tankar. Miljoner människor lever i ständig skräck för krig,
för att bli fängslade, våldtagna, torterade och avrättade.
136
Förtrycket är ofta oerhört grymt. Människor hålls fängslade på grund

av sina politiska åsikter, sin religiösa tro eller därför att de är kvinnor.
I{vinnor stympas och våldtas. Människor försvinner spårlöst.
Den stora strömmen av flyktingar i många olika länder som flyr
undan krig och förföljelse, visar att FN behövs.
Klyftan mellan de rika och de allra fattigaste länderna är fortfarande
djup. En stor del av de människor som föds i dag är dömda till ett liv
i analfabetism och arbetslöshet. Svält, sjukdomar, undernäring, brist
på tak över huvudet och rent vatten är en verklighet för miljontals män-
niskor, medan många i de rika länderna i stället blir sjuka av stillasittande
och ibland för mycket mat.
Men många miljoner människor har tagit sig ur svält och djup fat-
tigdom, främst i Asien men också i Afrika.
Vad kan FN göra?

Vad kan då FN göra för att lösa de väldiga problemen? Svaret är att FN
är och blir så starkt som medlemmarna, särskilt stormakterna, låter det
bli. Viljan har stundtals inte varit så stark. Viktiga beslut blockeras ofta
av de fem permanenta staterna, som också har vetorätt i det viktiga
säkerhetsrådet. De fem permanenta medlemmarna är IZina, Ryssland,
USA, Frankrike och Storbritannien.
FN har stor betydelse i världen också på andra sätt. Med FN :s hjälp
drivs omfattande sjukvård, undervisning samt hjälp till utveckling av
jordbruk och industri i fattiga länder. Vid krig och konflikter försöker
FN medla och åstadkomma kompromisser.
1. På vilka sätt kom attentaten i USA 11 september

2001 att förändra det politiska läget i världen?
2. Världens enda kvarvarande supermakt attackerades
på sitt eget territorium. Presidenten beordrade ut sin
arme i krig mot två olika länder. Varför anfölls just
Afghanistan och Irak?
3. Hur är situationen i dag i Irak, Afghanistan, Egypten,
Libyen och Syrien?
4. Hur, när och varför bildades FN?
5. Hur och varför bildades den judiska staten Israel?
6. Vilka är konfliktområdena i världen i dag?
137
På en mosaik i FN:s högkvarter i New York finns texten "Do unto others as you would
have them do unto you" (alltså - behandla andra så som du skulle vilja att de behand-
lade d ig). Texten brukar kallas för den gyllene regeln och enligt Bibeln är det Jesu ord.
Men det är inte bara kristendomen som har en liknande uppmaning till människorna.
Islams grundare Muhammed sa t ill exempel: "Ingen är rättrogen som inte för sin
broder önskar vad han önskar sig själv." Inom hinduismen finns talesättet: "Gör inte
mot andra vad som skulle vålla dig smärta om det gjordes mot dig." Och den kände
grekiske filosofen Aristoteles formulerade sig så här: "Vi bör uppföra oss mot andra
så som vi önskar att de ska uppföra sig mot oss."
138
Mänskliga rättigheter
FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna antogs 1948 av FN:s

generalförsamling. Nazisternas utrotning av bland annat judar, romer
och homosexuella hade blivit kända och väckte avsky över hela värl-
den. Nu ville FN skapa ett dokument som alla världens lä.n der skulle
underteckna. Där skulle man räkna upp alla rättigheter som människor
överallt borde ha. Dokumentet sägs vara det mest översatta i världen.
Det består av 30 artiklar. Den första artikeln säger att:
När deklarationen om de
mänskliga rättigheterna
Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter.
skrevs 1948 hade säkert
De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla
inget land sagt ja till samkö-
gentemot varandra i en anda av gemenskap. nade äktenskap. I dag är det
tillåtet i ungefär tjugo länder.
• •• . •.' ,. .· . " ... .~

'
• ..
' •
.....
-. .. •
••
• • .. .. .,, .•. •
•
,
••
. ,
f •
• ,.,
+
-,' •
..
•
• ..... . .
••
. ••
' ....
·.. . .
•
• • ••
• • ' . - .
. -•
•
' .•
.
•
• ,. ..• .
,.r •. ... ,.•. ,. ..'\ .
. l • . "
~
• ..
• •
•
.. . .. •. ·- .,
. ' ":"•
. •. • • ... " .
.
.
• ..
•
•
•. .,• . ; '
~
.. .. "• • ~ •.
\ •
-. ... •
! '
\
\
, .. .. . . .'.... ..
.
.. !o ••'
.. '
~
'
. . ... ... ..
. .. .,
r
. .. .
I' I ••
1.. ~
.
, ... >
": - ~ :. •• 0-;,J
- •
... ., ...
. ' ~
.. .
• ' 'f •
• '•
Makt och politik Mänskliga rättigheter
Därefter följer en rad viktiga mänskliga rättigheter. Några exempel på

sådant som alla har rätt till:
• Alla är lika inför lagen och har rätt till samma skydd av lagen utan
diskriminering av något slag.
• Ingen får utsättas för tortyr eller grym, omänsklig eller förnedrande
behandling eller bestraffning.
• Ingen får godtyckligt anhållas, hållas fängslad eller landsförvisas.
• Var och en har rätt att fritt förflytta sig och välja bostadsort inom
varje stats gränser. Alla har rätt att lämna varje land, även sitt eget,
och att återvända till sitt land. Alla har också rätt att söka och få asyl
från förföljelse.
• Vuxna män och kvinnor har rätt att ingå äktenskap och bilda familj.
Män och kvinnor skall ha samma rättigheter när det gäller vem man
ska gifta sig med, inom äktenskapet och vid eventuell skilsmässa.
• Var och en har rätt att delta i sitt lands styre, direkt eller genom fritt
valda ombud.
• Var och en har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet.

Bilden är tagen 10 decem- • Var och en har rätt till arbete, fritt val av sysselsättning, rättvisa och
ber 1948 i Paris precis
efter det att FN-delega-
tillfredsställande arbetsförhållanden samt till skydd mot arbetslöshet.
terna har antagit deklara-
• Var och en har rätt till utbildning. Utbildningen skall vara kostnadsfri,
tionen om de mänskliga
rättigheterna. åtminstone på de elementära och grundläggande stadierna.
--
Fri att säga vad man tycker

"Jag håller inte med om vad du säger, men jag är beredd att gå i döden
för din rätt att säga det:' Så har man beskrivit de tankar som filosofens
Voltaire hade i frågan om yttrandefrihet.
Är yttrandefrihet något att gå i döden för? Många känner så och
många har också faktiskt offrat livet för sin rätt att säga sin mening.
Ett känt exempel är syskonen Sophia och Hans Scholl ocl1 deras
vän Christoph Probst. De levde i Tyskland under andra världskriget
och försökte bekämpa nazismen med fredliga medel.
Den 18 februari 1943 avslöjades Sophia och Hans Scholl, när de
spred regimfientliga flygblad på universitetet där de studerade. Vakt-
mästaren, som var nazist, överlämnade dem till den fruktade polisorgani-
sationen Gestapo. Efter flera dagars förhör och tortyr ställdes syskonen
Scholl och Christoph Probst den 22 februari inför rätta, beskyllda för
högförräderi. De dömdes till döden och avrättades genom halshugg-
ning senare samma dag.
Även i dag dödas och fängslas många människor världen över för
sina åsikter.
En av FN-artiklarna handlar om åsikts- och yttrandefrihet. Grund-
regeln är att man ska ha rätt att säga och skriva precis allt man vill.
Varken staten eller enskilda människor har rätt att hindra någon annan
från att säga sin mening.
Men riktigt allt får man inte säga, det finns några få undantag. Ett
undantag är frågor som gäller landets säkerhet. Man får till exempel inte
avslöja militära hemligheter eller berätta l1ur säkerhetspolisen skyd-
dar statsministern. Det är inte heller tillåtet att förtala människor eller
sprida lögner om dem.
Diskutera
1. Vilka av punkterna på s. 140 tycker ni är viktigast?
Är det några som känns mindre viktiga? Varför då,
i så fall?
2. Hur skulle världen förändras om alla länder följde
FN:s deklaration om mänskliga rättigheter?
3. Hur är det här i Sverige? Finns det några punkter
i deklarationen som vi inte uppfyller?
4. Hur är det med djuren , borde de också ha särskilda
rättigheter?
141
I
,
I
I
l
I \
'
+ ===1
_..,,
•
- - . ,,,,.,..
..
\
! '
r
I
;- I
' r
I
r
I
L \
.I
~•-
1 I
I
i I
-[
l
Att stå upp för det som är rätt

Så här skrev polisen på Södermalm i Stockholm på sin hemsida:
Civilkurage!
Helgens goda exempel hämtar vi från tunnelbanan Medborgarplatsen
under småtimmarna mot lördagsmorgonen. En ensam 17-årig tjej ser
två män gå fram till en sovande man. De muddrar honom och stjäl hans
plånbok. Hon går då fram till männen och ifrågasätter det dom gör,
samt uppmanar männen att genast återlämna plånboken. Vilket de gör
innan de smiter från platsen.
Denna unga tjej såg en medmänniska utsättas för brott och väg-
rade acceptera det. Direkt trädde hon till den värnlöses försvar. Det
krävs mod och integritet att som 17-åring ensam gå fram till två vuxna
män, ifrågasätta deras agerande och kräva att de gör rätt.
Det är äkta civilkurage! Hon är ett föredöme för oss alla!
Diskutera
1. I en del länder är det straffbart att inte ingripa i ett
pågående brott. Men i Sverige är det inte så. Vad
finns det för fördelar och nackdelar med att ha en
sådan lag?
2. Var det modigt eller dumdristigt av den unga tjejen
att ingripa? Vad kunde ha hänt?
142
Rätten att inte bli diskriminerad

Ingen människa får diskrimineras eller hindras från att utnyttja sina
rättigheter på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck,
etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshin-
der, sexuell läggning eller ålder.
Trots att nästan alla länder skrivit under FN :s deklaration om de
mänskliga rättigl1eterna är det inte svårt att se att många av dem inte följs
i något land. För i vilket land på jorden är ingen människa diskriminerad?
I{vinnor könsstympas, misshandlas, hindras från att gå i skolan och
tvingas in i arrangerade äktenskap.
Homosexuella förföljs, hånas och fängslas utan annan anledning än
att de älskar människor av samma kön.
Svarta människor utsätts för kränkningar enbart på grund av sin
hudfärg.
Barn med funktionsnedsättningar växer upp på anstalter och ibland
under förfärliga förhållanden.
Att lämna sin religion kan betyda att man riskerar livet.
I de flesta länder tillåter lagen att föräldrar slår sina barn.
~ET ELL
Den 14-åriga pakistanska

flickan Malala Yousufzai
sköts i huvudet när hon satt i
OUR PRAYERS A~E skolbussen på väg till skolan .

Hennes "brott" var att hon
kämpade för flickors rätt att gå
Tli_ OU I i skolan och få en utbildning.
Diskutera
Hur kan det komma sig att det är så vanligt att vi
människor diskriminerar dem som vi på ett eller annat
sätt uppfattar som annorlunda?
143
Medlemmar av Amnesty
lnternational protesterar
Dödsstraff - mord i lagens namn?
mot dödsstraffet i Japan.
Finns det brott som är så grova att den som begått dem inte förtjänar att
Strax innnan hade tre
mördare blivit hängda få leva? Ja, säger man i till exempel USA, Japan och IZina. Men dödsstraf-
i landet. fet tillämpas av allt färre länder. Endast 20 av världens länder genomför
dödsstraff regelbundet.
Brotten som personer döms till döden för varierar. Våldsbrott är
det vanligaste, men man kan också dömas till döden för till exempel
äktenskapsbrott och homosexuella handlingar i Iran, hädelse i Pakistan,
häxeri i Saudiarabien, ekonomisk brottslighet i IZina och narkotikabrott
i fler än tio länder. De flesta avrättningarna sker i Kina, fler än i resten av
världen tillsammans. Man kan bara gissa hur många som avrättas i Kina
varje år, för statistiken över avrättningar är en statshemlighet.
De avrättningsmetoder som används är halshuggning, hängning,
dödlig injektion och arkebusering.
Hur försvarar man dödsstraffet i de länder där det används?
Ett argument är hämnden: den som tagit livet av någon annan måste
betala med det han tog - sitt liv. Ett annat argument är att dödstraffet
har en avskräckande effekt mot grova brott.
Motståndarna till dödsstraff säger i stället att den som dömer en
mördare till döden själv blir mördare. Och tänk om man dömt en oskyl-
dig individ till döden?
144
Diskutera
1. Vad tycker ni om argumenten för och emot dödsstraff?
2. Kan ni komma på några fler argument för eller emot?
3. Finns det brott som är så grova att den som begår
dem inte förtjänar att leva?
Modet att tänka själv

Det finns människor som gör som de blir tillsagda, och så finns det män-
niskor som har mod att tänka själva och lyssna på sitt eget samvete. Det
berättas om en sådan man som hette Joseph Schultz.
Under andra världskriget hade tyska armen ockuperat Jugoslavien.
Den 20 juli 1941 deltog truppen på bilden i en operation där man brände
byar och avrättade både motståndsmän och vanliga civila.
Bilden här nedanför sägs visa hur en grupp dödsdömda står uppra-
dade framför en höstack med bindlar för ögonen i väntan på att bli skjutna.
Plötsligt händer något oväntat.
En ung tysk soldat,Joseph Schultz,
vägrar att skjuta. Han lägger ner sitt
gevär och sin hjälm och går fram och
ställer sig bland de dödsdömda.
Hellre än att döda oskyldiga, väljer
han att bli avrättad tillsammans med
dem. Han syns till vänster, på väg
,,, ••~t. ...
fram. - ·,
•
.....
f •
En av Josephs kamrater tog

,·
•
.
.... .
bilden i smyg, annars hade hans mod
aldrig blivit känt för eftervärlden.
Diskutera
1 . Har soldater i krig ett personligt ansvar för vad de gör,
eller är det helt och hållet militärledningens ansvar?
2. De flesta länder har hårda straff för ordervägran och
för dem som deserterar, alltså ger sig iväg från kriget
utan tillstånd. Ska man ändå alltid följa sitt samvete,
eller ska man alltid lyda order?
3. Vad skulle ni själva göra i samma situation?
145
Bilden är tagen år 1972
under USA:s krig i Viet- Krigets lagar
nam. Den lilla flickan Kim
Phuc har brännskadats Det som ibland kallas krigets lagar är de regler som gäller vid väpnade
av napalm , en trögfly-
tande vätska som brinner
konflikter mellan länder. Lagarna handlar om vilka vapen som får och
mycket häftigt och som inte får användas och hur de får användas. Det är till exempel förbjudet
uppfanns som vapen
att använda vad som brukar kallas antipersonella minor, det vill säga
1942 i USA. Man trodde
först inte att Kim Phuc minor som riktas mot människor. Minor är ett slags vapen som läggs i
skulle överleva, men det marken. De exploderar om en människa trampar på dem eller kommer
gjorde hon.
i närheten. Det finns två stora problem med minor. För det första ser
minan ingen skillnad på soldater och civila utan spränger vem som helst.
Det andra är att minor inte försvinner av sig själva samt att det är svårt
och farligt att ta bort dem. Oron för olyckor orsakade av minor finns
hela tiden bland befolkningen i de drabbade länderna. Strids-
vagnsminor är inte förbjudna men ska naturligtvis användas
Amnesty lnternational i enlighet med den humanitära rätten.
är en internationell
Men krigets lagar handlar framför allt om hur människor ska
frivilligorganisation som
arbetar för mänskliga behandlas i krig. Det finns regler för hanteringen av krigsfångar,
rättigheter. Arbetet skadade, flyktingar och civila som kommer i vägen i kriget.
bygger på FN:s all- I dag är ungefär 90 procent av dödsoffren i krig civila,
männa förklaring om
jämfört med under andra världskriget då antalet civila offer
de mänskliga rättighe-
terna. Amnestys mål var 65 procent. Minst hälften av offren i krig är bar11, vilket
är en värld där varje betyder att det i dag dör betydligt fler barn än soldater. Mo-
människa har alla de
derna massförstörelsevapen och allt hänsynslösare och mer
rättigheter som ingår i
förklaringen. långdragna inbördeskrig, drabbar civilbefolkningen mycket
hårdare än tidigare.
146
Dina rättigheter - Vilka ska bort?
Här nedan finns ett antal mänskliga rättigheter. Välj bort fyra av dem!
1. Rätten att gå i skola. 10. Rätten att inte utsättas för tortyr.
2. Rätten att äta dig mätt. 11 . Rätten att säga och tycka vad
3. Rätten att utöva den religion du vill. du vill.
4. Rätten att tala ditt eget språk. 12. Rätten att få rösta.
5. Rätten att söka skydd i ett annat land 13. Rätten till sjukvård.
vid behov. 14. Rätten att ha ett eget hem.
6. Rätten att vara med i en förening 15. Rätten att lyssna på vilken musik
och demonstrera. du vill.
7. Rätten att ha ett arbete med en lön som 16. Rätten att bära de kläder du vill.
du kan leva på.
17. Rätten att utbilda dig till det
8. Rätten att få vila, fritid och semester. du vill.
9. Rätten att inte bli diskriminerad på grund 18. Rätten att vara ihop med vem
av kön, religion, ursprung, sexuell du vill.
läggning eller funktionshinder.
Änt ligen har småsystrarna fått sätta sig och äta det som är kvar av maten. Som alla andra äter
de med händerna. Det är dagens enda måltid och rätten är alltid densamma: ris, curry och
tunt chapattibröd. Först fick pappa och de två pojkarna i familjen ta för sig. När de var klara
blev det mammas och systrarnas tur.
Ungefär så går det till varje dag, inte bara i den här familjen utan också hos alla i den indiska
byn. Det är männen som styr och de kommer i första hand på olika sätt.
Diskutera era val:

A. Finns det rättigheter som är lättare att stryka än andra?
B. Hur resonerade ni när ni valde bort vissa rättigheter?
C. Vad blir konsekvenserna av att stryka rättigheter?
D. Försök beskriva så tydligt som möjligt hur det är att leva i ett land som
saknar de rättigheter ni tagit bort.
147
1. USA i krig 5. Hur, när och varför bildades FN?
Ta reda på vilka krig eller större konflikter som USA Vilka syften och mål har FN? Hur fungerar organisa-
varit inblandat i sedan andra världskriget. Vad handlade tionen i dag? Vad har den lyckats särskilt bra med
de om? Varför har USA gått in? Vilket blev resultatet? genom åren? I vilka avseenden har FN misslyckats?
Hur kommer det sig att FN:s huvudbyggnad ligger i
2. USA i fred New York? Vilka kan orsakerna vara till att USA blivit
I många delar av världen har man sett USA som en alltmer skeptisk till FN?
modell att efterlikna. Vad kan det vara som man upp-
skattar? USA påverkar hela världen på många olika
6. Andra hjälporganisationer
sätt. Ge exempel.
Det finns många andra organisationer som arbetar för
fred och rättvisa i världen. Berätta om några, exem-
3. Olja, kultur och religion? pelvis Amnesty lnternational, Röda korset, Världens
barn, SOS barnbyar och Lutherhjälpen. Hur är de
Beskriv konflikterna i Mellanöstern från 1900 fram
organiserade?
till i dag. Vilka länder har blandat sig i och påverkat
Hur, var och vilka hjälper dessa organisationer?
situationen och historien där?
Vilka resultat kan de peka på?
Vad gjorde turkarna, fransmännen, engelsmännen,
ryssarna och amerikanarna där? Vad har konflikterna
handlat om? 7. Civilkurage
Vad har oljan betytt? Strategiska intressen? Vad
Syskonen Scholl och Joseph Schultz, som det berättas
kan skillnader i kultur och religion ha betytt?
om i det här kapitlet, visade ett fantastiskt civilkurage.
De var beredda att dö hellre än att medverka i något
4. Israel och Palestina som stod i strid med deras samveten . Ta reda på några
fler personer genom historien eller i nutid som visat
Hur och varför blev det moderna Israel till? Vilka ville
civilkurage, och berätta om dem. Vad var det som de
tillåta den judiska staten? Vilka var emot? Hur för-
inte kunde ställa upp på? Vad gjorde de? Hur gick det
verkligades den judiska staten från 1948 och framåt?
för dem? Vad anser du själv om deras handlingar?
Hur skulle en israel tänkas beskriva vad som hänt
och varför situationen är som den är? Hur skulle en
palestinier berätta? Hur kan en lösning i Mellanöstern 8. Mänskliga rättigheter
tänkas se ut?
På s. 140 finns en uppräkning över ett antal av FN:s
mänskliga rättigheter. Gå igenom listan och försök att
för var och en av punkterna hitta ett land i världen där
just den rättigheten inte finns. Ge gärna exempel på
hur de olika länderna bryter mot FN-deklarationen.
Saknas någon av rättigheterna i Sverige?
148
Konspirationsteorier, propaganda hemlig försvarsmateriel, som dumpades på en be-
och lögner! stämd plats, just där fartyget gick under. Det skedde
genom att fartygets bogvisir medvetet öppnades, så
Månfärderna - en bluff?
att skeppet fylldes med vatten . Enligt en annan kon-
Särskilt när det gäller texter på nätet gäller det att vara spirationsteori sprängdes skeppet medvetet.
skeptisk. Där finns mängder av information som kan Teorierna menar att regeringen och vissa myndig-
se ut som sakliga och riktiga fakta och påståenden , heter planerat det som hände och att de medvetet
men som är mer propaganda, påhitt och rena lögner. mörkar sanningen och ljuger. De som tror på konspi-
Sådant finns förstås inte bara på nätet. rationsteorierna har utvecklat en lång rad "bevis" som
Tusentals människor är säkra på att de amerikan- visar att de har rätt. Man kan undra hur människor kan
ska astronauterna aldrig varit på månen. Alltihop är tro på så märkliga och ovetenskapliga ideer. Svaret
bluff, en fräck konspiration av myndigheter i USA för är som vanligt att många kan tro på nästan vad som
att lura världens folk. Bilderna från besöken på månen helst, hur tokigt det än kan förefalla.
är i själva verket fotograferade i ökentrakter och andra
ställen på jorden, menar de. Många lägger mycket tid
på att hitta på "bevis" som visar att månfärderna inte Lögn och propaganda
inträffat. De studerar flaggorna som astronauterna
Inte sällan skriver skvallertidningar rena lögner om
satte upp på månytan, undersöker skuggor som visar
kända personer. Också i andra sammanhang får man
att bilderna "fotograferats på jorden" och lyssnar på
vara på sin vakt. Ännu för sjuttiofem år sedan läste
ljudinspelningar som de menar är påhittade.
skolbarnen de spännande historierna om Gustav
Den här typen av ideer brukar kallas konspira-
Vasas äventyr i Dalarna. Lärare och läroböcker ansåg
tionsteorier. De handlar vanligen om inflytelserika att berättelserna var sanna. I själva verket var en stor
personer eller mäktiga institutioner. Anhängarna
del rena påhitt av författaren, biskop Peder Swart.
är säkra på att de står för sanningen och försöker
Han författade en "snäll" och välskriven krönika om
övertyga andra.
kungen som där framstod som en klok, modig och
spännande person. Krönikan kom att prägla bilden för
Amerikaner stod bakom 11 september! eftervärlden av kung Gustav Vasas gärning. Gustav
En annan populär konspirationsteori handlar om flyg- Vasa levde fortfarande när krönikan skrevs, och man
planen som förstörde de stora skyskraporna i New kan tänka sig att han myste förnöjt när han läste om
York den 11 september 2001 . Teorin påstår att det var allt märkligt som han påstods ha gjort och sagt.
amerikanerna själva som med hjälp av Israel styrde in I dag läser vi gärna Dalaberättelserna, men vet
flygplanen i tvillingtornen. Syftet med det ska ha varit att kungen nog inte ens åkte Vasaloppet. Och vi har
att lägga skulden på muslimer och islam. en mer kritisk inställning till Gustav Vasa än tidigare.
Särskilt när det gäller politik och krig är det vanligt
0
att källorna innehåller propaganda som kan vara svar
Estoniakatastrofen var ingen olycka! att upptäcka. Det gäller att läsa med kritiskt sinne för
Hösten 1994 sjönk fartyget Estonia på väg från Estland att inte bli lurad.
till Sverige under en hård storm . Cirka 850 personer Det är inte heller ovanligt att en källa som
drunknade. Olyckan gav snabbt upphov till en rad kan verka bestå av sanna fakta i själva verket är
olika konspirationsteorier. Gemensamt för dem är att reklam för något eller någon. Då får man läsa med
det inte var någon olycka, utan en planerad handling. försiktighet.
Några teorier går ut på att fartyget hade en last med
149
Vem är jag? Vem bestämmer mitt liv?
Det är inte lätt att veta riktigt vem man är. Man kan vara
en sort hemma, en annan när man är i skolan eller hälsar på
hos sina kusiner. Kanske är man olika beroende på vilka man
umgås med eller vad man gör.
••
Hur kommer det sig att man blir som man blir? Ar det gener
eller uppfostran eller är det ens egen vilja? Det är förstås en
blandning av allt detta.
Tränar man mycket snowboard blir man bra på det. Tycker
man att det är roligt att räkna mattetal, så håller man på med
det och blir bra på det. Tränar man stillsamhet blir man bra på
det. Säger någon ofta att man är dum så börjar man kanske
själv tycka det och uppföra sig så. Tycker någon att man har
en fin näsa visar man gärna sin profil. Vi påverkas hela tiden
av vad andra tycker och säger.
Vad är viktigast i livet?
Vi människor har levt på jorden i ungefär tre miljoner år. Under nästan
hela den tiden har livet varit en kamp för överlevnad. Det viktigaste i livet
l1ar varit att skaffa mat, hitta skydd mot väder och vind och att komma
på sätt att försvara sig mot fiender. Frågan "vad är viktigast i livet?" har
haft enkla och självklara svar.
Det är först i vår tid och i de rikaste länderna som vi har fått möj-
lighet att fundera över och välja vad vi vill med våra liv. Vad vill jag få
ut av min tid på jorden? Möjligheterna är många men fallgroparna är
också fler än tidigare.
En del vet tidigt vad de vill, de sätter upp mål och satsar allt på till
exempel en idrott. Resten av livet får vänta. Somliga vill så snabbt som
möjligt börja arbeta och tjäna pengar, medan andra ägnar många år åt
att studera till något de verkligen vill bli. En del får barn när de är 18,
andra väntar tills de är 38. Det finns de som inte kan tänka sig att lämna
sin födelseort, medan andra kastar sig ut i världen.
Men många orkar inte riktigt ta makten över
sina liv. De låter omständigheter, vänner, familj
eller slumpen avgöra vad det ska bli av dem. De
går omkring och låter livet hända utan att riktigt
veta vad de vill. Det kan gå bra men det kan också
bli väldigt fel. Ingen väljer ju att bli arbetslös, drog-
missbrukare eller kriminell. Ändå blir det så för
en del. l{unde det ha blivit annorlunda, eller var
de dömda på förhand?
Vad är viktigast för dig?

Om man går på en kyrkogård och läser på grav-
stenarna, så ser man att där ligger flera hundra
människor nedgrävd. Väldigt många av dem hade
så mycket att göra att dagarna inte räckte till. Ju
större stenar över deras gravar, desto mer upp-
tagna och betydelsefulla kanske de var. Och nu
154
Att leva i samhället Vad är viktigast i livet?
gör det varken till eller ifrån. De är döda. Och glömda. Vad betydde
deras liv egentligen?
Det enda vi vet med säkerhet är att vi har fötts och att vi ska dö. Det
är vad som händer däremellan som är intressant. ''Alla de där dagarna
som kom och gick - inte visste jag att det var livet", skrev någon som
blivit gammal.
Hur bär man sig åt för att leva ett liv som är ens eget? Hur lyckas
man göra medvetna val, att inte vara ett offer för omständigheterna?
Många människor tänker på sig själva som "mig" i stället för "jag'~
ocl1 tänk efter - det gör stor skillnad! Det är bara jag som kan fatta de
viktiga besluten i mitt liv. Mig händer det saker som råkar hända eller
saker som andra har bestämt.
155
Att leva i samhället Vad är viktigast i livet?
Vad är viktigt för andra?

I en undersökning, där gymnasieungdomar fick svara på frågor om vad
de anser viktigt i livet, blev svaren så här:
• Det viktigaste i livet är att umgås med vänner och att vara frisk och
i god form.
• Att ha ett spännande arbete är mindre intressant.
• En stor majoritet anser att de har fullständig frihet och kontroll över
den egna framtiden och att deras framtid ser mycket ljus ut. Däremot
är det bara tre av tio som anser detsamma om samhällets framtid.
• De flesta vill hålla så många dörrar som möjligt öppna inför framti-
den och strävar efter en personligt utvecklande utbildning.
• De flesta ungdomar styrs av det som känns bra, i stället för att styras
av sakligt övervägda beslut.
• Många ungdomar tycker om att spendera pengar snarare än att spara

eller investera dem. De fäster stor vikt vid sina ägodelar och har svårt
att kasta saker, även om de inte behöver dem.
• De allra flesta ungdomar har ambitionen att flytta från sin hemort
efter gymnasiet. En minoritet kommer att leva större delen av livet
där de bor idag. Det är framför allt män på yrkesprogram som vill
bo kvar på sin hemort, medan kvinnor på studieförberedande pro-
gram vill se sig om i världen.
156
Vad gör du om tio år?
I cirkeln här nedanför finns ett antal "tårt- 1. Tror du att hon är nöjd med livet?
bitar", som var och en innehåller något 2. Vilka "tårtbitar" skulle cirkeln innehålla
som kan vara viktigt i en människas liv. om det var ditt liv? Hur stor skulle varje
Bitarna kan vara större eller mindre bit vara? Rita en egen cirkel.
beroende på hur viktig del av livet det
3. Tänk dig ditt liv om 10 år. Hur skulle du
handlar om. Cirkeln är ifylld av en 20-årig
vilja att cirkeln såg ut då?
kvinna.
157
Leva tillsammans
Familjen i bondesamhället
Förr i tiden när man levde på landet och de flesta var bönder, levde
nästan alla tillsammans med en större grupp människor. Barn, föräld-
rar, mor- eller farföräldrar och kanske drängar och pigor var alla del av
gemenskapen på gården. Man arbetade tillsammans och alla hade sina
uppgifter. Man åt tillsammans och man sov vanligen i samma rum, åt-
minstone på vintern.
Äktenskapen grundade sig nästan aldrig på förälskelse och kärlek.
Män och kvinnor levde tillsammans av mer praktiska skäl. Ofta var det
föräldrarna som hade bestämt vilka som skulle gifta sig, deras gårdar
kanske låg intill varandra och kunde slås ihop.
En bra bild av hur annorlunda samlevnaden kunde vara på 1800-
talet och bakåt i tiden får man om man funderar över en så enkel sak
som renlighet. Vi tycker ofta att man bör duscha varje dag, byta kläder
om man svettats och ta av sig skorna inomhus.
I bondgårdarna förr var det annorlunda. Ingen ägnade så
mycket tid åt att städa. Smuts var en del av vardagen och bond-
hustrun hade viktigare saker än städning att syssla med.
U11der 1800-talet bar kvinnorna samma kläder inomhus som vid
mjölkning och mockning i ladugården. De trodde inte att det kunde vara
skadligt att avstå från att tvätta sig. Man tvättade sig i regel en gång i veckan,
på lördagen - lögardagen (löga betyder tvätta) - och då var det oftast
enbart ansikte, händer, armar, hals och öron som fick sig en genomgång.
Vid jul tog man sig ett bad. Badandet skedde efter ålder och värdig-
het. Husfar först och tjänarna sist, alla givetvis i samma vatten och tunna.
Diskutera
1. Fundera över livet på en bondgård på 1800-talet.
Vad har ni i dag som ni skulle sakna där?
2. Finns det något ni skulle uppskatta i bondfolkets liv, tror ni?
158
Alla behövdes i olika arbeten på gården, både unga och gamla. Bilderna är från 1950-talet.
159
Att leva i samhället Leva tillsammans
Familjen i dag
Nu för tiden bor de flesta i städer och ungefär hälften av oss lever i det
som brukar kallas kärnfamilj. Det betyder två vuxna och deras gemen-
samma barn.
I dagens samhälle är det ovanligt med familjer där mer än två vuxna
ingår. Nytt för vår tid är också familjer med två vuxna av samma kön.
Varje år gifter sig ungefär 34 000 par i Sverige. De flesta av dem tänker
att de ska vara gifta resten av livet. Ändå blir det inte så. Hälften av alla
äktenskap slutar med skilsmässa.
160
Många av dem som skiljer sig bildar nya familjer, och många barn
har hel-, halv- och bonussyskon. Det kan bli ett krångligt pussel att få
ihop semestrar, julfirande och födelsedagar. Men det kan också vara en
tillgång att familjen öppnas upp och blir större.
En annan stor förändring i Sverige är att papporna i dag tar helt annan
del i barnens omvårdnad och uppfostran. Det svenska systemet, där en
del av föräldraledigheten är avsedd enbart för pappan, är unikt i världen.
Diskutera
1. Är det bra eller dåligt att familjerna har förändrats så
som de har gjort de senaste hundra åren?
..
2. Ar det bra att människor skiljer sig när de upptäcker
att de inte passar ihop? Eller är det så att många
skiljer sig för fort? Borde föräldrar med små barn
anstränga sig extra för att hålla ihop?
Våld i nära relationer

"När pappa ska börja slå, värmer han ofta upp på hunden." Så berättade
en liten pojke när familjens hund kom till veterinären.
Våld inom familjen drabbar först och främst kvinnor och barn, och
det är i de allra flesta fall maken/pappan som slår. När det gäller polis-
anmälda fall var över 90 procent män.
Våldet består inte alltid eller enbart av knuffar, sparkar och slag. Det
är ofta också psykiskt och sexuellt. Och det blir allvarligare ju längre
det har hållit på. De kränkningar, försök till isolering och psykologisk
nedbrytning som de psykiska övergreppen innebär, upplevs av många
som svårast att värja sig mot.
Parallellt med dessa olika former av våld förekommer även hot
mot den utsatta själv eller andra närstående samt attacker mot barn
och husdjur.
Varför slår man dem man säger sig älska? Genom att systematiskt
använda olika former av våld och hot försöker förövaren kontrollera
ocl1 utöva makt över den han utsätter för våldet. Oavsett uttryck så är
syftet med våldet detsamma: att skaffa sig makt och kontroll genom att
skada och skrämma.
Även hetero- och homosexuella män utsätts för våld av sina partner
och andra familjemedlemmar.
Tidigare hade husfadern rätt att slå hustrun, barnen, pigorna och
drängarna. I dag är förstås allt sådant våld förbjudet i lagen.
161
Det som ibland kallas hedersvåld

I de flesta kulturer är familjen den viktigaste delen av en persons liv. I
många länder är familjen rangordnad utifrån kön och ålder, där de unga
är underord.n ade de äldre och kvinnorna är underordnade männen. Den
enskilda familjens status är till största del beroende av familjens heder,
att familjen ska ha ett gott rykte.
I sådana samhällen bedöms ofta mannens värde och status utifrån
familjetillhörighet och anseende, och mannens heder är i sin tur bero-
ende av familjemedlemmarnas uppförande.
Särskilt viktig för familjens heder är de kvinnliga familjemedlem-
marnas sexualitet. Anledningen till att familjen känner sig vanhedrad
är ofta att kvinnan haft en påstådd eller verklig sexuell relation innan
hon ingått äktenskap, eller utanför äktenskapet.
Kvinnlig könsstympning är i många kulturer en del av en struktur
som begränsar och reglerar kvinnors sexuahtet. Krav på att kvinnor
ska vara oskuld när äktenskap ingås, är ett skäl till att ingreppet utförs.
Fadime Sahindal dödades av sin far för att hon ville leva på
samma sätt som andra flickor i Sverige.
162
~
' ...
J
Abbas Rezai blev 20 år. Han dödades av sin flickväns familj . Här sörjer hans mamma
vid kistan.
Förtrycket yttrar sig i sin mildaste form genom att personen inte
själv får bestämma hur den ska klä sig eller vilka den ska umgås med.
I sin mest extrema form utsätts personen för fysiskt våld, i värsta fall
med dödlig utgång.
FN uppskattar att det sker omkring 5 000 hedersmord varje år i
världen, men mörkertalet är stort.
Diskutera
1. Ibland sägs det att den som stannar i en våldsam
relation får skylla sig själv. Det är väl bara att gå? Vad
kan det vara som gör att det ofta är så svårt att göra
det?
2. Vilken hänsyn bör man ta till sådant som bakgrund,
religion eller kultur när man dömer människor för så
kallade hedersbrott?
163
Brott och straff
Fler än en miljon brott anmäls till polisen under ett år. Nästan hälften
av alla brott som anmäls är stölder av olika slag. Det är stölder av bilar,
stölder ur bilar, snatterier i affärer, inbrott i bostäder och cykelstölder.
Mindre än tio procent av brotten är våldsbrott. Men de svåra brotten
som mord, dråp och grov misshandel brukar få stor uppmärksamhet
i massmedierna. Jämfört med annan brottslighet, som inbrott och
snatterier, är de naturligtvis mycket ovanliga. Det inträffar vanligen
något över 200 mord eller dråp i Sverige under ett år.
Undersökningar visar att de som utsätts för våldsbrott oftast är unga
män - men de som oroar sig mest för att bli utsatta är äldre kvinnor. Bland
de äldre har till och med antalet våldsdrabbade sjunkit under senare år.
Sedan 1950 har antalet anmälda brott per år sexdubblats. Antalet
rån är tjugo gånger så stort. Inbrotten har ökat ungefär sex gånger. Till
detta kommer nya brott, som till exempel narkotikabrott. De har ökat
mer än femtio gånger sedan 1965. Även rattfylleri har blivit vanligare.
Och vad värre är, i enkäter uppger allt fler unga bilförare att de kör bil
när de har druckit alkohol. Men från 1990 sjunker siffrorna.
Polisen får gripa personer

som de m isstänker har
begått brott.
164
Att leva i samhället Brott och straff
100 000 Brottsutvecklingen i Sverige

Misshandel
• Sexualbrott
80 000
Rån
Rattfylleri
• Narkotikabrott
60 000
4 0000
..
Okade narkotikamissbruket
20 000 verkligen så här mycket
mellan 1990 och 20 12? Kan
det finnas andra förklaringar
0 till att de röda staplarna
1975 1990 2012 skjuter i höjden?
Men antalet anmälda brott är inte detsamma som antalet brott som
begås. Många brott anmäls aldrig till polisen. Man brukar kalla det mör-
kertal. För en del brott, som trafikbrott och ekonomiska brott, beror det
på att en total kontroll är omöjlig att genomföra. För andra brott beror
det på att de drabbade inte anmäler brottet till polisen.
Kvinnor och män

Statistiken visar att det är oerhört stora skillnader mellan män och
kvinnor när det gäller kriminalitet. Männen begår de allra flesta brotten.
De brott som kvinnor begår är betydligt mindre allvarliga. Av dem som
döms till fängelse är bara ungefär S procent kvinnor.
Drygt 80 procent av alla som döms för brott är män. De står för
92 procent av misshandelsbrotten, 99 procent av sexualbrotten och
94 procent av alla rån.
Enligt en undersökning uppgav 46 procent av alla kvinnor att de
varit utsatta för våld av någon man efter sin IS-årsdag.
0
Kvinnornas andel av brottsligheten har ökat. Ar 19SO stod kvinnor

för 8 procent av alla brott. Nu begår de cirka 16 procent av brotten. Det
vanligaste kvinnobrottet är butiksstöld. Kvinnor står för ungefär 40
procent av alla butiksstölder. Det är mycket ovanligt att kvinnor begår
våldsbrott, som mord eller misshandel. Och bara någon enstaka procent
av de sexuella brotten begås av kvinnor.
Människors vilja att anmäla brott förändras. Det är särskilt tydligt
när det gäller brott mot kvinnor och barn. Antalet våldtäkter har enligt
statistiken ökat mycket kraftigt. Förmodligen beror det på att fler våld-
täkter faktiskt begås, men också på att fler kvinnor än tidigare vågar
anmäla att de utsatts för en våldtäkt.
165
Fortfarande begås många våldtäkter som aldrig anmäls till polisen.

Det kan vara kvinnor som skäms, många känner att de inte orkar gå
igenom förhör och rättegång, andra är rädda för att gärningsmannen
ska hämnas om de anmäler honom. Och de flesta våldtäkter begås fak-
tiskt av någon närstående till offret. Då är det förstås jobbigt att anmäla.
En annan brottstyp som ökar är misshandel inom familjen. Både
kvinnor och barn utsätts för misshandel i hemmet. Också här beror
ökningen på att det är vanligare att kvinnor anmäler sådana brott, men
bakom siffrorna döljer sig också en tragisk utveckling. Våldet inom
familjen ökar.
Trots flera problem med statistiken är bilden klar: Sedan 1950-talet
har brottsligheten ökat markant i Sverige. Den totala brottsligheten är
också betydligt större än den registrerade.
Personer dömda för brott per år

10 000
8 000
6 000
4 000
2 000
Övriga brott
• Narkotikabrott
Rattfylleri
Stöld
• Våldsbrott Kvinnor Män
166
Varför ökar brottsligheten?

Brott mot brottsbalken
• Stöld 48 %
• Misshand el 24 %
• Våld mot tjänsteman 6 %
• Skadegörelse 6 %
• Bedrägeri 13 %
• Övrigt 3 %
Brottsbalken är den viktigaste lag-

texten som rör allvarliga brott. Brott
som behandlas utanför brottsbalken är
till exempel trafikbrott, narkotikabrott,
skattebrott och brott mot tullreglerna.
För hundra år sedan var brottsligheten mycket låg i Sverige jämfört med
i dag. Gamla människor kan berätta om att de växte upp i en värld där
man inte behövde låsa ytterdörren. Och det fanns inga lås till cyklarna.
Många säger att de knappt hört talas om att det fanns tjuvar.
Men visst förekom en del brott också på den tiden. Man brukar tala
om "nödbrottslighet". Många var fattiga, och när nöden blev svår hände
det att vissa stal för sin överlevnad: mat, kläder, ved och verktyg.
Under 1900-talets första hälft fick svenskarna det allt bättre. I<ri-
minaliteten sjönk. I dag behöver ingen stjäla för sin överlevnad. Ändå
har kriminaliteten i stort sett ökat för varje år. Varför begår vissa män-
niskor brott? Många människor är tvärsäkra på svaret. De kan till ex-
empel säga så här:
"Det är föräldrarna som inte uppfostrar sina barn ordentligt."
"Det finns för få poliser:'
"Fängelserna är som semesterhem. Det skulle vara hårdare straff:'
"Det har kommit för många kriminella till Sverige:'
"Det är skilsmässorna som gör att moralen har blivit sämre:'
"Orsaken är att de unga inte får lära sig Bibeln och tio Guds bud:'
Så lyder några försök till förklaringar som hörs ibland. Vad skulle
du själv svara?
I alla samhällen och i alla tider tycks det ha funnits en grupp brotts-
lingar. Varför? Är vissa födda med egenskaper som gör dem brottsliga?
Eller blir vissa brottslingar därför att de har det svårt: de har fått stryk i
stället för kärlek, familjen är fattig och trångbodd ...
Men många som växt upp under vidriga förhållanden kan inte ens
tänka sig att begå minsta brott. Varför är det så olika? Ingen vet.
167
Diskutera
1. Hur kan det komma sig att brottsligheten har ökat
under andra hälften av 1900-talet och verkar fortsätta
att öka?
2. Går det att hejda utvecklingen mot allt mer brottslig-
het? Hur, i så fall?
3. Varför begår män så många fler brott än kvinnor?
Kommer detta att förändras i framtiden?
4. Vilka skäl kan det finnas till att människor inte anmäler
brott?
Brottslingar och lagar

Vad är brott?
Nästan alla människor har någon gång begått ett brott. Det är inte lätt att
hitta ett barn som aldrig har pallat ett äpple eller en bilförare som aldrig
har kört för fort. Men det betyder inte att alla människor är brottslingar.
Vad räknas i lagens mening som ett brott?
Den som tränger sig före i biokön får räkna med att bli utskälld av
dem som redan står i kön. Att tränga sig före är att bryta mot en oskri-
ven regel. Dessutom en regel som vi i Sverige brukar hålla hårt på. Att
tränga sig före är ohyfsat, men det är inte något brott.
Brottsligt blir det först när någon bryter mot det som kallas rättsreg-
ler. Dit hör framför allt lagar och förordningar som riksdag och regering
har beslutat om. För att något ska räknas som ett brott, krävs att det kan
ge böter eller fängelse. Det är till exempel inte brottsligt att gå mot rött
ljus på ett övergångsställe.
Lagar och rättsregler

De flesta brott som upptäcks medför någon form av straff, eller påföljd
som det kallas i lagspråket. Påföljden kan vara allt från böter till livstids
fängelse. I Sverige finns tre olika sorters rättsregler:
• Grundlagar
Sverige har, som tidigare nämnts, fyra grundlagar: regeringsformen,
successionsordningen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihets-
grundlagen. Grundlagarna är de viktigaste lagarna. I dem beskrivs hur
Sverige ska styras. Här finns också de fri- och rättigheter som gäller i
landet. Grundlagarna är basen för hur rättssamhället ska fungera.
168
Lagboken har ungefär

4 300 sidor. Som straffmyn-
d ig har man skyldighet att
känna till lagarna. Det går
inte att begå ett brott och
klara sig undan genom att
säga att man inte kände till
att det var olagligt.
Att ändra något i en grundlag är komplicerat. Beslutet måste tas två

gånger. Först beslutar riksdagen om ändring. Sedan måste man vänta på
ett riksdagsval. Så ska den nya riksdagen fatta samma beslut igen. Först
därefter är grundlagen ändrad.
• Lagar
Alla lagar bestäms av riksdagen. Vanligen är det regeringen som lämnar
ett förslag, en proposition, om en ny lag.
Lagar behandlar inte bara vad som är brottsligt och vilket straff
brottslingar ska få. Till det som kallas offentlig rätt hör också till ex-
empel lagar om skolan, skatter och kommunens äldreomsorg. Lagarna
reglerar dessutom förhållanden mellan människor, till exempel äkten-
skap, avtal och köp.
• Förordningar
Regeringen kan besluta om förordningar utan att ta upp frågan i riksda-
gen. Förordningar är mer detaljerade tillägg till lagarna.
169
Du måste känna till lagarna!

Förutom polisen Om du begår ett brott kan du aldrig klara dig undan genom att säga att
har ordnings-
du inte kände till lagen. Alla som fyllt 15 år är skyldiga att hålla reda på
vakter rätt att
använda våld i lagarna. Det är till exempel straffbart att bryta mot trafikreglerna, att
vissa situationer. köpa något som man vet är stulet eller att slå eller hota andra människor.
Det har däremot
Det är polisen som har samhällets uppdrag att se till att lagarna följs.
inte väktare, som
har samma befo-
Därför har polisen också särskilda befogenheter som andra medbor-
genheter som vi gare inte har. Om du blir gripen, så gör inte motstånd! Det är straffbart.
andra. Enligt lagen har polisen rätt att ta till våld när situationen kräver
det. Den rätten har inte du, utom i självförsvar. Så är det i alla länder.
Polisen är ju till för att skydda medborgarna och måste kunna stoppa
våld med våld om det behövs.
Måste man följa lagarna?

På senare år har det blivit allt vanligare att grupper av människor försö-
ker ta lagen i egna händer och till exempel stoppa politiska toppmöten.
Aktivisterna säger att de arbetar för en rättvisare värld. De tycker inte
att politikerna lyssnar på dem och menar att viktiga beslut fattas över
huvudet på medborgarna.
Jj 117 ti I
- •
- -
•
• •
.. - -
Vid några tillfällen har våldsamma demonstranter vandaliserat städer

och drabbat samman med polisen. I Göteborg gick det år 2001 så långt
att poliser kände sig så hotade att de sköt på demonstranter som kastade
gatsten. Flera poliser blev svårt träffade av stenarna.
Demonstranterna brukar säga att det är polisen som provocerar
fram våldet. De flesta andra säger att det är polisens uppgift att hålla
ordning och stoppa skadegörelse. Men polisen får inte ta till mer våld
än nödvändigt.
Finns det något tillfälle då en maskerad demonstrant skulle ha rätt
att kasta gatsten mot polisen? Vad tycker du?
1. Vad handlar grundlagarna om?

2. Varför är det så komplicerat att ändra grundlagar?
3. Hur kommer nya lagar till?
4. Vad är det för skillnad mellan lagar och förordningar?
5. Hur skadlig är brottsligheten? Hur påverkar den våra liv?
Diskutera
1. Måste man följa lagarna? Finns det några lagar som
inte känns så viktiga att följa? Varför?
2. Kan ni komma på någonting som är olagligt men som
borde vara lagligt, och tvärt om? Motivera varför!
3. I till exempel USA och England kan även barn dömas
till fängelse. Den som vet att den gjort fel ska också
ta konsekvenserna, anser man. Vad anser ni om det?
4. Varför är pojkar under 21 år så överrepresenterade
i brottsstatistiken? Vilka slags brott är vanliga "ung-
domsbrott"?
5. En del äldre kriminella säger att samhället "daltade"
med dem när de var unga. Om de genast hade fått
kännbara straff, hade de slutat med brott! Vad tror
ni?
171
Sundbo är en av landets
största anstalter för unga
brottslingar och missbru- Unga brottslingar
kare. Här finns 36 intagna,
varav 26 för sluten vård .
I Sverige kan inte ett barn under 15 år som begår ett brott dömas till
fängelse. Fallet utreds i stället av de sociala myndigheterna, som gör upp
en handlingsplan för hur man bäst kan hjälpa barnet.
Den som fyllt 15 år är straffmyndig och kan dömas för ett brott.
De som är under 21 år döms normalt inte till fängelse, men de kan i
svåra fall placeras på skolhem eller i sluten ungdomsvård, en form av
ungdomsfängelse.
Ungdomsbrottsligheten har precis som den totala brottslig-
l1eten ökat kraftigt i Sverige. Procentuellt sett är brottsligheten störst
i gruppen 14-16 år, men då rör det sig oftast inte om grova brott utan
om skadegörelse och snatterier. Man beräknar att pojkar under 21 år
står för ungefär hälften av alla brott.
Från brott till straff

En misstänkt brottsling har gripits av polisen och sitter i arresten i po-
lishuset. Vad kommer att hända med honom?
0
• Aklagaren eller polisen inleder en förundersökning. Det är åklagaren

som ska bevisa för domstolen att den misstänkte är skyldig till brottet.
• Den som gripits av polisen kan anhållas. Det betyder att han hålls
fängslad tills domstolen beslutat om häktning.
172
• Häktning innebär att den misstänkte sitter fängslad fram till rätte-
gången. Häktning används framför allt vid grövre brott.
• När förundersökningen är färdig, kan åklagaren välja att åtala den

misstänkte.
• Alla brottsmål avgörs först i tingsrätten. Det finns 48 tingsrätter i

Sverige. I rättens förhandling avgörs målet av en domare och ett antal
nämndemän. Nämndemännen är vanliga medborgare utan juridisk
utbildning. De utses av kommunfullmäktige.
• Försvarsadvokaten har en särskild ställning i domstolen. I motsats

till åklagaren har han eller hon inte som uppgift att försöka reda ut
sanningen om brottet, utan försvarsadvokaten ska vara den åtalades
röst och hjälp i domstolen. Han eller hon försöker få sin klient frikänd
eller hjälper honom att få ett så milt straff som möjligt.
• Tingsrättens dom kan överklagas till hovrätten. Både den dömde och
åklagaren kan överklaga domen om de inte tycker att den är rätt. Det
finns sex hovrätter runt om i landet. Även i hovrätten finns det nämn-
demän. Men i hovrätten sitter tre domare och bara två nämndemän.
• I vissa fall kan en dom i hovrätten överklagas till Högsta domsto-

len. Högsta domstolen tar inte upp alla mål som överklagas. Det är
främst viktiga principiella mål som tas upp. Det gäller mål som kan
bli prejudikat, det vill säga vägledande för andra domstolar när de i
fortsättningen ska döma liknande mål.
33
.
..., ., - verkstad
-
\.
! -
Att göra motstånd mot polisen vid ett gripande kan göra situationen värre. Några timmar
i arresten blir en tankeställare för många. Nästa steg kan vara att placeras i häktet och
sedan väntar rättegång.
173
Hjälper strängare straff?

Ungefär S 000 personer sitter fängelse i Sverige i dag. Men antalet
nyintagna i fängelserna är ungefär 10 000 varje år. Hur går det ihop?
Jo, många får en strafftid på bara några månader.
Är strängare straff och hårdare fängelser ett sätt att få ner brottslig-
heten?
Nils, som är 58 år och taxichaufför, har ofta utsatts för hot och våld. Så
här säger han:
"Det daltas med de kriminella. Brottslingar straffas nästan inte alls i
Sverige. De får på sin höjd sitta några månader i fängelser som är rena
lyxhotellen. En bekant från Egypten har suttit i fängelse där. Där är det
tufft att sitta, säger han. Därför finns det få brottslingar.
Men här har gangstrarna aldrig fått lära sig att arbeta och göra rätt för
sig. Ungdomar som åker fast för brott borde sättas i hårt kroppsarbete i
stället för att sitta i samtal hos en mesig socialsekreterare.
Det måste hända något när en ung människa börjar spåra ur. Då
fattar man att det är allvar. Men nu händer ingenting, bara lite prat med
det sociala. Först när den brottslige blivit äldre, ja då smäller det till med
full kraft, och då är det för sent.
Farliga brottslingar som rånar, mördar och smugglar narkotika ska
spärras in för gott. Upprepade mord ska ge dödsstraff. Hårda straff gör
att folk tänker sig för innan de begår brott. Det begriper vanligt folk men
inte experterna. Vanligt folk är rasande på politikerna som inte vågar
göra något. Brottsligheten kostar otroligt mycket för oss alla och gör det
otryggt att leva. Sverige är på väg mot fullt kaos."
Nils fru Astrid håller inte alls med honom:

"Att hämnas på brottslingarna är dumt. Vem blir en bättre människa
av hårda straff? I stället borde vi hjälpa dem så att de slutar att begå
brott.
De flesta brottslingar tycker jag synd om . De kommer från trasiga
familjer och har haft det svårt. De är chanslösa från början.
Vi borde genast göra allt för att hjälpa unga som kommit snett. I stäl-
let för fängelse bör de unga få samhällstjänst, då man får arbeta och
göra rätt för sig i stället. Det tror jag på. I fängelset blir de ännu mer
kriminella. Inte ens dödsstraff avskräcker brottslingar. Se bara på USA.
Inte ens elektriska stolen skrämmer dem från brott!"
174
Hur skulle du döma?
Vilka straff tycker du att de här brottsling- D Bankanställd som under fyra år fifflat in
arna borde få? Rangordna först brotten. en halv miljon på sitt eget konto och gjort
Fundera sedan över vilka påföljder som slut på pengarna. Tidigare ostraffad.
borde utdömas för dessa brott. E Lärare i grundskolan som sparkades
A Två 16-åringar som misshandlat och hårt i ryggen av en elev och då vred
rånat en 80-årig dam i hennes hem och elevens hand så att lillfingret bröts.
kommit över smycken och kontanter F Ung man som kastat gatsten på en
för omkring 30 000 konor. Båda har polis som träffats i huvudet och ska-
tidigare åkt fast för snatteri och rån dades svårt. Säger att det var polisen
men var då under 15 år och fick inga som provocerade. Tidigare dömd för
straff. våldsamt upplopp.
B En 18-åring som kört bil i 80 km i G En 15-årig flicka som stulit en ny cykel
timmen utanför en förskola där högsta och tagit den som sin egen. Tidigare
tillåtna hastighet är 30. Tidigare ostraffad.
ostraffad.
H En 17-åring som gömt sin mord-
c Knarkhandlare som länge smugglat in misstänkte, efterlyste kamrat undan
och sålt amfetamin. Det har han tjänat polisen.
miljoner på. Tidigare ostraffad.
I Två 17-åriga killar som våldtagit en full
15-årig flicka på en fest.
Hur allvarligt är det att smuggla och sälja narkotika?
175
Olika påföljder
Böter
Det finns två slags böter - dagsböter och penningböter. Dagsböter är
vanligast. Antalet dagsböter beror på hur allvarligt brottet är medan
beloppet på varje dagsbot bestäms av den dömdes inkomst. Tanken
är att det ska svida ungefär lika mycket för alla. Den som döms till 100
dagsböter a75 kronor, har alltså dömts till ett hårdare straff än den som
döms till 10 dagsböter a800 kronor.
Penningböter där beloppet är bestämt i förväg används till exempel
för fortkörning och nedskräpning.
Fängelse
Fängelse är det hårdaste straffvi har i Sverige. Som minst dömer domsto-
len till 14 dagars fängelse och som mest till livstid. Ingen livstidsdömd i
Sverige brukar verkligen bli kvar i fängelset tills han eller hon dör. Efter
ett antal år, kanske 10 eller 15, brukar regeringen benåda den livstids-
dömde och omvandla livstiden till ett tidsbestämt straff.
Brottslingar som är under 20 år sätts inte i fängelse tillsammans med
äldre kriminella. Ungdomar som begått allvarliga brott hamnar i sluten
ungdomsvård. Där är de också inlåsta och bevakade och får behandling
för olika problem som d e kan tänkas ha.
Villkorlig dom
Vid villkorlig dom får den dömde ett fängelsestraff men slipper sitta av
straffet. Villkoret är att han efter strafftiden sköter sig under en prövotid
på två år. Straffet är i första hand avsett för dem som döms för ett brott för
första gången, och om domstolen bedömer att risken för återfall är liten.
Skyddstillsyn
Skyddstillsyn innebär att den dömde får en prövotid på tre år. Domstolen
utser samtidigt en övervakare som under det första året ska kontrollera
och hjälpa den dömde att ordna upp sitt liv.
En variant är kontraktsvård som innebär skyddstillsyn tillsammans
med ett avtal om att vård av till exempel missbruk ska ersätta fängelse.
Samhällstjänst
Unga brottslingar kan i stället för fängelsestraff dömas till att arbeta utan
lön ett antal timmar hos till exempel en idrottsförening.
176
Polisen kontrollerar att bilföraren är nykter. Hur allvarligt är brottet rattfylleri?
Särskild vård
Ungdomar och missbrukare kan ibland dömas till vård inom socialtjäns-
ten för att få hjälp med att sluta missbruka. Psykiskt sjuka kan dömas
till sluten psykiatrisk vård som inte är tidsbestämd.
•
1. Aklagaren och försvarsadvokaten har helt olika roller
i en rättegång. Vilka är deras respektive uppgifter?
2. Varför är det viktigt att det finns både åklagare och
försvarsadvokater?
3. I Sverige består en vanlig domstol av en domare och
ett antal vanliga medborgare. Vad kan tanken vara med
det?
4. Vad finns det för möjligheter för den som döms skyl-
dig i tingsrätten, men som anser sig vara oskyldig?
Diskutera
1. Har vi för "snälla" straff i Sverige? Vad talar för och
emot?
2. Vilken påföljd anser ni är den mest effektiva för att
brottslingar ska sluta begå brott?
177
Att ta lagen i egna händer

Om en amerikan upptäcker en inbrottstjuv i sitt hem, har han laglig rätt
att ta fram sitt gevär och jaga bort inkräktaren. Den som gör sig skyldig
till olaga intrång får skylla sig själv om han blir beskjuten.
Så är det inte i Sverige. Den som upptäcker en inbrottstjuv i sitt hem
och slår ner honom, kan dömas för misshandel. Inte ens den som blir
överfallen har rätt att ge igen alltför hårdhänt. Lagen säger att man inte
får ta till "mer våld än nöden kräver': Det betyder att man får försvara
sig m ed våld, men våldet får inte vara överdrivet.
I vissa glest befolkade landsändar finns det ingen polis på tio mils håll.
Den som upptäcker en inbrottstjuv där, kan inte göra särskilt mycket.
Polisen kan behöva en och en halv timme på sig att komma, och då finns
naturligtvis ingen tjuv kvar.
Medborgargarden
En del bostadsområden i städerna, liksom båtklubbar och butiker har
På båtklubben turas
medlemmarna om att många inbrott varje år. De som drabbats känner ofta att de själva måste
vakta under sommarnät- göra något åt saken. Ingen vill ju sitta och titta på när någon stjäl ens
terna. Deras främsta
uppgift är att synas och ägodelar. På vissa ställen har privatpersoner gått samman och bildat så
höras så att tjuvar inte kallade medborgargarden. De går ofta runt på nätterna i grupper och
ska försöka stjäla båtar
bevakar sin egendom. De är alltså ett slags privata ordningsvakter.
eller motorer.
Medborgargarden har både applåderats och fått skarp kritik. Somliga

tycker att det är bra att människor tar ansvar och hjälper till att motverka
brott. I<ritikerna menar att det är fel att en grupp medborgare utser sig
själva till poliser, trots att de inte har någon utbildning och inte känner
till lagarna. Vad säger då lagen?
• Vem som helst har rätt att ta fast en tjuv eller våldsman som tas på
bar gärning. Om en brottsling tagits på bar gärning och försöker
smita, får man alltså hålla kvar honom och larma polisen om brot-
tet kan leda till fängelsestraff. Det betyder att man får hålla kvar den
som stjäl eller misshandlar, men inte den som skräpar ner eller kör
en trimmad moped.
• Om man blir hotad eller slagen av en brottsling, får man ta till våld
för att försvara sig. Det kallas nödvärn. Men den som misshandlar
eller hotar en tjuv, utan att själv ha blivit hotad, kan bli dömd för det.
USA som modell?

Dan Richards, polis i Miami i USA, har alltid pistolen skjutklar när
han stiger ur polisbilen. Det är nödvändigt. När som helst kan han bli
beskjuten.
- Miamis invånare har vapen som skulle räcka till en hel arme, säger
han.
DoktorJoseph Davies har obducerat tusentals lik av mördade män-
niskor. Han säger att amerikanska staten inte längre klarar av att skydda
medborgarna i storstäderna. Folk beväpnar sig med k-pistar och hög-
hastighetsvapen och låser in sig i husen. Davies säger att det är drog-
handeln, tillsammans med den fria vapenhandeln, som har gjort att det
har blivit så våldsamt i USA.
Håller det på att bli likadant i Sverige? Vilka likheter och skillnader
finns mellan våldet i USA och i Sverige?
Straff - hämnd eller vård?

Vad ska vi göra med dem som begår brott? Ska samhället hämnas och
låta brottslingen få lida på samma sätt som hans offer? Eller ska brotts-
lingen vårdas och behandlas, så att han blir en skötsam person som
slutar begå brott därför att han inser att det är fel?
Kan ett hårt straff skrämma andra från att begå samma brott, eller
struntar brottslingarna i eventuella straff när de begår brotten?
De här frågorna har diskuterats under många år runt om i världen.
I Sverige är grundtanken att fångar ska vårdas, inte straffas. Det märks
redan på orden vi använder: fångvårdsanstalter, intagna, fångvårdare,
ungdomshem ...
179
•••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••
•
• •
• •
• •
• Brott och straff - Viktiga ord •
• •
•
• ••
•
•••
brottsbalken - den viktigaste lagtexten som behandlar allvarliga •••
brott •
••
••
•
•
•
förordningar - detaljerade tillägg till lagarna, kan beslutas av •
• •
• regeringen utan att de tas upp i riksdagen •
• •
• •
• försvarsadvokat - har till uppgift att föra den anklagades talan •
•••
•
•
• i tingsrätten
•
• ••
••• förundersökning - åklagarens undersökning av vad som hänt och ••
•
•• vem den skyldige är •
•
• •
• •
• grundlagar - regeringsformen, successionsordningen , tryckfrihets- •
• •
• •
• förordningen och yttrandefrihetslagen. De viktigaste lagarna som •
•
• ••
• reglerar hur landet ska styras och vilka fri- och rättigheter medbor- ••
•• ••
• garna har
••
• hovrätt - hit överklagas domen om den dömde eller åklagaren är
•
•
•
• •
• missnöjd med domslutet •
• •
• •
• •
•• häktning - den misstänkte sitter fängslad tills det är dags för •
•
• rättegång •••
••• •••
• lagar - bestämmelser om vad som är brottsligt och vilket straff •
••
• olika brott ska ha. Lagarna behandlar också sådant som skolan,
•
•
•
• skatterna och vården. Lagar reglerar även förhållanden mellan •
• •
• •
• människor •
• •
•
• ••
•
• nämndemän - medborgare, utsedda av kommunfullmäktige, som ••
•• dömer tillsammans med domare •
••
••• •
•
• rättsregler - lagar och förordningar som riksdag och regering har •
• •
• beslutat om •
• •
• •
• straffmyndig - den som fyllt 15 år är straffmyndig och kan dömas •
• •
•
• ••
• för brott •
•• •••
tingsrätt - en domare och ett antal nämndemän avgör brottmålen
••• •
•
• under förhandling i tingsrätten •
• •
• •
• åklagare - genomför förundersökningar mot misstänkta och har till •
• •
• uppgift att inför domstolen bevisa att den anklagade är skyldig till •
• •
•
• ••
• brottet ••
••
••
••
• ••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••
180
1. Olika domstolar Vad betyder den sociala bakgrunden? Kan "möjlig-
Förutom de vanliga domstolarna som dömer i brottmål, heten göra tjuven", det vill säga möjligheten att göra
finns särskilda domstolar som sysslar med konflik- något brottsligt dyker upp och frestelsen blir för stark?
ter mellan enskilda människor och myndigheter. Till Vad betyder narkotika och andra droger?
specialdomstolarna hör länsrätten, arbetsdomstolen
och marknadsdomstolen. Ta reda på vad de sysslar
med. Beskriv något fall som var och en av dem tagit 4. Fall i tingsrätten
upp under det senaste året. Försök att hitta likheter Rättegångarna i tingsrätten är offentliga. Följ några
och skillnader mellan dessa fall. rättegångar och sammanfatta intrycken. Hur går pro-
ceduren till? Vad gör de olika inblandade; domaren,
åklagaren, nämndemännen, den åtalade, vittnen?
2. Fakta om brott Tycker du att domstolen dömde rätt?
Kartlägg brottsligheten i Sverige. Hur många brott
begås under ett år? Vilka är de olika slagen av brott
- från snatteri till mord? Vilka begår brotten? Ålder, 5. Fängelser i Sverige
kön? Var i landet begås brotten? Vilken skada åstad- Ta reda på vilka kriminalvårdsanstalter som finns i
kommer brottsligheten? landet. Vilka är de vanligaste brotten som ger fäng-
else? Hur många sitter i fängelserna? Hur långa är
strafftiderna? Hur är livet för en intagen?
3. Varför blir vissa kriminella? Hurdan är vården? Hur många upphör med krimi-
Många begår mindre brott; kör för fort, fuskar med nalitet efter ett fängelsestraff? Hur många återfaller
deklarationen, snattar småsaker på arbetsplatsen. gång på gång?
Men de flesta människor är ändå i grunden heder- Behövs fängelser? Ska fängelsestraffen vara hår-
liga och ärliga. dare? Ska de intagna behandlas på något annat sätt?
Hur kommer det sig att andra blir brottslingar? Finns det bättre alternativ än fängelse?
Vetenskap och tro det också i skolan när den växte fram. Vår forntida
Många har bestämda åsikter om brott, straff och kri- besökare skulle antagligen se med förvåning på si-
minalitet. Men åsikterna kan vara mycket olika. tuationen i dagens Sverige och anse att brottsligheten
Ändå är vi inte så självständiga och kloka i vårt beror på att de unga inte längre får lära sig lyda Gud
tänkande som vi ofta vill tro. Vi är beroende av det och prästen och göra som föräldrarna vill. Frågan
samhälle vi bor i, hur folk tänker. Föreställ dig att en är om ni skulle lyckas få honom att ändra mening?
vanlig svensk som levde för några hundra år sedan Hos Brottsförebyggande rådet, BRÅ, kan man få
plötsligt stod i klassrummet och fick reda på vad vi mer vetenskapliga fakta och resonemang om brott och
säger om brott och straff nu för tiden. Och tänk om liknande samhällsfrågor. BRÅ:s hemsida är en väldig
han fick se hur det ser ut i ett vanligt svenskt fängelse. källa med siffror, statistik och rapporter av olika slag .
Vad skulle han tänka om brottsligheten och förhållan- Den är användbar i arbetet med Undersök-frågorna
dena i fängelserna? i det här avsnittet.
På hans tid var fängelset en kall håla och man
fick leva på vatten och bröd. Barnen fick lära sig att
obrottsligt lyda föräldrarna, särskilt pappan som hade Här gäller tron
den yttersta makten. Det barn som betedde sig illa På en del områden är det tron som gäller, inte veten-
fick stryk, kanske med en käpp eller ett bälte. Så var skapen. På vetenskaplig väg kan du inte nå fram till
181
vilken färg som är den vackraste. Det är något vi kan • Vem har skrivit texten? Är författaren expert på
tycka och tro om. området? Har andra faktagranskat den?
Så är det också med religionerna. Den troende • Var finns texten publicerad? Är det en faktagran-
frågar sig inte om Muhammed verkligen fick den heliga skad bok eller en text som någon okänd lagt ut
Koranen från Gud genom ängeln Gabriel. Det är något på internet?
man tror eller inte tror på. Den troende kan inte veten- • Vad innehåller texten för information? Verkar det
skapligt komma till sann slutsats om huruvida Jesus pålitligt? Stämmer sådant som du själv vet och
var Guds son, eller om han ska komma tillbaka till kan med det som texten påstår?
jorden. Den är en fråga för trons värld . • Varför skrevs texten? Kan det ha varit för att sprida
kunskap? Eller för att skapa debatt? Verkar förfat-
taren själv ha en stark åsikt i frågan? Är det en re-
Här gäller vetenskapen
klamskritt som vill få dig att tycka/köpa någonting?
På de flesta samhällsområden bedrivs vetenskaplig • När skrevs texten? Om informationen är från 2005
forskning sedan drygt två hundra år. Historia var först, kan saker ha förändrats. Är det viktigt för sam-
andra ämnesområden följde efter. manhanget att upplysningen är aktuell?
Den vetenskapliga forskaren frågar vad som är • Hur fick du tag på texten? Sökte du själv upp den
sant om världen och försöker ta reda på orsaker till eller fick du den av någon annan? Verkar den per-
att isen i Arktis smälter och hur cancer kan botas. Förr sonen pålitlig, eller kan den ha något syfte med att
i världen läste folk välsignelser och förbannelser för ge dig den här informationen? Går det att hitta andra
att hålla olycka och sjukdom borta. Jorden var platt trovärdiga källor som säger samma sak?
och gudar och andar styrde och ställde i människor-
nas liv. Så tänkte människor som var lika intelligenta Att källkritiskt granska en text blir naturligtvis ännu vik-
som vi, men med mindre kunskaper på vissa områden . tigare om texten kommer från någon som vill påverka
Vetenskapen har betytt ofantligt mycket för att ge läsaren på ett eller ett annat sätt. Det kan till exempel
oss ett rikare och tryggare liv. Steg för steg har nya vara ett företag som säljer något eller ett politiskt parti
kunskaper växt fram och den utvecklingen fortsätter eller en intressegrupp som driver en speciell fråga.
snabbare än någonsin tidigare.
En forskare försöker ta reda på hur det verkligen Läs den här insändaren i en tidning och granska den
förhåller sig. När forskaren ger sig i kast med ett nytt sedan källkritiskt:
problem försöker han eller hon ofta att utgå från en
hypotes, en klok gissning på hur svaret kan tänkas
bli. Sedan kommer fakta och sammanhang fram och Slutet på det liv vi lever nu!
visar om hypotesen är felaktig eller om den verkar vara
All forskning visar att vårt klimat håller på att
riktig. Det forskaren kommer fram till måste bygga på
förändras snabbare än någon kunde tro. Ändå
tydliga och pålitliga källor som andra kan läsa och på
vägrar pol itikerna ta experternas varningar på
logiska resonemang.
allvar. De gör ingenting alls för att bromsa
Den vetenskaplige forskaren är inte rädd för att
den globala uppvärmningen. Allt fler svenskar
ändra åsikt. Den som publicerar sin forskarrapport i
känner att nu får det vara nog! Experterna är
en internationell vetenskaplig tidskrift får synpunkter
eniga om att vi m åste agera nu - annars
från forskarkollegor i olika länder. Om det kommer fram
är det slutet på det liv vi vant oss vid att leva!
kritiska kommentarer som förefaller vara välgrundade,
En som insett allvaret
ändrar han eller hon mening och rättar sig efter dem.
På motsvarande sätt bör vi också arbeta med un-
dersökuppgifterna och liknande uppgifter, även om Ställ nu följande frågor till texten:
vi inte rör oss på forskarnivån . • Vem har skrivit texten?
• Var är den publicerad?
• Vilken information finns i texten?
Tror du på allt som står i den här boken? • Verkar den pålitlig? Varför/varför inte?
I den här läroboken påstås en massa saker. Att brotts- • Varför skrevs texten , tror du?
ligheten ökar i Sverige, att kvinnor har sämre löner än • Vilka är "allt fler svenskar", varifrån kommer upp-
män, att rörmokare i genomsnitt tjänar 24 931 kronor giften?
i månaden . Hur kan du då veta att det stämmer? • Vilka "experter är eniga" ?
De här sex frågorna kan man ställa till allt man • Är det verkligen så att om vi inte gör något "är det
läser: Vem, var, vad, varför, när och hur? slutet på det liv vi lever"? Hur då i så fall?
182
Att invandra till Sverige
Varför flyttar människor från sina hemländer till ett alldeles nytt, okänt
land? Vad beror inva11dringen på?
Det finns många skäl att lämna sitt hemland. En del vill få bättre
ekonomi och utbildning för sina barn. Andra flyr undan krig, våld och
kanske förföljelse och fängelse för sina åsikter. Somliga gifter sig med
en svensk och följer med hit. Vilka skälen än är, så är det en av de största
förändringar en människa kan vara med om.
När svenskarna utvandrade

För inte så länge sedan var Sverige ett utvandrarland. Från 1800-
Gravyr från 1887 som visar
talet och fram till andra världskriget flyttade många till andra länder.
hur en Atlantångare anländer
Viktigast var utvandringen till USA. Dit flyttade omkring 1,5 miljoner till New York med nya immi-
svenskar från mitten av 1800-talet fram till 1920-talet. granter ombord .
!\
•
...,/ / '
. .'
~--·
Att leva i samhället Att invandra till Sverige
De flydde från fattigdom och svält, från religiöst och politiskt för-
tryck eller för att få arbete. De drömde om ett bättre liv.
Utvandringen gjorde att arbetslösheten inte blev så svår i Sverige,
trots den snabba folkökningen. Svenskamerikanerna skickade pengar
hem till det fattiga Sverige. Många flyttade så småningom hem igen och
förde då med sig nya yrkeskunskaper och nya sätt att tänka. Utvand-
ringen var på olika sätt till nytta för Sveriges omvandling från fattigt
jordbrukarland till rik industrination.
Problemet för många av dagens fattiga länder är att det inte längre
finns något folktomt och öppet land, dit människor kan flytta. I dag
bygger de rika länderna murar mot invandring från fattigare länder.
Flyktingar och arbetskraft

Under andra världskriget flydde omkring 200 000 människor till Sverige.
De flesta kom från Danmark, Norge och Finland. Nästan alla återvände
hem efter kriget. Många flydde också från Estland, Lettland och Litauen,
sedan länderna hade ockuperats av Sovjetunionen.
Efter andra världskriget kom många till Sverige för att söka arbete.
Vi fick en arbetskraftsinvandring. IZriget hade inte drabbat Sverige,
som nu genomgick en snabb ekonomisk utveckling. När de europeiska
länderna skulle byggas upp igen efter kriget, var det stor efterfrågan på
svenska produkter.
Industrierna i Sverige byggde ut och producerade för fullt. Snart
uppstod brist på arbetskraft. Från Finland kom många tusen arbetare,
men det räckte inte. Myndigheter och företag sände ut representanter
till bland annat Italien och Turkiet för att locka folk att flytta hit. Många
kom, främst unga män som lockades av att lönerna var mycket högre i
Sverige än i hemlandet.
Invandringen av arbetskraft fortsatte under 1960-talet. De flesta in-
vandrare var unga och arbetsamma. De kunde sättas i arbete direkt. Ofta
tänkte de sig att stanna några år och samla ihop en liten förmögenhet
för att sedan återvända hem.
Så småningom lärde de sig svenska. Många bildade familj och bor
fortfarande kvar i Sverige. Dessa invandrare blev till stor nytta för indu-
strin och hela ekonomin i Sverige, som nu utvecklades snabbt.
184
Reglerad invandring
0
I slutet av 1960-talet började arbetslösheten öka. Ar 1967 införde Sverige

reglerad invandring. Det blev stopp för nästan all arbetskraftsinvandring
för människor från länder utanför Norden. Liknande regler infördes i
andra industriländer i Västeuropa.
Numera är gränserna mellan EU-länderna öppna och medborgarna
kan fritt studera, flytta och ta arbete inom hela unionen. Hittills har få
spanjorer, fransmän eller belgare sökt sig till Sverige.
För andra som vill komma hit och arbeta krävs arbets- och uppehålls-
tillstånd, som ska vara ordnat före inresan. Det är främst specialister av
olika slag som får tillstånd att komma hit för att arbeta.
Nu finns drygt en miljon invandrare och barn till invand-
rare i Sverige. De flesta är från de nordiska länderna. Finländarna
är flest. De kom hit för att arbeta i en tid då Finland var fattigt och
svårt drabbat av kriget mot Sovjetunionen. I dag går strömmen åt
andra hållet, finländarna återvänder l1em. Finland är lika rikt som
Sverige. I dag är det också många svenskar som flyttar till andra
länder, till exempel Finland, Norge, Storbritannien och Spanien.
Flyktingar förändrar Sverige

På 1970-talet flydde många från militärdiktaturer i bland annat Latin-
amerika. En del av dem fick asyl i Sverige. Med asyl menas uppehålls-
tillstånd som ges till flyktingar.
Flyktinginvandringen till Sverige ökade kraftigt från mitten av
1980-talet. De svenska reglerna för flyktinginvandring bygger på regler
som FN har utarbetat i den så kallade Genevekonventionen, och som
över ett hundra trettio länder har skrivit på. Så här säger den svenska
utlänningslagen, som bygger på Genevekonventionen:
Med flykting avses i denna lag en utlänning som befinner sig

utanför det land som han är medborgare i, därför att han känner
välgrundad fruktan för förföljelse på grund av sin ras, nationalitet,
tillhörighet till viss samhällsgrupp eller på grund av sin religiösa
eller politiska uppfattning, och som inte kan eller på grund av sin
fruktan vill begagna sig av detta lands skydd. Vad som nu har sagts
gäller oberoende av om förföljelsen utgår från landets myndigheter
eller dessa inte kan antas bereda trygghet mot förföljelse från
enskilda.
185
Både Laleh Pourkarim och Vem får asyl?
Hanif Bali är födda i Iran.
Laleh var bara ett år gam- De senaste åren har många tusen flyktingar per år kommit till Sverige
mal när föräldrarna flydde och sökt asyl, rätt att stanna här. Många har kommit från Irak, Soma-
och beviljades politisk asyl
i Sverige. Hanif var tre år
lia, Afghanistan och Syrien. Vad händer med dem som kommer? Vilka
när han kom till Sverige får stanna?
som ensamkommande Den asylsökande förhörs genast efter ankomsten till Sverige. Tjäns-
flyktingbarn. Tjugo år efter
sin ankomst till Arlanda temän från Migrationsverket, tar reda på personens identitet, resväg och
valdes han in i Sveriges anledning till flykten. En del av de sökande direktavvisas. De får inte
riksdag.
stanna i landet för utredning, utan skickas tillbaka samma väg som de
har kommit. Det handlar om personer som uppenbarligen saknar skäl
att få stanna i Sverige, till exempel sådana som kommer från demokratier.
Övriga asylsökande får erbjudande från Migrationsverket om en
plats att bo på. Det är också tillåtet att själv ordna sitt boende, till ex-
empel hos släktingar eller vänner.
Det är Migrationsverket som utreder och slutligen beslutar om en
person ska beviljas asyl eller inte. De som i11te får uppehållstillstånd
förväntas självmant lämna landet. I annat fall utvisas de av polisen, om
de inte har gömt sig. De som anses behöva skydd får uppehållstillstånd.
I regel är uppehållstillståndet permanent, vilket betyder att personen
får stanna i Sverige så länge han eller hon vill.
Andra skäl att få stanna

Nära anhöriga till flyktingar får också komma till Sverige och stanna
här. Det kallas familjeanknytning. Ibland tillåts också personer stanna
av humanitära skäl. Deras skäl kanske inte håller enligt Genevekon-
ventionen, men man antar att de kan få det svårt om de skickas hem.
Ibland beslutar regeringen att en större grupp från något land ska få
stanna. Det kan vara så att läget i deras hemland är mycket instabilt, eller
att besked om utvisning dröjt så länge att det känns fel att utvisa dem.
Svårt att få arbete

"Det värsta är att inte få ett arbete och kunna försörja sin familj:' Så säger
många flyktingar som kommer till Sverige och måste gå sysslolösa. I stäl-
let för att få ett arbete tvingas de vänta månader, ja kanske år, på besked
om de ska få stanna eller inte. Och den som får uppehållstillstånd upp-
täcker att det ändå är mycket svårt att få ett arbete.
Bland vissa invandrargrupper är arbetslösheten mycket hög. Afrika-
ner har till exempel svårt att få arbete, trots att må11ga är välutbildade.
Varför får dessa invandrare inte anställning? "De kan för dålig svenska'~
säger många. "De har inte rätt utbildning", säger andra.
Men de förklaringarna räcker inte. Mycket tyder på att den viktigaste
orsaken är främlingsrädsla. En person med ett främmande namn kallas
ofta inte ens till anställningsintervju. Därför finns till och med män-
niskor som byter namn. "Jag bytte från Ahmed till August och genast
blev allt lättare", berättar en ung man.
Det finns många välutbildade invandrare som saknar arbete. Sverige Mosken i Malmö. Invand -
går på det viset miste om kunniga människors erfarenheter, och dessa rarna från muslimska länder
har mött starkare motstånd
människor riskerar att hamna vid sidan av samhället. än de som kom före dem .
• •
••• ••
I• l t At
I Il ft
187
Vem är invandrare?
Sverige och Finland var ett enat rike från 1200-talet fram till 1809. De två
länderna har alltså mycket gemensamt i sin historia och kultur. Därför
blev det inte några större problem när hundratusentals finländare kom
till Sverige runt 1960-talet. Många av dem var svenskspråkiga och kände
sig hemma här. De finskspråkiga hade det svårare. De anklagades för
superi och för att inte vilja lära sig svenska. Men de flesta anpassade sig
ändå väl i landet och deras dåliga rykte försvann snart. De kom hit för
att arbeta och blev uppskattade för att de var så duktiga arbetare. I dag
är finländare högt respekterade.
Arbetskraftsinvandringen från Italien, Grekland och andra europeiska
länder skapade inte heller några hetare diskussioner. Då fanns nästan
ingen statlig kontroll av dem som kom. De nya medborgarna fick arbeta
hårt från första dagen, och många fick acceptera urusla bostäder. Men
de lärde sig svenska och fann sig efter hand till rätta. En del svenskar
var först lite misstänksamma mot de mörkhåriga främlingarna, men
det gick över. Invandrarna kom ju hit för att arbeta och var till nytta
för Sverige. Att de var lite annorlunda gjorde inte så mycket. "Vi är ju
allihop europeer och är i grunden lika", kunde man säga.
Svårare blev det på 1980-talet, när strömmen av flyktingar ökade.
De flesta kom från Libanon, Iran, Irak, Etiopien, Somalia och andra
länder utanför Europa. De kom från helt annorlunda samhällen med
för svenskarna främmande kultur och annan religion. De flydde från
krig, förföljelse och fattigdom. I dag finns i Sverige flera hundra tusen
personer med rötter i länder utanför Europa.
Många av dessa nya svenskar har känt sig diskriminerade i Sverige.
De säger ofta att svenskarna är svåra att få kontakt med, att svenskar är
föraktfulla och inte släpper främlingar inpå sig.
Staten och kommunerna delar på ansvaret för att hjälpa nyanlända
flyktingar. Reformer har gjorts för att flyktingar inte ska hamna i utan-
förskap. Målet är att fler flyktingar snabbt ska få arbete och lära sig hur
det svenska samhället fungerar.
188
1. Det finns 50 miljoner flyktingar i världen, enligt FN:s

beräkningar. Vilka olika skäl kan de tänkas ha för att
lämna sina hemländer?
2. De flesta av jordens flyktingar flyr bara till närmaste
grannland. Därför finns de allra flesta flyktingar i
fattiga länder. Bara en liten spillra av dem kommer
någonsin till rika länder i västvärlden. Vad kan de rika
länderna göra för att hjälpa de länder som tar emot
de flesta flyktingarna?
3. Ungefär fem miljoner ättlingar till svenska utvandrare
lever i andra länder, främst i USA. Vad hade deras
förfäder för skäl att lämna Sverige?
4. Ta reda på hur många invandrare och barn till invand-
rare det finns i Sverige.
5. Kan du tänka dig någon situation som kunde få dig
att fly från Sverige? Vart skulle du då fly? Varför just
dit?
Diskutera
1. Tycker ni att invandrare tas emot bra i Sverige? Vad
skulle man kunna göra bättre?
2. Vad finns det för fördelar och nackdelar med att låta
invandrare göra språktest?
3. Hur och när blir man svensk? Finns det något typiskt
svenskt?
4. Varför ska Sverige ta emot invandrare? Borde vi
stänga gränserna och stoppa all invandring? Eller
borde Sverige ta emot fler invandrare? Hur skulle
den svenska invandringspolitiken se ut om ni fick
bestämma?
5. Vad menas med ordet invandrare? En finlands-
svensk som arbetar här? En norrman? En tysk, som
lärt sig någorlunda bra svenska? En kurd från Irak?
En indier? En somalier? I statistiken är alla dessa
invandrare, liksom deras barn, oberoende av hur
länge de har varit här.
6. Vad tycker de politiska partierna om invandring?
189
•••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••
•
• •
•••
•
•
•• Att invandra i Sverige - Viktiga ord •
• •
• •
•
•
För vidare studier är följande begrepp bra att känna till: •
••
••• migration - att människor flyttar och bosätter sig på nya platser •
•
• •
•
• immigration - invandring •
•• ••
•
•• emigration - utvandring •
•
•
•
• etnisk grupp - folkgrupp med samma kulturella tradition •••
• •
•• •
•
• främlingsfientlighet - innebär ofta att man anser att människor från ••
•
•
••
olika kulturer bör leva åtskilda ••
•
• rasism - innebär att man tror att människor av en viss ras har en •
• •
•
• bestämd uppsättning egenskaper, utseende, intellekt, moral, kultur
•
••
•• •
• och så vidare, och att vissa raser är överlägsna andra •
• •
•
• integration - att invandrare smälter in i det omgivande samhället
••
•• •
•
• och känner sig accepterade •
• •
• •
•• •••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••
•
190
En av oss
Vi människor är flockdjur, på samma sätt som hundar, hästar och apor.

De flesta av oss väljer att leva tillsammans med andra och har svårt med
ensamhet- om vi inte valt den själva.
Men i dagens samhälle är vi inte bara en del av en flock, en familj.
Vi tillhör ett antal olika grupper, som alla har sina särskilda regler och
normer. Det finns många olika tillfällen att säga vi, oss och vår. Vår
klass, vårt lag, vårt land, vår gata, vårt band. Vi rödhåriga, vi kortväxta,
Zlatan Ibrahimovic tackar
vi fågelskådare, vi muslimer.
publiken för deras stöd efter
Vissa människor har ett mycket starkt behov av att tillhöra en grupp. en fotbollsmatch. Idrotts-
De vill leva som de andra i gruppen gör och anstränger sig för att bli ac- händelser får många män-
niskor att känna samhörig -
cepterade av dem. Och det finns naturligtvis både positiva och negativa het och engagemang.
'rdno,,
l-1.nTn
Att leva i samhället En av oss
grupper. Gruppen kan lyfta och stötta individerna, men den kan också
trycka ner och skada.
Men alla människor vill inte gå i flock. I alla samhällen finns det in-
divider som vågar och vill vara självständiga. De vill forma sin egen bild
av världen och leva efter sin egen övertygelse. Ett fåtal blir enstöringar
som vill ha så lite kontakt som möjligt med andra.
Sociologi
Sociologi är en bred samhällsvetenskap, som studerar och analyserar
mänskliga relationer och processer av olika slag. Det kan handla om
alltifrån historiska samhällsförändringar till människors korta möten i
hissen, eller familjens påverkan på det uppväxande barnet.
Sociologer ka.n till exempel studera hur olika yrkesgrupper röstar i
riksdagsvalen, och hur familjen påverkar barnens syn på kvinnligt och
manligt. De kan också undersöka kriminella gruppers interna normer
och regler, eller hur utbildningsnivån och familjebakgrunden påverkar
vårt sätt att uttrycka oss i tal och skrift ..
192
Sociologins metoder
För att studera människors sociala växelspel, interaktion, används olika
metoder som enkäter, intervjuer, observationer och officiell statistik
och databaser.
Enkäter
Den som till exempel vill veta vad svenskarna tycker om fildelning på
internet, skulle i teorin kunna fråga varenda svensk och därmed få ett
exakt svar. Men det skulle naturligtvis inte fungera i praktiken. Därför
väljer man i stället ofta att fråga ett slumpmässigt urval av människor i
en enkätundersökning. Det har visat sig att ungefär ett tusen svarande
räcker för att resultatet ska vara statistiskt säkerställt, det vill säga un-
gefär motsvara vad hela befolkningen skulle svara.
En enkätundersökning kan bestå av en eller flera frågor. Frågorna
är ofta konstruerade så att man antingen ska svara ja eller nej på dem.
Eller också ska man på en skala ange hur mycket man håller med om
ett visst påstående.
Enkäterna kan skickas ut med posten eller läggas ut på internet.
Frågorna kan också ställas över telefonen. Man måste naturligtvis alltid
räkna med ett visst bortfall. Alla människor vill eller kan inte svara på
frågorna. Ju mindre bortfall, desto säkrare blir förstås resultatet.
193
Intervjuer
För den som vill veta varför människor svarar som de gör, kan inter-
vjuer fungera bättre än enkäter. I en enkätundersökning svarade Linda
Lund ja på frågan om hon ansåg att djuren ska ha samma rättigheter som
människor. När enkäten senare följdes upp med en intervju, visade det
sig att hennes ja inte riktigt stämde. Linda tyckte naturligtvis inte att en
mygga ska ha samma rätt till liv, sjukvård och bostad som hon själv. Det
hon egentligen menade var att man inte ska behandla djur illa, särskilt
inte högre stående djur, som katter, hundar, hästar och kor.
Att formulera intervjufrågorna på ett tydligt och objektivt sätt är
svårt, liksom att låta bli att genom tonfall eller kroppsspråk påverka vilka
svaren blir. Vi människor är sociala varelser, och vi vill ofta omedvetet
ge det svar som vi tror att intervjuaren är ute efter.
Observationer
Den som till exempel vill undersöka hur pojkars och flickors lekar skiljer
sig i förskolan kan göra en observation. Genom att sitta passiv i lokalerna
och endast anteckna eller filma barnens beteende, kan man sedan dra
generella slutsatser. l(anske visar det sig att pojkar och flickor leker helt
olika lekar. Man kanske också upptäcker att pojkarna får väldigt stor del
av personalens uppmärksamhet, utan att personalen har en aning om
att det förhåller sig på det sättet. Den som sitter tyst och iakttar ser helt
andra saker än den som är mitt uppe i ett skeende.
- ..-
•
Statistiska undersökningar
I Sverige för vi statistik över det mesta. Vi har till och med en myndighet
vars enda uppgift är att samla in all slags statistik, Statistiska Centralby-
rån (SCB). Deras databas innehåller underlag för politiska beslut, för
debatter och all möjlig forskning. Vem som helst kan ta del av SCB:s
statistik, och deras trovärdighet är mycket stor.
Primärgrupper och sekundärgrupper

Alla människor är som sagt medlemmar i flera olika grupper; en familj,
en dagisgrupp, en skolklass, ett arbetslag, ett fotbollslag, en nation, ett
politiskt parti ... Men alla grupperna är naturligtvis inte lika viktiga
för oss, och de påverkar oss olika mycket. Sociologer brukar tala om
primärgrupper och sekundärgrupper.
Primärgruppen är oftast liten och består av människor som har en
nära relation till varandra. I den här gruppen är påverka11 stor. I sekun-
därgruppen, som vanligen består av fler personer, har deltagarna inte lika
starka känslomässiga band till varandra. Därför blir gruppens inflytande
över medlemmarna inte lika starkt som i primärgruppen.
195
Våra närmaste relationer

Människans allra första och viktigaste grupp är den familj vi föds in
i. Familjen, tillsammans med den närmaste släkten och vännerna, är
exempel på en primärgrupp. En sådan grupp har naturligtvis stor bety-
delse för hur vi ser på världen och samhället omkring oss. Ett litet barn
betraktar och tar in omvärldens reaktioner på hur man uppför sig. På så
vis lär sig barnet vad som är normalt i umgänget mellan människor. Den
processen kallas socialisation, och utan den skulle inte samhället fungera.
Primärgruppens inflytande på medlemmarna är alltså stort. Den som
är uppfostrad till katolik, kommer troligen att fortsätta gå till den kyrkan
även som vuxen. Den som har en mamma som är socialdemokratiskt
kommunalråd har mer eller mindre medvetet påverkats av samtalen om
politik vid köksbordet. På samma sätt bär den som flyttat med sin familj
till ett nytt land med sig normer och värderingar från båda länderna.
Omgivningen fortsätter att påverka oss hela livet. Även om primär-
grupperna har störst inflytande på oss, så påverkas vi förstås av alla vi
möter och av allt som händer oss livet ut. Liksom vi påverkar dem som
vi möter.
Grupper vi väljer att tillhöra

De flesta av oss har frivilligt sökt oss till någon grupp, där vi tycker att
vi har något gemensamt med de andra medlemmarna, eller där vi har
en gemensam uppgift att utföra. Den sortens grupp kan vi gå in och ut
ur, och gruppen påverkar oss inte lika starkt som primärgruppen. En
sådan grupp är en sekundärgrupp. Det kan till exempel vara arbetskam-
raterna, partikamraterna (om vi arbetar politiskt) eller en idrottsfören-
ing som vi är med i.
Här följer några exempel p å sekundärgrupper:
Vi som har samma intresse

I en intresseförening samlas man kring en viss fråga, till exempel "Stoppa
avverkningen av Ojnareskogen!" eller "Ett drogfritt samhälle". Eller
också har man ett speciellt gemensamt intresse, till exempel hundar av
rasen riesenschnauzer eller fotboll eller schackspel. En sådan grupp är
ganska löst sammanhållen, och medlemmarna kan ha helt olika intres-
sen och åsikter i övrigt.
Vi inom politiken
De politiska partierna består förstås inte bara av partiledningen som syns
i tv och tidningar. Bakom ledningen finns alla medlemmarna i de lokala
partiföreningarna, kvinnoorganisationerna och ungdomsförbunden. De
196
träffas och diskuterar, studerar, umgås och lär känna varandra. Somliga
medlemmar i partiet är inte så aktiva och deltar inte helhjärtat i verk-
samheten. För andra blir partiet och partikamraterna så viktiga, att de
aldrig någonsin skulle kunna tänka sig att byta parti och lämna gruppen.
I vissa fall kan politiken närmast fungera som religion. Man tror att
den egna politiken ska omskapa hela samhället. Kanske ska den för-
ändra hela världen eller till och med rädda världen från katastrof. Det
politiska engagemanget blir då så brinnande och starkt att det präglar
hela tillvaron.
Vi som klär oss så här

En del människor har stort behov av att synas, att vara annorlunda. De
kanske väljer att klä sig helt i svart, i kostym/ skjorta/ slips, i träskor, i
trasiga jeans och gammaldags kjolar eller vad som för tillfället är lock-
ande för en grupp. Det vi väljer att sätta på oss säger en hel del om vad
vi vill att omgivningen ska tycka om oss. Och vi vill nog gärna tro att vi
alltid gör självständiga val när det gäller utseende och kläder, vad vi ska
tycka och hur vi ska bete oss. Frågan är om det stämmer.
.,' ·- •
•
-
Vi som samlas i tron

Att tillhöra en religiös grupp betyder inte bara att man delar samma tro
på Gud eller gudar. Man är också med i en gemenskap, som har liknande
moral och syn på hur man bäst ska leva sitt liv. Det kan vara varmt och
inkluderande, men det kan också vara trångt och svårt för den som inte
passar in. Många har alla sina viktiga relationer i den religiösa miljö de
kommer ifrån. För dem skulle det betyda att både deras primärgrupp
och sekundärgrupp försvann, om de lämnade trosgemenskapen. Det är
naturligtvis med stor vånda som vissa människor ändå gör det.
Vi som gillar AIK

En del av det som extrema fotbollsfans gör påminner om religion. De
dyrkar sitt lag, sjunger sånger tillsammans och bär kläder med lagets
symboler. Och när de får barn annonserar de i tidningen om att en ny
liten GIF:are eller Djurgårdare har sett dagens ljus.
Ofta används religiösa ord när man talar om matcher; mirakelrädd-
ning, spelar som en gud, helgon ( saints), underverk och gudomliga
.
passningar.
Särskilt fotbollen har dessutom fått mindre trevliga fans, en svans
av bråkstakar som använder sporten som en ursäkt för att få hata och
Fotbollsmatch mellan
slåss före och efter matcherna.
Djurgården och AIK.
Vissa motorcykelklubbar sammanknippas med kriminell verksamhet. Vad tror
du att övriga motorcyklister tycker om det?
Vi som står utanför samhället

Det finns också grupper som ställer sig l1elt vid sidan av samhället och
skapar egna lagar och regler. Ofta krävs det någon extrem handling för att
få inträde i gruppen, och den som försöker lämna den kan få stora problem.
Det är inte ovanligt att medlemmarna tatuerar in någon speciell
symbol på ett synligt ställe på kroppen, eller att de bär kläder som tyd-
ligt visar vilket gäng de tillhör. Detta stärker känslan av samhörighet och
skrämmer människor i omgivningen, som vet vad det innebär. Resultatet
blir att medlemmarna känner sig utvalda och annorlunda.
Gruppen som ger trygghet och gemenskap

Den som är med i en klubb, exempelvis där man spelar handboll, kan
uppleva det mesta där som positivt. Efter en tid känner man alla i laget,
man känner gemenskap och glädje. Så är det i många grupper. Delta-
garna upplever trygghet i gruppen och starkt engagema11g.
199
Pridefestival i Stockholm .
I en politisk eller religiös grupp kan engagemanget i gruppen till

och med ge mening åt hela livet. Gruppens tro och mål ger svar på det
mesta i tillvaron.
En ung kvinna som gått med i en miljögrupp, som arbetade för att
få människor att engagera sig för att rädda jordens klimat, sa så här:
"Nu känner jag att det jag gör betyder någonting viktigt, dessutom har
vi kul och är mer och mer tillsammans. Det är jättehärligt. Det är inte
jag som gäller. Det är vi."
Gruppen som förtryckare

I en grupp kan det bli så att alla förväntas, eller måste, tänka och bete
sig på samma sätt. De måste till exempel tala och klä sig likadant. Grup-
pens ledare bestämmer, och de övriga får lyda och anpassa sig. Tidigare,
innan man gick med i gruppen, kanske man inte alls levde och tänkte på
det sättet. Men i en grupp kan anpassningen gå snabbt, man vill passa in
och känna sig accepterad. Ibland händer det att nykomlingen blir mer
extrem och hängiven än de övriga i gruppen.
I en sådan grupp är det lätt att man tappar bort sig själv, man är bara
en del av gruppen. Då har den blivit begränsande och förtryckande.
Exempel på sådana grupper finns inom politiken, religionen, kri-
minella grupper och sådana som inriktar sig på våld och kanske ter-
roristaktioner.
200
Grupper vi delas in i
Människor sorters ofta in i grupper utan att vara tillfrågade. Det kan vara
gruppen "invandrare", "underklass", "handikappade" eller "homosexu-
ella': Dessa grupper är stora, och ofta påstås det saker om hela gruppen
som om alla som omfattas av den vore lika och hade samma åsikter.
Men man kan till exempel vara ensamstående mamma utan att vara
fattig och olycklig, och man kan vara rullstolsburen utan att betrakta
sig som handikappad.
Att lämna sin grupp

Vissa grupper är mycket lätta att lämna. Man anmäler sitt utträde eller
slutar bara dyka upp på träffar eller möten. Att en människa byter klädstil
och skaffar en ny frisyr är ju inte särskilt uppseendeväckande. Det är inte
heller särskilt svårt att lämna ett politiskt parti eller en idrottsförening.
Andra grupper kan vara så svåra att bryta sig ur att det skakar hela
tillvaron för dem som ändå tar steget.
Ur filmen "Torka aldrig

tårar utan handskar".
201
Samuel är i dag 54 år. Om sin uppväxt och tro säger han så här:
Jag växte upp i en familj som var med i en lite extrem frikyrka, och vi
barn hade ingen chans att välja vår egen tro och livsstil. Vi lärde oss
att varje ord i Bibeln var sant, att Gud hade skapat allt på sex dagar
och att Darwins utvecklingslära var struntprat. Vi trodde att det fanns
änglar, att Jesus hade farit upp till himlen och att vi inte ens fick
tänka på att idrotta, ha sex före äktenskapet eller att gå på bio eller
dans. För sånt var syndigt och ledde till helvetet.
Så trodde jag också genom hela gymnasietiden, trots att vi i fysik
och biologi lärde oss något helt annat. Vi människor har tydligen en
fantastisk förmåga att liksom leva i två världar. I skolan skrev jag
perfekta svar i proven om universums tillkomst, utvecklingsläran
och annat. Men jag lät inte det påverka mig innerst inne. Egentl igen
visste jag inte vad jag trodde, för jag vågade inte tänka ärligt och
färdigt. Jag var rädd för Gud och för att komma i djävulens våld .
Först på universitetet fick jag mod och förmåga att rakt igenom
våga skapa mig en egen bild av världen och vad jag egentligen skulle
tro. Men det var en period av svår ångest och vånda. Till sist kom jag
fram till att alla religioner är påhitt och vidskepelse. Jag blev agnosti-
ker och så småningom ateist.
Men allt kunde ha varit ännu värre. Mina föräldrar och andra
blev ledsna över mitt "svek", men de accepterade mig och jag fick
fortsatt vara en del av familjen. Jag har träffat bland annat före detta
Jehovas vittnen som blivit helt utkastade ur gemenskapen när de sa
att de inte längre hade tron kvar. "För oss är du död och borta", sa
föräldrarna till en ung flicka, när de för alltid stängde hemmets dörr
för henne."
Sångerskan Carola
Häggkvist var en tid
medlem i Livets Ord.
\
- l
\
Extatiskt möte hos Livets
Ord i Uppsala.
Samhällsklasser
- socioekonomiska grupper
Under uppväxten påverkas vi mycket av vår familj och närmaste om-
givning. Därför ägnar sig många sociologer åt att jämföra vilket infly-
tande olika uppväxtvillkor har på människors åsikter, yrkesval, hälsa
och mycket annat.
För att kunna göra statistiska undersökningar måste man dela in be-
folkningen i olika grupper, samhällsklasser. En samhällsklass är en grupp
i ett samhälle som har liknande sociala och ekonomiska förutsättningar.
Statistiska centralbyrån, som står för den officiella statistiken i Sverige,
delar in befolkningen i socioekonomiska grupper, vilket är statistikens
motsvarighet till samhällsklasser. Förr var det vanligt att tala om över-
klass, medelklass och arbetarklass. En sådan indelning är ovanlig numera.
203
Befolkningen delas grovt upp i:

• arbetare
• tjänstemän
• företagare
• ej förvärvsarbetande (studerande, hemarbetande, ålderspensionärer,
förtidspensionärer, långvarigt arbetslösa och andra utan arbete).
Inom samhällsvetenskaplig forskning gör man ibland skillnad mellan

objektiv och subjektiv klass. Indelningen i objektiv klass görs utifrån
människors utbildningsnivå, inkomst och bakgrund. Indelningen i sub-
jektiv klass utgår från vilken klass människorna själva anser att det tillhör.
Jens Pettersson föddes och växte upp i en arbetarfamilj. Själv blev
han verkstadsmekaniker, och så småningom skapade han ett eget före-
tag med tio anställda. Objektivt sett tillhör han gruppen företagare, och
av andra kanske han betraktas som medelklass. Trots det fortsätter han
att känna sig som arbetarklass .
••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••• •
•
• •
• •
• En av oss - Viktiga ord •
• •
• •
•••
•
För vidare studier är följande begrepp bra att känna till : ••
•• ••
• identitet - vem du är som person och hur du ser på dig själv och •
• •
• din omgivning •
• •
• •
• •
•
•
norm - det som anses som det normala eller rätta sättet att bete sig ••
•
• eller vara ••
• •
• •
• generalisering - när man drar slutsatser om något utifrån exempel •
• •
• och erfarenheter •
• •
• ••
••
• primärgrupp - grupp med ett litet antal medlemmar, gemensamma ••
• •
• värden, direkt, personlig kontakt mellan medlemmarna, gemen- •
• •
• samma aktiviteter och lång varaktighet •
• •
• •
••• sekundärgrupp - en social grupp med mer opersonlig och formell
•
••
• • kontakt mellan medlemmarna, och där dessas personliga egenska- ••
• •
• per och informella relationer sinsemellan är av mindre betydelse •
• •
• •
• •
•• socialgrupp - term som tidigare använts i svensk offentlig statistik •
••
••• och som fortfarande förekommer i vissa undersökningar för att ••
• beteckna socioekonomisk ställning •
• •
• •
• •
• socialisation - förmedling och inlärning av färdigheter som medför •
• •
••• att individen formas till en personlighet ••
••
•
• sociologi - vetenskap som studerar mänskliga relationer, som •
• •
• •
• sociala processer på individ-, grupp- och samhällsnivå •
• •
• •
••• stereotyp - alltför förenklad beskrivning av en grupp •••
•
•• ••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••• •
204
1. Vad handlar ämnet sociologi om?

2. Vad menas med
a) en enkät?
b) en observation?
3. Beskriv en vanlig
a) primärgrupp
b) sekundärgrupp.
Diskutera
1. Hur kan det komma sig att människor har ett så
starkt behov av att utåt visa att de tillhör en grupp?
Varför klär sig till exempel vänsterungdomar så tyd-
ligt annorlunda än moderatungdomar?
2. Vad kan det vara som lockar unga människor att gå
med i en grupp som tydligt står utanför samhället,
som till exempel Hells Angels eller nazistpartier?
3. De kriminella gängen består nästan uteslutande av
män. De är ofta väldigt "macho" i sitt sätt att vara.
Varför är det så, tror ni? Vilken framtoning har kvin-
norna? Vad kan det bero på?
4. Många som tillhör en religiös grupp säger att det är
som en familj, där man alltid känner sig välkommen.
Vad finns det för fördelar och nackdelar med det?
5. Vilka sorts grupper kan det vara särskilt svårt att
lämna? Varför?
6. På vilka sätt stämmer det att en del idrottsfans är
"religiösa" i sitt sätt att stödja en klubb eller ett lag?
7. Många tycks ha ett starkt behov av "vi" och "dom".
Vad kan det bero på?
8. Sociologi, psykologi och statsvetenskap är alla
vetenskaper som sysslar med människorna och
samhället. Ta reda på vilka skillnader det finns mellan
dessa vetenskaper.
205
Vad skulle du göra?
Här nedanför beskrivs några olika situa- 3. Du går genom en park. På en parkbänk
tioner där en grupp individer ställs mot en ligger en berusad man och sover.
enskild människa. Hur skulle du ha gjort Tre killar går fram till honom och börjar
om du hade varit med? Fundera först själv stjäla saker ur hans fickor.
och diskutera sedan med varandra. Vad gör du?
1. Du sitter på bussen och ser plötsligt 4. Du sitter på ett cafe med tre kompisar.
hur ett gäng fulla killar börjar bråka Plötsligt börjar de säga elaka saker
med en äldre man. Han har sagt till dem om en fjärde kompis som inte är med.
att de ska dämpa sig, och nu börjar de Du håller inte alls med och känner
knuffa honom och skrika åt honom. Det obehag inför hela situationen.
finns några fler passagerare på bussen, Vad gör du?
men de tittar bort och låtsas inte se vad
som händer. 5. Du går genom centrum en kväll och får
syn på en samling människor. När du
Vad gör du? kommer närmare upptäcker du att två
2. Du går förbi en skolgård och ser ett killar sparkar på en tredje, som ligger
gäng barn jaga en liten pojke. Han på marken. Hans flickvän försöker
är mindre än de andra och ser vett- desperat få slut på misshandeln men
skrämd ut. knuffas undan. Hon ropar: Hjälp mig!
Vad gör du? Vad gör du?
206
Massmedier
Många moderna medier

När NeilArmstrong den 21 juli 1969 tog sitt första steg på månens yta,
kunde miljoner människor världen över följa honom direkt i tv. Det
var första gången en viktig händelse visades överallt i direktsändning.
Landningen på månen var gastkramande och var nära att sluta i kata-
strof. Presidenten i USA satt beredd att hålla sorgetalet, som redan var
skrivet och klart.
207
Att leva i samhället Massmedier
Det är under de senaste femtio åren som nyheter har börjat spridas
till alla delar av vår planet i samma ögonblick som något händer. Långt
tillbaka kunde det ta månader innan en viktig nyhet nådde människorna
på avlägsna platser. Man fick inte reda på den förrän någon som visste
kom resande och kunde berätta.
Vad är massmedier?
Massmedier är tidningar, film, radio, tv och internet men också böcker,
affischer, reklamblad och annat tryckt material. Ordet massmedier
kommer av medium, förmedlare. Med hjälp av massmedier kan alltså
den som vill, förmedla ett budskap till "en massa" människor.
Massmedier kan förmedla nyheter, underhållning, information och
reklam, snabbt och effektivt.
Massmedier har makt

Massmedierna har stor makt i samhället. Nyhetsmediernas redaktioner
väljer ut vilka nyheter som ska få stor plats och vilka de inte alls tar upp.
Dessutom kan nyheter vinklas på olika sätt.
Dagstidningar, tv och radio kommenterar också sina nyheter. Det
som händer i Syrien och i EU-parlamentet förklaras och tolkas av re-
daktionen. Politiska kommentarer i dagstidningar görs framför allt på
ledarsidan.
Massmedierna påverkar många människor. Tv-reklamen styr till en
del våra köpvanor, filmerna påverkar vår syn på omvärlden och den nya
kokboken får oss att börja laga nya, spännande maträtter.
Massmedierna når många människor. Men vem är det egentligen som
bestämmer vad som ska stå i tidningen, sägas i radio eller visas på tv?
Dagspressen
Svenskarna är ett tidningsläsande folk. Ungefär 80 procent av
alla vuxna svenskar läser en dagstidning varje dag. Dessutom
läser många människor dagstidningarna på internet, hemma
eller på jobbet och många läser gratistidningar av olika slag.
Det finns ungefär 170 dagstidningar i Sverige. Några av dem
kommer bara ut ett par dagar i veckan. Den totala upplagan är
2,8 miljoner exemplar.
Omkring hälften av alla dagstidningar är privatägda. De
övriga ägs främst av organisationer eller politiska partier. Vem
som helst kan starta en tidning. Det enda som krävs är gott om
pengar. Det är nämligen mycket kostsamt att driva en tidning.
208
, ,, y,\lltrl'.1
- -. •
•
•
"
----.
r, ~
' . '//
•
I
••li I •
--- - -•
-
-
(~ I
I
~
I
rit •
-
- -~
..
~
-- '
...
,, '\< '
De flesta tidningar har en politisk "färg': De är borgerliga, socialistiska

eller oberoende. Men de politiska åsikterna präglar inte hela tidningen.
Det märks främst på ledarsidan, vanligtvis tidningens andra sida, där
ledande skribenter för fram tidningens åsikter i olika frågor.
Nyhetssidorna är mer neutrala. Där berättas om olika händelser
och där ges bakgrunder och förklaringar. Naturligtvis är inte heller ny-
hetsrapporteringen helt oberoende av tidningens politiska åsikter. Det
I Sverige finns
är troligare att en borgerlig tidning gör ett stort reportage om arbetare en lag om med-
som protesterar mot socialdemokratiska partiets politik.En socialistisk delarskydd. Den
tidning kanske i stället väljer att göra ett gripande reportage om hur säger att tid-
ningarnas källor
borgerliga besparingsförslag kommer att drabba enskilda, redan utsatta
- personer eller
personer. Skillnaderna är störst inför valen. dokument som
Förr bestämde tidningarnas ägare mycket över innehållet. Deras ger underlag för
åsikter avgjorde vad journalisterna skulle skriva om och vad de inte artiklar - inte får
avslöjas och inte
skulle ta upp. På senare tid har den politiska styrningen av tidningarna heller efterfors-
minskat. Tidningarna inriktar sig på att nå alla läsare, inte bara dem som kas av myndig-
har samma politiska åsikter. I stället har företag och andra ekonomiskt heterna.
starka intressen fått större inflytande över tidningarna.
209
Morgontidningar och kvällstidningar

Under lång tid har det varit en självklarhet att morgontidningen dimper
ner i brevlådan hos oss tidigt varje morgon. De flesta hushåll har prenu-
mererat på en morgontidning, och många människor har haft som vana
att läsa tidningen medan de äter frukost. Nu har morgontidningen fått
konkurrens av morgon-tv och olika internetforum. Prenumerationerna
är färre och många tidningar har ekonomiska problem.
Traditionellt har morgontidningarna satsat på att ge bakgrunder och
förklaringar till l1ändelser som kanske rapporterades i tv redan kvällen
innan. Därför har de inte behövt så stora och svarta rubriker. Tonen har
varit lugnare och mer eftertänksam. Det handlar sällan om kändisar, sex
och smaskiga sensationer.
Kvällstidningarna däremot har alltid sålts som lösnummer i kiosker
och mataffärer. De har varit beroende av att fånga människors uppmärk-
saml1et och få dem att bestämma sig för att köpa tidningen. Ett mycket
effektivt sätt att fånga uppmärksamheten är att skriva om sex. "Så älskar
svenska folket" är en återkommande rubrik. l(ändisar, tv-såpor och
skandaler av olika slag säljer också bra. l(vällspressen blir beroende av
att blåsa upp händelser som säljer lösnummer.
Allt fler slutar nu att prenumerera på tidningar eller att köpa dem
i pappersformat. De läser i stället flera olika tidningar på internet. Men
också här gäller det att skriva sådant som får människor att reagera
och vilja läsa mera. Internettidningar tjänar nämligen pengar på antalet
Bantningsmetoder, svensk
i fängelse utomlands, ung besökare och "klick" på artiklarna.
kvinna och sex - tre vanliga
typer av rubriker.
I
I
....'ln llf 'IZI"''""' NDAC 13 AJNl2005 . ....- - ·~•.::
-·
Ernst:...Del
är skönt att
!Komikern VEM HAR"';-: kallas!;f!Q
Petra Mede: VUNNIT215 ~
Jagär ,, MILJONER? 0 Bättre sexliv 0 Lägre vikt
lillMindre stress il!Mer en.§rgi
i~ L~ ~ 1
•,-:; ..:.:..:..~
bisexuell Svenska spel söker vinnaren
'' •;i 4 ~ \ .
••ii'A 1
.J.IJ.li Guill!!J!~ Oppna DDR-arkivet - för forskarna~ ,IJD KOLLA ·~1'!1;111.fi Rö'
210
Hittills har de flesta tidningar på nätet varit gratis. En utmaning för

tidningarna är att komma på hur de ska få människor att betala för deras Det blir allt
tjänster. Tidigare finansierades papperstidningarna till stor del av annonser, vanligare att
människor läser
till exempel reklam för varor, jobbannonser och försäljning av villor och
tidningar på
lägenheter. Att få betalt för liknande tjänster på nätet är mycket svårare. internet i stället
En del tidningar har experimenterat med olika betaltjänster, till exempel för att prenume-
har de försökt få betalt för vissa lockande nyheter eller extramaterial. rera på dem.
Vad är en nyhet?
Vad är det som gör en nyhet till en nyhet? Varför väljer tv:s nyhetssänd-
ningar att berätta att en svensk dött i en olycka innan de berättar att 35
indier dog i samma olycka? Är svensken viktigare än it1dierna? Varför
har kvällstidningarna så ofta samma huvudnyhet? Och varför handlar
det ibland om ganska oviktiga saker, som tv-personligheters festande,
skådespelares skilsmässor, påstådda bråk i kungafamiljen eller män-
niskor som deltar i dokusåpor.
När en nyhetsredaktion ska välja vilka nyheter de ska ha med i sin
tidning eller sitt radio- eller tv-program, är fem faktorer viktiga:
• Närheten i tid och rum

I en lokaltidning kanske en krock på Stora torget med två skadade får
större utrymme än en översvämning i Pakistan med S 000 döda. I en
rikstidning kommer man naturligtvis inte på tanken att referera krocken,
men översvämningen ges stor plats. Om inte statsministern satt i en av
bilarna som krockade förstås ...
• Det oväntade och dramatiska

Stora händelser - som Estoniaolyckan, flygplanen som flög in i skyskra-
porna i New York eller upproren i arabländerna - får naturligtvis stort
utrymme i medierna.
• Människor
En svensk som vinner brons i OS blir viktigare än en amerikan som
vinner guld. Ett fartyg som sjunker utanför Sydamerika får större rubri-
ker om det finns svenskar eller andra europeer ombord. Kända personer
blir omskrivna när de gör samma saker som alla andraj föder barn, blir
sjuka, bantar eller går på en biopremiär.
• Känslor
Praktgräl mellan politiker, mirakelräddade barn, liksom enskilda perso-
n ers upplevelser i stora katastrofer brukar ges stort utrymme.
211
• Det udda, exotiska eller roliga

En jägare som skjuter en älg ger inga rubriker, men om en älg lyckas
fälla en jägare så blir det en världsnyhet.
Högvakten som tappar byxorna, kvinnan som har som mål i livet
att bli världens tyngsta människa ... sånt är tydligen saker att förund-
ras eller förfasa sig över. Det beror förstås på att så många lyssnare och
läsare gillar skvaller och fånigheter. Efterfrågan styr.
Viraler
Numera sprids en del nyheter först från person till person i sociala
medier på internet. Man talar om viraler, det vill säga nyheter som spri-
der sig som en löpeld eller ett virus. Viralerna har blivit allt viktigare
när tidni11garnas redaktioner ska bestämma nyhetsvärdet i något. Lite
förenklat kan man säga att förr pratade människor med varandra om
vad som stod i tidningen. Nu skriver tidningarna om det som många
människor redan pratar om.
Hur är man objektiv?

De flesta tv-kanaler, radio och tidningar försöker redovisa sina nyheter
på ett objektivt och rättvisande sätt. Hur kan man veta att det är så? Att
flera av varandra oberoende källor berättar samma sak är ett tecken på
att det är sant. Om båda sidor i en konflikt får uttala sig, är det lättare
att bilda sig en egen uppfattning.
Får tidningarna skriva om vad som helst?

Får tidningarna publicera namn och bild på en brottsling? Får de be-
rätta hur som helst om partiledarens nya partner? Det beror på om
artiklarna kan anses ha ett allmänintresse eller inte. Och det som skrivs
bör naturligtvis inte vara lögner. Men i kvällstidningar och i veckotid-
ningar publiceras ibland halv- eller hellögner, särskilt om kungligheter
och andra kändisar.
Den svenska yttrande- och tryckfriheten innebär en stor frihet för tid-
ningar och andra medier att framföra vilka åsikter de vill och att publicera
de nyheter de anser intressanta. Friheten innebär att man får berätta också
om enskilda människors förhållanden och deras personliga angelägenhe-
ter. Men friheten är inte obegränsad. De lagar som ger frihet för medierna
ger också enskilda skydd mot till exempel ärekränkning och förtal.
Tidningarna ska visa varsamhet mot de enskilda människor som de
skriver om. Särskilt gäller detta när privata förhållanden beskrivs, eller
när någon är misstänkt för brott. Den som kritiseras i en nyhetsartikel
212
ska h elst själv få uttala sig i artikeln. I annat fall

bör den kritiserade få ett b emötande publice-
rat i efterhand.
Den som anser sig illa behandlad eller om-
skriven på ett felaktigt sätt, kan vända sig till
Pressombudsmannen, som kan få tidningen
fälld genom Pressens Opinionsnämnd. Om
det gäller tv finns en liknande myndighet, som
kallas Granskningsnämnden.
Ett problem är att många som sprider
nyheter via bloggar, hemsidor och andra
alternativa kanaler inte bryr sig om de press-
etiska reglerna. De kan ofta publicera namn,
bilder, rykten och rena lögner utan att bekymra
sig om hur enskilda människor påverkas.
Kan man tro på det som står Kungafamiljen har länge

varit utsatt för en närgången
i tidningarna?
journalistik. Som offentliga
Hur vet man att det man läser i tidningen verkligen är sant? Särskilt personer får kungligheterna
tåla en hel del. Vad vill den
kvällstidningarna och skvallertidningarna beskylls ofta för att fara med här rubriken att vi ska
osanning. l{ända människor påstås ha sagt och gjort saker som de be- tänka? Den som öppnar
tidningen får veta vad "kam-
stämt nekar till. Ibland säger man sig ha fått uppgifterna från "vänner" till
pen om Estelle" verkligen
dem man skriver om, men man uppger inte vilka dessa personer är eller handlar om. Nämligen att
hur de känner de inblandade. I sådana fall kan man ta lätt på det skrivna. tidningen tror att kron-
prinsessparet kanske kom-
Svårare blir det när en artikel hänvisar till "vetenskapen" eller "un- mer att tillbringa fler semes-
dersökningar" av olika slag. Hur kan man veta vem som gjort under- trar med hennes föräldrar
än med hans i framtiden .
sökningen och l1ur bra den är? Och ännu viktigare; vem är det som har
beställt och betalat undersökningen. Om en forskare påstår sig ha bevis
för att rökning är ofarligt, samtidigt som ett tobaksbolag finansierat
forskningen, kan man börja fundera på hur mycket man ska tro på den.
Men när tv visar bilder från något dramatiskt som just pågår, då vet
man väl att det är sant? Man kan ju se med egna ögon vad som händer.
Men hur kan vi veta vem som filmar, vilka som väljs ut att visas i bild
och får uttala sig, syftet med filmen och vem beställaren är? I ett folk-
ligt uppror kan filmaren ha som syfte att visa att de protesterande är få,
splittrade och våldsamma. Eller att protesterna är stora, allmänna och
fredliga. Samma händelse går naturligtvis att vinkla åt båda hållen, vi
kan ju aldrig se allt som händer.
Det är alltså viktigt att fråga sig vem berättar/ väljer/ betalar? För vilka?
Med vilket syfte?
213
Radion når alla

Åtta av tio svenskar lyssnar på radio varje dag. Radion skiljer sig från
de andra medierna genom att den är så enkel att ha med sig, och att
man kan göra andra saker medan man lyssnar på radio. Man kan lyssna
i bilen, medan man lagar mat, i mobilen under joggingturen, på jobbet
eller i solen på semestern.
När radiosändningarna började på 1920-talet, bänkade sig alla som
l1ade möjlighet framför radion för att lyssna på nyheter, musik och guds-
tjänster. Allt sändes direkt och man sände bara några timmar varje dag.
Folk tyckte att det kändes märkvärdigt att kunna sitta i sitt eget var-
dagsrum och lyssna på musik som en orkester spelade någon helt annan
stans. Människor som bodde på avlägsna orter och som kanske bara
hört dragspel på danser eller orgeln i kyrkan, kunde plötsligt få lyssna
på en hel konsert utan att ens gå hemifrån!
I många fattiga länder, där stora delar av befolkningen inte är läskun-
nig, är radion fortfarande något man samlas kring. Alla har inte råd med
TV, men en radioapparat är numera väldigt billig.
När radion var ny brukade hela familjen samlas på söndagen för att lyssna på musik,
nyheter eller gudstjänsten.
Kanaler för alla

Sveriges Radio (SR) ägs av en stiftelse och finansieras genom licenspengar.
SR har ett avtal med staten som säger att man ska erbjuda program av hög
kvalitet för alla sorters människor över hela landet. Programmen får inte
vara ensidiga och propagera för bara en viss politisk eller religiös överty-
gelse. 0 lika åsikter måste få komma fram och behandlas lika och rättvist.
Detta sätt att bedriva radio- eller tv-verksamhet kallas public service.
SR har fyra rikstäckande kanaler och 26 lokala kanaler. Förutom
Sveriges Radio finns en rad privatägda radiostationer. När staten gav
sändningslicenser till andra än SR, trodde man att det skulle växa fram
många nya kanaler med olika inriktning. Men det visade sig att de pri-
vata kanalerna antingen är rena musikkanaler, finansierade av reklam
eller religiösa kanaler som finansieras av olika kyrkor.
Tv - hela världen i vårt vardagsrum

Det är ungefär femtio år sedan de första tv-sändningarna i Sverige star-
tade. Vilken otrolig förändring tven har inneburit för människorna!
Innan tv fanns kunde man ägna kvällarna åt att arbeta i hushållet, läsa,
lyssna på radio, samtala eller handarbeta.
Teven blev snabbt centrum i hemmen. Vardagsrummen möblerades
om, man samlades i tv-soffan med sitt kaffe i tv-kannan och tittade på
allt som sändes. Länge fanns bara en kanal och den såg alla på. Nästa
dag på jobbet diskuterade man gårdagens program, och den som inte
tittat eller som saknade tv hamnade lätt utanför.
I dag finns oändligt många tv-kanaler från hela världen. Tv-tittarna
har blivit vana vid att växla mellan olika program och titta på lite här
och lite där under en kväll. Dessutom lägger de flesta tv-kanaler ut sina
program på internet, vilket innebär att man kan se på favoritprogram-
met i datorn eller mobilen när som helst under dygnet.
Sveriges Television
Sveriges Television ( SVT) har, precis som Sveriges Radio, ett avtal med
staten som styr programutbudet. SVT ska sända program som ger service
och information till alla som bor i landet. Om SVT började att enbart
sända "såpor", idrott och filmer, skulle de bryta mot avtalet med staten.
SVT ska även göra "smala" program som lockar få tittare, sådana
som privatägda kanaler aldrig skulle sända. Det är möjligt därför att
SVT inte är beroende av reklam, eftersom verksamheten främst finan-
sieras genom tv-avgiften. Den innebär att alla som har tv måste betala
en avgift varje år.
215
'
'
)
,a t
Ibland har man gjort reklam som bygger på en historia och som nästan liknar en
mini-serie med samma figurer under flera år. Vilka sådana reklamkampanjer känner
ni till? Vad tror ni syftet är med dessa?
Reklamkanaler
De flesta svenska tv-kanaler bekostas av reklampengar. Ju fler tittare
en kanal har, desto dyrare blir det att köpa reklamtid. Det innebär att
reklamkanalerna slåss om att visa de program som är mest populära.
För dem är det olönsamt att sända program som vänder sig till små
tittargrupper med speciella intressen.
216
1. Jämför ett antal tidningar som kommer ut samma dag.

a) Vilken huvudnyhet har de valt?
b) Har andra samma huvudnyhet?
c) Finns det några skillnader i vad de olika
tidningarna skriver om samma sak?
d) Hur viktig är nyheten lokalt, och hur viktig är den i världen?
e) Skulle du själv ha valt samma huvudnyhet?
2. Läs några olika tidningsartiklar och fundera över tro-
värdigheten i dem.
a) På en skala 1-10, var skulle du placera varje artikel?
b) Vad beror det på att du tycker att somligt verkar
mer trovärdigt än annat?
3. Hur skulle programutbudet ändras om staten slutade
stödja Sveriges Radio och Sveriges Television? Vore
det bra eller dåligt?
4. Titta på bilden på familjen som lyssnar på radio på
s. 214. Vilka är skillnaderna mellan deras användning
av massmedier och vår i dag?
Diskutera
..
1. Ar det viktigt att public service finns? Varför/varför inte?
2. Vad finns det för skillnader mellan program som
sänds i public service och sådana som sänds
i reklamkanaler?
3. I tevens barndom fanns bara en kanal. Gamla och
unga tittade på samma program. Man skulle kunna
likna tv vid en lägereld, som man samlades vid på
kvällen. Hur är det i dag? Vilka program såg ni i klas-
sen i går? Var det samma som er lärare? Era föräld-
rar? Mormor och morfar? Betyder det något att de
program som " alla" ser är allt färre?
4. Vore det fel av en tidning att skriva en positiv artikel
om ett företag som köper dyra annonser i tidningen?
Varför/varför inte?
5. Vad har internet betytt i världen? Vad skulle hända
om nätet plötsligt stängdes ner?
6. Vad är bra och vad är dåligt med internet?
7. Vad finns det för risker med viraler, alltså nyheter
som sprids som en löpeld i de sociala medierna?
217
1. Tryckfrihet på gott och ont 4. Massmediedrevet
Vad innebär tryckfriheten? Är reglerna bra, eller borde Ibland blir det stor uppståndelse kring någon politi-
de ändras på något vis? Följer pressen de pressetiska ker eller företagsledare. Det kan vara en politiker som
reglerna? Ge några exempel på brott mot pressens begått något fel, fifflat med kvitton, eller en företags-
etiska regler. Några kan du hitta på pressombudsman- ledare som fuskat sig undan skatter eller skaffat sig
nens hemsida. Studera någon dramatisk händelse stora förmåner utan att aktieägarna informerats. Ex-
och fundera över pressens agerande. Publicerades emplen är många. Journalister och fotografer brukar
namn/bild på de inblandade? Skrevs något som kan omringa den anklagade dag och natt och ansätta
uppfattas som kränkande av någon inblandad? Var honom eller henne med sina frågor. Ofta, men inte
det någon som fick sparken eller avgick till följd av alltid, har personen i fråga tvingats avgå. Det har
skriverierna. Var det bra eller dåligt? till och med förekommit att människor tagit sina liv.
Medierna har ibland beskyllts för att gå alltför hårt
fram i sin iver att hitta sanningen och ställa maktha-
2. Ortens tidningar vare mot väggen. Det har till och med sagts att det
Vilka dagstidningar finns på er ort? Ta reda på något är massmedierna som avgör om någon ska sitta kvar
om deras historik, spridning , betydelse för annonsö- på sin post eller tvingas avgå.
rer och för information till läsarna. Vilka är ägarna? Studera något aktuellt eller äldre fall. Hur star-
Politisk "färg "? Beskriv en av tidningarnas upplägg- tade alltihop? Vad skrev de olika tidningarna? Vad
ning och innehåll. Går det att få göra ett studiebesök blev resultatet?
på tidningen?
Hur går processen fram till färdig tidning till?
5. Nätmobbning och näthat
Hur vanligt är det att människor blir mobbade på
3. Hur skildras samma nyhet i olika medier nätet? Gör en undersökning.
Följ en aktuell händelse i de olika medierna under Vad menas med näthat? Vilka utsätts? Vilka är
samma dag. Vad står i morgontidningen? Kvällstid- det som "hatar"? Vad betyder anonymitet för nät-
ningen? Vad säger radion? Tv? Människor på internet? mobbaren och "näthataren" ? Vad kan man göra åt
Vilka är skillnaderna mellan skildringen i de olika mass- det? Vad säger lagen?
medierna? Vilken rapportering är bäst, mest trovärdig,
har störst läsvärde och så vidare?
Om tidningen ljuger? den personliga integriteten och vara försiktig med

Ibland känner sig människor upprörda över något som bilder. Offentliga personer får dock tåla en mer kritiskt
står i tidningen. Det kanske handlar om dem själva granskande journalistik än vad "vanliga" människor
eller om något de känner väl till. Den som tycker att en behöver göra.
tidning har skrivit något som är osant, kränkande eller Pressens opinionsnämnd kan besluta att en tid-
alltför privat kan vända sig till Pressombudsmannen ning åsidosatt, brutit mot eller grovt brutit mot god
(PO). Om Pressombudsmannen anser att det finns publicistisk sed.
skäl för att klaga, kan de skicka ärendet vidare till
Pressens opinionsnämnd (PON). Det är en organisa- Vad innebär ett fällande beslut?
tion som pressen själv har inrättat för att se till att alla I de fall där en t idning klandras av PON måste tid-
medier följer det som kallas "god publicistisk sed" . ningen publicera det fällande beslutet. Tidningen ska
God publicistisk sed är att förmedla korrekta ny- också betala en avgift, som delfinansierar PO:s och
heter, vara generös med bemötanden, respektera PON:s verksamhet.
218
Här följer två exempel på sådant som fällts av Press- 2. Uppgifter om självmord - Västerbottens-Kuriren,
sens opinionsnämnd: 2013-01-29
1. Expressen, 2013-01-29 Enligt de pressetiska reglerna ska tidningarna
Tidningen publicerade en bild av en skola som iaktta stor försiktighet vid rapporteringen om själv-
var lätt att känna igen som illustration till en ar- mord av hänsyn till de anhöriga. I detta fall slog
tikel med rubriken "Rektor åtalas för våldtäkt på tidningen fast att en kvinna hade begått självmord
barn". Skolan på bilden var inte skolan som ar- genom att hoppa framför ett tåg, trots att ingen
tikeln handlade om. Rektorn på den skola som vid tillfället med säkerhet kunde veta om det var
bilden visade, anmälde tidningen eftersom det en olycka eller ett självmord.
fanns stor risk att människor skulle tro att han
var den åtalade. Expressen fälldes av Pressens
opinionsnämnd.
Kan man lita på en bild?

Det är inte särskilt svårt att manipulera bilder. Här
till höger är ett känt exempel. Den översta bilden
visar hur USA:s president Barack Obama och hans
medarbetare tittar på en bildskärm. Där kan de
följa den amerikanska trupp som skickats ut för att
fånga eller döda Usama bin Ladin år 2011. Ned-
anför syns samma bild när den publicerades i en
tidning. Men här har tidningens redaktion "suddat
ut" dåvarande utrikesministern Hillary Clinton.
Vilket är skälet till det? Jo, den ultrakonservativa
judiska tidningen ville inte visa en kvinna i bild.
Sådana här förvanskningar av bilder, där mo- .....,..
,,
tiven är politiska, är vanliga. Särskilt diktatorer är
kända för att ljuga med bilder. Ibland är det up- _
........
.,.. .,..
"Nr.Il'
.,...,,,
penbart att en bild är manipulerad, ibland är det .......-, ."'•
nästan omöjligt att se. ...,,,.....,.,,..
~
~"'
..,, r-
"e,,.··1
•••
....
.., " .
DOLCE 11 GABBANA
Somliga reklambilder är så omarbetade att man nästan
inte kan se vem personen på bilden är. Den ame-
111 rikanska skådespelerskan Scarlett Johansson ser
- väldigt annorlunda ut när hon besöker en tatuerare i
••,I
••
Paris jämfört med hur hon ser ut i reklamkampanjen
för smink. Reklambilder ger oss idealbilder av män-
niskokroppar, som många jämför sig med men som inte
finns i verkliga livet. Vilka konsekvenser kan det ha?
219
Så här svarar fem personer på frågan "Hur trivs du på jobbet?"
"Jag kör taxi och när jag har många körningar älskar jag mitt
jobb, men när jag får stå och vänta i timmar hatar jag det och
börjar nästan gråta för att det är så trist!"
"Jag jobbar som frisör och trivs kanon. Både med jobbet
och mina kollegor! Frisör är väl ett av de jobben man 'måste'
trivas med för att göra ett bra jobb! Den dagen jag vaknar och
tycker jobbet är tråkigt ska jag göra något annat!"
"Min tanke är ju att man ska ha ett jobb som man trivs
med och tycker är meningsfullt. Just nu sitter jag bara på
jobbet och stirrar in i skärmen och väntar på en ursäkt att
gå därifrån. Det jag gör är likadant hela tiden, urtrist är det.
Jag vet inte riktigt vad jag skulle vilja göra i stället, men det
borde väl finnas något som jag kan gilla mer? Kanske borde
jag fixa en bättre utbildning."
"Jag trivs superbra på mitt jobb. Jobbet i sig är väl inte så
glamoröst precis, jag jobbar i en spelbutik med trav och tips,
säljer godis och sånt. Men cheferna är underbara och många
stamkunder slinker in varje dag och dem lär man känna till
viss del och det är kul. Sånt är mer viktigt för mig än att
tjäna massa pengar och så, men visst skulle jag ändå vilja
ha mycket bättre lön. Så småningom ska jag hitta på något
annat. Men somliga säger att det kan vara bra att jobba här
så länge att jag kan allt perfekt, för då kan jag kanske skaffa
mig en egen spelbutik. "
"Själv är jag arbetslös och jag hatar det! Jag tror att jag
skulle trivas med nästan vad som helst, bara jag hade ett jobb
att gå till, jobbarkompisar, lön och semester. Slippa gå till
arbetsförmedlingen och förnedra mig med att söka tio jobb
i veckan utan att ens få ett svar •.. "
Arbetslivet
Varje dag går mer än fyra miljoner svenskar till arbetet. Deras arbets-
platser kan se ut på många olika sätt. Bilmekanikern klär sig i overall
och går in till verkstaden. Tjänstemannen sätter på sig en kavaj och går
till kontoret. Sjuksköterskan tar sin vita rock på vårdcentralen, och taxi-
chauffören drar på sig mörkblå tröja och byxor och går till bilen. Som-
liga går till en bullrig och smutsig arbetsplats, medan andra får jobba i
ljusa och behagliga lokaler.
Specialistläkaren Ernest Doddo på Karolinska universitetssjukhuset i Solna visar hur ett

kirurgiskt instrument som kallas strålkniv används .
...... {,\' ' "

f rr11.~rx10N
• l > A
'
'
Arbete och näringsliv Arbetslivet
Diskutera
1. Ger arbetet tillvaron mening, eller är det bara ett
nödvändigt ont?
2. Arbetar vi för mycket i Sverige nu för t iden?
Eller borde vi kanske arbeta mer?
3. Egenföretagare arbetar oftast betydligt mer än
löneanställda men är ändå inte så ofta sjukskrivna.
Vad kan det bero på?
Den offentliga sektorn

Ungefär 30 procent av alla yrkesverksamma arbetar inom den offent-
liga sektorn. De är anställda av kommuner, landsting eller av staten. En
brandman har kommunen som arbetsgivare, en läkare kan vara lands-
tingsanställd och en polis är anställd av staten.
Den privata sektorn

Ungefär 70 procent av de anställda arbetar i privata företag. På fabrik,
kontor eller varuhus - överallt finns en uppdelning mellan arbetsgivare
och anställda.
Arbetsgivaren äger och har ansvaret för arbetsplatsen. Därför är det
också arbetsgivaren som beslutar i de flesta viktiga frågor.
De anställda, löntagarna, anställs av arbetsgivaren för att utföra vissa
arbetsuppgifter; sköta en svarv, göra löneutbetalningar eller sitta i kassan.
Till den privata sektorn hör stora tillverkningsföretag som Ericsson,
ABB och SKF. Men också handel, hotell och restaurang och till exempel
banker är stora privata arbetsgivare.
225
Testanläggning för ultrahög spänning.
Småföretagare
Det finns en grupp människor som inte arbetar åt någon annan utan
driver sina egna småföretag. Lantbrukaren har oftast sig själv som ar-
betsgivare liksom författaren, datakonsulten och hantverkaren. De blir
på sätt och vis både arbetsgivare (åt sig själva) och löntagare.
226
VD och andra chefer

På en större privat arbetsplats finns chefer på olika nivåer. De är anställda
för att leda företaget efter arbetsgivarens riktlinjer.
Högste chefen kallas VD, verkställande direktör. Under sig kan han
eller hon ha en personalchef, en ekonomichef och olika avdelnings-
chefer. Dessutom finns det ofta arbetsledare som är chefer för mindre
grupper, till exempel kassapersonalen på ett varuhus eller IT-specialist-
erna på en industri.
Chefer finns naturligtvis också inom kommunen, landstinget och
staten. Ibland har de andra titlar än motsvarande chefer inom den
privata sektorn men arbetsuppgifterna är likartade.
Tjänstemän och arbetare

Cheferna tillhör gruppen tjänstemän på företaget. En tjänsteman syss-
lar med olika sorters "skrivbordsarbete': Det kan vara inköp av råvaror,
utbetalning av löner, försäljningsarbete eller sekreteraruppgifter.
Arbetarna deltar direkt i tillverkningen. De kan till exempel arbeta
med montering, transporter, lagerarbete eller service av maskiner.
Förr var det en strikt uppdelning mellan arbetare och tjänstemän.
Arbetarna hade lägre anseende och lägre löner. I dag har löneskillna-
derna utjämnats.
Numera har många yrken förändrats så att det kan vara svårt att dra
gränsen mellan arbetare och tjänstemän. Många arbetare har datorn
som sitt viktigaste verktyg, produktionen är datorstyrd och robotar
utför det tunga arbetet.
Tjänstesektorn växer
Nästan en och en halv miljon människor arbetar med att producera
varor. Det motsvarar ungefär en tredjedel av alla yrkesverksamma. Till
varuproduktion hör hela tillverkningsindustrin men också gruvbrytning
liksom jord- och skogsbruk och energiproduktion. Det kan handla om
allt ifrån kärnkraft eller mjölk till stolar.
De flesta av alla yrkesarbetande producerar tjänster. Av dem som
arbetar med tjänsteproduktion finns ungefär hälften inom den offent-
liga sektorn. De är till exempel lärare, sjuksköterskor, kommunanställda
eller poliser. Resten arbetar för privata företag till exempel på banker,
affärer, konsultföretag, hotell och taxibolag.
227
Från slutet av 1960-talet har den tjänsteproducerande sektorn syssel-

satt fler människor än den varuproducerande sektorn. 1970-talet var den
offentliga sektorns årtionde framför andra. Samhällets skatteinkomster
ökade och pengar satsades på att bygga ut förskolor, skolan och vården.
Framför allt var det kvinnor som fick anställning där. Två tredjedelar
av alla offentligt anställda är kvinnor. Under 1990-talet blev ekonomin
sämre och resurserna för den offentliga sektorn skars ner. Dessutom
privatiserades många verksamheter som tidigare varit offentliga.
Under de senaste åren har privata tjänster ökat mest.
Vad gör Sveriges invånare?

50 % i arbete
• 35 % pensionärer och barn
6 % studerar
4 % arbetslösa
5 % sjuka, förtidspensionerade,
försörjningsstöd
Färre försörjer fler

Diagrammet visar vad Sveriges drygt nio miljoner invånare levde på
en vanlig dag. Hälften hade arbete, men många av dem var sjuk-
skrivna och stannade hemma.
De övriga levde på försörjningsstöd (socialbidrag), sjukpenning,

studielån, pensioner eller försörjdes av sina föräldrar. För varje år
blir pensionärerna fler.
228
Förskolebarn på promenad. De flesta som arbetar med vård, skola och omsorg är
kvinnor. Varför är det så?
Kvinnor och män

Under 1950- och 60-talen hade industrin stor brist på arbetskraft. Många
kvinnor, som tidigare varit hemmafruar, lockades ut på arbetsmarkna-
den. När offentliga sektorn växte kom ännu fler kvinnor ut i arbetslivet.
I dag förvärvsarbetar ungefär 80 procent av alla kvinnor mellan 20 och
64 år (att jämföra med 84 procent av männen). Det är en av de allra
högsta andelarna i världen.
Om fler än 60 procent av de anställda på en arbetsplats är av samma
kön, anses man ha en "sned könsfördelning". I platsannonser till sådana
arbetsplatser måste det numera finnas en uppmaning till det andra
könet att söka. Enligt jämställdhetslagen ska en sökande som tillhör det
underrepresenterade könet få företräde till den sökta anställningen, om
meriterna i övrigt är lika.
En stor del av kvinnorna arbetar deltid. Det beror på att kvinnorna
fortfarande får huvudansvaret för att sköta hemmet och barnen. Det är
mycket få män som tar ett deltidsarbete för att kunna ägna tid åt hem-
arbete. Det betyder att många kvinnor har lägre lön än sina män. Det
innebär i sin tur att männen kommer att få högre pension, eftersom
de tjänat mer under sitt arbetsliv. Dessutom för det med sig att en del
kvinnor avstår från att ta chefsjobb och andra karriärmöjligheter, bland
annat därför att de inte vill gå upp i arbetstid.
229
Ungefär hälften av kvinnorna arbetar inom den offentliga sektorn.

Inom vården och skolan är fyra av fem anställda kvinnor. Man har
prövat olika metoder för att få en jämnare könsfördelning i arbetsli-
vet. Under 1970-talet gjordes till exempel försök med könskvotering
till förskollärarutbildningen. Manliga sökanden fick tillgodoräkna sig
extra poäng vid intagningen. Men det hjälpte inte - man fick ändå inte
fler manliga sökanden.
Föräldraledigheten har debatterats livligt. Ska den delas helt lika
mellan mamman och pappan, eller ska föräldrarna själva få avgöra vem
som stannar hemma?
Allt fler föräldrar delar på

föräldraledigheten .
230
Jämställdhetslagen
Lagen säger att arbetsgivare aktivt ska arbeta för ökad jämställdhet på
företaget.
Har företaget fler än tio anställda måste de enligt lag ha en plan för
jämställdhetsarbetet. Jämställdhetsombudsmannen, JämO, ska se till
att lagen följs. Vem som helst får vända sig till JämO om de anser att
de har diskriminerats på grund av sitt kön. Det är oftast kvinnor som
vänder sig till JämO, när ett jobb som de sökt går till en man med sämre
meriter än de själva.
1989
Trots att det finns en lag om jämställdhet är Kvinnor får bli militärer. Alla yrken
det långt kvar till verklig jämställdhet i arbets- öppna för kvinnor.
livet. Ganska få kvinnor har ledande befattningar

inom företag eller kommuner. Och Sverige har 1980
Lag om jämställdhet förbjuder
ännu aldrig haft en kvinna som statsminister. könsdiskriminering.
Däremot får vi allt fler kvinnor på nivån strax
under högste chefen. Och ungefär hälften av
1974
ministrarna i regeringen är kvinnor. Det är Kvinnor och män får rätt att dela på
vi ensamma om i världen. ledigheten när de får barn.
\
\
Under senare år har det höjts röster för att
1971
man ska tillämpa könskvotering när man ska
Särbeskattning ersätter sam-
~
tillsätta styrelseledamöter i stora företag. Trots beskattning.
livlig debatt i frågan är en försvinnande liten
del av styrelseledamöterna kvinnor. Lönerna rJ/; 1965
Kvinnolönstariffer avskaffas inom
skiljer sig också åt. Inom samma yrkesgrupper LO-SAF-kollektivet.
har kvinnorna i genomsnitt bara 80 procent
av männens löner.
1939
Förbud mot att avskeda kvinnor som
gifter sig eller blir gravida.
Lång väg till jämställdhet
1925
Kvinnornas kamp för lika rättigheter bör- Högre statliga befattningar börjar
jade för hundrafemtio år sedan. På den öppnas för kvinnor.
tiden var vuxna kvinnor omyndiga och
hade ingen rösträtt. Första kravet var alltså 1921
Kvinnor får rösträtt.
att myndigförklaras och att få rösta!
Steg för steg har kvinnorna närmat
1920
sig männen i fråga om lika villkor i
Även gift kvinna blir myndig.
hemmet, på arbetsplatsen, inför lagen.
Nu har Sverige en lag om jämställdhet
1874
mellan män och kvinnor. Men hur är Myndighetsåldern sänks till 21 år för
ogifta kvinnor.
det i verkligheten?
'
1864
Fullständig näringsfrihet även för
kvinnor.
1858
Ogift kvinna blir myndig vid 25 år.
Nästan lika många kvinnor som män arbetar utanför hemmet. Men
kvinnorna har lägre löner än männen, även om de har samma utbild-
ning. Kvinnor arbetar i genomsnitt 28 timmar i veckan med oavlönat
hemarbete, medan männen bara lägger ner i genomsnitt 20 timmar på
hemarbete.
När två unga människor gifter sig eller flyttar ihop, fungerar jäm-
ställdheten oftast ganska bra. Båda arbetar, båda tar ett tag med damm-
sugaren eller lagar middag.
Det är när det första barnet kommer som ojämlikheten ibland kommer
smygande. Det är oftast kvinnan som tar större delen av barnledighe-
ten. Många män jobbar i stället mer än tidigare, dels för att kompensera
inkomstbortfallet, dels därför att de är i den åldern då man gör karriär.
När kvinnorna kommer tillbaka till arbetet blir det jobbigt. Mannen
är ofta borta och det lilla barnet kräver mycket tid. Lösningen blir att
kvinnan börjar arbeta deltid för att hinna med hemarbetet. Det här
brukar kallas "kvinnofällan': Det innebär ju att kvinnorna halkar efter i
lön, i karriärmöjligheter och i jämställdheten hemma.
På senare tid har det höjts röster för att föräldrarna ska tvingas dela
lika på barnledigheten. Är det en möjlig lösning? Eller är det här frågor
som föräldrarna sköter bäst själva och som myndigheterna inte ska lägga
sig i? Vad är bäst för barnen?
Kvinnor på topposter
Riksdagsledamöter 45 %
Statsråd 50 %
Styrelseledamöter i statliga myndigheter 49 %
Ordförande i styrelsen i statliga myndigheter 39 %
Statliga och halvstatliga företag: styrelsens ordförande 39 %, VD 29 %, ledamöter 48 %
Kommuner: fullmäktige 43 % , kommunstyrelse 41 % , landsting 48 %

-Aktiebolag: styrelsens ordförande 12 % , VD 14 % , styrelseledamöter 19 %
Källa: SCB, 2012
232
Sverigedemokraterna kom in i riksdagen år 2010. Av deras riksdagsledamöter var då 15 procent kvinnor.
Det förändrade riksdagens tidigare ganska jämställda fördelning.
1. Vilken är den stora skillnaden mellan privat och offentlig sektor?

2. HL1r stor del av den vuxna befolkningen i Sverige arbetar? Vad gör de som
inte arbetar?
3. Vad menar man med tjänstesektorn? Ge exempel. Hur kan det komma sig
att andelen som arbetar med tjänster ökar?
Diskutera
1 . Är det ett problem att inte fler vuxna försörjer sig själva utan lever på bidrag?
Vad kan man göra åt det?
2. Vad beror det på att kvinnor och män så ofta arbetar med olika saker?
Beror det på tradition, eller är vi födda olika? Är det ett problem?
3. Hur kan det komma sig att kvinnor och män med samma utbildning ändå
inte får samma löner?
4. Är könskvotering en bra väg för att få jämnare fördelning mellan könen inom
olika yrken?
5. I många familjer arbetar mannen heltid och kvinnan deltid. Vilka fördelar och
nackdelar finns det med en sådan fördelning? För kvinnan? För mannen?
6. Är det rätt att lagstifta om att föräldrarna måste ta ut lika stor del av
ledigheten under barnets första år?
7. I en undersökning tyckte 98 procent av svenska folket att det är viktigt att
kvinnor och män är jämställda. Hela 60 procent sa att de tycker att vi redan
har uppnått jämställdhet i Sverige. Har vi det?
233
Arbetsmarknadens organisationer
Först arbetarna ...

I industrialismens barndom hade arbetarna svåra arbetsvillkor med
långa arbetsdagar, låga löner och tunga och farliga jobb. De kunde för-
lora jobbet när som helst, det fanns inga som helst rättigheter för arbe-
tare. Därför var det nästan omöjligt för enskilda arbetare att kräva bättre
förhållanden. Den som klagade fick sparken.
Arbetarna insåg att enda chansen för dem att få det bättre var att gå
Så här kunde det se ut på
en fabrik i början av 1900- samman och tillsammans kräva bättre villkor. Alla kunde ju inte avskedas
talet. Det var bullrigt och samtidigt. Den första fackföreningen i Sverige bildades av typograferna
farligt och på vintern var
i Stockholm år 1846.
det kallt. Arbetsdagarna
var långa, lönerna var låga Det blev vanligt att fackligt aktiva avskedades, polisingripanden och
och man kunde när som strejkbryteri förekom ofta. Strejkbryteri kallas det när arbetsgivarna
helst få sparken. Det fanns
också barn som arbetade under en strejk tar in personer som inte är med i facket och som är vil-
i fabrikerna. Till vänster liga att arbeta under en strejk.
kan man se två pojkar i
tioårsåldern.
•
Arbete och näringsliv Arbetsmarknadens organisationer
Fackligt aktiva svartlistades också ofta av arbetsgivarna. Det betydde

att ingen annan arbetsgivare anställde den som blivit avskedad för att ha
jobbat fackligt. Därför var många arbetare rädda för att gå med i facket.
Familjens försörjning kunde ju gå förlorad.
Ändå växte fackföreningar fram. Så småningom slöt sig olika fack-
•
föreningar inom samma bransch samman och bildade fackförbund. Ar
1898 bildade de olika förbunden en gemensam organisation för hela
Sverige; Landsorganisationen, LO.
... sedan arbetsgivarna

Arbetarna krävde dessutom att få vara med och bestämma i samhället.
0
Ar 1902 strejkade de för allmän rösträtt. Som svar på arbetarnas ökande

samarbete gick också arbetsgivarna samman och bildade en organisa-
•
tion för att tillvarata sina intressen. Ar 1902 bildades Svenska arbets-
givareföreningen, SAF. I dag heter organisationen Svenskt Näringsliv.
0
Ar 1906 gjorde arbetsgivare och arbetstagare en överenskommelse,

som gav arbetarna rätt att organisera sig. De kom samtidigt överens om
att arbetsgivarna skulle ha rätt att "leda och fördela arbetet, att fritt anta
och avskeda arbetare samt att använda arbetare, oavsett om dessa är or-
ganiserade eller ej': Denna paragraf blev symbolen för arbetsgivarnas
rätt att styra och ställa i företagen. Den avskaffades först år 1977, då den
ersattes av Medbestämmandelagen (MBL) .
. . . och sist tjänstemännen

De som arbetade på företagens kontor, tjänstemännen, bildade fackför-
eningar senare än arbetarna. En orsak var att det fanns få tjänstemän
på företagen och att de hade det mycket bättre än arbetarna. Många av
dem var chefer och arbetade nära arbetsgivaren. Tjänstemännen hade
helt enkelt inte lika starka skäl att protestera.
Under depressionsåren på 1930-talet blev det svåra år för alla, och
många tjänstemän miste sina arbeten eller tvingades sänka sina löner.
Då bildades även sammanslutningar för tjänstemän. Tjänstemännens
Centralorganisation, TCO, bildades år 1944.
Vid andra världskrigets slut var det svårt också för akademiker att få
arbete. Det bidrog till att även de år 1947 bildade en facklig organisa-
tion, Sveriges Akademikers Centralorganisation, SACO.
Numera är ungefär 70 procent av alla svenska arbetare och tjänste-
män medlemmar i någon fackförening. Det är en hög siffra jämfört
med andra länder. I Frankrike är bara 8 procent organiserade i fack-
föreningar, i USA bara 12 procent och i Storbritannien 27 procent. De
svenska fackföreningarna är starka och har stora möjligheter att påverka
förhållandena på arbetsplatserna. De har också inflytande på politiken.
235
Organisationernas uppgifter
Vissa tycker att det fackliga arbetet har blivit mindre betydelsefullt än
0
förr. Många viktiga mål är ju redan uppfyllda! Atta timmars arbetsdag,

semester, medinflytande på arbetsplatsen ...
Vad sysslar de fackliga förtroendevalda med i dag? Här är några av
fackföreningarnas uppgifter:
• Fackföreningarna förhandlar med arbetsgivarna om löner och villkor.

Deras uppgift är främst att få så goda anställnings- och lönevillkor
som möjligt för sina medlemmar.
• Fackföreningarna är serviceorgan för medlemmarna. Genom facket

kan de få förmånliga gruppförsäkringar, medlemslån samt råd och
information om regler på arbetsmarknaden.
• Vid konflikter med arbetsgivarna kan medlemmarna få juridisk

hjälp. Fackföreningen kan föra medlemmarnas talan ända upp i
Arbetsdomstolen, som är den högsta rättsliga instansen för arbets-
marknaden.
• Fackföreningarna har hand om de så kallade A-kassorna. Den som

blir arbetslös kan få arbetslöshetsersättning därifrån. Man kan dock
vara medlem i en A-kassa utan att vara medlem i en fackförening.
• De fackliga organisationerna har många medlemmar. Det gör dem

till en maktfaktor i samhället. Ofta deltar de i aktivt i debatter i olika
frågor som berör deras medlemmar. De är också remissinstanser för
många utredningar och kan därmed påverka de politiska besluten.
1 . Vad var det som fick arbetarna att börja organisera

sig i fackfören ingar?
2. Varför bildades tjänstemännens fackföreningar så sent?
Diskutera
1. Hur kan det komma sig att just Sverige har så många
fackligt anslutna, jämfört med andra länder? Vilken
betydelse kan det ha haft?
2. Behövs fackföreningarna i dag? Motivera svaret!
3. Vilka är de stora organisationerna på arbetsmarknaden?
Vad gör de? Behövs de?
236
Vem ska ha högst lön?
Ska stort ansvar för maskiner ge hög lön? 1. Rangordna följande yrken från 1-11.
Eller ansvar för människor? Hur ska utbild- Vem ska ha högst lön och vem ska ha
ning betala sig? Ska ett arbete ge högre lägst? Fundera över ansvar, utbildning,
lön om det är farligt och slitsamt för krop- frihet, hur svårt eller lätt det är att
pen? Ska ett "tråkigt" arbete ge lägre lön rekrytera människor till yrket och så
..
än ett intressant? vidare. Ar ni eniga i klassen?
Frisör VD för Posten
Präst Polis
Bilmekaniker Läkare
Statsminister Städare
Sjuksköterska Lågstadielärare
Affärsbiträde
2. Hur viktig är lönen för dig? Är det
viktigare att ha ett jobb som man trivs
med än att tjäna mycket pengar?
3. På s. 239 finns genomsnittslöner för
några vanliga yrken. Stämmer verklig-
heten med era åsikter om löner?
237
Ska alla ha samma lön?

Det finns direktörer i Sverige som tjänar en miljon kronor - i må-
naden. Kan någon vara värd en så hög lön? Så här säger en arbetare:
"Direktörerna har blivit mer och mer giriga och ger sig själva vansinniga
löner. De gör inte alls skäl för sina pengar. Här på Volvo är det ju vi arbe-
tare som gör bilarna. Det är ett slitigt jobb som de fina herrarna snyltar
på. Utan oss skulle det inte finnas några bilar och inga direktörer heller.
Alla borde få ungefär lika mycket i lön. Vi behöver alla mat, kläder, en
bostad och så vidare. Direktörerna borde få sina löner sänkta."
En bankchefhåller inte alls med. Så här säger han:
"Svenska företagsledare har lägre löner än sina kollegor i Tyskland,

Frankrike och USA. En skicklig chef kan dra in många miljoner till sitt
företag genom kloka beslut och satsningar. En dålig chef kan snabbt
driva företaget i konkurs och alla förlorar sina jobb. Utan duktiga direk-
törer har de anställda inga jobb att gå till.
Lika löner skulle göra att ingen anstränger sig. Löneskillnader gör att
människor sporras att bli duktigare, lär sig mer och arbetar effektivare.
Löneskillnader är bra för Sveriges ekonomi och därför bra för oss alla.
Att ta direktörernas löner och lägga dem i statskassan skulle vara
som en droppe i havet. Det skulle inte märkas, därför att direktörerna
är så få. Om däremot alla 4 miljoner som arbetar får 2000 kronor mer
i månaden, då skakar det till ordentligt i hela samhällsekonomin."
Vad ska bestämma lönen?

Många olika faktorer påverkar hur höga lönerna är inom olika yrken.
En grundläggande faktor är hur stor vinst företagen skapar. Ungefär så
styrs lönesättningen i de privata företagen. Ett företag som går bra har
råd att betala höga löner. Ska företagens lönsamhet bestämma hur stora
lönerna blir? Det vill Svenskt Näringsliv.
LO har länge krävt att samma typ av arbete ska ge samma lön
oberoende av vilket företag man arbetar i. Detta kallas den solidariska
lönepolitiken.
Inom den offentliga sektorn bestäms lönerna av andra principer. Där
finns ju ingen vinst att fördela. Skattepengar betalar verksamheten. Om
till exempel sjuksköterskorna ska ha löneförhöjning måste man betala
det med nedskärningar, högre skatter, sparande på andra områden eller
höjda patientavgifter.
238
Genomsnittliga månadslöner för några yrken (kr)

Gymnasielärare
Butiksanställd
Rörmokare
Brandman
Gruvarbetare
Präst
Receptionist
Lokalvårdare
Polis
Läkare
Undersköterska
Sjuksköterska
Advokat
Journalist
Skomakare
IT-konsult
Byggnadssnickare
0 10 000 20000 30 000 40000 50000
Diskutera
..
1. Ar löneskillnaderna rättvisa?
2. Vad kan ha bidragit till att de olika yrkena har de
löner de har?
3. Vilka är fördelarna och nackdelarna med lika lön?
4. Vilka är fördelarna och nackdelarna med stora löne-
skillnader?
239
Arbetet och samhället
Riksdagen har stiftat lagar som styr förhållandena på arbetsplatserna.

Det finns lagar som ger anställda rätt att påverka sin arbetsplats: De får
inte bli avskedade hur som helst. Arbetsmiljön får inte vara skadlig för
hälsan, och anställda har rätt till ekonomisk ersättning om de blir sjuka.
Medbestämmandelagen
Medbestämmandelagen, MBL, ger de anställda vissa möjligheter att
påverka sin arbetsplats. Det viktigaste i MBL är:
• Förhandlingsskyldighet: arbetsgivaren måste förhandla med facket

före en viktig förändring, till exempel om man vill förändra arbets-
tiderna.
• Informationsrätt: facken har rätt att få regelbunden information om

företagets ekonomi, framtidsplaner och liknande.
• Förhandlingsrätt: facken kan begära att få förhandla med arbetsgi-

varen om förhållandena på arbetsplatsen.
MBL ger alltså fackföreningarna en rad rättigheter. Men det är fortfarande

arbetsgivaren som har den verkliga makten. Facket kan till exempel inte
l1indra nedläggningen av ett företag, bara kräva information och hålla
förhandlingar innan besluten fattas.
Lagen om anställningsskydd
Den vanligaste anställningsformen kallas tillsvidareanställning. Arbets-
givaren kan inte anställa och avskeda människor hur som helst. Den som
har fått ett arbete har i princip rätt att behålla sitt jobb.
Men bland annat följande skäl ger undantag från den regeln:
• vikariat, till exempel för någon som är sjukskriven eller barnledig
• feriearbete
• provanställning i högst sex månader.
240
Arbete och näringsliv Arbetet och samhället
En arbetsgivare kan inte säga upp en anställd utan anledning. Det reg-
leras genom LAS, lagen om anställningsskydd. Det måste finnas "saklig
grund" för en uppsägning.
Det vanligaste skälet till uppsägning är arbetsbrist, det vill säga att
företaget inte har tillräckligt mycket att göra. Före uppsägningen måste
företaget undersöka om det går att omplacera personen inom företaget.
Arbetsbrist kan alltså vara en saklig grund för uppsägning.
Däremot är det inte saklig grund att säga upp någon för sjukdom,
enstaka frånvaro från jobbet utan skäl, eller onykterhet på jobbet vid
några enstaka tillfällen.
Vid uppsägningar gäller vanligen principen "sist in, först ut': Det bety-
der att den sist anställde får sluta först. De anställda har också olika lång
uppsägningstid, beroende på hur länge de har varit anställda i företaget.
Om en anställd missköter sig kan han eller hon bli avskedad. Det
betyder att man får sluta omedelbart, utan någon uppsägningstid. Ett
vårdbiträde som misshandlade en gammal dement patient och en pilot
som flög berusad, är exempel på avskedanden på saklig grund.
Arbetsdomstolen
Arbetsdomstolen, AD, dömer i rättstvister mellan arbetsgivare och ar-
betstagare. Tvister som rör uppsägningar är vanliga. I AD sitter vanligen
sju personer. De utses av regeringen. Två representerar arbetsgivarna
och två löntagarna. De övriga är opartiska jurister. Den som blir fälld
av AD får vanligen betala böter. Domarna kan inte överklagas till någon
annan domstol.
Arbetsmiljölagen
Förr fanns det betydligt fler farliga jobb än det finns i dag. Maskiner
blir mindre farliga och arbetarna har fått olika slags skyddsutrust11ing.
l(unskaperna om vilka ämnen som är giftiga och hur de ska hanteras,
är mycket bättre än förr.
Trots detta inträffar varje år fler än 100 000 olyckor på svenska
arbetsplatser. Varje år rapporteras också cirka 40 000 sjukdomar
orsakade av arbetet som inte beror på olyckor. Därför finns en särskild
lag, arbetsmiljölagen, AML.
Både den fysiska ocl1 den psykiska arbetsmiljön kan ge skador.
Exempel på förhållanden som kan ge arbetsskador:
En byggnadsarbetare kan ramla ner från en byggnadsställning, en
sågverksarbetare kan få in armen i sågen, en taxichaufför kan bli påkörd.
Man kan också få fysiska men utan att vara inblandad i en olycka.
241
Kassörskan i butiken kan få skador i nacke och axlar om rörelserna är

alltför ensidiga. Sjukvårdsbiträden kan få ryggarna förstörda av tunga
lyft. Arbete vid datorn kan ge så kallad musarm, därför att arbetsställ-
ningen är likadan hela dagarna.
Även den psykiska miljön kan vara skadlig. Många människor känner
sig stressade på jobbet. De tycker att de aldrig hinner slutföra någonting
utan jagar ständigt vidare till nästa uppgift. Men också för lite att göra
kan ge upphov till stress. Den som hela dagen övervakar produktionen
vid en dataskärm och ska reagera om någonting händer, kan känna sig
mycket stressad.
Det kan också vara mycket påfrestande att tvingas arbeta i störande
ljus, ljud eller lukter.
Arbetsgivaren har huvudansvaret för arbetsmiljön. De anställda
måste följa föreskrifter om att till exempel använda skyddsutrustning.
Skyddsombuden har till uppgift att se till att både anställda och arbets-
ledning följer de regler som finns vad gäller arbetsmiljön. De är valda
ombud för de anställda och får särskild utbildning i arbetsmiljöfrågor.
De l1ar rätt att stoppa ett arbete om det medför fara för de anställda.
Ska man arbeta uppe

på ett isigt tak, krävs
ordentlig skyddsutrust-
ning. Ibland gör Arbets-
miljöverket inspektioner
för att se till att lagen
följs.
242
Sjukförsäkringen
Alla arbetstagare i Sverige har rätt till ersättning om de blir sjuka och
måste stanna hemma från arbetet. Första sjukdagen har man ingen er-
sättning, den kallas karensdag. Därefter betalar arbetsgivaren sjuklön
under de första 14 dagarna som arbetstagaren är sjuk. Om man inte
har något annat avtal med arbetsgivaren, är sjuklönen 80 procent av
den ordinarie lönen.
Därefter anmäler arbetsgivaren till Försäkringskassan att den an-
ställde är fortsatt sjuk. Sedan är det Försäkringskassan som b edömer
om den anställde har rätt till sjukpenning. Det är också Försäkrings-
kassan som betalar ut pengarna.
Antalet sjukskrivningar ökade dramatiskt under ett antal år. Statens
kostnader för sjukskrivningar fördubblades på kort tid. De höga sjuktalen
debatterades intensivt. Vissa sa att det var arbetsgivarnas fel att folk blev
sjuka. Arbetstakten var för hög och arbetsmiljön för dålig, menade de.
Andra sa att det var för lätt att bli sjukskriven. "Det är bara att gå till
en läkare och säga att man har en eller annan krämpa, så blir man sjuk-
skriven, ofta i långa perioder. Det handlar ofta om rent fusk, och det är
andra som får betala för fuskarna", sa de mest kritiska.
Den borgerliga regeringen skärpte efter valet 2006 kraven för sjuk-
skrivning och minskade ersättningarna för en del grupper. Det har gjort
att antalet sjukskrivningar har sjunkit och kostnaderna har gått ner. Men
regeringen fickkritik för att många sjuka drabbades på ett hänsynslöst sätt.
1. Vad innebär MBL?

2. Vilka undantag finns det i lagen om anställningsskydd?
Diskutera
1. Den vanligaste orsaken till långtidssjukskrivning är
ryggont. Därefter kommer psykiska sjukdomar. Av
de långtidssjukskrivna är 65 procent kvinnor och 35
procent män. Varför denna skillnad?
2. När fler karensdagar införs i ett land, går antalet
sjukskrivna ner. Vad kan det bero på? Blir människor
mindre sjuka om de inte får betalt?
243
Utan arbete
I det gamla jordbrukssamhället kunde man inte ens tänka sig att någon
kunde vara utan arbete. Alla behövdes och deltog med olika sysslor. Det
fanns alltid mycket att göra för alla. Annat är det i dag.
Hög arbetslöshet
Arbetslöshet är ett stort problem. Många lever i oro för att de inte ska
få något jobb när de slutar skolan, att företaget på orten ska läggas ner,
eller att de inte ska orka hänga med i arbetstakten tills de får sin pension.
Många stannar kvar i arbeten som de inte trivs med därför att de inte
vågar sluta. Vad som helst känns bättre än att bli arbetslös.
Arbetslösheten i Sverige är dock lägre än i många andra länder i
Europa.
Bland de arbetslösa är det två grupper som har särskilt svårt att få
ett arbete: ungdomar som söker sitt första jobb och invandrare som
inte har lyckats få in en fot på den svenska arbetsmarknaden. Det finns
de som har sökt hundratals jobb, utan att ens bli kallade till en enda
intervju. Men de flesta som studerat vid högskola eller universitet har
lättare att få arbete. Så är det också för elever som valt yrkesinriktad ut-
bildning på gymnasiet.
Det finns människor med utländsk högskoleutbildning, till exempel
läkare, ingenjörer och journalister, som går arbetslösa eller jobbar med
enkla arbeten som inte är anpassade till deras utbildningsnivå. Sverige
förlorar mycket på att deras utbildningar inte tas till vara.
Dold arbetslöshet
Enligt statistiken är man arbetslös först när man anmäler till arbetsför-
medlingen att man söker ett arbete. De som inte bryr sig om att gå till
arbetsförmedlingen kallas dolt arbetslösa. Det kan vara sådana som inte
tror att det finns något arbete som de klarar av att utföra. Eller sådana
som inte tycker att det är lönt att söka arbete, eftersom det ändå inte
finns några lediga jobb på orten där de bor. Några är helt enkelt inte
intresserade av att arbeta.
Till den dolda arbetslösheten räknas ibland också personer som får
sin sysselsättning ordnad av staten genom vad som kallas arbetsmark-
nadspolitiska åtgärder. Åtgärderna kan bestå i att den arbetslöse får vi-
dareutbildning. Arbetsgivare kan få bidrag av staten för att ge arbete åt
arbetslösa, och olika projekt kan startas för att arbetslösa ska få något
att "sysselsätta" sig med. Ibland används ordet sysselsättning som sy-
nonym till arbete. Frågan är om det är samma sak.
244
. --
Arbetsförmedlingen ska
underlätta för både arbets-
1. Leta upp en platsannons för ett arbete som du skulle sökande och arbetsgivare.
vilja ha. Skriv en platsansökan där du presenterar dig Det görs bland annat med
hjälp av en databas med
själv och dina meriter. Titta gärna på Arbetsmark-
lediga jobb.
nadsstyrelsens hemsida. Där kan man få hjälp med
allt som behövs för att söka arbete.
..
2. Hur hög är arbetslösheten i din kommun? Ar den högre
eller lägre än riksgenomsnittet? Vilka kan orsakerna
vara?
Diskutera
1. Varför betraktas arbetslöshet som någonting skadligt
och ont? Kan det inte vara ganska skönt att slippa
arbeta?
2. Ibland sägs det i debatten att äldre människor borde
förtidspensioneras för att de unga ska slippa gå
..
arbetslösa. Ar det en bra metod för att minska
ungdomsarbetslösheten?
245
••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••
•
•••
•
•
•
•
•
Arbete och näringsliv - Viktiga ord ••
• •
• AD - arbetsdomstolen, dömer i tvister mellan arbetsgivare och •
••• •
•
•
•• arbetstagare •
•
• LAS - lagen om anställningsskydd , arbetsgivaren kan inte anställa •
•
• ••
• och avskeda människor hur som helst •
• ••
•
• •
• LO - Landsorgan isationen, arbetarnas centralorganisation •
••• •
•
•
• MBL - medbestämmandelagen, ger de anställda vissa möjligheter •
• •
•
• att påverka sin arbetsplats ••
•
• ••
• SACO - Sveriges Akademikers Centralorganisation, akademikernas ••
•
• fackförening •
• •
••• Svenskt Näringsliv är arbetsgivarnas stora centralorganisation
•
•
•
• • •
•
•
• TCO - Tjänstemännens Centralorganisation , är tjänstemännens ••
•
• centrala organisation
••
• ••
•
• VD - verkställande direktör, är högste chefen i stora företag •
•• •
•
•• JämO - Jämställdhetsombudsmannen, arbetar för att ingen ska
•
•
•• •
•
• diskrimineras på grund av sitt kön ••
•
•
• ••
• lockout - arbetsgivarna stänger arbetarna ute från arbetet, motsva- ••
•
• rar arbetarnas stridsåtgärd , strejk •
•• •
•
•• strejk - arbetarna vägrar att gå t ill arbetet, detta för att till exempel •
•
•• •
•
• försöka tvinga fram högre löner eller andra förmåner ••
•
•
• ••
• •
•
• •••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••
246
Sveriges näringsliv
Med näringslivet menas alla de företag som tillverkar varor eller

erbjuder tjänster. Industrin, jordbruket och handeln hör till närings-
livet, liksom byggnadsindustrin, bankerna och försäkringsbolagen. Till
näringslivet räknas också de statliga bolagen, till exempel Posten och
SJ, Statens Järnvägar.
Av alla yrkesverksamma i Sverige arbetar cirka 70 procent inom nä-
ringslivet. De övriga har arbeten inom den offentliga sektorn.
Ännu i mitten av 1800-talet var Sverige ett jordbrukssamhälle. Den
stora majoriteten arbetade med jorden och de flesta av landets fyra
miljoner invånare bodde fortfara11de på landet. Under 1800-talet ut-
vecklades jordbruket snabbt. Nya växtsorter infördes, odlingstekniken
förbättrades och effektivare redskap och maskiner utvecklades.
Procentuell andel av total sysselsättning 1860-2010

% %
100 100
90 90
80 80
70 70
60 60
50 50
40 40
30 30
20 20
10 10
0
1860 1880 1900 1920 1940 1960 1980 2000
• Jordbruk • Industri • Privata tjänster • Offentlig sektor
247
Arbete och näringsliv Sveriges näringsliv
Sverige genomgick stora förändringar på många områden. Längs

Norrlandskusten byggdes sågverk drivna av ångmaskiner. Stora mäng-
der plankor och brädor exporterades till olika delar av världen.
Skickliga uppfinnare och smarta företagsledare skapade snabbt nya
tekniska produkter och verkstadsindustrin blomstrade. Mekaniseringen
inom jordbruket skapade en växande marknad för traktorer och andra
industrivaror. Sågverken och järnverken behövde ångmaskiner, verktyg
och mängder av annan teknisk utrustning.
Allt fler flyttade från landet till industrin i städer och andra tätorter.
Man trodde länge att framtidens transportmedel var kanaler, som Göta
kanal. Men så kom järnvägarna och tog över. Från 1850-talet byggdes
på kort tid det järnvägsnät vi har än i dag. Utan tågen hade Sverige inte
kunnat utvecklas så som det gjorde.
På 1930-talet hade Sverige blivit ett industrisamhälle. Fortfarande
arbetade fler inom jordbruket, men det var industrin som växte snab-
bast och som betydde mest för Sveriges ekonomi.
Verkstadsindustrin utvecklades starkt. Volvo började tillverka bilar
år 1927, men då trodde ingen att det skulle bli någon viktig produkt.
Då var skogsindustrin viktigare för exporten. Skogen hade alltså stor
betydelse för Sveriges näringsliv. Även järnmalmen var betydelsefull
för landets utveckling.
I dag skulle man kunna kalla Sverige för ett tjänstesamhälle. Två av
tre anställda jobbar inom handel, restauranger, banker, kommunikatio-
ner eller med andra typer av tjänster. Knappt en tredjedel jobbar inom
industrin och mi11dre än två procent i jordbruket. Men mekaniseringen
och effektiviseringen gör att både industri och jordbruk producerar
långt mer än de gjorde på 1930-talet.
Industrin är naturligtvis fortfarande mycket viktig. Den svenska
industrins grund är exporten av skogsprodukter, lastbilar, bussar, järn-
och stålprodukter samt verkstadsindustrins olika varor.
Antal anställda inom olika branscher

Jord- och skogsbruk
Transport
Byggnadsverksamhet
Handel, hotell o restaurang
Service
Industri
Källa: Svenskt
0 100 000 200 000 300 000 400 000 500 000 600 000 näringsliv
248
Fem viktiga branscher

1. Jordbruk - näring i omvandling
Ar 1850 arbetade nära 80 procent av befolkningen i jordbruket. Ändå
var det ofta ont om mat och svälten var ett verkligt hot för många. Ar
1867 drabbades Sverige av svår svält. I dag är inte ens två procent av
befolkningen jordbrukare. Ändå producerar de mer mat än vi kan kon-
sumera i Sverige.
Hur kan jordbruket ha blivit så effektivt? Den viktigaste förklaringen
är mekaniseringen. Det som hundratals människor med hjälp av hästar
och enklare maskiner fick slita med i veckor, klarar en person i dag på
några timmar med hjälp av traktorer och skördetröskor.
Men det är inte bara traktorer och skördetröskor som gjort jord-
bruket så effektivt. Forskarna har skapat nya grödor, till exempel nya
vetesorter, som klarar sig bättre i vårt klimat.
Tidigare användes bara naturlig gödsel från stall och ladugård. Nu
används dessutom handelsgödsel som kommer från fabrik. Den konst-
gjorda gödseln ger större skördar men den medför också problem.
Grödorna blir känsligare för svampangrepp och skadeinsekter. Därför
används kemiska bekämpningsmedel, som också ska ta kål på ogräset.
Denna utveckli11g leder till miljöproblem som inte fanns tidigare. Bland
annat ökar växtligheten i sjöar och vattendrag.
På den här stora gården arbetade många personer för 75 år

sedan. Också ett antal hästar drog kärror, plogar och annat.
Ibland kunde det vara 50 personer som arbetade här. Nu
sköter pappa Karl hela jordbruket ensam.
Jordbruken blir allt större

Det finns ytterligare en orsak till att jordbruket ger så stora skördar, trots
att så få är jordbrukare. Gårdarna har blivit mycket större. Tusentals små
jordbruk har köpts upp av större gårdar, som har blivit ännu större. Det
har gjort det lättare att rationalisera och mekanisera.
Även om antalet gårdar har minskat starkt, så har åkermarken bara
minskat obetydligt under de senaste åren. Omkring 7 procent av Sve-
riges yta är i dag odlad åkermark.
Tullar gör maten dyr

Jordbrukets omvandling har inte skett av sig självt. Politikerna i riksdag
och regering har velat skapa ett effektivt jordbruk med så låga kostnader
som möjligt.Jordbrukaren ska ha samma löneutveckling som en indu-
striarbetare. Men produkterna, livsmedlen, ska vara billiga för konsu-
menterna. Sveriges bönder driver i dag effektiva och moderna jordbruk.
Men många länder kan ändå producera billigare livsmedel. Vi kunde
importera från dessa länder. Men riksdagen vill att Sverige ska vara själv-
försörjande när det gäller livsmedel. Vi ska kunna få mat även om det
blir krig eller andra störningar i världshandeln. Genom tullar på jord-
bruksvaror slipper de svenska producenterna konkurrens från världs-
marknaden, där priserna på livsmedel är lägre. Så har det länge fungerat.
Men nu är ju Sverige med i EU. Då kan vi väl köpa mat från andra
länder i Europa utan att betala tullar? Så är det, men EU-länderna har
Olivskörd i Spanien. En stor del av arbetet måste göras för hand. Det blir svårt för EU-länder att konkurrera med
låglöneländer som Tunisien. Därför ger EU stöd till bönderna och sätter upp tullar mot omgivningen.
gemensamt höga tullar mot andra länder och betalar stöd till de egna
bönderna. Jordbruksstöden och tullarna hindrar konkurrens och gör
maten dyrare i Europa än den skulle behöva vara. Dessutom gör det
att moderniseringen av jordbruken går långsamt. Jordbrukarna får till-
räckligt betalt ändå.
I alla EU-länder är regeringarna överens om att jordbruksstöden
ocl1 tullarna bör sänkas kraftigt. Då skulle de europeiska bönderna få
konkurrera med övriga världens jordbrukare. De europeiska bönderna
skulle få mindre betalt för sina produkter, och många mindre jordbruk
skulle tvingas lägga ner. Därför protesterar bönderna.
2. Skog och skogsbruk

Mer än hälften av Sveriges yta är täckt av skog. Mest skog finns i Norr-
land, men också i Mellansverige och i södra delen av landet finns stora
skogar. De flesta trädsorter växer för övrigt
snabbare längre söderut. H älften av skogen
ägs av bönder, resten ägs av staten, skogsbo-
lagen och Svenska kyrkan.
Av skogen tillverkas bland annat sågade
trävaror, trähus, möbler, pappersmassa,
papper och kartong. Nästan hälften av all
produktion exporteras. Skogsindustrin är
därför mycket känslig för konjunkturen
i andra länder. Sverige är världens största
exportör av pappersmassa. Dessutom ex-
porterar vi stora mängder papper och sågade
trävaror.
Skogsindustrin l1ar liksom annan indu-
stri koncentrerats till allt större företag och
de små har försvunnit. Numera ägs skogs-
industrin av några få stora koncerner. Till
de största hör Holmen, Stora Enso, SCA,
I{orsnäs och Billerud. Störst av alla är Svea-
skog, som äger statens skogar. Samman-
lagt får omkring 300 000 människor arbete
genom skogsnäringen.
Genom åren har skogsindustrin fått kritik
för utsläppen från massafabrikerna och för
stora kalhyggen, som inte bara anses vara Med skogsskördare fäller, kvistar och kapar en enda man
fula utan också stör den känsliga balansen i c irka 100 träd i timmen. En gammal bonde som minns när
man inte ens hade motorsåg utan sågade för hand säger:
naturen. De stora, moderna skogsmaskinerna
"Vi hann med ett eller två stora träd under en hel dags hårt
kan avverka enorma arealer skog på kort tid. slit."
251
3. Gruvor, järn och stål

Gruvorna har under hundratals år varit en viktig inkomstkälla för
Sverige. Koppar från Falun, silver från Sala och järn från hela Bergs-
lagen har exporterats till andra länder. I början av 1900-talet blev de
väldiga, nyöppnade järnmalmsgruvorna i Kiruna och Malmberget
verkliga "guldgruvor" för svenska staten. LIZAB, det statliga gruv-
bolaget, blev en av världens största järnmalmsproducenter.
I mitten av 1970-talet drabbades gruvnäringen av stora problem.
Oljepriserna höjdes, och då minskade efterfrågan på järnmalm kraftigt.
En orsak var att de stora svenska varven inte längre fick några beställ-
ningar på oljetankers och då minskade deras behov av stål.
Samtidigt ökade konkurrensen från länder med lägre kostnader för
sin malmbrytning, till exempel Australien och Brasilien. I de länderna
behöver man inte spränga djupt ner i berget för att komma åt malmen,
som vi gör i Sverige. Där kan ma11 låta maskiner gräva fram malmen ur
jättelika dagbrott, alltså från ytan. Den järnmalmen blir förstås betyd-
ligt billigare.
För att klara problemen har gruvindustrin rationaliserats och många
gruvor har stängts. I Bergslagen är gruvorna nedlagda i dag.
Gruvarbetaren fjärrstyr de stora borrmaskinerna i LKAB:s gruva i Kiruna.

Under slutet av 1980-talet förbättrades situationen något för gruvnä-

ringen. Nu bryts nästan all järnmalm i Norrbotten vid LKAB:s gruvor i
Kiruna och Malmberget. Större delen av malmen exporteras. Exporten
går till en del via Luleå men främst via den norska staden Narvik, där
hamnen är isfri året om.
Boliden är det största gruvföretaget efter LKAB. Företaget har ett
tiotal gruvor, där man bryter koppar, zink, bly, guld och silver.
Järn- och stålindustri

Man skiljer på handelsstål och specialstål.
Handelsstål används bland annat till fordons-,
byggnads- och verkstadsindustrin. Specialstål
tillverkar man genom att blanda stålet med
andra metaller. Så tillverkas till exempel rost-
fritt stål och verktygsstål.
De svenska specialstålverken ligger alla i
ett bälte tvärs över Bergslagen. De växte fram
nära gruvorna. När gruvorna blev olönsamma
och lades ner, fick också många stålverk slå
igen. De företag som överlevt har specialiserat
sig på några få produkter. De har också satsat
på att hålla hög kvalitet på produkterna. Större
företag är Outukumpu och Sandvik Steel.
Oljepriserna och nedgången för varvs-
industrin p å 1970-talet, slog hårt också mot
järn- och stålindustrin. I Europa produce-
rades betydligt mer stål än vad som kunde
säljas. I Sverige rationaliserades stålverken
mycket hårt, så att de blev effektivare. De tre
största stålverken, som låg i Luleå, Borlänge
och Oxelösund, slogs samman och bildade
Svenskt Stål AB, SSAB.
Stålkrisen slog hårt mot många små orter,
som till exempel Hofors i Gästrikland. Där
fanns bara en stor arbetsgivare, stålverket.
Många människor blev arbetslösa och tvinga-
des flytta när det lades ner.
Tusen grader varmt råstål tappas ur en ljusbågsugn

hos Sandvik.
253
4. Verkstadsindustrin
Verktyg, datorer, bilar, maskiner, hushållsapparater, reaktorer och fartyg
tillverkas alla inom det som kallas tillverkningsindustrin. Fabrikerna
använder främst metaller för att producera färdiga varor.
Nästan hälften av alla de svenska industriarbetarna finns inom till-
verkningsindustrin. Flera av de största och mest kända svenska företagen
är verkstadsindustrier. Några exempel är Volvo Lastvagnar, Saab-Scania,
ABB, Electrolux, Sl(F, Sandvik, Atlas Copco, Ericsson, och Alfa Laval.
254
Av Sveriges hela export står verkstadsindustrin för ungefär hälften,

och därför är den betydelsefull för Sveriges ekonomi. Verkstadsproduk-
terna är viktiga i världshandeln. Exempel: Japanska bilar säljs i USA,
tyska maskiner i Sverige och finska mobiltelefoner säljs i Brasilien.
Mer än hälften av produktionen inom den svenska verkstadsindu-
strin exporteras. Det är inte bara de stora verkstadsföretagen som är
beroende av exporten. Många småföretag är underleverantörer åt de
stora företagen. De är ofta helt beroende av att det går bra för de stora
företagen, som ju är mycket känsliga för konjunkturerna i Sverige och
internationellt. Eftersom verkstadsindustrin direkt och indirekt försörjer
så många människor, brukar den ibland kallas för "det svenska näringsli-
vets motor". När den motorn hackar så går det knackigt för hela Sverige.
Runt om i världen satsas oerhört mycket pengar på teknisk forsk-
ning. Av tradition har vi i Sverige ett bra tekniskt kunnande. När infor-
mationsteknologin (IT) började växa fram, låg Sverige långt fram i ut-
vecklingen. Ericsson var länge ett ledande världsföretag, när det gäller
mobiltelefoner, men gjorde stora misstag och föll tillbaka. Den starka
IT-positionen har vi bara delvis kvar.
Svenska företag i andra länder

ASEA var ett stort svenskt företag som producerade bland annat el-
motorer och transformatorer för export till hela världen. Företaget
gick samman med Brown Boveri i Schweiz och fick namnet ABB, med
huvudkontor i Schweiz. Produktionen har därefter krympt i Sverige.
Biltillverkaren Volvo sågs länge som det mest svenska av företag. Ford
köpte Volvo personbilar, som därmed blev ett amerikanskt dotterbolag.
Men senare såldes företaget till Kina. På samma sätt köptes Saab Auto-
mobile av amerikanska General Motors. Det gick inte bra och 2012 hade
gamla SAAB rullat färdigt. Läkemedelsföretaget Astra gick samman med
brittiska Zeneca. Huvudkontoret hamnade i London, och 2012 för-
svann också företagets viktiga forskning från Sverige.
Men många helsvenska företag har stor verksamhet i hela världen.
Sao Paulo i Brasilien är faktiskt Sveriges tredje största industristad!
Möbelföretaget IKEA är en framgångssaga som visar att också en
nutida svensk företagare kan "erövra" världen. Som 17-åring började
Ingvar Kamprad med möbelproduktion i en källare i Småland. I dag
finns IKEA-varuhus i alla världsdelar. Företaget har samma sortiment
i sina varul1us överallt och de cirka 10 000 produkterna har behållit sina
svenska namn. Cirka 1 350 leverantörer i SO länder producerar sedan
de olika stolarna, hyllorna och så vidare. Företaget har totalt ungefär
120 000 anställda.
255
På ett snabbmatställe får
man sin lunch serverad
inom några m inuter. 5. Tjänstesektorn
Kan snabbmatställen
servera nyttig mat?
Mer än en halv miljon människor arbetar i affärer, på hotell och restau-
ranger. Antalet anställda inom handeln har varit i stort sett oförändrat
under många år. Hotell och restauranger däremot, blir allt fler.
På 1970- och 80-talen byggdes så många hotell i Sverige, att anta-
let hotellrum fördubblades. Så många hotell behövdes inte och många
fick svårt att klara sig. Under 90-talet var det därför många hotell som
specialiserade sig på olika sätt. De skaffade sig stora konferensanlägg-
ningar och relaxavdelningar, ofta inriktade mot företag som ville ge
medarbetarna möjlighet att kombinera konferenser med avkoppling.
Att hotell- och restaurangbranschen gått framåt beror också på en
förändring i samhället. Förr åt de flesta människor gemensam middag
hemma och hade med sig matlåda till lunchrasten på jobbet. Nu äter
många som arbetar minst ett mål mat om dagen på restaurang. I en del
familjer äter man nästan aldrig en gemensam måltid.
Snabbmaten har blivit allt vanligare. På sjuttiotalet kunde man välja
mellan kokt eller grillad korv vid en korvkiosk. Numera finns ett stort
utbud av snabbmat, som hamburgare, kebab, pizza, smörgåsar, wok, sushi
och tacos. Den utvecklingen har vi tagit över från USA. Där är ungefär
l1alva befolkningen överviktig i dag. Är Sverige på väg åt samma håll?
256
Andra serviceyrken
Till tjänstesektorn räknas alla serviceyrken, både privata och kommunala.
Där finns till exempel försäkringsbolag, sjukhus, banker, förskolor och
affärer. Tjänstesektorn har ökat starkt från slutet av andra världskriget
till i dag. Då var Sverige ett industrisamhälle. Nu är tjänstesektorn störst.
Det är den offentliga sektorn, stat, landsting och kommun, som har
ökat allra mest. Den verksamheten betalas med skattepengar. Länge
ökade skatteinkomsterna och den offentliga sektorn fick mer pengar.
Sjukhusen blev större och fick mer personal. Alla fick gå i skolan i minst
nio år och skolorna kunde anställa fler vuxna, exempelvis som skolvär-
dar, kuratorer och elevassistenter. Gymnasieskolan byggdes ut. Barnom-
sorgen växte och alla sexåringar fick rätt till gratis förskola.
De senaste åren har den offentliga sektorn minskat något. En del
offentliga tjänster inom till exempel äldrevård, sjukvård och skolor, har
privatiserats. Andra privata tjänsteföretag har vuxit i antal och storlek.
Exempel är banker, försäkringsbolag, reklambyråer, turistverksamhet,
affärer, frisörsalonger, bilskolor och IT-företag.
Hur blir det i framtiden?

Efter andra världskriget har Sverige genomgått en stor förändring. Vi
har byggt moderna lägenheter och hus med tvättmaskiner, diskmaski-
ner, mikrovågsugnar, datorer, mobiltelefoner och annan modern teknik.
Nya vägar har byggts. Bensinstationerna har blivit många och vuxit ut
till små miniaffärer/restauranger. Människor kan bo utanför städerna
och pendla till jobbet varje dag.
Järnvägarna och landsvägarna har bidragit till att produktionen har
koncentrerats. För femtio år sedan fanns små bagerier överallt i landet,
nära kunderna. Nu dominerar ett fåtal jättelika bageriindustrier som
förser hela Sverige med bröd. På samma sätt är det inom andra områden.
I framtiden kommer det att behövas allt färre människor som ser till
att det finns mat och de varor som vi efterfrågar. Tjänstesektorn kommer
att fortsätta växa. Inom vilka områden kommer svenskarna att arbeta
då? IT-sektorn? Biomedicin? Elektronik och finmekanik? Eller inom
områden som vi ännu inte ens kan föreställa oss?
Utbildning blir allt viktigare för den som söker arbete. Många av
de enkla jobben har flyttat utomlands där arbetskraften är billigare och
lagarna gör det lättare för företagen att tjäna pengar. Vilka yrkesområden
kommer att vara viktiga i framtiden? Det kan vi bara gissa.
257
Vem ska äga företagen?

Vem ägde Sveriges skog och mark från början? Ingen förstås. De första
invandrarna strövade omkring och jagade och fiskade. Under årtusen-
den av uppodling, strider, tvister och köp har ägandekartan fått det
utseende den har i dag.
Hälften av skogen ägs av privatpersoner. Staten och Svenska kyrkan
äger 27 procent, medan 23 procent tillhör skogsindustrierna.
Av jordbruksmarken äger bönderna det allra mesta.
Offentligt ägda företag

Kommunerna äger till exempel energibolag, bussbolag, bostadsbolag
och vattenverk. Landstingen har också företag som sköter kollektivtrafik.
Staten äger många företag, exempelvis gruvföretaget LIZAB i IZiruna
och Malmberget, Sveaskog, Systembolaget, Posten, SJ, Svenska spel och
Kungliga Operan i Stockholm.
Statliga företag säljs

Det är Socialdemokraterna och Vänsterpartiet som har velat att staten
ska äga många företag. De borgerliga partierna anser att offentligt ägda
företag ofta sköts ineffektivt. Privata företag sköter verksamheterna
bättre, säger man. Därför har en del statliga företag sålts, helt eller delvis.
Televerket var länge ett statligt bolag som hade monopol inom te-
lefonväsendet i Sverige. På 1990-talet bytte företaget namn till Telia
AB, och en stor del av aktierna bjöds ut att köpas av svenska folket.
Några år senare gick Telia samman med ett finskt företag under namnet
Telia Sanera. Samtidigt har konkurrensen för teleoperatörer släppts fri.
På så sätt har exempelvis det privatägda Tele2 lockat till sig många av
Televerkets gamla kunder.
Statens Järnvägar har också ombildats till aktiebolag och fått kon-
kurrens. Själva järnvägsnätet har företaget Banverket fått att sköta själv-
ständigt. Men SJ får finna sig i att andra trafikbolag konkurrerar på allt
fler sträckor. Många tågresenärer klagar över att det har blivit svårare
att köpa biljetter och planera sitt resande. Andra säger att konkurrensen
gör att SJ skärper sig och fungerar bättre. Märks det? Många säger nog
nej, än så länge i alla fall.
Domänverket hade länge hand om de stora statliga skogarna, och
statligt ägda Assi drev sågar och pappers- och massafabriker. Assi och
Domänverket slogs samman till Assi Domän AB, och nära hälften av
aktierna såldes till privata intressen. Nu sköts Assi Domän av det stat-
liga företaget Sveaskog.
258
Varför finns företag här men inte där?

I vissa delar av Sverige växer företagen och nya kommer till. På andra
håll tycks ingenting hända. Varför är det så olika? Det är en spännande
och mycket komplicerad fråga. Några exempel:
I Bergslagen började man tidigt bryta järn och industrier som produ-
cerade stål växte fram. Men snart började man också producera mäng-
der av kluriga verktyg, maskiner och redskap. Redan på 1800-talet var
svenska verkstadsindustrier kända i världen och Sveriges välstånd växte.
I IZiruna fanns världens största fyndigheter av järnmalm, men ändå
hände ingenting där. Först i början av 1900-talet kom brytningen i gång.
Varför så sent? En orsak var att järnmalmen i IZiruna innehåller mycket
svavel, och innan man hade utvecklat metoder för att ta bort svavlet ur
malmen var det inte lönt att ta upp den. En annan orsak var att man
inte kunde transportera malmen på så stora avstånd innan järnvägen
hade byggts. Men när detta var klart formligen exploderade verksam-
heten i Kiruna.
Ett tankfartyg har tagits in för
reparation i en torrdocka i
Göteborgs hamn.
1 .
1·
, I
..,~' i .
I
i
•
••
'!.
-t,'
·,~
..
'1
(' -"- .•. •
'
. ,,:'
I
I I I
-
•
L o -
..
.
Göteborg blev tidigt Sveriges främsta exporthamn. Det är inte för-

vånande. Där är havet isfritt året om, och det är nära från västkusten till
de importerande länderna.
Oljeraffinaderier och stålverk finns vanligen vid kusterna, de tunga,
långa och skrymmande transporterna kräver fartygstransporter.
Men varför finns det en sådan mängd småindustrier i Småland och
särskilt i Gnosjö? Där finns nästan ingen arbetslöshet. Men i bland a11nat
Värmland och stora delar av nordliga Norrland är det ont om företag
och många är arbetslösa.
En företagare i Gnosjö sa så här: "Vi väntar inte på att staten ska
ge oss företag, jobb eller bidrag. Vi funderar själva ut nya produkter
och sätter igång och producerar. Norrland har ju fin skog, malmer och
vattenkraft. Det borde verkligen gå att göra möbler, verktyg, redskap
och annat där. De verkar inte så företagsamma där uppe:'
Vad kan en norrlänning, värmlänning och andra tänkas svara på detta?
1. Hur har det svenska näringslivet förändrats sedan

1800-talet?
2. Hur kan det komma sig att det fanns människor som
svalt i Sverige i slutet av 1800-talet, trots att 80 pro-
cent av befolkningen arbetade inom jordbruket?
3. Vilka nya miljöproblem har det moderna jordbruket
fört med sig?
4. Vad menas med att jordbruket är reglerat eller avreg -
lerat?
5. De europeiska bönderna, bland annat i Frankrike,
protesterar mot varje försök att avreglera jordbruket.
Varför då? Är det inte bra med frihet?
6. För hundra år sedan skedde allt skogsarbete manuellt.
Arbetarna fällde träd med hjälp av sågar och yxor.
Hästar släpade bort timret som fraktades till fabrikerna,
ofta med hjälp av älvar och andra vattendrag.
Hur fungerar dagens moderna skogsbruk?
7. Vilka problem har det svenska skogsbruket i dag?
8. I mitten av 1970-talet drabbades den svenska gruv-
industrin av stora problem. Vilka? Vad hände med
gruvorna?
260
Diskutera
1. Vilka företag och delar av näringslivet anser ni ska
ägas av stat, landsting och kommuner? Vilka ska vara
privata?
2. Borde staten sälja ut sin skog och sina skogsindustrier?
Vad talar för och emot?
3. Vad anser ni om Gnosjöföretagarens påståenden på
förra sidan?
4. Inte många svenskar hade mobiltelefon i början av
1990-talet. Nu är det mer ovanligt att någon inte har
en mobil. Fundera över vilka förändringar mobiltele-
fonen har inneburit privat och inom näringslivet.
5. Hur ser framtiden ut för svenskt näringsliv? Hur
försörjer vi oss om femtio år? Vad bör göras för att
Sverige ska vara ett bra land i framtiden?
När Anna föddes, i början

av 1980-talet, fanns varken
bärbara datorer eller
mobiltelefoner. När hennes
mamma föddes, i början
av 1950-talet, fanns inte
tv. När hennes mormor
föddes, i slutet av 1920-
talet, var radion alldeles
ny, biofilmerna var svartvita
och den första ljudfilmen
hade just haft premiär.
Hur kommer det att vara
när Annas dotter kanske
går på gymnasiet?
261
Att starta eget

Du kanske funderar på att starta eget företag. Vad ska du tänka på?
Fredrik Paulin har startat flera olika företag. Så här svarar han på frågor
om hur man gör och vad man ska undvika.
Hur ska man planera?

- Jag är så trött på allt snack om hur viktigt det är att ha en färdig affärs-
plan när man startar sitt bolag, det läggs för mycket fokus på att skriva
papper och allt för lite fokus på att sälja. Allt för många fantastiska ideer
dör innan de utförs som en direkt effekt av detta - i stället för att börja
leverera sin produkt fastnar många entreprenörer i skrivandet av sin
affärsplan, marknadsanalys och har till sist planerat och tänkt så mycket
att de kanske missar sin chans.
Många har lurats att tro att man behöver en 50 sidors affärsplan kom-
plett med bakgrund, statistik, orealistiska gissningar om marknadsläget
och möjligheterna och en budget som täcker varje öre inom de närmsta
tre åren. Bullshit. Det viktigaste till att börja med är inte att det finns en
utförlig beskrivning att presentera för bank och andra, utan beskriv vad
företaget kommer att göra, hur man ska ta sig dit man vill, vilka förutsätt-
ningar som finns och vad som måste införskaffas.
Hur gör man det?

- Det viktiga att ha när man startar ett företag är en egen arbetsplan, där
man så utförligt som möjligt besvarar ett par enkla men konkreta frågor
som berör den tänkta verksamheten. Arbetsplanen kan se lite olika ut
men i grunden bör den besvara följande fem frågor:
1. Vad är min/vår produkt eller tjänst?
2. Vilka är mina tänkta kunder?
3. Vad behöver göras och när?
4. Vilka kan kostnaderna bli?
5. När får företaget och sedan jag/vi betalt?
Kan du berätta lite mer om de fem punkterna, Fredrik?

Det finns väldigt mycket att säga, men kort kan jag säga så här:
1. Vad är min/ vår produkt eller tjänst?

- Ett företag blir framgångsrikt genom att skapa
en produkt som kunder är villiga att betala för.
Ett exempel på detta är Blocket.se som skapar
sitt värde genom att koppla ihop köpare och säl-
jare av varor och för detta kan de ta ut en liten
kostnad för den som annonserar på Blocket.
(Många är avundsjuka och säger: Det där är
ju så enkelt, så självklart - varför kom jag inte
på iden?) Det finns massor av toppenideer
som väntar på att bli tänkta och genomförda.
Så börja med att ställa frågorna, vad ska företaget producera och
erbjuda? På vilka sätt är min/vår produkt bättre än de som finns på
marknaden? Har du besvarat dessa frågor så finns en bra grund till din
företagsbeskrivning om företaget skulle behöva få pengar utifrån och
måste skriva en full affärsplan i framtiden.
2. Vilka är de tänkta kunderna?

- Det här är nog det roligaste med att skriva en arbetsplan eller en affärs-
plan så ha lite roligt med det. Man kommer på en massa kunder när man
sätter i gång. Men en fråga att besvara är hur många kunder det kan
tänkas finnas. Är kunderna främst företag eller privatpersoner? Finns
kunderna i Sverige eller kanske i hela världen? Fast kundkretsen kan ju
växa efterhand. Från början trodde nog inte ens Kamprad att hans IKEA
skulle finnas överallt i världen. En viktig sak är förstås vilka konkurren-
terna är och vad som är bra och mindre bra med deras produkter.
3. Vad behöver göras och när?

- Hur ska du/ ni komma i kontakt med kunderna? Behövs en lokal för
arbete eller kanske en butik? Vilka verktyg, maskiner, möbler och annat
behövs? Ska du/ni köpa annonser? Producera en hemsida? Skriv ner alla
specifika steg som behöver tas och sätt upp milstolpar/datum när uppgif-
terna ska vara klara. Det är bättre att vara ärlig och realistisk här. Nedan
följer ett grundläggande exempel på hur man kan lägga upp en plan.
Börja med att drömma lite om framtiden, hur ser företaget ut om två
eller tre år? Skriv ner de stora milstolparna för de kommande 6, 12 och
24 månaderna. Det många entreprenörer fastnar på när de skriver sin
plan är att de försöker specificera alla möjliga scenarion som kan uppstå
under de första åren. Det är omöjligt om man inte kan se in i framtiden
och det kan ingen. Men vi kan fantisera, planera ...
Nu kommer den viktiga delen så tänk till ordentligt för här dör många
företag innan de ens kommit igång! Titta på företagets första milstolpe
och skriv ner alla steg som behöver utföras för att komma dit. Skriv ner
uppföljningspunkter för varje uppgift, vem som ska utföra dem och när
de ska vara klara. Det är viktigt att vara konkret, skriv alla svar i samma
format som en utförlig att-göra-lista. Det viktiga är att komma fram till vad
som kan göras i dag, den här veckan och den kommande månaden. Med
en utförlig plan så kommer man alltid att veta vad som behöver göras och
man får skön positiv feedback varje gång en utförd uppgift kryssas av.
4. Vad kan kostnaderna bli?

- Skriv ner alla kostnader för att starta upp och driva företaget. Här bör
saker som telefoner, kontor, hemsida och personal finnas med. Man
glömmer ofta små kostnader som sedan visar sig bli stora utgifter.
Räkna ihop alla fasta kostnader så får du det fasta belopp som måste
finnas på kontot varje månad. Utöver företagets fasta kostnader så finns
rörliga kostnader som täcker kostnaden för att tillverka och skicka ut
en produkt som sålts, och så vidare. Övriga kostnader är till exempel
papper till skrivaren, glödlampor, kaffe . ..
263
5. När får företaget och sedan jag/vi betalt?

- Det brukar ta mycket längre tid än man tror innan pengarna börjar
strömma in. Det är en kritisk tid. Dessutom blir många överraskade av
att det blir mindre pengar till lön än man tänkt sig. Tänk på att det är skill-
nad mellan omsättning och vinst. Man kan ju faktiskt ha större kostnader
än omsättning. Då går företaget med förlust.
- Även vinst och lön är två helt olika saker. Det är ju två helt olika saker.
Utan vinst blir det ingen lön. Och på lönen betalar företaget ungefär
30 procent i arbetsgivaravgift till staten. Och av lönen får du betala skatt.
Sätt igång!
- När du/ni besvarat de fem frågorna så finns allt som behövs för att
klara det första året men framför allt finns nu en ordentlig handlingsplan
som gör det möjligt att börja arbeta mot företagets mål. Uppdatera hela
tiden planen under det första året så kommer den snart att innehålla all
information som behövs för att skriva en fullständig affärsplan när det
behövs.
Fredrik, varför driver du företag?

- Inte för att det är lätt och tryggt. Tvärtom är det ju ganska slitigt och
ibland är man osäker och funderar fram och tillbaka. Och ibland gör man
misstag. Så är det med alla. Men att man ändå startar och driver företag
är för att det är spännande, meningsfullt och ofta roligt. Och man lär sig
så otroligt mycket. Varje dag är ett äventyr. Att varje dag sitta på samma
jobb mellan åtta och fem och göra samma saker i 40 år ... Nej, det kan
jag inte tänka mig. Men somliga kan och gillar också det. Vi är olika.
Var kan man få hjälp?

- Den som vill ha hjälp med kapital, behöver rådgivning eller utbildning
kring någon del av företagandet har många olika möjligheter. Några
exempel på ställen där man kan få hjälp är:
• Arbetsförmedlingen som kan ge råd kring affärsplanen, hur man
går vidare och mycket annat. De har också broschyren "Starta eget
företag" som går att ladda ner från deras hemsida.
• Webbsidan verksamt.se drivs av Skatteverket, Bolagsverket och
Tillväxtverket. Där får man hjälp med det mesta när det gäller
kontakter med olika myndigheter.
• Alm i Företagspartner är ett statligt aktiebolag som hjälper företagare
på många olika sätt bland annat med rådgivning, utbildning, finan-
siering och annat.
- På internet finns flera olika forum med temat starta eget. Där kan man
träffa andra som har eller tänker starta företag, få tips och goda råd och
möjlighet att ställa frågor och diskutera.
264
IKEA är ett exempel på ett företag som startades i liten skala. Som 17 -åring började
Ingvar Kamprad tillverka möbler i en källare i Småland. Nu finns IKEA över hela världen.
Diskutera
1. Skulle du själv kunna tänka dig att starta ett eget
företag i framtiden? Varför/varför inte?
2. Vilka är fördelarna och nackdelarna med att driva ett
eget företag?
3. Varför har IKEA lyckats?
4. Vad finns det för möjligheter och risker för företag att
växa snabbt?
265
Svenska uppfinningar
Här är några uppfinningar som svenskar gjort och som lett till stora
företag och produkter som säljs över hela världen:
• John Ericsson uppfann propellern 1837
• Alfred Nobel uppfann dynamiten 1865 ,
• Johan Johansson uppfann skiftnyckeln 1892
• Sven Vingquist uppfann kullagret 1907
• Gideon Sundbäck uppfann blixtlåset 1913
• Erik Wallenberg uppfann tetraförpackningen 1944
~.
'O '
0
-_,
.J
Diskutera
1. Vad användes innan de här uppfinningarna gjordes?
2. Vilka företag gav de upphov till?
3. Vilka svenskar finns det i dag som har gjort revolu-
tionerande uppfinningar?
266
Anders Wilhelmsson uppfann Håkan Lans uppfann färggrafik för datorer 1981 och
en enkel engångstoalett för de satellitnavigeringssystem för flygplan och fartyg 1992.
2,6 miljarder människor som
saknar tillgång till toalett.
••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••
•
•
• • ••
• Sveriges näringsliv - Viktiga ord
• •
• •
• •
•• näringsliv - företag som tillverkar varor eller erbjuder tjänster som •
•
• •
• man säljer och köper •
•••
•
•
offentlig sektor - staten, kommunerna och landstingen •
•••
•
•
industrisamhälle - ett land där industrin betyder mest för ekonomin •
•
• ••
•
• ••
jordbrukssamhälle - ett land där de flesta arbetar inom jordbruket
•
•
• •••
• tjänstesamhälle - ett samhälle där de flesta arbetar med service •
• •
• som till exempel sjukhus, banker, affärer och restauranger. Bara en •
• •
• •
••• liten del av befolkningen arbetar inom jordbruk och fiske •
•
•
•• tullar - avgifter på importerade varor som länder tar ut för att
•
•
•• •••
• skydda sitt eget jordbruk eller sin industri från konkurrens från
•
•• ••
andra länder
•
• •••
• tullunion - Flera länder går samman. De tar inga tullar av varandra •
• •
•• men länder utanför unionen måste betala tull om de vill sälja varor •
•
• •
• inom unionen. EU är en sådan tullunion •
•• •
•
•
••• tillverkningsindustri - förädlar råvaror, framför allt metall, trä och •
•
•• plast, till färdiga produkter, till exempel bilar, dammsugare, verktyg ••
• •
•
• eller möbler ••
•
•
• •
•• •••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••
267
1. Näringsliv i förändring 5. Rättvisa löner?
Hur har Sveriges näringsliv förändrats under de Fundera mer över diagrammet på s . 217. Vad är
senaste hundra åren? Vilka branscher har mins- rättvisa löner? Vilka löneskillnader speglar köns-
kat/försvunnit? Vilka har ökat/kommit till? Hur har rollerna? Vilka löneskillnader speglar status och
förhållandena för de anställda förändrats inom tradition? Vilka andra förklaringar kan det finnas
de olika sektorerna? Är alla förändringar till det till löneskillnaderna?
bättre, eller finns det något som har blivit sämre? Ska lönerna för somliga arbeten förändras?
Ska marknaden bestämma, eller finns det annat
som bör spela in? Är det bra med individuell
2. Ortens näringsliv lönesättning, eller ska alla med samma arbete
Kartlägg näringslivet på den ort där ni bor. Vilka ha samma lön?
är de viktigaste privata, kommunala och statliga Ska ungdomar som är nya på arbetsmarkna-
företagen? Vad och hur mycket produceras? Hur den ha samma lön som äldre mer erfarna? Ska
många anställda finns? det finnas särskilda ungdomslöner som är lägre
I vilken grad har offentlig verksamhet övertagits för att hjälpa ungdomar att få jobb och skaffa sig
av privata företag? Hur har orten utvecklats, och erfarenhet?
hur ser framtiden ut? Vad gör de lokala politikerna
för att gynna näringslivet?
6. Vad är rättvis lön?
Lönesättningen är en svår och viktig fråga. I sam-
3. De tekniska branscherna hället pågår ständigt en kamp om löner - mellan
Välj ett av följande fyra områden: olika yrkesgrupper och mellan individer. Vem ska
- skogsbruket och skogsindustrin ha hög lön? Vem ska ha låg lön? Ska man belönas
- gruvindustrin efter hur bra man presterar på jobbet?
- järn- och stålindustrin En del arbeten är tråkiga och sliter ut kroppen.
- verkstadsindustrin Andra ger stimulans och livsinnehåll hela livet. Hur
ska det vägas in?
Hur ser historien ut? Hur har utvecklingen varit Hur ser lönesättningen ut i dag? Bör den
fram till i dag? När, var och varför har näringsgre- ändras? I så fall hur?
nen utvecklats så som den har gjort?
Vart tar produkterna vägen? Hur är situationen
i dag och i framtiden? Vad betyder näringen för 7. Att vara arbetsgivare
ekonomin på olika orter? Vad betyder näringen Intervjua en eller flera arbetsgivare, företagare.
för landets ekonomi , för sysselsättningen och för Hur är det att vara arbetsgivare i Sverige i dag?
Sveriges totala export? Hur ser de på facken? Sjukskrivningarna? Vilka
är de största problemen, nackdelarna? Vad är
det som gör jobbet kul och meningsfullt? Vad
4. Arbetar vi för mycket eller för lite? borde politikerna göra för att vi ska få fler och
Hur många timmar per vecka arbetar folk i snitt? starkare företag?
Hur många dagar av året? Olika grupper och per- Vad anser du om företagarnas åsikter och
soner arbetar olika mycket. Hur är det med chefer? önskemål? Behöver vi företag och företagare över-
Egenföretagare? Småbarnsföräldrar? huvudtaget i framtidens Sverige?
Hur har arbetstiden förändrats under 1900-
talets början? Bör vi arbeta mer eller mindre?
8. Skolan - din arbetsplats
Vilka möjligheter till medbestämmande och på-
verkan på arbetsmiljön har eleverna på gymnasie-
skolan? Vad säger skolpolitikerna, skolledningen,
lärarna, eleverna?
268
Hur långt bör medbestämmandet sträcka sig? 1 O. Svenskar i IT-branschen
Bör eleverna ha inflytande över schemaläggning, Ta reda på vilka uppfinningar och lösningar
inredning, val av läromedel, lärartillsättningar, ord- svenskar gjort när det gäller datorspel, mobilte-
ningsregler, undervisningsmetoder, hur resurserna lefoni och annat inom IT-området.
fördelas inom skolan? Hur borde det vara i skolan? Vem skapade Skype och vad har det betytt?
Vilka insatser har svenska personer och före-
tag gjort när det gäller att utveckla mobiltelefonen
9. Jämställdhet i verkligheten
och mobilsystem?
Inom vilka yrken råder kvinno- respektive mans- Vilka kända datorspel har skapats i Sverige?
dominans? Varför har det blivit så? Vilka möj-
ligheter har kvinnorna i praktiken att konkurrera 11. Starta eget
med männen om ledande positioner i näringsliv
Starta ett tänkt företag med hjälp av de råd som
och offentlig sektor? Är kvotering av kvinnor till
Fredrik ger på sidorna 262-264. Arbeta tillsam-
chefstjänster en bra metod? Kvinnor tjänar i ge-
mans eller i grupper. Börja med att tänka ut en pro-
nomsnitt 80 procent av männens löner om de
dukt eller tjänst som ni tycker saknas, eller som ni
har samma utbildning. Varför är det så? Vad kan
tycker att ni kan göra på ett bättre/effektivare sätt.
man göra åt det?
Olika löner eller lika lön?

Löner för olika yrken och grupper är en ständig Det driver utvecklingen framåt, säger de. På det
och komplicerad stridsfråga. Om ett byggföretag sättet växer Sveriges ekonomi, och vi har råd med
höjer lönerna för de anställda så är det arbetsgiva- löneökningar och annat.
ren, företagsägaren som ska stå för kostnaderna. Vänsterpartiet driver hårdast kravet på mindre
Men om sjuksköterskorna kräver mer betalt, vilka löneskillnader. De flesta andra politiska partier
är det som då ska betala för höjningarna? anser att det bör finnas rimligt stora löneskillnader.
Det finns många olika åsikter om hur stora I vilken grad och med vilka medel kan politi-
löneskillnaderna ska vara. Somliga tycker att kerna påverka lönerna? Är det inte företagen som
alla i princip borde ha lika lön. Andra menar att bestämmer? Hur skulle din lönepolitik för Sverige
det vore rättvist nog om löneskillnaderna blir så se ut om det var du som bestämde?
små som möjligt. En tredje grupp människor Är lönen viktigast när det gäller jobbet? Eller
anser att det är bra för alla om löneskillnaderna är det viktigare att du trivs på arbetsplatsen och
är stora. De menar att folk inte anstränger sig att arbetet känns meningsfullt?
om de inte får något för det. Och vem vill satsa De fackliga organisationerna, de politiska par-
på hårda och dyra studier om det inte ger mer tierna och näringslivets organisationer har mäng-
lön? Löneskillnader bidrar till att vi arbetar effek- der av fakta, krav och förslag som du finner lätt
tivare och tänker ut nya metoder och produkter. på nätet.
269
Ekonomi
- ...
•
-1 -
--
Vad är ekonomi?
"Det är synd att det är så mycket månad kvar i slutet av pengarna", säger
man ibland lite skämtsamt. Men den som verkligen lever så klarar sig
nog inte särskilt bra i livet.
Vi måste hushålla med våra pengar för att få dem att räcka till. Det
grekiska ordet ekonomi betyder just hushållning. Precis som den en-
skilda människan måste företagen, kommunerna och staten hantera
ekonomin så klokt som möjligt. Men det finns många åsikter om vad
som är klokt, på kort och på lång sikt.
Ibland måste ett företag skära ner sin verksamhet och kanske säga
upp personal för att överleva. En annan period gäller det att investera
och bygga ut verksamheten på ett sätt som man tror kommer att ut-
veckla företaget.
Kommunpolitikerna måste bestämma skattenivån och besluta
om vad skattepengarna ska användas till. Om utgifterna är större än
inkomsterna, måste även politikerna spara och skära ner på verk-
saml1eterna. Varje nedskärning drabbar någon, och många blir arga
och besvikna. Det är fråga om svåra och viktiga beslut som påverkar
människors vardag och framtid. Samhällsekonomi, eller nationaleko-
nomi, handlar alltså om det som utgör grunden för vårt dagliga liv i
dag och i morgon.
Vi lever i en demokrati, vilket betyder att det är vi alla som bestäm-
mer om hur samhället ska formas. Vi måste ta ställning till en massa
frågor, exempelvis följande: Ska vi främst tänka på oss själva och
ordna det så att just vi kan skaffa oss så mycket konsumtionsvaror som
möjligt och kanske åka på semester utomlands? Eller är det vik-
tigare att satsa på den offentliga sektor11, det vill säga på bättre
sjukvård, skola, vägar och järnvägar och annat sådant som hör till det
gemensamma?
Vid varje politiskt val väljer vi representanter som vi tror kommer
att förverkliga det vi vill. Det är visserligen politikerna som styr, men
det är väljarna som på valdagen bestämmer över hur allt ska bli. Den
politiska debatten sysslar i stor utsträckning med ekonomiska frågor,
och åsikterna skiljer sig mycket tydligt.
274
Ekonomi Vad är ekonomi?
Offentlig sektor
• •• •• •
ffffff
- -Aibetskraft=_...,
i;;;;;;;;;;:::Betaloiog1= :;;::::
Företag
= ~aror: oc_b tjänste
Hushåll
0
~l"ö~ ~·~
~<),.
.
~
'V
,;
:!'
«:·Q
0 -g3 :r
ro
r+
.S,l.)
0)
ro
.....
S,l.)
~
::::,
g
0
~ ~ ::::, ::::,
co co
Banker
Ekonomi är som navet i ett hjul, det centrum kring vilket allt kret-
sar, och det finns alla skäl till att åtminstone lära sig grunderna i ett så
väsentligt ämne.
275
De tre huvudfrågorna
Man brukar säga att samhällsekonomin handlar om tre huvudfrågor:
1. Vad ska produceras?

Vilka varor och tjänstervill vil1a? Ska industrin tillverka leksaker, bomber
eller bilar? Ska jordbruket producera så mycket som möjligt, även om
överskottet måste säljas billigt utomlands?
2. Hur ska produktionen gå till?

Vem ska producera, och var och när ska det ske? Ska
göteborgarna tillverka båtar och bilar, medan kiruna-
I i borna producerar järnmalm och renkött? Eller ska det
• ' ,
, .'
•
., •
vara tvärtom?
~
:1
•
- ~
'f Ska vi ha stora, statliga företag som producerar

varor och tjänster enligt en plan som riksdagen fast-
\ :,, '
ställer? Eller ska vi ha privata företag som producerar
':
vad de vill, när de vill?
3. Hur ska resultatet fördelas?

Hur ska inkomsterna från det som produceras fördelas
bland invånarna? Hur mycket av våra gemensamma
resurser ska vi satsa på sjukvården, skolan, barnom-
sorgen, pensionerna och försvaret? Är dessa områden
så viktiga att skatterna måste höjas? Eller är det tvärt
om så att skatten ska sänkas? Då blir det mer pengar
över till privat konsumtion, och människor får själva
bestämma vad de vill lägga sina pengar på. Ska vissa
av oss få tjäna mycket pengar, medan andra får leva i
fattigdom? Eller ska vi sträva efter en så jämlik fördel-
ning av pengarna som möjligt?
Allt detta är politiska frågor, som vi måste besluta om

tillsammans. Om du inte lär dig ekonomiska grund-
fakta, och inte röstar på de politiker som bäst företrä-
der dina åsikter, då ställer du dig vid sidan av och låter
andra bestämma åt dig.
Inom samhällsekonomin får man otta göra svåra val. Pengarna

måste till exempel räcka till både utbildning och försvar.
276
Produktionsfaktorerna
För att producera varor eller tjänster behövs fabriker, maskiner, verk-
tyg, kontor och andra lokaler samt duktiga personer som gör jobben.
Ekonomerna brukar tala om tre produktionsfaktorer:
Råvaror
Råvaror, eller naturtillgångar, är exempelvis jordbruksmark, skog, vat-
tenfall, olja och mineraltillgångar som kol, järn eller koppar.
Realkapital
Med realkapital menas byggnader, datorer, maskiner, tågvagnar, lyft-
kranar och annat som behövs för produktionen.
Arbetskraft
Arbetskraften är de personer som kan producera de varor och tjänster
som företag vill erbjuda kunderna.
Ibland nämner man en fjärde produktionsfaktor, nämligen kun-
skaper - "know-how" - som krävs för ett bra resultat. Men egentligen
ingår know-how i begreppet arbetskraft. Det är ju människor som har
de kunskaper och den skicklighet som man efterfrågar. Vissa arbeten
är enkla och kräver inga specifika kunskaper, medan exempelvis en
cancerforskare måste ha omfattande kunskaper och speciell förmåga
för att bli framgångsrik.
277
Marknadsekonomins
osynliga hand
Vad är marknadsekonomi?
Det ekonomiska system som Sverige har i dag kallas för marknadseko-
nomi. Systemet kan liknas vid en marknad, där producenterna och kon-
sumenterna bestämmer. Den vara som ingen vill köpa tillverkas snart
inte längre. Den vara som många vill köpa kommer att tillverkas i allt
fler exemplar. Man kan säga att vi konsumenter "röstar med plånboken':
278
Ekonomi Marknadsekonomins osynliga hand
Marknaden bestämmer inte bara vad som ska produceras. Också

priset bestäms genom ett samspel mellan köpare och säljare. Om två
korvförsäljare på torget säljer samma sorts korv till olika pris, kommer
köparna att gå till den som har det lägre priset. Då tvingas också den
andre korvförsäljaren att sänka sitt pris.
Om den ene korvförsäljaren av praktiska skäl flyttar sin vagn hem
till sin egen folktomma förortsgata, tappar han sina kunder och tvingas
snart sluta. Det gäller för producenter och säljare att finnas där ku11derna
finns. Köparna har stor makt i marknadsekonomin.
Låt oss ta ett annat exempel. Bageriet I<ringlan producerar popu-
lära kanelbullar, som säljs på Kringlans kafe. Vad kostar bullen för den
fikasugne, och vem bestämmer priset? Enligt den ekonomiska teorin
bestäms priset av rådande utbud och efterfrågan på kanelbullar. Utbu-
det består av alla i området som bakar kanelbullar och bjuder ut dem
till försäljning till ett visst pris. Efterfrågan består av alla som vill köpa
bullar till ett visst pris. Där utbuds- och efterfrågekurvorna möts råder
jämvikt, och där hamnar priset. Där ligger jämviktspriset, eller mark-
nadspriset, säger ekonomerna.
Efterfrågan Utbud Marknadspris

pris pris pris
antal antal antal
Om nya bagerier och kafeer startas i området, ökar förstås utbudet.

l(onkurrensen skärps och priserna sjunker. Följden blir att bageriernas
inkomster minskar. Efter en tid går några av dem i konkurs, utbudet
minskar och priserna ökar igen.
Den bagare eller konditor som sätter ett mycket högre pris på ka-
nelbullarna, får svårt att hitta någon som vill köpa och slås kanske ut
från marknaden.
Stämmer teori och verklighet?

I teorin fungerar den fria marknaden på det sätts som beskrivs ovan,
både när det gäller varor och tjänster. I Sverige besvaras alltså de två
första av ekonomins huvudfrågor med att producenter och konsumenter
fritt bestämmer vad som ska produceras, och hur och var det ska ske.
279
Sedan gammalt brukar man säga att vad som ska produceras i ett
land, och till vilket pris produkterna säljs, styrs som av "en osynlig hand':
Det är marknadens olika aktörer, marknadskrafterna, som tillsammans
utgör denna osynliga hand. Men som vi senare ska se är ingen mark-
nadsekonomi så renodlad. I verkligheten finns också andra händer som
påverkar och styr.
Intäkter och kostnader

Ett företags kostnader måste balanseras mot dess intäkter. Det betyder att
bageriet Kringlan förstås inte kan sätta vilket pris som helst på sina varor.
Verksamheten måste gå med vinst, annars kommer företaget förr eller
senare att tvingas lägga ned. De intäkter man får in måste vara större
än kostnaderna.
Fasta och rörliga kostnader

Vilka kostnader har bageriet Kringlan? En del är fasta, andra rörliga. Till
de fasta kostnaderna l1ör hyra för lokalerna samt löner och ränta på de
banklån som företaget tagit för att ha råd med dyrbara investeringar. De
fasta kostnaderna är desamma oberoende av hur mycket som produceras.
De rörliga kostnader som IZringlan har är materialkostnader för mjöl,
socker och annat som måste köpas in för att driva verksamheten. Ju
mer som produceras och säljs, desto större blir de rörliga kostnaderna.
Men vad händer om personalens lönekostnader skulle öka betydligt
som följd av nya, centrala löneavtal? Eller om fastighetsägaren höjer
hyran kraftigt? Då kan företaget försöka förbättra produktiviteten ännu
mer och/ eller öka försäljningen. Kanske bör man pröva att sälja pro-
dukterna också till livsmedelsbutiker och kafeer utan egna bagerier?
Att erövra nya marknader måste varje företag ständigt sträva efter,
men det är oftast svårare än det kan låta. De flesta tänkbara kunder har
redan sina egna leverantörer och produkter som de är nöjda med.
Investeringar
Kringlans ägare har gjort en del investeringar som visserligen har inne-
burit stora kostnader men som också har påverkat intäkterna på ett
positivt sätt.
l(afeet ligger vackert nere vid ån. Därför har man byggt en stor
uteservering, som är fullsatt under varma och soliga dagar. Ägaren har
också satsat på att göra kafeet så inbjudande som möjligt med bekväma
stolar och snygg inredning. Personalen är välutbildad och alla är snabba
280
Ett företag som Hallsta-
viks pappersbruk gör
och vänliga mot kunderna. Dessutom satsar IZringlan sitt yttersta på att väldiga investeringar i
lokaler och maskiner.
kanelbullarna, liksom tårtorna och de andra bakverken, ska vara så väl-
gjorda och smakliga som möjligt. "Högsta möjliga kvalitet" är slagordet.
Allt detta uppskattas av kunderna, också av dem som vet att Kringlans
priser är något högre än hos konkurrenterna. Kringlan har en stark ställ-
ning jämfört med övriga konkurrenter på orten.
IZringlan har dessutom investerat i en modern elektronisk ugn och en
maskin som utför en stor del av det arbete som bagarna tidigare gjorde
för hand. Följden har blivit dels att produktiviteten ökat kraftigt, dels
att kanelbullarna produceras till betydligt lägre kostnader än tidigare.
(Med produktivitet menas produktion per insatt arbetstimme.) Men
ägaren vill inte sänka priserna. I stället vill han kunna utnyttja vinsten
till att betala av på sina lån.
Vad styr efterfrågan?

När det gäller efterfrågan på Kringlans produkter är det av största be-
tydelse vilka konkurrenter man har i närområdet. IZringlans närmaste
konkurrent ligger fyra kvarter bort. Därför tävlar de två bagerierna bara
delvis om samma kunder. De som efterfrågar Kringlans kanelbullar och
andra bageriprodukter bor huvudsakligen i närområdet. I praktiken
281
utgörs kundkretsen av några hundra personer. Ett mindre antal av dem

kommer in varje dag, andra kanske bara en gång i veckan eller ännu mer
sällan. Inte heller när det gäller kafeverksamheten är konkurrensen så
stor. De flesta som går på kafe väljer ett ställe som ligger tämligen nära,
och det har bidragit till att båda bagerikafeerna har fått en stor andel
trogna kunder.
Men vad skulle hända om IZringlan plötsligt fördubblade sina priser
på kaffe och bageriprodukter? Då skulle förstås efterfrågan på IZringlans
bullar minska starkt, och kanske skulle det bli helt tomt i kafeet.
Vad skulle det betyda om folk på orten tröttnade på kanelbullar
och i stället började gilla wienerbröd? Efterfrågan på kanelbullar skulle
sjunka och eventuellt upphöra. Då skulle Kringlan och konkurrenterna
få producera mer wienerbröd i stället.
Skatter och ny teknik

Vilken blir effekten om inkomstskatterna höjs kraftigt? Det påverkar
snabbt efterfrågan på vissa produkter. Livsmedel och andra dagligva-
ror påverkas troligen inte så mycket. Sådana produkter måste vi ha, de
måste prioriteras. Men bilköpet blir kanske inte av om folk får mindre
pengar i plånboken varje månad. Den nya TV-apparaten kanske också
får vänta. Och det blir nog fårre besök på Kringlan.
Tvärtom blir det förstås om skatterna sänks. Då får vi ju mer att
handla för, eller så kan vi spara pengar.
Även tekniska förändringar kan snabbt få stora effekter på efterfrågan.
För tjugo år sedan hade de flesta hem fasta telefoner med en sladd till
.J·•:......._•.....- _'I
Facit var ett framgångsrikt

svenskt företag. Deras
skrivmaskiner såldes
över hela världen, men
företaget insåg inte att
de borde ha satsat på
datorer och d ärför slogs
de ut.
282
den stora luren. Hur många köper en sådan telefon i dag? Priset spelar
ingen roll, knappt någon vill köpa - hur billig telefonen än kunde bli.
Efterfrågan på den sortens telefoner sjönk kraftigt på några få år. Många
producenter fick lägga ner eller börja producera mobiltelefoner i stället.
För inte så länge sedan fanns inga digitala kameror. I stället hade man
film i kameran och gick till kamerabutiken för att få filmen framkallad
ocl1 kopierad. Amerikanska Kodak var världens största filmproducent.
Företaget var mycket lönsamt och allt såg tryggt ut för framtiden. Men
så kom den digitala tekniken. Och l( odak föll samman som ett korthus.
I dag är så gott som alla kameror digitala. Det finns nästan ingen efter-
frågan längre på kameror för film eller på film. Men det var inte bris-
tande efterfrågan på kameror i sig som var kraften bakom förändringen.
Det var utbudet av det nya som kastade den gamla tekniken över ända.
Reklam och mode

Reklam och mode kan också ha stort inflytande och rentav styra efterfrå-
gan, exempelvis när det gäller kläder, semesterresor och hårschampo. Då
gäller inte utbud och efterfrågan på samma sätt. Om kunderna absolut
vill ha ett visst märke på sina jeans, så är det ingen ide att försöka truga
på dem någonting annat, även om det märket vore billigare.
En kringströvande kund hos en bilhandlare fick frågan om det är
priset som avgör hans val av bil. Han svarade: "Nej Skoda vore ett klokt
köp, men det har alltid varit ett märke med dåligt rykte, särskilt förr. Jag
skulle aldrig köra en Skoda, trots att det faktiskt är tyska Volkswagen som
sedan länge äger och bestämmer över Skodabilarna. Fast jag har faktiskt
bestämt mig för en Volkswagenva-
Världens dyraste hand-
riant, nämligen Tiguan. Men hade
väska. Denna klassiska
jag råd så skulle jag självklart köpa handväska från Hermes
en BMW X6. Det vore något att såldes på auktion år
20 11 för cirka en och en
visa upp för grannarna på uppfar- halv miljon kronor.
ten till garaget. "
283
Andra marknader
I en marknadsekonomi är det inte bara på varumarknaden som priserna
bestäms på det sätt som vi tidigare beskrev. På aktiemarknaden, börsen
i Stockholm, bestäms varje dag priserna på tusentals företag. Också
nivån på bankernas utlåningsränta, respektive den ränta man får på sitt
sparande, avgörs i samspelet mellan säljare och köpare, även om staten
är med och styr på olika sätt. Elpriserna varierar också beroende på hur
producenter och konsumenter agerar.
Vilket värde ska svenska kronan ha gentemot dollar, euro och andra
valutor? Ibland kan vi få en oväntat bra kurs när vi åker på semester
utomlands. Men veckan därpå har kanske kronkursen fallit betydligt.
Kronan har försvagats, säger man. Valutakurserna sätts varken av Sveri-
ges regering eller av Riksbanken. Det är den internationella fria mark-
nadens aktörer som avgör valutakurserna.
Arbetsmarknaden fungerar däremot på lite annorlunda sätt. Visst
kan den anställde ibland förhandla sig till högre lön och bättre arbets-
villkor. Men för stora grupper förhandlas lönerna fram av arbetsgivar-
nas och de anställdas organisationer. Under senare år har utvecklingen
gått mot större inslag av individuell lönesättning. Bristen på läkare har
till exempel gjort att vissa läkare kunnat förhandla sig till mycket goda
villkor. Utbudet av läkare i Sverige är nämligen för litet och efterfrågan
för stark. Det gäller särskilt på mindre orter. De flesta läkare vill arbeta
i större städer och på sjukhus där det finns skickliga specialister och
forskare, som exempelvis på universitetssjukhuset i Uppsala.
Marknadsekonomin och kapitalismen

Marknadsekonomi hör också samman med kapitalism. Det betyder att
privata företag fritt får starta och driva företag. Med ordet kapitalist menar
man vanligen en förmögen person som äger företag med syfte att göra
vinster. Fast en bilmekaniker, som inte har några pengar på banken men
som startar en bilverkstad med lånade pengar, kan också ses som kapitalist.
Den perfekta marknaden

För att en marknadsekonomi ska fungera optimalt krävs hård och öppen
konkurrens.
En annan omständighet som brukar anses nödvändig är att köpare
och säljare är välinformerade om utbud och efterfrågan på marknaden,
om konkurrenternas produkter, om priser, kvalitet och annat som är av
betydelse inför köp eller försäljning. När det fungerar så l1ar vi en ef-
fektiv, perfekt konkurrensmarknad.
284
Detta gäller i teorin. I praktiken är vi som ko11sumenter långt ifrån så

bra informerade om räntor på bolån, kvaliteten på TV-apparaten vi köper
eller om vårt bilköp verkligen var det bästa och mest ekonomiska valet.
Ytterligare ett krav för en välfungerande marknad är att inget företag
är så dominerande att det ensamt kan påverka priset i betydande grad.
För att en marknadsekonomi ska fungera krävs även ett p ålitligt
banksystem och ett väl fungerande rättsväsen. Oegentligheter måste
snabbt bli upptäckta, och de skyldiga ska ställas till svars. Det måste också
finnas goda kommunikationer, bland annat vägar, järnvägar och telesys-
tem. I många fattiga länder finns inte de förutsättningarna fullt ut i dag.
I verkligheten existerar ingen helt perfekt marknadsekonomi, m en
skillnaderna är ändå stora mellan en tämligen välfungerande mark-
nadsekonomi och en som fungerar ineffektivt. Ju mer villkoren för god
marknadsekonomi präglar ett land, desto effektivare fungerar ekono-
min och vice versa.
När marknadsekonomin begränsas

Korruption motverkar en fri marknad
Marknadsekonomin saboteras effektivt av korruption. l(orruptionen
kan gå till så att en inköpare i hemlighet gynnar en bekant eller släkting.
Eller att han rentav låter sig mutas med pengar under bordet, gratis se-
mesterresa eller andra gåvor. Många länder har skarpa lagar, regler och
straff som ska hålla marknaden ren från sådant. I länder med marknader
som i stor utsträckning styrs av mutor, har myndigheterna dock ofta en Vapentillverkaren Bofors fick
överslätande attityd. Där är samhällstopparna gynnade av mutsystemet. sälja en mängd kanoner till
Indien med hjälp av mutor.
I många länder är korruptionen ett verkligt gissel. I l<ina är korrup-

tion vanlig på alla nivåer i samhället, också bland topparna i det styrande
kommunistpartiet. Men också i exempelvis Grekland ser många det som
självklart att muta polisen i samband med trafikbrott.
I Sverige har många föreställt sig att här förkommer inga mutor, men
riktigt så väl är det inte. Då och då briserar skandaler om mutor, till och med
i kommunala verksamheter. I Göteborg avslöjades till exempel 2010 en
muthärva, där kommunanställda och ett privat byggföretagvar involverade.
Att svenska storföretag inte sällan avslöjas med att ha betalt stora
mutor för att sälja telefonutrustning, kanoner, flygplan och annat i
mutpräglade länder är ingen hemlighet. Men i jämförelse med många
andra länder har Sverige en hygglig konkurrens och öppenhet inom de
flesta marknadsområden.
Monopol
Monopol innebär att bara ett företag säljer en viss sorts produkter. Ett
exempel på detta är Systembolaget, som ensamt får köpa alkohol av in-
hemska och utländska producenter och sälja varorna i Sverige.
Systembolaget är ett statligt monopol, som alltså ägs av svenska
staten. Företaget är noga styrt av konkurrenslagar och statliga beslut,
som exempelvis skatter på öl, vin och sprit. Konkurrensverket är den
myndighet som har till uppgift att kontrollera marknaden och se till att
konkurrensen fungerar fritt och rättvist på alla områden.
Svenska Spel är också ett statligt företag med monopolställning. Det
har i uppdrag att anordna spel och lotterier efter tillstånd av regeringen.
Svenska Spel ska vara ett ansvarsfullt och trovärdigt alternativ till illegal
spelverksamhet. Företaget erbjuder sportspel, nummerspel och lotter i
butik, på internet och i mobiltelefonen. Man har också fyra internatio-
nella kasinon: i Stockholm, Göteborg, Malmö och Sundsvall.
Verksamheten är upplagd så att bara ett fåtal spelare lyckas få stora
vinster på lotto, tips, eller vid spelborden på kasinot. Den stora majori-
teten förlorar sina satsade pengar och skapar på så sätt de miljardvinster
som Svenska Spel visar upp varje år. Åtskilliga miljoner av vinstpengarna
går till idrotten, men i princip går företagets vinst till staten.
Systembolagets och Svenska Spels monopol är beslutade av politi-
kerna i regering och riksdag. Hittills har det varit en tämligen bred enig-
het om att de två monopolen ska få fortsätta som de nu gör.
Men många är ändå kritiska till monopolen och vill avskaffa dem
helt. IZritiken riktas speciellt mot Systembolaget. Man menar att mark-
naden borde öppnas och fungera ungefär som i de flesta andra länder,
exempelvis Danmark och Tyskland. Där får alkohol säljas fritt i vanliga
livsmedelsbutiker och priserna är naturligt nog betydligt lägre, trots att
också dessa länder har särskilda skatter på alkohol.
286
Brandkårerna, polisen och domstolsväsendet är andra institutioner

som finansieras och styrs av staten och som har monopol inom sina verk-
samheter. IZnappast någon tycker att de borde privatiseras. Inte heller
försvaret riskerar att förlora staten som finansiär och styrande hand.
Detta är några exempel där marknadsekonomin inte gäller.
Karteller
Om flera företag beslutar att hålla ett högre pris än marknadens jäm-
viktspris, talar man om en kartell. I tysthet kommer företagen överens
om ett gemensamt pris för att hålla priset uppe och få större intäkter.
Kartellen kan också fungera så att man turas om att ta hand om stora
affärer. De flesta länder har förbud mot karteller, men i praktiken är det
svårt att upptäcka och bekämpa dem.
I industrialismens barndom var det särskilt vanligt med kartellbild-
ningar. Effekterna blev att företagen gjorde stora vinster, men i det långa
loppet drabbade kartellerna hela ekonomin och gjorde alla till förlorare.
Oligopol
Oligopol är ett sorts mellanting mellan monopol och fri konkurrens
och kan uppstå på en marknad där det är få företag som konkurrerar.
Ett sådant område utgör bensinmarknaden i Sverige. Ett fåtal företag
konkurrerar om att sälja bensin till bilisterna. Bland de största bensin-
bolagen finns Statoil, OK/ Q8, Preem, Shell och Jet. Om ett bolag höjer
eller sänker priset skyndar de andra att följa efter.
På vissa områden kan det finnas så få företag som konkurrerar, att
det blir lockande att bilda en kartell.
288
RE
REA REA
Marknadsekonomi - en sammanfattning
Begreppet marknadsekonomi kan sammanfattas på följande sätt: Mark-
nadsekonomi är ett ekonomiskt system där företag och enskilda personer
fritt kan framställa, sälja och köpa varor och tjänster - utan att staten eller
någon annan lägger sig i. Vad som tillverkas, hur mycket varorna kostar
och hur mycket de anställda får i lön styrs av efterfrågan och utbud på
marknaden. Efterfrågan innebär att någon vill köpa en vara eller tjänst,
och utbud betyder att det finns varor och tjänster som någon vill sälja.
Priset blir högre om många vill köpa en vara som det är ont om. Det
blir lägre om få vill köpa en vara som det finns gott om. På samma sätt
kan man få högre lön när det är brist på personal och lägre lön om det
finns många arbetslösa som vill ha samma arbete.
Företagen tävlar med varandra dels genom priset, dels genom att er-
bjuda nya sorters varor och tjänster. I en marknadsekonomi bör handeln
mellan länder vara fri, utan tull på varor. Eftersom företagen tävlar med
varandra blir de effektiva. Det innebär att konsumenterna får fördelen
av allt bättre produkter till låga priser.
USA och andra västländer hyllar marknadsekonomin, men inget
land har en ren marknadsekonomi. Svenska staten gör starka ingrepp
i medborgarnas ekonomi med hjälp av skatter, gratis utbildning, pen-
sioner och barnbidrag. Staten har också hand om försvaret, rättsvä-
sendet och en stor del av kommunikationssystemen. Man kan säga att
marknadsekonomin har inslag av planekonomi. På liknande sätt är det
också på andra håll.
Efter andra världskriget fram till i dag har marknadsekonomin segrat
nästan överallt i världen. De allra flesta länder är i grunden marknads-
ekonomier.
289
1. Vad menas med marknadsekonomi?

2. Hur bestäms jämviktspriset?
3. Vilken effekt kan ökat utbud ha för priset på en vara
eller tjänst?
4. Ge exempel på rörliga respektive fasta kostnader?
5. Vilka faktorer styr efterfrågan på en produkt?
6. Vad är
a) korruption
b) monopol
c) kartell
d) oligopol
e) produktivitet
f) investering
g) kapitalism
h) laissez faire?
Diskutera
1 Finns den osynliga handen i verkligheten?
2. Varför finns inga perfekta marknader i dag?
3. Hur skulle Sverige förändras om vi hade marknads-
ekonomi på alla samhällsområden?
290
Planekonomi
I en planekonomi äger staten alla industrier och andra företag, alla jord-
bruk och all mark. En statlig myndighet gör upp en plan för exempelvis
fem år, där det anges vad och hur mycket varje företag ska producera och
hur många anställda som företagen ska ha. Staten bestämmer också vad
varorna och tjänsterna ska kosta och hur mycket de anställda ska få i lön.
Planekonomi har funnits i socialistiska eller kommunistiska länder,
som Sovjetunionen ocl1 Kina. Enligt både socialister och kommunister
borde planekonomin leda till minskade skillnader mellan rika och fat-
tiga och att inga människor blir arbetslösa.
I verkligheten har det visat sig att i en planekonomi blir produktio-
nen ineffektiv, vilket resulterar i felsatsningar och brist på varor. Cen-
trala myndigheter kan omöjligt i detalj planera de miljoner produkter
som behövs i ett helt land. Det sker misstag, man beställer för mycket
och för lite och av dålig kvalitet. I en planekonomi har producenterna
Den amerikanske
svagt intresse av att förbättra produkterna.
basketstjärnan Dennis
I dag finns inget land med renodlad planekonomi, utom möjligen Rodman har gjort sig
Nordkorea. till vän med Nordkoreas
diktator Kim Jong-Un .
- --- - - ---- - - - - -- -
Ekonomi Planekonomi
Planekonomin bygger på de ideer som l{arl Marx utvecklade på

1800-talet. Marx levde en stor del av sitt liv i London, och där kunde
han själv se vilka rikedomar som hopades hos industriägarna, kapitalis-
terna. Arbetarna däremot hölls nere i fattigdom och okunnighet. Den
skriande orättvisan skulle bli allt värre. Till sist skulle hela samhällsord-
ningen störtas av en revolution, och arbetarklassen skulle ta makten.
Så trodde Marx och hans efterföljare, men i det fallet hade de fel.
Arbetare och tjänstemän har med tiden tillkämpat sig allt större del av
frukterna av sitt arbete. Marx kunde nog inte föreställa sig tillkomsten
av de välfärdssamhällen som vi ser i dag. Det hindrar inte att övertygade
marxister fortfarande anser att Marx i grunden hade rätt.
Kampen mellan planekonomi

och marknadsekonomi
Den första socialistiska revolutionen skedde inte i England eller Tysk-
land, som Marx hade tänkt sig. I stället genomfördes 1917 en revolution
i det fattiga och underutvecklade Ryssland. Det var en blodig revolu-
tion där härskaren, tsaren, och l1ela hans familj avrättades och staten
Sovjetunionen bildades. Under de följande årtiondena skulle miljoner
ryssar komma att avrättas eller dö i fångläger. All skogsmark, allt jord-
Kvinnliga soldater på bruk, alla fabriker och andra företag togs över av staten.
marsch und er ryska
revolutionen.
Ekonomi Planekonomi
1. . . .
I q;;,,,
- • .. - ..•1---
Revolutionsledaren
Lenin håller tal.
Särskilt efter det att Josef Stalin blivit ensam diktator i Sovjetunio-
nen gjorde man upp femårsplaner för industrin och jordbruket. I dessa
planer bestämdes vad som skulle produceras, och var och till vilket pris
produkterna skulle säljas. Allt reglerades i minsta detalj och på papperet
såg det förträffligt ut. Alla basvaror som folket behövde skulle erbjudas
i överflöd, till ett lågt pris. Också bra bostäder skulle byggas så att de
räckte för allas behov. Ingen skulle vara arbetslös, och allt som produ-
cerades skulle fördelas rättvist. Även kvinnornas arbetskraft behövdes.
De fick i princip samma rättigheter som män.
Stalin ville snabbt bygga upp en stark och modern krigsorganisa-
tion. Därför satsade han på att öka gruvbrytningen och på att bygga
ut järn- och stålverken. Snart strömmade ammunition, kanoner och
andra vapen liksom stridsvagnar ut från nybyggda, stora fabriker. Men
också lastmaskiner, lok, bilar, jordbruksmaskiner och annat för fredlig
användning producerades i ökande takt.
Allt följde de uppgjorda femårsplanerna, och i många stycken såg den
statliga styrningen ut att vara effektiv. Livsmedel och bostäder skulle snart
erbjudas arbetarna till mycket låga kostnader, trodde man. Omvärlden
följde spänt vad som skedde i Sovjetunionen, och många blev entusi-
astiska. I Sverige fick ett kommunistparti snabbt ökat antal anhängare,
och många trodde att Sverige snart skulle följa i Sovjetunionens spår.
För att lyfta Sovjetunionen och folket på alla plan gjordes stora
satsningar på grundutbildning för alla, samt på högre utbildning och
forskning. Sovjetunionen skulle passera USA och andra västländer i
industriproduktion och välstånd. Det trodde de sovjetiska ledarna och
det såg ut som om de kanske skulle få rätt. Men omvärlden såg inte allt
som hände i Stalins rike.
293
Ekonomi Planekonomi
År 1957 sköt Sovjetunio -

nen upp hunden Laijka
i en omloppsbana runt
jorden. Laijka dog efter
några timmar, troligen av
överhettning. Efter en tid
återinträdde rymdkapseln
Sputnik Il i atmosfären
och förintades.
Framgångar och misslyckanden

Efter andra världskriget tog de ryska teknikerna ledningen när det gällde
erövringen av rymden, och deras bedrifter slog världen med häpnad.
1957 lyckades ryssarna skjuta upp en raket i en bana runt jorden med
en hund ombord. Sedan sändes en människa upp och kretsade runt
jordklotet, innan raketen landade oskadd på jorden igen. Planekono-
min, som kunde åstadkomma någonting så avancerat, verkade i mångas
ögon vara effektiv.
I USA lovade presidenten att amerikanerna före 1960-talets slut
skulle ha landat astronauter på månen och sedan återfört dem till jorden.
Så skedde också 1969. Efter gigantiska ocl1 svindlande dyra satsningar
och ansträngningar lyckades amerikanerna med bedriften. En stor
triumf för USA.
Både USA och Sovjetunionen hade också utvecklat atombomber. I
spetsen på långdistansraketer kunde bomberna nå mål över hela jorden
på kort tid. Snart fanns kärnvapenbestyckade raketer i tusental på båda
sidor. l{apprustningen var i full gång. Fiendskapen mellan de två super-
makterna var glödhet, och många fruktade ett kommande kärnvapenkrig
som snabbt skulle utplåna mänskligt liv över hela vårt klot.
Rymdprogrammen och den militära upprustningen kostade ofantliga
ansträngningar i båda staterna, och för Sovjetunionen blev detta ödes-
digert. De dyrbara satsningarna knäckte landets ekonomi och bidrog
på så vis till Sovjetunionens kollaps och upplösning 1991.
294
Ekonomi Planekonomi
Man kan säga att det marknadsekonomiska/ kapitalistiska systemet

och demokratin i USA i längden visade sig överlägset planekonomin
och det socialistiska/kommunistiska styrelseskicket i Sovjetunionen.
Marknadsekonomin tar över

Under andra världskriget erövrades stora delar av östra Europa av Sov-
jetunionen. De länderna tvingades sedan in i den sovjetiska ekono-
0 ••
miska och politiska modellen. Ar 1989 gjorde länderna i Osteuropa

revolt mot Sovjetunionen och det kommunistiska systemet. Därmed
inledde de återgången till demokrati och ekonomisk frihet, det vill säga
marknadsekonomi.
Innan året var slut hade också det kommunistiska Sovjetunio11en kol-
lapsat. Under kaosartade former tog fräcka och skickliga personer över 0
Ar 1989, i samband med

statliga företag och annan gemensam egendom. På det sättet uppstod
upproren, lyckades människor
snabbt en liten men mycket förmögen kapitalistklass. l(apitalisterna fick från båda sidor hacka sönder
makten och äganderätten till en stor del av företagen och naturtillgång- den mur som delade Berlin
i en östlig och en västlig del,
arna. Dessutom hade de redan, eller lyckades skaffa sig, nyckelpositioner och Tysklands återförening
i samhället. Planekonomin avskaffades och demokratiska institutioner var snart ett faktum .
• •
•
•
•
t
•
• ... I
•
'
,
Ekonomi Planekonomi
började växa fram. Namnet Ryssland återtogs och flera lydstater, som
ingått i Sovjetunionen, blev självständiga stater, bland andra Ukraina
och Vitryssland.
I dag är Ryssland i allt väsentligt en marknadsekonomi. Landet är
också formellt en demokrati med fria val, yttrandefrihet etc. Men i prak-
tiken finns begränsningar i det demokratiska systemet, och rester av det
diktatoriska sättet att leda landet finns på olika sätt kvar.
Varför kollapsade planekonomin?

Det verkade ju gå så bra med den sovjetiska utvecklingen under många
år. Varför kollapsade ändå systemet? Dessutom så snabbt och totalt. En
orsak var som sagt den gigantiska kapprustningen och rymdprogram-
met. Det blev för dyrt, och andra viktiga områden försummades så att
ekonomin urholkades.
Men det var själva grunden i det planekonomiska bygget som inte
höll. Att planera ett stort lands ekonomi i detalj är i praktiken omöjligt.
Hur många limpor behöver bakas, hur många entumsskruvar behövs
och hur ska man förmå arbetarna att göra hållbara och vettiga verktyg,
cyklar och bilar? Planeringen präglades av ständiga missar, och det
rådde alltid brist på sådant som medborgarna önskade och behövde. I
de statliga butikerna gapade livsmedelshyllorna oftast tomma och bris-
ten på kläder, tvål, köksutrustning och verktyg var skriande. När ryktet
spreds om att en butik hade fått in en sändning av en vara strömmade
Kö till en livsmedelsaffär
folk snabbt till, och efter en stund var lagret slut.
i Sovjetunionen .
,
, ,,rfl
.. .. ~
~
.
. .
.... ·
.; \"J..'<..' '.'.
. t . ..
.·::.
. .•.
'
·
\
Jo
;i"-.
·~
~
.r, ..,,.,11
" 11
'.
..
Trabant var ett av de usla

bilmärken som tillverkades
i det kommunistiska Öst-
Dessutom var varorna av dålig eller rent usel kvalitet. I marknads- Tyskland oc h som också
såldes till andra öststater.
ekonomin måste producenterna hela tiden försöka göra produkterna I dag kan den som besöker
bättre och billigare. Annars slås man ut av konkurrenterna. I planeko- Berlin åka på "Trabant-
safari", ett pop ulärt nöje.
nomin fanns inte incitamenten, behoven av ständiga förbättringar. Man
arbetade på samma sätt och i samma tempo och tillverkade i stort sätt
samma produkter som man hade gjort tidigare. Till exempel ansågs bilar
gjorda i Sovjetunionen eller det kommunistiska Östeuropa vara skrattre-
tande dåliga. Ingen i västländerna ville ha en bil, tvättmaskin eller annan
teknisk produkt från planekonomierna, trots att dessa varor var billiga.
De stora satsningarna gick till den tunga industrin, rymdprogram-
men och upprustningen. Där var produkterna färre, och där hade de
anställda goda villkor.
Bostadsbristen var också enorm, och de bostäder som byggdes var
små och av dålig kvalitet. Vardagslivet fungerade helt enkelt illa för de
flesta i planekonomins länder, och misslyckandena blev tydligare jäm-
fört med den snabba utvecklingen och det ökande välståndet i bland
annat Västeuropa.
297
Ekonomi Planekonomi
Ledarnas egen gräddfil

Kommunistpartiernas stora ledarskikt drabbades inte av problemen. De
ordnade med egna gräddfiler, som innebar att de hade tillgång till speciella
butiker med varor i överflöd. Där kunde man bland annat köpa populära
kvalitetsprodukter också från västländerna. För vanliga Sovjetmedborgare
var dessa affårer förstås stängda och mer eller mindre okända. För att lyckas
i livet och få eftertraktade jobb och uppgifter, måste man vara medlem i
kommunistpartiet. Då kunde man få en bra bostad, kanske till och med
ett sommarställe och en bil av märket Lada eller Moskvitj.
Brist på frihet och demokratiska rättigheter

I det kommunistiska mönsterlandet fanns ingen yttrandefrihet, ingen
tryckfrihet och ingen öppen diskussion om nästan någonting. Det var
kommunistpartiets tankar och ord som gällde för alla. I skolorna var
indoktrineringen total. Stalin dyrkades närmast som en gud. Massme-
dierna stod i kommunistpartiets tjänst, och det folk fick "veta" var i stort
sett bara lögnaktig propaganda om hur strålande utvecklingen fram-
skred i det egna landet och hur illa det var i väst. Men vartefter trängde
alltmer av det verkliga läget fram till allt fler och missnöjet ökade över
det torftiga vardagslivet.
I längden fann sig inte människor i denna brist på frihet, konsum-
tionsvaror och välfård på alla områden. Miljoner protesterande sovjet-
medborgare försvann till fångläger, men till sist gick det inte att hålla
tillbaka trycket från folket. När ekonomin kollapsade så föll hela det
politiska systemet samman i Sovjetunionen, liksom i övriga Östeuropa.
Från planekonomi till statskapitalism

Planekonomin och Marx politiska läror hade fått fäste också på andra
håll i världen. Med Sovjetunionens stöd växte en stark kommunistisk
0
rörelse fram i Kina under ledning av Mao Zedong. Ar 1949 marscherade

Mao med sina trupper in i Peking och utropade den kinesiska folkre-
publiken. Den organiserades med Sovjetunionen som förebild, men
den fick också en rad egna drag. Privat egendom avskaffades i princip.
Staten skulle genom planer styra över ekonomin, och med hjälp av det
stora kommunistpartiet höll Mao själv ett fast grepp över politiken.
Under Maos tid skedde stora framsteg på olika områden men också
många missgrepp, bland annat när det gällde jordbruk och industri.
Förändringar gjordes genom hänsynslöst tvång. Och många miljoner
människor miste livet i utrensningar och våldsmättade kampanjer för
att få i11vånarna att "tänka rätt':
298
De som efterträdde Mao som ledare
för kommunistpartiet har efter hand ge-
nomfört liberaliseringar, som i grunden har
förändrat ekonomin och livet för kineserna.
En välmående medelklass har vuxit fram.
l(ommunistpartiet har fortfarande
makten i landet, och friheten är på många
sätt starkt begränsad. Men det ekonomiska
livet har inom vissa ramar blivit i det när-
maste fritt och av marknadsekonomisk
art. Staten styr inte längre över vad som
ska produceras. Det får företagarna sköta '
själva, och de blir ofta mycket förmögna.
Man kan beskriva det kinesiska syste-
'
met som statskapitalism. Staten och par-
tiet har visserligen stenhård kontroll över
medborgarna, men man låter ekonomin
blomma fritt inom bestämda gränser. Detta
gynnar inte bara företagarna utan ger också
staten stora intäkter.
Resultatet av detta är en ekonomisk
blomstring som världen inte tidigare sett
maken till. I dag produceras en stor del av
våra kläder, sportutrustningar, borrmaski-
ner samt delar till mobiltelefoner och andra
tekniskt avancerade produkter i IZina. Kom-
I
muniststaten har blivit hela världens verk-
stad. Där produceras varor av god kvalitet
till häpnadsväckande låga priser. Den som
i Sverige tittar sig omkring i varuhus som
Propagandabild från 1979,
Bauhaus,Jula eller Clas Ohlson kan se hur
som vill visa de "fina"
många exempel som helst på detta. Om man avlägsnar kinesiska pro- moderna hyreshusen i
dukter i de svenska butikerna så blir det ganska glest på många hyllor. Sovjetunionen. Men lägen-
heterna var i själva verket
Västländerna har svårt att konkurrera med kinesernas ofta mycket trånga och av mycket
lägre löner och deras otroliga flit och skicklighet. För tjugo år sedan dålig kvalitet.
trodde i11gen att det ursvenska och starka Volvo Personvagnar AB skulle
köpas av ett kinesiskt företag. Men så blev det.
I många kinesiska fabriker har dock arbetarna en eländig arbetsmiljö
och erbarmliga arbetsvillkor. De har i princip inget att säga till om. Fa-
briksägaren bestämmer. Dessutom kräver utbyggnaden av industrin
elektricitet, vilket lett till att mängder av kolkraftverk har byggts på kort
tid. Det medför att luften i industriområdena är allvarligt nedsmutsad.
299
Ekonomi Planekonomi
Även miljön i övrigt har snabbt förgiftats och smutsats ned av olika slags
utsläpp. Den växande bilismen gör exempelvis luften i Peking ohälsosam
och skadlig att andas in. IGnas miljöproblem är redan de värsta i världen.
Vietnam är en annan stat som sedan länge styrs och kontrolleras av
ett starkt kommunistparti. Men också där går utvecklingen alltmer som
i Kina, det vill säga i statskapitalistisk riktning.
I vissa länder finns planekonomin kvar

Kuba och Nordkorea är två kommunistiska länder där planekonomi
ännu råder. På l(uba infördes ett kommunistiskt system efter revolu-
tionen 1959. För att åtgärda varubristen, den ineffektiva industrin och
det efterblivna jordbruket har vissa halvhjärtade liberaliseringar gjorts
under senare år. Men kubanerna pekar stolt på att undervisning och
sjukvård håller en jämförelsevis hög nivå, till låga eller inga kostnader
alls för enskilda medborgare. I princip råder fortfarande en form av
planekonomi i landet under centralt styre. Inga andra politiska partier
än det kommunistiska tillåts. Kritik och protester möts med fängelse.
I Nordkorea l1åller den stenhårda kommunistiska diktaturen fortfa-
rande fast vid en strikt planekonomi. Inga privata företag tillåts, allt är
statligt ägt och styrt. Medborgarna indoktrineras genom massmedierna
Kuba är fortfarande
en kommunistisk p lan-
ekono mi.
I januari 1949 erövrades också Peking av de kommunistiska trupperna under ledning
av Mao Zedong, som syns på porträttet i mitten av bilden.
att tro att de lever i ett välmående och lyckligt land. I själva verket bor
de i en stat som präglas av starkt förtryck och stor brist på livsmedel
och konsumtionsvaror i övrigt. Till och från råder svält, som lättas av
hjälpsändningar från det kapitalistiska och högutvecklade Sydkorea,
liksom från USA och andra västländer.
301
• j
--
Till ön Gräsö vid Öster-

sjökusten kan bilisterna
komma med färjan, som
är helt gratis. I en ren
I de flesta länder råder blandekonomi
marknadsekonom i skulle
I världen i dag finns inga renodlade marknadsekonomier. I stället har
det inte finnas någon färja
här. Det skulle bli alldeles de flesta länder ett ekonomiskt system som kallas blandekonomi. Det
för dyrt. innebär en blandning av planekonomi och marknadsekonomi. Vissa
sektorer är privatägda och drivs på marknadsekonomiska villkor. En
sektor styrs och ägs gemensamt av staten, det vill säga medborgarna.
Den kallas för den offentliga sektorn. Sverige är ett typexempel på en
blandekonomi med en stor offentlig sektor.
302
Ekonomi Planekonomi
1. Beskriv hur en planekonomi fungerar.

2. I vilka länder har man försökt inför planekonomi? Hur
har försöken lyckats?
3. Varför uppstod brist på livsmedel och andra varor i
planekonomierna?
4. Hur fungerar en blandekonomi?
Diskutera
1. Har Marx profetia om det kapitalistiska systemet
slagit in?
2. Vilka orsaker kan det finnas till att det verkar vara så
svårt att skapa en väl fungerande planekonomi?
3. Hur kan man förklara att marknadsekonomierna är
effektivare än planekonomierna?
Undersök
1. Hur fungerar planekonomin i dag i Nordkorea, Kina
och Kuba?
0
2. Ar 1991 föll planekonomin samman i dåvarande

Sovjetunionen. Landet återgick till det gamla landet
Ryssland, och sedan dess har man försökt återinföra
marknadsekonomi. Hur har det gått?
303
Offentliga sektorn i Sverige
Störst i världen?
I skolorna arbetar lärare, städare, skolmåltidspersonal, skolsköterskor,
vaktmästare och många andra. På vårdcentralen finns bland annat sjuk-
sköterskor och läkare, som erbjuder vård och hjälp. I regeringskansliet i
Stockholm arbetar statsministern tillsammans med sina medarbetare.
Gemensamt för dem alla är att de är anställda inom den offentliga sek-
torn. Det vill säga att de arbetar inom kommunens, landstingets och
statens verksamhet. Och denna offentliga eller gemensamma verksam-
het finansieras av skatter.
Till offentliga sektorn hör också rättssystemet, polisen, försvaret,
kollektivtrafiken (buss och tunnelbana), liksom infrastruktur som
broar, vägar och järnvägar. Även statligt och kommunalt ägda företag
kan räknas dit. Allt detta kan ses som en form av planekonomi. Jämfört
Arbetet på sjukhusets med de flesta andra industriländer är den offentliga sektorn mycket stor
akutmottagning är ett
i Sverige. Kanske ligger vi högst i världen, beräkningarna är något osäkra.
avancerat och ofta
stressigt lagarbete.
Hem för fatt iga i Lund 1906.
Såväl gamla och sjuka som
barn bodde i samma rum.
Tillbakablick
Under tidigare århundraden var offentliga sektorn i Sverige mycket liten.
De flesta bodde på landet, levde av jordbruk och odlade själva sin mat.
Familjerna tog hand om sina gamla. Bara i nödfall ordnade kommunens
fattigvård en säng i en primitiv fattigstuga, där många gamla och sjuka
trängdes i samma rum. Barn som inte kunde försörjas av föräldrar eller
andra anhöriga auktionerades bort av kommunen till den som för lägsta
kostnaden tog hand om barnet. Än i dag lever människor som blivit sålda
på auktion på detta sätt till helt främmande människor.
Den offentliga sektorn expanderar

Med tiden utvecklades den offentliga sektorn, och kommunerna fick
skyldigheter som började kosta alltmer. På 1840-talet beslutades till
exempel att kommunerna måste ordna skolundervisning för alla barn.
305
Ekonomi Offentliga sektorn i Sverige
Den stora expansionen av offentliga sektorn skedde på 1960-talet,

när Sveriges ekonomi växte kraftigt. Då skapades grundskolan, och
barnomsorgen och äldrevården byggdes ut. På 1970-talet satsades stora
summor på utbildning, och sjukvården fick allt större resurser.
Efterfrågan på sjukvård ökar ständigt. I början av 1900-talet hade
exempelvis Uppsala ett litet och enkelt sjukhus med ett fåtal läkare an-
ställda. I dag har Akademiska sjukhuset i staden omkring 8 000 a11ställda
med en mängd specialister, forskare och professorer.
Hur stor är den offentliga sektorn?

Ett mått p å den offentliga sektorns storlek är dess andel av bruttonatio-
nalprodukten, BNP. BNP är värdet av de varor och tjänster som produ-
ceras i ett land under ett år. I Sverige utgör offentliga sektorns kostnader
betydligt mer än hälften av BNP.
Ett vanligare mått är hur stor del av arbetskraften som finns inom
den offentliga sektorn. För närvarande är knappt var tredje arbetande
person i Sverige verksam inom den gemensamma sektorn. Den borger-
liga regering som tillträdde efter valet 2006, sparade och skar en del i
statliga verksamheter. Man sålde också och privatiserade därmed vissa
statliga företag. Det har gjort att den offentliga sektorns andel av BNP
har sjunkit något, detta trots att kommunerna samtidigt utökade sina
verksamheter. Det innebär att cirka 1,2 miljoner människor nu är of-
fentligt anställda och får sina löner i huvudsak av skattemedel.
Varför har vi offentlig sektor?

Kapitlen om marknadsekonomi och planekonomi visar att marknads-
ekonomin är effektivare i att skapa och förse medborgarna med de varor
och tjänster som de vill ha. Sverige är i grunden en marknadsekonomi.
Varför har vi då en så stor offentlig sektor, som med systematisk plane-
ring ingriper i det ekonomiska livet och rubbar villkoren för produktion
och konsumtion av varor och tjänster? Varför får inte marknaden agera
fritt och låta utbud och efterfrågan styra allt på sitt kloka och effektiva
sätt? Svaret är att en helt fri marknad inte alltid fungerar klokt, inte på
det sätt som de flesta av oss önskar.
306
•
Ar 201 1 drabbades Japan
av en svår tsunami. En
När marknaden misslyckas kärnreaktor i kärnkraftverket
i Fukushima exploderade,
Marknaden misslyckas ibland och därför måste det offentliga - alltså och radioaktivitet spreds
stat, kommun och myndigheter - gripa in med lagar, ramar, kontroll, i området omkring . Här
undersöks ett barn med
styrande avgifter och kanske förbud. geigermätare för att se hur
Ett exempel: Ett nytt stort massa- och pappersbruk släppte ut stora mycket strålning han har
utsatts för.
mängder klor och andra föroreningar i älven nedanför. Från brukets
höga skorsten vällde det ständigt ut moln av rökgaser med svaveldi-
oxid, tungmetaller, koldioxid, kvävedioxider och andra hälsofarliga och
försurande ämnen. Längre ner mot havet fanns en laxodling, ocl1 snart
drabbades fiskarna av svåra skador orsakade av gifterna från bruket.
Laxodlaren samt bönder och skogsägare i närområdet kom med skarpa
protester, liksom många närboende. De klagade över den otäcka lukten
som spreds från fabriken.
Då reagerade myndigheter och politiker och miljölagarna skärptes.
Men framför allt tvingades företaget att omedelbart bygga en effektiv
anläggning för rening av rökgas och kraftigt minska utsläppen i älven.
Det kostade bruket stora belopp och sänkte ägarnas vinst. Men för lax-
odlaren och tusentals andra blev ingreppet en vinst jämfört med hur
det var innan.
På olika sätt griper alltså lagar och kontroller in för att skydda miljön
och reglera vad ett företag får och inte får göra. Marknadsekonomin
får finna sig i "planekonomiska" begränsningar. Adam Smiths osynliga
hand är ibland för klen.
307
När marknaden var fri

Vid industrialismens genombrott från 1700-talet och framåt fanns inga
sådana ingrepp och begränsningar. Fabriksägaren hade full frihet att driva
verksamheten som han ville. Det betydde att gruvor och fabriker länge
var rent livsfarliga miljöer, som krävde otaliga liv. Alla veckans dagar var
arbetsdagar, och man kunde tvingas arbeta femton timmar varje dag.
Semestrar fanns förstås inte. Lönerna sattes så lågt att arbetarna med
nöd och näppe kunde överleva. Också små barn arbetade i gruvor och
fabriker, särskilt i föregångslandet England. Rovdriften på människor
och miljö var ohämmad, och det dröjde länge innan förhållandena bör-
jade ifrågasättas. Så var det när marknaden var totalt fri.
Nu gäller strikta regler

I dag gäller helt andra villkor, åtminstone i världens demokratier. Politi-
ker i regering och riksdag har drivit fram lagar och skapat myndigheter
som starkt begränsar företagarens frihet att ensam bestämma villkoren
på arbetsplatsen. Arbetsgivarnas och arbetstagarnas organisationer har
med tiden fått stor betydelse. De kommer vanligen överens om vilka
förändringar som behöver göras för att skapa en så mänsklig och god
arbetsmiljö som möjligt. Från början protesterade arbetsgivarna mot
alla begränsningar som infördes, men i dag anser nog de flesta att den
ordning vi har i Sverige är bra och faktiskt effektiv i det långa loppet.
Sverige och USA - en jämförelse

En helt fri marknad skulle fördela inkomsterna mycket ojämnt, till och
med på ett hänsynslöst sätt. Jämfört med Sverige har USA en betydligt
mindre offentlig sektor. Där gör inte staten och myndigheterna lika stora
ingrepp i det ekonomiska livet som i vårt land. Företag och individer får
i högre grad än i Sverige klara sig själva i en hårdare värld med starkare
konkurrens på alla områden.
Därför är det inte förvånande att klasskillnaderna är mycket stora i
USA. Många amerikaner lever på en fattigdomsnivå som känns otänk-
bar för de flesta i Sverige. För hundra år sedan var skillnaderna mindre
mellan USA och Sverige. Det är politikerna och folkets värderingar som
har styrt utvecklingen på olika sätt.
I USA är acceptansen i allmänhet större än i Sverige för att det finns
stora skillnader mellan fattiga och rika. Många ser upp till den som är
rik, särskilt om han eller hon har börjat med "två tomma händer" och
har byggt upp sin förmögenhet själv med hårt arbete.
308
Gratis mat delas ut till

behövande i Harlem,
New York. USA är inte
ett välfärdssamhälle som
Sverige. Var och en för-
väntas att själv betala sin
sjukvård. sin arbetslöshet
och sina barns högre
studier.
Offentligt eller privat?

Sverige har aldrig haft privata armeer, poliskårer, tullväsende, domsto-
lar eller brandstationer. Sådant har självklart varit kollektivt, det vill
säga en del av den offentliga sektorn. Det har styrts av kungliga eller
senare av riksdagen fattade beslut ocl1 bestämmelser. På liknande sätt
är det i de flesta länder. Men i exempelvis Danmark sköts brandkåren
av privata företag.
Privatiseringar
Under senare årtionden har man i Sverige privatiserat många verksam-
heter som tidigare sköttes av stat eller kommun.
Exempel på det är järnvägstrafiken, där Statens Järnvägar tidigare i
princip hade monopol. Nu konkurrerar SJ med en rad olika företag om
att frakta gods och människor med tåg. Men spåren sköts fortfarande
ensamt av statliga Trafikverket.
Apoteken ingick länge i ett statligt aktiebolag som hade monopol på
att sälja receptbelagda läkemedel. I dag finns en lång rad konkurrerande
privata apoteksbolag. Statliga Televerket ansvarade för landets telefon-
309
Kring gruvan har Malm-
bergets samhälle vuxit
fram .
ledningar och försåg kunderna med telefoner, som i stort sett såg lika-
dana ut år efter år. Nu heter företaget TeliaSonera ocl1 har konkurrens
av privata företag, som bygger telemaster ocl1 säljer mobiltelefoner till
kunderna. Det fasta telefonnätet, med ledningar som Televerket byggde
upp i hela landet, är på väg att helt slås ut av mobiltelefonin.
Bolag och affärsdrivande verk

Många verksaml1eter, som tidigare bedrevs av statliga myndigheter, har
senare ombildats till affärsdrivande verk eller bolag. De utgår från affärs-
mässiga principer när de producerar varor och tjänster och har därmed
större ekonomisk rörelsefrihet än vanliga ämbetsverk. Genom att närma
sig det privata näringslivet och dra nytta av konkurrensens fördelar kunde
man förbättra effektiviteten. Några exempel är Posten, TeliaSonera och
Vattenfall. Det stora gruvbolaget LKAB (Luossavaara-Kiirunavaara AB)
i IZiruna och Malmberget är statligt ägt och ger staten stora inkomster.
Kirunagruvan är en av världens största och modernaste gruvor.
Också kommuner och landsting driver företag. l(ommunernas fö-
retag sysslar främst med fastighetsförvaltning, elförsörjning och fjärr-
värme. Landstingen driver ofta bussbolag, som ansvarar för busstrafik
inom landstingsområdet.
310
Produktion på entreprenad
En variant av kollektivt styrd verksamhet är att kommunerna låter
privata företag tävla om att utföra tjänster på billigaste och bästa sätt.
Ett sådant system kallas ibland för produktion på entreprenad. Det
anses exempelvis fördelaktigt att kommunen slipper skaffa och sköta
om skolbussar, snöplogar och annat som behövs för verksamheten. Det
blir billigare och sköts bättre av privata företag, säger de beslutande po-
litikerna. I vissa kommuner har även barnomsorg och äldrevård lagts
i privata händer. Privatiseringen inom skolväsendet är ett led i samma
utveckling. Frågan är var gränsen går för vad som bör skötas kollektivt
eller privat. Det är en viktig tvistefråga inom politiken.
1. Vad menas med offentlig sektor?

2. Hur växte den offentliga sektorn fram i Sverige?
3. Hur många är det som arbetar inom den offentliga
sektorn i Sverige i dag?
4. Vilka samhällsområden tar den offentliga sektorn
hand om?
Diskutera
1. Diskutera skillnaderna mellan synen på offentlig
sektor i Sverige och USA. Vilket system föredrar ni?
2. Hur kan de svenska politikerna ha resonerat när de
byggde ut den offentliga sektorn så starkt?
3. Under senare år har många verksamheter, som
tidigare sköttes av staten och kommunerna, priva-
tiserats. Är det bra eller dåligt med privata skolor,
sjukhus, apotek osv.?
4. Borde alla skolor vara friskolor? Eller borde friskolor
till och med förbjudas? Vad talar för och emot de
olika skolformerna?
Undersök
Hur är det i er egen kommun? Vilka verksamheter har
kommunen lagt ut till privata företag att sköta?
311
Välfärdssamhället Sverige
Välfärd används ofta som en beskrivning av vad ett land gör för att stötta
och hjälpa dem som behöver det. Där välfärden är omfattande talar man
om ett välfärdssamhälle. Sjukvården, skolan, förskolan, folktandvården
och äldrevården bär tillsammans upp det så kallade välfärdssamhället,
som ska ge alla medborgare möjligheter till ett bra liv. Ingen ska dö
därför att han eller hon inte har råd att betala en operation, ingen ska
sakna tak över huvudet, alla barn ska få gå i skolan och ingen ska behöva
starta sitt vuxenliv med dåliga tänder.
I början av 1900-talet fanns det inte en enda kommunalt anställd
tandläkare i Sverige. Den som hade råd kunde få hjälp med sina tänder
hos ett fåtal privata tandläkare. De fattiga
fick stå ut med tandvärk. När det blev rik-
tigt illa kunde kanske smeden hjälpa till
och dra ut tänderna med tång.
I dag finns ungefär 1 000 folktand-
vårdskliniker runt om i landet. De har
4 500 tandläkare anställda. Dessutom har
de tandsköterskor, tandhygienister och
annan personal, sammanlagt 12 500 per-
soner. Alla barn och ungdomar har rätt
till gratis tandvård.
Man kan också definiera välfärd som
de skattefinansierade tjänster som stat,
kommun och landsting erbjuder för att
säkra invånarnas trygghet under barndo-
men och ålderdomen samt vid sjukdom,
arbetslöshet och funktionsnedsättning.
I dag gör till exempel sjukpenningen det
möjligt att stanna hemma från arbetet när
man är sjuk. Och föräldrapenningen gör
det möjligt för yrkesarbetande föräldrar
att vara hemma med barnen när de är små.
312
Folkskoleklass 1931, med
Sådana bidrag och rättigheter kallas transfereringar. Det innebär att typiska skolbänkar.
medel överförs mellan olika grupper, från dem som kan avstå till dem
som behöver stöd. Det kan också betyda att pengar överförs mellan olika
skeden i livet. Som barn eller åldring kan du inte försörja dig genom
arbete. Då behövs transfereringar, till exempel i form av barnbidrag
eller pension. Det säger sig självt att transfereringarna är mycket kost-
samma. Dels handlar det om flera miljoner personer, dels är beloppen
för var och en höga.
När Sveriges ekonomi med åren växte ytterligare, höjde politikerna
i riksdag och regering barnbidragen. Pensionerna ökade kraftigt, och
sjukförsäkring och arbetslöshetsförsäkring gjorde att den sjuke eller
arbetslöse förlorade relativt lite av sina tidigare arbetsinkomster.
I dag finns det inga svenska riksdagspartier som vill avskaffa välfärds-
staten, men de borgerliga partierna anser att socialdemokraterna gick för
långt, och därför vill de fortsätta att förändra och förminska offentliga
sektorn på olika sätt och ge medborgarna större frihet och valmöjligheter.
Sverige - ett föregångsland

Redan 1842 hade riksdagen beslutat att införa allmän folkskola. Ma11
ansåg att kunskapsnivån hos hela folket måste lyftas, om Sverige skulle
utvecklas på ett sätt som gynnade alla. De konservativa var bestämt
emot obligatorisk skola, liksom de flesta av Svenska kyrkans präster.
313
Ekonomi Väfärdssamhället Sverige
Många ansåg att läsförmåga och andra kunskaper skulle göra enkelt
folk så kaxiga att de kanske ville omstörta hela samhället. I varje fall
skulle de unga bli lata och vägra slita ont som föräldrarna gjorde. Vem
skulle vilja arbeta hårt i jordbruket om man kunde få betydligt lättare
och trevligare sysslor? Detta skulle bli Sveriges undergång. Så lät det i
debatterna i riksdagen och bland de välbeställda runtom i riket.
0
Men ännu större förändringar skulle komma. Ar 1913 beslutade riks-

dagen om en sorts behovsprövad pensionsförsäkring för alla medborgare
över 67 år. Ersättningarna var mycket låga, och kvinnorna fick en lägre
summa med motiveringen att de levde längre. Inget annat land hade infört
något liknande. Folk i resten av världen fick klara sig själva genom livet.
Denna begränsade försäkring kan sägas vara början till utvecklingen
av det svenska välfärdssamhället, som pågick under hela 1900-talet. De
ökade utgifterna krävde att alla var med och betalade genom nya och
höjda skatter. Välfärden utvidgades och offentliga sektorn växte stadigt.
Politikerna ville se till att det fanns ett ekonomiskt och socialt skyddsnät
kring medborgarna från vaggan till graven.
Från början var det i huvudsak liberaler och senare socialdemokra-
ter som drev på utvecklingen. Man beslutade om barnbidrag till alla,
oavsett inkomst. Dessutom infördes barnomsorg och äldreomsorg, om
än på låga nivåer i början. Riksdagen beslutade så småningom också
om allmän sjukvård, föräldrapenning, sjukpenning, stöd till arbetslösa,
socialbidrag till behövande och hyggliga pensioner till alla äldre. Detta
var unika reformer i världen på den här tiden. Bara de övriga nordiska
länderna skapade liknande system, liksom Uruguay i Sydamerika. Men
välfärdssystemet var kostsamt och krävde hela tiden nya och allt högre
skatter, som alla gemensamt måste betala.
I andra länder
D e europeiska länderna samt Kanada och Australien är exempel på
välfärdsländer. Men egentligen inte USA. USA är ett mycket rikt land,
men inte en välfärdsstat.
Där betraktas i stället det svenska välfärdssamhället av somliga som
ett varnande exempel. En del menar då att staten tar över för mycket och
begränsar människornas möjligheter att styra över sina liv.
I USA är det varje medborgares skyldighet och rättighet att själv ta
ansvar för sitt liv så långt som möjligt. Där får man i mycket högre grad än
här själva betala för skolor, sjukvård och barnomsorg samt för sin försörj -
ning under ålderdomen. Var och en måste kosta på sig en egen, ofta dyr,
sjukförsäkring. Även privata pensionsförsäkringar och högre undervisning
kräver höga avgifter. Det har inte alla råd med. Den som blir arbetslös får
314
USA satsar mer på sjukvård
inte stor hjälp. Men när det verkligen behövs hjälper amerikanerna varan- än något annat land, men
det fatt iga har inte råd med
dra och är mycket generösa. I Sverige väntar vi oss numera att "samhället'~
sjukhusvård. President
myndigheterna, tar ansvar för alla som behöver stöd och hjälp. Obama gjorde ett försök
med sjukförsäkringssystem
också för dem. Det systemet
kallades för "Obama care".
Den svenska ekonomin försvagas
Under åren efter andra världskriget, ett krig som Sverige klarade sig
ifrån, växte den svenska ekonomin för varje år. Den offentliga sektorn
byggdes ut och blev allt större, och skatterna kunde höjas. Sverige var
nu ett av världens rikaste länder.
Men under åren kring 1975 blev det kris i ekonomin. Festen var slut.
Tillväxten avstannade. Pengarna räckte inte längre till för alla de nya
utgifter som staten, kommunerna och landstingen hade beslutat om.
Många märkte inte av problemen. Medborgarna hade vant sig vid
det trygga sociala skyddsnätet, och regeringarna ville eller vågade inte
skära ner på välfärden, för då skulle de förlora väljare vid nästa val. I stäl-
let valde de att låta staten låna pengar för att klara de löpande utgifterna.
Efter hand växte lånen snabbt mot svindlande höjder. Festen kunde
fortsätta ett tag till och folk fick till och med höjda bidrag av olika slag.
Till sist tvingades politikerna slå på bromsarna och börja skära i
utgifterna. Både stat och kommuner fick göra stora besparingar. Det
gillade inte väljarna, men politikerna lyckades rida ut stormen. Under
kaosåren efter 1975 försvagades den svenska ekonomin, och Sverige
sjönk på listan över världens rikaste länder.
315
Att rädda för tidigt födda

barn är mycket kompli-
cerat och kostsamt. Här
övar personal med nya
instrument och tekniker.
Oändliga behov
Vi lever allt längre, vilket innebär att de gamla som ska ha pensioner blir
fler. Ökningen kommer att medföra stora kostnader inte bara i pensioner
utan också när det gäller boende, äldrevård, sjukvård etc. Redan i dag
är kritiken skarp mot att äldre ibland behandlas på ett miserabelt sätt.
Hur ska det då se ut om så där trettio år, när de gamla är långt fler än
i dag?
Sjukvården utvecklas alltmer och har blivit allt dyrare. Numera kan
man bota många sjukdomar som tidigare var dödliga. Behandlingen av
cancer har till exempel blivit mycket framgångsrik. Och nu kan man få
en ny njure inopererad eller till och med ett nytt hjärta som någon har
donerat. Behoven av sjukvård är oändliga, och egentligen är det bara bris-
ten på pengar som skulle kunna hejda sjukvårdens utveckling och därmed
dess kostnader. Hur mycket kan vi då satsa på vård? Var ligger gränsen
för det möjliga? Redan i dag måste läkarna ofta välja vilken patient som
ska få en viss behandling och därmed en chans att överleva, medan andra
lämnas obehandlade. Det är ohyggligt svåra beslut, men någon måste ha
avgörandet i sin hand. I framtiden väntas de besluten bli allt vanligare.
Arbetslivet är krävande och många är långtidssjukskrivna. Ännu fler
än tidigare är arbetslösa. Det kostar i vård, ersättningar och bortfall i
produktionen. Allt färre yrkesarbetande ska försörja allt fler.
Även utbildningen kostar allt mer för samhället, särskilt det ökande
antalet studenter på universitet och högskolor. Nu för tiden studerar
vi under en mycket längre period av livet än förr, då m ånga gick direkt
frå11 folkskolan in i fabriken.
316
Borde eleverna betala
för skolmaten? I exempel-
Varifrån ska pengarna komma? vis Norge serveras ingen
skolmat. Eleverna tar med
På alla samhällsområden vill man alltså ha mer resurser, både personal sig det som de vill äta.
och pengar. Men varifrån ska pengarna komma? Att starta lånekarusel-
len aktar sig politikerna för. Den vägen är stängd.
Ett annat förslag är införa eller höja avgifter på vissa tjänster som
tidigare var gratis eller nästan gratis. Ska skolmaten fortsatt vara gratis?
I Norge får eleverna ingen skolmat alls. Ska det i fortsättningen vara
gratis att låna böcker på biblioteket? El, vatten och sophämtning måste
kanske kosta mer? Också där finns gränser, kanske därför att medbor-
garna/ väljarna säger stopp.
Och ska det verkligen inte kosta just något att gå till doktorn
eller att ligga på sjukhus. Behandlingarna är ofta dyra. En ope-
ration kan till exempel kosta flera hundra tusen kronor. Av allt det
behöver den enskilde i dag bara betala en liten summa, en pa-
tientavgift på vanligen högst 300 kronor. Resten bekostas med
landstingsskatt och kommunalskatt. ( Se även Skatt till kommun
och landsting, s. 346.)
317
Sänkta eller höjda skatter?

Redan innan den borgerliga alliansen kom till makten 2006 sänkte so-
cialdemokraterna en del skatter. Detta för att få balans i ekonomin och
stimulera tillväxten. Även under den borgerliga regeringstiden från 2006
sänktes många skatter. Bland annat den kostsamma fastighetsskatten,
som tidigare hade gett staten mycket stora inkomster. Det är inte rimligt
att beskatta bostäder så hårt, menade regeringen. I stället infördes en
låg avgift på fastigheter. En del socialdemokrater och många vänster-
partister sneglar dock på möjligheten att återinföra fastighetsskatten i
någon form. Staten har inte råd att undvara den inkomsten, anser de.
Frågan är hur en sådan skatt skulle se ut.
Många anser att pensionsåldern på något sätt måste höjas, så att fler
arbetar längre och betalar skatt i stället för att få skattepengar. Men redan
i dag gynnas pensionärer med lägre skatt om de arbetar vidare. Det liar
gjort att fler och fler fortsätter att arbeta efter både 65 och 67 års ålder.
Sparande ger problem

När inte heller skatter och avgifter räcker för det som politikerna vill
göra, finns det bara en möjlighet kvar. Man måste få ner utgifterna. Så
har också skett. Därför har under senare år skolan, sjukvården, äldre-
vården och andra verksamheter inom stat, kommun och landsting fått
mindre pengar än de ansvariga begärt. Det har upprört många av de
utsatta. Föräldrar klagar på stora förskolegrupper. Anhöriga klagar på
vanvård av gamla. Anställda inom sjukvården klagar på orimligt hög
arbetsbelastning. Människor med funktionsnedsättningar beklagar sig
över försämrad service, och de sämst ställda av pensionärerna klagar
över allt de inte har råd med. Med en sådan politik är det inte lätt att bli
omvald när folket vart fjärde år lägger sin röstsedel.
1. Vad menas med välfärdssamhälle?

2. Vad är transfereringar?
3. Vad hände med Sveriges ekonomi på 1970-talet?
4. Varför ökar kostnaderna för sjukvården så snabbt?
5. Borde det kosta mer än idag att gå till doktorn och
ligga på sjukhus? Vilka följder skulle det kunna få?
6. Många anser att allt fler borde arbeta också efter
pensionsåldern? Varför?
318
Diskutera
1. Är det rätt att också miljardärer får barnbidrag?
Varför får alla barnbidrag?
2. Hur skulle välfärden och transfereringarna se ut om
ni i klassen fick bestämma? Hur skulle era beslut
påverka skatterna?
3. Vad skulle ni göra för att få kostnaderna för välfärden
i balans? Höja vissa skatter? Eller spara i kommuner-
nas, landstingens eller statens utgifter?
Undersök
1. Ta reda på hur fastighetsskatten fungerade före 2006.
Varför fick den så hård kritik, och vilka drabbades av
den?
2. Vilka gynnades respektive missgynnades av den
borgerliga regeringens ändring av fastighetsskatten?
3. Hur ser fastighetsskatten ut i dag? Tycker ni att den
är bra?
319
Ekonomisk politik
Sverige är mycket långt ifrån att vara en nattväktarstat, eller en extrem

marknadsekonomi. I stället har vi en utpräglad blandekonomi med en
ovanligt stor offentlig sektor, som begränsar och kontrollerar marknads-
ekonomin. Detta kräver en stark stat med rejäla finansiella muskler. Vari-
från får staten sina gigantiska inkomster? Och hur använder politikerna
i riksdag och regering pengarna?
Budgetpropositionen
Varje år i september lägger finansministern fram budgetpropositionen
för nästa år. Propositionen är ett förslag från regeringen på vad man
vill satsa på och varifrån pengarna ska komma. Det är finansministern
och hans eller hennes stora stab av experter som arbetat fram förslagen.
Men hela regeringen står bakom budgetpropositionen när den lämnas
till riksdagen för diskussion och beslut.
Att budgetpropositionen har krävt många månaders arbete av ett stort
antal experter är självklart. Allt de skrivit kommer att läsas och bedömas
av politiska motståndare, av journalister, av ekonomer och av samhälls-
intresserade invånare runtom i landet. Politikernas debatt om förslagen
blir alltid skarp. Regeringspartierna försvarar sin statsbudget, medan op-
positionspartierna i hårda ord beskriver hur usel propositionen är och hur
mycket klokare de själva skulle ha format förslaget om de haft makten.
Det är inte förvånande att budgetpropositionen väcker så stort in-
tresse. Den visar nämligen regeringens mål för den ekonomiska utveck-
lingen i landet. Den har alltså stor betydelse för hur alla vi som bor här
ska få det. Det är alla budgetpropositionerna tillsammans som under
årens lopp till stor del har format det ekonomiska livet i dagens Sverige
med pensioner, skatter, sjukvård, vägar och så vidare. Att besluta om
statens budget är att besluta om hur morgondagens Sverige ska se ut.
320
.' -
-
e
<
Den proposition för år 2014 som finansminister Anders Borg bar fram till riksdagen
18 september 20 13, bestod av en stor bunt fullskrivna A-4 papper, som tillsammans
vägde 9,6 kilo.
Statens inkomster
Cirkeldiagrammet på nästa sida visar varifrån staten ska få sina inkom-
ster, enligt budgetpropositionen för år 2014. Det handlar om väldiga
belopp, nära 900 miljarder kronor.
Det är arbetsgivaravgiften som ska ge största inflödet till statskassan.
När den anställde får tjugo tusenlappar i bruttolön, måste arbetsgivaren
betala mer än 6 000 kronor i arbetsgivaravgift.
Den andra stora inkomstkällan är momsen, som vi betalar varje gång
vi köper någonting. Av den hundring du betalar för en mössa, betalar
butiken in 20 kronor till statskassan.
Löneskatt till staten drabbar bara dem som har höga löner, över
cirka 36 000 kr i månaden.
321
Ekonomi Ekonomisk politik
Statens utgifter 2014 i procent. Statens inkomster 2014 i procent.
Rättsväsende 4,5 Försäljningar mm 8, 7°/o

Försvar och krisberedskap 5,4 Bidrag
Internationellt bistånd 3,5 från EU 1,3°/o Lån 5o/o
Rikets styrelse 1,5
Tull samhällsekonomi mm 24
Invandring, flyktingar 1,3
Sjukvård, social omsorg 7,1
-
Bidrag sjukdom mm 10,0
Pensioner 4,5
Äldrevård 4,5
Barnbidrag mm 10,0
Arbetsmarknad 7 ,8
Studiestöd 2,4
Utbildning, forskning 6,7
Kultur miljövård ener i mm 30
Skatter 85°/o
Järnvägar mm 5,0
Landsbygdsstöd näringsliv mm 21
Bidrag till kommuner 10,0
Ränta å statsskuld 2,5
Avgift till EU 4,2
Statens utlåning -
1,6
Statens utgifter
Tabellen ovan visar hur de många miljarderna används. De största kost-
naderna är pensioner, barnbidrag, stöd till sjuka, ersättning vid arbets-
löshet och andra transfereringar.
En stor kost11ad är också statliga bidrag till kommunerna, som ibland
l1ar svårt att klara sina uppgifter med hjälp av kommunalskatterna.
Finansplanen - finansministerns
allmänna bedömning
Statsbudgeten består av en väldig mängd siffror, tabeller och ekonomiska
resonemang. Den andra delen av budgetpropositionen kallas finanspla-
nen. Där gör finansministern en omständlig analys av den ekonomiska
situationen i Sverige och omvärlden. Han gör också en prognos för dels
vilka resultat statsbudgeten kommer att leda till, dels hur den ekono-
miska utvecklingen väntas bli i Sverige och världen både det närmaste
året och på längre sikt.
322
Varför en underbalanserad budget?

I cirkeldiagrammet över statens inkomster finns en summa på cirka 45
miljarder kronor. Den summan ville regeringen låna. När riksdagen sedan
godkände propositionen fick Riksgälden i uppdrag att ta upp lånet.
Det betyder att budgeten blev underbalanserad. Eftersom utgifterna
var större än inkomsterna, var den inte i balans. Överbalanserad är bud-
geten när det finns ett budgetöverskott, som kan användas för
sparande eller att betala av på statsskulden.
Men varför lade den borgerliga regeringen, med finansminister
Anders Borg i spetsen, fram en underbalanserad budget? Det kan väl
aldrig vara klokt att öka statens skuld? Jo, det kan faktiskt vara bra ibland,
säger ekonomerna. Den ekonomiska krisen hade sedan flera år drabbat
de flesta länder hårt. Den hade fört med sig svåra ekonomiska problem
och hög arbetslöshet. Den svenska ekonomin klarade sig jämförelsevis
bra, trots ett par svaga år. I de flesta EU-länder var läget långt värre, sär-
skilt i Sydeuropa. Men arbetslösheten hade ändå ökat oroande mycket
även i Sverige. Särskilt för ungdomar med låg utbildning var det svårt
att komma in på arbetsmarknaden.
Nu ville den svenska regeringen stimulera den svenska ekonomin,
bland annat genom att sänka skatterna ytterligare för dem som arbetar.
Det kallades jobbskatteavdrag, och fyra sådana hade tidigare genom-
förts. Tanken är att om folk får mer pengar att spendera så ökar efter-
frågan och konsumtionen. Hela ekonomin växer och fler kan få arbete.
Dessutom skulle det stimulera folk att arbeta och att arbeta fler timmar,
menade man.
Men sänkta skatter medför ju minskade inkomster för staten. Därför
var det motiverat att ta upp ett lån för att ha råd med skattesänkningen. I
det kärva ekonomiska läge som omvärlden fortfarande befann sig i, var
detta klokt och ansvarsfullt att göra, enligt de borgerliga partierna. Men
enligt oppositionspartierna var det skadligt och oansvarigt. Andra åtgär-
der skulle vara effektivare, menade de. Debatterna i riksdagen blev hårda.
Den svenska statsskulden

Är 45 miljarder en skrämmande stor summa att låna för svenska staten?
I<nappast. Just vid den l1är tiden uppgick den svenska statsskulden till
ungefär 1 200 miljarder kronor. De stora lånen hade tagits upp främst
under den ekonomiska krisen på 1990-talet.
Men att låna betyder att man måste betala ränta. Det gäller också
staten. Tabellen över utgifterna visar att räntekostnaden beräknades
till 22 miljarder kronor. Det är en svindlande summa i de flestas ögon.
323
% Statsskuld i procent av BNP

100
80
60
40
20
Sverige 38,2% Tyskland 81 ,9% Spanien 84,9% Frankrike 90,2%
Jämfört med de flesta andra länder är Sveriges statsskuld ändå ganska

begränsad. Det framgår av diagrammet över länders statsskulder. Siffrorna
anger hur stor andel av landets bruttonationalprodukt skulden utgör. I
Sveriges fall har den under senare år rört sig mellan 30 och 40 procent.
Tidigare var den högre, år 1995 låg den på cirka 7 5 procent. Vissa länder
har som synes skulder som är större än hela BNP. Tyskland, som har
en stark ekonomi, har ungefär dubbelt så stor statsskuld som Sverige.
Statsskuld betyder inte att regeringarna lånar från andra länder i första
l1and. Merparten står medborgarna för genom att köpa statsobligationer,
som de får ränta på. Detta betyder att vi egentligen "lånar av oss själva".
Under senare årtionden har den svenska statsskulden alltså mins-
kat något. Det är främst lån från utlandet som har betalats tillbaka för
att slippa höga räntekostnader. Svenska riksdagen har bestämt att den
andel som är lånad utomlands inte får överstiga 15 procent.
Bytesbalansen
Bland ekonomer och politiker är bytesbalansen en viktig sak att fun-
dera över. Ett lands bytesbalans bör helst vara just i balans eller visa
överskott. Det betyder att landets affärer med andra länder är i balans,
att det som Sverige får in från andra länder är ungefär lika mycket som
allt vi säljer eller skickar från Sverige. Bytesbalansen är en sammanställ-
ning av handelsbalansen, tjänstebalansen och transfereringsbalansen.
När företaget Sandvik säljer gruvutrustning till Brasilien, flyter betal-
ningen in till Sverige. Varuexporten blir alltså en pluspost i handelsba-
lansen. När en svensk köper en Toyota från Japan, blir det en minuspost
324
Varje Jasplan som Sverige
lyckas sälja betyder mycket
för handelsbalansen .
i handelsbalansen. Men Sverige är ett typiskt exportland, och därför
brukar handelsbalansen vara positiv.
Med tjänstebalansen är det tvärtom. Den som åker på semester till
Spanien gör av med pengar som går till spanska restauranger, butiker,
bussföretag och andra turisttjänster. Det ger minus i vår tjänstebalans.
Utländska turister i Sverige ger förstås plus, men eftersom det är långt
vanligare att svenskar åker utomlands så brukar tjänstebalansen vara
negativ.
Transfereringsbalansen omfattar de transfereringar av pengar som
sker över gränserna. Biståndet till andra länder är en stor minuspost.
Men det kan också röra sig om gåvor som personer skickar till utlandet.
Ett växande inslag i transfererings balansen är invandrares penningför-
sändelser till släktingar i det tidigare hemlandet. Ränta på statliga lån
från utlandet är ytterligare en minuspost i transfereringssaldot. Sam-
mantaget har saldot varit negativt i många år.
Bytesbalansen bör, som sagt, vara i balans, åtminstone över en längre
tid. Men den är ytterligt svår att styra över. Hur ska man få exporten att
öka? Det viktigaste är att på alla sätt försöka stötta företagarna, så att de
utvecklar nya varor och tjänster, får sina företag att växa och kan sälja så
325
mycket som möjligt också till andra länder. Om detta är politikerna nog
överens. Frågan är bara hur man åstadkommer denna goda utveckling.
Där har de politiska partierna olika synsätt och förslag.
USA har under en lång rad år haft stora underskott i sin bytesbalans.
Det betyder att amerikanerna delvis har lånat till sin konsumtion. Det
är bland annat Kina som lånat hisnande belopp till USA. Eftersom USA
har en så dominerande roll i världsekonomin, har de amerikanska un-
derskotten orsakat stor oro bland ekonomer och politikervärlden över.
I längden måste USA återfå kontroll över bytesbalansen.
Sveriges viktigaste exportländer
EU57% Europeiska länder

utanför EU 13%
---;~- Asien och

Oceanien 11 %
USA8%
Övriga 11 %
Valutareserv i riskzonen
När vi har underskott i bytesbalansen krävs att kapital flödar in i landet,
så att valutareserven inte äts upp. Valutareserven är Riksbankens till-
gångar i utländsk valuta, bland andra euro, brittiska pund, amerikanska
dollar och guld. Reserven är en slags buffert för att våra utlandsaffärer
ska kunna flyta smidigt. Brist på utländsk valuta stoppar handeln över
gränserna. Sviktande valutareserv är ett stort problem i många länder.
Finanspolitik och penningpolitik

En stor del av budgetpropositionen handlar om finanspolitik, som är
ett styrmedel att använda för finansministern. Med finans menar man
oftast ungefär ekonomi eller pengar. Genom finanspolitiken kan man
via offentliga sektorns inkomster och utgifter påverka efterfrågan på
varor och tjänster i landet. Det gör man bland annat genom att höja eller
sänka skatter och investeringar eller transfereringar i den offentliga sek-
326
Motorvägsbygge mellan
Strömstad och norska
gränsen.
torn. Lägre skatter, höjda barnbidrag och satsning på stora vägbyggen
stimulerar efterfrågan på varor och tjänster och får ekonomins hjul att
snurra snabbare. Då säger man att regeringen för en expansiv ekonomisk
politik. Ett exempel var 2014 års statsbudget.
Om man gör tvärtom ocl1 i stället stramar åt budgeten, blir effekten
förstås den motsatta. Det kallas för att föra en kontraktiv politik. En
sådan använder makthavarna när konjunkturen är överhettad och man
behöver dämpa efterfrågan på varor och tjänster.
Somliga vill också se penningpolitiken som en del av finanspoliti-
ken. Men penningpolitiken handlar främst om att styra över ränteläget
i landet och numera sköts den uppgiften av Riksbanken, inte av poli-
tikerna. Riksbankens ekonomer arbetar helt självständigt och låter sig
inte påverkas av politiska påtryckningar från något håll.
327
. J --
En svår uppgift
Samhällsekonomin är som synes en viktig men komplicerad uppgift
att hantera för finansministern och finansdepartementets alla tjänste-
män samt för politikerna i regering, riksdag och kommuner. Det är lätt
att önska högre pensioner och barnbidrag, bättre skolmat, lägre hyra
samt billigare och bättre bostäder. Men om inte politikerna sköter lan-
dets ekonomi på ett bestämt och kunnigt sätt, så kan vi sluta drömma
om förbättringar. Då kan vi i stället tvingas se försämringar år efter år.
En sådan dyster utveckling skedde i det sydamerikanska Uruguay,
som tidigare än Sverige hade byggt upp en välfärdsstat med en till synes
stabil ekonomi. I mitten av 1900-talet sågs landet som en förebild för
övriga världen. Men under andra halvan av seklet föll allt mer eller
mindre samman. Uruguay blev för lång tid ett fattigt land, präglat av
misskötsel och blodigt våld. I dag har landet dock återhämtat sig relativt
väl. Exemplet visar dock att det inte finns något som garanterar att ett
lyckligt lottat land ska ha samma goda läge också om tio eller femtio år.
Sverige och övriga västvärlden har länge haft en enastående ekono-
misk och politisk utveckling. Vad som väntar vet vi inte. Det vi byggt
upp är skörare än de flesta vet om.
328
1. Vad är budgetpropositionen, och varför är den så

viktig?
2. Vilka är statens främsta intäktskällor?
3. Vilka är statens största utgiftsposter?
4. Vad är finansplanen?
5. Ibland underbalanseras statsbudgeten. Hur kan
politikerna tänkas motivera det?
6. Beskriv den svenska statsskulden. När blev den
huvudsakligen till och varför? Hur är den svenska
statsskulden i jämförelse med andra länder?
7. Vilka ger lån till svenska staten?
8. Varför bör ett land i längden helst ha en positiv bytes-
balans?
9. Vad är a) bytesbalans b) handelsbalans c) tjänsteba-
lans d) valutareserv e) penningpolitik) f) finanspolitik
g) expansiv statsbudget h) kontraktiv statsbudget?
Diskutera
Varför är vi vanliga medborgare och särskilt
politikerna så oense om vad som är rätt ekonomisk
politik?
Undersök
Ta fram information om den nu gällande statsbudgeten.
Vad anser du om den? Vad skulle du ändra på om du var
finansminister?
329
Kreditmarknaden
Kredit betyder lån och kreditmarknaden hanterar lån i olika former. Ett
absolut krav för en fungerande marknadsekonomi är att landet har på-
litliga och effektiva kreditinstitut, vilka ger lån till privatpersoner som
behöver det till exempel för att köpa bostad eller en ny bil. Men ännu
viktigare är det med lån till företagsamhet, exempelvis när någon vill
starta ett nytt företag eller göra kostsamma investeringar. När man talar
om krediter syftar man vanligen på banker.
En sorts krediter kallas obligationer. De kan bestå i att någon lånar
ut pengar till staten, till en kommun, eller till ett institut som i sin tur
lånar ut pengar till folk som vill köpa bostäder. Det kan också vara ett
stort företag som ger ut obligationer för att få in pengar till investeringar.
Långivaren får förstås ränta på det utlånade kapitalet. Villkoren för obli-
gationen framgår av ett speciellt skuldebrev.
Det finns olika slags obligationer. Tillsammans omfattar de mycket
stora belopp. Obligationerna hanteras främst av bankerna. Staten bjuder
också ut obligationer när den behöver tillskott i statskassan.
En av Sveriges första
sedlar från 1663. Den
motsvarade 25 daler
kopparmynt och gavs
ut av Johan Palmstruch.
Några år senare gick
banken i konkurs och
Palmst ruch dömdes till
döden men benådades
av kungen.
..
330
Ekonomi Kreditmarknaden
Riksbanken - bankernas bank

I varje land finns en statlig centralbank som har speciella uppgifter. I USA
heter den Federal Reserve. De viktiga beslut som fattas där följs av eko-
nomer och journalister över hela världen. Den amerikanska centralban-
ken är mäktigast av alla banker, och den påverkar hela världsekonomin.
Sverige har världens äldsta centralbank, Riksbanken. Den grundades
1668 av Johan Palmstruch, som kom från dåvarande Svenska Livland
(Lettland). Banken fick namnet Stockholm Banco och var först i Europa
med att trycka sedlar, vilket underlättade handeln. Men banken ham-
nade i svåra problem och gick omkull 1668. Då insåg man vilken nytta
det var med en bank, och därför köptes Palmstruchs bank av Sveriges
riksdag. Banken utvecklades sedan till att bli landets Riksbank.
Riksbanken lyder under riksdagen men arbetar sedan 1999 helt
självständigt. Bankens huvud uppgift är att se till att inflationen i landet
hålls under kontroll. Att penningvärdet minskar på grund av en allmän
prisstegring kallas för inflation. Inflationen ska vara låg och stabil, om-
kring 2 procent är målet.
Riksbanken ska också:

• ge ut sedlar och mynt
• sköta penningpolitiken, främst genom att besluta om reporäntan,
den ränta som också kallas för styrräntan, därför att den påverkar
andra bankers ränta
• främja och säkra ett säkert betalningsväsende i landet
• ansvara för guld- och valutareserven, som 2013 innehöll 125 ton
guld
• fungera som bankernas bank, och låna ut pengar till andra banker.
Kronan och ekonomin i gungning

Under finanskrisen 1991-1994 förlorade svenska Riksbanken förmågan
att försvara den fasta växelkurs som länge gällt. Med växelkurs menar man
det pris till vilket man kan växla en valuta mot en annan. En fast växelkurs
innebär att landets centralbank åtar sig att hålla växelkursen konstant. Före
finanskrisen hade kronans värde varit fast i förhållande till vissa viktiga
valutor som dollar, pund och tyska D-mark. Men utanför Sverige växte
misstron mot svenska kronan och svensk ekonomi. Man började speku-
lera i en svensk devalvering, alltså att Riksbanken skulle göra en nedskriv-
ning av kronans värde. Så hade skett tidigare, flera gånger på 1970-talet
och 1982. De som ägde obligationer i Sverige placerade om dem i något
annat lands obligationer. Det gjorde att mycket stora belopp plötsligt
strömmade ut ur landet. När det händer är det verkligen kris.
331
Riksbanken pressade upp räntan till orimligt höga nivåer för att
den höga räntan skulle hålla obligationerna kvar i Sverige. Det hjälpte
inte. I slutet av 1992 kunde Riksbanken inte längre försvara den fasta
växelkursen. IZronan fick i stället flyta fritt i den ekonomiska stormvåg
som svepte över landet.
Depreciering och devalvering

Detta ledde till att kronan deprecierades med 20 procent. Depreciering
betyder att en valuta sjunker i värde p å marknaden jämfört med andra
valutor, inte på grund av något beslut utan genom utbud och efterfrå-
gan. Devalvering har samma effekt, men devalveringar genomförs efter
beslut i Riksbanken.
Alltsedan 1992 har Sverige haft en flytande växelkurs, och kronans värde
växlar varje dag. Det märker den som planerar att semestra utomlands.
Kronans stora fall gav många aktörer ökade rikedomar, medan andra
drabbades av förluster. Det var generande för Sverige och landets le-
dande politiker.
Devalveringarna, liksom den stora deprecieringen, kan ses som tecken
på att ekonomin länge varit misskött och att bytesbalansen varit starkt
negativ. För att få till en nystart kan man då göra en devalvering, vilket
innebär att svenska varor blir billigare för utländska köpare. Detta gynnar
den svenska exporten, samtidigt som andra länder får svårt att sälja sina
produkter till Sverige. Devalveri11gen gör ju att kronans värde faller, vilket
i sin tur betyder att utländska varor blir mycket dyrare för svenska köpare.
Devalvering är ett svaghetstecken. Att devalvera en valuta fungerar
dessutom bara på kort sikt. Tar man inte itu med orsaken till proble-
men, kommer de tillbaka igen efter ett tag. Det har svenska ekonomer
och finansministrar lärt sig av dessa händelser.
Nu betonar alla vikten av att hålla ordning och reda i landets eko-
nomi. Det märktes tydligt under finanskrisen som drabbade USA och
Europa 2008. Sverige klarade sig bra tack vare stram hushållning. Många
andra ekonomier knäcktes av oerhörda problem, som tar många år av
umbäranden för att komma till rätta med.
Depreciering kan för övrigt gå snabbt, men den kan också pågå under
lång tid. Brittiska pundet har inte devalverats under senare år, men det
har ändå förlorat mycket i värde. Pundet har alltså deprecierats. Svenska
kronan har samtidigt apprecierats mot pundet. Kronan har alltså stigit
i värde gentemot pundet.
Samma negativa utveckling har dollarn visat gentemot bland andra
euron och svenska kronan. Att resa runt i USA för en svensk kostade
2013 nästan bara hälften av vad det kostade i slutet av 2001. Det berodde
på att dollarn hade försvagats så kraftigt mot svenska kro11an.
332
Riksbanken och räntan

År 2013 hade Riksbanken satt reporäntan till I procent. Det är histo-
riskt sett en mycket låg nivå. Vad vill man åstadkomma med en så låg
ränta? Reporäntan håller låneräntorna låga i hela Sverige, vilket väntas
underlätta för företag att låna till investeringar. Dessutom stimuleras
privatpersoner att låna exempelvis till 11y bil, och alla får bättre råd att
betala räntor på gamla lån. Riksbanken vill alltså bidra till att hålla eko-
nomins hjul igång. På så vis vill man motverka den höga arbetslösheten
och den svaga efterfrågan på varor och tjänster. I vilken grad det lyckas
ser man först om några år. Mycket beror på hur den ekonomiska krisen
utvecklas hos våra viktiga handelspartners i övriga Europa. Det som kan
hjälpa oss är att andra länder köper mer av våra produkter.
I ett läge där hjulen snurrar för fort, så att ekonomin i Sverige blir
överhettad, kan Riksbanken slå på bromsen genom att höja reporän-
tan. Samtidigt kan regering och riksdag exempelvis sänka bidrag och
skjuta upp stora statliga investeringar i vägar, järnvägar etc. för att på
så sätt minska efterfrågan i landet. Problemet är att gasa och bromsa i
rätt ögonblick, att använda bästa medel och att ta i lagom hårt. Detta
är oerhört svårt att hantera just i kritiska lägen, men lätt att se efteråt.
Riksbanken i Stockholm.
I
....jj
-
. ..
Så här uttryckte en ekonom de svårigheter som finansministern,

Riksbanken och andra har när det gäller att agera rätt: "Det är som att
köra en bil med fem olika bromsar och lika många gaspedaler och rattar.
Och instrumenten är lika många som piloten har i ett stort flygplan. Det
är alltså ett nästan omöjligt uppdrag att hålla det ekipaget på vägen. För
att lyckas krävs makalös skicklighet och ibland ren tur:'
Bankerna i Sverige
En bank sysslar dels med överföring av pengar mellan individer och
företag, dels med utlåning och inlåning. Inlåning är de pengar som till
exempel företag och hushåll sätter in på ett bankkonto, och som de får
så kallad inlåningsränta på.
Den första banken i Sverige grundades alltså redan 1656. Med tiden
växte nya banker fram, och i början av 1900-talet fanns ett myller av
banker runtom i landet. I dag har de flesta lagts ner, gått samman eller
köpts upp av en större bank. Processen pågår fortfarande. Den kontrol-
leras noga av regeringen och Riksbanken samt framför allt av Finansin-
spektionen, som är tillsynsmyndighet över banksektorn. Numera måste
en bank ha tillstånd från regeringen för att bedriva bankverksamhet.
Det händer att en bank råkar i svårigheter, nu som för 350 år sedan.
En risk är att låna pengar till enskilda personer eller företag, som sedan
varken kan betala räntorna eller återbetala lånen. Då gör banken en för-
lust. Vid stora finanskriser, till exempel den som började 2008, kan en del
banker råka riktigt illa ut. Svenska banker hade lånat ut stora belopp i de
baltiska länderna, där företag gick omkull på löpande band. De svenska
bankerna drabbades hårt, och man befarade att vissa kanske skulle gå i
konkurs. Så skedde inte, men det är en osäker och äventyrlig bransch.
Dock är bankerna generellt mycket lönsamma företag.
Sparbanker - spararnas bank

Ännu för femtio år sedan fanns en mängd sparbanker runtom i Sverige.
Många var små och fanns kanske bara på en enda ort. En sparbank skulle
inte drivas för att ge vinst. Den skulle i stället försöka förmå vanliga
människor att spara pengar och få ränta. Bankerna gav också lån till
sådant som de tyckte var värt att stödja. Bankpersonalen kände ofta de
flesta av kunderna.
I dag finns bara ett litet antal sparbanker kvar, exempelvis Spar-
banken Öresund, som är störst. På 1990-talet ombildades en stor del
av sparbankerna och blev bankaktiebolag. Det betyder att de blev af-
färsbanker, som riktade sig också till företag och som skulle ge vinst.
334
I
II
11
fI
I/ f
I
I
I. ,
/'
r%,
·,
, /
,
,,
, /
,,.,'
'
/
-
Senare gick de flesta av dem samman i en enda bank, som i sin tur gick
samman med Föreningsbanken och blev Föreningssparbanken. I dag
heter den Swedbank.
Föreningsbanker - böndernas banker

Jordbrukare hade tidigt gått samman i föreningar som drev så kallade
jordbrukskassor. Dessa fungerade som banker för böndernas behov.
Med tiden gick kassorna samman och blev så småningom en enda bank,
Föreningsbanken, som fanns i hela Sverige. Sedan gick alltså Förenings-
banken samman med Sparbanken och blev dagens stora Swedbank.
Affärsbanker- företagens banker

Redan tidigt fanns det i Sverige banker som kan kallas affärsbanker. De
var aktiebolag som drev bankverksamhet främst för företagens behov.
En del av dem var helt privatägda, exempelvis Enskilda banken. Den
ägdes i huvudsak av familjen Wallenbergs många företag. Ursprungligen
hette den Stockholms enskilda bank.
I dag finns en rad affärsbanker som inte bara riktar sig till företag
utan också till privatpersoner. Enskilda banken heter nu SEB, Skan-
dinaviska Enskilda Banken. Den är en stor bank med kontor runtom
i landet, liksom i Baltikum. SEB är ett aktiebolag men har fortfarande
nära anknytning till familjen Wallenbergs företag. Den vänder sig till
alla företag och privatpersoner.
Svenska Handelsbanken drivs som aktiebolag med en mängd små
och stora ägare. Banke11 startades på 1800-talet och är i dag en av
Sveriges största banker med verksamhet i en rad länder, till exempel
Storbritannien. Handelsbanken är en så kallad universalbank med ett
mycket brett utbud av tjänster förutom ren bankverksamhet. 1969
råkade banken i stora svårigheter, bland annat efter att ensidigt ha
satsat på att växa. Det skedde oftast genom köp av banker i Sverige
och utomlands. Men med en ny ledning och inriktning på lönsamhet
blev banken mycket framgångsrik och har sedan dess haft en stabil
position i Sveriges ekonomiska liv.
Nordea är Nordens största bank. Den har uppstått genom samman-
slagning av olika banker. I samband med bankkrisen 1992 köptes den
av statliga PI(-banken, som under en period var enda ägare. Sedan har
sammanslagningar och köp genomförts, och andra ägare har kommit
in. Så småningom sålde svenska staten merparten av sina aktier. De sista
7 procenten såldes 2013. "Staten ska kontrollera och styra banker, inte
äga dem", så sa regeringen då.
336
Nordea är en affärsbank med finska försäkringsbolaget Sampo som

störste ägare. Banken har, förutom i Norden, kontor i en lång rad länder
och har köpt banker bland annat i Ryssland.
Bland andra banker kan n ämnas Skandiabanken, Länsförsäkring-
ars bank, SBAB Bank och den IKEA-anknutna Ikano Bank. Också den
danska Danske Bank har många kontor i Sverige.
Hur bestäms räntan?

Den som tagit exempelvis bostadslån vet att räntan kan variera kraf-
tigt. En person kan få lån med 2, 1 procents ränta, medan en annan får
betala 3,2 procent. Ett år kan räntan ligga omkring 2,5 procent men ett
annat år kring 6 procent. Hur kan det vara så olika, och hur sätts räntan?
I princip handlar det som vanligt om utbud och efterfrågan. Det är
dock inte utbudet från det lokala bankkontoret som avgör. Numera kan
vi ta lån i Tyskland, Norge eller i ett annat land. Därför är det ränteläget i
Europa och världen i övrigt som sätter ramarna. Och ränteläget varierar
förstås beroende på dels hur läget generellt ser ut för ekonomin, dels
hur Riksbanken och andra länders centralbanker agerar.
Lånet klart!
När det råder lågkonjunktur är efterfrågan på pengar låg. Då är det få

som vill göra stora inköp eller investera. Man avvaktar för att se vad som
ska hända. Men utlånarna är desto mer villiga att låna till den nya bilen eller
huset. Bankerna slåss om kunderna, vilket gör att räntan blir låg. Samtidigt
ser Riksbanken till att reporäntan hålls nere för att stimulera ekonomin.
När högkonjunkturen rullar in blir det givetvis tvärtom. Efterfrågan
ökar på allt, och företage11 investerar för att kunna producera mer. Då
skjuter räntan i höjden. Därför varierar räntenivåerna från tid till annan.
Samma bank - olika ränta

Man kan också fråga sig varför en bankkund får låg ränta på sina lån,
medan en annan kund i samma bank måste betala högre ränta. Or-
saken kan vara att den ena kunden har en mycket god ekonomi och
anses viktig för banken, som vill knyta honom eller henne till sig. Den
andre låntagaren har kanske betydligt läge lön och verkar ha lite skakig
ekonomi. Eftersom banken tycker det är osäkert att låna ut pengar till
honom eller henne, sätter man en högre ränta. Det kan också hända
att banken inte alls vill låna ut pengar till personen i fråga. Räntan kan
alltså delvis bero på vem man är.
Till sist betyder det mycket hur skicklig och tuff man är på att för-
handla med banken. En person som behärskar spelet, har kontaktat
flera olika banker och kan spela ut deras erbjudanden mot varandra.
En annan person förhandlar inte alls utan accepterar genast bankens
förslag. Den senare sortens låntagare är ganska vanlig. Det gäller att vara
väl förberedd och driva sin sak klokt när man går till banken.
Räntegapet - vad är det?

Ibland behöver bankerna låna pengar från Riksbanken. För dessa lån
betalar de ränta, den så kallade reporäntan. I viss mån styr den ränte-
nivån på de lån som bankerna ger till sina kunder. Banken måste ta ut
högre ränta av kunderna än den själv betalar till Riksbanken. Det beror
på att banken förutom reporäntan också har kostnader för personal,
bankkontor och annat. Pengarna till detta får banken bland annat från
den ränta som kunderna betalar på sina banklån. Därför måste banken
hålla en högre räntenivå än Riksbanken. Skillnaden mellan bankens
inlåningsränta och utlåningsränta kallas räntegapet.
338
Professor Elinor Ostrom tar
emot Nobelpriset i ekonomi
av kung Carl XVI Gustav.
Vilka är ekonomerna?
Då och då hänvisar vi i den här boken till ekonomerna och vad de säger.
De får också stort utrymme i massmedierna, särskilt vid kriser. Men
vilka är de egentligen?
Finansministern är vanligen ekonom och har många ekonomer som
medhjälpare.
De stora affärsbankerna har speciella avdelningar för ekonomisk
analys. Och deras chefsekonomer figurerar ofta som experter i TV och
andra massmedier för att kommentera ränteläget, tillväxt, statsbudgeten,
skatteförändringar, förväntningar om framtiden osv. Bankens egna in-
tressen kan lätt påverka vad experten säger. Det är naturligt, men något
man som lyssnare bör vara uppmärksam på.
Också LO, näringslivets organisationer och andra arbetsmarknads-
organisationer har ekonomer som följer och kommenterar den ekono-
miska utvecklingen i landet. Om de är kunniga och särskilt vältaliga,
blir de ofta anlitade av massmedierna. Då får de ge sina prognoser om
vart landet är på väg, vilka problem som hotar och rekommendera sin
medicin. Man bör inte bli förvånad om det märks att de säger sådant
som kan gynna deras egen organisation.
339
Ytterligare en grupp är ekonomiska forskare, professorer och lärare

på universitet och högskolor. De akademiska ekonomerna är mer fria
från förväntningar och påtryckningar från olika organisationer och för-
väntas kunna uttala sig strikt vetenskapligt.
I grunden resonerar dock de flesta ekonomer på liknande sätt. Därför
är det inte förvånande att de ofta gör bedömningar som ligger nära var-
andra. Skälet är att de har ungefär samma utbildning var de än arbetar
och att de läser samma ekonomiska publikationer. Men att de skulle
springa i flock och tycka lika stämmer ändå inte. Ekonomi är ett kom-
plicerat ämnesområde. Därför är det vanligt att ståndpunkterna blir
olika i en rad frågor. Det gäller särskilt prognoser om den ekonomiska
utvecklingen. Också ekonomer kan ha lojaliteter och övertygelser som
påverkar hur de tänker och agerar. Ibland är de djupt oense.
Vissa kända ekonomer anser att Sverige borde gå med i EMU, Eko-
nomiska och monetära unionen, och införa euron också här. Det skulle
gynna Sverige, menar de. Andra ekonomer har den bestämda över-
tygelsen att det vore skadligt för Sveriges ekonomi om vi gick med i
detta monetära samarbete i EU. När finansministern redovisar årets
budgetförslag så kan alltså ekonomernas bedömningar vara mycket
olika. Några menar kanske att regeringen bör bromsa ekonomin, medan
andra tycker att gaspedalerna borde användas. Vissa ger i allt väsentligt
ministern sitt stöd.
Sammanfattningsvis kan man alltså konstatera att olika ekonomer
kan ha olika uppfattningar om hur landets ekonomi ska skötas. Orsaken
kan bland annat vara deras skilda politiska ideologier, respektive vilka
de representerar när de uttalar sig.
Man bör förstås lyssna på kunniga ekonomer och politiker med res-
pekt, men inte glömma att tänka själv och dra egna slutsatser. Och alla
vi vanliga invånare förväntas "rösta rätt" i valen och välja politiker som
vi bland annat tycker står för den bästa ekonomiska politiken. Trots att
många väljare är helt okunniga, väger deras röst ändå lika tungt som fi-
nansministerns. Sådana är demokratins villkor, och de vill vi nog inte
ändra på.
340
1. Vad är a) kredit b) obligation) c) Riksbanken

d) växelkurs e) depreciering f) devalvering g) inflation
h) reporänta i) finansinspektionen j) sparbanker
k) föreningsbanker I) affärsbanker m) lågkonjunktur
n) räntegap o) KPI p) flytande växelkurs?
2. Vilka uppgifter har Riksbanken?
3. Vilka uppgifter har övriga banker i Sverige?
4. Vad påverkar räntan på ett bostadslån?
5. Vilka är ekonomerna?
Diskutera
1. Vilka skäl kan det finnas för att devalvera? Vilka är
nackdelarna?
2. Varför är inte ekonomerna eniga om vad som är bäst
ekonomisk politik?
Undersök
Vilka var orsakerna till kronans och ekonomins problem
under 1980- och 1990-talen, med devalveringar och
depreciering?
341
Pengar, inflation och skatter
Vad är pengar?
Pengar, till exempel svenska kronan, har tre funktioner.
• Pengar fungerar som bytesmedel. För 15 kronor kan vi byta till
oss ett kilo äpplen eller två liter mjölk. Om det inte funnits pengar
hade vi fått byta varor med varandra i stället, och det är förstås väl-
digt otympligt. En sådan bytesmarknad hade man för länge sedan,
och lokalt förekommer den fortfarande på sina håll i världen. Det
är dock inte samma sak som när bilmekanikern lagar målarens bil
mot att målaren tapetserar om bilmekanikerns kök. Då handlar det
om att undvika skatt, och sådana handlingar är olagliga.
• Pengar är ett slags måttstock. I exemplet med äpplen och mjölk be-
rättar priset vilket värde de två varorna har i förhållande till varandra,
liksom till andra varor i butiken.
• Pengar fungerar som värdebevarare. Du kan arbeta ett par veckor
och tjäna 6 000 kronor efter skatt. Du sparar pengarna ett halvår
och köper en ny dator. Värdet av arbetet har alltså bevarats genom
Bakluckeloppis på Täby
galopp.
pengarna under de sex månaderna.
En man köper en bulle för
en miljard zambiska dollar.
Det är staten som genom Riksbanken ser till att det finns tillräckligt Und er ett antal år har
mycket pengar i ekonomin. Det handlar inte bara om hur mycket sedlar Zambia haft den högsta
inflationen i världen.
och mynt som finns utan också om hushållens bankkonton, som kan
användas för konsumtion.
Vad är inflation?
Med inflation menas vanligen att pengar förlorar i värde. Varför sker
det? Det traditionella svaret är att penningmängden ökar snabbare än
utbudet av varor och tjänster. Det kan ske genom att bankerna skapar
krediter. Det kan också inträffa när staten genom Riksbanken sätter igång
sedelpressarna, kanske för att täcka underskott i statskassan.
Inflation kan också uppstå om importvarorna stiger i pris, till exempel
när oljepriset höjs kraftigt. Då blir transporterna dyrare. Det kompen-
serar företagen genom att höja priserna. Då kräver de anställda högre
löner. Så är inflationsspiralen i gång.
343
Ekonomi Pengar, inflation och skatter
Det finns också andra faktorer som kan skapa inflation:

• Vid utpräglade högkonjunkturer vill konsumenterna ofta köpa mer
än vad producenterna kan producera. Efterfrågan blir alltså högre än
utbudet, vilket leder till att priserna stiger. Då inträffar en så kallad
efterfrågeinflation.
• Om produktionskostnaderna ökar, till exempel därför att lönerna
höjs, stiger också priset på produkterna. Då uppstår en så kallad
kostnadsinflation.
Varför är inflation skadligt?

Hög inflation leder till omfördelning av förmögenheter. Den som ex-
empelvis lånat en summa pengar för att köpa en villa, kan vid hög infla-
tion se hur priset på villan snabbt höjs. Lånesumman påverkas däremot
inte. Om inflationen under ett antal år sammanlagt blir SO procent, så
innebär det att villaägaren bara behöver betala tillbaka halva värdet av
lånesumma11 till banken. Det blir alltså en vinst för villaägaren. Men
den som bor i hyres bostad får inga sådana fördelar.
Inflationen skapar dessutom osäkerhet för de marknadsaktörer som
inte kan förutse kraftiga svängningar av inflationen. Den som då sätter
in ett stort belopp på banken, kan riskera att se värdet minska om in-
flationen blir hög. Och den som för samma belopp köper en fastighet
kan, som vi såg, tjäna på att låna till köpet.
Politikerna försöker ibland bekämpa inflationen genom att införa
prisstopp och lönestopp. Det kan visserligen se effektivt ut, men det löser
inte orsakerna till inflationen. Det fördröjer den men stoppar den inte.
Effekten blir större när staten stramar åt finanspolitiken genom att
l1öja skatterna och minska de offentliga utgifterna. Eller när Riksban-
ken höjer räntan. Det sänker efterfrågan och prisstegringen dämpas.
Inflationen återspeglas i KPI, konsumentprisindex. l{PI beräknas
och publiceras månadsvis av Statistiska centralbyrån, SCB. Indexet
anger prisutvecklingen för den privata konsumtionen i landet år för år.
År 1830 var KPI 62,8. 2011 hade KPI stigit till hela 4 450.
Med hjälp av statistiken kan man räkna ut vad en limpa bör ha kostat
under olika år, om man bara vet vad den kostar i dag.
Skatter, skatter, skatter ...

Skatter är en fråga som engagerar de flesta av oss, eftersom de berör oss
personligen. Så var det redan på Gustav Vasas tid. Då klagade folket hög-
ljutt och gjorde uppror mot de höga skatter som kungens fogdar krävde
in till staten. Den tidens skatter var dock ingenting jämfört med vår tids
344
Sommarjobbet ger låg
skattetryck. Det har sedan 1970-talet varit högst eller bland de högsta lön, men i stället behöver
man inte betala skatt.
i världen. Men så får vi också en l1el del tillbaka av de pengar vi avstår i
skatt. Hur ser då skattesystemet ut i dag?
Direkta skatter
Den som har lön betalar skatt till stat och kommun. Löneskatten dras
direkt. Varje månad betalar arbetsgivaren in summan till Skattemyndig-
heten. De flesta betalar drygt 30 procent av lönen i skatt. Men exempel-
vis pensionärer och studerande som arbetar på loven, betalar mindre.
Pengarna går främst till kommunen och landstinget.
Den som har tillräckligt hög lön ska även betala 20 procent i stats-
skatt på den månadslön som överstiger cirka 35 000 kronor. Har man
över SO 000 i månadslön, ska man dessutom betala ytterligare S procent
i skatt. Också den direkta skatten betalar arbetsgivaren in till statskassan.
Den skattskyldige betalar skatt för alla inkomster, även inkomst av
kapital. Det kan vara inkomster i form av räntor, avkastning på aktier eller
vinst från försäljningen av en fastighet. De skatterna går direkt till staten.
Varje år skickar vi in en inkomstdeklaration, och med utgångspunkt
från den räknar skattemyndigheten ut exakt hur hög skatten ska vara.
Ibland får man pengar tillbaka, men arbetsgivaren kan också ha dragit
av för lite i skatt. Då får man själv betala in det som fattas.
345
Skatt till kommuner och landsting

På de inkomster vi har betalar vi också en så kallade kommunalskatt.
Där ingår skatt både till kommunen och till landstinget. Kommunal-
skatten utgör omkring 31 procent av lönesumman, beroende på i vilken
kommun man bor. Skatten betalas in av arbetsgivaren.
Till kommunen
Ungefär 20 av de cirka 30 procenten som vi betalar i kommunalskatt
går till kommunen. Skatten beslutas av kommunfullmäktige i varje
kommun. Pengarna används till skola, förskola, äldreomsorg, försörj-
ningsstöd eller socialbidrag, parker, idrottsanläggningar, vattenverk
och ledningar, avlopp och reningsverk, vägar och gator, snöröjning osv.
Kommunalskatten är alltså en direkt skatt.
Till landstinget
Ungefär 10 procent av kommunalskatten går till landstinget. Den skat-
ten beslutas av landstingsmötet. Ledamöterna där har, liksom kom-
munfullmäktiges ledamöter, röstats fram i de allmänna, politiska valen.
Landstingets huvuduppgift är att organisera och styra över sjukhus och
annan sjukvård i kommunen.
Skatt till kyrkan

Alla som tillhör Svenska I{yrkan betalar en kyrkoavgift, som dras från
lönen. Avgiften är omkring 1, 20 kronor per intjänad hundralapp. Den
som tjänar 400 000 per år betalar alltså cirka 4 800 kronor till kyrkan.
Personer som inte är medlemmar i kyrkan betalar en liten begravnings-
avgift, som går till skötseln av kyrkogårdar och andra begravnings-
platser.
Reningsverk; en uppgift
tör kommunen.
346
Den här dagen b lir det

höga kostnader för snö-
röjning . Vem betalar?
Indirekta skatter
Arbetsgivaravgift och bolagsskatt
En indirekt och stor skatt är arbetsgivaravgiften. Den kallas visserligen
avgift, men i själva verket är den en skatt som arbetsgivaren betalar in
till staten. Staten använder pengarna till pensioner och sjukförsäkring.
För närvarande är avgiften nästan en tredjedel av lönesumman. Det
handlar alltså om väldiga belopp som staten får in.
Företagen betalar dessutom bolagsskatt till staten på den vinst de
gör. Tidigare var bolagsskatten mycket hög, upp till 52 procent. Sedan
liar den sänkts steg för steg och är för närvarande 22 procent av vinsten.
347
Moms och punktskatter

En stor skatteintäkt för staten är skatten på konsumtion. Det är mer-
värdesskatten, ofta kallad moms, som läggs på varor och tjänster och
som betalas av köparen. Men det är inte vi som köpare som betalar in
momsen till staten. Det gör i stället butiken som sålt glassen eller snicka-
ren som byggt om vår trappa.
På de flesta varor är momsen 25 procent, men på till exempel böcker
eller konserter betalar vi 6 procent. När vi bor på l1otell, går på restau-
rang eller köper mat i livsmedelsaffären får vi betala 12 procent i moms.
Momsen är alltså en indirekt skatt, och med den betalas ungefär 20
procent av den offentliga sektorns kostnader.
Förutom moms tar staten dessutom ut speciella punktskatter. I det
fallet handlar det om produkter som inte ses som nödvändiga. Punkt-
skatterna är mycket höga. De berör bland annat tobak och alkohol.
Men också bensin ocl1 diesel är belagt med punktskatt, vilket gör även
nödvändiga arbetsresor betydligt dyrare.
Fastighetsskatt - bra eller dålig?

Tidigare hade Sverige skatt på fastigheter, både mark och byggnader. Den
skatten kunde vara mycket hög ocl1 blev därför impopulär. När priserna
på hus sköt i höjden, ökade skatten i samma fart. Det hände då att folk
inte hade råd att bo kvar i sina villor och fritidshus. Särskilt gällde det
l1us där man hade utsikt över vatten. Då fick man betala en betungande
extraskatt för vad som kallades "sjöutsikt': Extraskatten kunde handla
om tiotusentals kronor eller mycket mer. Denna skatt var vi i Sverige
ensamma om i världen.
År 2008 avskaffade den borgerliga regeringen fastighetsskatten för
bostäder. I stället infördes en jämförelsevis låg fastighetsavgift. 2013
var fastighetsavgiften högst 6 825 kronor per år för ett småhus, som en
villa eller ett fritidshus.
Den som säljer sin bostad med vinst ska betala 22 procent av vinsten
i skatt. De ökande bostadspriserna har gjort den här skatten till en allt
viktigare inkomstkälla för staten.
Förmögenhetsskatt
Tidigare hade Sverige förmögenhetsskatt för den som ägde mycket pengar
eller fastigheter. Den skatten drabbade förstås särskilt rika personer. En
del av dem flyttade därför över sina miljontillgångar till andra länder,
348
där den typen av skatt inte fanns. Det innebar att somliga, trots att de
faktiskt var miljardärer, inte betalade någon förmögenhetsskatt alls.
2007 avskaffade den borgerliga regeringen även förmögenhetsskat-
•
ten. Ar för år har sedan de förmögna i ökande grad fört hem sina till-
gångar till Sverige, där pengarna kan investeras i företag och göra nytta
i den svenska ekonomin.
Jobbskatteavdrag
Efter det att den borgerliga regeringen tillträdde 2006 införde den en
rad så kallade jobbskatteavdrag. De innebar att de som hade arbete och
lön fickskatten sänkt. Det ska löna sig att arbeta, ansåg de borgerliga. De
pekade på att det under socialdemokratiskt styre knappt gjorde någon
skillnad på om man arbetade eller levde på bidrag. Man hade ungefär
lika mycket pengar att använda i vilket fall.
Syftet med jobbskatteavdragen var också att få fler att anstränga sig
för att få ett jobb i stället för att leva på bidrag. I vilken grad det blev så
tvistas det om.
De höga priserna på Systembolaget beror på höga punktskatter.

1. Vad ära) pengar b) efterfrågeinflation c) kostnadsin-

flation d) direkt skatt e) löneskatt f) inkomstdeklara-
tion g) arbetsgivaravgift h) bolagsskatt i) punktskatt
j) moms k) fastighetsskatt I) förmögenhetsskatt m)
jobbskatteavdrag n) kommunalskatt o) statsskatt p)
kyrkoavgift?
Diskutera
1. Vilka negativa effekter har inflation?
2. Vilka möjligheter har politiker och andra att bekämpa
inflation?
3. Vilka för- och nackdelar har fastighetsskatt och
förmögenhetsskatt?
Undersök
1. Vilka effekter fick jobbskatteavdragen som de bor-
gerliga regeringarna genomdrev efter 2006?
2. Hur skiljer sig skattepolitiken mellan de politiska
partierna?
350
Tillväxt och konjunkturer
Ända sedan industrialismens barndom för omkring två hundra år sedan

har den ekonomiska utvecklingen i världens marknadsekonomier kän-
netecknats av två företeelser: Kon mjölkas av en
helautomatisk mjölk-
• ekonomisk tillväxt ningsrobot.
• ständiga konjunktursvängningar.
Industrialiseringen och marknadsekonomin har

medfört en utveckling av välstånd på ett sätt som
ingen hade kunnat drömma om. I exempelvis Sve-
rige drabbades folk av svår svält vissa år. Den sista
svältperioden härjade så sent som 1867. Detta
trots att mer än 80 procent av befolkningen arbe-
tade med jordbruk och producerade livsmedel. I
dag är knappt en procent av invånarna bönder, men
de producerar mer livsmedel än vi själva behöver.
Vi lever i ett överflödssamhälle, och det är främst
industrins och teknikutvecklingens förtjänst.
Ekonomi Tillväxt och konjunkturer
BNP per capita i Sverige

Kronor
400 000
350 000
300 000
250 000
200 000
150 000
100 000
BNP-utvecklingen
50 000
i Sverige 1950 1960 1970 1980 1990 2000
Hur mäts utveckling och välstånd?

Som diagrammet visar har ökningen av varor och tjänster utvecklats
ofantligt sedan 1900-talets början. Tabellen redovisar utvecklingen av
BNP per capita år för år. BNP, eller bruttonationalprodukten, är som
tidigare nämnts det sammanlagda värdet av varor och tjänster i ett land
under en viss tid. Vanligen avser man ett år. Capita betyder huvud och
avser BNP uppdelad per invånare.
BNP är egentligen ingen bra mätare för utveckling och välfärd,
vilket följande är ett exempel på: Ett företag producerar skräpvaror och
förgiftar sjöar. Följden blir att andra företag tvingas satsa stora belopp
och ansträngningar på att städa upp efter nedskräparen. Ändå bidrar
allt detta till att BNP ökar. Det ser kanske bra ut i statistiken, me11 ing-
enting vettigt produceras ju.
BNP ser ingen skillnad på om ett land producerar bröd eller kanoner.
BNP säger heller ingenting om fördelningen av resurser inom landet. Är
tillgångarna jämnt fördelade? Eller är ett fåtal invånare stormrika, medan
andra lever i fattigdom? Är en del av landet gynnad, medan medborgare
har det sämre i en annan landsdel? Om sådant ger BNP inga besked.
Svartjobb och oavlönat arbete syns inte heller i BNP.
Man har försökt lansera "grön BNP" som ett alternativ. Då tar man
hänsyn till om det är nyttiga eller skadliga produkter som skapas. Man
undersöker om tillväxten är hållbar och väger tillväxtens siffror mot de
skador som produkterna åstadkommer.
Bland annat inom FN försöker ma11 använda ett annat sätt att mäta väl-
stånd i ett land. Det måttet kallas HDI, Human Development Index. I det
väger man samman BNP med utbildningsnivå och förväntad livslängd.
352
Sverige i välståndsligan
Luxemburg
Norge
Schweiz
USA
Australien
Österrike
Irland
Nederländerna
Sverige
Danmark
Kanada
Tyskland
Belgien
Finland
Island
Storbritannien
Frankrike
Japan
Italien
Nya Zeeland
Spanien
Sydkorea
Israel
Slovenien
Tjeckien
Grekland
Portugal
Slovakien BNP per capita i ett antal
Estland
Chile länder. Sverige låg tidigare i
Polen topp men har under senare
Ungern
Mexiko årtionden halkat ner.
Turkiet
Kina
20 000 40 000 60 000 80 000 100 000 USD
Men BNP är lättare att få fram och använda än någon annan måttstock.
Därför gillas den och används av ekonomer och politiker världen över.
På 1900-talet ökade Sveriges BNP per capita mer än 13 gånger. Under
senare år har ökningen avtagit. Vissa år har den till och med minskat. På
längre sikt har dock produktiviteten inom både jordbruk och industri
ökat ofantligt. Förklaringen är bland annat modern teknik och allt kun-
nigare arbetskraft. Utan handel och kunskapsutbyte med andra länder
hade inte denna utveckling varit möjlig.
Entreprenörer driver på utvecklingen

Den snabba utvecklingen av Sveriges ekonomi har inte skett av sig självt.
Ekonomerna pekar bland annat på entreprenörernas avgörande roll. Be-
gåvade, kreativa och företagsamma personer har utarbetat nya tekniska
metoder och uppfinningar. De har ständigt sett nya affärsmöjligheter.
Tillsammans har dessa personer fått stor betydelse för den ekonomiska
utvecklingen. En av många entreprenörer var Gustaf de Laval ( 1845-
1913). På 1870-talet utvecklade han separatorn och ångturbinen, vilket
resulterade i framgångsrika företag som finns kvar än i dag.
353
Vissa entreprenörer i Sverige var inte uppfinnare utan företagare som

fantasifullt använde pengar och känd kunskap. En del startade sågverk
drivna av ångmaskiner. Andra byggde upp pappersfabriker, järnbruk
och verkstadsföretag.
Samtidigt effektiverades jordbruket med hjälp av slåttermaskiner,
traktorer, skördetröskor och nya och bättre grödor och metoder. Det
gjorde massor av jordbruksarbetare arbetslösa. De flesta fick efter hand
arbete i de tusentals industrier som entreprenörerna skapade, medan
andra flyttade till USA.
Så förvandlades Sverige på kort tid till en framgångsrik industrina-
tion med stor export av produkter, som gjorde att rikedomar strömmade
in också från andra länder.
Katastrofen slår till

Även om vi har haft ekonomisk tillväxt sett över en lång period, så har
den inte varit jämn. Tillväxten har varit stark under några år. Då har vi
haft högkonjunktur när hjulen snurrat snabbt. Sedan har det följt några
Panik efter kraschen på år av lågkonjunktur med hög arbetslöshet. Ekonomin har hankat sig
Wall Street. Människor fram i låg fart eller rentav backat.
stormar en bank för att få
ut sina pengar.
'-' ..1rI . _ - ~
Ä "'-,-," µc
•
•
Varför utvecklingen varierar på det sättet har man inga riktigt bra
svar på. Man har på olika sätt försökt förstå hur man ska förhindra låg-
konjunkturerna, men hittills har det inte lyckats särskilt bra. Det har
Europa upplevt i nutid från och med det omskakande krisåret 2008.
Tidigare har det inträffat betydligt värre perioder.
I USA hade den ekonomiska utvecklingen gått snabbt efter första
världskrigets slut 1918. USA tog över Storbritanniens roll som världens
ledande industriland, och börsen på Wall Street i New York blevvärlds-
ekonomins hjärta. Bilar byggdes på löpande band och blev var mans
egendom. Överallt i landet anlades vägar och motorvägar. Radion upp-
fanns och snart fanns radioapparater i varje hem. Filmkonsten och tek-
niken utvecklades snabbt, och amerikanska filmer spreds i hela världen.
Optimismen var gränslös, allt såg ljust ut inför framtiden. Man talade
om "det glada tjugotalet". Alla väntade sig att den otroliga utvecklingen
skulle fortsätta länge, eller för alltid.
0
Ar 1929 steg kurserna på börsen i New York särskilt snabbt. Många

drogs med i börsyran och satsade allt de kunde för att bli rika på de
"fantastiska" uppgångarna. Banker erbjöd lån till aktieköp, och allt-
för många tog stora lån och köpte aktier. Men det var en börsbubbla
som hade blåsts upp, och efteråt är det lätt att se att den var på väg att
spricka.
Panik på Wall Street

Så en dag i oktober 1929 hände det som ingen hade kunnat förutse eller
ens tänka. Aktiekurserna på aktiebörsen på Wall Street rasade nästan
som i fritt fall, och raset fortsatte dagarna efteråt. Alla ville snabbt sälja
för att rädda vad som räddas kunde. Men vem ville köpa i det läget? Det
blev ren panik, och på en enda dag föll börskurserna med 40 procent.
Privatpersoner förlorade sina besparingar, och företag och banker gick
omkull. Miljoner anställda blev plötsligt arbetslösa och utan inkomst.
Många ficklämna sina hem och gårdar när de inte längre kunde betala lå-
neräntorna. De ljusa utsikterna i ekonomin blev på några dagar nattsvarta.
355
En amerikansk skämtare
och skådespelare sägs
under depressionen ha
berättat från teaterscenen
att han hade olyckliga
vänner som förlorat mil-
joner dollar och nu var
utblottade och förkros-
sade. Och humoristen
fortsatte: "Jag hade tur,
jag förlorade bara tusen
dollar. - Jag hade inte
mer." Men andra kunde
hålla sig för skratt.
Den stora depressionen

IZraschen på Wall Street spreds till andra länder och drabbade alla mark-
nadsekonomier. Amerikanska banker och privatpersoner hade lånat ut
stora summor pengar till Tyskland och andra länder. Nu krävde ameri-
kanerna att få tillbaka sina lån. Tyskland fick mycket stora problem som
kom att bestå under första halvan av 1930-talet. Tyska pengar förlorade
så mycket i värde att det till slut krävdes miljoner mark för att köpa
några ägg. Den katastrofala utvecklingen och desperationen utnyttjade
Hitler. Han lyckades komma till makten just som utvecklingen i USA
och Europa sakta började vända.
Denna extrema lågkonjunktur brukar kallas "den stora depres-
sionen". Mycket långsamt fick utvecklingen fart igen, före och under
andra världskriget. Sedan dess har det varit flera lågkonjunkturer, men
ingen av samma förödande slag som den stora depressionen. Det kan
vara värt att notera att depressionen inte drabbade det kommunistiska
Sovjetunionen. Där rullade allt på som vanligt med Stalin som en allt
grymmare diktator.
356
Grundorsaken till depressionen var inte börskraschen i New York.

D et fanns obalanser och brister i ekonomin både i USA och i andra
marknadsekonomier. En djup lågkonjunktur hade med säkerhet inträf-
fat förr eller senare, men knappast så dramatisk och svår.
Keynes teori
Den brittiske ekonomenJohn Maynard l{eynes lanserade 1936 en teori
om hur stater kunde agera för att ta sig ur eller åtminstone lindra en låg-
konjunktur. Hans teori kom att få stor betydelse, och de många försöken
att tillämpa den i olika länder brukar kallas för keynesianism. Den vikti-
gaste punkten är att staten bör föra en expansiv politik vid lågkonjunktur.
Det innebär att man med hjälp av främst finanspolitiska åtgärder ökar
efterfrågan på varor och tjänster, vilket i sin tur höjer sysselsättningen.
( Se även Finanspolitik och penningpolitik, s. 326.)
Detta var ingen helt ny tanke, men Keynes hade en genomtänkt
motivering för hur och varför staten skulle ingripa för att överbrygga
konjunktursvängningar. Den väldiga Hooverdam-
men i Coloradofloden i USA
invigdes 1936.
I USA hade president Roosevelt redan 1933 satt igång med sin
berömda "New Deal", som råkade sammanfalla med Keynes tankar.
Roosevelt ville genom statliga insatser höja efterfrågan i ekonomin. Det
gjorde han genom att starta stora projekt, som att bygga dammar och
andra kraftstationer. Dessutom såg han till att arbetslösa fick under-
stöd och att jordbrukare fick bidrag, för att de skulle kunna fortsätta att
producera och ha pengar att konsumera för. I vilken grad detta hjälpte
ekonomin är dock omdiskuterat.
Efter några år hade arbetslösheten i USA minskat betydligt. Men full
fart i den amerikanska ekonomin blev det inte förrän USA gick med i
andra världskriget och satte fart på krigsindustrin. Då blev det snart brist
på arbetare, som bland annat skulle ersätta de 11 miljoner män som hade
tagits ut till armen. Och industrin fick producera för allt vad tygen höll.
På liknande sätt var det i Tyskland och andra europeiska länder, där
upprustningen stimulerade ekonomierna. Hitler lät bygga motorvägar för
att snabbt kunna flytta trupper, stridsvagnar, vapen och förnödenheter
under de kommande krig som han hemligen planerade. I den en tyska
vapensmedjan i Ruhrområdet gick produktionen på högvarv. Järnmalm
fick man köpa från Sverige, som fick stora inkomster av malmen också
senare under andra världskriget.
Keynes var alltså varken först eller ensam om att rekommendera
statliga ingripanden för att snabbare komma ur lågkonjunkturer eller
till och med förhindra dem. Men l(eynes utvecklade tankarna till en
komplicerad teori som åtskilliga regeringar sedan har försökt prakti-
sera, särskilt under socialdemokratiskt styre. Andra förkastade hans
ideer redan från början och ville att marknadskrafterna skulle styra fritt.
Också i dag är ekonomer och politiker oense om hur väl Keynes
teori fungerar i verkligheten. Men ett är klart: lågkonjunkturer och hög-
konjunkturer avlöser fortfarande varandra och skapar stora problem i
världen. Fortfarande vet ingen hur man bäst ska kunna förhindra eller
rejält mildra de ekonomiska svängningarna.
Växlingar och kriser i Sverige

Även i Sverige föll börsen åren efter 1929. Företag gick i konkurs och
arbetslösheten bet sig fast på hög nivå.
Den internationellt kände svenske finansmannen Ivar IZreuger, kallad
Tändstickskungen, ägde en mängd tändsticksfabriker. De producerade
inte mindre än 7 S procent av alla världens tändstickor. Kreuger ägde
dessutom ungefär 200 andra företag, bland annat i byggbranschen.
Kreugerkoncernen drabbades tungt av kraschen i New York och senare
i Europa. Och trots att Kreuger var en skicklig företagsledare och finans-
358
Ivar Kreuger.
man blev problemen oöverkomliga. Hans koncern gick i konkurs med

dunder och brak och drog andra med sig. Kreuger tog sitt liv i Paris 1932,
kort innan den svenska ekonomin började förbättras.
Men Sverige klarade sig genom depressionen betydligt bättre än
de flesta andra länder. Redan i mitten på 1930-talet var ekonomin åter
i gång som tidigare. Till det bidrog en stor devalvering. Kronans värde
skrevs alltså ner, vilket gjorde att svenska produkter blev billiga utom-
lands och att exporten gynnades starkt.
Sedan dess har konjunkturerna växlat här liksom i a11dra länder. På
1950- och 1960-talen var tillväxten särskilt stark i Sverige. Den perio-
den brukar kallas "rekordåren". Medan Europa var sönderbombat vid
andra världskrigets slut, hade Sverige sin industri intakt. Det innebar
att företagen genast kunde börja sälja exportprodukter som de a11dra
länderna saknade. Sverige fick brist på arbetskraft, och företagen skick-
ade ut representanter till Italien, Turkiet och andra länder för att få hit
unga arbetare. Från Finland och övriga Norden kom folk i tusental för
att arbeta i de svenska industrierna.
Men den goda tiden tog slut. År 1977 sjönk BNP i Sverige och lan-
dets ekonomiska motorer hackade.
Orsaken var bland annat att regeringen under 1970-talet höjde skat-
359
•
...'
•
•
'
••
----
' ()
•
.J
~
,;;-
,,,
•
. --
'
.;,,-....--,
/
• •1
.• ,
•
•
•
.•
• • •
••
Bensinhamstring under
oljekrisen 1973- 74.
Tyska bilister har åkt t ill terna och genomförde dyrbara reformer av välfärden i en takt som vi
Danmark för att köpa
bensin och diesel. inte längre hade råd med. I mitten på decenniet gjordes också en kraf-
tig höjning av arbetsgivaravgifterna, samtidigt som arbetsmarkt1adens
parter tillät alltför stora löneökningar.
Nu hade också de krigsdrabbade länderna i Europa fått igång sina
industrier igen, och konkurrensen ökade. Uppvaknandet blev chock-
artat för Sverige.
Till detta kom ytterligare ett problem utifrån. De oljeproducerande
länderna hade bildat en kartell, OPEC. l(artellen var en maktfaktor
som kunde bestämma både oljepriset och hur mycket olja som skulle
produceras. 1973 höjde O PEC priset på olja dramatiskt, och den första
så kallade oljekrisen utlöstes. Detta skapade i sin tur stora störningar i
världsekonomin.
360
Vad skulle regeringen nu göra?

Arbetslösheten växte, och för att få råd med de ökande utgifterna höjde
regeringen och kommunpolitikerna skatterna. Tidigare hade man kunnat
höja skatterna utan större problem. Men nu ledde detta till att hushål-
len fick mindre att handla för. Då kunde företagen inte sälja lika mycket
som tidigare, och fler blev arbetslösa. Inflationen ökade och åt upp lö-
nehöjningarna. Löner, priser och skatter steg. Och eftersom svenska
produkter blev dyrare, minskade exporten. Sverige förlorade marknads-
andelar och blev fattigare.
Vad skulle regeringen nu göra? Politikerna valde att betala en del av
lönerna för de anställda i konkurshotade företag. D et stämde inte alls
med Keynes teori om att stimulera ekonomin när det var lågkonjunktur.
Nu höjde regeringen i stället skatterna. Samtidigt tillät man höga löne-
l1öjningar. Metoden hjälpte inte. Sverige var inne i en ond cirkel med
inflation, höjda löner och skatter och sjunkande produktion.
Bytesbalansen hade stora underskott Även på 1980-talet gick by-
tesbalansen med underskott. För att tillfälligt klara ekonomin lånade
regeringen mer för varje år. Det var nu som statsskulden började växa.
Politikerna lät transfereringarna öka, särskilt pensioner och andra so-
cialförsäkringar. På bara fem år, från 1985 till 1990, dubblerades kost-
naderna för sjukförsäkringar och förtidspensioner.
Dessa kostnader måste bäras av alla som betalar skatt. Alternativet
blev att låna pengar och skjuta upp betalningarna till kommande gene-
rationer. Under sexton år ökade statsskulden från knappt 200 miljarder
till mer än 1 400 miljarder kronor.
Inflationen var ett gissel, ofta låg den på cirka 8 procent. 1980 nådde
den rekordhöga 13,8 procent. Det var illa, overkligt illa. Man kan förund-
ras över att politikerna lät detta hända. I dag har Riksbanken som mål att
hålla inflationen på omkring 2 procent, och vid det håller man benhårt fast.
Dessutom devalverade regeringen svenska kronan 1981 och 1982
med sammanlagt 26 procent. Att sänka kronans värde löste förstås inte
problemen, utan fungerade mer som en iprentablett mot svår huvudvärk.
Den lindrar för stunden, men tar inte bort orsaken. Politikerna visste
mycket väl att devalveringar nästan aldrig lönar sig i längden, men de
såg ingen annan möjlighet.
Obefogad optimism
Den efterföljande högkonjunkturen, som varade in på 1980-talet, kom
till hjälp och ekonomin fick allt högre fart. Som vi tidigare såg innebar
det också att inflationen, lönerna och priserna steg. Men det skrämde
inte aktörerna p å den ekonomiska marknaden. Det var lönsamt att låna
361
pengar. Man fick dra av räntekostnader11a i deklarationen, samtidigt

som inflationen gjorde att lånesumman minskade. Det kunde till och
med vara lönsamt att låna.
Folk köpte bostäder för lånade pengar och priserna steg. Det köptes
bilar, båtar och "lyxvaror" som aldrig förr. Många köpte också aktier
och kurserna steg stadigt. Det som skedde påminner om USA 1929.
Många trodde a11ingslöst att den glada och uppblåsta "högkonjunktu-
ren" skulle bli långvarig, och optimismen var åter stark i landet. Men de
grundläggande problemen bestod. Sveriges ekonomi var inte i balans.
Som nation hade vi större utgifter än inkomster. Politikerna lånade,
och många väljare tyckte tydligen att allt verkade fungera ganska bra.
Den glade optimisten på

Tarotkortet är på väg rakt ut i THE FOOL.
avgrunden, men han märker
det inte. Hunden däremot ...
362
Skattereform och kaos

Ekonomer och ledande politiker visste att djupgående förändringar var
nödvändiga. De enades över partigränserna, och 1990- 1991 genomdrevs
en skattereform där bland annat ränteavdragen skars ned kraftigt. Nu var
det låntagarna som fick betala räntorna, tidigare hade staten i princip
gjort det. Det blev dyrt att låna pengar. I stället blev det bättre att spara.
Skattereformen ansågs klok, men kaos utbröt, åtminstone på kort
sikt. Bankerna ville ha tillbaka de pengar som de hade lånat ut. Men
största delen av lånen hade placerats i fastigheter, och nu sjönk priserna
som tunga stenar i vatten. Låntagarna kunde inte betala sina lån, och
bostäderna kunde köpas för en bråkdel av vad de tidigare hade kostat.
Konkurserna ökade explosionsartat, till och med bankerna var hotade.
Skattereformen var väl motiverad, men den räckte inte för att bota den
sjuka ekonomin. Mycket mer krävdes.
Det var nu och åren närmast som statsskulden ökade som allra värst.
Hade Sverige varit ett företag, så hade konkursen för länge sedan varit
ett faktum. Men en stat kan inte lika lätt förklaras i konkurs. Man kan
inte avskeda medborgarna och lägga ner landet.
Arbetslösheten var hög, omkring 8 procent, och ytterligare flera
hundra tusen andra var egentligen arbetslösa men var placerade i så
kallade arbetsmarknadspolitiska åtgärder. De producerade ingenting
men fick pengar av staten.
Hårda tag gav resultat

Insiktsfulla bedömare var överens om att svensk ekonomi hade varit miss-
skött under många år, och att den utvecklingen inte fick fortsätta. Från
1994 till 2006 var Göran Persson socialdemokratisk finansminister och
senare statsminister. Både han själv och andra anser att det var han som
till sist med hårda nypor redde upp landets ekonomi i grunden. I varje fall
sanerades svenska ekonomin vid den här tiden. Det skedde bland annat
genom höjda skatter och kraftiga nedskärningar i de offentliga utgifterna,
bland annat socialbidrag, sjukersättningar och förtidspensioneringar.
IZritiken blev hård, både från det egna partiet och från dem som kände
sig drabbade av besparingarna. Sedan dess har emellertid statsbudgeten
i stort sett varit i balans. Under Perssons tid började man till och med
betala av på statsskulden. Den borgerliga regering som tillträdde 2006 fort-
satte på den inslagna, sparsamma vägen och skärpte politiken ytterligare.
En del ekonomer tonar ner Göran Perssons insats för saneringen
av ekonomin. Man pekar på att tillväxten redan tidigare l1ade kommit
igång, bland annat stimulerad av att man i slutet av 1992 övergav den
fasta växelkursen och tillät kronan flyta fritt, såsom den fortfarande gör.
363
Om du kan lyckas i
Grekland så kan du
lyckas var som helst".
säger IT-entreprenö-
ren Giorgos Gianna- Konjunkturerna svänger vidare
keas i Aten.
Men konjunktursvängningarna fortsätter. Till följd av finanskraschen i
USA och något senare krisen i EU såg vi också 2008 och 2009 en ned-
gång i den svenska ekonomin. Sverige, Holland och framför allt Tysk-
land tillhörde de europeiska länder som kom minst skadade ur kaoset.
Först 2013 hade utvecklingen i Europa börjat vända till det bättre,
men exempelvis Spanien hade ännu stora problem. Bland annat så hade
landet 25 procents arbetslöshet och en dubbelt så hög ungdomsarbets-
löshet. I Grekland var problemen ännu värre. Landets BNP fortsatte
att sjunka stadigt. Dessutom var grekernas skattemoral låg, och det var
enkelt att slippa betala skatt. En annan generande svårighet var den ut-
bredda korruptionen, där man till och med kunde köpa sig bättre betyg
genom att muta läraren.
364
Ekonomi Tillväxt och konjunkuterer
Men också i Sverige var politiker och ekonomer på sin vakt. Än fanns
mörka moln vid horisonten. Om inte länder som vi handlade med snart
fick högre fart i sin ekonomi, och åter kunde börja köpa våra exportva-
ror, skulle problemen fortsätta. Detta visade att Sveriges ekonomi hade
blivit alltmer beroende av vad som händer i andra länder, särskilt hos
våra viktigaste handelspartners. "När det regnar i övriga Europa så blir
det disigt i Sverige:' Så formulerade sig finansminister Anders Borg om
sambandet, när han kommenterade budgeten hösten 2013.
När ska staten ingripa?

Bedömningarna om hur landets ekonomi ska hanteras fortsätter förstås
att vara olika mellan de politiska partierna. Ett exempel är hur man såg
på krisen med biltillverkaren Saab Automobile år 2009 och senare. Saab
tillverkade bra personbilar, men försäljningen var alldeles för liten för
att klara kostnaderna. Företaget hade producerat bilar i många år men
i stort sett alltid gått med förlust. Ett företag kan inte fortsätta så om
ingen längre vill skjuta till pengar. Den amerikanska bilkoncernen GM
hade sedan ett antal år ägt Saab, men det hade inte förbättrat situatio-
nen. Snarare tvärtom.
Till slut gav finansiärerna upp och konkursen stod för dörren. Re-
geringen och bilexperter ansåg att loppet var kört, Saab kunde inte
fortsätta, trots att alla önskade det.
Andra ville inte acceptera nedläggning. En konkurs skulle göra alla
anställda på fabriken i Trollhättan arbetslösa. Dessutom var Saab ett
bilmärke som "bara måste finnas kvar". Så kände många.
Socialdemokraterna krävde att regeringen skulle agera kraftfullt och
se till att Saab räddades med statliga pengar och garantier. Det hade
krävt mycket stora belopp för att få effekt, men det tyckte socialdemo-
kraterna var motiverat när det gällde Saab. D en borgerliga regeringen
vägrade dock gå in med stödpengar.
Vad hade hänt om Saab fått det statliga stödet? Det vet ingen för-
stås, men få tror att produktionen hade varit kvar i Trollhättan i dag
med svensk ägare.
0
Ar 2011 köptes Saab Automobile efter många turer av ett kinesiskt

företag, som försöker driva bilmärket vidare med inriktning på Kina och
den kinesiska marknaden. Samma utveckling skedde med Volvo Per-
sonvagnar. I dag produceras alltså Volvobilar både i Sverige och i Kina.
Volvos lastbilar och bussar däremot görs av ett annat Volvoföretag och
produceras fortfarande framgångsrikt i Sverige.
365
:---
. ' ~~
·- "-
I .. - -
Inte heller Kockums stora

varv i Malmö klarade
krisen och tvingades Att kasta pengar i sjön
lägga ner.
Händelserna kring Saab var inte första gången man begärde statligt stöd
till vacklande industriföretag. Sverige var länge en framstående skepps-
byggarnation med stora varv, främst i Göteborg, Uddevalla och Malmö.
Ännu på 1960-talet var Sverige en av världens största fartygsproducenter.
Men så kom den hårda konkurrensen från Japan och andra nationer
i Asien. Där byggdes fartygen snabbare och billigare. Svenska ingen-
jörer och varvsarbetare var visserligen skickliga och gjorde bra båtar,
men knappt någon ville köpa dem i slutet av årtiondet. De hade blivit
för dyra. Det såg ut som om skeppsbyggandet snart var slut i landet.
Den socialdemokratiska regeringen lovade då ekonomiskt stöd för
att varven i Göteborgsområdet skulle slippa nedläggning. Fram till 1976
byggdes kapaciteten i stället faktiskt ut kraftigt till stora kostnader. Men
redan året därpå tvingades man börja skära ned i varvsverksamheten,
och inom några år började man lägga ner det ena varvet efter det andra.
Först 1985 upphörde det statliga stödet till varven. Snart var de alla borta.
Men kostnader11a hade blivit gigantiska. Massor av miljarder hade
slängts i sjön, eller på varv som inte fick några båtar i sjön. Efteråt är det
lätt för alla att se att det var en oansvarig hantering av pengar som man
gjort i riksdag och regering. Men metallfacket kämpade till sista dag för
att varven skulle få hjälp att vara kvar ännu längre.
366
Vad är arbetslöshet?
Vad menas med att vara arbetslös? "Enkelt, det är att man är utan jobb!"
Ungefär så svarar nog de flesta. Men här kan man också citera fanjun-
karen som instruerade sina soldater i hur de skulle använda sina gevär.
Han började så här: "Ni tror att det här är enkelt, men vänta bara tills
jag har förklarat det:'
Arbetslöshet är förstås att en person saknar betalt arbete, men det
är också ett mått på hur stor andel av arbetskraften som saknar arbete.
Men vad menas då med arbetskraft?
Komplicerad produktionsfaktor
Som vi såg i inledningen till ekonomikapitlet räknas arbetskraften som
den viktigaste av produktionsfaktorerna. I Sverige definieras sedan 2007
arbetskraften som de arbetsföra invånarna i åldrarna 15 till 74 år, både
de som har arbete och de som är arbetslösa. Så räknar man inom EU.
Långvarigt sjuka eller svårt funktionsnedsatta, som är oförmögna
att arbeta, tillhör inte arbetskraften.
Till arbetskraften räknas inte heller de som är i utbildning, gör mi-
litärtjänst eller sitter i fängelse.
De många studerande, som söker eller har arbete vid sidan av stu-
dierna, räknas dock till arbetskraften. Eftersom många av dem i stati-
stiken står som arbetssökande, höjer de talen för ungdomsarbetslöshet.
Detta trots att de egentligen ännu inte tycker sig tillhöra arbetskraften, I offentliga sektorn kan i
eftersom de inte är klara med sina studier. Fram till 2007 fanns inte den princip hur många som
helst anställas. Behoven
här gruppen med i statistiken. Därför ser det nu ut som om ungdomsar- är oändliga. Problemet är
betslösheten jämfört med tidigare skulle ha ökat ännu mer än den gjort. att det kräver höjda skatter.
År 2013 utgjorde arbetskraften sammanlagt S, 1 mil-
joner av Sveriges 9,6 miljoner invånare.
Sysselsatta - med vad?

Cirka 4, 7 miljoner av arbetskraften räknades 2013 till
gruppen sysselsatta. Många tycker att det är ett märk-
ligt begrepp. Vad betyder det? Att vara sysselsatt kan ju
innebära att man slöjdar tusen smörknivar bara för nöjes
skull, eller att man gräver en grop på tomten. Men här
är det fråga om vuxna människor som förväntas arbeta
för sin försörjning. Då borde det väl heta arbete, inte
sysselsättning?
367
De som var i arbete just när undersökningen gjordes var nästan en

och en halv miljon färre än de som räknades till gruppen sysselsatta.
De övriga var frånvarande. De var kanske sjuka, föräldralediga eller av
andra skäl borta från arbetsplatsen. Och då var väl inte alla "sysselsatta"
verkligen sysselsatta.
Sådan är dock statistiken. Med sysselsatta menar man alla som är i
arbete plus de som är tillfälligt frånvarande. Men det vanliga är att man
använder ordet sysselsatta också när man menar alla som är i arbete,
trots att siffrorna är så olika.
Fanjunkarens kommentar verkar passa väl in här. Eller hur?
Vad beror arbetslöshet på?

Man brukar tala om följande orsaker till arbetslöshet:
• Klassisk arbetslöshet, som orsakas av att arbetsmarknadens parter
eller regeringar beslutat om alltför höga löner. Klassisk arbetslöshet
förekommer knappast längre i västvärlden. Däremot händer det att
löner av något annat skäl har drivits upp så högt, att fast anställning
inte kan erbjudas den sökande. Exempel: Det kan vara svårt för
sjukhus och vårdcentraler på mindre orter att locka till sig läkare,
eftersom de flesta läkare hellre vill bo i storstäderna. Därför måste
man på små orter ofta erbjuda betydligt högre löner än läkare van-
ligtvis har. Det gäller även för de tillfälliga läkare som anlitas när det
verkligen behövs. De höga lönerna gör att man ibland undviker att
ge läkarna fast anställning.
• l(onjunkturell arbetslöshet, som orsakas av att konjunkturen har
försämrats och ekonomin går på lågvarv.
• Friktionsarbetslöshet, som orsakas av att det tar tid att lämna ett
jobb och få ett nytt. Det tar också tid för arbetsgivare att söka och
anställa nya medarbetare. Det gör att arbetslöshet aldrig kan bli noll,
hur väl arbetsmarknaden än fungerar.
• Strukturell arbetslöshet, som beror på att det i landet eller på orten
inte finns arbetskraft med den kompetens som efterfrågas. Det kan
också handla om att den sökande inte hittar någon som vill anställa
en person med just den kompetensen. Strukturell arbetslöshet kan
också orsakas av att för få har utbildats inom ett yrke. Eller för många.
Eller har kanske arbetsmarknaden snabbt förändrats, så att exempel-
vis mängder av IT-specialister plötsligt behövs. Eller så kan eller vill
den arbetssökande inte flytta till den del av landet där arbete finns.
En del ekonomer anser att en del av arbetslöshete11 i Sverige beror på

välfärden och generösa regler för arbetstagare, till exempel långa se-
mestrar och god ersättning vid sjukdom och arbetslösl1et. Dessutom
368
har Sverige lägre lönespridning, det vill säga mindre löneskillnader, än
de flesta andra länder. Detta i motsats till exempelvis USA.
I USA är arbetsmarknaden mindre reglerad, välfärden är relativt lite
utbyggd och skillnaderna mellan de lägsta och högsta lönerna är mycket
stora. Den fackliga rörelsen är svag och arbetsgivarna har stor makt.
Därför är anställningstryggheten minimal, och det gäller att prestera
sitt bästa för att få och behålla jobbet. Det medför att den amerikanska
arbetsmarknaden är mer flexibel, men till priset av sämre villkor för
många anställda. Folk avskedas lätt och ofta, och människor flyttar till
orter där de hittar lämpliga arbeten.
Arbetsmarknaden fungerar alltså smidigare än i Sverige. Är då USA
en förebild - eller kanske ett skräckexempel? Det är en politisk fråga. Vi
har alla ett eget svar och en egen syn på hur vi vill att samhället ska se ut.
Hur kan arbetslösheten bekämpas?

Arbetslöshet är förstås skadlig på olika sätt. Den enskilde upplever sig
ofta som sedd över axeln och mår sämre av att inte ha ett arbete att gå
till. För landet i stort är det en förlust att personer som gärna vill arbeta
ändå inte kan producera något som ses som nytta för landet. Med deras
bidrag skulle ekonomin vara starkare.
369
Politikerna tvistar ständigt om vad som är rätt politik för att minska
arbetslösheten. En nödvändig åtgärd är att se till att utbildningen ger
människor de kunskaper och färdigheter som efterfrågas. Det gäller
inte bara de vanliga yrkesinriktade utbildningarna för blivande läkare,
rörmokare och moderna jordbrukare. Det behövs också många som
kan stimuleras och delvis utbildas för att till exempel bli morgondagens
företagsledare, egna företagare och entreprenörer.
Sverige kan inte konkurrera med exempelvis IZina när det gäller att
sy jackor. Vår möjlighet är i stället nya kunskapsintensiva företag, vilka
skapar nya produkter som kan bli efterfrågade internationellt. Det gäller
både varor och tjänster. Vi kan inte heller uppfinna blixtlåset, skiftnyck-
eln eller AGA-fyren en gång till. Men andra, nya tekniska uppfinningar
väntar på sina uppfinnare.
Ett exempel på nya vägar till framgång är popmusik, rockmusik etc.,
där det redan tidigare har funnits framgångsrika svenska grupper och
personer. ABBA var kanske det första, lysande exemplet i den branschen
som både gjorde Sverige känt i världen ocl1 som drog in pengar till den
svenska ekonomin.
Andra exempel på nya exportprodukter är Skype och Spotify, svenska
uppfinningar som fått stor spridning i världen.
1. För 150 år sedan arbetade mer än 80 procent av

Sveriges befolkning i jordbruket. Ändå rådde ibland
brist på livsmedel, till och med svält. I dag är ande-
len bönder mindre än en procent av befolkningen,
men de producerar livsmedel i överflöd. Hur förkla-
rar man den otroliga utvecklingen?
2. Vad menas med hög- respektive lågkonjunktur?
3. Vilka är orsakerna till konjunktursvängningarna?
4. Varför och hur ville Keynes bekämpa konjunktur-
svängningarna?
5. Vilka för- och nackdelar har användningen av BNP?
6. Vilken betydelse har entreprenörer i en marknads-
ekonomi?
7. Vad var den stora depressionen, och vilka var orsa-
kerna till den?
8. Vad menas med begreppet Wall Street?
9. Hur kan man förklara den starka utvecklingen under
"rekordåren"?
10. Vilka var orsakerna till den svaga och tumultartade
utvecklingen efter mitten av 1970-talet?
11 . När och varför ökade statsskulden starkt i Sverige?
12. Vad är arbetslöshet, och vilka orsaker kan den ha?
13. Varför anses arbetslöshet vara så skadlig?
Diskutera
1. Hur anser ni i klassen att arbetslöshet bäst kan
bekämpas?
2. När och hur bör politikerna ingripa för att ge stöd till
företag?
Undersök
Hur ser konjunkturläget ut i dag i Sverige?
371
I en globaliserad värld
Sverige är sedan länge med i EU. Därmed har vi överlämnat en hel del
gemensamma beslut till EU-organ i Bryssel och Strasbourg. Europas
länder blir alltmer sammanknutna och mer beroende av varandra. Det
gäller särskilt ekonomin.
EMU:s penningpolitik
Allra mest sammanbundna är de länder som gått med i EMU och tagit
Euron som sin valuta. De måste följa de regler och begränsningar som
ingick i avtalet. Alla EMU-länderna har samma styrränta, trots att de är
så olika i organisation och ekonomisk styrka. Räntenivån beslutar man
i ECB, Europeiska Centralbanken, som är EU:s ekonomiska högborg i
EU-medborgare kan fritt Frankfurt. De enskilda EMU-länderna har delvis händerna bakbundna
resa in i Sverige. Andra
blir kontrollerade och och kan inte själva styra över sin penningpolitik.
måste visa sina pass.
RESANDE 0 ' .T RESANDE FRÅN ETT

FR ÅN ETT I' .AND LAND UTANFÖR EU
CUSTO~ 3 INTRA-Ct
TRAVE!
UNITY
; S ONLY
NON INTRA· COMMUNITY
TR AVELLERS
••
I
Ekonomi I en globaliserad värld
Därmed har ländernas regeringar och riksbanker färre verktyg för att
själva ta sig ur kriser och få ekonomin att blomstra. Men samtidigt ger
EMU-länderna varandra stöd, exempelvis lån när det behövs. Och EU
kan sätta tryck på politiker i länder som inte har visat insikt och kraft
nog för att ta itu med sina grundläggande obalanser och problem. Exem-
pel på detta var Irland, Spanien, Portugal, Italien och särskilt Grekland
åren efter finanskraschen 2008. Effekterna av den krisen blev långvariga,
men de löstes efter hand, kanske till stor del tack vare EU-samarbetet.
Handelshinder eller frihandel

För några hundra år sedan fanns handelshinder överallt i Sverige. Den
bonde som åkte till en stad för att sälja hönsägg och potatis, fick stanna
vid tullen i utkanten av stan och snällt betala tullavgift för varorna. Sedan
fick han fortsätta.
Inne i stan var olika hantverkare indelade i föreningar eller skrån. Där
höll man noga koll så att ingen annan än skråmedlemmarna tillverkade
redskap av järn eller snickrade möbler. Det fanns ett hundratal olika
skrån i Sverige, där hantverkarna slog vakt om sina speciella rättigheter.
De hade monopol inom sitt område, ingen utomstående fick börja ägna
sig åt deras yrke utan att först ha blivit noga prövad och sedan godkänd.
Skråprivilegierna gick i arv inom familjen.
På samma sätt var det i hela Europa, som dessutom var sönderstyckat
i plottriga småstater som alla krävde tull av besökande handelsmän.
Skråväsende och tullar hindrade handeln och den ekonomiska ut-
vecklinge11. I Sverige avskaffades skråväsendet i mitten av 1800-talet
under den stora liberaliseringsvågen.
Men tullar mellan länder fortsatte att existera, och i Sverige var stri-
den ofta hård mellan dem som ville behålla tullarna mot andra länder
och dem som ville avskaffa tullarna helt och införa frihandel. Så små-
ningom har frihandelsvännerna vunnit. Sverige har länge varit ett av de
länder som starkast arbetat för frihandel i världen.
EU - frihandel bakom tullmur

EU är ju en tullunion där vi i princip kan resa med bil från Sverige till
Syditalien utan att stanna, utom för att tanka och kanske sova. I äldre
tider blev resenären noga kontrollerad vid en oändlig rad tullstationer.
Som EU-medborgare kan vi bosätta oss i vilket land vi vill. Vi kan också
fritt köpa och sälja varor och tjänster över landgränserna utan krångel
med tullar och annat, liksom föra kapital från ett land till ett annat. Detta
är de så kallade fyra friheterna.
373
Men för att skydda vårt näringsliv inom EU har vi gemensamma tullar
mot andra länder. Det gäller särskilt jordbruket, som vi dessutom stöt-
tar med massor av miljarder i stöd direkt till jordbrukarna. Vi har alltså
en frihandel i Europa men höga tullmurar mot vissa varor och länder.
På andra håll finns motsvarigheter till EU. I bland annat Nordame-
rika och Sydamerika finns liknande frihandelsområden. Men generellt
vill ändå de flesta länder se mer frihandel i världen. Det är bra för alla.
Varför handlar länder med varandra?

Att tullar försvårar handel och hindrar rörlighet över gränserna är själv-
klart. Men man kan undra vad som är så bra med handel över landgrän-
ser11a. Vilka är fördelarna?
Vi har tidigare i den här boken konstaterat att fri konkurrens driver
på utvecklingen, så att vi får bättre och billigare produkter. Det gäller
också internationellt. Om man i Sverige bara hade kunnat köpa bilar av
märkena Volvo och Saab, skulle de svenska biltillverkarna inte ha spor-
rats så starkt att hela tiden försöka förbättra bilarna. Nu är konkurrensen
så skarp från främst europeiska, japanska och sydkoreanska tillverkare,
att många producenter slås ut. I dag är världen en enda bilmarknad. Det
gäller att hela tiden hålla sig i framkant i fråga om teknikutvecklingen.
Tillverkarna följer noga varandra och lär sig av andras försök och framsteg.
På samma sätt är det med TV-apparater, mobiltelefoner, kanoner
och andra produkter. Den allt friare handeln skärper konkurrensen och
skyndar därmed på utvecklingen. Alla tjänar i långa loppet på att handla
med varandra utan handelshinder.
Handeln ger också tillgång till produkter som inte finns i det egna
landet. Många skulle protestera ilsket om vi inte längre kunde köpa ba-
naner, apelsiner, kaffe, te och kryddor i livsmedelsbutiken. På motsva-
rande sätt är man i andra länder glada över att kunna köpa skrivpapper,
plankor, järnmalm och kullager från Sverige.
Komparativa fördelar
Man brukar säga att länder kan ha olika komparativa fördelar. Med det
menas att man i ett land är särskilt duktig eller lämpad att producera en
sorts vara, medan ett annat land är bättre på att producera någonting
annat. Då kan länderna specialisera sig på den produkt där man, jämfört
med det andra landet, har en komparativ fördel. Om båda länderna gör
på det sättet och handlar med varandra, sägs båda vinna på det. Men
teorin om de komparativa fördelarna är omstridd.
Som en variant av komparativa fördelar kan man se att Sverige till-
374
Tjugo tusen importerade
bilar väntar på sina köpare
verkar produkter som är högkvalitativa och dyra att tillverka (det vill
säga kapitalintensiva), exempelvis Sandviks specialverktyg med hårda
coromantskär. De säljs över hela världen, trots att de är dyra.
I Kina och Bangladesh myllrar det av arbetsintensiva fabriker, där man
med hårt arbete i dålig miljö och med låg lön tillverkar skor, borrmaski-
ner och kläder som vi i västländerna kan i1nportera mycket billigt. Det
fungerar bara så länge löner och arbetslagar är mycket olika i länderna.
Hela världen som marknad

Det är ingen som har beslutat att världen ska fungera mer och mer som
en gemensam och öppen marknad. Det är en utveckling som har drivits
fram av alla inblandade aktörer tillsammans: ekonomer, politiker, stora
företag, skickliga försäljare och ytterst alla producenter och köpare i
världens länder.
Genom nya tekniska framsteg som telefoner, flygplan, datorer och
internet har hela vår jord mycket snabbt blivit allt "mindre". Företag,
varor och pengar, liksom människor, rör sig mellan länder och världsde-
lar som aldrig tidigare. Ländernas gränser blir alltmer utsuddade. Män-
niskor reser, kontaktar varandra över internet, ser på samma nyheter,
lyssnar på samma musik och ser samma filmer.
375
Stora företagskoncerner har verksamheter i hela världen, och det

är svårt eller omöjligt för enskilda länder att kontrollera dem. Svenska
företag som Atlas Copco och Skanska, har sedan länge kontor och fa-
briker i länder över nästan hela jorden. Detta är ingenting nytt, men
under senare år har utvecklingen mot en alltmer gränslös, ekonomisk
värld gått allt snabbare. Det förändrar livet för världens regeringar, deras
folk och deras ekonomier. På gott och ont.
De1ma förändring i riktning mot en mer enhetlig, ekonomisk värld
kallas globalisering. Ordet hör samman med glob eller klot, jordklotet.
Begreppet globalisering är inte nytt. Det har använts i mer än trettio år,
men utvecklingen har gått snabbare år för år. Här följer ett par exempel
med svenska förtecken.
Svenska storföretag i världen

Det svenskägda jätteföretaget IIZEA bygger fabriker i länder där lönerna
Tunnelbana i New York.
är låga. Sedan säljer det möbelpaketen överallt i världen där det finns
Svenska företaget Skanska tillräckligt många som har råda att köpa. Den utvecklingen sker syste-
färdigställer en del av
matiskt och mycket välplanerat.
ett tunnelbanebygge på
centrala Manhattan.
Ivriga shoppare trängdes när H&M öppnade sin första affär i Beijing.
IKEA är en makalös framgångssaga. Företaget ger Sverige, liksom

en del andra länder ansenliga inkomster. Detta trots att huvudkontoret
på grund av de höga svenska skatterna flyttade utomlands för många år
sedan. Fabriksarbetarna i de fattiga länderna får arbete och lön som de
annars kanske inte hade haft. Samtidigt lär de sig mycket om hur man
bedriver modern tillverkning, liksom hur företag kan drivas och fungera.
I längden är det till nytta för alla, säger försvararna av globaliseringen.
På samma sätt fungerar det stora klädföretaget H&M. Och exem-
pelvis telefonbolaget Ericsson. Ericsson har lagt ut allt mer av tidskrä-
vande programmeringsarbete och annat till Indien, där det finns gott
om IT-kunniga som gärna vill ha ett arbete. När vi ringer ett telefon-
samtal till ett stort företag eller en organisation, är det kanske en person
i ett afrikanskt land som förmedlar den kontakt vi söker. Den typen
av utlokalisering har vuxit snabbt under senare år. Det gör att arbeten
förloras för Sverige, men det gynnar företagen och institutionerna som
använder möjligheten.
377
På samma sätt fungerar det i andra marknadsekonomier. Med da-

torernas och numera också mobiltelefonernas hjälp flyttas svindlande
belopp mellan företag och länder i världen. Finansiella transaktioner,
som förr kunde ta veckor att utföra, sker nu sekundsnabbt genom en
knapptryckning. Så bidrar tekniken till att världen på många sätt krym-
per. Många tycker att det är bra, andra ser stora faror i globaliseringen.
Globalisering - fara eller hopp?

Kritiska röster
Den så kallade anti-globaliseringsrörelsen har fått stor uppmärksam-
l1et i massmedierna. Rörelsen har nämligen med våldsamma metoder
försökt stoppa eller störa olika möten, till exempel WTO (World Trade
Organization), IMF (Internationella valutafonden) och GS, som är en
sammanslutning av världens rikaste stater. Demonstranterna hävdar att
Protest mot ett G8-möte
i Belfast, Nordirland .
• ,. -• •
•
•
• • •
•
.
• •
-
,' . •
•
' ~
• •
-
• •
• •
"
•
•
/ .
•
globaliseringen drabbar de fattiga länderna. Det är invånarna där som

arbetar och producerar för oss till skamligt låga priser. Vi plundrar och
utnyttjar de redan fattiga, säger man. Detta gör USA, Europa, Austra-
lien och andra rika västländer ännu rikare, samtidigt som de får ökad
makt över resten av världen.
Många av demonstranterna menar att världen är så odemokratisk,
att det inte går att påverka något inom det politiska systemet. De vill i
stället skapa en mer demokratisk och ekologisk värld, där människor
- men inte kapital - fritt kan röra sig. I den världen ska "folket" styra
genom någon form av direktdemokrati. För att åstadkomma detta behövs
hårdare metoder, menar en del.
De fattiga ländernas invånare blir alltmer våra slavar, säger kritikerna.
Och det måste stoppas med alla medel. För att göra den förändringen
kan det vara rätt att använda våld ibland, hävdar en del antiglobalister.
De anser att globaliseringen för med sig en ohållbar exploatering av
naturresurser, ökande miljöproblem och växande klyftor mellan fattiga
och rika. De hävdar också att även om de rika länderna genom globali-
seringen får billigare varor, så sker detta till priset av att arbeten flyttas
ut till fattiga länder och utförs av underbetalda arbetare i usla miljöer.
Globaliseringens försvarare
Försvararna säger att globaliseringen är till nytta för oss i rika länder,
samtidigt som den är bra för de fattiga länderna. Globaliseringen höjer
kunskapsnivån, skapar företagskulturer, sprider företagskunnande och
entreprenörskap och höjer levnadsstandarden också i utvecklingslän-
derna. Det ger hopp för framtiden menar man, och pekar på utvecklingen
i exempelvis Taiwan, Sydkorea, Vietnam, Singapore och det väldiga Kina.
De är exempel på länder som på kort tid har tagit stora steg mot högre
levnadsstandard och ett bättre liv för majoriteten i länderna. I dag står
länder som nyligen var fattiga för mer än hälften av den ekonomiska
tillväxten i världen. I början av 1980-talet levde ungefär hälften av värl-
dens befolkning i fattigdom. Tjugofem år senare hade andelen fattiga
sjunkit till en fjärdedel. Det är en imponerande utveckling, och många
anser att det är globaliseringen som är kraften bakom förbättringen.
Länder som handlar med varandra blir mindre benägna att kriga
mot varandra. Under senare år har det blivit allt ovanligare med krig
mellan nationer. I stället är det mer av inbördeskrig där kriminella, ter-
rorister och andra grupper skapar konflikter och stridigheter inom ett
land eller en region.
379
1. Vad är EMU och vilka är med där?

2. Vilka uppgifter har ECB?
3. Varför kan man vilja ha handelshinder? Vilka önskar
det?
4. Varför kan man vilja förespråka frihandel? Vilka
önskar det?
5. Mot vilka har EU tullmur?
6. Vilka är fördelarna med handel länder emellan?
7. Vad menas med komparativa fördelar?
8. Ge exempel på svenska internationella företag.
Diskutera
1. Vad har frihandeln betytt för Volvo Personvagnar,
Saab Automobile och Sandvik?
2. Anser ni att globalisering är bra eller dåligt?
380
Företagens ekonomi
Ett företag kan producera varor, till exempel telefoner eller båtar. Men
företag kan också erbjuda tjänster som städhjälp, hårklippning eller att
måla om köksskåpen.
Det finns över 800 000 företag i Sverige. De allra flesta av dem är
enmansföretag, utan andra anställda.
De riktigt stora företagen är få, men de har många anställda och be-
tyder mycket för Sveriges ekonomi. Electrolux, Sa11dvik, H&M, IKEA,
SKF, Ericsson och Atlas Copco är exempel på svenska storföretag. De
exporterar en stor del av sin produktion till andra länder.
En del svenska stora företag har på senare tid, helt eller delvis, gått
samman med eller köpts upp av utländska bolag. Det gäller till exem-
pel Volvo Personvagnar, ABB, Saab Automobile och läkemedelsföre-
taget Pharmacia, som något år senare lades ner. Läkemedelsföretaget
Astra gick samman med brittiska konkurrentföretaget Zeneca och har
överlevt. Men kontoret flyttades till London, och en del av den viktiga
forskningen och produktionen bland annat i Södertälje flyttades efter
hand till England och andra länder. AstraZeneca är i dag ett av världens
största läkemedelsbolag.
Vem äger företagen?

l(orvkiosken ägs för det mesta av samma person som arbetar i den.
Familjen l(amprad äger IIZEA, medan många tusen aktieägare tillsam-
mans äger Ericsson.
En del andra företag är kooperativa, vilket betyder att de ägs av sina
medlemmar. Mejerier, stora slakterier och sågverk ägs av bondekoope-
rationen, böndernas egen organisation. Den har stor betydelse i Sverige.
Nästan tre miljoner medlemmar äger tillsammans l(ooperativa förbun-
det, KF, som bland annat har livsmedelsbutiker.
381
Ekonomi Företagens ekonomi
Staten äger sammanlagt ett sextiotal företag. Bland de helägda statliga

företagen kan nämnas energijätten Vattenfall, skogsbolaget Sveaskog,
fastighets bolaget Akademiska hus, Statens Järnvägar, Systembolaget och
Svenska Spel. I några stora börsföretag är staten storägare, till exempel
TeliaSonera och SAS.
Kommuner och landsting har också företag som drivs självständigt,
exempelvis bussbolag, tvätterier, fastighetsbolag och el- värme- och
vattenverk. I många kommuner har man börjat sälja ut sina företag till
privata företagare. Ibland sker det av ideologiska och ekonomiska skäl.
De borgerliga partierna tycker inte att kommuner ska ägna sig åt företa-
gande och hävdar att privata företag sköter verksamheten billigare och
bättre. Andra gånger säljer kommunerna ut sina företag, därför att det
behövs mer pengar till kommunens verksamheter.
Aktiebolag
De flesta större, privata företag är aktiebolag. Aktiebolag kan ha en
enda ägare. Men de kan också ha hundratusentals ägare. I ett börsno-
terat företag kan vem som helst köpa aktier. Omkring trehundra av de
större aktiebolagen är börsnoterade. Det betyder att aktierna säljs och
köps på börsen i Stockholm. Såväl privatpersoner som exempelvis för-
säkringsbolag, pensionsfonder, kyrkan och fackföreningarna placerar
sina besparingar i aktier.
Den som äger en aktie äger en liten del av företaget. Ett fåtal hus-
håll, 0,25 procent, är storägare. De äger nästan 70 procent av hushållens
totala aktieinnehav. Dessa familjer har mycket stort inflytande över våra
stora företag. Vanliga småsparare med aktier har nästan ingen möjlighet
att påverka företagen.
Det är även vanligt att chefer i ett företag får eller köper aktier i det
bolaget. På det viset knyts cheferna närmare företaget och förväntas göra
ett bättre jobb. Samma tanke ligger bakom erbjudanden till anställda
om att köpa aktier i det företag där de arbetar.
När det gäller aktiebolag finns det många regler. De har skapats för
att i görligaste mån säkra att bolaget har tillräckligt mycket tillgångar för
att kunna betala sina skulder. För att starta ett privat aktiebolag måste
man till exempel ha ett aktiekapital på SO 000 kronor.
Den som driver ett aktiebolag måste noga skilja på företagets pengar
och de egna slantarna. Bokföringen måste följa bestämda regler. Där
kan skatteverket i detalj kontrollera att allt har gått rätt till i företaget.
382
-
-
sxAIIP*
0
"
.
------·--
-·...,.,,..·""'...
Handelsbolag och enskild firma

Aktiebolagsformen passar inte alla företagare. Mindre företag med ett
fåtal ägare och anställda, drivs ofta som handelsbolag eller kommandit-
bolag. Ett handelsbolag drivs av två eller flera delägare. Ägarna är per-
sonligen ansvariga för bolagets skulder. Om ett aktiebolag går i konkurs
drabbas oftast ingen ägare personligen, annat än att ma11 förlorar det
kapital man satsat. Men om ett handelsbolag går i konkurs, måste ägarna
betala företagets skulder med sina egna, privata pengar.
Enskild firma är den enklaste formen för att driva ett företag. Det
behövs inget särskilt startkapital, som i ett aktiebolag. Firman behöver
inte ens registreras hos någon myndighet. Inkomsterna deklareras i
ägarens privata deklaration.
Vart går företagens vinster?

Universitet och brandkår går inte med vinst. De är exempel på offent-
liga verksamheter som huvudsakligen finansieras med skattepengar.
Tallplantering. Den som Näringslivets företag däremot drivs för att ge största möjliga vinst. Det
planterar skog kan inte
vänta sig en kortsiktig
gäller också de statliga företagen, exempelvis LIZAB med sina stora
vinst. Det tar minst 90 år järngruvor i l{iruna och Malmberget. Vinsten behövs för att företagen
innan den lilla plantan kan
ska kunna nyinvestera, det vill säga skaffa nya, moderna maskiner och
awerkas, säljas och ge
vinst. lokaler. Dessutom måste förslitna maskiner bytas ut eller repareras. Det
kallas för att återinvestera. Om man väntar för länge B - AKT IE
med att nyinvestera kan den tekniska utrustningen

bli ineffektiv och omodern, och då klarar företaget
inte konkurrensen.
Aktieägarna vill dessutom ha årlig utdelning
på sina investerade pengar. Det betyder att de får
ersättning för att de, genom att köpa aktier, har
lånat ut pengar till företaget.
Hur vinsten ska fördelas blir ofta en tvistefråga.
Aktieägarna vill ha utdelning på sina aktier. Facken
kräver högre löner för de anställda. Företagsled-
ningen vill att företaget ska investera för att bli ef-
fektivare och kunna växa.
Förr i tiden fick man ett vackert papper, ett aktiebrev,

som bevis för att man ägd e en aktie i ett företag.
Numera är aktiebreven borta och uppgifterna om
aktieägande datoriserade.
,_,. ___ __
,
385
Om utgifterna blir större än inkomsterna

Företagens inkomster kommer i första hand från försäljning av de varor
och tjänster som produceras. Framför allt större företag får också inkom-
ster genom att placera sina pengar på bästa sätt. De köper aktier i andra
företag, de köper utländska valutor eller placerar pengarna på banken
och förhandlar sig till en bra inlåningsränta.
För industrier, som stålverk och massafabriker, är de största utgifterna
råvaror, energi och maskiner. För en tidning, som har många anställda,
är löneutgifterna en särskilt stor utgiftspost. En butik som måste ligga
centralt har högre hyra för lokalen än en butik som ligger mer avsides.
Olika företag får alltså olika stora utgifter också beroende på vad de
sysslar med och var de finns.
Företagen betalar även skatt. Den tyngsta skatten är arbetsgivarav-
gifterna. Dessutom betalar förtaget skatt på sin vinst. Den skatten kallas
bolagsskatt. Båda skatterna betalas till staten.
När företagen ska investera, köpa nya maskiner eller bygga ut loka-
lerna, behöver de pengar. Mycket av investeringarna sker med hjälp av
lån från bankerna.
Om företagets utgifter är större än inkomsterna under en längre tid,
och om företaget inte kan betala sina skulder då kan det tvingas att gå i
konkurs. Det kan betyda att aktieägarna förlorar sitt satsade kapital. De
anställda förlorar sina arbeten och olika leverantörer förlorar pengar för
fakturor som de skickat till företaget men inte fått betalt för.
Konkurrens kan sporra

Företagen tävlar om att få sälja varor och tjänster. l(onkurrensen mellan
företagen gör att de som inte är effektiva riskerar att tvingas lägga 11er
sin verksamhet. l(onkurrensen resulterar också i att företagen blir allt
större. Små företag köps upp av större, och stora företag slås samman.
Svenska företag säljer en stor del av sin produktion utomlands. De
företag som exporterar mest är skogsindustrin samt järn-, stål-, och
verkstadsindustrin. Konsume11terna köper också många utländska
produkter. Därför konkurrerar svenska företag även med producenter
i andra länder. Den internationella konkurrensen sporrar tillverkarna
att producera allt bättre produkter till allt lägre priser. En fri konkurrens
gynnar konsumenterna.
386
••
Ar det lönsamt att vara företagare?
IKEAS grundare svarar nog ja på rubrikens fråga. Företaget är i dag värt
många miljarder, och ägarfamiljen har mer pengar än de någonsin kan
•
göra av med. Atskilliga andra direktörer och företagsledare har också
höga inkomster och behöver aldrig bekymra sig om pengar.
Men så soligt ser det inte ut för alla. En företagare kan kämpa hårt
men ändå knappt klara av att få ihop löner till sina anställda. Nästa
vecka kan hon drabbas av konkurs och förlora allt som hon gnetat ihop
under många år. Åtskilliga har upplevt detta och de svarar förstås nej
på rubrikens fråga. Redan inom ett år går en stor del av alla nystartade
företag omkull.
Den som däremot lyckas sälja sina produkter eller tjänster, som ar-
betar flitigt och driver företaget klokt och kunnigt tycker vanligen att
det är värt allt slit. Det ger ofta en hygglig lön, men det ger sällan ett liv
i lyx och överflöd.
"Jag skulle göra likadant"

Tommy har drivit ett byggföretag i många
år och ska inom kort gå i pension. Hur
svarar han på frågan om det är lönsamt
att driva företag?
"Ja, jag ångrar inte att jag satsade på

eget företag. Sköter man det bra så ger
det en hyfsad ekonomi. Jag har det bra
ställt nu och behöver inte oroa mig för
pensionärstiden heller.
Det där med slit och att sällan vara ledig

är något man måste ha klart för sig innan
man börjar. Många vill ha ett lugnt liv med
lediga kvällar och så. Det är okej, men då ..
,•
.'• •
passar man knappast att driva företag,
•
för det tar hela dygnet i anspråk. Man är .
' . J '
nästan aldrig ledig, utom på semestern.

Det är bara att acceptera. Arbetstiden
blir kanske tolv timmar och mer per dag.
Så är det nog för de flesta småföretagare. ••
Men för det mesta är det roligt. Den ena

dan är aldrig den andra lik, och det gillar jag. Jag har faktiskt trivts
väldigt bra med att vara företagare och skulle nog göra ungefär samma
val igen. Det är företagen som utvecklar Sverige. "
387
1. Vad är ett kooperativt företag?

2. Ge exempel på statligt ägda företag.
3. Vad är
a) ett aktiebolag
b) handelsbolag
c) enskild firma?
4. Vilka för- och nackdelar har svenska företag av
globaliseringen, den internationella konkurrensen?
Diskutera
1. Varför driver kommuner vissa företag?
2. Varför måste privatägda företag gå med vinst?
3. Företagaren Tommy säger att det är företagen som
••
utvecklar Sverige. Ar det sant?
388
Vår privata ekonomi
Nästan varje dag måste vi ta ekonomiska beslut, oftast små men ibland
större. Ska jag köpa den dyrare jackan, som kanske är av bättre kvalitet
och håller längre? Eller ska jag köpa den billigare och få råd med ett par
byxor också? Har jag verkligen pengar till en fika med kompisarna? Är
det klokt att lägga 10 000 kronor på att reparera den gamla bilen, eller
är det mer ekonomiskt att köpa en ny?
De beslut vi fattar beror dels på hur mycket pengar vi har, dels på
vad vi tycker det är värt att satsa på. Ibland har vi inte ens något val.
Pengarna räcker inte till det vi skulle vilja ha.
389
Ekonomi Vår privata ekonomi
Hur ska inkomsterna användas?

Varje hushåll måste väga olika intressen och önskemål mot varandra
för att pengarna ska användas klokt och rättvist. Ishockeyutrustning till
IS-åringen, 40-årsfest för pappa eller en ny tvättmaskin?
De flesta grundar sin ekonomi på den lön man får för sitt arbete. Från
lönesumman, bruttolönen, dras skatt. Det som blir kvar är nettolönen.
Många hushåll får dessutom olika bidrag, till exempel barnbidrag, bo-
stadsbidrag och studiebidrag. Den summa pengar som blir kvar efter
skatteavdragen och med alla bidrag inräknade, kallas disponibel inkomst.
Den disponibla inkomsten

Hur mycket pengar får du då att röra dig med om du är en ensamstående
genomsnittsperson och har 30 000 kronor per månad i lön?
Först ska du betala 7 706 kronor i skatt, som går till kommunen,
landstinget och kyrkan. Du har inga bidrag. Din summa att disponera
är 22 294 kronor.
Din arbetsgivare betalar in 9 426 kronor i arbetsgivaravgift direkt till
staten. Sammanlagt blir alltså din egentliga lön 39 426 kronor.
Din arbetsgivare betalar in 9 426 kronor i arbetsgivaravgift direkt till
staten. Sammanlagt blir alltså din egentliga lön 39 426 kronor. Sedan
gäller det att använda de disponibla pengarna så klokt som möjligt,
vilket inte alltid är så lätt. Men de flesta lyckas ändå ganska bra, medan
vissa slarvar och hamnar i svåra problem.
På sidan 345- 349 finns mer att läsa om skatterna.
Före och efter skatt

- två olika löntagare
Kommunal skatt
156 240 kr
Statlig skatt
20 580 kr
Kommunal skatt
71 300 kr
Lön efter skatt
Lön efter skatt 327 180 kr
158 700 kr
Årslön 230 000 kr Årslön 504 000 kr
390
Hur mycket kostar en familj?

Så här kan inkomster och utgifter fördela sig i en vanlig svensk familj
under en månad. Familjen består av mamma, pappa och tre barn .
Inkomster Utgifter
Mannens lön 22 812 kr Bostad 11 500 kr
Kvinnans lön 26 000 kr Mat 8 100 kr
Barnbidrag 3 754 kr Kläder 4 500 kr
Summa inkomster 52 566 kr Hygien 1 250 kr
Telefon/tv 1 270 kr
Försäkringar 600 kr
Inkomstskatt Bil/bensin 4 700 kr
Mannen 5 473 kr Fritid/sport 2 800 kr

..
Kvinnan 6 385 kr Ovrigt 3 988 kr
Sparande 2 000 kr
Disponibel inkomst 40 708 kr Summa utgifter 40 708 kr
Vad kan tänkas gömma sig under

rubriken "övrigt"? Vad kan familjen
behöva spara till? Finns det något
de kunde dra in på?
Vad kostar bilen?

Kostnad för en fyra år gammal Toyota, årlig .• ••
..:,
körsträcka 1 500 mil. •
••
~
•
lnköpspris 145 300 kr
Bränsle 16 790 kr
Skatt, besiktning 1 490 kr
Försäkring 5 430 kr
Reparationer, service 5 900 kr
Däck 1 560 kr
Värdeminskning 19 730 kr
Total kostnad
per år 50 900 kr
per månad 4 242 kr
per mil 34 kr
391
Våra fasta och rörliga kostnader

Liksom företagen har vi som privatpersoner både fasta och rörliga kost-
nader. Till de fasta kostnaderna hör oftast hyra, elkostnader, telefon- och
TV-avgift. Dem kan du inte göra så mycket åt på kort sikt. De rörliga
kostnaderna går till mat, telefonsamtal, resor, kläder, nöjen och annat
som du kan slösa med eller spara in på. Den som har svårt att få peng-
arna att räcka till gör klokt i att göra upp en budget, månad för månad.
Att en månad skriva upp alla utgifter blir för många en tankeställare.
De flesta häpnar över hur stor del av pengarna som går till småutgifter,
som en glass, en fika eller en biobiljett. Alltså till sånt som man knappt
tänker på just när man betalar. "Det är ju så lite pengar, nästan ingen-
ting", tänker man kanske. Men tillsammans blir det stora belopp och
där finns stora sparmöjligheter.
Låna eller spara?

Om du vill köpa en ny bil har du två möjligheter. Du kan först spara
il1op pengarna och sedan köpa den nya bilen. Eller också kan du ta
ett lån. Det betyder att du köper först och betalar sen. Att låna brukar
innebära att bilköpet blir dyrare, åtminstone i längden. Lån kostar, på
ett eller annat sätt.
392
Om du väljer att spara

Det vanligaste sättet att spara pengar är att sätta in dem på ett eget konto
i banken, helst på ett konto där man får ränta på pengarna. Många har
ett lönekonto dit arbetsgivaren betalar in nettolönen. I anslutning till
lönekontot kan man ha ett kontokort, ett betalkort, som man betalar
sina inköp med. Man kan också använda sitt kontokort för att ta ut
pengar i bankautomat, både i Sverige och utomlands. Pengar i form av
kontanter används alltmer sällan i samhället. Numera betalar allt fler
sina räkningar och vardagskostnader över internet.
Den som sparar på längre sikt, och kan låta pengarna ligga kvar på
kontot en längre tid, bör öppna ett kapitalkonto hos banken. Det ger
bättre ränta.
393
Om du väljer att låna

Sämst, och ibland rent farligt, är det att låna pengar med hjälp av sitt
kreditkort. På ett kreditkort kan man låna pengar hos en bank eller annat
kreditinstitut. Men på sådana lån är räntan ofta mycket hög, vilket kan
föra med sig stora kostnader för låntagaren.
Den som lånar ett stort belopp för att köpa hus eller lägenhet får be-
tydligt lägre ränta. Lånet löper på mycket lång tid, och banken som lånar
ut kan räkna med säkra ränteinkomster år för år. Låntagaren gör klokt
i att försöka amortera, betala av, på lånet med en summa varje månad.
När man vill låna pengar i bank för att köpa något, tar banken ränta på
de utlånade pengarna. Lånar man till en bostad, som väntas öka i värde,
är räntan låg. Lånar man till något som förlorar i värde, till exempel en
bil, så är räntan vanligen högre. Dessutom ska sådana lån amorteras på
relativt kort tid.
Att köpa på avbetalning är också ett sätt att låna. Räntan på avbetal-
ningsköp är ibland ännu högre än räntan på kreditkort. Dessutom äger
man inte det man köpt förrän hela summan är betald. Men avbetalning
kan också vara räntefri.
394
Fast och rörlig ränta

Om banken beviljar dig ett lån, till exempel ett bostadslån, har du att
välja mellan två typer av låneränta: fast och rörlig ränta. Fast ränta i
exempelvis S år betyder att du binder dig för en bestämd räntesats för
fem år framåt. Om räntan skulle sjunka kraftigt under de fem åren, blir
lånet onödigt dyrt för dig. Tvärtom blir det ifall räntan skjuter i höjden
under den period du bundit vid en viss räntesats.
Rörlig ränta betyder att räntenivån bara gäller tre månader framåt.
Efter det kan du besluta på nytt vilken ränteform du vill ha. Det valet
är svårt och kan avgöras av vad du gissar, ingen vet säkert vilket val som
är bäst, men kostnaderna kan på fem år bli mycket olika.
Att spara genom att köpa aktier och obligationer

Man kan också spara genom att till exempel köpa värdepapper, det
vill säga obligationer eller aktier. En obligation är ett skuldebrev som
visar att man lånat ut en bestämd summa till staten eller till ett företag
som behöver låna pengar. Räntan brukar vara högre än den man får på
konto i banken.
Två tredjedelar av alla svenskar äger aktier. En av tre äger aktier direkt,
medan fler än varannan svensk äger aktier via fondsparande. En fond är
en samling värdepapper som man kan köpa andelar i.
Hushållen är för det mesta småsparare. Privat har man kanske 20 000
kronor i aktier och dessutom en del pengar i pensionsfonder. Sådana
fonder förvaltar bland annat värdepapper, vars avkastning ska användas
till medborgarnas ålderspensioner.
Aktier kan vara mycket lönsamma att köpa, men samtidigt ett risk-
fyllt sätt att spara. Om företaget går bra ökar aktien i värde, och man
kan tjäna pengar om man säljer aktierna med vinst. Dessutom får man
varje år en viss utdelning på aktierna. Utdelningen kan vara betydligt
högre än räntan på bankkonto och obligationer. Men om företaget går
dåligt, sjunker värdet på aktien. I allra värsta fall kan man förlora alla
sina pengar. Den som köpte Ericsson-aktier år 2000, och sålde dem i
början av 2004, förlorade mer än 90 procent av pengarna. Många spa-
rare drabbades hårt. Det gäller att köpa och sälja i rätt tid.
Då är det säkrare att köpa andelar i någon fond. Fonderna äger aktier
i många olika bolag, och på det viset sprider man riskerna. Många fonder
ägs av banker och bankerna tar varje år ut avgifter på de pengar man
satsar i fonder, vilket är e11 nackdel. På många års sikt blir det en stor
kostnad. Den som samtidigt på egen hand köper ungefär motsvarande
aktiesamling får ut kanske dubbelt så stort belopp i framtiden. Bankerna
bedriver inte välgörenhet.
395
Med en betalningsanmärkning
får du inget lån
Om man inte betalar en räkning, inte ens efter påminnelser, så går ärendet
till ett så kallat inkassoföretag. Det är ett företag vars uppgift är att driva
in obetalda skulder. Sedan får man ett brev med ett inkassokrav, där man
uppmanas att genast betala skulden. Gör man inte det så sänds ärendet
till kronofogden och man får en betalningsanmärkning. Dessutom re-
gistreras skulden i ett offentligt register, som är öppet för alla att läsa.
Ansöker du om att få låna pengar i en bank, så begär banken oftast
fram e11 kreditupplysning på dig. I den finns besked om din inkomst,
dina eventuella skulder - och eventuella betalningsanmärkningar. Är
du registrerad hos kronofogden, och har dragit på dig en betalningsan-
märkning, så lär du inte få ta något lån.
Kronofogden försöker få den som har betalningsanmärkningen att
betala sin skuld. Om det ändå inte sker, kan kronofogden göra hembe-
sök hos personen för att lägga beslag på eventuella tavlor eller andra
värdefulla föremål och på så vis lösa skulden. Det kallas för att göra en
utmätning.
Uppgifterna om betalningsanmärkning är kvar i registret i tre år och
medför att man inte kan få låna i bank. Man får inte heller köpa något
på avbetalning, hyra en bostad eller skaffa ett mobilabonnemang. Dess-
utom kan det hända att en arbetsgivare vägrar att anställa en person med
betalningsanmärkning. Också andra trista konsekvenser kan dyka upp
om man får betalningsanmärkning. Det är alltså något man ska göra
allt för att undvika.
Ett litet problem som blev stort!

Efter studenten åkte Gustav till Australien för att jobba och bli bättre på
engelska. Han hade ett mobilabonnemang med bindningstid kvar och
frågade om det gick att frysa abonnemanget under tiden han var borta.
Det gick inte. Gustav blev arg och struntade helt enkelt i att betala. Så
länge han var i Australien tänkte han inte så mycket på saken. Sverige
kändes långt borta.
När Gustav kom hem igen fanns skulden kvar. Den hade dessutom
växt ordentligt. Inte nog med det, han hade fått en betalningsa11märk-
ning. Först trodde han att det skulle lösa sig. Föräldrarna lånade honom
pengar och han betalade skulden.
Sedan började problemen. Vad han än skulle göra stod den där be-
talningsanmärkningen i vägen, tyckte han. Han fick inte köpa något på
avbetalning, kunde inte få kontrakt på en lägenhet, fick inte skaffa be-
talkort och inte ens öppna ett konto hos internetbanken.
396
Vägen till kronofogden - eller hur 600 kr blir 2 450 kr på so dagar
Dag 1 : Mobiloperatören
skic kar en faktura som ska
betalas inom 30 dagar.
Skuld: 600 kr.
... ...
• •
Dag 30: Eftersom fakturan
inte betalts, skickar mobil-
operatören en påminnelse.
Påminnelseavgiften är
50 kr. Skuld: 650 kr.
r ....
, ...
Dag 40: Operatören har Dag 52: Inkassoföretaget Dag 80: Kronofogden har fått
skic kat kravet vidare till ett skickar skulden vidare till sitt utslag, du är skyldig att
inkassoföretag, som nu kronofogden och ansöker om betala. Därför får du en betal-
skickar ännu en påminnelse ett betalningsföreläggande. ningsanmärkning. Betalar du
om betalning inom 12 dagar. Kostnaderna på 640 kr får du fortfarande inte tillkommer
Inkassoavgiften är 160 kr. stå för. Skuld: 1 450 kr. 1 000 kr i avgift för utmät-
Skuld: 810 kr. ning. Skuld 2 450 kr.
'I. ... ..
Att flytta hemifrån

Den som i unga år flyttar hemifrån kanske kommer att dela bostad med
någon. Andra får en bostad genom att hyra i andra hand, kanske möb-
lerat och klart. Drömmen om egen bostad är för många detsamma som
att kunna få flytta in i en hyreslägenhet. Då får man själv betala hyra,
el och kanske andra tillkommande utgifter. Dessutom kostar möbler
mycket pengar, om man inte köper begagnade saker.
Att köpa en bostadsrätt

Det är extremt ont om hyreslägenheter. Därför kan en utväg kanske vara
att ta ett lån och köpa en bostadsrätt. Den som köper en bostadsrätt blir
inte ägare till lägenheten. Däremot blir man medlem i bostadsrättsför-
eningen, som i sin tur äger alla bostadsrätterna i föreningen. Men man
397
ansvarar själv för sin lägenhet och får måla, tapetsera och med tillstånd
av föreningen göra vissa ombyggnationer. Det är styrelsen som kan ge
dessa tillstånd, om man lämnar in en begäran.
Att köpa en bostadsrätt kan kosta väldigt mycket, men i gengäld är
den avgift man betalar varje månad ofta ganska låg. För övrigt kan det
ju hända att bostadspriserna stiger, vilket gör att man så småningom
kan sälja bostadsrätten med vinst. Sjunker bostadspriserna kanske man
i stället måste sälja med förlust.
Ett problem för många är att även om man får ett lån så täcker inte
detta hela kostnaden för köpet. Man måste själv bidra med en ganska
stor summa egna pengar.
Viktigt med försäkring

Den som flyttar hemifrån bör tänka på att teckna åtminstone en hem-
försäkring hos ett försäkringsbolag. Hemförsäkringen täcker skador,
stöld eller brand som drabbar lägenheten eller villan och den egendom
man har där. Hemförsäkringen fungerar också som reseförsäkring, till
exempel om man gör en resa till annat land.
r t
• /t.
. ... . \..
··c•c1"
1'J .
,
.'
-
...
-. ~
--&. .-:.;~ _.,,,.
•
---- --
, .._
... . ..
-..
~
.~
.
--
f
r •
I
•
•
-- \
Bra att veta om samboförhållande

Många väljer att flytta samman som sambor, alltså att leva tillsammans
utan att vara gifta eller registrerade som partners. Om förhållandet tar
slut får många problem. Man kanske inte är överens om hur bohag och
annat ska delas upp. Man vet kanske inte heller vad sambolagen säger.
Den ger inte samma rätt och trygghet som gifta har.
Att dela upp sin bostad och sitt bohag mellan sig kallas för bodelning.
Om det är så att man tidigare har gjort ett skriftligt avtal om sådant som
inte ska ingå i bodelning, ska man följa det. Annars gäller sambolagen.
Paret ska ha skaffat bostaden för att bo i den tillsammans. Med bohag
menas möbler, köksutrustning och annat som de skaffat för gemensam
användning. Det har ingen betydelse vem som betalat mest, men den
som tog med sig något vid inflyttning har rätt till det även vid separation.
399
Den som bäst behöver bostaden och bohaget får behålla detta, om
det bedöms som skäligt. Om den andra sambon inte får något av den
gemensamma egendomen, ska den som övertar bostad och bohag betala
notsvarande belopp i pengar till den andra.
Bankkonton, aktier, fritidshus, båtar och bilar ingår inte i bodelningen.
De ägodelarna tillfaller den som är uppgiven som ägare.
Viktigt att veta är att sambor inte ärver varandra vid dödsfall, såvida
de inte gemensamt angett det i testamente. De kan inte heller adoptera
ett barn. Sambor som får barn tillsammans måste ansöka om gemensam
vårdnad. Som framgår av ovan så bör sambor helst så snart som möjligt
skriva ett testamente, som anger vad som ska gälla vid dödsfall. Annars
tillfaller halva värdet av bostaden den dödes föräldrar, syskon och barn.
För att testamentet ska bli korrekt är det motiverat att ta hjälp av jurister,
som snabbt utformar ett avtal eller testamente.
Att köpa och sälja

Vad gör man om dragkedjan i den nya jackan går sönder första veckan
man har den? Går tillbaka till affären förstås. Antingen får man jackan
lagad, eller också byter affären ut den mot en ny. Affåren kan inte neka
att göra något åt dragkedjan. Det vore nämligen att bryta mot lagen.
Konsumentlagarna har kommit till för att skydda den som handlar i en
affär eller av ett annat företag. Det ska inte vara möjligt för företagen att
formulera svårbegripliga avtal eller förhandla bort köparens rättigheter.
Konsumentlagarna gäller inte privatpersoner som köper något av
varandra. Det måste vara ett företag som säljer varan till en privatperson.
400
Vilka rättigheter har vi som konsumenter?

Om varan är trasig
Om det är något fel på det du köpt har du alltså rätt att kräva att få varan
lagad eller utbytt. Men det är säljaren som bestämmer om varan ska
bytas ut eller repareras. Den trasiga dragkedjan i jackan kanske affären
väljer att byta ut. Om du däremot har köpt en TV och fjärrkontrollen
är trasig, väljer säljaren troligen att byta ut fjärrkontrollen mot en ny.
Reavaror kan du ibland få byta

Många affärer säger att man inte får byta en vara som är köpt på realisa-
tion. Det gäller naturligtvis bara om man vill byta något som man ångrar
att man har köpt. Självklart har man rätt att byta eller lämna tillbaka
"reavaror" som det är något fel på!
Om du ångrar dig
Många, som ångrar vad de köpt och vill lämna tillbaka det, tror att bu-
tiker är skyldiga att ge pengarna tillbaka eller ett tillgodokvitto. Så är
det inte. Den som handlat något i en affär har ingen laglig rätt att häva
köpet, det vill säga att lämna tillbaka varan och få pengarna tillbaka.
Bytesrätt och ångerrätt är något som de flesta affärer frivilligt erbju-
der sina kunder. Därför är det bäst att fråga innan man köper något som
man är osäker på att man vill ha.
Laglig ångerrätt har däremot den som köpt något på postorder.
Detsamma gäller om man köpt något av en telefonförsäljare, från en
TV-shop eller på internet (såvida inte säljaren är en privatperson) .
Ångerrätten gäller även om en försäljare kommer hem till personen i
fråga och säljer något vid dörren. Ångerrätten finns i en lag som heter
distans- och hemförsäljningslagen. Där står det att man har 14 dagar på
sig att ångra köpet, och att säljaren måste ge tydlig information om hur
köparen ska göra för att ångra köpet.
Begagnade varor
Om man köper en begagnad vara på auktion, i en second hand-butik
eller på internet är det viktigt att kontrollera om säljaren är en privatper-
son eller ett företag. Konsumentlagarna gäller ju inte i affärer mellan två
privatpersoner. Den som köpt till exempel ett klädesplagg i en second
hand-affär har rätt att kräva att eventuella fel lagas. Om felet är sådant
att det inte gick att upptäcka när varan köptes, har man också rätt att
kräva att priset sänks.
401
Begagnade varor säljs ibland "i befintligt skick': Om man fått informa-
tion om att varan har ett visst fel, kan man inte få den lagad eller utbytt
på grund av det.
Garanti
En garanti betyder att säljaren ansvarar för att varan fungerar och be-
håller kvaliteten under en viss tid. Att lämna en garanti är alltid frivil-
ligt för säljaren. Det vanligaste är att garantin gäller under en viss tid,
kanske ett år. Ibland omfattar garantin bara en viss egenskap hos varan.
För att säljaren ska slippa stå för garantin krävs det att felet beror på
till exempel en olyckshändelse, eller på att köparen har vanvårdat varan
eller använt den på ett sätt som den inte är gjord för.
402
Men vare sig om säljaren har lämnat garanti eller inte så gäller kon-
sumentköplagen. Den säger att köparen har tre år på sig att reklamera
ett ursprungligt fel på en vara. Ett ursprungligt fel kan till exempel vara
ett fabrikationsfel. De här tre åren gäller även om garantitiden på ett
år har gått ut. Skillnaden är att när garantin har gått ut, måste köparen
kunna bevisa att felet fanns där från början.
Kvitto
Den som köper något har alltid rätt att få ett kvitto. På kvittot måste det
finnas information om datum och klockslag när varan köpts, vad det
är för vara, priset, moms, företagets namn och organisationsnummer
samt butikens adress.
Den som vill klaga på en vara, eller använda garantin, måste kunna
bevisa var varan är köpt, när den är köpt och vad den kostade. Allt detta
finns ju på kvittot. Men man måste inte ha ett kvitto för att få rätt mot
en butik. Det går också bra att bevisa att den är köpt där genom till ex-
empel ett kontoutdrag från banken.
403
1. Hur räknar en familj ut sin disponibla inkomst?

2. Vilka är de bästa lån man kan ha? Vilka är dyrast?
3. Vad är värdepapper?
4. Varför bör man till varje pris undvika att få en
betalningsanmärkning?
5. Vad är bostadsrätt, och vilka är fördelarna med den?
6. Vad ära) kronofogden b) hyresrätt c) samboförhål-
lande, d) bodelning, e) testamente, f) bytesrätt g)
ångerrätt?
Diskutera
1 . Det sägs att bästa sättet att spara är att börja skriva
upp alla utgifter. Vad talar för att det är sant?
2. Vilka försäkringar bör ni ta när ni en dag flyttar hem-
från?
Undersök
Till vilken ränta kan man i dag få bostadslån? Är fast
eller rörlig ränta att föredra?
404
Ekonomi - Viktiga ord

••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••
•
• •
• aktie - en andel i ett aktiebolag •
• •
• •
• arbetsgivaravgift - skatt som företagen betalar för varje anställd, •
•
•• • ••
•• ungefär 33 procent av vad den anställde har i lön •
•
• arbetsintensiv - verksamhet som kräver många anställda, oftast med •
•• •
•
•••
• relativt enkla arbetsuppgifter
•
•• •
• arbetslöshetsersättning - den som blir utan arbete får pengar av •
• •
• staten i stället för lön •
• •
• •
•• barnbidrag - en summa pengar som staten betalar för varje barn fram •••
•• •
•• till dess att det fyller 16 år •
•
• •
•• betalningsanmärkning - anteckning hos kreditinstitut om att en •
•• •••
person inte har skött sina betalningar, kan drabba den som inte betalar
•• •
•
• sina räkningar eller skulder i tid •
• •
• •
• blandekonomi - en ekonomi som är en blandning av marknadseko- •
•
•• ••
•
nomi och planekonomi ••
• •
• bostadsbidrag - bidrag till hyran för personer som har låg inkomst •
• •
• •
• och är mellan 18 och 29 år eller som har barn •
••• ••
• bruttonationalprodukt, BNP - värdet av alla varor och tjänster som ••
•• •
produceras i ett land under ett år •
• •
• •
•
•• budget - ekonomisk plan för framtiden ••
•• ••
budgetproposition, statsbudget - regeringens förslag till riksdagen •
• •
• •
• för statsbudgeten nästkommande år •
• •
• ••
••• börsnoterat företag - företagets aktier finns att köpa och sälja på
••
• fondbörsen •
• •
• •
• devalvering - när ett land skriver ner värdet på sin valuta för att stimu- •
• •
•• ••
•• lera ekonomin, särskilt exporten •
•
• •
• direkta skatter - "synliga" skatter som finns i exempelvis ett lönebe- •
• •
• sked, till exempel kommunal- och statsskatt •
•
•• ••
•• ••
disponibel inkomst - den summa pengar som blir över på hushållens •
• lön när skatten dragits av och eventuella bidrag lagts till •
•• •
•
• •
•••
• efterfrågan - alla som vill köpa en vara eller tjänst till ett visst pris
••
•• ekonomiska kretsloppet - visar hur pengar, varor och tjänster rör sig •
•
• •
• mellan hushåll, företag, och offentliga sektorn i ett land •
• •
• •
••• enskild firma - den enklaste formen av företagande, behöver inte ••
•• ••
registreras. Ägaren deklarerar företagets inkomster och utgifter på sin •
• •
•• privata deklaration och är personligen ansvarig för eventuella skulder. •
•
• ••
••• export - när företag säljer varor till utlandet ••
• •
• fasta kostnader - kostnader i produktionen som i princip inte varierar •
• •
• •
• med antalet producerade enheter •
•••
•
••• fri marknad - företag tillåts fritt konkurrera med varandra, myndig- •
• •
• heterna ser till att konkurrensen är fri •
• •
•• •
•
•• föräldraförsäkring - när ett barn föds har mamman eller pappan ••
•• rätt att stanna hemma och få pengar av staten under de första ••
• •
• 18 månaderna •
• •
• •
•
•• ••
• ••
••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••• ••
405
••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••
•• •
• globalisering - pågående process där ländernas ekonomier tvinnas •
• •
• •
•••
• samman och påverkar kultur och politik i hela världen. Processen
••
•• drivs inte av regeringar utan främst av stora, internationella företag .
•
•
• •
• handelsbolag - drivs av två eller flera delägare, som är personligt •
• •
• •
••• ansvariga för företagets affärer
••
•
• import - företags köp av varor från utlandet •
• •
• •
•• •
••
indirekta skatter - skatter som inte redovisas tydligt utan bakas ••
•• in i exempelvis en varas pris, till exempel moms, punktskatter och ••
•
•
arbetsgivaravgift •
• •
• •
•
•• infrastruktur - stora investeringar för allmän användning, bland ••
•• ••
annat vägar, järnvägar, vattenledningar, telesystem och internet •
• •
• •
• investering - kapitalinsats, exempelvis i nya maskiner som väntas •
•
•• ••
ge ökad lönsamhet genom större intäkter eller minskade kostnader •
•• •
•
• jämviktspris eller marknadspris - den nivå där efterfrågan och •
•• •
•
• utbud möts •
••• ••
• kapitalintensiv - verksamhet som kräver stora investeringar, dyra •
•
• •
• maskiner etc. •
• •
• •
•• kapitalism - ekonomiskt system där enskilda personer och företag ••
• •
• driver företag i vinstsyfte •
• •
• •
• •
• kartell - organiserat samarbete om priser mellan olika företag ••
••• •
•
• keynesianism - efter ekonomen Keynes, förenklat att staten •
• •
• bör stimulera ekonomin vid lågkonjunktur och tvärtom vid hög- •
• •
•••
•
•• konjunktur
• •
• kommunalskatt - skatt på inkomst som går till kommunen, lands- •
• •
• •
• tinget och kyrkan •
•••
•
•
•• konjunktur - ekonomiska läget, till exempel när det gäller arbets- •
• •
• löshet, tillväxt i ekonomin , inflation och investeringar •
• •
• •
• konkurs - om ett företag har större utgifter än inkomster under en •
•• ••
• längre tid tvingas det att upphöra •
• •
• •
• •
•••
• konsumtionsvara - vanligen varor som man köper för förbrukning,
•
•• exempelvis hamburgare, i motsats till kapitalvara av mer bestående •
• •
• art, exempelvis kylskåp •
• •
• •
•••
•
•• kooperativt företag - ägs av medlemmarna, till exempel Konsum
•
••
•
•
korruption - att betala eller få betalt för att få eller ge person eller •
• •
•• företag olaglig ekonomisk vinning •
•• •••
•• kronofogden - myndighet som har till uppgift att driva in obetalda •
•
• skulder. Redan Gustav Vasa hade fogdar ute i landet som med •
• •
• •
•
•• hårda tag drev in skatter till kronan, dvs. staten. ••
•• ••
marknadsekonomi - en ekonomi där företagen fritt producerar •
• •
• varor och tjänster som kunderna efterfrågar •
• •
•
•• ••
moms - mervärdesskatt, skatt som läggs på alla varor och tjänster, •
•• •
•
• för det mesta 25 procent på varans eller tjänstens pris •
•• •
monopol - bara ett företag på marknaden säljer en viss vara eller •
•••
•
••• tjänst, utan konkurrens •
• •
• •
• nattväktarstat - staten gör bara det minimala som krävs för att •
• •
•
•• hålla ordning i landet och försvara sig mot yttre fiender ••
• ••
••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••• ••
406
••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••
•• •
• obligation - ett skuldebrev som intygar att någon lånat ut pengar till •
• •
• •
•••
• exempelvis staten som betalar ränta på pengarna
••
•• offentlig sektor - kommunernas, landstingens och statens verksam- •
•
• •
• heter •
• •
• •
••• oligopol - några få företag säljer en viss vara eller tjänst och följer ••
•
• •
samma pnsn1va
• 0
•
• •
• •
•• •
••
OPEC - de oljeproducerande ländernas kartell för nära samarbete om ••
•• priser och produktion ••
•
•
•
• pension - pengar som betalas ut till den som fyllt 65 år. Pension kan •
• •
•
•• ibland betalas ut tidigare som sjukpension eller förtidspension. ••
•• ••
planekonomi - staten gör upp produktionsplaner där man bestämmer •
• •
• •
• exakt vad och hur mycket som ska produceras •
•
•• ••
•• produktionsfaktorer - råvaror, realkapital och arbetskraft som behövs ••
•
• för produktionen •
•• •
•
•••
• produktivitet, arbetsproduktivitet - produktion per arbetad timme
•
•• •
• proportionell skatt - alla betalar lika stor del av sin inkomst i skatt, •
• •
• •
• oberoende av hur mycket man tjänar. Kommunalskatten är en propor- •
• •
•• tionell skatt . ••
• •
• •
• punktskatter - skatt på vissa varor och tjänster som är högre än den •
• •
• •
• vanliga momsen. Punktskatter tas ut för att minska konsumtionen av ••
••• vissa varor, till exempel alkohol, tobak och energi. Det finns också •
•
• •
• punktskatter på vissa lyxvaror. •
• •
• •
•••
•
•• reporänta, styrränta - den räntenivå som Riksbanken beslutar,
• den ränta som andra banker får betala vid lån från Riksbanken •
• •
• •
• •
• räntegap - skillnaden mellan reporäntan och den ränta bankerna tar •
•••
•
•
•• av sina lånekunder
•
• •
• rörliga kostnader - kostnader som varierar med antalet producerade •
• •
• •
• enheter •
•• ••
• saldo - kan starkt förenklat sägas vara skillnaden mellan intäkter och •
• •
• •
• utgifter i bokföringen •
•••
•
•
•• sjukersättning - om en anställd blir sjuk får han eller hon sjukersättning •
• •
• i stället för lön. De första tre veckorna betalar arbetsgivaren, •
• •
• •
•••
• därefter tar staten över.
••
•
•• socialbidrag, försörjningsstöd - pengar som betalas av kommunerna •
•
•
• till dem som har liten eller ingen inkomst •
•• •
•• statsskuld - lån som staten ibland tar från i huvudsak svenska •••
•• •
•
• marknaden för att klara de utgifter man beslutar om •
• •
• •
•
•• transferering - flyttande av pengar, i huvudsak statliga bidrag, ••
•• försäkringsersättning och pensioner ••
•
• •
• utbud - de varor och tjänster som säljare bjuder ut på marknaden •
• •
•
•• ••
välfärd - vanligen skattefinansierade tjänster och transfereringar •
•• •
•
• till invånarna för trygghet vid bland annat barndom, sjukdom , arbets- •
•• •
löshet och ålderdom •
•••
•
••• välfärdsstat - när staten omfördelar pengar mellan livets olika skeden •
• •
• och mellan fattiga och rika för att garantera alla en ekonomisk trygghet •
• •
• •
•
•• ••
• ••
••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••• ••
407
.. ------..
:- -
--
Jordens befolkning
Sju miljarder nu ...

Varje dag ökar jordens befolkning med ungefär 200 000 människor.
Det betyder en ökning på omkring 80 miljoner människor per år. För
femtio år sedan var befolkningsökningen betydligt snabbare. Nu avtar
den år för år. I allt fler länder minskar befolkningen, medan den i vissa
fortfarande ökar snabbt.
För 10 000 år sedan fanns det ungefär lika många människor på hela
jordklotet som det finns i Sverige i dag. Befolkningen ökade för varje
årtusende, men inte så mycket. En del år minskade befolkningen då
man drabbades av hungersnöd eller svåra sjukdomar.
På 1400-talet var folkmängden på jorden ungefär 300 miljoner. Men
sedan tog utvecklingen fart. År 1987 blev vi fem miljarder. År 2011 var
vi sju miljarder. År 2050 beräknas jordens befolkning vara över 9 mil-
jarder. Men siffrorna är osäkra. Krig, aids och andra sjukdomar kan få
stora följder.
De minst utvecklade länderna har de högsta födelsetalen. Deras
befolkningar väntas fördubblas under de kommande femtio åren. Hur
ska det sluta? När når vi "taket" då jorden inte längre klarar av att föda
alla människor? Experterna ger mycket olika svar, men många tror att
befolkningsökningen i världen i stort sett kommer att ha avstannat
omkring år 2050. IZlart är att den stora kurvan nedtill väntas plana ut
ordentligt framöver. Den svenske professorn och befolkningsexperten
Hans Rosling säger att befolkningsökningen antagligen kommer att
stanna upp om några tiotal år, och jordens befolkning kommer då att
förbli cirka 10 miljarder i fortsättningen.
år
412
Befolkning Jordens befolkning
Befolkningsexplosion?
Tidigare talade man om befolkningsexplosionen. Med det menade miljarder
man den snabba befolkningsökningen som man befarade skulle leda

till svält och elände i världen. Så blev det inte, färre svälter i dag än för
femtio år sedan. Men visst ökar befolkningen fortsatt snabbt i länder
med höga födelsetal.
Man räknar länders födelsetal i antal födda per år, per tusen invå-
nare. Födelsetalet i Somalia är tre gånger högre än i Sverige. Jordbruket,
industrin och skolan i Somalia har svårt att hinna utvecklas i takt med
befolkningsökningen.
I afrikanska Niger är födelsetalet 49 och dödstalet 13. Födelse-
överskottet, skillnaden mellan de två talen, är 36. Det betyder att
befolkningen ökar med 3,6 procent per år. Med den takten fördubb-
las befolkningen på cirka 20 år. På liknande sätt är det i många andra
fattiga länder. De genomgår nu samma utveckling som Sverige gjorde
på 1800-talet. Dödstalen räknas i antal döda per tusen invånare. I dessa
länder sjunker dödstalen snabbt, medan födelsetalen ligger kvar på en
hög nivå. Resultatet är en mycket snabb befolkningsökning, som nog
kan kallas befolkningsexplosion.
Afrika har den snabbaste folkökningen av världsdelarna, trots att
aids-katastrofen redan skördar miljontals offer varje år. Fortfarande
är många av de afrikanska staterna glest befolkade och det finns stora,
outnyttjade naturtillgångar. Trots det lever stora delar av folken i fattig-
dom, och under de senaste åren har en del av Afrikas länder blivit ännu
fattigare. Befolkningsökningen anses av de flesta vara ett av hindren för
Afrikas utveckling. Men korruption och politikernas misskötsel av län-
derna är ett långt större problem.
I exempelvis Tyskland och Italien är dödstalen högre än födelse-
talen. Där är det ont om barn och där minskar befolkningen om man
inte har stor invandring.
Man beräknar att Tysklands befolkning kommer att ha minskat med
cirka 20 procent om sextio år! Danmark och Finland ska då ha ökat sin
befolkning med 7 procent och Sverige med 23 procent. Sverige har lågt
födelsetal men i stället stor invandring som förklarar ökningen.
Många andra länder i Europa väntas få minskad befolkning,
liksom exempelvis Japan.
1000 1500
413
Utvecklas u-länderna?
Dagens utvecklingsländer har det svårare än Sverige och andra indu-
strialiserade länder hade när deras befolkningsexplosion pågick. Liksom
tyskar, engelsmän, italienare och andra europeer, kunde miljontals
svenskar flytta till USA, bort från arbetslöshet och svält. Befolkningen
i dagens u-länder har knappt någonstans att ta vägen. La11dsbygdens
arbetslösa söker sig till storstäderna, där slummen växer i rasande takt.
De rika ländernas handelspolitik och de stora företagen som beva-
kar sina intressen, hindrar ofta u-ländernas utveckling. U-ländernas folk
odlar kaffe, te, kakao, bananer, kryddor och frukter som säljs billigt till
i-länderna. Ofta ägs plantagerna av företag i våra länder.
U-ländernas koppar, järn och andra mineraler säljs också billigt till
industriländerna, som gör av med en orimligt stor del av världens råva-
ror, livsmedel och industriprodukter. Det hindrar u-länderna från att
odla de livsmedel och produkter de själva behöver och bromsar deras
industriella utveckling.
Många u-länder har dessutom ofta en dåligt skött ekonomi, kor-
ruption, aids, enorma skillnader mellan fattiga och rika och låg utbild-
ningsnivå. De rika bryr sig mer om sin egen ekonomi än om landets.
Svält och övervikt

I dag är nära en miljard n1änniskor undernärda, men under senare år-
Lagom mycket och nyttig
mat är t illsammans med tionden har världens människor fått det allt bättre. Allt färre svälter. I
motion viktigt för att mot - stället är en stor del av jordens befolkning överviktig. Man har beräknat
verka övervikt. Bör staten
försöka styra människors
att nära 1,5 miljarder människor är överviktiga eller tjocka.
matvanor och sponsra Även om problemet började i de rika länderna, främst USA, har det
motionsaktiviteter. eller
nu utvecklats till en global fetmaepedemi. Enligt WHO är exempelvis
är det vars och ens eget
ansvar? ungefär 16 procent av indierna överviktiga eller feta.
Svält trots överskott på mat

Det sägs ibland att svälten i världen beror på att vissa länder har för stor
befolkning. Att de är för tätbefolkade. Det är inte riktigt rätt. Indien har
394 invånare per kvadratkilometer. Nederländerna har 492 invånare
per kvadratkilometer. Det verkar snarare vara Nederländerna som är
mest tätbefolkat, men där finns inte svälten. Europa är faktiskt den
tätast befolkade kontinenten efter Asien, och ändå lever vi europeer i
materiellt överflöd.
I Indien odlas mer än nog av livsmedel för att mätta hela befolk-
ningen. Men de fattigaste bland indierna svälter. Svälten beror inte på
för stor befolkning. Problemet är politiskt. De svältande har inte råd
att köpa den mat som finns. Och Indien har långt fler miljardärer än
exempelvis Sverige.
Måste de fattiga ha så många barn?

"Varför har fattiga människor i u-länderna så många barn? De klarar ju
inte av att försörja dem. Bästa sättet att hjälpa dem ur fattigdomen är att
informera dem om barnbegränsning och dela ut gratis preventivmedel!"
Så har man ibland sagt i de rika länderna.
Riktigt så enkelt är det inte. En del av världens befolkning använder
någon form av barnbegränsning.
De övriga vill antingen skaffa barn eller också vet de inte hur man
skyddar sig mot oönskade graviditeter. På många håll i världen finns inga
preventivmedel alls. Dessutom finns det många fattiga som faktiskt vill
ha många barn. Varför?
För det första vill man ha många barn för att garantera att åtminstone
några av dem överlever till vuxen ålder. Barnadödligheten är fortfarande
ganska hög bland fattiga i u-länderna, även om den har varit betydligt
högre. Nu för tiden överlever ju fler barn än tidigare och dödligheten
sjunker dramatiskt, men attityderna ändras inte så snabbt. Födelsetalen
sjunker på sikt när dödstalen minskar. Men det tar tid och fortfarande
är det en självklarhet bland många fattiga att ha många barn.
I länder med inget eller dåligt socialt skyddsnät, fungerar barnen
dessutom som ett slags livförsäkring för föräldrarna. Barnen kan
hjälpa till med försörjningen genom att arbeta. De är dessutom den
enda "pensionsförsäkring" föräldrarna har. Den som har många barn
har större chans att få hjälp med försörjningen på ålderns höst.
Vi hade samma situation i Sverige för hu11dra år sedan. Våra problem
löstes inte med hjälp av kampanjer och myndighetsbeslut. Människorna
själva såg till att de fick allt färre barn.
415
Den ena familjen med 22 barn
bor i en enrummare i Filippi-
nernas huvudstad Manila.
Den andra familjen som bor ......
i Sverige med ett barn har helt
andra levnadsvillkor.
lJ I I- ,
- c:
~
'
r' I \..
/ ,v
I
-i
IJ . <
·-
-
-
'!"'~ -
•
• "'
-
416
Barn i världen
Hundratals miljoner barn är undernärda, saknar rent vatten och bor i
hus med fler än fem personer i varje rum eller i hus med jordgolv.
Det finns kanske hundra miljoner barn mellan 7 och 18 år som
aldrig har fått gå i skolan. De flesta av dem är flickor. I både Indien och
I<ina föds onaturligt få flickor. I Punjab, Indiens rikaste delstat, finns
bara 793 flickor på 1 000 pojkar i åldrarna 0-6 år. Vart har de saknade
flickorna tagit vägen? De är aborterade. Föräldrarna föredrar pojkar.
I Indien och Kina "saknas" därför flera miljoner flickor.
Aids-katastrofen
Tioåriga Lesley bor i l(apstaden i Sydafrika. Båda hennes föräldrar och
hennes tre syskon har dött av aids. Själv är hon också smittad av sjuk-
domen. Lesley bor hos sin moster och hennes tre barn. De är mycket
fattiga och delar ett enda litet rum.
Det anses vara en skam att ha någon i familjen som har aids, så Lesley
håller sig undan från andra barn och leker mest för sig själv i närheten
av hemmet. Hon går inte i skolan. Ändå kan man säga att hon haft tur
- släkten har inte övergivit henne och hon får medicin mot sin sjuk-
dom. Me11 hur framtiden kommer att bli vet hon förstås ingenting om.
Det första fallet av aids upptäcktes år 1980 i New York. Sedan dess
har omkring 25 miljoner människor runt om i världen dött av sjukdo-
men. Ungefär 34 miljoner människor lever i dag med hiv/ aids, och
omkring 7 400 smittas varje dag. Det betyder att ungefär 2, 7 miljoner
människor smittas varje år.
Aids är mest spridd i Afrika söder om Sahara, men finns numera
överallt i världen. Från början var det mest män som fick sjukdomen,
men numera smittas fler kvinnor är män. Också barn är en utsatt grupp.
Man har beräknat att cirka två miljoner barn lever med sjukdomen.
Femton miljoner barn har förlorat minst en förälder i aids.
Aids dödar inte bara mängder av människor. Sjukdomen är ett allvar-
ligt hot mot många fattiga länders ekonomier. Vanligtvis brukar smitt-
samma sjukdomar drabba de gamla, de försvagade, de redan sjuka. Aids
är annorlunda. De flesta offren är mellan 1S och 45 år. Det betyder att
de som dör är kvinnor och män i sina bästa år, som Lesleys föräldrar.
De försörjer stora familjer med många barn och orkeslösa gamlingar.
Barn och gamla blir ensamma kvar i byarna.
417
Diskutera
1. Kan jorden bli överfull av människor? Vad ska man i så fall göra åt saken?
2. Vad tror du svälten i världen främst beror på?
a) brist på livsmedel
b) överbefolkning
c) befolkningsexplosionen
d) de rika ländernas ovilja att dela med sig
e) något annat?
3. Vad beror befolkningsexplosionen på? Är preventivmedel lösningen?
4. Kina har försökt begränsa sin befolkningsökning genom att förbjuda
familjer att ha fler än ett barn. Vad tycker du om det? Borde andra länder
göra samma sak?
5. Vilka andra sätt kan det finnas att hålla befolkningsökningen nere?
6. Miljoner barn i världen lever i fattigdom. Vems kan felet vara? Hur kan man
hjälpa barnen att få ett bättre liv?
7. En stor del av alla resurser som satsas på att hjälpa aids-offer går till sjuka i
den rika delen av världen. Hur ska man kunna hjälpa alla? Vem ska betala för
mediciner?
Den här sydafrikanska mamman är HIV-positiv, men hennes lilla dotter har klarat sig och är fullt frisk.
418
--
. -J'
-
När man gjorde en folk-

räkning i staden Bombay
i Indien år 1911, bodde
Flykten till städerna där ungefär 1 miljon
Den största folkförflyttningen i världen sker inom länderna, från lands- människor. Hundra år
senare hade staden växt
bygden till städerna. Denna folkförflyttning kallas urbanisering. I indu- till över 12 miljoner. Man
striländerna påbörjades urbaniseringen när industrialiseringen hade beräknar att ungefär
hälften av dem bor i
nått så långt att fler människor behövdes vid fabrikerna i städerna och slumområden eller direkt
färre människor behövdes på landet för att försörja alla. I den industria- på gatan, som den här
liserade delen av världen bor cirka 80 procent av befolkningen i städer. familjen.
Där är urbaniseringen i det närmaste avslutad. U-länderna är mitt uppe

i den omvälvande processen.
Redan i dag lever mer än en tredjedel av alla jordens människor i
städer med fler än 200 000 invånare. Det finns nära hundra städer som
har mer än 4 miljoner invånare, och i cirka tjugofem städer bor mer än
10 miljoner människor. Störst är Japans huvudstad Tokyo med 35 mil-
joner invånare. De stora städerna i industriländerna, New York, London
och Aten, har problem med transporter, renhållning, luftföroreningar,
fattigdom och kriminalitet. Men det är ingenting jämfört med de stora
städerna i u-länderna.
419
Kåkstäder, kriminalitet och fattigdom

Några av världens största städer är Bombay i Indien, Mexiko City i
Mexiko ochJakarta i Indonesien. De lockar till sig en ständig ström av
förhoppningsfulla landsortsbor, som hoppas på ett bättre liv. Det är de
unga och friska som flyttar, eftersom de behöver bo där de kan få arbete.
Kvar på landsbygden blir en del kvinnor, barn och gamla.
Det som möter landsortsborna i staden är e11 lika hopplös situation
som den i byn de lämnade. De fattiga har ingenstans att bo. För att något
skydda sig mot väder och vind, bygger de skjul av material som de kan
hitta eller stjäla: kartonger, sopsäckar, plåtbitar eller vad det nu kan vara.
I de kåkstäder som växer fram finns varken vatten, avlopp, skolor eller
sjukvård. Smutsen och stanken är förfärande. Sjukdomar sprids lätt i
värmen, trängseln och av den bristande hygienen.
Arbetslösheten är stor. Många försörjer sig nödtorftigt genom
arbeten som skoputsning, försäljning av tuggummi eller genom att putsa
bilarnas vindrutor när det är rött vid trafikljusen.
Kriminaliteten är skrämmande stor. De sociala förhållandena är elän-
diga. Barn som övergetts av föräldrarna, lever på gatan. Små flickor, och
ibland också pojkar, tvingas försörja sig genom prostitution.
Många kvinnor lever ensamma med stora barnaskaror. Männen
överger familjerna och söker ett bättre liv någon annanstans, kanske i
ett annat land.
I dagens u-länder finns vanligen ingenting som bromsar urbanise-
ringsprocessen. Ofta är det de förmögna och städernas medelklass som
backar upp dem som har den politiska makten.
De har sitt på det torra vill inte se några omstörtande förändringar
och riskera sitt goda liv. Det gör att motståndet är starkt bland de väl-
beställda mot de förändringar som är nödvändiga.
1. Vilka är fördelarna och vilka är nackdelarna med

urbanisering?
2. Vilka olika problem får städer som växer snabbt och
okontrollerat?
3. Vilka drivkrafter kan finnas bakom urbaniseringen?
4. Vilka skillnader finns det mellan den urbaniserings-
process som inträffade i i-länderna och den som nu
är på gång i u-länderna?
420
Sveriges befolkning
Varje dag föds ungefär 300 barn i Sverige. De flesta av dem föds på en
förlossningsavdelning på ett vanligt sjukhus. Vanligen går allt bra och
mor och barn kan åka hem inom några dagar. Med Maria, som ligger i
kuvösen på bilden, var det annorlunda. Så här berättar hennes pappa Ulf:
"Min fru Annika var gravid i sjätte månaden. En dag ringde hon mig på
jobbet helt uppriven. Hon skrek att jag måste komma hem, att barnet
var på väg . Jag blev alldeles kall. Det var ju tre månader kvar! Jag sa åt
henne att vänta i telefonen och rusade iväg till en annan telefon för att
ringa efter ambulansen. Sedan pratade jag med Annika och försökte
hålla henne lugn tills ambulansen kom.
Så kastade jag mig i min egen bil och körde i rasande fart till sjukhu-
set. Tankarna flög genom mitt huvud. Att barnet skulle dö var jag säker
på, men jag oroade mig mest för Annika just då. När jag kom in på sjuk-
huset var allt redan över. Maria var född. Hon kom 12 veckor för tidigt
och vägde bara 800 gram. Men hon andades! Och Annika mådde bra.
Ett normalt nyfött barn väger ungefär tre kilo och är femtio centimeter
långt. Maria var bara 38 centimeter och vägde inte ens ett kilo. Folk i vita
rockar sprang omkring som galna. För att överleva måste Maria snabbt
placeras i en skyddande kuvös.
Där låg hon när jag fick se henne första gången. Jag fick en chock.
Hon var omgiven av apparater, sladdar och lampor som blinkade. Under
den närmaste tiden hölls hon under ständig uppsikt av specialutbildade
läkare och sjuksköterskor. Ingenting lämnades åt slumpen. Och Maria
klarade sig . Två månader senare var hon hemma hos oss och sedan har
hon utvecklats precis som andra barn."
421
Befolkning Sveriges befolkning
Är vården för dyr?

Maria hade tur som råkade födas just i vår tid i Sverige. För femtio år
sedan hade hon varit dödsdömd. Om hon sett dagens ljus i en hydda i
en indisk by, så hade hon inte överlevt. Där erbjuder samhället mycket
lite av medicinsk vård. Det är få länder i världen som har resurser att ta
emot nyfödda på det sätt som Maria fick uppleva.
En så krävande sjukvård kostar förstås mycket pengar. Maria kostade
skattebetalarna minst 250 000 kronor under sina första två månader i
livet. Det är dyrt, men medborgarna i Sverige är överens om att gemen-
samt göra allt för att ge de nyfödda den bästa möjliga vård, oberoende
av kostnad. Så viktigt är människovärdet!
Det svenska samhället erbjuder de nyfödda stor trygghet och god
omvårdnad. Under de första åren står barnen under ständig uppsikt av
specialutbildade barnsjuksköterskor och läkare, som följer utvecklingen
och ser till att barnen får medicinsk vård om det behövs. Allt detta är
l1elt gratis. Eller rättare sagt: vi betalar alla för det genom skatten.
Det är svårt att tänka sig en tryggare start i livet än den vi får i Sverige.
Diskutera
1. Vården av för tidigt födda kostar mycket pengar.
..
Ar det rimligt att satsa obegränsat med pengar för
att rädda ett människoliv? Eller finns det en gräns
någonstans? Vid 5 000 kronor per dag? Eller 100 000
kronor per dag?
2. Fundera på om ni skulle ge olika svar på förra frågan
om n1• var
a) förälder till barnet
b) läkare
c) politiker med ansvar för landstingets pengar.
422
Kronprinsessan Victoria
Vad gör en människa till svensk? och prins Daniel deltar vid
en ceremoni där Stock-
Varje år föds ungefär 110 000 barn i Sverige. De flesta kommer så små- holms stad välkomnar nya
ningom att växa upp och bli svenskar. Men vad är det som gör en män- svenska medborgare i Blå
Hallen i Stadshuset.
niska till svensk?
De flesta som föds i Sverige är svenska medborgare redan från födseln.
Det blir man nämligen automatiskt om båda ens föräldrar är svenska
medborgare.
Den nyfödde blir folkbokförd i sin hemkommun. Det betyder att
barnets namn, kön, födelsedatum och födelseort förs in i ett dataregis-
ter. Bar11et får ett personnummer, ett nummer som är unikt för varje
människa och som man behåller tills man dör.
Ett personnummer består av tio siffror, till exempel 920104-0187.
De sex första siffrorna anger år, månad och dag då man är född. De tre
följande siffrorna kallas födelsenummer, den tredje siffran där är udda
för män och jämn för kvinnor. Exemplet är alltså en kvinna. Den sista
siffran är en kontrollsiffra, så att datorn kan kontrollera att de övriga
siffrorna är korrekta.
Vad är det då som gör att en människa ses som svensk och uppfat-
tar sig som svensk? Är det medborgarskapet? Eller personnumret? Det
räcker kanske inte. Ett barn med svenska föräldrar får inte bara föräld-
rarnas nationalitet, utan växer också in i deras språk och kultur. Barnet
lär sig av föräldrarna hur man ska leva och tänka, hur man ska handla i
olika situationer och vad som är rätt och fel i livet.
423
Allt detta tillsammans gör att barnet så småningom kommer att

känna sig som svensk och inte japan, grek eller något annat. Därför
kommer troligen de flesta av de 270 barn som föds i Sverige varje dag att
så småningom heja på Sverige i ishockey-VM eller på den svenska låten
i melodifestivalen. De kommer också att ha åsikter och vanor som är
vanliga i vårt land: att uppskatta den svenska naturen, att vilja äta pota-
tis och sill vid midsommar och fira valborg med brasa och fyrverkerier.
Inte bara svenskar

Men alla de 110 000 nyfödda svenskarna har inte svenska föräldrar.
Många av dem har föräldrar som kommit från andra länder. De barnen
får personnummer och blir folkbokförda, och de kanske blir svenska
medborgare en dag. Men de flesta av dem får ett annat modersmål
och ofta andra vanor och värderingar än sina helsvenska kamrater. De
kommer på så sätt att leva i två världar med olika kulturer och skilda
språk. De flesta finländare som flyttat till Sverige känner sig mer som
finländare än svenskar. Så är det också med dem som kommit från
exempelvis Somalia eller Irak.
För en del är det en tillgång att leva i två världar. De lyckas förena
dem och få ut något gott ur båda.
För andra blir den dubbla tillhörigheten ett problem. De känner sig
inte riktigt hemma någonstans. I föräldrarnas hemland räknas de kanske
som svenskar. I Sverige kallas de invandrare.
Diskutera
1. På vilka sätt är det tryggt att födas just i Sverige?
2. Tycker ni att det skulle känns bra att sätta barn till världen i dag?
3. Vad krävs för att ni ska tycka att en person är svensk? Räcker det med
att vara svensk medborgare, eller ska man ha svenska föräldrar? Ska man
kunna tala flytande svenska?
4. Varför har vi personnummer i Sverige?
5. När personnumren infördes fanns det människor som protesterade och sa
att numren skulle inkräkta på deras personliga frihet. Tycker ni att det blev så?
6. På vilka sätt tror ni att ni hade levt och tänkt annorlunda om ni genast efter
födseln hade blivit adopterade hos a) en muslimsk familj i Saudiarabien
b) en hinduisk familj i Indien c) ett "stenåldersfolk" i Nya Guinea?
424
Födelsetal och dödstal

Olika länder utvecklas olika. Ändå kan Sverige användas som exempel •••••••••••••••••••••
• ••
på hur de rika industriländerna har förändrats demografiskt. Sverige
•
• demografi - ••
• •
•• befolkningslära •
•
har också världens äldsta och mest pålitliga statistik över b efolknings- • •
•
• ••••••••••••••••••••
utvecklingen.
I mitten av 1700-talet föddes ungefär 66 000 barn per år i Sverige.
•
Ar 2012 föddes ungefär 113 000 barn. Men siffrorna är inte jämförbara,
eftersom Sverige år 1750 endast hade 1,8 miljoner invånare mot 9 mil-
joner år 2012. För att få en användbar jämförelsesiffra använder man
sig därför av födelsetal eller nativitet. Födelsetalet säger hur många barn
som föds under ett år per tusen invånare.
I dag föds varje år cirka 12 barn per tusen invånare i Sverige. Födel-
setalet år 1750 var cirka 36,4. Nativiteten var alltså mycket högre förr.
Ett mått på dödligheten eller mortaliteten i ett land är dödstalet. Liksom
födelsetalet mäts det i promille, antalet döda per tusen invånare.
antal Födda i Sverige 1960-2012
120 000 ···- •••

- -
90 000 11.11 ••.•1 ..

-
.11
60 000
30 000
0
år 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
425
"Fred, vaccin och potatis"

Fram till 1800-talet kunde dödstalen variera starkt mellan olika år. Ibland
härjade krig, missväxt och sjukdomsepidemier och då höjdes dödstalen
kraftigt. l{urvan nedan är mycket taggig i början.
På 1700-talet spreds smittkoppor och andra dödliga sjukdomar
snabbt. Många familjer och ibland hela byar utplånades. Under andra
l1alvan av 1700-talet dog sammanlagt en halv miljon människor i smitt-
koppor. Läget förbättrades direkt när smittkoppsvaccinet kom. År 1816
bestämdes att alla svenskar skulle vaccineras. Dödstalen sjönk omedel-
bart och effekten syns i kurvan.
Aren 1867- 69 drabbades stora delar av Sverige av missväxt. Många
människor svalt ihjäl eller försvagades av hunger och dog av sjukdomar.
På 1700-talet infördes potatisen och blev småningom folkets basmat.
Tillsammans med andra förbättringar inom jordbruket ledde det till
bättre livsmedelsförsörjning och minskad dödligl1et.
Den förbättrade renligheten hjälpte också till att sänka dödstalen,
särskilt spädbarnsdödligheten. I mitten av 1700-talet dog 200 av 1000
levande födda barn innan de fyllt ett år. Vart femte barn! I dag är mot-
svarande siffra 3 av 1000 levande födda, det vill säga 3 promille.
Ar 1770 var dödstalet 26,6. Nu är det nere i ungefär 10.
På 1800-talet sa författaren Esaias Tegner att "freden, vaccinet och
potäterna" var förklaringen till att dödstalen sjönk och befolkningen
ökade. Det är en bra sammanfattning.
Födelse- och dödstal i Sverige 1750-2000

Det röda området visar födelseöverskottet.
40
'
30
20 Antal döda per 1000

invånare
10
0
1750 60 70 80 90 1800 10 20 30 40 1850 60 70
426
.,
~ -,- ----·-------------=-··----------===================------------=:;,.___,ocm________
En gammal skolplansch som visar livet på landet.
80 90 1900 10 20 30 40 1950 60 70 80 90 2000
427
De fyra faserna
1. Höga födelsetal och höga dödstal
Fram till 1800-talet var Sverige ett fattigt jordbrukssamhälle. Ungefär
80 procent av befolkningen arbetade inom jordbruket. Redskapen var
ineffektiva tunga att arbeta med. Det behövdes många människor i
jordbruksarbetet och alla måste hjälpa till.
Det fanns ingen pension som gav trygghet åt de gamla. Barnen fick
ta hand om sina gamla föräldrar. De flesta hade många barn som arbets-
kraft och som trygghet inför ålderdomen. De flesta visste inte heller hur
de skulle undvika att få fler barn än de ville ha. Det fanns inga preven-
tivmedel. Så här kunde det vara:
Agda Näslund, som levde i Västerbotten på 1800-talet, hade elva barn.

Äldsta dottern Julia fick t idigt börja hjälpa till med hushållsarbetet och
de många syskonen. Hon hade aldrig någon tid för lek eller läsning. Hon
berättade att om hon någon gång gav sig i väg för att leka med andra
barn, hann hon bara till vägen utanför huset innan hon hörde mammans
röst: "Julia! Kom och hjälp till!" Julia gifte sig aldrig och skaffade aldrig
några barn. Hon hade fått nog.
Julias sjätte syskon var en pojke. Mamma Agda döpte honom till
Knut. Han skulle knyta ihop barnaskaran och bli den siste, tänkte föräld-
rarna. Men Knut fick fyra yngre syskon .
Livet var hårt. Dödligheten var hög både bland barn och vuxna.
Många kvinnor dog när de födde barn, och många av barnen dog under
det första levnadsåret.
2. Dödstalen sjunker
Från slutet av 1700-talet sjönk dödstalen snabbt. Det berodde bland
annat på smittkoppsvaccinet och andra medicinska framsteg, men också
på att man började förstå vikten av renlighet.
Samtidigt som dödstalen började sjunka var födelsetalen fortsatt
höga. Familjerna var stora. Det stora födelseöverskottet ledde till en
snabb ökning av befolkningen. Sverige fick en befolkningsexplosion.
I den här fasen befinner sig en del av dagens u-länder.
3. Födelsetalen sjunker
Under andra hälften av 1800-talet tog industrialiseringen fart. Järnvä-
gar byggdes landet runt, järnbruk, verkstäder och sågverk växte fram.
Samtidigt infördes helt nya tekniska hjälpmedel i jordbruksarbetet. Allt
428
Befolkningsutveckling i Sverige från 1750 i fyra faser
Fas 2 - från slutet av 1700-talet. Fas 3 - från slutet

Dödstalen börjar sjunka, födelsetalen av 1800-talet.
är fortfarande höga. Det ger en snabb Födelsetalen sjunker
befolkningstillväxt. snabbt.
Fas 4.
Låga födelsetal, låga
dödstal. Långsam
befolkningstillväxt.
Fas 1 - före 1750.
Höga födelsetal,
höga dödstal, långsam
befolkningstillväxt.
år 1750 1800 1850 1900
färre människor behövdes, trots att man kunde producera mer livsmedel
för varje år. De som blev arbetslösa flyttade till tätorterna, där de kunde
få arbete i industrierna.
För till exempel en sågverksarbetare var det inte längre en fördel att
ha många barn. Det var svårt att få den låga lönen att räcka till. Barn-
arbete var vanligt, men det var hård konkurrens om jobben och lö11en
var minimal. Många vuxna gick arbetslösa. De unga gifte sig senare än
förr, och många utvandrade från Fattigsverige till Amerika. Allt detta
bidrog till att födelsetalen sjönk.
4. Låga födelsetal och låga dödstal

Under 1900-talet fick svenskarna det allt bättre. De gamlas försörjning
tryggades genom pensioner, servicehus och ålderdomshem. Barn be-
hövdes inte längre som arbetskraft. Preventivmedel blev tillåtna och
lätta att få tag på.
Resultatet har i dag blivit att födelsetalen sjunkit till en låg nivå. Under
vissa år har födelsetalen varit så låga att Sveriges befolkning skulle ha
minskat om vi inte hade haft invandring.
Medellivslängden har stigit i Sverige. Männen blir i genomsnitt
80 år och kvinnorna 84 år. Eftersom människorna lever längre, ökar
antalet gamla. Särskilt stor är ökningen av de riktigt gamla. Vi har fler
hundraåringar i Sverige än vi någonsin haft tidigare.
Eftersom det samtidigt föds färre barn än förr, blir åldersfördelningen
i samhället annorlunda. Ålderspyramiden förändras.
429
Ålderspyramiden förändras
Ålder Ålder
1890 1940
100 100
90 90
Kvinnor 80 Män Kvinnor 80 ~
70
b .. 70
•
•
Män
I
60 • 60 •
• •
50 50 •
• I
40 I 40 •
• •
30 • 30 •
• •
20 •
•
20 .
.
•
10 • 10 I
..
I
• • • • • •
6 4 2 0 0 2 4 6 6 4 2 0 0 2 4 6
% % % %
Ålder Ålder
2001 Prognos 2025
100 100
90 ] 90 =
•
Kvinnor 80 I Män Kvinnor 80 Män
•
70 • 70
•
60 60
50 50
40 • 40
•
30 • 30 I
• I
20 • 20
•
10 •
I
10
. • .
6 4 2 0 0 2 4 6 6 4 2 0 0 2 4 6
% % % %
1. Vad säger de fyra befolkningspyramiderna här ovan?

2. En del årskullar är större än andra. Ibland hör man politiker som försvarar
sig när de anklagas för att inte ha byggt ut skolorna i lämplig takt. De säger
att man inte kunde förutse att det skulle bli så många barn. Kan man inte
det? Titta på diagrammet s. 426 och fundera över hur många barn som kan
tänkas börja på gymnasiet om tio år.
3. Titta på diagrammet på sidan 426. När började dödstalen sjunka i Sverige?
4. När och varför började födelsetalen sjunka på allvar?
5. På 1800-talet och i början av 1900-talet ökade Sveriges befolkning snabbt.
Förklara varför! Vilka faktorer höll tillbaka befolkningsökningen?
Diskutera
Andelen äldre kommer att öka i Sverige. Vilka konsekvenser får det för samhället
och för er själva, då ni kommer ut i arbetslivet?
430
1. Siffrorna och människorna 3. Befolkningen och framtiden
Det stora diagrammet på s . 310-311 är mycket inne- a) Är vi redan för många människor på jorden? Vad
hållsrikt. Bakom kurvorna finns alla som levt i Sverige händer om nuvarande befolkningsökning fortsät-
under 250 år, deras glädje, sorg och fasor i livet. På ter? Var och varför ökar befolkningen snabbast?
vänstra sidan är diagrammet hotfullt högt och tag- På vilka sätt skiljer sig u-ländernas nuvarande läge
gigt, med höga och varierande siffror. På högra sidan från Sveriges för hundra år sedan?
är det jämnare och tryggare. Det speglar också b) Vad krävs för att världens folkökning ska få samma
människornas liv. snabba nedgång som den svenska kurvan uppvi-
Ta reda på mer om den dramatik som döljer sig sar? Tvång? Politiska förändringar? Snabb eko-
bakom kurvorna och siffrorna. Läs historieböcker! nomisk utveckling? Propaganda och upplysning?
Fråga historiker! Använd internet! Preventivmedel?
a) Långt före diagrammets början inträffade en kata- c) Vad betyder till exempel katolska kyrkans motstånd
strof så ohygglig att vi har svårt att förstå den. Det mot preventivmedel? Påven säger absolut nej till
var digerdöden på 1300-talet. Ungefär en tredjedel användning av p-piller, kondom och så vidare.
av befolkningen dog. Många byar lades helt öde. En kardinal i Filippinerna uttryckte sig så här: "Vi
Varför hände detta? Hur upplevde människorna säger bestämt nej till konstlad barnbegränsning .
"den svarta döden", hur försökte de skydda sig Att använda preventivmedel är ingenting annat än
- förgäves? Vad betydde digerdöden för utveck- onani." Vad leder detta motstånd mot preventiv-
lingen? medel till?
b) Varför drabbades så fasansfullt många av döden
år 1773? Vad hände då i landet?
c) Varför påverkades dödssiffrorna så starkt av 1808- 4. Aids-katastrofen
09 års krig? a) Globalt: Hur många människor har aids i dag? Vad
d) Den sista svälten i Sverige inträffade 1867-69. betyder sjukdomen aids för människorna runt om i
Vilka orsaker hade den? Titta på siffrorna för ut- världen? Hur många är HIV-smittade? Vilka länder
vandringen till Amerika just de åren. Vad säger de? är värst drabbade? Vad görs för att hjälp dem?
e) Sverige deltog inte i något av världskrigen, ändå Vilka är skillnaderna mellan de rika länderna och
påverkades vi starkt. Vad hände med födelse- och u-länderna? Hur ser framtiden ut? Vad finns det
dödstalen under och efter första världskriget? Har för tänkbara scenarier?
du någon förklaring? Vad var spanska sjukan? Hur b) Mänskligt: Hur smittar HIV? Hur kan man skydda
påverkades födelsetalen av andra världskriget? sig? Vilka chanser till ett bra liv har den som
1945 föddes 135 000 barn i Sverige. Det är alla smittats?
tiders rekord. Svara och förklara.
t) Vad kan preventivmedlen och aborterna ha betytt
för födelsekurvan under 1900-talet? 5. Urbanisering på gott och ont
Fundera över hur det kan komma sig att i-världen i
dag är så starkt urbaniserad. Vilka för- och nackdelar
2. Befolkningsstadier och pyramider har urbaniseringen för oss?
Jämför födelsetal och dödstal i olika länder med hjälp Vilka är orsakerna till den snabba urbaniseringen
av Landguiden eller Statistisk Årsbok. Hur ser siffrorna i den fattiga världen? Vilka fördelar och nackdelar
ut för till exempel Sverige, Tyskland, Indien, Egypten, har den?
Mexiko och Kina? Vilka kan orsakerna vara till de stora
skillnaderna? I vilka befolkningsstadier befinner sig
de olika länderna? Hur kommer ekonomin (barnom- 6. Svenska utvandrare
sorg, skolor, arbetskraften, äldreomsorgen) i de olika Ta reda på mer om de svenskar som utvandrade till
länderna att påverkas av befolkningsutvecklingen? USA under 1800-talet. Hur kom det sig att de lämnade
Illustrera siffrorna i Statistisk Årsbok med hjälp av Sverige? Var bosatte de sig? Hur blev deras liv? Vad
befolkningspyramider för några av de olika länderna. betydde utvandringen för Sverige?
431
Att tänka på - Kan man ljuga med statistik?
Särskilt i massmedierna används statistik ofta för att De tre diagrammen över löner här nedanför ser olika
påverka läsaren. Siffrorna i sig kan vara helt korrekta, ut. Vilka effekter får det om man bara ser på det andra
men sättet att presentera dem kan ge en vinklad eller eller det tredje diagrammet?
felaktig bild.
Genomsnittliga månadslöner för några yrken (kr) Genomsnittliga månadslöner för några yrken (kr)
I
Gymnasielärare Gymnasielärare
l,__ _ _ _ _ _ _ __
Butiksanställd Butiksanställd -
Rörmokare Rörmokare ·
Brandman 1- - - - - - - - - - - Brandman
Gruvarbetare Gruvarbetare
Präst Präst
Receptionist
Lokalvårdare
Polis 1~-------.. .
Läkare
Undersköterska
Sjuksköterska
!'"""-----------------------
!...._ _ _ _ _ _ _ _ _ __
Läkare
Undersköterska
Sjuksköterska
1111111
Advokat Advokat
Journalist Journalist
Skomakare Skomakare
IT-konsult IT-konsult
Byggnadssnickare Byggnadssnickare
LI\AA....,- - - -..., ----,,.------.,

0 10000 20000 30000 40000 50 000 0 20 000 30 000 40 000 50 000
Genomsnittliga månadslöner för några yrken (kr)
Gymnasielärare
Butiksanställd
Rörmokare
Brandman
Gruvarbetare
!...._ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ ___
Präst
Receptionist
Lokalvårdare
Polis
Läkare
1------------------
Undersköterska
Sjuksköterska
Advokat
Journalist
Skomakare
IT-konsult
Byggnadssnickare
0 10 000 20000 30000 40 000 50 000
432
Befolkningsutvecklingen i världen miljarder
Jämför diagrammen över befolkningsutvecklingen.

Vad vill den visa som använder det övre diagrammet
jämfört med den som använder det nedre?
miljarder
Att läsa statistik

Exempel på svårigheter när det gäller att läsa statistik: ifrån. Hur stor är den faktiska risken? Om den ur-
• Bortfall och mörkertal. När man gör undersök- sprungliga risken exempelvis är 0,01 procent, blir
ningar där människor tillfrågas om något, blir det risken för snusaren 0,017 procent, vilket inte alls
alltid ett visst bortfall i svaren. Med bortfall menar låter lika skrämmande som den sjuttioprocentiga
man att personer som tillfrågats inte lämnat något ökningen.
svar. Om bortfallet är alltför stort, förlorar under- • Vinklade frågor. I enkäter är det oerhört viktigt
sökningen i trovärdighet. Mörkertal brukar man tala att fundera över hur frågan har ställts. Om det
om när det gäller brottsstatistik. Antalet anmälda finns alternativ att välja mellan när man svarar, är
våldtäkter till exempel motsvarar inte antalet fak- det inte så svårt att styra in svaren på ett önskat
tiskt begångna våldtäkter, eftersom ett okänt antal resultat. Det finns exempel på undersökningar som
offer aldrig anmäler. visar att en majoritet av svenska folket tycker att vi
• Jämförelser. Vissa medier är förtjusta i ''skrämsel- bör införa dödsstraff, men det finns också under-
statistik". Man säger kanske att risken att få cancer sökningar som visar att en stor majoritet av folket
i munhålan är förhöjd med 70 procent för snusare. är motståndare till dödsstraff. Allt beror på i vilket
Vad man inte talar om är vilken siffra man utgår sammanhang man frågar och hur frågan formuleras.
433
Är det så här ...
På 200 år har människan förändrat jordens
yta dramatiskt. Asfaltvägar och storstäder
har ersatt stora grönskande markområden.
Väldiga arealer har lagts under plogen. Varje
år plöjs och sås otaliga åkrar i världen och
grödorna skördas. Skogar, som tillsammans
är stora som Europa, planteras, gödslas, gall-
ras, awerkas och sköts som om det var fråga
om grönsaksland. Miljoner bilar, tåg, flygplan
och andra fordon rullar och flyger fram över
jordytan.
Vår tids människa har förändrat jordens
geografi och biologi och påverkat livsbeting-
elserna för nästan allt liv på jorden. Det är klart
att människans framfart får stor effekt.
Klimatet på jorden håller på att föränd-
ras. Vi frigör energi och släpper ut så många
föroreningar i luften att medeltemperatu-
ren för hela jorden stiger. Det kan låta skönt
men är i själva verket ett hot mot både män-
niskor och djur. Det kan räcka med att tem-
peraturen höjs några få grader för att det
ska få allvarliga följder för allt liv på jorden .
. . . eller så här?
Människan har ingen inverkan på klimatet.
Det är solens aktivitet som avgör om det blir
varmare eller kallare på jorden. Alla klimat-
förändringar på jorden kan spåras tillbaka
till solens aktiviteter. Den skickar ut det syn-
liga och uppvärmande ljuset men den skickar
också ut energirik elektromagnetisk osynlig
strålning, kallad solvinden. Denna påverkar jor-
dens magnetfält, som i sin tur skyddar jorden
från rymden inkommande kosmisk strålning.
I i
Översvämmad gata i Manila på Filippinerna. Ökar antalet översvämningar och naturkatastrofer i världen?
Beror det på människans klimatpåverkan?
Vem ska man tro på?

IZlimatfrågan är ett exempel på en mycket viktig fråga, där människor har
starka åsikter och där debatten stundtals har varit mycket häftig. De flesta
forskare hävdar att vi måste stoppa uppvärmningen så fort som möjligt
för att rädda jorden. Orsaken är alla växthusgaser som släpps ut i luften.
Men det finns också de som säger att det är för sent, att det redan
har gått för långt och att polarisarna kommer att smälta och lägga stora
delar av jorden under vatten.
Sedan finns det ett mindre antal forskare som säger att människan
inte i någon hög grad påverkat temperaturen på jorden. De pekar på att
klimatet alltid har varierat mycket kraftigt, innan människan dök upp.
Sverige har vissa perioder haft tropiskt klimat med palmer, bananer och
skogar med bambu. Under en period var det öken i Dalarna, där kanske
kameler travade omkring. Men Sverige har också haft istider, när hela
landet varit täckt av kilometertjock is.
438
Vår hotade miljö Vem ska man tro på?
Duntäcke ...
Jordklotet är omgivet av ett lager av vattenånga, koldioxid och andra
gaser. Detta fungerar som ett dun täcke. Samtidigt som det håller kylan
från världsrymden borta, håller det kvar värmen i luften under täcket.
Det brukar kallas växthuseffekten. Utan den skulle medeltemperaturen
på jorden ligga på minus 18 grader i stället för som nu plus 15 grader.
Utan "duntäcket" är det ute med oss.
Problemet är att täcket håller på att bli för tjockt. Under de senaste
hundra åren har temperaturen i vårt tunna luftskikt höjts med en halv
grad. Forskarna är oense om hur snabbt temperaturen stiger, men de
flesta är överens om att temperaturstegringen är allvarlig och att den
stiger i ökande takt. Men att glaciärer och inlandsisar redan minskat
betydligt i storlek, är lätt att konstatera.
En del experter förutspår att temperaturen år 2100 kan ha ökat
med minst två, kanske fyra grader. Hur skulle det i så fall påverka livet
på jorden?
Några graders höjning låter kanske inte så mycket, men det skulle
leda till att delar av inlandsisarna smälte allt snabbare och att världs-
havens yta steg tillräckligt för att dränka vidsträckta låglänta områden.
Stora delar av södra Bangladesh skulle bli hav, och Maldiverna skulle
försvinna helt under vattnet.
Klimatet skulle alltså förändras mycket kraftigt över hela jorden
redan inom hundra år. Norden skulle antagligen få ett mycket blåsi-
gare, regnigare och varmare väder. I Sverige skulle det bli ungefär som i
dagens Sydeuropa, fast regnigare och kraftigare stormar. Spanien skulle
till stora delar förvandlas till torr och het öken, som nuvarande Sahara.
Vilka ämnen är det som orsakar den starka växthuseffekten?
l(oldioxiden är den största boven. Denna gas bildas vid all förbränning
av fossila ämnen, som olja, kol, ved och naturgas. En tredjedel av kol-
dioxidutsläppen i Sverige kommer från bilarna .
. . . och solglasögon
På 20- 40 kilometers höjd runt jorden finns det känsliga ozonlagret.
Det har kallats för "jordens solglasögon'~ därför att det skyddar livet
på jorden mot för mycket ultraviolett strålning. Livet på jorden kunde
börja först när ozonlagret hade bildats.
Under senare år har man sett att ozonlagret håller på att förstöras.
Bland annat har man upptäckt ett för oss nordbor skrämmande "hål" i
ozonlagret ovanför nordpolen. Redan om ozonlagret förstörs med 10
procent får det förödande konsekvenser för oss i Sverige. Man räknar
med att en mängd nya cancerfall per år skulle bli en av följderna.
439
Vår hotade miljö Från istid till värmeperiod
Från istid till värmeperiod
mer
solenergi
varmare
klimat haven blev
varmare
förstärkt
växthuseffekt koldioxid
avgavs
Enligt forskarna är det särskilt gasen freon som tär på ozonlagret. Det är
en gas som bland annat l1ar använts i sprayburkar och i kylskåp. Efter år
av diskussioner har industriländerna enats om att förbjuda freon. Före-
tagen har tvingats utarbeta ny teknik för att ersätta freonet.
Men även om freonanvändningen har stoppats, kommer freon från
gamla kylskåp, frysanläggningar och sprayburkar att fortsätta läcka ut i
atmosfären. Det kan ta dece11nier för freonet att sväva upp till ozonlagret.
Under senare år har utvecklingen svängt och nu växer ozonlagret.
Siffror om klimatförändringen
Medeltemperaturen vid jordytan beräknas ha ökat med 0,6 grader
under de senaste hundra åren (Europa 0,8 grader).
Snötäcket och havsisens utbredning i Arktis (kring Nordpolen)

har minskat sedan 1950-talet, och avsmältningen accelererar.
Glaciärerna i Alperna minskade med cirka 50 procent under

samma tid.
Nederbörden har ökat på norra halvklotet, både i antalet neder-

bördstillfällen och intensitet.
Perioder med torka har ökat i Afrika och Asien.
(Bedömningarna av detta varierar mellan olika expertgrupper.)
440
Kan vi hejda klimatförändringen?

För att hejda förändringarna i klimatet måste världens länder minska sin
användning av kol, olja, bensin och diesel. De rikaste länderna släpper
ut en stor del av avgaserna i dag. Men många av de fattigare länderna
genomgår en snabb utveckling, som bland annat medför ökande utsläpp
och skogsskövling. Oftast kommer miljöfrågorna långt ner på dagord-
ningen när ekonomin skjuter fart.
När effekterna av människans utsläpp först började bli kända, star-
tade FN ett arbete för att minska utsläppen. Resultatet blev den första
konventionen om klimatförändringar, som antogs i Rio de Janeiro 1992.
Då enades länderna om att växthuseffekten är ett problem, som man
tillsammans måste ta itu med på allvar.
Kyotoavtalet
År 1997 sammankallade FN väldens länder till en ny konferens, nu
i Kyoto i Japan. Där fattade man mer konkreta beslut om hur minsk-
ningarna ska gå till, och planer gjordes för hur mycket varje land ska
begränsa sina utsläpp.
Klimatförändringarna hotar livsmiljön för många arter, däribland isbjörnar.

Enligt l(yotoprotokollet ska EU gemensamt minska sina utsläpp med

8 procent, USA med 7 procent och Japan med 6 procent. Eftersom EU
har ett gemensamt åtagande, har länderna sedan enats om hur mycket
varje land ska minska sina utsläpp. Eftersom Sverige är ovanligt rent,
har mycket skogar och få utsläpp hamnar vi på 4 procent plus, jämfört
med de andra länderna. Det innebär att vi, om vi vill, har rätt att "sälja"
vårt överskott till något annat land som då kan överskrida "sina" utsläpp
med motsvarande mängd.
Sverige har valt att sätta upp ett eget mål, där vi till år 2050 ska ha
l1alverat våra utsläpp. Landet ska präglas av långsiktigt hållbar utveck-
ling. Tack vare kärnkraften och vattenkraften har Sverige betydligt lägre
utsläpp än de flesta andra länder.
Arbetet med att stoppa växthuseffekten går långsamt. Det är svårt att
få både rika och fattiga länder att komma överens. Och det har visat sig
vara mycket svårt att få med bland annat USA i besluten. Man ville inte
skriva på och acceptera Kyotoöverenskommelsen. Den skulle innebära
för stora förändringar i "den amerikanska livsstilen'~ säger man. Också
andra länder har mer eller mindre sagt nej till eller struntat i att följa
Kyotoprotokollet.
Under senare årtionden har IZina seglat upp som en av de främsta
miljöförstörarna. Detta till följd av den väldiga ökningen av industrier
och motorvägar, liksom snabbt växande elbehov som främst möts med
nya och stora kolkraftverk.
1. På s. 440 finns en faktaruta. Läs vad som står där

och försök kontrollera om uppgifterna stämmer.
2. Vilka är de viktigaste energikällorna i
a) hela världen
b) Sverige?
3. Vad är
a) växthuseffekten
b) hotet mot ozonskiktet?
c) Vilka är orsakerna till dessa hot och vad krävs för
att lösa problemen? Använd minst två olika källor
innan du formulerar ett svar.
442
Diskutera
1. Vilka kan problemen vara när man ska försöka få alla
världens länder att enas i miljöfrågorna? Vilka är de
rika ländernas problem? Vilka problem har de fatti-
gare länderna?
2. Vilka anser ni vara de bästa energikällorna för fram-
tiden?
3. På vilka andra sätt hotas livet på jorden? Vad krävs
för att livets framtid ska räddas?
4. Hållbar utveckling sägs vara en nödvändighet för alla
- från enskilda personers livsstil till omläggningen av
klimatpolitiken för världssamhället. Vad menar man
med "hållbart liv" för enskilda och familjer? Hur lever
man då? Och vad kan man mena med hållbar utveck-
ling för enskilda stater och världssamfundet?
5. Hur har världens ledare och länder lyckats på senare
år med att åstadkomma en hållbar utveckling i världen?
443
Vetenskap och vetenskapligt
tänkande
Grekerna var först

Varför blir det mörkt på natten? Varför växlar årstiderna? Varifrån kommer
Forum Romanum i Rom. vinden? Hur långt är det till månen? Sådana frågor ställde sig de gamla
Forskare från hela värl-
grekerna redan under antiken. Grekerna var troligen de första som bör-
den har kartlagt varenda
m illimeter av området jade tänka vetenskapligt. I Grekland var tanken friare än i andra länder.
och dessutom undersökt Det var ju här som demokratin först växte fram för ungefär 2 500 år sedan.
resten av Medelhavs-
området. Genom åren
I Grekland fanns inga mäktiga präster eller härskare som behandlades
har de samlat så mycket som gudar och som bestämde hur undersåtarna skulle leva, tänka och
information att vi numera
tro. Ingen hindrade den som var vetgirig från att tänka själv, diskutera
vet mer om romarna och
romarriket än vad invå- och försöka ta reda på vad som är sant och riktigt. En av dessa många
narna där själva gjorde. vetgiriga greker var Eratosthenes.
.--- -
Arkimedes badar och kommer på sin berömda

pnnc1p.
I alla tider hade det varit självklart för de flesta människor att jorden
var e11 platt skiva, och att himlen välvde sig över jorden som en kupa
där stjärnorna var fästa. Att det var på det sättet kunde ju alla tydligt se.
Man behövde bara titta ut över landskapet och se upp mot himmelsku-
pan där solen, månen och stjärnorna rörde sig i bestämda banor. Men
Eratosthenes insåg att det inte kunde vara så. Han förstod att jorden,
liksom de andra himlakropparna, är rund som en boll. Inte nog med det,
på ett finurligt men mödosamt sätt räknade han till ocl1 med ut hur stor
jorden är. I dag ka11 vi se att hans beräkning av jordens omkrets stämmer
nästan exakt. Det var en vetenskaplig bragd.
Greken Aristarchos kom fram till att jorden kretsade kring solen. En
tredje grekisk vetenskapsman, Euklides, skrev en detaljerad lärobok i
geometri, som bland annat användes i Sverige ända in i vår tid.
Arkimedes, som var en framstående matematiker, uppfinnare och
filosof, funderade över vikten på olika ämnen som, guld, järn och sten.
Han undersökte också varför vissa föremål flyter i vatten, medan andra
sjunker. Den insikt han då kom fram till formulerade han i vad som blev
hans berömda princip, Arkimedes princip: "En kropp som är nedsänkt
i till exempel vatten förlorar lika mycket i vikt som den undanträngda
vätskan väger."
447
Vad är vetenskap? Vetenskap och vetenskapligt tänkande?
Arkimedes princip har under historiens gång tillämpats på olika områ-

den. Följande text om båtbyggande är från Sverige i slutet av 1800-talet:
Vid skeppsbyggeri begagnar man sig just av denna princip.

Genom att ge fartyget en lämplig form ernås, att den av fartyget
undanträngda vattenmassan uppbär eller motväger vikten hos
fartyget och lasten. Det är då lätt att förstå, hur ett fartyg av järn
kan flyta på vattnet. Kunde man klämma ihop fartyget, hvarigenom
det ju blev varken tyngre eller lättare, skulle det sjunka, ty i sin nya
form undanträngde det en mindre vattenmassa än förut.
Detta var bara tre exempel, listan över grekiska vetenskapsmän kan
göras lång.
Grekerna ville finna sanningen om allt. De undersökte, gjorde iakt-
tagelser och drog slutsatser med hjälp av logiska resonemang. De ville
helst ha bevis för ett påstående innan de trodde på det. Den som påstod
något men fick mothugg av någon annan, lyssnade noga och var beredd
att ändra sig om den andres argument var bättre, eller om det fanns bevis
på motsatsen. Det är detta som kan sägas vara grunden för all vetenskap;
sökandet efter bevisbar sanning och villigheten att ändra sig om man
blir överbevisad. Det är inte så lätt som det kan låta.
Det var alltså hos grekerna som vetenskapen för första gången skil-
des från religionen, och grekiska vetenskapsmän, filosofer och förfat-
tare har fått stor betydelse för eftervärlden. Men några hundra år efter
Arkimedes tid såg det dystert ut. Den kristna kulturen tog makten i
Medelhavsområdet, och grekiska tempel, statyer och en väldig mängd
skrifter förstördes och förbjöds.
Så gick den grekiska kulturen under, och det mesta av kunskaperna
föll i glömska. Det kom att dröja mer än tusen år innan europeerna var
redo att återupptäcka och ta till sig dem, bland annat med hjälp av ara-
berna som hade samlat och översatt en stor del av de grekiska texterna.
Modern vetenskap
Det moderna västeuropeiska vetenskapsbegreppet utvecklades under
början av 1600-talet med italienaren Galileo Galilei. Han började utföra
egna experiment för att ta reda på hur saker egentligen förhöll sig. Han
byggde den första riktiga kikaren/teleskopet och kunde studera plane-
ter och stjärnor. Galilei kom fram till att jorden cirklar runt solen. Det
stämde inte med kyrkans lära om att jorden var världsalltets centrum.
448
Galilei visar sitt teleskop för senaten i Venedig.
Därför förbjöd en kyrklig domstol Galileis upp-

täckter. De fick inte spridas, och han själv dömdes
till husarrest och fick sitta resten av sitt liv som PHILOSOPHI.tE .
fånge i sitt hem. NAT ll RAL I S
Galileis metod ledde sedan till det som kallas
PRINCIPIA
hypotetisk deduktion, det vill säga att man utar-
MATHEMATiCA-
betar en hypotes och sedan undersöker och utför
experiment för att stödja eller motbevisa den. Auton: J S. llEWTON, 1ri•. Cdl. C,m1"'1. S... ~athefcos
Ptofdfore LH,,f,.,,,o, & Scxie131i• !\~, Sodali,
Galilei har med visst fog kallats för "naturveten-
J11PRIMA TUR·
skapernas fader': Andra följde efter och gjorde nya s. P E P Y ~' lt•g. S... P· Il. .I& S E S.
j,~; 5· ,686.
upptäckter och vidgade vetandet.
Britten Isac Newtons stora verk "Principia" från t.ONDINl,
'
Jufiu Soci,•tatit Jf.~;.., ac Typi, J.Jiphi ,'iiruter. Prolbt apud
1687 räknas som en viktig milstolpe i det veten- plureo Bibliop<>Jos. Alm, MDCULXXVU.
skapliga tänkandet. Med hjälp av några få natur-

'1;• r J
lagar förklarade Newton många fysiska fenomen
som man inte tidigare kunnat förstå.
449
I vår tid har det skett en explosionsartad utveckling av vetenskap

och forskning i världen. Miljoner vetenskapare är just i detta ögonblick
verksamma inom alla tänkbara ämnesområden, och vetandet ökar snab-
bare för varje dag. Det är i stor utsträckning vetenskaplig forskning som
gör att vi hela tiden får nya telefoner, finurliga bromssystem i bilarna,
allt bättre metoder för att bygga broar och nya tekniker för att behandla
sjuka. Samtidigt gör forskningen det möjligt att med drönare, missiler
och nervgifter effektivt ha ihjäl fiender.
Vad är vetenskap?
Precis som namnet säger går vetenskap ut på att skaffa kunskap, vetande.
När man talar om vetenskap tänker många på naturvetenskaper som
kemi, fysik eller matematik. Men vetenskapen täcker naturligtvis alla
områden av mänskligt liv. Det är medicin, sociologi, lingvistik, historia,
psykologi och mycket annat.
Man kan säga att vetenskaplighet innehåller två olika delar. Dels är
vetenskap kunskap, fakta, sanningar. Dels är vetenskap olika metoder för
att söka kunskap. Man brukar säga att följande krav ska vara uppfyllda
för att något ska kunna kallas vetenskapligt:
• Vetenskap är ett sätt att förhålla sig till sådant man tror att man vet.
Den som sysslar med vetenskap måste alltid vara beredd att kritiskt
pröva och ompröva alla nuvarande "sanningar': Alla argument måste
vara sakliga. Ingen forskare kan påstå något bara därför att han eller
hon tycker så.
• Nästan all forskning utgår från en fråga, till exe1npel "varför", "hur"
eller "när': Det måste alltid vara tydligt vem som ställer frågan och
med vilket syfte. Är det tobaksbolagen eller lungcancerföreningen?
Det måste också vara en fråga som är avgränsad och möjlig att finna
ett svar på. Till exempel: Vilka bevis finns det för att global uppvärm-
ning orsakas av människan?
• Fakta och metoder måste presenteras på ett sådant sätt att de kan
upprepas av någon annan och ge samma resultat.
• Kunskaper och metoder ska kunna ifrågasättas, och om de inte är
relevanta eller korrekta ska de förkastas. Forskaren ska sträva efter
att försöka motbevisa sina egna argument. Det gör man för att inte
hamna i fällan att redovisa sådana fakta som stämmer överens med
det man redan tror sig veta.
• En vetenskaplig undersökning kräver öppenhet, man brukar tala om
transparens. Forskaren måste alltid redovisa hur han eller hon har
gjort, det vill säga redovisa den vetenskapliga metoden. Resultaten
måste redovisas på ett tydligt och entydigt vis, så att andra forskare
kan granska och eventuellt opponera sig mot resultaten.
450
En forskare installerar ett
satellitövervakningssystem
Vetenskaplig metod i isen i Antarkt is.
Nästan all vetenskaplig forskning bygger på samma enkla grunder. Man

börjar med att beskriva hur något är, för att därefter försöka hitta en
förklaring till varför det är som det är. Den metod man använder kan
antingen vara kvantitativ eller kvalitativ. l{vantitet betyder mängd, kva-
litet betyder värde.
Kvantitativa metoder är nödvändiga när en viss, relativt stor grupp
människor ( en stor population) ska undersökas. Då är förutsättningen
att man kan nå många samtidigt, till exempel genom att utnyttja enkä-
ter. Men metoden innebär envägskommunikation, alltså att den som är
föremål för undersökningen varken kan ställa frågor eller utveckla sitt
svar. De data som samlas in med hjälp av en kvantitativ metod, sam-
manfattas sedan i form av statistik.
När man ska undersöka en mindre population, är den kvalitativa
metoden lämplig. Den innehåller bland annat intervjuer och observa-
tioner och innebär direktkontakt med den population som ska studeras.
Metoden ger utrymme för tvåvägskommunikation. Numera kombinerar
forskarna ofta det båda metoderna.
Vetenskapliga metoder innefattar oftast en kombination av empiri
(prövande av hypoteser, teorier och modeller genom observation, ex-
periment, mätning och annan datainsamling) och deduktion (logisk
slutledning, härledning av samband och formulering av nya hypoteser).
451
För att en teori ska vara vetenskaplig krävs att den ska vara falsifier-
bar. D et innebär att den ska ge förklaringar och göra förutsägelser som
kan prövas av andra. D essutom ska en teori alltså vara formulerad så
noggrant och tydligt att den skulle kunna motbevisas om den är felaktig.
Vetenskapliga begrepp som kan förvirra

Inom vetenskapen används många termer och begrepp som sedan "sipp-
rar ut" i den allmänna debatten och ställer till förvirring. Ett ord som
har annan betydelse inom vetenskapen än det har i dagligt tal är ordet
"teori': Människor säger ofta "min teori är" eller "jag har en teori om
det här': D å menar de att de tror att det är på ett visst sätt.
Inom forskningen skulle man i stället använda ordet "hypotes" när
man antar att något förhåller sig på ett visst sätt.
En vetenskaplig teori är i stället en hypotes som har bekräftats av
många upprepade försök. I dagligt tal kallar vi ofta sådana teorier för
"sanningar': En teori säger att jorden kretsar kring solen, en annan att
tobaksrökning orsakar lungcancer. Sådant är inte längre hypoteser.
Ett annat ord som ofta används fel är ordet "forskning': Alla möjliga
undersökningar och sammanfattningar har slarvigt kommit att kallas
för forskning. Det kan vara allt från dagisbarns insamling av olika löv
Gud skapar Adam. till gymnasieelevers sammanfattningar av något de läst om på internet
Del av målning av och i något uppslagsverk. Sådant är förstås inte forskning. Vetenskaplig
Michelangelo i Sixtin-
forskning har helt andra krav.
ska kapellet i Vatika-
nen i Rom.
. .. ' i
~
~
'
j
1
·r' •
•
~
• • {
-
• ) ~
•
. I
\
•
·,
•
I
J •1
,· I
; I
J
t --
r'·v---
I
-f
•
.l. .
.
' ••
•
•
1
I
/(
•
,.•~
l
• t
J
(' ,) (;'>/ .
.,/.
-"'
.I
J .
Pseudovetenskap
Med pseudovetenskap menar man läror som säger sig vara vetenskap-
liga men som inte uppfyller de kriterier som krävs av en vetenskap. Ex-
empelvis ska resultat av en experimentell vetenskap kunna testas och
vara möjliga att upprepa. Det betyder att samma resultat ska kunna
återskapas med samma utgångspunkt vid en annan tidpunkt eller plats.
Teorin får inte heller innehålla inre motsägelser, och resultaten får inte
stå i konflikt med etablerad vetenskap och kända experimentella resultat.
Astronomi är ett exempel på en vetenskap som beskriver himlakrop-
parna och universum. Astrologi däremot, som säger sig beskriva hur himla-
kropparna påverkar våra liv på jorden, är ett exempel på pseudovetenskap,
"låtsasvetenskap': Astronomerna säger att astrologi är ren vidskepelse.
Kreationisternas teori - intelligent design

Särskilt bland kristna protestanter i USA finns många så kallade krea-
tionister. De tror bokstavligen på Bibelns berättelser att Gud skapade
världen och alla livsformer på sex dagar för sex tusen år sedan. Det har
de räknat ut med hjälp av Bibeln.
Både forskare och många andra menar att det är orimligt att tolka
Bibeln på det viset. De ansluter sig i stället till evolutionsteorin och
hävdar att allt liv har skapats genom utveckling under miljontals år, och
att jorden i själva verket har funnits i flera miljarder år.
På senare år har kreationisterna utarbetat en ny teori som kallas intelligent
design. Den säger att utveckling nog har skett, men att det är en intelligent
skapare, Gud, som står bakom det som sker. I praktiken betyder detta att de
anser att Bibelns skapelseberättelse ändå är riktig. Förespråkarna använder
vetenskapliga termer och till synes logiska resonemang. De säger att intel-
ligent design är en vetenskap. Deras teori är lika relevant som teorin om
utvecklingsläran, påstår de, och därför bör den läras ut i skolorna. Forskare
världen över hävdar att varken kreationism eller intelligent design kan tas
på allvar. De hör båda till gruppen pseudovetenskaper.
Forskningsresultat
Vetenskapliga studier och forskning kan presenteras på olika sätt, beroende
på hur omfattande arbetet är och vilken som är presentationens målgrupp.
Uppsats och PM
På grundnivå i universitetsstudier presenteras vanligen det man kommit
fram till i form av en uppsats eller en mer kortfattad promemoria ( oftast
förkortat PM). Oftast har man fått en frågeställning eller ett problem
453
som ska utredas och redovisas skriftligt. Hur en PM kan vara upplagd
ser du på följande sidor.
Redovisningen kan också ha en muntlig del, där man berättar för en
grupp vad man kommit fram till, och där de andra får tillfälle att ifråga-
sätta och komma med synpunkter. Det kallas att opponera. Oftast har en
person fått uppgiften att särskilt noga sätta sig in i en PM, uppsats eller
avhandling och påvisa fel eller svagheter. Den personen kallas opponent
och har en viktig roll för bedömningen av ett arbete.
Avhandling
Den som har studerat ett ämne vid universitetet eller högskolan kanske
vill specialisera sig inom ett av ämnets delområden. Han eller hon kan då
söka forskarutbildning och antas som doktorand. Doktoranderna fors-
kar oftast under många år i det valda ämnet och presenterar sina resultat
i en omfattande avhandling. Avhandlingen ska läsas och kritiseras av flera
experter inom området, och doktoranden ska kunna försvara forsknings-
resultaten på ett sätt som leder till att avhandlingen accepteras och kan
publiceras. Det är denna process som kallas för att doktorera. Den som
lyckas med uppgiften blir doktor och kan skriva in sin respekterade titel på
visitkortet: filosofie doktor, (fil.dr, FD) medicine doktor (md.dr, MD) osv.
Ordet doktor har i dagligt tal betydelsen läkare, men ordet doctor
är latin och betyder lärare. Det kommer av latinets docere, att under-
visa. Ett fåtal utnämns så småningom till professorer, en eftertraktad
akademisk titel och position, men som lite snöpligt egentligen betyder
"offentligt anställd eller avlönad lärare': På franska kallas den vanlige
läraren i skolan för professeure.
De tre uppgifterna
De svenska universitetens lärare och forskare har tre lagstadgade uppgif-
ter: att forska, att undervisa och att dela med sig av kunskap och forsk-
ningsresultat till allmänheten. Den tredje uppgiften kan exempelvis ske
genom att hålla öppna föreläsningar, eller att skriva tidningsartiklar så
enkelt att andra kan förstå innehållet, även om de inte är specialister
inom området. Denna tredje uppgift sköter tyvärr inte universiteten
och högskolorna särskilt bra.
Tidigare fanns ett populärt TV-program som hette "Fråga Lund':
Där fick vanligt folk ställa luriga frågor till en rad kända forskare och
professorer. I dag har public serviceteve, STV 1 och SVT 2, inte längre
plats för sådant, eftersom det finns så många viktiga popsångare, fråge-
sporter och annan underhållning som måste presenteras och ta plats.
454
Här är ett exempel på hur man kan lägga upp en uppsats eller en kortare PM (promemoria) på grundnivå
på universitetet - eller varför inte ett större arbete i samhällskunskap redan på gymnasiet.
Titelsida Innehållsförteckning
Titelsidan är framsidan. Den ska innehålla titel, Innehållsförteckningen innehåller alla rubriker och
författare, handledare/lärare, skola, program samt sidnummer.
termin.
Om konkurrenshämmande
klausulers ogiltighet I I Sylk '
(,
I 2 Avgrill.iinii!gnt (,
I .J .\ fot!l(I 7
i .• OiSpl'litllil!11
•
Examoosa,ooto med pmk:tik
Konkurrensrätt, 30 högskolepoäng 2 I Kookt,rrcnsrtim·f\S sllmdn113 S)'Oco inom EU ocll i Svcri~
•
9
2 2 Kookum:Mrii1tco i eu l.lCh i ~·ensk 0111ioncll r.\11 Il
Författare; Anna R1.1ndbiom 2.2. 1 Frorl,u!kl ml)l lt:C)f1kum:n1hc-&rii1~~mtdc :1\'111J 12
2.2.2 U nd:mbs inll iurbudct ffll)I ttinkurrt11(<b,.ogrii1Ysmx!c avla! 16
Hancl!edare: Jur dr Carl Martin Gölstam J tr.: 011l;•nc11Sbfa:rän10.11dt a ,·r:dt t13itti Jbt;-t ,o
3.1 0!,'.ihit,:1~'11:IIS On\fäUlllllg I Udo.'l'I 21
vr 2010 32 Ex <tfficio 1illllmpning cner ej
3.4 A1lmån1 c,m c,gihi,ghc1 i $V<:n,1k r.iu

3.4. 1 NlE_r.:, sp.•cfaln.~~ 11: fall
3.'I. I. I F~'1ll)!Sk<i11C-."'tlltalk11)Cf
3.4, 1.2 Haodel~emurcr
3.6 Vilken IU'!lnin,gär.111 fOfl.'Xlrn'! 40

3.6.1 Hur IA,isi bct\o\'tr og,11ighdt.11Slt".h.'°ta llig f6f ittt ui,p1'yt11, lag,e,-is .'>)'l)~'tl? 41
3.6.2 o~,highl"I.Cfl bland andra k01.\ ~1.1rro1br-ll11sligtt f,::,t(lkJl()n,:-r a2
M.2.1 AJ!lgg,1nd~·,1. fittgimdc,,. ovgifti,t~,111den och viten 4)
J 6 .2.2 Sk:idci;aAnd 44
J.6.2.J. Kanlr:um.-n1:,'J'kulc;1\'j.if!cn 44
J .6.2..1 Og1ltii;}lc1~, .as
.a Oi1bS$kll'l~r 47
4.1 Og.il1ig~c11:S o.ufäuning och innebörd ~1
4.1 Ar .:co11"111ii;eriog. nllg<il <msirth·J d lel' .aQ
4.,l Jt(ir. ocll o:ickdtlar ll)O(I den r~ al)(Jc Qn)nin~ SI
J URJ DISKA fAKULTCTI:N - INSTITUTIONEN 5 ~,,,,..t~r 51
UPPSALA UNIVE.RSITCT "
1. Inledning 1.3 Metod

Först på den här sidan börjar man numrera Metoden ska stå under en egen rubrik och redo-
sidorna. göra för hur du har gått tillväga. Har du gjort
intervjuer, enkäter eller experiment? Har du
1 .1 Bakgrund gjort jämförelser? Kunde du ha använt en annan
Ge en kort bakgrund till ämnet som du ska skriva metod? Varför valde du just den här?
om. Det kapitel du just läser i den här boken till Här ska du också resonera kring metodens
exempel heter "Vetenskap och vetenskapligt för- och nackdelar.
tänkande". Det inleds med en kort bakgrund till
ämnet med titeln "Grekerna var först". Avsikten
med det är att placera ämnet i sitt historiska sam-
2. Resultat
manhang (sin kontext). Här presenteras resultatet av din undersökning,
och dina frågeställningar besvaras så långt det
1.2 Syfte och frågeställning är möjligt. Använd gärna exempel, tabeller eller
Redogör för vad du vill uppnå med din rapport. figurer för att strukturera upp resultatet. Om din
Vad är det du vill undersöka? undersökning är kvantitativ ska du diskutera dina
Motivera ditt val av ämne. siffror och förklara för läsaren varför de är intres-
455
Atu-. K11t1Jblon,
Inledning I,ltren1h1rför1eck ni ng
Niir den nyu ryska konstitutioot:n antogs 1993 funns möjligheten att omfonnulcra de Baoon, Edwin. och Mauhew Wyman. Conum1pom1J1Russia. Basingstoke.: Palg_ravc. 2005.
1\'it(igheter och fribete, som skulle skyddas av deo oya ryska si:iten. I denn.'l pin kommer j :ig
Feldbrugge. remand. " llwna.n rigb1s iJl Russian legnl bis1ory." I f/1mum riglits in Ru:ssicr
au g.ranska skydde1 får de mänsklign n1u1g.h<."lcma. som de-kommer till utt.-yc!;_ 1 <kn ryska a,u/ l:.'<1s1en1 €urope. El·says in 1/o,ior tJj'Ger P. wm de11 Berg. Red. Fcrdmnnd f'cldbruggc.
kons1i1u1ioncn. för an sedan under.söka hur de1s1...-yddc1 efterlevs. Jag kommer .särskih au
och William B Simons. Haag: Kh1wer1 L.'lw llncm.11ionat, 2002.
foku~r.t p!i riincn till liv QCh de rnpponcr om försvinn.mdc-n och mord ~lå j ournsJistcr ()Cb Fogelklou, Anders och A nn.'l Jonsson. "Russia: A fragilc legal tiySlcm:• I C{)n.mlid111lr1g
ltg(J/ n..furm ,·,, Ct111r11/ <1n{/ Eas1em E1uVpC': 1111 tmrhulogv. Red. A1Klers Fogelklou och
människoråttsaktivisltr i Ry~ land. Ovc:rgrepp som inte bitra drabbm tiitlCn till liv och
f'rc-drik S1crt1.el. Stockhohn: Räusfonden. 2003.
pctSOo.lig s:ikerhc1. u1an även gri.mdliiggande rä11i_ghetcr som yim1.lde--. 1:ryd:~ och
åsiktsfriheter. Slutligen kommer jag au föra en diskussion kring \larfor s.ih.lationen .sc.r ut Artiklar
SOII\ den gör.
Knutsson. Tom. ··Svåra lider för de mänskliga riittighe1crna." Admkme117 (2008): 8.
Oe-t n'titsliga Sk)'ddtt fu r mi'lnskJita riiuighNe,.1 dagc-ns RysshH1d

I nt~rnetk.iiltor
Den nu gältaodo! l'yska kOl)!lilulionen antoss deo tolfte decmlber. 1993 efter en
folkomröstning.. 1 Sättet på vilket d~tta skedde- su ed m01 den gamla. då giiJlandc- Am11esty h1tenu11ional Repen 2009. Uu! St(l(e ,,f the World's 1/um(Jlt Riglu.s. London:
Amncsty lntcma1ion:1I Public:11ion:;.:, 2()09.
konstitu1ionen. Politiker och domstola.J' har dock bch.11,dla\ kons1itu1kmcn sftsom g.il1ig
sedan dess och det finns numera inga tvi ve.I om <111 den giillcr.: Bureau of'Democracy, Human Righls. and Labor 2008. Co1m1ry• Repon.t 011 Human Ril{l1ts
Pr<,crkes. bno:11"'·ww.c:1a1,e.p,wftWMJrJi;:;J1nptf200Rleur1119101.htm (l6 sep1e-mbet 2009).
Konstitutjonen som tmtog.s 1993 innebar en tydligt uppbrott frjn tidigare sovj ccls.k a
konstitu1ioi:icrs socinlistiska version av vad som utgjorde m:äoskliga räuighctcr.1 Redan i Hm1u111 Ri'glus Warcb World Repon 1009. 61Y".111~ of 1(108. New York: H11mat1 RighlS
Wa1ch. 2009.
konstitutionens två första artiklar st.ldgas att llyssland ska \'lir.i en demol.rarisk rätlsi;fat som
skyddar 11ulfrfdens mäns.J.:lig;) rättigheter och friheter.~ r J.:on.stih.nioncns andra k:tJ)itc:I finns Transparency lntemational. The G/ob,1/ CoalitlM Agt1l11..,1 C<m·11p1lou A,mut,I ReJ)l)n 1()()8.
http://www.tr.msparcm:y.org!oontcnt/downloadf45-99S-n 36461 ( 16 scl)(cmbcr 2009).
en riittighcL,;katalog där indi\'idcn ges omfäu:mdc- rältighctcr. Konstitutionen bygget till stor
del på FN:s deb.1ara1jo11 om de mänskliga rtiuigbeteftl~t. och garanter.lr !!ven skydd iVf audra
intcrnationdll cd:iioda riinighctcr.$ Vid en jämförelse med dc-n svcnskn grundlagens
Rät" f21Jsrön eci.:.olng
Europadomstolen ror män:.klig.a riiuighc1cr. Raysaycva m<n Ryssltmd. 5 April 2007.

I liclwin l\.lcqn.. och M:,tthew Wynnm, Cwmw,porury lbi~(u (D11,;ing1,11>l:t: P11lgnvc. 2005: rq-,ria1, I.:, Europadoms.iok-n för mänskliga rfötighcter. 8azorkino 11101 Ryssland. 27 July 2006.
Vergi1,e: l>-J.ll:J'I.I\'(", ZOO?). t ll,
' AnJcfl< Fu,gi:tkl<iu u,:b Arma Jo.tl>l>Oofl. "ltu).~ia.. ;\ i111g.ik kgal S)':.lcm" i ('Qlrrolid-utittg ,~,,-,· d rcforN1 i11
c~11trnl 1,11d T:aw,m1 li.iff<l/"'-: ,.,,, um/1Qfr,gy. red. tutdcf\C Fc,gdktou och FT\'dril: S1cr11d, (Stc,d:holm:
fUiitsfonden. 2003). Ht .
) ~('f!l3tld Peldb1~c. "H\111)1111 ,i~tS m R11ssiat1 k~al lustOC)•'' i //tt»1«11 rigl.1.v ilf Rr,s#u «ml tu.,1.-,.,, f!w'(}ptt.
fj,w1_,1•.f llf lll'NJl'N't,j G.:r I'. w.1ttdm Hi:rg, o:d. f cnfi•Wld l'ddb"'-!!g<', o,:h Wilhani H Silnuou. ( lfa:,g: Kluwcrt
l.11w ln1em:11iom11, 2002J, 6$.
~ The COt1s-111ui101t ofdl(' R11sslsa11 tOO<', tllJOtl. S.:c1i011 Om:. Chap1~011c. Ardck I·:?.
'f'etdhnlg.ge. " llum:111 1ighu in Rma.an ki:;il hii,1ory". 65, och Unm:l"l<!al Ocd::indon c,r tl11m11n Rish1,;c1f
d«cmbi;r 10 19"3, oi;h Th,; CQf\sti1111io11 ohhc Rti&Si.;1(1 J:'cdcr.llioo, Sct~il)l'I Onc, ('h111>tcr 1'wo, Arlil:lc 11 I
santa. Kom ihåg att hela tiden hålla dig till ditt syfte/ Källförteckning
dina frågeställningar. Källförteckningen ska skrivas på en egen sida sist
Resultatet utgör den största delen av rapporten. i arbetet. Den ska vara så tydlig att den som läser
Därför är det tacksamt för läsaren om du strukturerar kan leta upp källan och själv läsa vad där står. En
upp din text i olika underrubriker (2.1 . 2.2. 2 .3 osv. ). källhänvisning till den här boken är till exempel :
Alla referenser i texten måste ha källhänvisningar. Rundblom Gunilla, Berg Leif (2014) Vårt Samhälle
Fotnoten placeras i slutet av meningen, med själva Samhällskunskap 1, 2, och 3 , s. 230-235 Liber
källhänvisningen längst ner på sidan. ISBN 978-91-47-10789-6
Källorna sorteras i alfabetisk ordning .
3. Diskussion Bilagorna placeras sist i rapporten och numreras
från 1 och uppåt. Bilagorna ska inte ha sidnummer.
Diskussionen ska innehålla en kort sammanfattning
av din undersökning, syfte och resultat. I diskussio-
nen utgår du från resultatet och för fram dina egna Två system f ör källhänvisningar
åsikter, resonemang och tolkningar. Presentera inga Det finns två vanliga system för källhänvisningar.
nya faktauppgifter eller ytterligare källhänvisningar. De brukar kallas Oxford och Harvard.
Oxfordsystemet
4. Sammanfattning
Källhänvisningen enligt Oxfordsystemet har tre delar:
Om arbetet är längre än tio sidor brukar man ha en
1 . Den första är en upphöjd siffra som står i den
mycket kort sammanfattning, antingen i början eller
löpande texten, efter en mening.
i slutet av arbetet. Här redovisar man sina frågeställ-
2. Den andra kallas fotnot och finns längst nere
ningar och resultat på ett mycket koncentrerat sätt,
på samma sida som siffran. Om samma källa
helst på bara några få rader.
återkommer i texten, behöver man bara skriva
en kortare variant av källhänvisningen.
3. Den tredje delen är en alfabetisk lista över alla
källor man använt. Den placeras på ett eget
blad efter texten.
456
Harvardsystemet
Harvardsystemet ser lite annorlunda ut. Det har En svensk rörmokare tjänar i genomsnitt 24 931
två delar. kronor i månaden. (Rundblom & Berg 2013, s. 170).
1. I stället för den upphöjda siffran efter den 2. Den alfabetiska listan över alla källor ser lika-
mening där man refererat till någon, gör man dan ut som i Oxfordsystemet, och även den
en parentes med författarens efternamn , ver- placeras på ett eget ark efter hela texten.
kets utgivningsår och/eller aktuellt sidnummer.
Så här kan det se ut:
457
••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••
• ••
• •
•
• Vetenskap - Viktiga ord •
•
•••
•
avhandling - betyder ursprungligen debatt, en lärd diskussion .
••
•
• ••
• Akademiska avhandlingar är licentiatavhandlingar och doktorsav- •
• •
• handlingar som beskriver ett forskningsområde och redovisar resul- •
• •
•• ••
• tat. Avhandlingar är publicerade och granskade av flera oberoende •
• •
• experter, som kallas opponenter. •
• •
• •
•• determinism - hävda att något är förutbestämt •
••
•• ••
• empirisk - grundar sig på erfarenhet
• •
• •
• evidens - är vetenskapliga belägg som antingen stödjer eller går •
•• •
•
•• emot en vetenskaplig teori eller hypotes •
••
•
• grundforskning - Inom grundforskningen letar forskarna efter det •
• •
• •
•• okända. De ger oss en klarare bild av den värld vi lever i, men vi vet •
••
•• ••
• inte hur den kunskap de kommer fram till kommer att användas. Man
• •
• kan säga att grundforskning ger oss ett nytt vetande för framtida bruk . •
• •
• •
•• falsifikation - bevisar att en teori inte stämmer •
••
•
• hypotes - det resultat man tror att man kommer att få av en under- •
• •
• •
• sökning, en observation eller ett experiment. Hypotesen ska besvara •
• •
•• ••
• den forskningsfråga man hade från början. I en hypotes skriver man •
• •
• alltså inte att "jag tror det kan vara antingen så här eller så där", utan •
• •
• •
•• man bestämmer sig för ett antagande. Om man sedan genom sin •
••
• forskning kommer fram till något annat, byter man hypotes. •
•
• •
• •
• kausalitet - orsakssamband . Om det råder kausalitet mellan två •
• •
• •
•• fenomen, kallas det ena orsak och det andra verkan. Om en person ••
• somnar vid ratten i sin bil och kör av vägen, är orsaken att han som- •
• •
• •
• nade. Verkan är det som följde av orsaken, nämligen att han körde av •
• •
• .. •
•• vagen. ••
• •
• metod - innebär att man utifrån empiri och analys bygger eller för- •
• •
• •
• bättrar teoretiska modeller av världen •
• •
•• •
• modell - ett sätt att systematiskt beskriva något på ett förenklat sätt. ••
• •
• Modeller tas ofta fram i ett visst syfte, t ill exempel för att fokusera •
• •
•••
•
på vissa aspekter av en frågeställning. Modeller är därför i allmänhet ••
•
•
förenklade beskrivningar av verkligheten. Genom det får man fram de ••
• •
• väsentliga dragen och gör fenomenet mer hanterbart och tillgängligt •
• •
•••
•
•
för analys . •••
• paradigm - används ibland för att beteckna ett tankemönster som är •
• •
• •
• allmänt vedertaget inom vetenskapen. Paradigm kan överges, ändras •
•
••• ••
• eller bytas ut med tiden . ••
•
• paradigmskifte - ett byte av vetenskapliga tankemönster och före- •
• •
• •
•• bilder. Ett exempel: tidigare förutsatte vetenskapen att universum var •
•
•• •
••
• stationärt. Så upptäckte man att universum i stället expanderar. Upp-
• •
• täckten ledde till ett paradigmskifte, det vill säga att det man tidigare •
• •
•• hade trott nu måste betraktas med nya ögon och omvärderas . •
••
•• ••
• PM, promemoria - ett latinskt ord som betyder "för minnet". Inom
• •
• •
• högskolan betyder promemoria en kort uppsats eller rapport, vanli- •
•••
•
•
gen som delredovisning i en kurs . •••
• •
• pseudovetenskap - en lära som säger sig vara vetenskaplig, men •
• •
• •
•• som inte uppfyller alla de kriterier som krävs av en vetenskap . •
••
•• •
•• •••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••
458
1 . Vad blev Eratosthenes känd för?

2. Varför bekämpades Galilei och hans upptäckter?
3. Vad är hypotetisk deduktion?
4. Definiera vad vetenskap är.
5. Vad innebär vetenskaplig metod?
6. Vad är det för skillnad mellan teori och hypotes?
7. Vad är
a} pseudovetenskap
b} kreationism
c} intelligent design
d} pm
e} universitetsuppsats
f} avhandling
g} doktor?
8. Vad är källhänvisningar?
Diskutera
1. Hur skulle ni förklara att vetenskaperna kunde
blomstra just i antikens Grekland?
2. Vilka samband kan finnas mellan demokrati och
vetenskapligt tänkande?
3. Vilken av forskarens uppgifter anser ni är viktigast?
4. Vad kan det vara som lockar så många att bli forskare?
459
Register Burke, Edmund 45 Europaparlamentet 121
bytesbalans 324 Europeiska kol- och stålunionen 115
bytesrätt 401 expansiv politik 327
A böter 176
a-kassa 236 F
AD, arbetsdomstolen 241 c fackförening 234
affärsbank 336 Centerpartiet 31 fa1nilj 158, 160, 196
Afghanistankriget 129 centralbank 331 fascisn1 52
aids 417 chef227 fast kostnad 280, 392
aktie 395 Comte, August 192 fastighetsskatt 347
aktiebolag 382 fe1ninis1n 54, 56
aktiemarknaden 284 D femårsplan 293
aktionsgrupp 79 dagstidning 208 finansplan 322
al-Qaida 129 de fyra friheterna 117 finanspolitik 326
alliansfrihet 97 demokrati 17, 99- 100 flyktinginvandring 185
allinän folkskola 313 demonstration 79 flytande växelkurs 332
alhnän handling 7 4 den osynliga handen 40- 41, 288 FN 136
alln1än rösträtt 16 depreciering 332 FN:s deklaration om de mänskliga
amerikanska självständighetsförkla- depression 356 rättigheterna 139
ringen 100 devalvering 332 folkomröstning 21 - 22
AML, arbets1niljölagen 241 diktatur 14, 101 Folkpartiet 28
anhållan l 72 direkt de1nokrati 21, 100 fond 395
antiglobaliseringsrörelsen 378 direkt skatt 345 franska revolutionen 100
arabiska revolutionen 131-132 diskri1ninering 143 frihandel 3 73
arbetare 227 disponibel inkomst 390 frihandelso1nråde 374
arbetsgivaravgift 321, 346 doktor454 främlingsrädsla 187
arbetskraft 277, 367 dödsstraff 144 fängelse 176
arbetskraftsinvandring 184 dödstal 425 födelsetal 425
arbetslöshet 244, 367- 368 förmögenhetsskatt 347
arbetsmarknad 284 E förordning 68, 169
Aristarchos 447 ECB, Europeiska Centralbanken 119, försvarsadvokat 173
Arkimedes 447 372 försvarsmakten 95- 96
asyl 185-186 EEC, European Economic Commu- Försäkringskassan 243
avhandling 454 nity 116 förundersökning 173
efterfrågan 281
B EG, Europeiska Gemenskaperna 116 G
bank334 ekologism 57 Galilei, Galileo 448
barnbidrag 313 ekonom 339- 340 garanti402
befolkningsexplosion 413 ekonomi 274 Genevekonventionen 185
befolkningsökning 413 ekonomisk kris 123-124, 355-356 globalisering 376, 378
betalningsann1ärkning 396 EMU 119, 372 Granskningsnämnden 213
blockpolitik 24 enhetsstat 102 grundlag 61, .168
BNP, bruttonationalprodukt 352 enkät 193 grupp 191
bodelning 399 enskild firma 384 grupptryck 200
bolagsskatt 346, 386 entreprenad 311 gruvindustri 252
borgerliga partier 24 entreprenör 353-354
bostadsrätt 397- 398 Eratosthenes 447 H
Bremer, Fredrika 55 EU-domstolen 122 handelsbalans 324
brottsbalken 167 EU-kommissionen 120 handelsbolag 384
brottslighet 164 EU, Europeiska Unionen 114, 118 HDI, Human Development Index 352
bruttolön 390 Euklides 447 hedersvåld 162
budgetproposition 61, 68, 320
460
Register
hemförsäkring 398 konjunktursvängning 351 militant islamism 131

Hitler, Adolf 51 konkurrens 284, 386 Miljöpartiet 32
hovrätten 173 l(onkurrensverket 286 Mill,John Stuart 42, 54
hypotetisk deduktion 449 konservatism 44, 4 7 rninister 67
hyresrätt 397 konstitutionsutskottet 61 ministerrådet 121
häktning 173 konsumentköplagen 403 minoritetsregering 70
högsta domstolen 173 konsumentlagar 400 misstroendevotum 67
kontraktiv politik 327 Moderaterna 27
I kooperativ 381 n1oms 321, 346
ideologi 38 korruption 285-286 monarki 76, 102
indirekt den1okrati 21, 100 IZPI, konsun1entprisindex 344 monopol286
indirekt skatt 346 kredit 330 morgontidning 210
industrisamhälle 248 kreditmarknaden 330 motion 62- 63
inflation 331, 343- 344 krigets lagar 146 Mussolini, Benito 52
insatsförsvar 96 kriminalitet 164
interpellation 61 IZristdemokraterna 30 N
intervju 194 kvalitativ metod 451 NAT097
invandring 171 kvantitativ metod 451 nazism 51
Irakkriget 129- 130 kvinnlig rösträtt 54 nettolön 390
Israel- Palestina-konflikten 133- 134 kvällstidning 210 neutralitet 97- 98
l(yotoavtalet 441-442 Newton, Isac 449
J kyrkoavgift 349 Norden 112-113
jobbskatteavdrag 348 kärnvapen 96- 97, 294 nyhet 211
jordbruk 249- 250 nyliberalism 43
jordbrukssamhälle 247 L nämndemän 173
jordbruksstöd 251 lag 61, 68, 169 näringsliv 247
justitieombudsmannen,JO 61 laissez-faire 288 nödvärn 179
jämställdhet 231-232 landshövding 75
jämställdhetslagen 231 landsting 86 0
jämställdhetsombudsmannen, JämO landstingsfullmäktige 86 obligation 330, 395
231 landstingsskatt 87 observation 194
jämviktspris 279 LAS, lagen om anställningsskydd 241 offentlig sektor 225, 304
järn- och stålindustri 253 Lenin, Vladimir 4 7- 48 offentlighetsprincipen 74
liberalism 40, 47 oligopol 287
K LO, Landsorganisationen 235 organisationsfrihet 100
Kalmarunionen 112 lobbying 63 ozonlagret 439- 440
karensdag 243 länsstyrelse 7 5
kartell 287 löneskatt 321 p
Key, Ellen 56 parlament 103
Keynes,John Maynard 357-358 M parlamentarism 67, 103
keynesianism 357 Maastrichtavtalet 118 pengar 342
klimatförändringen 438, 441 majoritetsregering 70 pension 313
koalitionsregering 70 Mao Zedong 298 personval 18
kommun80 marknadsekono1ni 44, 278 planekonomi 46, 291, 304
kommunala förvaltningen 83 marknadspris 279 plenum 60
kommunalskatt 87, 349 Marx, l(arl 45-46, 51, 292 PLO 133
kommunalt självstyre 80 1narxism 48 polis 170
kommunfullmäktige 81- 82 1nassmedier 208 politiskt parti 17
kommunism 48, 50 MBL, Medbestämmandelagen 235, 240 premiärminister 103
kommunstyrelsen 82 medborgargarde 178- 179 president 102- 103
komparativa fördelar 374 Migrationsverket 186 Pressens Opinionsnämnd 213
461
Register
pressombudsmannen 213 skatt 344 tull 251, 373

pritnärgrupp 195- 196 skogsindustri 251 tullmur 373- 374
privat sektor 225 skyddstillsyn 176 tv215
privatisering 309 Smith, Adam 288
Probst, Christoph 141 småföretagare 226 u
produktionsfaktor 277 socialdarwinism 52 ungdomsbrottslighet 172
proportionellt valsystem 20 Socialdemokraterna 26 unionsstat 102-103
proposition 62 socialgrupp 203 uppehållstillstånd 186
pseudovetenskap 453 socialisation 196 urbanisering 419- 420
public service 215 socialisrn 45 USA 104
punktskatt 347 socialistiska partier 24 utskott 62-63
påföljd 168, 176 socialliberalism 42 utvandring 171
socioekonomisk grupp 203 utvecklingsland 414
R sociologi 192
radio 214 Sovjetunionen 293 V
rasbiologi 52 sparbank 334 val 17- 19
realkapital 277 SR, Sveriges Radio 215 valnämnd 82
regering67 Stalin, Josef 48, 293 valutakurs 284
regerings chef 103 statistisk undersökning 195 valutareserv 326
regeringsformen 61, 69 statligt företag 258 Vasa, Gustav 14, 112
regeringskansliet 69 statschef76, 102 VD227
regeringssatrunanträde 68 statsförvaltningen 68, 75 verkstadsindustri 254
reglerad invandring 185 statsminister 67, 103 vetenskap 448, 450
reporänta 331, 333, 338 statsråd 67 vetenskaplig metod 45 l
representativ demokrati 21, 100 statsrådsberedningen 69 villkorlig dom 176
republik 76, 102 statsskuld 323- 324 viral 212
Riksbanken 331 styrränta 331 våld i nära relationer 161
riksdagen 14-15, 60 successionsordningen 61, 76 välfärd 312
riksdagsval 17 Svenska Spel 286 välfärdssamhälle 312
Romfördraget 116 Svenskt Näringsliv 235 Vänsterpartiet 29
Rosenbad 69 Sverigedemokraterna 33 värdekonservatism 44
ryska revolutionen 292 SVT, Sveriges Television 215 värnplikt 95- 96
råvara 277 svält 415 växthuseffekten 439
ränta 337- 338, 395 Systembolaget 286
räntegapet 338 w
rättsregler 168 T Wollstonecraft, Mary 54
rörlig kostnad 280, 392 talman 60
TCO, Tjänstemännens Central- V
$ organisation 235 yttrandefrihet l 00, 141
SACO, Sveriges.Akademikers Central- terrorism 129, 131 yttrandefril1etsgrundlagen 61
organisation 235 tillsvidareanställning 240
SAF, Svenska arbetsgivareföreningen tillverkningsindustri 254 Å
235 tillväxt 351 åklagare 172
samhällsklass 203 tingsrätten 173 ångerrätt 401
samhällstjänst 176 tjänstebalansen 325
••
san1lingsregering 70 tjänstemän 83, 227 A
Schengenavtalet 119 tjänstesamhälle 248 äktenskap 158
Scholl, Hans 141 tjänstesektorn 227-228, 256 ämbetsverk 7 5
Scholl, Sophia 141 totalitär ideologi 50
••
sekundärgrupp 195- 196 transferering 313 0
sjukförsäkring 243 transfereringsbalansen 325 överförmyndarnämnd 82
sjukskrivning 243 tryckfrihetsförordningen 61, 74
462
Bildförteckning 73 (2) Bengt O Nordin Bon/ 159(1) LAPI/ Viollet Collection/ IBL
SVTBild/TT 159 (2) LAPI/ Viollet Collection/IBL
73 (3) Regeringen 160 Michael Löwa/ DPA/ TT
8-9 iStock/ Thinkstock/ Getty 74 Pontus Lundahl/ TT 162 Jörgen Hagelqvist/ Upsala
Images 76 Pontus Lundahl/ TT Nya Tidning/ TT
14 Leif Berg 78 (1) Claudio Bresciani/TT 163 Fredrik Persson/TT
15 Jonas Ekströmer/ TT 78 (2) Jonas Ekströ1ner/ TT 164 Fredrik Persson/ TT
16 Pressens Bild/TT 80 Leif Berg 169 Jessica Gow/ TT
18 Fredrik Sandberg/ TT 83 Corbis/Johner 170 Johan Nilsson/ TT
19 Leif RJansson/TT 84 Karl Melander/ TT 172 Peter Kriiger/ TT
22 Pascal Le Segretain/ Getty 86 Adan1 Ihse/TT 173 Sören Fröberg/ TT
25 Maj-Britt Rehnström/ TT 88 (1) Gunilla Rundblom 175 Lars Hedelin/ TT
26 Adam Ihse/ TT 88 (2) Rolf Christensen/ TT 177 Trons/TT
27 Johan Alp/Johner 91 Leif Berg 178 Tomas Oneborg/ SvD/ Scanpix
28 Johan Alp/Johner 95 Ingrid Dahlbäck/ TT 183 Library of Congress/ Everett
29 SPL/ TT 97 Pressens Bild/ TT Collection/ IBL
30 Maskot/ Getty hnages 99 Leif Berg 186 (1) Kristoffer Wikström/
31 Elliot Elliot/Johner 101 Mahmud Turkia/ AFP / TT Expressen/ TT
32 Ulf Huett Nilsson/Johner 102 Anwar Hussein/ Getty Images 186 (2) Emilia Öije/ Moderaterna
33 Sverigede1nokraterna 104 Jacques Langevin/ Sygma/ 187 Björn Lindgren/ Scanpix
34 Kenneth Bengtsson/ Corbis/ TT 191 Nils Petter Nilsson/ Expressen/ TT
Naturbild/Johner 105 SFC/ Shutterstock 192 The Granger Collection/ TT
37 Kenneth Bengtsson/ Naturbild/ 106 Mandel Ngan/ AFP/ TT 193 Susanne Walströ1n/Johner
Johner 108 L. Engberg/ Pressens Bild/ TT 194 Susanne I<.ronholm/Johner
39 Okänd/ Rättigheter utgångna 111 Michel Renaudeau/ AGE/ IBL 195 Lena Granefelt/Johner
40 Shutterstock 113 Dagmar Richardt/ IBL 197 Peter Thon1as/ Reuters/ TT
41 Shutterstock 115 Jonathan Kitchen/ Getty Images 198 Pontus Lundahl/ TT
42 Interfoto / IBL 117 Ben Pruchnie/ Getty Images 199 Martin Gerten/ DPA/ TT
43 Okänd/ Rättigheter utgångna 118 Försvarmakten 200 LeifRJansson/ TT
45.1 Lebrecht/ IBL 119 Leif Berg 201 SVT
45.2 Sovfoto/ UIG/ Getty Images 120 Georges Gobet/ AFP / Scanpix 202 Suvad Mrkonjic/ Expressen/ TT
45.3 Sovfoto/ UIG/ Getty Images 123 Leif Berg 203 Leif Berg
48 SVTBild/ TT 124 Dimitar Dilkoff/ AFP / TT 206 Fredrik Persson/ TT
49 Tim Draper/ Dorothy 128 Carmen Taylor/ AP / TT 207 NASA
I<indersley/ Getty 130 Norbert Schiller/EPA/ TT 208 Sonya Etchison/ Shutterstock
so Bonnier Arkiv/ TT 132 Felipe Trueba/ EPA/ TT 209 Ulf Huett Nilsson/Johner
52 Bett1nann/ Corbis/ TT 134 Leif Berg 214 Okänd/ Rättigheter utgångna
53 Svenska folktyper 136 Roger Turesson/ Dagens 216 Maj-Britt Rehnström/ Scanpix
54 The Granger Collection/ TT Nyheter/ TT 219 (1) Pete Souza/The White House/
55 SVTBild/ TT 138 Leif Berg New York Times/ TT
57 Magnus Jönsson/ TT 139 Erik Pendzich/ Rex/ TT 219 (2) Scope Features/ IBL
58 Xavierarnau/ Getty Images 140 AFP/ TT 219 (3) Everett I(ennedy Brown/
60 Riksdagen 142 Trons/ Scanpix EPA/ Scanpix
64 Leif Berg 143 Mohsin Raza/ Reuters/ TT 222-223 Adam Haglund/ Maskot/ TT
67 Henrik Montgomery/ TT 144 Yoshikazu Tsuno/ AFP / TT 224 KS
69 Leif Berg 145 I<.rigsn1useet/ Fotoarkivet, 226 ABB
72 (1) Jack Mikrut/ TT Belgrad 229 Leif Berg
72 (2) TT 146 Nick Ut/ AP / TT 230 Heiko Junge/ NTB/ TT
72 (3) Dagens Nyheter/ TT 147 Leif Berg 233 Jonas Ekströmer/ TT
72 (4) Svenskt Pressfoto/ TT 152- 153 John/Johner 235 Okänd/ Rättigheter utgångna
73 (1) Sven-Erik Sjöberg/ Dagens 154 Susanne Kronholm/Johner 237 (1) Susanne Kronholm/Johner
Nyheter/ TT 155 Susanne Walström/Johner 237 (2) Lena Granefelt/Johner
463
Bidlförteckning
237 (3) Trons/ TT 312 Juliana Wiklund/Johner 385 (1) Lina Alriksson/
237 (4) David Ebener/DPA/ TT 313 TT Dagens Nyheter/ TT
242 Paul Hansen/ 315 David McNewI Getty Images 385 (2) IBL
Dagens Nyheter/ TT 316 Ulf Palm/ TT 387 Leif Berg
245 Bertil Ericson/TT 317 Fredrik Sandberg/TT 389 Plattform/Johner
249 Leif Berg 321 Cornelia Nordströ1n/ 392 Rolf Christensen/ TT
250 Marcelo del Pozo/Reuters/TT Expressen/ TT 393 Jamie Grill/JGI/Getty Images
251 Leif Berg 325 Shutterstock 394 Plattforn1/Johner
252 Fredric Alm/ LKAB 327 Tobbe Nilsson/ TT 398 Robert Betzehag/TT
253 Sandvik 328 Mårten Adolfson/Johner 399 Elliot Elliot/Johner
254 Trons/TT 330 IBL 400 Paper Boat Creative/ Lifesize/
256 Jonas Lindkvist/ 333 Riksbanken Getty Images
Dagens Nyheter/TT 335:1 Jessica Gow/ TT 402 Håkan Sandbring/Sydpol/ IBL
259 Antony McAulay/ Shutterstock 335:2 Roger Tillberg/ TT 403 Maja Suslin/ TT
261 Anders Bergstedt/ Maskot/ TT 335.3 Hasse Holmberg/ TT 410-411 Felix Pharand-Deschen/ SPL/ IBL
262 Fredrik Paulin 335:4 Ingvar Karrnhed/ SvD/ TT 414 Jenny Leyman/ Sydsvenskan/TT
265 Julius Kielaitis/ Shutterstock 335:5 LeifRJansson/ TT 415 Alister Doyle/ Reuters/ TT
266 (1) Vladnik/Shutterstock 335:6 Sören Andersson/ TT 416 (1) Erik De Castro/ Reuters/ TT
266 (2) Leif Berg 337 Jonas Ingerstedt/Johner 416 (2) Mikael Dubois/Johner
266 (3) Leif Berg 339 Pontus Lundahl/ TT 418 Alexander Joe/ AFP / TT
267 (1) Peepoople 342 Lars Pehrson/ SvD/ TT 419 Gunilla Rundblom
267 (2) Magnus Fond/ Expressen/ TT 343 New York Ti1nes/ TT 421 Ola Jennersten/ Natur-
272-273 Jonas Ekströ1ner/ TT 345 Jan E Carlsson/ TT fotograferna/ IBL
273 Leif Berg 346 Trons/ TT 423 Pontus Lundahl/ TT
276 (1) Susanne Walström/Johner 347 Leif R Jansson/ TT 427 Ola Myrin/ Mahnö Museer/ IBL
276 (2) Trons/ TT 349 Hasse Holmberg/ TT 436 Everett l(ennedy Brown/
278 Susanne Walström/Johner 351.1 Desmond Boylan/ Reuters/ TT EPA/ TT
281 Denny Lorentzen/ TT 351.2 Tobbe Nilsson/ TT 437 Roine Magnusson/ IBL
282 Jörgen Hildebrandt/ 354 Rolls Press/ Popperfoto/ 438 Jay Directo/ AFP / TT
Expressen/ TT Getty Images 441 Michael S. Nolan/
283 Ferrari Press Agency/TT 356 Mary Evans/IBL Robert Harding/ Corbis/ TT
285 Ola Torkelsson/TT 357 The Granger Collection/ TT 446 Leif Berg
287 Statoil 359.1 SVTBild/ TT 447 (1) Okänd/ Rättigheter utgångna
288 Okänd/ Rättigheter utgångna 359.2 Okänd/ Rättigheter utgångna 447.2 (2) Okänd/ Rättigheter utgångna
289 Hasse Holmberg/ TT 360 TT 449 (2) Leemage/ Getty Images
291 KCNA/ AFP / TT 362 Charles Walker/ TopFoto/ TT 449 (2) Okänd/Rättigheter utgångna
292 Keystone/ Getty Images 364 Robin Olin/ SR 451 Alister Doyle/ Reuters/ TT
293 DeAgostini/ Getty Images 366 SVTBild/ TT
294 NASA/AP/ TT 367 Susanne Walströ1n/Johner
295 Lionell Cironneau/ AP / TT 366 SVTBild/ TT
296 Sovfoto/ UIG/ Getty Images 369 Jeppe Gustafsson/ TT
297 Ulf Palm/ TT 370 Peter Mazel/Sunshine/ IBL
299 APN/ TT 372 Pontus Lundahl/ TT
300 Education linages/UIG/ 375 Thon1as Johansson/
Getty ln1ages Aftonbladet/ IBL
301 The Granger Collection/ TT 376 Skanska
302 Leif Berg 377 China Photos/ Getty Images
304 Ulf Palm/ TT 378 Yves Herman/ Reuters/ TT
305 IBL 383.1 Fredrik Sandberg/ TT
307 Kim Kyung-Hoon/ Reuters/TT 383.2 Michael Steinberg/ TT
309 Stan Honda/ AFP / TT 383.3 IBL
310 Fredric Alm/ LKAB 384 SVTBild/ TT
464
-
~••r . - är en läromedelsserie i samhällskunskap för

gymnasieskolan. Målet med serien är att väcka engagemang och
debatt i klassrummet genom ett rakt och enkelt språk, tydliga
exempel, färgstarka bilder och utmanande uppgifter. Olika synsätt
och värderingar åskådliggör hur komplext samhället är. Det finns
även fördjupande texter, intervjuer och historiska glimtar som
förklarar nuet och ger perspektiv på dagens samhälle.
Författarna Leif Berg och Gunilla Rundblom har arbetat många år

som lärare och har skrivit en lång rad läroböcker.
Best.nr 47-10789-6
Tryck.nr 47-10789-6
Li ber
9 789147 107896

Gunilla Rundblom - Leif Berg - Vårt Samhälle. Samhällskunskap 1, 2 Och 3-Liber (2014)

Uploaded by

Copyright:

Available Formats

You might also like

Gunilla Rundblom - Leif Berg - Vårt Samhälle. Samhällskunskap 1, 2 Och 3-Liber (2014)

Uploaded by

Document Information

Original Title

Copyright

Available Formats

Share this document

Share or Embed Document

Sharing Options

Did you find this document useful?

Is this content inappropriate?

Copyright:

Available Formats

Gunilla Rundblom - Leif Berg - Vårt Samhälle. Samhällskunskap 1, 2 Och 3-Liber (2014)

Uploaded by

Copyright:

Available Formats

ISBN 978-91-47- 10789-6

© 2014 Gunilla Rundblom , Leif Berg och Liber AB

Hur vill vi ha det på vår ö?

Hur vill vi ha det på vår ö? 5. Ska det finnas skolor?

1. Hur ska vårt örike se ut?

7. Vilka regler ska finnas?

Sverige är i dag en demokratisk monarki. Det betyder att vi har en kung

Gustav Vasa var van att få som han ville. Här

Riksdagen och regeringen

Hur väljer vi dem som ska styra?

"Politikerna bara ljuger, man kan inte lita på dem."

Varför röstar vi på partier?

Tre olika val

• Riksdagen - som styr hela landet.

Vem får rösta?

Vem kan bli vald?

Röstsedlar i tre olika färger.

Hur går det till att rösta?

Eftersom det är tre olika val, används tre olika valsedlar:

Clara röstar för första gången. Hon står bakom en

Val resultat för moderater och socialdemokrater 2010

Andel röster för Andel röster för Social-

Moderaterna är starkare i stora städer och i södra Sverige. Socialdemokraterna

Hur väljs ledamöterna till riksdagen?

Har politikerna för bra villkor?

Borde vi ha fler folkomröstningar?

Är det bra med folkomröstningar? Borde vi ha sådana oftare? Ska de

1. Vad menas med proportionellt valsystem?

Sedan länge har de svenska partierna delats in i en borgerlig grupp och

• De anställda ska ha stora möjligheter att påverka företagen. En an-

• Alla 1nänniskor ska ha rätt till ett arbete .

Socialdemokraternas viktigaste frågor i dag

• klyftorna mellan människor ska minska

• alla ska ha rätt till ett arbete

• välfärden ska byggas ut så att alla har rätt

• arbetsmiljön och vår fysiska miljö ska stän-

Moderaternas viktigaste frågor är till

• det ska löna sig att arbeta, det ska inte

• förbättra villkoren för företagen så att

• tillåta och uppmuntra fler privata

• satsa mer resurser på polisen och

Moderaterna betonar att det måste löna sig att arbeta.

Folkpartiet liberalerna (FP)

• Människor ska ha valfrihet till exempel när det handlar om bostad,

• Vårdköerna måste avskaffas. Alla ska ha rätt

• Generös flyktingpolitik, men också krav på

• Skolfrågorna är mycket viktiga för Folkpar-

0 Skolfrågorna har varit viktiga för Folkpartiet under

• Arbete åt alla. Förkorta arbetstiden .

• Jämställdhet. Vänsterpartiet anser att

• Miljön. Övergång till ett kretslopps-

• En rättvis ekonomisk världsordning.

• Sverige bör gå ur EU.

Den offentliga sektorn är viktig för Vänsterpartiet.

• Familjen. Den viktigaste mänskliga gemen-

• Människovärdet ska gälla som högsta prin-

• Människan har ett ansvar att bruka och

las och ta ansvar för sig själva