Professional Documents
Culture Documents
Gunilla Rundblom - Leif Berg - Vårt Samhälle. Samhällskunskap 1, 2 Och 3-Liber (2014)
Gunilla Rundblom - Leif Berg - Vårt Samhälle. Samhällskunskap 1, 2 Och 3-Liber (2014)
Första upplagan
1
Repro: Repro 8 AB, Stockholm
Tryck: Egypten 2014
Kopieringsförbud
Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och
elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är
förbjuden . BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvud-
man för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet.
Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff
(böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt ma-
terial. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på
www.bonuspresskopia.se.
Liber AB
Tfn 08-690 92 00
www.liber.se
Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01
e-post: kundservice.liber@liber.se
Att skapa ett örike
•• ••
Ar Sverige ett bra land att leva i? Ar du nöjd med politikerna,
polisen, skolan och så vidare? Varför ser Sverige ut som det
gör? Varför har vi riksdag, regering och kommunstyrelser?
Är demokrati bäst? Varför måste alla barn gå i skolan?
Det Sverige som vi har i dag formades under århundraden
av krig, konflikter och politisk kamp. Likt ett hus som ständigt
byggs om fortsätter förändringen av Sverige. Vi påverkas i
allt högre grad av andra länder, eftersom vi nu är med i EU.
Men hur skulle vi skapa vårt samhälle om vi fick börja helt
från början? Om vi inte hade någon tyngande historia och
ingen gammal samhällsordning att behöva ta hänsyn till?
Den här övningen ger en sådan möjlighet, om än bara i fantasin .
•
•
•
__
..
-
-- - • •
Att skapa ett örike
11
Hur styrs Sverige?
Kungen - en diktator
På 1500-talet gjorde kung Gustav Vasa vårt land till ett starkt och enat
rike. Han lade grunden till det moderna Sverige. Kung Gustav såg sig
själv som en god landsfader, som ordnade allt till det bästa för sitt land
och sitt folk.
Men i själva verket var kungen en hård och hänsynslös härskare. För
att få pengar till staten krävde han att folket skulle betala höga skatter
och att kyrkorna skulle lämna ifrån sig guld- och silverföremål och den
näst största kyrkklockan i varje församling. När människor i Dalarna
protesterade lät kungen avrätta deras ledare. I Gustavs Sverige skrämdes
folket till tystnad. Sverige var en diktatur.
Redan på Gustav Vasas tid samlades
män från olika delar av Sverige till riks-
dag, där man beslutade om skatter och
andra viktiga frågor. Men riksdagen sam-
lades bara under några dagar, kanske vart
femte år, och riksdagsmännen tillhörde
de rika familjerna i landet. Adelsmännen
hade stor makt och stod nära kungen.
Oftast beslutade riksdagen på det sätt
som kungen önskade. Det var kungen
och adeln som bestämde. Så fortsatte
det att vara under flera hundra år.
14
Till höger i bilden syns det kungliga slottet. Under tusen år var det kungen som styrde
i Sverige. Men för ungefär hundra år sedan förlorade kungen makten, och en folkvald
riksdag fick rätt att bestämma över hur Sverige ska styras och vem som ska regera.
Rakt fram i bilden finns riksdagshuset.
15
Förstamajdemonstration på Gärdet i Stockholm 1902. På fanan står det "Allmän rösträtt".
Långt ifrån alla hade rätt att rösta. Man måste vara man och dessutom
rik för att få rösta i riksdagsvalen. Bara en liten del av befolkningen hade
alltså rösträtt. Protesterna mot detta växte, särskilt bland liberalerna och
bland arbetarna och deras parti, socialdemokratiska arbetarepartiet.
Allt fler blev hotfulla och talade om att göra revolution, som arbetarna
hade gjort i Ryssland. Det skrämde många och så småningom gav den
mäktiga, konservativa högern med sig. Ar 1921 infördes allmän rösträtt,
för både män och kvinnor. Därmed hade Sverige fått det demokratiska
styresskick som vi har fått i arv. Hur kan man tänka sig att Sverige hade
sett ut i dag, om kungen hade haft kvar makten?
16
Makt och politik Hur styrs Sverige?
17
' ....
~
Personval
De flesta som röstar i valen brukar bara rösta på ett visst parti. Om partiet
kommer in till exempel i riksdagen, tas ledamöterna ut i den ordning
som de står uppsatta på partiets valsedlar. Men man kan också välja att
kryssa för något namn på listan för att visa att det är just den kandida-
ten man vill rösta på.
Om fem procent eller fler av de röstande i valkretsen kryssat för
samma namn i ett parti, flyttas den personen upp på listan och kommer
in före sådana som partiet satt högre upp. Det händer allt oftare.
18
Makt och politik Hur styrs Sverige?
När man röstar, ska man lägga de tre valsedlarna i olika kuvert och klistra
igen dem. Sedan lämnar man över kuverten till dem som sköter valet,
valförrättarna. De tar emot kuverten och lägger ner dem i den så kallade
valurnan. Samtidigt prickar de av väljaren i en lista, vallängden. Det är
ju viktigt att se till att ingen röstar mer än en gång.
Hemlig röstning
I en demokrati ärvalhemligheten en viktig
princip. Ingen behöver tala om för någon
annan hur han eller hon röstade. I valloka-
len finns det alltid skärmar som man ställer
sig bakom när man ska lägga ner de olika
valsedlarna i kuverten.
1. Vilka kan det ha varit som ville införa demokrati? Vilka var motståndare?
2. Varför är det viktigt att rösta i valen?
3. En del säger att det inte spelar någon roll vad man röstar på.
Vad skulle du svara en som sa så?
Diskutera
1. Varför håller vi i Sverige så hårt på valhemligheten? Spelar det någon roll
om andra vet vad man röstar på?
2. Somliga tycker att vi borde införa personval , så att man alltid röstar på en
person och inte på ett parti. Vilka vore fördelarna med ett sådant system?
Vilka vore nackdelarna?
19
Makt och politik Hur styrs Sverige?
38 ,5 - 40 ,0 42,2 - 51,9
29,8 - 38 ,5 35,6 - 42,2
26 ,7 - 29,8 30,5 - 35,6
21,6 - 26, 7 25,2 - 30,5
16,4 - 21 ,6 20,9 - 25,2
20
Makt och politik Hur styrs Sverige?
Det är inte alltid den kandidat som partiet satt överst på valsedeln
som kommer in i riksdagen. En annan kandidat kan väljas in genom att
många människor sätter ett kryss vid hans/ hennes namn på röstsedeln.
21
0
Sverige har inte gått med i den europeiska valutaunionen EMU. Ar 2003 hölls en
folkomröstning i frågan, där majoriteten röstade nej. Här firar motståndare till svenskt
medlemskap segern.
22
Makt och politik Hur styrs Sverige?
Diskutera
1. Är demokrati bättre än diktatur? Varför, i så fall?
2. Demokrati betyder att det är folket som har makten.
Motsatsen är envälde eller diktatur. Under de
senaste årtiondena har demokratin gått segrande
fram i världen, även om många diktaturer lever kvar.
Nästan alla demokratier har indirekt eller representa-
tiv styrelseform. Det betyder att medborgarna väljer
representanter i beslutande organ. Vilka kan förde-
larna vara med
a) direkt demokrati
b) representativ demokrati?
Vilka är nackdelarna?
3. I Sverige är folkomröstningar generellt rådgivande.
a) Borde vi i stället ha beslutande omröstningar,
som man har i Schweiz? Med hjälp av internet
skulle det inte behöva vara så svårt.
b) Skulle Sverige styras på ett klokare sätt om folket
hade den direkta makten i alla viktiga frågor?
23
De politiska partierna
De borgerliga partierna
Gemensamt för de borgerliga partierna är att de vill sätta den enskilda
människan i centrum. Var och en ska ha möjlighet att bestämma så
mycket som möjligt över sina liv. Staten ska inte syssla med sådant som
människorna själva kan bestämma över.
De fyra partierna har ganska lika syn på de stora samhällsfrågorna.
Här är några exempel på gemensamma krav:
• Företagen ska ägas av privatpersoner. Det ska vara lätt för människor
att starta egna företag. Staten och kommunen ska inte driva företag
som bättre kan skötas av enskilda medborgare.
• Medborgarna ska ha så stor valfrihet som möjligt. Därför bör det
inte enbart finnas kommunalt ägda förskolor, skolor och sjukhus.
Privatpersoner eller företag som anser att de kan sköta till exempel
en förskola eller ett sjukhus bättre än kommunen och landstinget,
ska ha rätt att starta och driva egna förskolor och sjukhus. Det är bara
nyttigt med konkurrens, anser de borgerliga partierna.
• Skatterna ska hållas så låga som möjligt. Medborgarna ska själva få
bestämma hur de vill använda sina pengar.
• Människor ska så långt möjligt arbeta i stället för att leva på bidrag.
24
Makt och politik De politiska partierna
De socialistiska partierna
Socialdemokraterna och Vänsterpartiet har också samma åsikter i många
frågor. De betonar betydelsen av samarbete och gemensamma lösningar.
Ordet socialism betyder ungefär gemensam. Några exempel:
• Rättvisa och jämlikhet är viktigt. Män och kvinnor ska ha samma
möjligheter. De ska dela på föräldraledigheten, och löneskillnaderna
ska inte vara stora mellan olika grupper. Det ska finnas bostäder åt
alla till rimliga kostnader.
• Förskolor, sjukhus och skolor ska helst inte vara privata. Man ska
inte kunna köpa sig förbi köer eller få en bättre vård än andra, bara
därför att man har råd med det. Alla ska ha samma rätt till vård och
omsorg på samma villkor.
M en trots att de har mycket gemensamt, finns det också en hel del som
skiljer partierna inom de två blocken. Annars hade de ju kunnat gå ihop
och bilda ett parti.
Mage
· 1i r
"""'"' I'~~ I~ _~ . r(~ 1u,, . . .1•
~ . 1.
~,,ov.(
1. - h \\L ~-r-
1fV"• ~»
Fram till 20 10 var det inte tillåtet för privata företag att starta apotek eller att sälja läkemedel.
Den borgerliga regeringen ändrade på detta och bestämde att det statliga Apoteksbolaget
inte längre skulle få ha ensamrätt på att sälja mediciner. De socialistiska partierna tyckte att
man borde ha behållit det statliga monopolet.
25
Makt och politik De politiska partierna
Socialdemokraterna (S)
Socialdemokratiska arbetarepartiet är Sveriges äldsta politiska
parti. När det bildades år 1889, fanns ingen allmän rösträtt
i Sverige. En liten, förmögen överklass hade all makt i samhället.
Arbetarepartiet bildades av arbetare men också av andra som
ville skapa ett socialistiskt Sverige.
Fackföreningar var förbjudna och nu krävde arbetarna, genom
sitt parti, att det skulle bli tillåtet att bilda fackföreningar. Arbetarpar-
tiet krävde dessutom att allmän rösträtt skulle införas, så att alla skulle
kunna vara med och påverka politiken. Ett av deras första krav var också
att man skulle införa åtta timmars arbetsdag.
Arbetarna hade blivit många när industrierna växte fram runt om
i Sverige. Men de hade inga rättigheter. Det var fabriksägarna som be-
stämde om löner, arbetstidens längd och om vilka regler som skulle
gälla på arbetsplatsen. Arbetsdagen var lång, man arbetade sex dagar i
veckan och det fanns ingen semester. Socialdemokraterna och fackför-
eningarna ville förbättra förhållandena för arbetarna och skapa ett mer
demokratiskt och rättvist Sverige.
Sedan 1930-talet har Socialdemokraterna varit Sveriges största
parti i riksdagen och haft regeringsmakten under större delen av tiden.
Det betyder att Socialdemokraterna haft huvudansvaret när det mo-
derna Sverige skapats - med höga skatter, stor
offentlig sektor, lika möjlighet till utbild-
ning och sjukvård för alla. Man har infört
barnbidrag, bostadsbidrag, pensioner och så
vidare.
26
Makt och politik De politiska partierna
Moderaterna (M)
Moderaterna hette från början Högerpartiet. Det bildades
i början av 1900-talet av konservativa personer som ville
bevara Sverige sådant det var. (Konservativ betyder unge-
fär samhällsbevarande.) Förändringar skulle ske försiktigt.
Högerpartiet var länge motståndare till den allmänna röst-
rätten som arbetarrörelsen och liberalerna stred för. Högern
trodde inte att vanliga arbetare, lantarbetare, hembiträden och
andra fattiga och lågutbildade skulle klara av att ta ansvar för hur landet
skulle styras.
Högern ville bevara så mycket som möjligt av det gamla samhället
med kungamakt, starkt försvar, statskyrka och oinskränkt makt för fa-
briksägarna. Om Socialdemokraterna var arbetarnas parti, så var Högern
de rikas och mäktigas parti.
Nu för tiden har partiet en helt annan inställning i många frågor än
när det bildades. Människor från alla samhällsklasser röstar numera på
Nya Moderaterna, som de brukar kalla sig i dag.
Moderaterna vill öka den enskilda människans frihet att bestämma
över sig sitt liv. Den frågan genomsyrar deras ställningstaganden i de
flesta frågor. Staten ska inte styra och ställa med människor i detalj,
utan bara lägga sig i när det behövs, anser
Moderaterna.
27
Makt och politik De politiska partierna
• Ja till kärnkraft.
28
Makt och politik De politiska partierna
Vänsterpartiet M
Vänsterpartiet hette från början Sveriges kommunistiska
parti. Det bildades 1917 när en grupp socialdemokrater
bröt sig ur sitt parti och bildade ett nytt. De ansåg att So-
cialdemokraterna inte var tillräckligt revolutionära och att
de gick för fegt och långsamt fram med att införa socialis-
men, alltså att staten ska äga de flesta industrier och företag.
Länge hade l(ommunistpartiet en socialistisk revolution som
mål. Arbetarklassen skulle resa sig och ta makten, med våld om så
behövdes, och omvandla samhället efter sovjetisk modell. Under lång
tid hade Kommunistpartiet samarbete med andra kommunistpartier i
Europa, och de trodde att det bara var en tidsfråga innan alla världens
länder hade "befriats':
Numera är tanken på revolution övergiven. Partiet arbetar med
att omforma Sverige med demokratiska medel, precis som de andra
partierna. Man har strukit kommunism ur namnet och kallar sig Vän-
sterpartiet för att visa att man står till vänster om Socialdemokraterna.
I dag samarbetar Vänsterpartiet ofta med Socialdemokraterna och har
nästan alltid gett socialdemokratiska regeringar stöd i viktiga frågor.
Viktiga frågor för Vänsterpartiet:
29
Makt och politik De politiska partierna
Kristdemokraterna (KD)
På 1960-talet hade Sverige blivit allt mer sekulariserat (förvärldsligat,
icke-religiöst). Kristendomskunskapen, som en gång var det viktigaste
skolämnet, ersattes av ämnet religionskunskap. Man undervisade inte
längre i en viss religion, utan om religioner i allmänhet. Många kristna
i Sverige protesterade mot detta. De ville behålla kristendomsämnet
Kristdemokraterna och de kristna etiska och moraliska värdena.
En omfattande namninsamling för mer kristendom i skolorna star-
tades. Ur den insamlingen bildades ett nytt politiskt parti, IZristen de-
mokratisk samling. Man ville samla människor från olika kristna kyrkor
under ett politiskt paraply.
En annan tidig huvudfråga för partiet var familjen. Den ökande
brottsligheten, drogmissbruket och den sviktande moralen i samhäl-
let berodde enligt Kristdemokraterna till en del på att båda föräldrarna
allt oftare arbetade utanför hemmet och att barn och ungdomar fick
driva vind för våg.
Kristdemokraterna engagerade sig också starkt i frågan om fri abort,
Kristdemokraterna betonar som de var motståndare till. Så fort ägget befruktats, är det fråga om en
särskilt familjens betydelse
människa, vars liv man inte har rätt att ta, menade abortmotståndarna.
och vill att föräldrarna
ska kunna vara hemma Med tiden har en del av partiets ståndpunkter förändrats och namnet
länge med sina barn. har bytts till Kristdemokraterna.
Några av IZristdemokraternas hjärte-
frågor i dag:
.,
-.
~
.....,...
. ·-
• ansvar och se till andra människors och
-· •
hela samhällets behov.
' . . ,._
30
Makt och politik De politiska partierna
Centerpartiet (C)
Centerpartiet hette från början Bondeförbundet. Det
bildades 1913 av jordbrukare som inte tyckte att vare
sig socialdemokraterna, högern eller liberalerna intres-
serade sig tillräckligt för frågor om lantbruk och lands-
bygdens bevarande.
Från 1950-talet avfolkades landsbygden i snabb
takt. Partiet ville bredda sig och också locka väljare i
tätorterna. Man bytte då namn till Centerpartiet, för att CENTERPARTIET
markera att man varken hörde till högern eller vänstern.
Under 1970-talet hade centern en stark roll i Folkkampanjen mot
kärnkraft och då lockade man många miljöintresserade väljare även i
städerna. Senare har partiet försvagats, särskilt i städerna.
Centerpartiet har fortsatt att hålla en mellanställning i svensk poli-
tik, och under 1900-talet medverkade det i borgerliga regeringar ocl1
regerade dessutom tillsammans med Socialdemokraterna. Två perioder
på 1970- och 80-talen hade Sverige en centerpartistisk statsminister,
Torbjörn Fälldin. Ända från början har
Några viktiga centerfrågor i dag: Centerpartiet varit jord-
brukarnas och lands-
• Livskraft. Människor måste få större möjligheter än i dag att utveck- bygdens parti.
• Självbestämmande. Politiken
ska underlätta för medborgarna
att bestämma hur de vill ut-
forma sitt liv och sitt samhälle.
31
Makt och politik De politiska partierna
Miljöpartiet (MP)
Miljöpartiet bildades 1981 och skiljer sig på flera punkter från alla de
andra partierna. Miljöpartiet vill inte tillhöra höger- eller vänsterblocket.
De hävdar att alla andra partier har ett ökat materiellt välstånd som
mål. Själva vill de sätta stopp för detta tänkande och i stället skapa ett
samhälle som bygger på kretsloppstänkande och hushållning av natur-
resurser. Det är viktigare att jorden som helhet överlever än att ett fåtal
människor i de rika länderna får det ännu bättre materiellt, säger de.
Att Miljöpartiet bildades berodde på att man året innan hade haft
en omröstning om kärnkraftens vara eller inte vara i Sverige. Nej-sidan
förlorade knappt. Men många av dem som engagerat sig ville fortsätta
att arbeta för en bättre miljö, något som de inte tyckte att de befintliga
partierna tog på tillräckligt stort allvar.
Partiets viktigaste mål är ett samhälle där miljöfrågorna genomsyrar
alla politiska beslut. Man vill också att alla människor på jorden ska få
sina grundläggande behov tillfredsställda och möjlighet att utvecklas
som individer i fred, frihet och social gemenskap.
Miljöpartiet grundar sin ideologi på vad de kallar "de fyra solidarite-
terna" :
32
Makt och politik De politiska partierna
Sverigedemokraterna (SD)
Sverigedemokraterna bildades 1988. En del av partiets grundare var
personer som tidigare arbetat inom nationalistiska och rasistiska par-
tier och organisationer.
År 2005 valdesJimmie Åkesson till partiledare för Sverigedemokra-
terna. Ett år senare bytte Sverigedemokraterna partisymbol. Tidigare
hade SD haft en hand hållande en fackla i svenska flaggans färger. Den
0
33
Makt och politik De politiska partierna
Piratpartiet
Partiet står för personlig integritet, fri kultur och begränsning av upp-
hovsrätt och patent. De tar inte ställning i andra frågor. Piratpartiet fick
uppmärksamhet i media i samband med debatten om FRA-lagen, Ipred-
lagen och Pirate Bay-målet 2008, och senare fick partiet ett mandat i
Europaparlamentet.
Feministiskt initiativ
Feministiskt initiativ utgår i sin politik från teorin om könsmakts-
ordningen. Med det menas att män som grupp är överordnade kvinnor
som grupp i vårt samhälle, trots att lagen säger att vi är jämställda. FI vill
arbeta för jämställdhet mellan kvinnor och män genom att till exempel
införa jämställda löner, förkorta arbetstiden och göra föräldraförsäkringen
individuell, så att både män och kvinnor tvingas ta ut barnledighet.
Junilistan
Junilistan är kritiskt till det allt tätare EU-samarbetet och är motstån-
dare till ett Europas förenta stater.
.
. -·.
~
;
.- . .·-·
. ; ·-
34
M akt och politik De politiska partierna
35
Makt och politik De politiska partierna
Håller du med?
Här är fyra olika inlägg i den politiska debatten. Vad tycker du om deras
åsikter och argument?
Man kan konstatera att det finns en klar skiljelinje mellan oss liberaler
och kommunister som Kalle Larsson. Vi liberaler vill först och främst ge
individer möjlighet att leva fria liv, medan för vänstern är människor rele-
vanta endast i sin kollektiva tillhörighet. Alla Rosengårdsbor och invand-
rare ses därför som ett kollektiv.
Nyamko Sabuni (FP), f.d. integrationsminister
Genom att göra det mer lönsamt att arbeta samt starta och driva företag
kan vi lägga en grund för nya jobb. Fler som arbetar är det som säkrar
viktiga skattefinansierade välfärdsuppgifter. Med Vänsterpartiets förslag
blir det mindre lönsamt att jobba och det blir dyrare och krångligare
att anställa. Tror du att det blir fler eller färre jobb med Vänsterpartiets
politik?
Lars Hjälmered (M), riksdagsledamot, Göteborg
36
Makt och politik De politiska partierna
37
De stora ideologierna
38
Den 14 juli inleddes franska revolutionen. Det skedde genom att en folkmassa stor-
made fästningen Bastiljen i centrala Paris. Fästningen revs senare.
att få vara med och styra och forma samhället på ett rättvisare sätt. De
som blev socialister ansåg att den privata äganderätten borde avskaffas
och ersättas med ett gemensamt ägande. Socialismen utformades vis-
serligen av filosofer och andra teoretiker, men de ansåg sig tala för de
fattiga och utnyttjade arbetarna, främst inom den framväxande industrin.
Att man ibland talar om "höger" och "vänster" inom politiken,
kommer från franska revolutionen. I franska nationalförsamlingen (par-
lamentets andra kammare) fanns det nämligen två grupper av politiker.
De som motsatte sig förändringar och försvarade kungen och adeln, satt
till höger i salen. De som ville avskaffa kungamakten och minska eller ta
bort adelns och kyrkans privilegier, satt på vänstra sidan av salen. Både
liberaler och socialister är arvtagare till denna vänster.
39
Makt och politik De stora ideologierna
Liberalismen
Liberalismens paroll "Frihet, jämlikhet, broderskap'~ utropades alltså för
första gången under franska revolutionen. Ordet liberalism kommer från
det latinska ordet liber, som betyder fri. Varje människa ska vara fri att göra
vad hon vill, bara det inte skadar någon annan, hävdade liberalerna. Staten
ska inte vara starkare än nödvändigt. Den ska skydda medborgarna mot
yttre fiender, men i övrigt inte hindra de enskilda människornas frihet.
För liberaler står den enskilda människan alltid i centrum. Om man
inte utgår ifrån individen, är det omöjligt att förstå samhällsutvecklingen
eller historien, hävdar de. Allt som händer beror på vad individer gör,
enligt liberalerna. Om de enskilda människorna får största möjliga frihet
så frigörs en skaparkraft som utvecklar välstånd. Samtidigt formas en
fredlig och harmonisk ordning i världen. Därför ska vem som helst ha
rätt att starta företag. Konkurrensen mellan företagen ska vara fri, och
handeln mellan länderna ska inte hindras av tullar eller statlig styrning.
.. .. . ..-' .. .
f
40
Makt och politik De stora ideologierna
har råd att köpa dem. Är möblerna tillräckligt billiga och bra, börjar allt
fler köpa dem. Det leder i sin tur till att företaget kan växa. Då upptäcker
andra företag att det är lönsamt att sälja möbler i platta paket, och börjar
själva tillverka sådana möbler för att konkurrera med det svenska företa-
get. När konkurrensen ökar, måste det svenska företaget göra ännu bättre
och billigare möbler för att behålla sin marknad. Konkurrensen är bra för
alla. Den ser till att produkterna blir bättre och billigare. De
företag som inte klarar konkurrensen försvinner.
Detta är "den osynliga handens" verk.
Samma sak gäller för människor. Vi bjuder också
ut oss på en marknad, på arbetsmarknaden. Om vi är
duktiga och efterfrågade inom vårt område, så blir lönen
hög. Det är tillgång och efterfrågan som styr lönerna.
Om lönen är tillräckligt hög, kommer andra att upptäcka
det och vilja utbilda sig till samma yrke. Då kommer det
efter ett tag att fmnas så många med samma utbildning
att efterfrågan minskar och lönerna sänks.
När ideer och pro-
dukter som uppkom-
mer visar sig vara dåliga,
vill ingen ha dem. Då
kommer de att försvinna.
Marknaden sanerar sig
själv.
Liberalismen har en
positiv och optimistisk
syn på framtiden. Sam-
hällsutvecklingen går
ständigt framåt. Genom
"trial and error" prövas Frihetsgudinnan, symbol
för frihet och liberalism,
nya tankar, varor och står vid hamninloppet
tjänster. Och de som i New York. Statyn skänk-
tes av Frankrike.
inte håller måttet sorte-
ras bort.
--
--~......
..~
•• ••
• •
-..-
... _ _ _ 1111 _ _ _ _
Socialliberalism
Särskilt de tidiga liberalerna hävdade individens absoluta frihet och
rättigheter. Statens makt skulle vara ytterst svag, man brukar tala om
en "nattväktarstat". I en sådan upprätthåller staten lag och ordning och
sköter försvaret mot fiender utifrån. Alla andra funktioner i samhället
ordnas av individerna själva.
Men ganska snart växte det fram liberala grupper som menade att
den "rena" liberalismen drabbade vissa människor alltför hårt. I Englands
gruvor och industrier blev många sjuka och lemlästade och kunde inte
klara sig själva. Dem kunde staten inte bara lämna åt sitt öde, utan de
hade rätt att få statens stöd. Också andra rättigheter ansågs vara viktiga.
Alla barn borde ha rätt att gå i skolan, och alla människor skulle ha en
inkomst som det gick att leva på. För att uppnå allt detta måste staten ta
in skatter och driva skolor, sjukhus och andra vårdinrättningar. Också
Mill själv tog avstånd från den rena nattväktarstaten. För att samhället
ska fungera effektivt och smidigt måste staten ingripa ibland, menade
han. Detta synsätt, som brukar kallas socialliberalism, kom att dominera
bland liberaler världen över.
1800-talet blev liberalismens stora århundrade. Även i vår tid har
liberala tankar fått stor betydelse i de flesta länder, hand i hand med
demokratins segertåg i världen. I dag är de allra flesta politiska partier
i Sverige och andra länder påverkade av liberalismens tankar. En folk-
partist uttryckte det nyligen så här: "Problemet för oss liberaler är att
vi har segrat överallt, alla kallar sig nu liberaler."
42
Makt och politik De stora ideologierna
Nyliberalism
Som en motreaktion till socialliberalismen och socialismen uppstod i
slutet av 1900-talet en politisk strömning som har kallats nyliberal. De
nyliberala ansåg att staten hade fått alltför stor makt över enskilda män-
niskors liv. Staten borde dra sig tillbaka och begränsa sina uppgifter till
polis, militär och domstolsväsende, ansåg de. Många av de nyliberala
har förfäktat åsikter som att droger och vapen borde släppas fria. Argu-
menten för detta är dels att det ska vara vars och ens ensak om de vill
använda droger eller inte, dels att man har rätt att försvara sin egendom.
Även in- och utvandring i världens alla länder borde vara fri, enligt vissa
nyliberaler. Ingen ska ha rätt att bestämma var någon annan ska bo, anser
de, förutsatt att var och en tar hand om sin egen försörjning.
Konservatismen
. ~--
'·
.,:
•
;i.~.~ e: ~ 1.1 ,
..
..
.. ,. : .
.. ... ..... ... .• ..
.
,
..
... ,.
'
.' ,
• . .r.
.... ...
•
, •
. ·. ,·.. ·'
. .· . . ...
~ ~
·' •
.· ,
.
••
•
.• ~1%'if'@~l,~fiS
. ..
•
. .. ... .. ' ·.
' . ., •
..
..
'
,
••••••••••••••••••••••
•
• •
• Kapitalism är ett •
• •
• •
• ekonomiskt system :
•
• •
• där staten ska äga så :
•
• •
•• lite som möjligt och :
•• där privat ägande •
•
•• •
•
•• anses vara bästa •
•
••• grunden för ekono- ••
•
••
•
misk framgång .
•• •
•
••
Affisch från den amerikanska tidningen lndustrial Worker, 191 1. Vad vill den visa? ••••••••••••••••••••••
43
Makt och politik De stora ideologierna
Värdekonservatism
Konservatismen handlar inte enbart om att bevara det som finns i dag.
Det gäller också att återskapa värden som har försvunnit, anser många
konservativa. Detta kallas för värdekonservatism.
En del anser till exempel att åtskilliga av de värden som bidrar till
ett tryggt och gott samhälle, har gått förlorade i Sverige och övriga väst-
världen. Hit hör den kristna moralen och etiken, frågor om barnupp-
fostran, respekten för äldre och auktoriteter liksom bevarandet av den
traditionella kärnfamiljen.
Så här kan en konservativ person se på samhället och utvecklingen:
"De moderna strömningar som följde efter franska revolutionen präg-
lades av tro på förnuftet och vetenskapen. Man hade en föreställning om
att all förändring var till det bättre. I dagens samhälle är förändringstak-
ten alltför hög. Vi hinner inte tänka efter och värdera nymodigheterna
44
Makt och politik De stora ideologierna
innan vi har infört dem och försökt anpassa oss till dem. Vi har tappat
kontrollen över förändringarna och låter oss styras av dem. Denna hys-
teriskt snabba förändringstakt gör det omöjligt för traditionella värden
och referenspunkter att existera. Familjen mister sin betydelse. Skillna-
derna mellan könen suddas ut. Nationalkänslan blir oviktig, och det lilla
närsamhället självstyre ersätts av en gigantisk stat som styr och ställer
över minsta detalj i våra liv:'
45
Makt och politik De stora ideologierna
Socialismens mål var ( och är) att störta det kapitalistiska samhället
och ge "folket" makten över staten och företagen. På så sätt ville man
få bort klasskillnaderna och ge alla samma förutsättningar. Med kapi-
talism avsåg Marx ett ekonomiskt system där en förmögen klass av pri-
vatperson er1 kapitalisterna1äger mark och industrier. l(apitalisterna har
också makten i samhället och styr de viktiga besluten. Deras intresse
är största möjliga vinst1ingenting annat1enligt Marx. Arbetarna är helt
egendomslösa och utan rättigheter. De utnyttjas hänsynslöst av kapi-
talisterna1 och för sitt nedbrytande slit får arbetarna så låga löner att de
knappt kan överleva med sina fattiga familjer.
Marx ansåg att kapitalismen var dömd att gå under. Det skulle ske
mer eller mindre automatiskt1som ett resultat av historiens obevekliga
krafter. Det var den arbetande egendomslösa klassen1proletariatet1som
skulle ta makten i samhället. Det är arbetarna som genom sitt arbete
skapar rikedomar1menade Marx. Därför ska de också ha makten över
produktionsmedlen1 det vill säga arbetsplatsen och de maskiner och
verktyg de har till sin hjälp. De socialistiska teorier som senare skapades
på den grund Marx hade lagt1brukar kallas marxism.
46
Makt och politik De stora ideologierna
bytte landet namn till Sovjetunionen. I<.ina och många andra länder
följde efter och införde någon form av marxist-leninistiskt system.
Denna form av socialism visade sig dock omöjlig att kombinera med
frihet och demokrati. Därför misslyckades den ekonomiska utvecklingen
i samtliga länder som försökte förverkliga det Marx, Lenin och andra
hade föreslagit. I dag finns bara spillror kvar av försöken.
47
Makt och politik De stora ideologierna
Kommunismen
Socialismens mål var ett kommunistiskt samhälle. Kommunism blir det
när alla stater har blivit socialistiska, när alla arbetar med det som de
passar bäst för och när man bara producerar det som behövs i samhäl-
let. Det kommunistiska samhället är en utopi, ett slags paradis där alla
har allt vad de behöver. Inga krig råder, ingen skor sig på någon annans
bekostnad. I det samhället kommer staten att tyna bort och dö, därför
att den inte längre behövs, säger socialisterna.
Den revolutionära marxismen har ofta kallats för kommunism. Den
har prövats i en rad länder och på olika sätt. Men överallt har den ut-
vecklats till någon form av ledarskapets diktatur. Ingenstans har denna
ideologi inneburit största möjliga lycka för största möjliga antal männi-
skor. Snarare har försöken kommit att präglas av förtryck och blodigt våld.
I Sovjetunionen dröjde det inte länge förrän makten koncentrerades
till en stark ledare, först Lenin och sedan Stalin.
I IZina dyrkades revolutionshjälten Mao Zedong i det närmaste som
en gud. Och i Nordkorea har makten gått i arv från den förste kommu-
nistiske ledaren i landet, Kim Il Sung, först till hans son och nu senast
till sonsonen Kim Jong Il. Den nordkoreanska varianten av socialism/
48
Makt och politik De stora ideologierna
Socialdemokratin
De socialistiska teorierna lever fortfarande kvar - dock i en starkt för-
ändrad form. Det fanns nämligen många socialister som inte tyckte
som Marx och Lenin. De ansåg att samhället kunde förändras genom
demokratiska reformer i stället för med våld. Den här sortens socialis-
ter kallas i dag för socialdemokrater. Och i sin milda form finns socia-
lismen kvar i de socialdemokratiska partierna i olika länder. Oftast har
socialdemokratin utvecklats till en pragmatisk rörelse. Det betyder att
man utformar politiska förslag efter vad man från tid till annan bedömer I socialistiska länder
som allmänt förnuftigt och genomförbart. har man ofta idealiserat
arbetare och revolutioner.
Läs mer om socialism och ekonomi på sidorna 291 - 302.
Den här skulpturgrup-
pen står utanför Mao
Zedongs mausoleum på
Himmelska fridens torg i
Beijing, Kina.
Makt och politik De stora ideologierna
0
•
{Otten 1
11
'I
'
I
Under d epressionsåren och lågkonjunkturen tarna i d en b eridna vaktpatr1tllen . Häs ten satte
1930-1931 -pågick: oroligh eter på olika platser av i slcen och lcastade av sig soldaten , so1n låg
•
i Sverige , bland an11at i Adale11 i trakterna av blödande på 1narken . I oredan som följde avlos-
l( ra1nfors. En orsak var att företagen ville sänka sade patrulle11s led are ett JJistolskott, som träf-
arbetarn as löner. På våren 1931 utlystes strejl< fade en demon strant i armen . Fullt kaos utbröt
0
vid några massafabriker, bland annat i Ad.alen. och folk hotade att ge sig på militären .
Här var företagets ledning angelägen om att Redan tidigare hade kaptenen , so1n hade
slceppa ut b eställda prodtikter så s11art isen för- befälet över tr11pperna , planerat att i kritiskt
sviinnit . Därför kallade man in a ndra arbetare, läge b eordra sl<ott mot husgrunder ocl1 lik-
bland annat s tudenter. Vred en hos d en star]ca nande. Man ville undvika blodspillan genom att
fackföreningsrörelsen blev starlc. Läget var skrämma d emonstranterna ocl1 få dem att dra sig
spä11t och 1nyndigheterna b eordrade militär och tillba ka. Ordern gavs ocl1 lculsprutor smattracle
polis att b evaka möte11 och demonstrationer . mot de tänkta 1nåle11. Men folk sprang omkring
Den 14 maj 1931 santlades må11ga fackan- i vild panik, rikoschetter (studsande kulor) flög
slutna arb etare och ledare till ett 1nöte i Folkets omkring kors och tvärs och träffade 1nånga.
hus. De beslöt att utlysa strejk vid alla sågverlc 1\nclra träffades direkt av kt1lor från vapnen.
och massafabriker i området. Efte1· mötet mar- Efteråt låg fem p er soner döda p å plane11,
scherade en skara på mer än 3 000 deltagare mot andra var skad ade.
s trejkbrytarnas förläggning i L unde . Militär och Dödsskj11tningarna väckte våldsam 11pp-
polis följde upp1närksamt det s tora tåget. Några ståndelse i h ela Sverige, och militären s agerande
gånger förelcom ste1tlcastning som skadade åtskil- kritiserades hårt, särskilt av komm1misterna.
liga soldater ocl1 hästar, och militärledningen Socialdemokratins led are sk yllde cle olyckliga
ropade ut skarpa varningar. Tåget kunde fort- l1ä11delserna fr ämst på kon11nunisterna och de
sätta utan allvarliga s törningar. 1nissgrepp son1 d e1nons trationen s ledare hade
0
På en öppen plats i Lunde slängd es plötsligt gjort. Adalshändelser11a har beskrivits i e11 rad
en av f ackets fanor över l1t1vudet på en av häs- böclcer ocl1 har också ftlmatiserats .
50
Makt och politik De stora ideologierna
Totalitära ideologier
Till de totalitära ideologierna hör bland annat kommunismen, nazis-
men och fascismen. Totalitära ideologier misstror människors för-
måga att förstå sitt eget bästa. Demokrati leder bara till förvirring och
oreda, anser man. Samhället mår bäst av en stark ledare eller en stark
ledningsgrupp, som kan organisera samhället och sätta statens intres-
sen framför individens.
Nazismen
Nazismen hade sin storhetstid på 1930- och 40-talen. Den växte fram
i Tyskland och hotade under andra världskriget att lägga hela världen
under sig.
Grundläggande för nazismen är att den tar avstånd från demokratin.
I stället hyllas våldet och den starke ledaren. Adolf Hitler var Tysklands
nazistiske ledare från 1933 fram till självmordet 1945. I boken "Mein
I(ampf" beskrev han sin syn på hur samhället skulle byggas. All makt
bör koncentreras till en stark ledare, ansåg Hitler. Ledarens ord skulle
vara lag, och den stora massan människor hade till uppgift att lyda och
underordna sig.
Ordet nazism kommer av tyskans Nationalsozialismus. Den tyska
nationen hyllades ständigt av nazisterna. Man idealiserade hembygden,
fosterlandet, det blonda, blåögda "sunda och friska".
Enligt nazismen har människor olika värde. Världens invånare delas
in i övermänniskor och undermänniskor. Övermänniskorna är vita "arier'~
bland andra tyskarna. Undermänniskorna utgörs av svarta, bruna, gula,
judar, zigenare, homosexuella -ja, större delen av mänskligheten. Över-
människorna ska självklart styra över de andra, som egentligen inte har
något människovärde, enligt nazismen.
51
Adolf Hitler hälsas av unga
nazister i samband med
nazistpartiets kongress i I början av 1900-talet hade ras biologin starkt inflytande i Europa, också
Nurnberg 1938. i Sverige. I Uppsala bildades "Svenska sällskapet för rashygien". Det tog
som sin uppgift att "förädla" det svenska folket och se till att det inte
blandades upp med "underlägsna raser':
Nazisterna ansåg att hela historien är en kamp mellan raserna, och
att det är den starke som har rätten att leva vidare och reproducera sig.
Detta brukar kallas socialdarwinism. Det grundar sig nämligen på Char-
les Darwins teori om att det är de bäst anpassade inom varje art som
kommer att överleva och föra generna vidare.
Fascismen
Fascismen uppstod i Italien efter första världskrigets slut. Dess ledare
var Benito Mussolini. Han erövrade makten i landet genom en oblodig
statskupp år 1922. Under andra världskriget stred Italien på Tysklands
sida, och efter nederlaget 1945 hängdes Mussolini.
Fascismen var, liksom nazismen, en antidemokratisk rörelse med en
stark ledare. Kring Mussolini utvecklades en personkult. Han målades
52
Makt och politik De stora ideologierna
Ur d en rasistiska boken
i'-\.itletiarlxt.uc, Kvmnlig typ. Dt1'lS.&mmi:.
En1~1fd umltrtr.. Svenska folktyper från
1919 .
upp som landsfadern som ville sitt folks bästa, men som ibland tvinga-
des ta till hårdhandskarna för ordningens och landets skull.
Fascisterna hyllade nationen och drömde om att det mäktiga
Romarriket skulle återuppstå. Därför stod de under andra världskriget
på Tysklands sida. De hoppades att en seger skulle leda till ett mäktigt
italienskt välde under Mussolini. - Det slutade med katastrof för Italien
liksom för Tyskland.
Fokus på en fråga
Några av de nyare ideologierna har sin botten i ett engagemang för en
enskild fråga. Människor som arbetat med frågan har känt att den är så
viktig och genomgripande i människors liv, att de byggt ett helt ideo-
logiskt system utifrån sin hjärtefråga. Exempel på sådana ideologier är
feminismen, som har sitt ursprung i kampen för kvinnors jämställdhet,
ekologismen, som har uppstått ur ett engagemang för miljön, samt olika
religiösa ideologier, som sätter sin religiösa tro före allt annat.
53
Makt och politik De stora ideologierna
Feminismen
Feminism kallas den politiska rörelse som arbetar för kvinnors fulla
ekonomiska, sociala och politiska likställighet med mannen. Det finns
ett antal olika feministiska inriktningar, som olika syn på vad problemen
är, vad de beror på och hur det bäst bör lösas. Men den minsta gemen-
samma nämnaren för feministerna är helt enkelt att de anser:
• att kvinnor generellt sett är underordnade män
• att detta förhållande måste förändras .
54
Makt och politik De stora ideologierna
- ...
Emmeline Pankhurst, en av
de berömda suffragetterna
i England, grips av polis
und er en demonstration
för kvinnlig rösträtt.
55
Makt och politik De stora ideologierna
Ellen I(ey ( 1849- 1926) blev känd som författare och föredragshål-
lare. Hon skrev bland annat boken "Om barnets århundrade'~ där hon
beskriver sin syn på skola och uppfostran. Boken översattes till 26 språk.
Hon skrev och talade också mycket om kvinnors rätt till utbildning och
andra frågor där kvinnor var missgynnade.
Ellen Key var mycket respekterad och älskad, men hon hade också
motståndare både bland kvinnor och män. Hon var född i Västervik
men skapade sig ett hem, Strand, vid Vättern nära Omberg. Efter he1mes
död fick slitna, kroppsarbetande kvinnor komma dit för att vila upp sig.
I dag tar Strand emot kvinnor som vill vistas en tid i Ellen I(eys forna
hem för att studera och meditera. Huset är också ett omtyckt turistmål.
Både Fredrika Bremer och Ellen Key inspirerade kvinnor att enga-
gera sig för att förbättra kvinnornas ställning i det svenska samhället.
Att båda fick uppleva hån och h årt motstånd är inte förvånande, men
det försvagade inte deras övertygelse och kampvilja.
Feminismen i dag
Under det sena 1960-talet och tidiga 1970-talet började en ny kvinnorö-
relse växa fram. D et man främst försökte påverka var lagstiftningen och
människornas attityder. Rörelsen var inte enhetlig. Det fanns en grupp
med tydlig vänsterorientering och en annan mer liberalt präglad grupp.
De socialistiska feministerna ägnade mycket tid åt frågor som våld-
täkt, pornografi, misshandel av kvinnor i hemmet och diskriminering
mot l1omosexuella kvinnor. Den mer liberala majoriteten av kvinnorö-
relsen fokuserade på frågor som säker och legal abort, möjligl1eten till
preventivmedel och rätt till lika lön. Att uppgradera statusen för kvin-
nodominerade yrken ansågs viktigt.
Bland feminister i dag finns två inriktningar som brukar kallas lik-
hetsfeminism och särartsfeminism. Likhetsfeministerna anser att män
och kvinnor i grunden är lika. Man menar att könen är en social skapelse.
Från början i människans liv existerar egentligen inga könsolikheter.
Att vara man eller kvinna är något man fostras till. I(önsskillnaderna är
skapade genom att flickor och pojkar ända från födseln har olika för-
väntningar på sig och behandlas olika. Målet är därför att utplåna de
påklistrade olikheterna mellan könen och låta varje människa utvecklas
efter sina egna förutsättningar.
Särartsfeministerna hävdar att det finns betydelsefulla biologiska
skillnader mellan män och kvinnor. Deras strävan är inte att göra män
och kvinnor mer lika. I stället ska man se till att manliga och kvinnliga
egenskaper värderas lika högt, och att inget kön anses bättre än det andra.
I dagens Sverige finns det få, om alls några, politiska partier som inte
hävdar att de har jämställdhet mellan könen på sin politiska agenda. Det
56
•
,.,,,,._ ,oAH , ,,.
J.., •/ 1, 11 I
.
\ , I,-
-
··,, 11 1, 11 I r.,n11I
\ , . ... . , .111/... 11 -
Ekologismen
Den gröna rörelsen, som också kallas ekologismen, har ett övergripande
mål. Det är att rädda naturen för naturens egen skull, men också för att
vi själva och våra barn ska ha någonting att leva i nu och i framtiden. Vi
har bara en jord, och naturresurserna är begränsade. Enligt ekologismen
måste politiska beslut därför alltid i första hand ta hänsyn till miljön.
Man måste vara noga med att inga beslut som fattas i dag förstör livs-
betingelserna för kommande generationer.
Samhället ska vara decentraliserat och beslut ska fattas så nära med-
borgarna som möjligt, gärna med hjälp av beslutande folkomröstningar.
57
Ekologismen ser naturens kretslopp som en naturlig förebild för all
verksamhet. Allt är beroende av allt annat, allt är en del av kretsloppet.
Det mänskliga samhället ska också vara en del av detta kretslopp - inte
belasta det. Människans intressen står inte över det ekologiska systemet,
och allt levande har samma rätt till välbefinnande som människan. Allt
liv och allas livskvalitet måste värderas högre än till exempel ekonomisk
vinning, teknisk utveckling eller hög materiell standard.
Ekologismens mål kan sammanfattas så här: Alla som lever på jorden
i dag och i framtiden ska ha möjlighet att leva sitt liv i samklang med
naturen. De ska ges möjlighet att växa som individer på det sätt de
önskar. Och de ska fritt få tillfredsställa sina behov, såvida det inte
skadar någon annan.
58
Makt och politik De stora ideologierna
1. Vad är en ideologi?
2. En avgörande fråga i en ideologi är människo-
synen. Klarar människan själv av att fatta vettiga
och genomtänkta beslut på livets alla områden?
..
Ar egenskaper som intelligens och flit medfödda eller
..
skapade av miljön? Ar människan av naturen god
eller ond? Fundera över vilken människosyn de olika
ideologierna kan tänkas ha!
3. Ideologierna har förändrats och utvecklats under
åren. Vad skiljer till exempel en nyliberal från en
"gammalliberal"? Hur har konservatismen utvecklats
sedan den uppstod på 1800-talet? Vilka olika varianter
på socialism finns det? Vad skiljer dem åt?
4. Försök att beskriva det idealsamhälle som liberaler,
konservativa respektive socialister skulle vilja ha.
5. Vilken ideologi kan tänkas ha präglat Sverige star-
kast? Motivera din åsikt.
6. Många säger att ideologierna är döda i Sverige .
••
Ar det sant? Hur viktiga är ideologierna i dag?
7. Hur skiljer sig feminismen och ekolog ismen från de
äldre, stora ideologierna?
Diskutera
1 . Sverige är ett av världens mest jämställda länder.
Behövs feminismen ändå i Sverige i dag?
2. Vilken betydelse har ideologierna i världen i dag?
3. Hur, var och varför uppstod nazismen? Hur kan det
komma sig att så många människor i Europa, också
i Sverige, anslöt sig till nazisterna?
4. Det finns fortfarande nazister i världen. Vilka frågor
koncentrerar de sig på nu? Vilka lockas med i de
nazistiska kretsarna? Kan nazismen komma tillbaka
på allvar och börja växa sig stark igen?
5. Vilken ideologi tror ni har vållat mest nöd, lidande
och död i världen, nazismen eller kommunismen?
59
Sveriges riksdag
Riksdagen samlas
I mitten av september samlas riksdagens 349 ledamöter i riksdagshuset i
Stockholm för ett nytt arbetsår. Ledamöterna är valda av svenska folket,
och de sitter i riksdagen under fyra år som väljarnas ombud. Efter den
perioden är det val igen och riksdagsledamöterna kan bli bortröstade
om väljarna inte vill l1a dem kvar.
Riksdagsarbetet är krävande och arbetsdagarna blir långa. Riks-
dagsledamöterna måste ta ställning till många stora och svåra frågor.
De måste läsa mängder av skrivelser och utredningar för att sätta sig in
i alla de frågor de ska besluta om.
Ledamöterna reser mycket, gör studiebesök, träffar människor,
håller tal, samtalar, lyssnar och försöker sedan i riksdagen driva igenom
de frågor som de tycker är viktiga.
Men framför allt sitter riksdagsledamöterna i många sammanträden.
Deras gemensamma sa1nmanträden kallas plenum. Riksdagens ordfö-
rande, talmannen, leder de stora sammanträdena i plenisalen, som syns
Riksdagens ledamöter
samlade i plenisalen i
på bilden här under.
riksdagshuset.
Makt och politik Sveriges riksdag
61
Makt och politik Sveriges riksdag
MOTION
RIKSDAGEN
0
En motion eller ... som bordlägger och
remitterar ärendet ...
- proposition lämnas
till riksdagen ...
• }
- ,~ c •
• •
1111111 1111111
... till ett utskott,
I I I
I I I
11 I
noon no
0110 . . .
0110 . . .
I
•
I
OOOH 10
08111 • •
UIIII IU
I I I
I I I
111
som utreder och ... 8
0110 111
• 01111 ID
REGERING
I
till regeringen.
0 BETÄNKANDE
....
•. -• -• - -:•
- · ~:.
62
Makt och politik Sveriges riksdag
63
Makt och politik Sveriges riksdag
Måndag Arbetar hemma i Malmö. Jag har mycket att läsa på och förbe-
reda inför arbetsveckan i riksdagen. Det finns också många i min valkrets
som vill träffa mig och tala om frågor som de vill att jag ska driva i riks-
dagen. Och dessutom vill jag besöka företag , skolor och institutioner för
att få en uppfattning om vad människorna där tycker och tänker.
Tisdag Tidigt på morgonen tar jag flyget till Stockholm. Där väntar mycket
post och många mail att läsa och svara på.
Riksdagsarbetet inleds med ett gruppmöte för riksdagsledamöter i
alliansen som sitter i mitt utskott. Därefter sammanträder utskotten. Jag
är ordinarie ledamot i konstitutionsutskottet, som arbetar med grundlags-
frågor och som också har till uppgift att granska regeringen. Frågor vi
arbetar med kan till exempel vara ändringar i tryck- och yttrandefrihets-
lagen, eller frågan om att sänka spärren för hur stor del av rösterna en
person måste få för att bli "inkryssad" i riksdagen. Förr var den åtta pro-
cent, nu är den sänkt till fem.
På eftermiddagen träffas riksdagsgrupperna i de olika partierna och
diskuterar ämnen som kommer upp i riksdagen under veckan.
Det är också vanligt med olika seminarier, där företag och organisatio-
ner kommer till riksdagen för att föreläsa för riksdagens ledamöter kring
de frågor som är viktiga för dem. Det kan till exempel vara Företagarna
64
Makt och politik Sveriges riksdag
som vill berätta om småföretagares villkor eller BRIS (Barnens rätt i sam-
hället) eller Amnesty.
På kvällen går jag igenom olika handlingar och sen lägger jag mig i
mitt lilla övernattningsrum - arbetsrum. Alla riksdagsledamöter som bor
utanför Stockholm har ett rum eller en lägenhet där de bor under veck-
orna. Mitt rum är litet och trångt men det räcker för mig.
Onsdag Dagen börjar med arbetsplenum, det vill säga att riksdagen
samlas för att fatta beslut i olika frågor. Innan besluten fattas, blir det
ibland debatt i kammaren, plenisalen.
Under debatterna är det oftast glest i bänkarna och många som ser
det i TV brukar undra varför så få är där. Men det skulle inte fungera om
alla satt i kammaren och lyssnade på varandra hela tiden. Arbetet skulle
inte bli effektivt och vi vet ju oftast vad de andra partierna tycker i olika
frågor.
I stället brukar vi delta när det handlar om en fråga som det egna
utskottet har förberett. Annars går det bra att följa debatten på tv-
skärmar i arbetsrummet, i restaurangen och på andra ställen i huset. En
signal hörs i hela huset strax innan det är dags att rösta i någon fråga.
Därför kan man se hur riksdagsledamöter som suttit och arbetat med
något annat kommer rusande till plenisalen när det är dags att rösta.
På eftermiddagen träffar jag de andra alliansledamöterna som sitter
i konstitutionsutskottet för att förbereda mötet nästa dag.
Torsdag Dagen börjar med att utskottet träffas. Därefter sitter jag
ofta i mitt rum och läser in m ig i frågor, skriver artiklar och förbereder
anföranden.
Klockan fyra samlas ledamöterna för att rösta i olika
frågor och då gäller det att vara på plats. När jag var
ny i riksdagen kändes det stressigt och jag var rädd Fakta om Kajsa Lunderquist
att missa något eller göra fel, men det är som med alla Parti: Moderaterna
andra arbeten, man vänjer sig och då är det inte så
Utskott: konstitutionsutskottet
märkvärdigt längre.
Oftast tar jag flyget hem igen på torsdagskvällen och Invald i riksdagen för: Malmö
arbetar i Malmö på fredagen. Politisk bakgrund: Olika poster
inom Moderata ungdomsförbun-
Fredag Fredagarna liknar måndagarna med olika aktivi- det, kommunfullmäktigeledamot i
teter i min egen valkrets. Uppsala
65
Makt och politik Sveriges riksdag
•••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••
•
• •
• •
•
• Sveriges riksdag - viktiga ord •
•
•
•
• allmänpolitisk debatt - debatt som inleder riksdagsåret •••
•• •
•
•
• betänkande - utskottens förslag till riksdagsbeslut •
•
• •
• •
•
•
budgetproposition - regeringens förslag om skatter och om hur ••
• skattepengarna ska användas •
• ••
••• interpellation - skriftlig fråga från riksdagsledamot till statsråd
•
•
• • •
•
• justitieombudsmannen, JO - utses av riksdagen för att kontrollera •
• •
•
• ••
• att myndigheterna sköter sitt arbete
•
•• •••
konstitutionsutskottet - granskar regeringen och statliga myndig- •
••• heter och ser till att de inte bryter mot lagarna
•
•
•
• •
• •
•••
• motion - förslag från en eller flera riksdagsledamöter till riksdagen
•
•
• plenisal - den stora sammanträdeslokalen i riksdagen •
••• •
•
•
•• plenum - riksdagens gemensamma sammanträden •
•
• •
• proposition - regeringens förslag till riksdagen •
•
•• ••
• talman - riksdagens ordförande ••
• •
• •
••
•
utskott - här diskuterar representanter för de politiska partierna •
•
•
• motioner och propositioner och föreslår hur riksdagen ska besluta i •
• •
•
• de olika frågorna . ••
• ••
•
•• ••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••
1. Vad är riksdagen , vilka sitter där och hur har de kommit dit?
2. Vilka uppgifter har riksdagen?
3. Hur arbetar riksdagen?
4. Vad kallas riksdagens ordförande?
5. Var sker det mesta av riksdagsledamöternas arbete?
6. Vad är en
a) motion b) proposition?
7. Har en proposition eller en motion störst chans att få riksdagens stöd? Varför?
8. Vad är lobbying?
9. På vilka sätt kan den enskilda riksdagsledamoten vara med och påverka
det svenska samhället?
10. Hur mycket makt har riksdagen att påverka och förändra Sverige?
Diskutera
Riksdagen och dess ledamöter är med och formar det svenska samhället.
Vad finns det mer för krafter som påverkar samhället? Vilka krafter är starkast
när det gäller Sveriges framtid? Motivera era åsikter!
66
Regeringen
• beslutar om förordningar
Förordningar är tillägg till lagar. En lag skrivs med ett språk som är
mycket kortfattat. Förordningarna behövs för att förtydliga lagen så att
den tolkas på rätt sätt.
• företräder Sverige i EU
Regeringen företräder Sverige i Europeiska Unionens ministerråd och
driver de frågor som man tycker är viktiga i ministerrådets olika instanser.
68
-- -
- -
69
Makt och politik Regeringen
70
Makt och politik Regeringen
71
- • .,
--
- - -
•
-
Per Albin Hansson 1945
- •
Svenska politiker
1. Bilderna visar sju olika svenska regeringar. Vilka av dem var röda och vilka var blå?
2. Jämför bilderna av Per Albin Hanssons och Fredrik Reinfeldts regeringar. Vad är det
som har förändrats, förutom det uppenbara att Reinfelds regering har häften kvinnor?
-
-
DPE3H.l{EHT
POCCH9CJCOA ..-J(EPAUHH
~ 4 • HI0.1111 19 94 I.
NI Ilp-847
r. Mocu.w, Kpn,r-
'<\
Offentlighetsprincipen
Offentlighetsprincipen är en del av tryckfrihetsförordningen, som är en
av våra grundlagar. Tryckfrihetsförordningen är gammal. Den tillkom
redan 1766 och har alltså funnits i mer än två hundra år.
Anledningen till att offentlighetsprincipen finns är att svenska folket
ska ha rätt att veta vad myndigheterna gör. Beslut ska inte kunna fattas
i smyg. Alla ska kunna lägga sig i det myndigheterna sysslar med och
ifrågasätta vad de gör.
Alla handlingar som kommer in till en myndighet eller skickas ut
av en myndighet räknas som allmänna handlingar. Det kan till exem-
pel vara brev, mail, förslag till beslut eller utredningar. Vem som helst
har rätt att få se sådana handlingar och myndigheterna har skyldighet
att lämna ut dem.
74
Makt och politik Regeringen
Diskutera
1. Hur många av de olika statsministrarna på s. 71
kände ni igen namnet på sedan tidigare?
2. Vad är politikerna på s. 72-73 mest kända för så här
i efterhand?
3. Vad anser ni om den svenska offentlighetsprincipen?
Få länder har så stor öppenhet när det gäller myndig-
heternas handlingar. Vilka fördelar finns det med
öppenheten? Vilka nackdelar kan finnas?
75
Makt och politik Regeringen
Monarkin
Sverige är en av världens äldsta
monarkier. Medan de flesta länder
har en president som statschef, har
Sverige en kung eller en drottning.
Kungatiteln är medfödd, kronan
går i arv. Tronföljden regleras i
successionsordningen, som är en
av Sveriges grundlagar. Fram till
1980 ärvdes tronen av kungens
äldste son, men det året beslöts att
äldsta barnet ska vara tronarvinge.
Prinsessan Victoria blev därige-
nom tronföljare, vår nästa monark.
Tidigare var det ju kungen
som styrde över Sverige. I hans
händer var hela makten samlad.
I dag är det annorlunda. Kungen
är statschef och har enbart repre-
sentativa uppgifter. Det betyder
att han ska representera Sverige i
olika officiella sammanhang. Han
tar emot besök från andra länders
statschefer och gör själv statsbesök
utomlands. I Sverige inviger han
konferenser, byggnader, vägar och
mycket annat.
Varje höst deltar kungen i
riksdagens högtidliga öppnande.
!(ungen bör inte uttala sig i po-
litiska frågor och han fattar inte
några som l1elst politiska beslut.
Han får inte ens gå in i riksdagen,
Kronprinsessan Victoria
kommer en dag att efterträda
utom just vid invigningen.
sin far och bli Sveriges Den svenska grundlagen är skriven så att man skulle kunna avskaffa
statschef.
monarkin och införa republik utan att göra några större förändringar i
statsskicket. Kungens uppgifter skulle helt enkelt kunna tas över av riks-
dagens talman. Flera politiska partier och organisationer arbetar för att
monarkin ska avskaffas, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet har in-
förandet av republik i sina partiprogram och Republikanska föreningen
har frågan som sin enda uppgift. Av partierna är det bara Vänsterpartiet
som aktivt driver frågan.
76
Makt och politik Regeringen
•••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••
•
• •
• •
• •
•
• Regeringen - viktiga ord •
•
• •
•
• budgetproposition - regeringens förslag till riksdagen om hur ••
•
• ••
• staten ska använda sina pengar under det kommande året ••
•
•
•
• misstroendevotum - när riksdagen begär omröstning om regering- •••
••• ens fortsatta förtroende •
•
•
• •
•• regeringsformen - grundlag som garanterar alla medborgare vissa •
•
•
•• fri- och rättigheter. Den reglerar hur staten ska utöva sin makt
•
•
•
• •
• Rosenbad - regeringskansliet i Stockholm •
• •
• •
• •
• statsminister - regeringens chef •
•
• ••
•
• statsråd - regeringens medlemmar, som också kallas ministrar ••
•
• ••
•
•
••
statsrådsberedningen - statsministerns kansli
••
••
•
• ••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••
Diskutera
1. Vilka argument finns det för och emot monarkin?
••
Vilka är alternativen till monarki? Ar det bra eller
dåligt att Sverige är en monarki?
2. Vilken tycker ni är den viktigaste politiska fråga som
riksdag och regering ska besluta om under det
kommande året? Varför är den frågan viktigast?
77
Makt och politik Regeringen
. "'
Makt och politik Regeringen
Gå med i en aktionsgrupp
Den som är särskilt engagerad i en viss fråga kan söka reda på en grupp
som ägnar sig åt just den frågan. Eller starta en sådan grupp själv.
Exempel på organisationer som specialiserat sig på en viss fråga
är miljöorganisationen Greenpeace, Jägareförbundet, Republikanska
föreningen, Villaägarna och RFSL, som arbetar med att ta till vara de
homosexuellas, bisexuellas och transpersonernas rättigheter.
Grupper kan också startas kring speciella frågor, som till exempel
att man vill stoppa ett motorvägsbygge eller bevara en skog eller älv.
Kontakta en riksdagsledamot
Alla som sitter i riksdagen är valda av människor i en valkrets någonstans.
De som vill bli omvalda gör klokt i att lyssna på människorna som bor
i deras valkrets och föra fram frågor som är viktiga för dem i riksdagen.
Ett enkelt sätt att göra dem uppmärksamma på en fråga man tycker
är viktig är att skriva ett brev eller ett mail till dem och berätta vad
man tycker. Om man är flera som går ihop och skriver kan det ha ännu
bättre effekt.
Demonstrera
Ju fler som tycker lika, desto troligare är det att man får igenom sin
politik. Därför har människor ofta gått ut på gatorna med plakat och
banderoller och ropat ut sina åsikter. Då skrivs det ofta i tidningarna
och frågorna får uppmärksamhet.
Diskutera
1. Finns det någon fråga där ni själva skulle vilja driva
fram en förändring? Vilken i så fall?
2. Vilka metoder tror ni skulle ha bäst effekt om ni drev
frågan?
3. Anton Abele vara bara 18 år när han kom in i riksda-
gen. Han är ovanlig. Endast en procent av riksdags-
ledamöterna är under 25 år. Och bara två procent av
dem är över 65 år. Hela åttio procent av de folkvalda
är 35-64 år. Varför är yngre och äldre personer under-
representerade i riksdagen, tror ni?
79
Kommun och landsting
Riksdag och regering bestämmer över frågor som rör hela landet. Men
regeringen i Stockholm kan inte sitta och besluta om hur avloppsled-
ningarna ska dras i Haparanda, eller om det ska byggas en ny idrottsplats
i Göteborg. Sådana frågor sköts naturligtvis bättre av dem som bor i de
två kommunerna. Sedan gammalt har varje kommun rätt att besluta om
de frågor som rör den egna kommunen. Det kallas kommunalt självstyre.
Under de allmänna valen vart fjärde år, väljs därför representanter
till kommunfullmäktige i alla Sveriges 290 kommuner, som själva får
bestämma om sina gemensamma angelägenheter. Det handlar om vik-
tiga verksamheter som till exempel förskolor, skolor, bra11dkår, vatten,
En fjärrvärmeledning har
sprungit läck och måste avlopp, sophantering och idrottsplatser.
lagas. Det är kommunens
ansvar.
Makt och politik Kommun och landsting
Kommunfullmäktige
- kommunens riksdag
På många sätt kan kommunfullmäktige liknas vid en riks- Kommunens inkomster
dag för kommunen. Folkmängden avgör hur många leda-
möter som ska finnas. Minsta antalet är 31 och högsta är
101. Det ska alltid vara ett udda tal, så att röstningar inte
kan sluta oavgjort.
l{ommunfullmäktige brukar sammanträda en gång i
månaden. Ledamöterna, de förtroendevalda, har oftast sina
uppdrag vid sidan av vanliga arbeten. Kommunfullmäktige
är det högsta beslutande organet för kommunen. Förslag
till kommunfullmäktige kan komma från enskilda ledamö-
ter, kommunstyrelsen eller andra styrelser och nämnder. • Skatter: 68 %
• Avgifter: 16 o/o
• Statsbidrag: 7 %
Vad beslutar kommunfullmäktige om?
• Övrigt: 9 %
• Kommunens inkomster
l{ommunen får inkomster från skatter, avgifter och genom
statsbidrag men också ibland genom att låna pengar. Kommunens utgifter
Det är kommunfullmäktige som bestämmer hur
mycket kommunalskatt invånarna ska betala och hur stora
avgifterna ska vara för sophämtning, besök på simhallen
och vad det ska kosta att ha barn på förskolan.
• Kommunens utgifter
l( ommunen har ansvar för och bekostar skolor, socialvård,
barnomsorg, vatten och avlopp, gator, fri tidsanläggningar
med mera.
Det är alltså kommunfullmäktige som beslutar om
Grundskola: 19 %
man ska bygga ett nytt bostadsområde, stänga ett fritids-
Förskola m.m.: 7 %
hem eller bygga en ny sporthall.
• Gymnasium: 10 %
Övrig utbildning: 4 %
• Vilka ska sitta i nämnder och styrelser? Äldreomsorg: 21 %
l(ommunfullmäktige kan fritt besluta om kommunens or- Övrigt: 21 %
Funktionshindrade: 12 %
ganisation. Bara några få nämnder och kommunstyrelsen
Socialbidrag: 6 %
är obligatoriska. Fullmäktige kan också överlåta besluts-
rätten i vissa frågor till styrelser och nämnder.
I genomsnitt fördelar sig
Kommunfullmäktige utser ledamöterna till alla nämn- kommunernas inkomster
der och styrelser som de har bestämt att kommunen ska ha. och utgifter så som cirklarna
.
visar.
l(ommunstyrelsen är den viktigaste. De olika partierna
får ofta in ledamöter i styrelsen i förhållande till antalet
röster de fick i kommunalvalet.
81
Makt och politik Kommun och landsting
,'
- Kommunfullmäktige
• ·~•,-- • --' • n "' •' • • ,:~ •
,,
Kommunstyrelsen
••
Overförmyndarnämnd Skolstyrelse
Byggnadsnämnd
82
Tjänstemän på kommunen
beslutar om bygglov.
Tjänstemännen i förvaltningen
Den som vill bygga ett hus kan inte bara sätta igång utan vidare. Man
måste först ha ett bygglov. För att få det skickar man in en ansökan till
kommunens byggnadskontor. Byggnadskontoret är en del av den kom-
munala förvaltningen och lyder under byggnadsnämnden.
Någon av tjänstemännen där, som inte är politiker, tar hand om bygg-
nadsärendet och utreder. Sedan är det politikerna i byggnadsnämnden
som tar beslut i frågan.
Alla politiska nämnder i kommunen har tjänstemän som förverkligar
besluten. På skolkontoret arbetar experter på skolfrågor. På gatukon-
toret finns folk som kan sköta gator och vägar, och som har en mängd
maskiner och annan utrustning för att kunna göra arbetet.
Dessa tjänstemän och andra anställda utgör tillsammans kommu-
nens förvaltning. Naturvårdschef, gatudirektör, stadsingenjör, miljö-
och hälsovårdschef är några exempel på höga tjänstemän inom den
kommu11ala förvaltningen.
Tjänstemännen utreder ärenden för att politikerna ska kunna be-
sluta. De planerar verksamheten och genomför besluten. Förvaltningens
tjänstemän har alltså mycket att säga till om i kommunen.
83
Makt och politik Kommun och landsting
Diskutera
1. Finns det någon särskild fråga som just nu diskuteras livligt i er kommun?
2. Finns det någon kommunal fråga som ni själva har starka åsikter om?
84
Makt och politik Kommun och landsting
Diskutera
1. Är organisationer som Megafonen ett bra sätt att få
vara med och bestämma över platsen där man bor?
Vilka andra möjligheter kan ni tänka er?
2. Många tycker att det är viktigt att känna sig stolt över
det ställe där man bor. Håller ni med?
3. Vad tycker ni om Megafonens målsättningar?
•• ••
Ar de bra? Ar de möjliga att genomföra?
85
Makt och politik Kommun och landsting
I - ..- . . . .-
-., .•
..J • .. •
---
Makt och politik Kommun och landsting
Landstingens ekonomi
Landstingens viktigaste inkomstkälla är landstingsskatten. Det är lands-
tingsmötet som bestämmer hur mycket vi ska betala i landstingsskatt.
Av varje hundralapp vi tjänar, går ungefär 11 kronor till landstinget.
När man går till sjukhuset betalar man en avgift, en så kallad pa-
tientavgift. Men den är bara en liten del av den verkliga kostnaden.
Den som genomgår en komplicerad operation, behöver bara betala
några hundralappar, trots att behandlingen i själva verket kanske kostat
100 000 kronor.
Landstingen har svårt att få sin budget att gå ihop. Sjukvården är
dyr och i nästan alla landsting har man problem med att få pengarna
att räcka till. Sjukhusen kräver mycket personal och stora investeringar
i form av utrustning av olika slag.
Landstingens inkomster
Ett försök att lösa sjukvårdskrisen har varit att bygga
vårdcentraler runt om i kommunerna, så att folk slipper
gå till de stora sjukhusen med alla små problem. Alla
har fått erbjudande om att lista sig hos en egen huslä-
kare som man i första hand ska vända sig till när man
blir sjuk. Men behovet av sjukhusvård har inte minskat
i takt med utbyggnaden av vårdcentralerna.
En orsak till höga sjukvårdskostnader är att vi får allt
bättre men dyrare metoder att behandla allt svårare fall.
Det går numera att till exempel rädda för tidigt födda
barn, som tidigare dog. Men vården av dessa barn är • Skatter: 72 o/o
• Patientavgifter: 3 %
mycket dyr. Den kräver också modern teknisk utrust-
• Statsbidrag: 20 o/o
ning som kostar mycket.
• Övrigt: 5 %
Sjukvården måste alltså prioritera. Det betyder att
man måste välja ut vilka sjukdomar och patienter man
ska behandla och vilka man ska låta bli. Det går inte Landstingens utgifter
att säga nej till att behandla en person som har brutit
benet. Men ska man till exempel bekosta svindlande
dyra transplantationer eller hjärtbyten?
87
M akt och politik Kommun och landsting
'
' '
"""' .. ,..
•
I j
'
' •>
•
.'
88
Makt och politik Kommun och landsting
Diskutera
De flesta landsting har ekonomiska problem. Frågar
man medborgarna så vill majoriteten att vi ska satsa på
bra sjukvård för alla. Men få vill att skatterna ska höjas.
Ska det finnas möjligheter att "köpa" sig förbi köer och
betala för en bättre vård än vad samhället har råd att
ge alla?
89
Makt och politik Kommun och landsting
90
- I I
91
Det finns mycket mer att ta reda på och fundera över än vad som får plats på några sidor i en
lärobok. Här följer ett antal förslag på frågeställningar och arbetsuppgifter för den som vill ta reda
på mer om de politiska frågorna.
1. Vilka bestämmer i Sverige? mas när det gäller skattepolitiken, skolan, barn-
Försök att så långt som möjligt analysera vilka omsorgen , utrikespolitiken, miljön, djur- och
som verkligen har makten i Sverige. Det är ingen människorätt och så vidare?
lätt uppgift, men viktig att fundera över. Många
säger att politikerna bestämmer. Frågan är om
4. Hur gick valet?
det är sant.
• Vilka krafter är det som främst utformar vår Gör en undersökning av resultatet i det senaste
framtid i Sverige? Regeringen? Riksdagen? politiska valet.
Företagsledare? Tidningarna, radio och tv? De • Vilka partier kom in i riksdagen? Hur många
fackliga organisationerna? Politiska partier? procent av rösterna fick vart och ett av dem?
• I vilken grad styrs Sverige utifrån -genom EU, Hur blev mandatfördelningen? Vilka partier
den globala ekonomin och storföretagen? ställde upp i valet men hamnade under fyra-
• Vilka styr i kommunerna? Tjänstemännen i procentspärren? Vilken politik företrädde de?
förvaltningen? Några kommunpampar? Kom- • Varför gick valet som det gick? Vilka frågor
munfullmäktige? I vilken grad styr riksdag och talades det mest om i debatterna före valet?
regering över kommunerna?
5. Vilka sitter i regeringen?
2. Vad vill partierna? Vilket eller vilka partier bildade regering efter se-
naste riksdagsvalet? Vilket stöd har partiet i riks-
Välj ut något av de politiska partierna och ta reda
dagen? Vem är statsminister? Vilka är de andra
på mer om det.
statsråden eller ministrarna? Vad har regeringen
Historik: Hur blev partiet till? Vilka frågor var
åstadkommit? Vilka är de största problemen för
partiets kärnfrågor från början? Vilka var det som
regeringen? Vad anser du att regeringen har lyck-
bildade partiet och röstade på det? Hur har ut-
ats respektive misslyckats med? Använd reger-
vecklingen varit?
ingens hemsida.
I dag: Hur vill partiet förändra Sverige på kort
och på längre sikt? Var står partiet i några aktu-
ella frågor, till exempel: - skattepolitiken - skol- 6. De stora ideologierna
politiken - invandrare och flyktingar- brottslighet Beskriv, analysera och värdera någon av de stora
- jämställdhet - EU/EMU? ideologierna:
Framtiden: Fundera över hur framtiden ser ut a) konservatismen
för partiet. Vad talar för och emot att fler kommer b) liberalismen
att rösta på partiet i valen? Vilka frågor tror ni är c) marxismen-socialismen
viktigast för partiet om tio år?
Läs i partiprogrammen och partiernas hem- När uppstod ideologin? Viktiga föregångare/grun-
sidor, men försök också få en intervju med någon dare? Vad har ideologin i fråga betytt i världen?
företrädare för partiet. Vad betyder den i dag? Vad anser du själv om
fördelarna och nackdelarna med den ideologi
du beskrivit?
3. Bilda ett eget parti!
Du kanske inte håller med något av de politiska
partierna i viktiga frågor. Hur skulle det vara att 7. Kungen och makten
bilda ett eget parti? Vilka skulle de viktigaste frå- Den svenske kungen hade tidigare stor makt.
gorna för ditt parti vara? Vilka skulle målen vara Kraftfulla kungar, som till exempel Gustav Vasa
på lång sikt? Hur skulle partiprogrammet utfor- och Karl XII , härskade som diktatorer.
92
• Hur gick det till när kungen förlorade makten? 9. Hur fungerar sjukvården?
Varför skedde det? Vilka försvarade kungamakten Hur långa är köerna till olika typer av vård i ert lands-
och vilka arbetade mot den? ting? Hur vill politikerna och tjänstemännen förbättra
• Vad anser de olika partierna i dag? Vilka vill av- vården och servicen till de sjuka?
skaffa monarkin och vilka vill behålla den? Skulle privat sjukvård klara situationen bättre?
• Vad gör kungen, drottningen och kronprinsessan? Ska även akutsjukhus få vara privata? På nätet hittar
Vilken roll spelar de? man en del fakta, landstingets tjänstemän och politi-
• Ska vi behålla monarkin eller ska vi införa republik? ker kan mer. Journalister på ortens tidning kan vara
en bra källa.
Olika arbetssätt
Man kan arbeta med uppgifterna i "Undersök" på olika • Film, tv- och radioprogram
sätt. I en klass kanske gemensam diskussion fungerar • Foton och bilder
bra, åtminstone ibland. Andra vill hellre arbeta i grupp, • Intervjuer med exempelvis politiker eller experter
men dela upp arbetet med att ta reda på fakta för att
sedan gemensamt sammanställa alltihop.
Här tänker vi oss främst att du arbetar självstän- Du får inte stjäla andras arbeten
digt med uppgifter du väljer och gör det på den nivå Att kopiera ett arbete som någon annan gjort och påstå
som du klarar av och hinner med. Här kan du hitta att du gjort det själv är förstås bedrägligt och förbjudet.
vad du söker: Det kallas att plagiera. Texter, teckningar, fotografier,
• Faktaböcker filmer, datorspel, databaser och musik har skapats av
• Databaser och andra källor via internet en eller flera personer - upphovsmän. En upphovsman
• Statistiska undersökningar och rapporter äger resultatet, upphovsrätten, till sitt verk.
• Tidningar och tidskrifter Upphovsrätten gäller automatiskt när verket
• Politiska partiers, myndigheters och andra skapas samt under upphovsmannens livstid och 70
organisationers hemsidor år efter det år han/hon avled. För att använda material
• Uppslagsverk med aktiv upphovsrätt krävs tillstånd och ersättning
• Arkiv till upphovsmannen.
93
Referat och citat har rätt . Arbetslösheten kan ju visserligen ha gått
Däremot är det förstås tillåtet att berätta vad någon ner men det kan bero på annat än regeringens poli-
annan skrivit, bara du gör det med dina egna ord och tik. Och oppositionen kan ha rätt om man jämför en
är noga med att ange källan. Kortare stycken på några längre tidsperiod. Här har vi två källor som båda vill nå
få rader kan man citera. Då måste man ange ordagrant ut med ett budskap. Då kan det vara bra att hänvisa
vad som står i källan, sätta citattecken runt omkring till båda uppgifterna och kanske försöka bilda sig en
och noga tala om var citatet kommer ifrån. egen uppfattning genom att ta reda på hur det ligger
till med de olika siffrorna.
94
Sveriges försvar
.. .. ~ .
• .. .
.. . ...
''
. , ~
·=' . ..
-
. •
Makt och politik Sveriges försvar
Hävda vår territoriella integritet. Svensk militär närvaro vid våra gränser
och omgivande havsområde ska fungera konfliktdämpande.
Bidra till fred och säkerhet i omvärlden. Sverige ska i samverkan med andra
länder aktivt delta i internationell fredsfrämjande och humanitär verk-
samhet. Eftersom militära konflikter alltid riskerar att utvidgas, ligger
det i Sveriges intresse att bidra till att lösa konflikter i vår omvärld.
96
Makt och politik Sveriges försvar
Är neutraliteten föråldrad?
Andra världskriget drabbade de nordiska länderna på mycket olika sätt.
Det som hände då har påverkat ländernas försvarspolitik. Norge och
Danmark ockuperades av det nazistiska Tyskland och gick efter kriget
in i den västliga försvarsalliansen NATO. Finland utkämpade ett bittert
krig mot Sovjetunionen och tvingades i fredsuppgörelsen ge bort land-
områden och ingå ett vänskaps- och biståndsavtal med Sovjetunionen.
Sverige lyckades stå utanför kriget och kunde, trots vissa eftergifter
mot Tyskland, bevara sin neutralitet. Det är en politik som fortsatt även
efter kriget. Den svenska neutralitetspolitiken har traditionellt beskrivits
som "alliansfrihet i fred, syftande till neutralitet i krig': Med det menades
att Sverige skulle stå utanför den västliga militäralliansen NATO och
den östliga Warszawapakten. Om ett krig bröt ut skulle Sverige stå vid
sidan om, vara neutralt.
97
Makt och politik Sveriges försvar
Efter det kalla krigets slut och sedan Warszawapakten upplösts, har
den svenska neutralitetspolitiken förlorat det mesta av sin betydelse.
Särskilt moderater och folkpartister har kritiserat politiken och sagt att
Sverige hör hemma bland västländerna. Neutralitetspolitiken går inte
att förena med EU-medlemskapet, säger de. Vi kan ju knappast vara
neutrala om övriga EU-länder angrips? Om vi själva blir angripna så
väntar vi oss säkert hjälp av de andra EU-länderna, säger de borgerliga.
På senare tid har det kommit fram information som visar att vi i prak-
tiken inte varit särskilt neutrala. Som exempel kan nämnas att Sveriges
ledande militärer och politiker l1ade åtskilliga hemliga samarbetsplaner
med NATO under perioder när regeringen bestämt påstod att Sverige
var neutralt. När man tidigare diskuterade ett tänkbart anfall mot Sve-
rige, så var det i praktiken från det kommunistiska Sovjetunionen man
såg hotet. Det styrde helt uppläggningen av Sveriges försvar. Det visste
också de flesta svenskar hela tiden. Knappast någon trodde att det var
USA eller Storbritannien som hotade oss.
Tredelat försvar
Det svenska militära försvaret är uppdelat i tre delar: armen, marinen
och flygvapnet. Förutom detta militära försvar, finns också en civil gren,
Myndigheten för samh ällsskydd och beredskap.
Diskutera
1. Borde vi återinföra den allmänna värnplikten i Sverige? Vad finns det för
fördelar och nackdelar med det? Ska i så fall också kvinnor kallas in till
militärtjänst?
2. Vad finns det för risker för att ett storkrig bryter ut i världen? Vilka skulle
orsakerna kunna vara?
3. Vad skulle hända om vi gjorde som David Frost skämtsamt föreslog och sa
åt var och en att försvara sig själv?
98
Hur styrs andra länder?
100
Makt och politik Hur styrs andra länder?
101
Makt och politik Hur styrs andra länder?
102
Makt och politik Hur styrs andra länder?
103
Makt och politik Hur styrs andra länder?
En amerikansk soldat på
uppdrag i Saudiarabien.
USA har ibland kritise-
rats för att vara ett slags
världspolis som kan gripa
in mot andra länder över
hela jorden. -•••
USA - modell för andra?
USA är en viktig demokrati och ses ofta som världens mäktigaste land,
ekonomiskt och militärt. Det är skäl nog att närmare titta på hur USA
styrs och är organiserat.
Under många år, långt in på 1900-talet, var USA allmänt beundrat,
en förebild för andra länder. Den amerikanska författningen sågs som
modell för andra. Det var i USA friheten fanns, där fick man säga vad
man ville och tro som man ville. Under andra världskriget växte landets
popularitet när amerikanska trupper befriade Västeuropa från nazismen
och fascismen.
I dag är det inte lika självklart att älska USA. Händelsen med de två
flygplanen som styrdes in i World Trade Center i New York år 2001,
gjorde det skrämmande tydligt; många människor runt om i världen är
kritiska eller till och med hatar USA. Varför? Vad är det som har hänt?
En viktig faktor är att USA numera är ensam supermakt i världen. När
det kommunistiska Sovjetunionen fortfarande var mäktigt var världen
tydligt tudelad. Många länder såg USA som garant för att kommunis-
men inte skulle sprida sig och ta makten i världen.
104
Makt och politik Hur styrs andra länder?
I dag finns ingen sådan tydlig jämnstark motpol. Många tycker att
USA har blivit för starkt och att amerikanerna gör som de vill i världen.
Amerikanerna anklagas för att mest se till sina egna ekonomiska och
militära intressen, i stället för att samarbeta med FN och andra som vill
skapa en rättvisare och tryggare värld.
Men hos många, bland annat miljontals fattiga runt om i världen,
lever drömmen om USA, om friheten och möjligheterna där. Inget annat
land har så många som knackar på dörren och vill komma in. USA är
för dem invandrarlandet nummer ett.
Och många stater har fortfarande USA:s författning som förebild
när de skapar eller omformar sina egna politiska system.
"?',..
I
- -,--i, c:::s, - [. --
........ . ...........
..... l ll f'-&c...--.
Varje påsk bjuds upp till 30 000 människor in till ett traditionellt påskfirande på
gräsmattan utanför presidentbostaden Vita huset i Washington.
Presidenten
USA:s president brukar kallas världens mäktigaste man. Enligt författ-
ningen har han i uppgift att vara statschef, att utse och leda regeringen,
att utarbeta statens budget, att godkänna de lagar som kongressen fö-
reslår, att ansvara för de statliga myndigheterna, att ansvara för utrikes-
politiken och att vara överbefälhavare.
Presidenten väljs på fyra år och får omväljas högst en gång. Han
utser själv sin regering.
Kongressen
Kongressen har två avdelningar, representanthuset och senaten. Kon-
gressen beslutar om lagar som sen måste skrivas under av presidenten.
Om han vägrar kan kongressen fatta samma beslut igen men då krävs
två tredjedels majoritet för att lagen ska gå igenom.
Kongressen måste också godkänna det budgetförslag som presiden-
ten presenterat. Både kongressen och presidenten väljs vid allmänna val.
106
Makt och politik Hur styrs andra länder?
Högsta domstolen
Till skillnad från många andra länder har Högsta domstolen i USA också
politiska uppgifter. Högsta domstolen kan förklara en lag ogiltig om de
bedömer att den går emot USA:s författning.
De nio ledamöterna av Högsta domstolen utses av presidenten på
livstid. Senaten måste godkänna utnämningen. En president kan på det
viset få inflytande långt efter det att han själv avgått.
Delstaterna
USA är en förbundsstat, en union av självständiga stater som lämnat
över en del av sin makt till centralregeringen i Washington. Mycket av
den politiska makten ligger dock kvar hos delstaterna. Förhållandet
mellan centralmakten och delstaterna är en annan sida av maktdelnings-
systemet. Delstaternas motsvarigheter till president och kongress är
guvernör och delstatsparlament.
Unionen sköter centralt bland annat utrikespolitik, försvar, utrikes-
handel, penningväsen och beskattning för unionens behov. Staterna
ansvarar för skolor, hälsovård, socialvård, kommunikationer och det
mesta som gäller lagstiftni11g. Därför kan skolväsen, körkortsålder och
syn på dödsstraff variera mellan de olika delstaterna.
Partier
I USA finns bara två större partier, demokraterna och republikanerna.
Skillnaden inom dessa båda partier är större än skillnaden mellan dem.
Partierna har därför inte partiprogram på det sätt som europeiska par-
tier har. Det republikanska partiet är dock generellt mer konservativt
än det demokratiska.
Mellan valen har partierna ingen större verksamhet. När det gäller att
påverka politiken har olika påtryckargrupper större betydelse. Fackför-
eningar, företrädare för industrin, fredsrörelser och organisationer som
verkar för allas rätt att bära vapen, kyrkliga organisationer och grupper
som vill avskaffa (eller införa) dödsstraffet är exempel på grupper som
har anställda som på heltid försöker påverka politikerna i Washington.
Denna så kallade lobbyverksamhet sker helt öppet och är ingenting
man smyger med.
107
Har folket alltid rätt?
108
Makt och politik Hur styrs andra länder?
Diskutera
1. Vilken är skillnaden mellan monarki och republik?
Fördelar? Nackdelar?
2. Är det självklart att vårt västerländska, demokratiska
styresskick är bäst? Ska vi försöka övertyga resten
av världen att göra som vi, eller kan det finnas andra
sätt att styra ett land som är lika bra?
3. I Schweiz har man ett system med mycket mer direkt
demokrati än i de flesta andra länder. Medborgarna
röstar direkt om många frågor. Vad kan det bero på
att inga andra länder har det systemet? Vilka kan för-
och nackdelarna vara?
4. Vad kan det finnas för för- och nackdelar med en
stark president som motvikt till parlamentet, som
man har i till exempel USA?
•••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••
• ••
• •
• Hur styrs andra länder? - Viktiga ord •
•• •••
•
• demokrati - folkstyre, befolkningen har makten och beslutar direkt •
• •
• eller genom ombud om hur landet ska styras ••
•• •
• •
• diktatur - en person eller grupp styr landet utan att folkflertalet •
• •
•• tillfrågas •
••
•
• •
• direkt demokrati - folket röstar direkt i olika frågor och beslutet blir •
•• •
••
• som majoriteten vill
• •
• •
••• enhetsstat - makten finns samlad hos en regering som styr över ••
•
• hela landet •
• •
•• •
•
• indirekt demokrati - folket väljer representanter som styr landet •••
• under en period •
• •
•• •••
• monarki - en kung eller drottning är statschef, kronan ärvs inom
• •
• samma släkt •
• •
•• ••
• parlament - folkvalda representanter som styr landet •
• •
•• •
••
• parlamentarism - folket väljer representanter som i sin tur bestäm-
• •
• mer vem som ska vara regeringschef •
• •
••• ••
presidentstyre - en president väljs antingen direkt av folket eller av •
• •
• ombud som folket röstat fram , ofta har presidenten en stark, själv- •
• •
•• ständig ställning
•
•
• •
• •
••• republik - en folkvald president är statschef •
••
• •
• statsskick - hur ett land styrs •
• •
•• ••
,.
,, . . .' .
\' ~ ...............................................................
109
Här följer några förslag på fördjupningsuppgifter kring temat "Hur styrs andra länder?"
110
Är Kuba en diktatur? Vilka är värderingarna?
För hundra år sedan var de flesta stater i världen Resonemanget om Kuba ger också möjlighet att
diktaturer. Också i dag finns en rad diktaturer även betona avsändarnas, skribenternas egna övertygel-
om de blir allt färre. Men det är inte alltid så enkelt ser och värderingar. Vilka politiska åsikter och vilka
att bestämma vad som är en diktatur. Att Kina och värderingar kan man förvänta sig att de har som är
Nordkorea är kommunistiska diktaturer är det knap- starkt kritiska till Kuba? Vilka åsikter och värderingar
past någon tvekan om. Nordkorea har dessutom en kan de positiva bedömarna tänkas ha?
maktfullkomlig diktator. Kina är däremot en parti- En värdering är en grundläggande åsikt man har
diktatur. Det är kommunistpartiet som har den och värderingar har vi alla. Ibland kan de vara väldigt
absoluta makten i landet. I praktiken kan man dock olika. Någon anser exempelvis att kvinnor och män
säga att det är en grupp ledare som styr. ska vara jämställda, ha lika lön för samma arbete, lika
I Afrika, Asien och i den muslimska världen rättigheter och skyldigheter i samhället och ta lika stort
finns en rad olika former av diktatur. Nordkorea och ansvar för städning, matlagning och barnens fostran.
Saudiarabien är två exempel. Men tillhör också Kuba En annan person är övertygad om att män och kvinnor
den gruppen? De flesta säger ja och pekar på att det har så olika egenskaper att de bör ha olika roller i hem
är kommunistpartiet som har makten på alla områden. och samhälle, kvinnorna lämpar sig bäst för arbete
Oppositionella fängslas och ingen yttrandefrihet tillåts. med hem och barn, medan männen ska försörja fa-
Partiet styr tv, tidningar och andra massmedier som miljen och syssla med politik. De två personerna har
indoktrinerar barnen i skolan och befolkningen i övrigt. alltså helt olika värderingar när det gäller könsroller.
Alla ska omfatta den politik som slagits fast av partiet. Vid bedömning av källor kan det vara viktigt att
Ofriheten i Kuba gör att de flesta fördömer landets veta vad författaren eller talaren har för politisk över-
styrelseskick. Men somliga bedömare menar att det tygelse? Det styr mer eller mindre vad som sägs eller
är orättvist och pekar på att alla barn får gå gratis i skrivs. Det gäller förstås i lägre grad om det handlar
skolan och analfabetismen är sedan länge utrotad. om en vetenskaplig undersökning.
Det är ovanligt i Latinamerika. Landet har också en Vad som sägs och skrivs i massmedierna är inte
väl fungerande sjukvård som är tillgänglig för alla. Alla alltid baserat på ordentlig kunskap. Och värdering-
medborgare tillförsäkras bostad och basnivå när det arna lyser ofta starkt igenom. Dramatiken under "den
gäller mat, kläder och så vidare. arabiska våren" rapporterades på mycket olika sätt i
Dessa positiva bedömare menar att man möjligen olika medier runtom i världen.
kan kalla Kuba för en diktatur men en bra diktatur som Den statliga televisionen i Egypten var styrd av
gynnar folket. Ursäktar det diktaturen? president Mubaraks män och var förstås mycket kri-
tisk till "vandalerna, upprorsmakarna" som hotade att
"störta landet i fördärv". Medierna i Europa och USA
tog för det mesta ungdomarnas parti och såg dem
"En bättre värld är möjlig" står det på banderollen som kämpar för rättvisa, öppenhet och demokrati.
i Havanna, Kubas huvudstad.
111
De nordiska länderna
i krig och fred
Kalmarunionen
Under åren 1397-1523 var Sverige, Finland, Norge och Danmark ett
rike. Det bestämdes vid ett möte i Kalmar slott, och därför kallas unio -
nen mellan länderna för !(almarunionen. Men Norden hade fungerat
som ett enda rike sedan flera år tidigare. Till kung över alla de nordiska
länderna utsågs Erik av Pommern, men hans makt var begränsad. Det
var i stället den danska drottningen Margareta som fram till sin död
1412 styrde det stora riket. Efter hennes tid försvagades !{almarunionen.
Unionen upplöses
0
Ar 1523 kröntes Gustav Vasa till svensk kung och Sverige lämnade uni-
onen. Men Finland var fortfarande en del av Sverige. Det var först när
Ryssland angrep och besegrade Sverige/Finland år 1809 som Sverige
blev tvunget att lämna Finland.
Norge var länge en del av det danska kungariket men tvingades under
1800-talet i union med Sverige. Den unionen upphörde först 1905.
Det finns många som tycker att de nordiska länderna borde ha fort-
satt att vara enade. Om det blivit så hade Norden varit en starkare kraft
både politiskt och ekonomiskt. Länderna har mycket gemensamt och
hade de fortsatt att vara ett rike, hade de flesta nordbor antagligen talat
ett och samma språk i dag.
112
Kalmar slott, här blev
Norden ett rike.
Samarbete i vår tid
De nordiska länderna är små och har många skäl att samarbeta med var-
andra. I mitten av 19SO-talet slopades passtvånget mellan länderna och
människor kunde resa fritt, bosätta sig i grannländerna och arbeta där.
Redan i början av 1900-talet bildades Föreningen Norden, som har
till syfte att stärka förståelse och samarbete mellan länderna. Sedan 1952
finns dessutom Nordiska rådet som samarbetar i frågor som rör kultur,
ekonomi, miljö, lagstiftning, utbildning och mycket annat. M ålet med
det nordiska samarbetet är att göra det attraktivt att bo, arbeta och be-
driva verksamhet i Norden men också att stärka de nordiska länderna
internationellt, bland annat i EU.
Av de nordiska länderna står Norge, Island, Färöarna och Grönland
utanför EU.
Diskutera
Anta att Kalmarunionen inte hade upplösts och att Norden hade fortsatt att vara
ett land.
1. Vad skulle det ha betytt för de olika länderna?
2. På vilka sätt kunde vägnätet har varit annorlunda?
3. Vad skulle det ha betytt om vi haft samma språk?
4. Var skulle huvudstaden ha legat?
5. Skulle vi ha haft bättre ekonomi? Mer att säga till om i världen?
113
Europas förenta stater?
Sverige har varit ett självständigt land i många hundra år. Under 1900-
talet var det självklart att landet skulle vara neutralt och stå utanför alla
politiska och militära pakter och organisationer.
Därför väckte det stor uppståndelse när statsminister Ingvar Carlsson
1990 gick ut med nyheten att socialdemokraterna ändrat åsikt: Sverige
skulle nu söka medlemskap i EU!
Många blev glatt överraskade och ropade: ''Äntligen!"
Men andra blev skrämda och arga. "Ska inte svenskarna längre be-
stämma i Sverige? Det är långt nog till de styrande i Stockholm. Ska vi
nu låta pampar i Bryssel bestämma över oss?"
Men det blev som Ingvar Carlsson ville. Vi har nu lämnat över
mycket makt till Bryssel och Strasbourg. Ett exempel är alkoholfrågorna.
De svenska lagarna har varit betydligt mer restriktiva än de andra EU-
ländernas. EU tvingar oss att öppna gränserna och tillåta folk att köpa
stora mängder sprit utomlands, där det är billigare. På olika områden
måste vi anpassa oss efter EU. Är det bra eller dåligt?
De flesta av EU:s länder har märkt att det inte är enkelt att ingå i en
union. Britterna har delvis fått ändra sitt måttsystem, fransmännen har
fått ge upp sin franc, greker, italienare och andra har blivit tillrättavisade
för sin ekonomiska politik, de spanska fruktodlarna har fått konkurrens
från andra EU-länder, företag har flyttat sina huvudkontor och mycket
annat. Mot de flesta stora beslut fattade av EU-politikerna, finns det
större eller mindre grupper som protesterar.
Man kan undra varför europeerna frivilligt satte igång med EU-
projektet? Varför drivs det vidare trots alla svårigheter?
114
--. -.
Europaparlamentet i
Strasbourg i Frankrike.
europeerna igång med andra världskriget. Det blev ännu hemskare än
det första, och stora delar av Europa bombades sönder.
När kriget var över var både segrarna och de besegrade överens om
att en gång för alla försöka få slut på krigen i Europa. Men hur skulle
det gå till? Svaret blev: genom att samarbeta över gränserna och binda
samman ländernas ekonomier. Då lär människorna i de olika länderna
känna varandra och alla blir beroende av varandra.
Ett annat mål med samarbetet var att påskynda uppbyggnaden av
det sönderslagna Europa. Splittringen i små och slutna stater var ett
hinder. Om Europas folk kunde ta arbeten i grannländerna, om företag
fick möjlighet att röra sig fritt över gränserna utan tullar, passkontroller
och andra hinder så skulle den ekonomiska utvecklingen påskyndas.
115
Polen
Frankrike
Rumänien
Spanien
EEC och EG
Romfördraget 1957 blev nästa stora steg mot en europeisk union. Då
undertecknade de sex länderna fördraget om EEC, European Economic
Community. Romfördraget drog upp riktlinjerna för hur man skulle
utöka den gemensamma marknaden. Målet var att varor och tjänster
skulle få röra sig fritt mellan länderna. Företag skulle kunna flytta sin
verksamhet över gränserna, och människorna skulle kunna bosätta sig
och söka arbete i vilket som helst av länderna. Romfördraget är grund-
läggande i EU också i dag. Alla nya länder som ansluter sig, skriver
under Romfördraget.
0
116
Makt och politik Europas förenta stater?
EG blir större
Det dröj de ända tills 1973 innan de sex ursprungliga staterna fick in fler
medlemmar i sin organisation, EG. Det året blev Storbritannien, Irland
och Danmark medlemmar.
Under 1980-talet kom Grekland, Spanien och Portugal med.
De sex hade nu blivit tolv.
De fyra friheterna
Fyra mål hade utformats för det gemensamma Europa. De målen kallas
för de fyra friheterna. De innebär att man vill åstadkomma ett fritt flöde
.. ..
over granserna av:
117
Sverige har inte varit i krig
sedan början av 1800-ta-
Maastrichtavtalet - EG blir EU
let. Under världskrigen var
Ge11om ett beslut i den holländska staden Maastricht 1992, togs det
Sverige neutralt och deltog
inte på någon sida. Hur kan avgörande steget. Europeiska Gemenskapen ersattes av Europeiska
EU-medlemskapet påverka Unionen, EU. En union innebär naturligtvis ett mycket starkare band
0 ••
118
Makt och politik Europas förenta stater?
119
Makt och politik Europas förenta stater?
EU:s organisation
EU är en stor organisation med högkvarter i Belgiens huvudstad
Bryssel. Där arbetar många tusen tjänstemän från EU:s alla medlems-
länder. De viktigaste styrande organen inom EU är:
EU-kommissionen
Europeiska kommissionen företräder och försvarar unionens allmänna
Cecilia Malmström, EU-
kommissionär för inrikes-
intressen. l{ommissionens ordförande och ledamöter utses av ländernas
frågor. regeringar efter godkännande från Europaparlamentet.
l{ ommissionen kan sägas fungera som EU:s
regering. Den har till uppgift att:
120
Makt och politik Europas förenta stater?
Europaparlamentet i Strasbourg
Europaparlamentet väljs vart femte år genom allmänna direkta val och
utgör den demokratiska representationen för de europeiska medbor-
garna. I parlamentet finns alla medlemsstaternas politiska huvudström-
ningar representerade. Parlamentet har tre huvuduppgifter:
1. Lagar: Parlamentet och ministerrådet har lagstiftningsrätt, det vill
säga de antar europeiska lagar (direktiv, förordningar, beslut).
2. Budget: Parlamentet och rådet godkänner tillsammans budgeten och
kan därmed ändra gemenskapens utgifter. Parlamentet antar som
sista instans budgeten i dess helhet.
3. Kontroll: Parlamentet utövar demokratisk kontroll över kommissio-
nen. Det godkänner kommissionens utnämning av ledamöter och
har befogenhet att avge misstroendevotum. Det utövar också poli-
tisk kontroll över samtliga institutioner.
Ministerrådet
Rådet består av ansvariga ministrar från medlemsländerna. Vilka mi-
nistrar som träffas beror på vilka frågor som ska tas upp. Om det hand-
lar om ekonomi, är det finansministrarna som träffas. Handlar det om
skolfrågor träffas utbildningsministrarna.
121
Makt och politik Europas förenta stater?
Domstolen
EU-domstolen säkerställer att gemenskapsrätten följs och ges en enhet-
lig tolkning. Den är behörig att avgöra rättstvister där medlemsstaterna,
gemenskapens institutioner, företag och enskilda kan ingå som parter.
122
Spansk apelsinodling vid Medelhavskusten. Vad kan odlaren tänkas ha för åsikt om
EU-stöden? Vad kan man tänka sig att motsvarande odlare i Marocko på andra sidan
Medelhavet tycker? Han producerar billigare apelsiner än den spanske bonden .
Många håller med om kritiken mot EU, men anser att EU är i ständig
förändring och att unionen måste och kan förändras på djupgående
sätt också i framtiden.
Kris i söder
En ekonomisk kris drabbade hela världsekonomin år 2008. I Europa
var det främst länderna i söder som påverkades. Bland annat Spanien,
Italien och Grekland visade sig ha levt över sina tillgångar med hjälp
av stora lån. I Grekland hade lönerna höjts och pensionsåldern sänkts.
De ökade kostnaderna hade inte uppvägts av effektivare arbetsliv. Sna-
rare tvärtom. Och de förändringar som krävdes genomfördes inte. Åren
2011 och 2012 förvärrades läget. Och framför allt Grekland krävde att
de andra länderna, särskilt Tyskland, skulle hjälpa dem ekonomiskt.
Som villkor för det ekonomiska stödet krävde EU att Grekland
måste strama åt och reformera sin ekonomi. Både politiker och statliga
och kommunala tjänstemän tog sedan gammalt emot mutor för att
123
Under de våldsamma demonstrationerna i Aten har en polisman fattat eld.
124
Makt och politik Europas förenta stater?
••
Annu större EU?
Trots problemen i EU-länderna vill bland andra Serbien och Turkiet bli
medlemmar i EU. Men särskilt Frankrike har satt sig emot och vill inte
att EU blir så stort. Sverige och en del andra länder vill däremot att EU
tar emot dessa länder och fortsätter att växa.
•••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••• •
•
•• •
•
• EU - Viktiga ord •
•• ••
• •
• EU-domstolen - avgör rättstvister där medlemsstaterna, gemenska- •
• •
• pens institutioner, företag och enskilda medborgare kan vara parter •
•
•• ••
•
• EG - Europeiska Gemenskapen, föregångaren till EU •
• •
• •
•• EMU - European Monetary Union, europeiska valutaunionen ••
• •
• •
• EU - Europeiska Unionen •
• •
••• ••
fyra friheter - fri rörlighet av varor, tjänster, kapital och människor över •
• .. •
• granserna •
•••
•
•
• Kommissionen - EU:s "regering" tar initiativ till lagförslag, ser till att ••
•• •
beslut verkställs, företräder unionen internationellt •
•• •
•
• Maastrichtavtalet - det avtal som slöts när EG omvandlades till EU •••
• •
• Bland annat beslöt man införa en gemensam valuta, samordna utrikes- •
• •
•• •••
• politiken och ha gemensam gräns mot andra länder
• •
• Ministerrådet - unionens viktigaste beslutsorgan. Ansvariga ministrar •
•• ••
• inom de olika områdena träffas och fattar beslut i gemensamma frågor •
• •
• •
• •
•• Parlamentet - EU:s "riksdag" väljs vart femte år genom allmänna val
•••
• i medlemsländerna
•• •
•
• •
•• Romfördraget - reglerar den fria europeiska marknaden ••
• •
• Schengenavtalet - avtalet om gemensam yttre gräns för EU-länderna •
• •
• •
•• ••
•• ••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••
125
Makt och politik Europas förenta stater?
Diskutera
1 . Borde EU-länderna ha ett gemensamt försvar?
Vad är det för nackdelar med ett gemensamt försvar? Vilka för- och nackde-
lar väger tyngst?
••
2. Ar det bra för Sverige att vara med i EU?
3. Bör EU bli Europas Förenta Stater?
126
1. Mot EU! Varför? 4. Större EU?
Ta reda på vilka politiska partier och andra orga- Vilka ska få gå med i EU i framtiden? Vad ska
nisationer som är mot hela tanken med EU. Hur krävas av de länder som vill in?
resonerar de? Vilka är de viktigaste argumenten? Kan man tänka sig att övriga länder på Balkan
Sammanfatta deras ståndpunkter på ett tydligt ska beviljas inträde? De har ju alltid tillhört Europa.
och slagkraftigt sätt. Vad talar för ett ja? För ett nej? Redogör för din
egen åsikt och motivera den.
Ska Turkiet få bli medlem? Ja, nej, din egen
2. För EU! Varför? åsikt? Ska Vitryssland, Ukraina, Moldavien och
Ta reda på vilka politiska partier och andra orga- kanske Ryssland kunna bli medlemmar i det fram-
nisationer som är för EU-projektet. Hur resonerar tida EU? Ja, nej, din egen åsikt?
de? Vilka är de viktigaste argumenten?
Sammanfatta deras ståndpunkter på ett tydligt
och slagkraftigt sätt. 5. Har EU·projektet lyckats göra Europa
tryggare och fredligare?
Har EU-samarbetet stimulerat den ekonomiska
3. Ett starkare EU? utvecklingen på vår kontinent?
Borde EU ha ett gemensamt försvar? Borde EU Har EU förstärkt gemenskapen och minskat
utvecklas till Europas Förenta Stater och se ut och fördomar och motsättningar mellan Europas folk?
fungera ungefär som USA, eller kanske Tyskland? EU-kommissionen i Stockholm har material om
Vilka skulle fördelarna med det tänkas kunna bli? EU och många anställda experter. Kanske kan du
Nackdelarna? Vad verkar mest troligt? intervjua någon där eller en EU-kunnig politiker
eller annan expert.
Att uttrycka sig tydligt och klart "Det var en kille från Eu som kom hit och pratade
Om man ska besvara en fråga som till exempel " Borde om vad dom håller på med. Han tyckte att Eu var
EU ha ett gemensamt försvar?" bör man formulera bra men han tyckte att det hade växt för fort och det
svaret så att läsaren inte måste ha frågorna framför hade blivit problem med att få ihop alla ländernas
sig för att förstå vad det handlar om. lagar och sånt."
I stället för att svara "Ja, det tycker jag", kan man "Den svenske EU-kommisionären Christopher Lund
skriva "Enligt min åsikt vore det bra om EU-länderna besökte vår skola för att berätta om EU :s verksamhet.
hade ett gemensamt försvar" . Då har man bakat in Han är positiv till EU. Däremot tycker han att EU har
frågan i svaret, vilket gör det lättare för läsaren att vuxit för fort under senare år och det har lett till pro-
följa tankegångarna. Det kan vara till hjälp att tänka blem, bland annat med att samordna lagstiftningen
sig att man berättar för någon som inte vet något i de olika länderna."
alls om frågan. Fundera över vad det är som gör att den andra
När en svensk EU-kommissionär besökte en skola, eleven känns mer seriös, trots att båda faktiskt
fick eleverna i uppgift att sammanfatta vad han sagt. berättar samma saker.
Så här inledde två av dem sina redogörelser:
127
Konflikter i världen
128
Makt och politik Konflikter i världen
Sårad supermakt
USA, den mäktiga supermakten, hade attackerats mitt i sitt eget land och
inte kunnat göra någonting för att försvara sig. Det amerikanska folket
chockades. "Vem vill oss så ont?" undrade folk. Många krävde krafttag
av presidenten, den nytillträdde George W Bush.
Efter hand bekräftades misstankarna att det var Usama bin Ladin
och hans terrorornätverk al-Qaida, som genomfört attacken. Bin Ladin
hade långt innan förklarat krig mot USA och andra "islams fiender".
Gömd i bergen i Afghanistan spred han sitt våldsamma budskap till
anhängare runt om i världen.
George Bush förklarade krig mot den internationella terrorismen
och lovade att inte vila förrän han vunnit kriget mot ondskan i form av
olika terroristorganisationer världen över. Spindeln i det onda nätet
ansågs vara bin Ladin och al-Qaida.
129
- , .._
,Jf '
'
I
! ti.---:
Amerikanska soldater
vaktar FN:s högkvarter
befriat och Iraks krigsmakt starkt försvagad. Men Saddam lyckades be-
i Bagdad, 2003 . hålla makten och höll sitt folk i skräck och förtryck.
FN utfärdade bojkott mot Irak och segrarna fortsatte att flyga över
Irak och då och då bomba olika mål. Men Saddam satt kvar, uttryckte
sig hotfullt mot fienderna i väst och stödde öppet palestinska terror-
organisationer och självmordsbombare som angrep Israel. Saddam
Hussein ansågs ha farliga massförstörelsevapen som kunde användas av
terrorister. FN:s vapeninspektörer gjorde undersökningar i Irak, men
de fann nästan i11genting av förbjudna vapen.
I mars 2003 angrep USA och Storbritannien en gång till och nu
med full kraft. Irak skulle befrias från diktaturen och omvandlas till en
demokrati. Saddam skulle fångas in, död eller levande. Den här gången
lyckades USA inte få stöd från FN. Men förutom Storbritannien ställde
en rad länder upp på angreppet, bland andra Australien, Spanien, Ita-
lien och Danmark.
FN hade under flera år bojkottat Irak från l1andel med omvärlden.
Skälet var att Saddam Hussein inte ville tillåta att FN :s vapeninspektö-
rer fortsatte det arbete de hade påbörjat för att inspektera den irakiska
vapenarsenalen. Enligt den amerikanska underrättelsetjänsten hade Irak
ett program för tillverkning av massförstörelsevapen. Irakierna nekade
till detta men vägrade låta FN undersöka saken.
Inom några få veckor hade Iraks krigsmakt kapitulerat och ameri-
kanska trupper körde in i huvudstaden Bagdad. Landets hela ledning
med Saddam Hussein försvann, gömde sig eller flydde utomlands.
Efter hand fångades dock många in, och bland andra Saddam Hussein
dömdes och avrättades av irakierna själva.
130
Makt och politik Konflikter i världen
Revolution i arabländer
En decemberdag 2010 fick en ung man i Tunisien nog av orättvisor och
diktatoriskt förtryck. Liksom många andra tunisiska ungdomar hade
Mohammed Bouazizi en bra utbildning men inget jobb. Han tvingades
försörja sig själv, sin mor och sin syster genom att sälja grönsaker från
en vagn på gatorna i hemstaden.
Den här dagen hade Mohammed vägrat betala poliserna mutor för
att få sälja grönsakerna utan tillstånd. Då beslagtog de hans vagn. Mo-
hammed greps av förtvivlan. Han köpte en dunk bensin, hällde den över
sig och tände på. Några dagar senare avled han av skadorna.
När historien blev känd fylldes gatorna i huvudstaden Tunis av arga
ungdomar. De kände igen sig, och de var trötta på den diktaturregim
som inte gav dem vare sig arbete eller fri- och rättigheter. Protesterna
växte för varje dag och till slut tvingades presidenten fly landet.
131
Makt och politik Konflikter i världen
Snart spred sig upproret som en löpeld över grannländerna. Det stora
landet Egypten följde efter. Vintern 2011 började de unga i Egypten
protestera. Dag efter dag samlades de på Tahrirtorget i l(airo. Många
dödades av polisen och gäng som regimen betalade. Men allt fler bör-
jade protestera, också i andra städer. Till sist tvingades president Mu-
barak avgå.
Den egyptiska revolutionen kallades ibland för Facebook-revolu-
tionen. Ungdomarna som startade upproret spred sin information via
sociala medier, som Facebook och Twitter, eftersom tv och tidningar
var starkt kontrollerade och censurerade av regimen.
I flera andra länder i regionen utbröt liknande uppror. Gemensamt
för revolterna i arabländerna var att de leddes av unga människor som
ville ha frihet och demokrati. De ville få möjlighet att välja sina ledare
och de ville ha slut på korruption och förföljelser av oliktänkande.
I Tunisien gick revolutionen i stort sett fredligt till. I Egypten före-
kom våldsamheter under några dagar, men det var först och främst det
stora antalet fredliga protesterande som samlades dag efter dag som fick
regimen på fall. Dessutom vägrade militären ta till våld mot den egna
befolkningen och då stod presidenten maktlös.
I många av grannländerna mötte protesterna hårt motstånd. I Libyen
Tahrirtorget i Egyptens
gick diktatorn Muammar Gadaffi så långt i sitt våld mot folket, att
huvudstad Kairo, centrum
för protesterna mot pre- FN sanktionerade att ett antal länder gav flygunderstöd åt de protest-
sident Mubarak och hans erande, och så småningom besegrades Gadaffi av sina landsmän.
regering.
Makt och politik Konflikter i världen
133
•
............
,.• •
134
Makt och politik Konflikter i världen
ska områdena, så att tusentals araber inte längre kunde komma till sina
arbeten i Israel. Israelerna hämnades på självmordsbombarnas familjer
med att jämna deras hus med marken.
0
135
Flyktingar från Syrien
söker skydd vid gränsen
till Turkiet.
FN - Förenta Nationerna
Det finns organisationer som vill hindra konflikter och skapa samarbete
och gemenskap mellan nationerna. Viktigast av alla är FN.
Människor har länge drömt om en fredlig värld, styrd av en klok re-
gering. Det förblir en dröm men FN gör viktiga insatser.
136
Makt och politik Konflikter i världen
137
Makt och politik Konflikter i världen
På en mosaik i FN:s högkvarter i New York finns texten "Do unto others as you would
have them do unto you" (alltså - behandla andra så som du skulle vilja att de behand-
lade d ig). Texten brukar kallas för den gyllene regeln och enligt Bibeln är det Jesu ord.
Men det är inte bara kristendomen som har en liknande uppmaning till människorna.
Islams grundare Muhammed sa t ill exempel: "Ingen är rättrogen som inte för sin
broder önskar vad han önskar sig själv." Inom hinduismen finns talesättet: "Gör inte
mot andra vad som skulle vålla dig smärta om det gjordes mot dig." Och den kände
grekiske filosofen Aristoteles formulerade sig så här: "Vi bör uppföra oss mot andra
så som vi önskar att de ska uppföra sig mot oss."
138
Mänskliga rättigheter
När deklarationen om de
mänskliga rättigheterna
Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter.
skrevs 1948 hade säkert
De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla
inget land sagt ja till samkö-
gentemot varandra i en anda av gemenskap. nade äktenskap. I dag är det
tillåtet i ungefär tjugo länder.
• ,.,
+
-,' •
..
•
• ..... . .
••
. ••
' ....
·.. . .
•
• • ••
• • ' . - .
. -•
•
' .•
.
•
• ,. ..• .
,.r •. ... ,.•. ,. ..'\ .
. l • . "
~
• ..
• •
•
.. . .. •. ·- .,
. ' ":"•
. •. • • ... " .
.
.
• ..
•
•
•. .,• . ; '
~
.. .. "• • ~ •.
\ •
-. ... •
! '
\
\
, .. .. . . .'.... ..
.
.. !o ••'
.. '
~
'
. . ... ... ..
. .. .,
r
. .. .
I' I ••
1.. ~
.
, ... >
": - ~ :. •• 0-;,J
- •
... ., ...
. ' ~
.. .
• ' 'f •
• '•
Makt och politik Mänskliga rättigheter
• Alla är lika inför lagen och har rätt till samma skydd av lagen utan
diskriminering av något slag.
• Ingen får utsättas för tortyr eller grym, omänsklig eller förnedrande
behandling eller bestraffning.
• Var och en har rätt att fritt förflytta sig och välja bostadsort inom
varje stats gränser. Alla har rätt att lämna varje land, även sitt eget,
och att återvända till sitt land. Alla har också rätt att söka och få asyl
från förföljelse.
• Vuxna män och kvinnor har rätt att ingå äktenskap och bilda familj.
Män och kvinnor skall ha samma rättigheter när det gäller vem man
ska gifta sig med, inom äktenskapet och vid eventuell skilsmässa.
• Var och en har rätt att delta i sitt lands styre, direkt eller genom fritt
valda ombud.
--
Makt och politik Mänskliga rättigheter
Diskutera
1. Vilka av punkterna på s. 140 tycker ni är viktigast?
Är det några som känns mindre viktiga? Varför då,
i så fall?
2. Hur skulle världen förändras om alla länder följde
FN:s deklaration om mänskliga rättigheter?
3. Hur är det här i Sverige? Finns det några punkter
i deklarationen som vi inte uppfyller?
4. Hur är det med djuren , borde de också ha särskilda
rättigheter?
141
I
,
I
I
l
I \
'
+ ===1
_..,,
•
- - . ,,,,.,..
..
\
! '
r
I
;- I
' r
I
r
I
L \
.I
~•-
1 I
I
i I
-[
l
Civilkurage!
Helgens goda exempel hämtar vi från tunnelbanan Medborgarplatsen
under småtimmarna mot lördagsmorgonen. En ensam 17-årig tjej ser
två män gå fram till en sovande man. De muddrar honom och stjäl hans
plånbok. Hon går då fram till männen och ifrågasätter det dom gör,
samt uppmanar männen att genast återlämna plånboken. Vilket de gör
innan de smiter från platsen.
Denna unga tjej såg en medmänniska utsättas för brott och väg-
rade acceptera det. Direkt trädde hon till den värnlöses försvar. Det
krävs mod och integritet att som 17-åring ensam gå fram till två vuxna
män, ifrågasätta deras agerande och kräva att de gör rätt.
Det är äkta civilkurage! Hon är ett föredöme för oss alla!
Diskutera
1. I en del länder är det straffbart att inte ingripa i ett
pågående brott. Men i Sverige är det inte så. Vad
finns det för fördelar och nackdelar med att ha en
sådan lag?
2. Var det modigt eller dumdristigt av den unga tjejen
att ingripa? Vad kunde ha hänt?
142
Makt och politik Mänskliga rättigheter
~ET ELL
Diskutera
Hur kan det komma sig att det är så vanligt att vi
människor diskriminerar dem som vi på ett eller annat
sätt uppfattar som annorlunda?
143
Medlemmar av Amnesty
lnternational protesterar
Dödsstraff - mord i lagens namn?
mot dödsstraffet i Japan.
Finns det brott som är så grova att den som begått dem inte förtjänar att
Strax innnan hade tre
mördare blivit hängda få leva? Ja, säger man i till exempel USA, Japan och IZina. Men dödsstraf-
i landet. fet tillämpas av allt färre länder. Endast 20 av världens länder genomför
dödsstraff regelbundet.
Brotten som personer döms till döden för varierar. Våldsbrott är
det vanligaste, men man kan också dömas till döden för till exempel
äktenskapsbrott och homosexuella handlingar i Iran, hädelse i Pakistan,
häxeri i Saudiarabien, ekonomisk brottslighet i IZina och narkotikabrott
i fler än tio länder. De flesta avrättningarna sker i Kina, fler än i resten av
världen tillsammans. Man kan bara gissa hur många som avrättas i Kina
varje år, för statistiken över avrättningar är en statshemlighet.
De avrättningsmetoder som används är halshuggning, hängning,
dödlig injektion och arkebusering.
Hur försvarar man dödsstraffet i de länder där det används?
Ett argument är hämnden: den som tagit livet av någon annan måste
betala med det han tog - sitt liv. Ett annat argument är att dödstraffet
har en avskräckande effekt mot grova brott.
Motståndarna till dödsstraff säger i stället att den som dömer en
mördare till döden själv blir mördare. Och tänk om man dömt en oskyl-
dig individ till döden?
144
Makt och politik Mänskliga rättigheter
Diskutera
1. Vad tycker ni om argumenten för och emot dödsstraff?
2. Kan ni komma på några fler argument för eller emot?
3. Finns det brott som är så grova att den som begår
dem inte förtjänar att leva?
.....
f •
Diskutera
1 . Har soldater i krig ett personligt ansvar för vad de gör,
eller är det helt och hållet militärledningens ansvar?
2. De flesta länder har hårda straff för ordervägran och
för dem som deserterar, alltså ger sig iväg från kriget
utan tillstånd. Ska man ändå alltid följa sitt samvete,
eller ska man alltid lyda order?
3. Vad skulle ni själva göra i samma situation?
145
Bilden är tagen år 1972
under USA:s krig i Viet- Krigets lagar
nam. Den lilla flickan Kim
Phuc har brännskadats Det som ibland kallas krigets lagar är de regler som gäller vid väpnade
av napalm , en trögfly-
tande vätska som brinner
konflikter mellan länder. Lagarna handlar om vilka vapen som får och
mycket häftigt och som inte får användas och hur de får användas. Det är till exempel förbjudet
uppfanns som vapen
att använda vad som brukar kallas antipersonella minor, det vill säga
1942 i USA. Man trodde
först inte att Kim Phuc minor som riktas mot människor. Minor är ett slags vapen som läggs i
skulle överleva, men det marken. De exploderar om en människa trampar på dem eller kommer
gjorde hon.
i närheten. Det finns två stora problem med minor. För det första ser
minan ingen skillnad på soldater och civila utan spränger vem som helst.
Det andra är att minor inte försvinner av sig själva samt att det är svårt
och farligt att ta bort dem. Oron för olyckor orsakade av minor finns
hela tiden bland befolkningen i de drabbade länderna. Strids-
vagnsminor är inte förbjudna men ska naturligtvis användas
Amnesty lnternational i enlighet med den humanitära rätten.
är en internationell
Men krigets lagar handlar framför allt om hur människor ska
frivilligorganisation som
arbetar för mänskliga behandlas i krig. Det finns regler för hanteringen av krigsfångar,
rättigheter. Arbetet skadade, flyktingar och civila som kommer i vägen i kriget.
bygger på FN:s all- I dag är ungefär 90 procent av dödsoffren i krig civila,
männa förklaring om
jämfört med under andra världskriget då antalet civila offer
de mänskliga rättighe-
terna. Amnestys mål var 65 procent. Minst hälften av offren i krig är bar11, vilket
är en värld där varje betyder att det i dag dör betydligt fler barn än soldater. Mo-
människa har alla de
derna massförstörelsevapen och allt hänsynslösare och mer
rättigheter som ingår i
förklaringen. långdragna inbördeskrig, drabbar civilbefolkningen mycket
hårdare än tidigare.
146
Dina rättigheter - Vilka ska bort?
Här nedan finns ett antal mänskliga rättigheter. Välj bort fyra av dem!
1. Rätten att gå i skola. 10. Rätten att inte utsättas för tortyr.
2. Rätten att äta dig mätt. 11 . Rätten att säga och tycka vad
3. Rätten att utöva den religion du vill. du vill.
4. Rätten att tala ditt eget språk. 12. Rätten att få rösta.
5. Rätten att söka skydd i ett annat land 13. Rätten till sjukvård.
vid behov. 14. Rätten att ha ett eget hem.
6. Rätten att vara med i en förening 15. Rätten att lyssna på vilken musik
och demonstrera. du vill.
7. Rätten att ha ett arbete med en lön som 16. Rätten att bära de kläder du vill.
du kan leva på.
17. Rätten att utbilda dig till det
8. Rätten att få vila, fritid och semester. du vill.
9. Rätten att inte bli diskriminerad på grund 18. Rätten att vara ihop med vem
av kön, religion, ursprung, sexuell du vill.
läggning eller funktionshinder.
Änt ligen har småsystrarna fått sätta sig och äta det som är kvar av maten. Som alla andra äter
de med händerna. Det är dagens enda måltid och rätten är alltid densamma: ris, curry och
tunt chapattibröd. Först fick pappa och de två pojkarna i familjen ta för sig. När de var klara
blev det mammas och systrarnas tur.
Ungefär så går det till varje dag, inte bara i den här familjen utan också hos alla i den indiska
byn. Det är männen som styr och de kommer i första hand på olika sätt.
147
1. USA i krig 5. Hur, när och varför bildades FN?
Ta reda på vilka krig eller större konflikter som USA Vilka syften och mål har FN? Hur fungerar organisa-
varit inblandat i sedan andra världskriget. Vad handlade tionen i dag? Vad har den lyckats särskilt bra med
de om? Varför har USA gått in? Vilket blev resultatet? genom åren? I vilka avseenden har FN misslyckats?
Hur kommer det sig att FN:s huvudbyggnad ligger i
2. USA i fred New York? Vilka kan orsakerna vara till att USA blivit
I många delar av världen har man sett USA som en alltmer skeptisk till FN?
modell att efterlikna. Vad kan det vara som man upp-
skattar? USA påverkar hela världen på många olika
6. Andra hjälporganisationer
sätt. Ge exempel.
Det finns många andra organisationer som arbetar för
fred och rättvisa i världen. Berätta om några, exem-
3. Olja, kultur och religion? pelvis Amnesty lnternational, Röda korset, Världens
barn, SOS barnbyar och Lutherhjälpen. Hur är de
Beskriv konflikterna i Mellanöstern från 1900 fram
organiserade?
till i dag. Vilka länder har blandat sig i och påverkat
Hur, var och vilka hjälper dessa organisationer?
situationen och historien där?
Vilka resultat kan de peka på?
Vad gjorde turkarna, fransmännen, engelsmännen,
ryssarna och amerikanarna där? Vad har konflikterna
handlat om? 7. Civilkurage
Vad har oljan betytt? Strategiska intressen? Vad
Syskonen Scholl och Joseph Schultz, som det berättas
kan skillnader i kultur och religion ha betytt?
om i det här kapitlet, visade ett fantastiskt civilkurage.
De var beredda att dö hellre än att medverka i något
4. Israel och Palestina som stod i strid med deras samveten . Ta reda på några
fler personer genom historien eller i nutid som visat
Hur och varför blev det moderna Israel till? Vilka ville
civilkurage, och berätta om dem. Vad var det som de
tillåta den judiska staten? Vilka var emot? Hur för-
inte kunde ställa upp på? Vad gjorde de? Hur gick det
verkligades den judiska staten från 1948 och framåt?
för dem? Vad anser du själv om deras handlingar?
Hur skulle en israel tänkas beskriva vad som hänt
och varför situationen är som den är? Hur skulle en
palestinier berätta? Hur kan en lösning i Mellanöstern 8. Mänskliga rättigheter
tänkas se ut?
På s. 140 finns en uppräkning över ett antal av FN:s
mänskliga rättigheter. Gå igenom listan och försök att
för var och en av punkterna hitta ett land i världen där
just den rättigheten inte finns. Ge gärna exempel på
hur de olika länderna bryter mot FN-deklarationen.
Saknas någon av rättigheterna i Sverige?
148
Konspirationsteorier, propaganda hemlig försvarsmateriel, som dumpades på en be-
och lögner! stämd plats, just där fartyget gick under. Det skedde
genom att fartygets bogvisir medvetet öppnades, så
Månfärderna - en bluff?
att skeppet fylldes med vatten . Enligt en annan kon-
Särskilt när det gäller texter på nätet gäller det att vara spirationsteori sprängdes skeppet medvetet.
skeptisk. Där finns mängder av information som kan Teorierna menar att regeringen och vissa myndig-
se ut som sakliga och riktiga fakta och påståenden , heter planerat det som hände och att de medvetet
men som är mer propaganda, påhitt och rena lögner. mörkar sanningen och ljuger. De som tror på konspi-
Sådant finns förstås inte bara på nätet. rationsteorierna har utvecklat en lång rad "bevis" som
Tusentals människor är säkra på att de amerikan- visar att de har rätt. Man kan undra hur människor kan
ska astronauterna aldrig varit på månen. Alltihop är tro på så märkliga och ovetenskapliga ideer. Svaret
bluff, en fräck konspiration av myndigheter i USA för är som vanligt att många kan tro på nästan vad som
att lura världens folk. Bilderna från besöken på månen helst, hur tokigt det än kan förefalla.
är i själva verket fotograferade i ökentrakter och andra
ställen på jorden, menar de. Många lägger mycket tid
på att hitta på "bevis" som visar att månfärderna inte Lögn och propaganda
inträffat. De studerar flaggorna som astronauterna
Inte sällan skriver skvallertidningar rena lögner om
satte upp på månytan, undersöker skuggor som visar
kända personer. Också i andra sammanhang får man
att bilderna "fotograferats på jorden" och lyssnar på
vara på sin vakt. Ännu för sjuttiofem år sedan läste
ljudinspelningar som de menar är påhittade.
skolbarnen de spännande historierna om Gustav
Den här typen av ideer brukar kallas konspira-
Vasas äventyr i Dalarna. Lärare och läroböcker ansåg
tionsteorier. De handlar vanligen om inflytelserika att berättelserna var sanna. I själva verket var en stor
personer eller mäktiga institutioner. Anhängarna
del rena påhitt av författaren, biskop Peder Swart.
är säkra på att de står för sanningen och försöker
Han författade en "snäll" och välskriven krönika om
övertyga andra.
kungen som där framstod som en klok, modig och
spännande person. Krönikan kom att prägla bilden för
Amerikaner stod bakom 11 september! eftervärlden av kung Gustav Vasas gärning. Gustav
En annan populär konspirationsteori handlar om flyg- Vasa levde fortfarande när krönikan skrevs, och man
planen som förstörde de stora skyskraporna i New kan tänka sig att han myste förnöjt när han läste om
York den 11 september 2001 . Teorin påstår att det var allt märkligt som han påstods ha gjort och sagt.
amerikanerna själva som med hjälp av Israel styrde in I dag läser vi gärna Dalaberättelserna, men vet
flygplanen i tvillingtornen. Syftet med det ska ha varit att kungen nog inte ens åkte Vasaloppet. Och vi har
att lägga skulden på muslimer och islam. en mer kritisk inställning till Gustav Vasa än tidigare.
Särskilt när det gäller politik och krig är det vanligt
0
att källorna innehåller propaganda som kan vara svar
Estoniakatastrofen var ingen olycka! att upptäcka. Det gäller att läsa med kritiskt sinne för
Hösten 1994 sjönk fartyget Estonia på väg från Estland att inte bli lurad.
till Sverige under en hård storm . Cirka 850 personer Det är inte heller ovanligt att en källa som
drunknade. Olyckan gav snabbt upphov till en rad kan verka bestå av sanna fakta i själva verket är
olika konspirationsteorier. Gemensamt för dem är att reklam för något eller någon. Då får man läsa med
det inte var någon olycka, utan en planerad handling. försiktighet.
Några teorier går ut på att fartyget hade en last med
149
Vem är jag? Vem bestämmer mitt liv?
Det är inte lätt att veta riktigt vem man är. Man kan vara
en sort hemma, en annan när man är i skolan eller hälsar på
hos sina kusiner. Kanske är man olika beroende på vilka man
umgås med eller vad man gör.
••
Hur kommer det sig att man blir som man blir? Ar det gener
eller uppfostran eller är det ens egen vilja? Det är förstås en
blandning av allt detta.
Tränar man mycket snowboard blir man bra på det. Tycker
man att det är roligt att räkna mattetal, så håller man på med
det och blir bra på det. Tränar man stillsamhet blir man bra på
det. Säger någon ofta att man är dum så börjar man kanske
själv tycka det och uppföra sig så. Tycker någon att man har
en fin näsa visar man gärna sin profil. Vi påverkas hela tiden
av vad andra tycker och säger.
Vad är viktigast i livet?
Vi människor har levt på jorden i ungefär tre miljoner år. Under nästan
hela den tiden har livet varit en kamp för överlevnad. Det viktigaste i livet
l1ar varit att skaffa mat, hitta skydd mot väder och vind och att komma
på sätt att försvara sig mot fiender. Frågan "vad är viktigast i livet?" har
haft enkla och självklara svar.
Det är först i vår tid och i de rikaste länderna som vi har fått möj-
lighet att fundera över och välja vad vi vill med våra liv. Vad vill jag få
ut av min tid på jorden? Möjligheterna är många men fallgroparna är
också fler än tidigare.
En del vet tidigt vad de vill, de sätter upp mål och satsar allt på till
exempel en idrott. Resten av livet får vänta. Somliga vill så snabbt som
möjligt börja arbeta och tjäna pengar, medan andra ägnar många år åt
att studera till något de verkligen vill bli. En del får barn när de är 18,
andra väntar tills de är 38. Det finns de som inte kan tänka sig att lämna
sin födelseort, medan andra kastar sig ut i världen.
Men många orkar inte riktigt ta makten över
sina liv. De låter omständigheter, vänner, familj
eller slumpen avgöra vad det ska bli av dem. De
går omkring och låter livet hända utan att riktigt
veta vad de vill. Det kan gå bra men det kan också
bli väldigt fel. Ingen väljer ju att bli arbetslös, drog-
missbrukare eller kriminell. Ändå blir det så för
en del. l{unde det ha blivit annorlunda, eller var
de dömda på förhand?
154
Att leva i samhället Vad är viktigast i livet?
gör det varken till eller ifrån. De är döda. Och glömda. Vad betydde
deras liv egentligen?
Det enda vi vet med säkerhet är att vi har fötts och att vi ska dö. Det
är vad som händer däremellan som är intressant. ''Alla de där dagarna
som kom och gick - inte visste jag att det var livet", skrev någon som
blivit gammal.
Hur bär man sig åt för att leva ett liv som är ens eget? Hur lyckas
man göra medvetna val, att inte vara ett offer för omständigheterna?
Många människor tänker på sig själva som "mig" i stället för "jag'~
ocl1 tänk efter - det gör stor skillnad! Det är bara jag som kan fatta de
viktiga besluten i mitt liv. Mig händer det saker som råkar hända eller
saker som andra har bestämt.
155
Att leva i samhället Vad är viktigast i livet?
• Det viktigaste i livet är att umgås med vänner och att vara frisk och
i god form.
• En stor majoritet anser att de har fullständig frihet och kontroll över
den egna framtiden och att deras framtid ser mycket ljus ut. Däremot
är det bara tre av tio som anser detsamma om samhällets framtid.
• De flesta vill hålla så många dörrar som möjligt öppna inför framti-
den och strävar efter en personligt utvecklande utbildning.
• De flesta ungdomar styrs av det som känns bra, i stället för att styras
av sakligt övervägda beslut.
• De allra flesta ungdomar har ambitionen att flytta från sin hemort
efter gymnasiet. En minoritet kommer att leva större delen av livet
där de bor idag. Det är framför allt män på yrkesprogram som vill
bo kvar på sin hemort, medan kvinnor på studieförberedande pro-
gram vill se sig om i världen.
156
Vad gör du om tio år?
I cirkeln här nedanför finns ett antal "tårt- 1. Tror du att hon är nöjd med livet?
bitar", som var och en innehåller något 2. Vilka "tårtbitar" skulle cirkeln innehålla
som kan vara viktigt i en människas liv. om det var ditt liv? Hur stor skulle varje
Bitarna kan vara större eller mindre bit vara? Rita en egen cirkel.
beroende på hur viktig del av livet det
3. Tänk dig ditt liv om 10 år. Hur skulle du
handlar om. Cirkeln är ifylld av en 20-årig
vilja att cirkeln såg ut då?
kvinna.
157
Leva tillsammans
Familjen i bondesamhället
Förr i tiden när man levde på landet och de flesta var bönder, levde
nästan alla tillsammans med en större grupp människor. Barn, föräld-
rar, mor- eller farföräldrar och kanske drängar och pigor var alla del av
gemenskapen på gården. Man arbetade tillsammans och alla hade sina
uppgifter. Man åt tillsammans och man sov vanligen i samma rum, åt-
minstone på vintern.
Äktenskapen grundade sig nästan aldrig på förälskelse och kärlek.
Män och kvinnor levde tillsammans av mer praktiska skäl. Ofta var det
föräldrarna som hade bestämt vilka som skulle gifta sig, deras gårdar
kanske låg intill varandra och kunde slås ihop.
En bra bild av hur annorlunda samlevnaden kunde vara på 1800-
talet och bakåt i tiden får man om man funderar över en så enkel sak
som renlighet. Vi tycker ofta att man bör duscha varje dag, byta kläder
om man svettats och ta av sig skorna inomhus.
I bondgårdarna förr var det annorlunda. Ingen ägnade så
mycket tid åt att städa. Smuts var en del av vardagen och bond-
hustrun hade viktigare saker än städning att syssla med.
U11der 1800-talet bar kvinnorna samma kläder inomhus som vid
mjölkning och mockning i ladugården. De trodde inte att det kunde vara
skadligt att avstå från att tvätta sig. Man tvättade sig i regel en gång i veckan,
på lördagen - lögardagen (löga betyder tvätta) - och då var det oftast
enbart ansikte, händer, armar, hals och öron som fick sig en genomgång.
Vid jul tog man sig ett bad. Badandet skedde efter ålder och värdig-
het. Husfar först och tjänarna sist, alla givetvis i samma vatten och tunna.
Diskutera
1. Fundera över livet på en bondgård på 1800-talet.
Vad har ni i dag som ni skulle sakna där?
2. Finns det något ni skulle uppskatta i bondfolkets liv, tror ni?
158
Alla behövdes i olika arbeten på gården, både unga och gamla. Bilderna är från 1950-talet.
159
Att leva i samhället Leva tillsammans
Familjen i dag
Nu för tiden bor de flesta i städer och ungefär hälften av oss lever i det
som brukar kallas kärnfamilj. Det betyder två vuxna och deras gemen-
samma barn.
I dagens samhälle är det ovanligt med familjer där mer än två vuxna
ingår. Nytt för vår tid är också familjer med två vuxna av samma kön.
Varje år gifter sig ungefär 34 000 par i Sverige. De flesta av dem tänker
att de ska vara gifta resten av livet. Ändå blir det inte så. Hälften av alla
äktenskap slutar med skilsmässa.
160
Att leva i samhället Leva tillsammans
Många av dem som skiljer sig bildar nya familjer, och många barn
har hel-, halv- och bonussyskon. Det kan bli ett krångligt pussel att få
ihop semestrar, julfirande och födelsedagar. Men det kan också vara en
tillgång att familjen öppnas upp och blir större.
En annan stor förändring i Sverige är att papporna i dag tar helt annan
del i barnens omvårdnad och uppfostran. Det svenska systemet, där en
del av föräldraledigheten är avsedd enbart för pappan, är unikt i världen.
Diskutera
1. Är det bra eller dåligt att familjerna har förändrats så
som de har gjort de senaste hundra åren?
..
2. Ar det bra att människor skiljer sig när de upptäcker
att de inte passar ihop? Eller är det så att många
skiljer sig för fort? Borde föräldrar med små barn
anstränga sig extra för att hålla ihop?
161
Att leva i samhället Leva tillsammans
Fadime Sahindal dödades av sin far för att hon ville leva på
samma sätt som andra flickor i Sverige.
162
~
' ...
J
Abbas Rezai blev 20 år. Han dödades av sin flickväns familj . Här sörjer hans mamma
vid kistan.
Förtrycket yttrar sig i sin mildaste form genom att personen inte
själv får bestämma hur den ska klä sig eller vilka den ska umgås med.
I sin mest extrema form utsätts personen för fysiskt våld, i värsta fall
med dödlig utgång.
FN uppskattar att det sker omkring 5 000 hedersmord varje år i
världen, men mörkertalet är stort.
Diskutera
1. Ibland sägs det att den som stannar i en våldsam
relation får skylla sig själv. Det är väl bara att gå? Vad
kan det vara som gör att det ofta är så svårt att göra
det?
2. Vilken hänsyn bör man ta till sådant som bakgrund,
religion eller kultur när man dömer människor för så
kallade hedersbrott?
163
Brott och straff
Fler än en miljon brott anmäls till polisen under ett år. Nästan hälften
av alla brott som anmäls är stölder av olika slag. Det är stölder av bilar,
stölder ur bilar, snatterier i affärer, inbrott i bostäder och cykelstölder.
Mindre än tio procent av brotten är våldsbrott. Men de svåra brotten
som mord, dråp och grov misshandel brukar få stor uppmärksamhet
i massmedierna. Jämfört med annan brottslighet, som inbrott och
snatterier, är de naturligtvis mycket ovanliga. Det inträffar vanligen
något över 200 mord eller dråp i Sverige under ett år.
Undersökningar visar att de som utsätts för våldsbrott oftast är unga
män - men de som oroar sig mest för att bli utsatta är äldre kvinnor. Bland
de äldre har till och med antalet våldsdrabbade sjunkit under senare år.
Sedan 1950 har antalet anmälda brott per år sexdubblats. Antalet
rån är tjugo gånger så stort. Inbrotten har ökat ungefär sex gånger. Till
detta kommer nya brott, som till exempel narkotikabrott. De har ökat
mer än femtio gånger sedan 1965. Även rattfylleri har blivit vanligare.
Och vad värre är, i enkäter uppger allt fler unga bilförare att de kör bil
när de har druckit alkohol. Men från 1990 sjunker siffrorna.
164
Att leva i samhället Brott och straff
4 0000
..
Okade narkotikamissbruket
20 000 verkligen så här mycket
mellan 1990 och 20 12? Kan
det finnas andra förklaringar
0 till att de röda staplarna
1975 1990 2012 skjuter i höjden?
Men antalet anmälda brott är inte detsamma som antalet brott som
begås. Många brott anmäls aldrig till polisen. Man brukar kalla det mör-
kertal. För en del brott, som trafikbrott och ekonomiska brott, beror det
på att en total kontroll är omöjlig att genomföra. För andra brott beror
det på att de drabbade inte anmäler brottet till polisen.
165
Att leva i samhället Brott och straff
8 000
6 000
4 000
2 000
Övriga brott
• Narkotikabrott
Rattfylleri
Stöld
• Våldsbrott Kvinnor Män
166
Att leva i samhället Brott och straff
• Stöld 48 %
• Misshand el 24 %
• Våld mot tjänsteman 6 %
• Skadegörelse 6 %
• Bedrägeri 13 %
• Övrigt 3 %
För hundra år sedan var brottsligheten mycket låg i Sverige jämfört med
i dag. Gamla människor kan berätta om att de växte upp i en värld där
man inte behövde låsa ytterdörren. Och det fanns inga lås till cyklarna.
Många säger att de knappt hört talas om att det fanns tjuvar.
Men visst förekom en del brott också på den tiden. Man brukar tala
om "nödbrottslighet". Många var fattiga, och när nöden blev svår hände
det att vissa stal för sin överlevnad: mat, kläder, ved och verktyg.
Under 1900-talets första hälft fick svenskarna det allt bättre. I<ri-
minaliteten sjönk. I dag behöver ingen stjäla för sin överlevnad. Ändå
har kriminaliteten i stort sett ökat för varje år. Varför begår vissa män-
niskor brott? Många människor är tvärsäkra på svaret. De kan till ex-
empel säga så här:
"Det är föräldrarna som inte uppfostrar sina barn ordentligt."
"Det finns för få poliser:'
"Fängelserna är som semesterhem. Det skulle vara hårdare straff:'
"Det har kommit för många kriminella till Sverige:'
"Det är skilsmässorna som gör att moralen har blivit sämre:'
"Orsaken är att de unga inte får lära sig Bibeln och tio Guds bud:'
Så lyder några försök till förklaringar som hörs ibland. Vad skulle
du själv svara?
I alla samhällen och i alla tider tycks det ha funnits en grupp brotts-
lingar. Varför? Är vissa födda med egenskaper som gör dem brottsliga?
Eller blir vissa brottslingar därför att de har det svårt: de har fått stryk i
stället för kärlek, familjen är fattig och trångbodd ...
Men många som växt upp under vidriga förhållanden kan inte ens
tänka sig att begå minsta brott. Varför är det så olika? Ingen vet.
167
Att leva i samhället Brott och straff
Diskutera
1. Hur kan det komma sig att brottsligheten har ökat
under andra hälften av 1900-talet och verkar fortsätta
att öka?
2. Går det att hejda utvecklingen mot allt mer brottslig-
het? Hur, i så fall?
3. Varför begår män så många fler brott än kvinnor?
Kommer detta att förändras i framtiden?
4. Vilka skäl kan det finnas till att människor inte anmäler
brott?
• Grundlagar
Sverige har, som tidigare nämnts, fyra grundlagar: regeringsformen,
successionsordningen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihets-
grundlagen. Grundlagarna är de viktigaste lagarna. I dem beskrivs hur
Sverige ska styras. Här finns också de fri- och rättigheter som gäller i
landet. Grundlagarna är basen för hur rättssamhället ska fungera.
168
Att leva i samhället Brott och straff
• Lagar
Alla lagar bestäms av riksdagen. Vanligen är det regeringen som lämnar
ett förslag, en proposition, om en ny lag.
Lagar behandlar inte bara vad som är brottsligt och vilket straff
brottslingar ska få. Till det som kallas offentlig rätt hör också till ex-
empel lagar om skolan, skatter och kommunens äldreomsorg. Lagarna
reglerar dessutom förhållanden mellan människor, till exempel äkten-
skap, avtal och köp.
• Förordningar
Regeringen kan besluta om förordningar utan att ta upp frågan i riksda-
gen. Förordningar är mer detaljerade tillägg till lagarna.
169
Att leva i samhället Brott och straff
Jj 117 ti I
- •
- -
•
• •
.. - -
Att leva i samhället Brott och straff
Diskutera
1. Måste man följa lagarna? Finns det några lagar som
inte känns så viktiga att följa? Varför?
2. Kan ni komma på någonting som är olagligt men som
borde vara lagligt, och tvärt om? Motivera varför!
3. I till exempel USA och England kan även barn dömas
till fängelse. Den som vet att den gjort fel ska också
ta konsekvenserna, anser man. Vad anser ni om det?
4. Varför är pojkar under 21 år så överrepresenterade
i brottsstatistiken? Vilka slags brott är vanliga "ung-
domsbrott"?
5. En del äldre kriminella säger att samhället "daltade"
med dem när de var unga. Om de genast hade fått
kännbara straff, hade de slutat med brott! Vad tror
ni?
171
Sundbo är en av landets
största anstalter för unga
brottslingar och missbru- Unga brottslingar
kare. Här finns 36 intagna,
varav 26 för sluten vård .
I Sverige kan inte ett barn under 15 år som begår ett brott dömas till
fängelse. Fallet utreds i stället av de sociala myndigheterna, som gör upp
en handlingsplan för hur man bäst kan hjälpa barnet.
Den som fyllt 15 år är straffmyndig och kan dömas för ett brott.
De som är under 21 år döms normalt inte till fängelse, men de kan i
svåra fall placeras på skolhem eller i sluten ungdomsvård, en form av
ungdomsfängelse.
Ungdomsbrottsligheten har precis som den totala brottslig-
l1eten ökat kraftigt i Sverige. Procentuellt sett är brottsligheten störst
i gruppen 14-16 år, men då rör det sig oftast inte om grova brott utan
om skadegörelse och snatterier. Man beräknar att pojkar under 21 år
står för ungefär hälften av alla brott.
• Den som gripits av polisen kan anhållas. Det betyder att han hålls
fängslad tills domstolen beslutat om häktning.
172
Att leva i samhället Brott och straff
• Häktning innebär att den misstänkte sitter fängslad fram till rätte-
gången. Häktning används framför allt vid grövre brott.
• Tingsrättens dom kan överklagas till hovrätten. Både den dömde och
åklagaren kan överklaga domen om de inte tycker att den är rätt. Det
finns sex hovrätter runt om i landet. Även i hovrätten finns det nämn-
demän. Men i hovrätten sitter tre domare och bara två nämndemän.
33
.
..., ., - verkstad
-
\.
! -
Att göra motstånd mot polisen vid ett gripande kan göra situationen värre. Några timmar
i arresten blir en tankeställare för många. Nästa steg kan vara att placeras i häktet och
sedan väntar rättegång.
173
Att leva i samhället Brott och straff
Nils, som är 58 år och taxichaufför, har ofta utsatts för hot och våld. Så
här säger han:
"Det daltas med de kriminella. Brottslingar straffas nästan inte alls i
Sverige. De får på sin höjd sitta några månader i fängelser som är rena
lyxhotellen. En bekant från Egypten har suttit i fängelse där. Där är det
tufft att sitta, säger han. Därför finns det få brottslingar.
Men här har gangstrarna aldrig fått lära sig att arbeta och göra rätt för
sig. Ungdomar som åker fast för brott borde sättas i hårt kroppsarbete i
stället för att sitta i samtal hos en mesig socialsekreterare.
Det måste hända något när en ung människa börjar spåra ur. Då
fattar man att det är allvar. Men nu händer ingenting, bara lite prat med
det sociala. Först när den brottslige blivit äldre, ja då smäller det till med
full kraft, och då är det för sent.
Farliga brottslingar som rånar, mördar och smugglar narkotika ska
spärras in för gott. Upprepade mord ska ge dödsstraff. Hårda straff gör
att folk tänker sig för innan de begår brott. Det begriper vanligt folk men
inte experterna. Vanligt folk är rasande på politikerna som inte vågar
göra något. Brottsligheten kostar otroligt mycket för oss alla och gör det
otryggt att leva. Sverige är på väg mot fullt kaos."
174
Hur skulle du döma?
Vilka straff tycker du att de här brottsling- D Bankanställd som under fyra år fifflat in
arna borde få? Rangordna först brotten. en halv miljon på sitt eget konto och gjort
Fundera sedan över vilka påföljder som slut på pengarna. Tidigare ostraffad.
borde utdömas för dessa brott. E Lärare i grundskolan som sparkades
A Två 16-åringar som misshandlat och hårt i ryggen av en elev och då vred
rånat en 80-årig dam i hennes hem och elevens hand så att lillfingret bröts.
kommit över smycken och kontanter F Ung man som kastat gatsten på en
för omkring 30 000 konor. Båda har polis som träffats i huvudet och ska-
tidigare åkt fast för snatteri och rån dades svårt. Säger att det var polisen
men var då under 15 år och fick inga som provocerade. Tidigare dömd för
straff. våldsamt upplopp.
B En 18-åring som kört bil i 80 km i G En 15-årig flicka som stulit en ny cykel
timmen utanför en förskola där högsta och tagit den som sin egen. Tidigare
tillåtna hastighet är 30. Tidigare ostraffad.
ostraffad.
H En 17-åring som gömt sin mord-
c Knarkhandlare som länge smugglat in misstänkte, efterlyste kamrat undan
och sålt amfetamin. Det har han tjänat polisen.
miljoner på. Tidigare ostraffad.
I Två 17-åriga killar som våldtagit en full
15-årig flicka på en fest.
175
Att leva i samhället Brott och straff
Olika påföljder
Böter
Det finns två slags böter - dagsböter och penningböter. Dagsböter är
vanligast. Antalet dagsböter beror på hur allvarligt brottet är medan
beloppet på varje dagsbot bestäms av den dömdes inkomst. Tanken
är att det ska svida ungefär lika mycket för alla. Den som döms till 100
dagsböter a75 kronor, har alltså dömts till ett hårdare straff än den som
döms till 10 dagsböter a800 kronor.
Penningböter där beloppet är bestämt i förväg används till exempel
för fortkörning och nedskräpning.
Fängelse
Fängelse är det hårdaste straffvi har i Sverige. Som minst dömer domsto-
len till 14 dagars fängelse och som mest till livstid. Ingen livstidsdömd i
Sverige brukar verkligen bli kvar i fängelset tills han eller hon dör. Efter
ett antal år, kanske 10 eller 15, brukar regeringen benåda den livstids-
dömde och omvandla livstiden till ett tidsbestämt straff.
Brottslingar som är under 20 år sätts inte i fängelse tillsammans med
äldre kriminella. Ungdomar som begått allvarliga brott hamnar i sluten
ungdomsvård. Där är de också inlåsta och bevakade och får behandling
för olika problem som d e kan tänkas ha.
Villkorlig dom
Vid villkorlig dom får den dömde ett fängelsestraff men slipper sitta av
straffet. Villkoret är att han efter strafftiden sköter sig under en prövotid
på två år. Straffet är i första hand avsett för dem som döms för ett brott för
första gången, och om domstolen bedömer att risken för återfall är liten.
Skyddstillsyn
Skyddstillsyn innebär att den dömde får en prövotid på tre år. Domstolen
utser samtidigt en övervakare som under det första året ska kontrollera
och hjälpa den dömde att ordna upp sitt liv.
En variant är kontraktsvård som innebär skyddstillsyn tillsammans
med ett avtal om att vård av till exempel missbruk ska ersätta fängelse.
Samhällstjänst
Unga brottslingar kan i stället för fängelsestraff dömas till att arbeta utan
lön ett antal timmar hos till exempel en idrottsförening.
176
Polisen kontrollerar att bilföraren är nykter. Hur allvarligt är brottet rattfylleri?
Särskild vård
Ungdomar och missbrukare kan ibland dömas till vård inom socialtjäns-
ten för att få hjälp med att sluta missbruka. Psykiskt sjuka kan dömas
till sluten psykiatrisk vård som inte är tidsbestämd.
•
1. Aklagaren och försvarsadvokaten har helt olika roller
i en rättegång. Vilka är deras respektive uppgifter?
2. Varför är det viktigt att det finns både åklagare och
försvarsadvokater?
3. I Sverige består en vanlig domstol av en domare och
ett antal vanliga medborgare. Vad kan tanken vara med
det?
4. Vad finns det för möjligheter för den som döms skyl-
dig i tingsrätten, men som anser sig vara oskyldig?
Diskutera
1. Har vi för "snälla" straff i Sverige? Vad talar för och
emot?
2. Vilken påföljd anser ni är den mest effektiva för att
brottslingar ska sluta begå brott?
177
Att leva i samhället Brott och straff
Medborgargarden
En del bostadsområden i städerna, liksom båtklubbar och butiker har
På båtklubben turas
medlemmarna om att många inbrott varje år. De som drabbats känner ofta att de själva måste
vakta under sommarnät- göra något åt saken. Ingen vill ju sitta och titta på när någon stjäl ens
terna. Deras främsta
uppgift är att synas och ägodelar. På vissa ställen har privatpersoner gått samman och bildat så
höras så att tjuvar inte kallade medborgargarden. De går ofta runt på nätterna i grupper och
ska försöka stjäla båtar
bevakar sin egendom. De är alltså ett slags privata ordningsvakter.
eller motorer.
Att leva i samhället Brott och straff
179
Att leva i samhället Brott och straff
•••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••
•
• •
• •
• •
• Brott och straff - Viktiga ord •
• •
•
• ••
•
•••
brottsbalken - den viktigaste lagtexten som behandlar allvarliga •••
brott •
••
••
•
•
•
förordningar - detaljerade tillägg till lagarna, kan beslutas av •
• •
• regeringen utan att de tas upp i riksdagen •
• •
• •
• försvarsadvokat - har till uppgift att föra den anklagades talan •
•••
•
•
• i tingsrätten
•
• ••
••• förundersökning - åklagarens undersökning av vad som hänt och ••
•
•• vem den skyldige är •
•
• •
• •
• grundlagar - regeringsformen, successionsordningen , tryckfrihets- •
• •
• •
• förordningen och yttrandefrihetslagen. De viktigaste lagarna som •
•
• ••
• reglerar hur landet ska styras och vilka fri- och rättigheter medbor- ••
•• ••
• garna har
••
• hovrätt - hit överklagas domen om den dömde eller åklagaren är
•
•
•
• •
• missnöjd med domslutet •
• •
• •
• •
•• häktning - den misstänkte sitter fängslad tills det är dags för •
•
• rättegång •••
••• •••
• lagar - bestämmelser om vad som är brottsligt och vilket straff •
••
• olika brott ska ha. Lagarna behandlar också sådant som skolan,
•
•
•
• skatterna och vården. Lagar reglerar även förhållanden mellan •
• •
• •
• människor •
• •
•
• ••
•
• nämndemän - medborgare, utsedda av kommunfullmäktige, som ••
•• dömer tillsammans med domare •
••
••• •
•
• rättsregler - lagar och förordningar som riksdag och regering har •
• •
• beslutat om •
• •
• •
• straffmyndig - den som fyllt 15 år är straffmyndig och kan dömas •
• •
•
• ••
• för brott •
•• •••
tingsrätt - en domare och ett antal nämndemän avgör brottmålen
••• •
•
• under förhandling i tingsrätten •
• •
• •
• åklagare - genomför förundersökningar mot misstänkta och har till •
• •
• uppgift att inför domstolen bevisa att den anklagade är skyldig till •
• •
•
• ••
• brottet ••
••
••
••
• ••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••
180
1. Olika domstolar Vad betyder den sociala bakgrunden? Kan "möjlig-
Förutom de vanliga domstolarna som dömer i brottmål, heten göra tjuven", det vill säga möjligheten att göra
finns särskilda domstolar som sysslar med konflik- något brottsligt dyker upp och frestelsen blir för stark?
ter mellan enskilda människor och myndigheter. Till Vad betyder narkotika och andra droger?
specialdomstolarna hör länsrätten, arbetsdomstolen
och marknadsdomstolen. Ta reda på vad de sysslar
med. Beskriv något fall som var och en av dem tagit 4. Fall i tingsrätten
upp under det senaste året. Försök att hitta likheter Rättegångarna i tingsrätten är offentliga. Följ några
och skillnader mellan dessa fall. rättegångar och sammanfatta intrycken. Hur går pro-
ceduren till? Vad gör de olika inblandade; domaren,
åklagaren, nämndemännen, den åtalade, vittnen?
2. Fakta om brott Tycker du att domstolen dömde rätt?
Kartlägg brottsligheten i Sverige. Hur många brott
begås under ett år? Vilka är de olika slagen av brott
- från snatteri till mord? Vilka begår brotten? Ålder, 5. Fängelser i Sverige
kön? Var i landet begås brotten? Vilken skada åstad- Ta reda på vilka kriminalvårdsanstalter som finns i
kommer brottsligheten? landet. Vilka är de vanligaste brotten som ger fäng-
else? Hur många sitter i fängelserna? Hur långa är
strafftiderna? Hur är livet för en intagen?
3. Varför blir vissa kriminella? Hurdan är vården? Hur många upphör med krimi-
Många begår mindre brott; kör för fort, fuskar med nalitet efter ett fängelsestraff? Hur många återfaller
deklarationen, snattar småsaker på arbetsplatsen. gång på gång?
Men de flesta människor är ändå i grunden heder- Behövs fängelser? Ska fängelsestraffen vara hår-
liga och ärliga. dare? Ska de intagna behandlas på något annat sätt?
Hur kommer det sig att andra blir brottslingar? Finns det bättre alternativ än fängelse?
Vetenskap och tro det också i skolan när den växte fram. Vår forntida
Många har bestämda åsikter om brott, straff och kri- besökare skulle antagligen se med förvåning på si-
minalitet. Men åsikterna kan vara mycket olika. tuationen i dagens Sverige och anse att brottsligheten
Ändå är vi inte så självständiga och kloka i vårt beror på att de unga inte längre får lära sig lyda Gud
tänkande som vi ofta vill tro. Vi är beroende av det och prästen och göra som föräldrarna vill. Frågan
samhälle vi bor i, hur folk tänker. Föreställ dig att en är om ni skulle lyckas få honom att ändra mening?
vanlig svensk som levde för några hundra år sedan Hos Brottsförebyggande rådet, BRÅ, kan man få
plötsligt stod i klassrummet och fick reda på vad vi mer vetenskapliga fakta och resonemang om brott och
säger om brott och straff nu för tiden. Och tänk om liknande samhällsfrågor. BRÅ:s hemsida är en väldig
han fick se hur det ser ut i ett vanligt svenskt fängelse. källa med siffror, statistik och rapporter av olika slag .
Vad skulle han tänka om brottsligheten och förhållan- Den är användbar i arbetet med Undersök-frågorna
dena i fängelserna? i det här avsnittet.
På hans tid var fängelset en kall håla och man
fick leva på vatten och bröd. Barnen fick lära sig att
obrottsligt lyda föräldrarna, särskilt pappan som hade Här gäller tron
den yttersta makten. Det barn som betedde sig illa På en del områden är det tron som gäller, inte veten-
fick stryk, kanske med en käpp eller ett bälte. Så var skapen. På vetenskaplig väg kan du inte nå fram till
181
vilken färg som är den vackraste. Det är något vi kan • Vem har skrivit texten? Är författaren expert på
tycka och tro om. området? Har andra faktagranskat den?
Så är det också med religionerna. Den troende • Var finns texten publicerad? Är det en faktagran-
frågar sig inte om Muhammed verkligen fick den heliga skad bok eller en text som någon okänd lagt ut
Koranen från Gud genom ängeln Gabriel. Det är något på internet?
man tror eller inte tror på. Den troende kan inte veten- • Vad innehåller texten för information? Verkar det
skapligt komma till sann slutsats om huruvida Jesus pålitligt? Stämmer sådant som du själv vet och
var Guds son, eller om han ska komma tillbaka till kan med det som texten påstår?
jorden. Den är en fråga för trons värld . • Varför skrevs texten? Kan det ha varit för att sprida
kunskap? Eller för att skapa debatt? Verkar förfat-
taren själv ha en stark åsikt i frågan? Är det en re-
Här gäller vetenskapen
klamskritt som vill få dig att tycka/köpa någonting?
På de flesta samhällsområden bedrivs vetenskaplig • När skrevs texten? Om informationen är från 2005
forskning sedan drygt två hundra år. Historia var först, kan saker ha förändrats. Är det viktigt för sam-
andra ämnesområden följde efter. manhanget att upplysningen är aktuell?
Den vetenskapliga forskaren frågar vad som är • Hur fick du tag på texten? Sökte du själv upp den
sant om världen och försöker ta reda på orsaker till eller fick du den av någon annan? Verkar den per-
att isen i Arktis smälter och hur cancer kan botas. Förr sonen pålitlig, eller kan den ha något syfte med att
i världen läste folk välsignelser och förbannelser för ge dig den här informationen? Går det att hitta andra
att hålla olycka och sjukdom borta. Jorden var platt trovärdiga källor som säger samma sak?
och gudar och andar styrde och ställde i människor-
nas liv. Så tänkte människor som var lika intelligenta Att källkritiskt granska en text blir naturligtvis ännu vik-
som vi, men med mindre kunskaper på vissa områden . tigare om texten kommer från någon som vill påverka
Vetenskapen har betytt ofantligt mycket för att ge läsaren på ett eller ett annat sätt. Det kan till exempel
oss ett rikare och tryggare liv. Steg för steg har nya vara ett företag som säljer något eller ett politiskt parti
kunskaper växt fram och den utvecklingen fortsätter eller en intressegrupp som driver en speciell fråga.
snabbare än någonsin tidigare.
En forskare försöker ta reda på hur det verkligen Läs den här insändaren i en tidning och granska den
förhåller sig. När forskaren ger sig i kast med ett nytt sedan källkritiskt:
problem försöker han eller hon ofta att utgå från en
hypotes, en klok gissning på hur svaret kan tänkas
bli. Sedan kommer fakta och sammanhang fram och Slutet på det liv vi lever nu!
visar om hypotesen är felaktig eller om den verkar vara
All forskning visar att vårt klimat håller på att
riktig. Det forskaren kommer fram till måste bygga på
förändras snabbare än någon kunde tro. Ändå
tydliga och pålitliga källor som andra kan läsa och på
vägrar pol itikerna ta experternas varningar på
logiska resonemang.
allvar. De gör ingenting alls för att bromsa
Den vetenskaplige forskaren är inte rädd för att
den globala uppvärmningen. Allt fler svenskar
ändra åsikt. Den som publicerar sin forskarrapport i
känner att nu får det vara nog! Experterna är
en internationell vetenskaplig tidskrift får synpunkter
eniga om att vi m åste agera nu - annars
från forskarkollegor i olika länder. Om det kommer fram
är det slutet på det liv vi vant oss vid att leva!
kritiska kommentarer som förefaller vara välgrundade,
En som insett allvaret
ändrar han eller hon mening och rättar sig efter dem.
På motsvarande sätt bör vi också arbeta med un-
dersökuppgifterna och liknande uppgifter, även om Ställ nu följande frågor till texten:
vi inte rör oss på forskarnivån . • Vem har skrivit texten?
• Var är den publicerad?
• Vilken information finns i texten?
Tror du på allt som står i den här boken? • Verkar den pålitlig? Varför/varför inte?
I den här läroboken påstås en massa saker. Att brotts- • Varför skrevs texten , tror du?
ligheten ökar i Sverige, att kvinnor har sämre löner än • Vilka är "allt fler svenskar", varifrån kommer upp-
män, att rörmokare i genomsnitt tjänar 24 931 kronor giften?
i månaden . Hur kan du då veta att det stämmer? • Vilka "experter är eniga" ?
De här sex frågorna kan man ställa till allt man • Är det verkligen så att om vi inte gör något "är det
läser: Vem, var, vad, varför, när och hur? slutet på det liv vi lever"? Hur då i så fall?
182
Att invandra till Sverige
Varför flyttar människor från sina hemländer till ett alldeles nytt, okänt
land? Vad beror inva11dringen på?
Det finns många skäl att lämna sitt hemland. En del vill få bättre
ekonomi och utbildning för sina barn. Andra flyr undan krig, våld och
kanske förföljelse och fängelse för sina åsikter. Somliga gifter sig med
en svensk och följer med hit. Vilka skälen än är, så är det en av de största
förändringar en människa kan vara med om.
!\
•
...,/ / '
. .'
~--·
Att leva i samhället Att invandra till Sverige
De flydde från fattigdom och svält, från religiöst och politiskt för-
tryck eller för att få arbete. De drömde om ett bättre liv.
Utvandringen gjorde att arbetslösheten inte blev så svår i Sverige,
trots den snabba folkökningen. Svenskamerikanerna skickade pengar
hem till det fattiga Sverige. Många flyttade så småningom hem igen och
förde då med sig nya yrkeskunskaper och nya sätt att tänka. Utvand-
ringen var på olika sätt till nytta för Sveriges omvandling från fattigt
jordbrukarland till rik industrination.
Problemet för många av dagens fattiga länder är att det inte längre
finns något folktomt och öppet land, dit människor kan flytta. I dag
bygger de rika länderna murar mot invandring från fattigare länder.
184
Att leva i samhället Att invandra till Sverige
Reglerad invandring
0
185
Både Laleh Pourkarim och Vem får asyl?
Hanif Bali är födda i Iran.
Laleh var bara ett år gam- De senaste åren har många tusen flyktingar per år kommit till Sverige
mal när föräldrarna flydde och sökt asyl, rätt att stanna här. Många har kommit från Irak, Soma-
och beviljades politisk asyl
i Sverige. Hanif var tre år
lia, Afghanistan och Syrien. Vad händer med dem som kommer? Vilka
när han kom till Sverige får stanna?
som ensamkommande Den asylsökande förhörs genast efter ankomsten till Sverige. Tjäns-
flyktingbarn. Tjugo år efter
sin ankomst till Arlanda temän från Migrationsverket, tar reda på personens identitet, resväg och
valdes han in i Sveriges anledning till flykten. En del av de sökande direktavvisas. De får inte
riksdag.
stanna i landet för utredning, utan skickas tillbaka samma väg som de
har kommit. Det handlar om personer som uppenbarligen saknar skäl
att få stanna i Sverige, till exempel sådana som kommer från demokratier.
Övriga asylsökande får erbjudande från Migrationsverket om en
plats att bo på. Det är också tillåtet att själv ordna sitt boende, till ex-
empel hos släktingar eller vänner.
Det är Migrationsverket som utreder och slutligen beslutar om en
person ska beviljas asyl eller inte. De som i11te får uppehållstillstånd
förväntas självmant lämna landet. I annat fall utvisas de av polisen, om
de inte har gömt sig. De som anses behöva skydd får uppehållstillstånd.
I regel är uppehållstillståndet permanent, vilket betyder att personen
får stanna i Sverige så länge han eller hon vill.
Ibland beslutar regeringen att en större grupp från något land ska få
stanna. Det kan vara så att läget i deras hemland är mycket instabilt, eller
att besked om utvisning dröjt så länge att det känns fel att utvisa dem.
• •
••• ••
I• l t At
I Il ft
187
Att leva i samhället Att invandra till Sverige
Vem är invandrare?
Sverige och Finland var ett enat rike från 1200-talet fram till 1809. De två
länderna har alltså mycket gemensamt i sin historia och kultur. Därför
blev det inte några större problem när hundratusentals finländare kom
till Sverige runt 1960-talet. Många av dem var svenskspråkiga och kände
sig hemma här. De finskspråkiga hade det svårare. De anklagades för
superi och för att inte vilja lära sig svenska. Men de flesta anpassade sig
ändå väl i landet och deras dåliga rykte försvann snart. De kom hit för
att arbeta och blev uppskattade för att de var så duktiga arbetare. I dag
är finländare högt respekterade.
Arbetskraftsinvandringen från Italien, Grekland och andra europeiska
länder skapade inte heller några hetare diskussioner. Då fanns nästan
ingen statlig kontroll av dem som kom. De nya medborgarna fick arbeta
hårt från första dagen, och många fick acceptera urusla bostäder. Men
de lärde sig svenska och fann sig efter hand till rätta. En del svenskar
var först lite misstänksamma mot de mörkhåriga främlingarna, men
det gick över. Invandrarna kom ju hit för att arbeta och var till nytta
för Sverige. Att de var lite annorlunda gjorde inte så mycket. "Vi är ju
allihop europeer och är i grunden lika", kunde man säga.
Svårare blev det på 1980-talet, när strömmen av flyktingar ökade.
De flesta kom från Libanon, Iran, Irak, Etiopien, Somalia och andra
länder utanför Europa. De kom från helt annorlunda samhällen med
för svenskarna främmande kultur och annan religion. De flydde från
krig, förföljelse och fattigdom. I dag finns i Sverige flera hundra tusen
personer med rötter i länder utanför Europa.
Många av dessa nya svenskar har känt sig diskriminerade i Sverige.
De säger ofta att svenskarna är svåra att få kontakt med, att svenskar är
föraktfulla och inte släpper främlingar inpå sig.
Staten och kommunerna delar på ansvaret för att hjälpa nyanlända
flyktingar. Reformer har gjorts för att flyktingar inte ska hamna i utan-
förskap. Målet är att fler flyktingar snabbt ska få arbete och lära sig hur
det svenska samhället fungerar.
188
Att leva i samhället Att invandra till Sverige
Diskutera
1. Tycker ni att invandrare tas emot bra i Sverige? Vad
skulle man kunna göra bättre?
2. Vad finns det för fördelar och nackdelar med att låta
invandrare göra språktest?
3. Hur och när blir man svensk? Finns det något typiskt
svenskt?
4. Varför ska Sverige ta emot invandrare? Borde vi
stänga gränserna och stoppa all invandring? Eller
borde Sverige ta emot fler invandrare? Hur skulle
den svenska invandringspolitiken se ut om ni fick
bestämma?
5. Vad menas med ordet invandrare? En finlands-
svensk som arbetar här? En norrman? En tysk, som
lärt sig någorlunda bra svenska? En kurd från Irak?
En indier? En somalier? I statistiken är alla dessa
invandrare, liksom deras barn, oberoende av hur
länge de har varit här.
6. Vad tycker de politiska partierna om invandring?
189
Att leva i samhället Att invandra till Sverige
•••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••
•
• •
•••
•
•
•• Att invandra i Sverige - Viktiga ord •
• •
• •
•
•
För vidare studier är följande begrepp bra att känna till: •
••
••• migration - att människor flyttar och bosätter sig på nya platser •
•
• •
•
• immigration - invandring •
•• ••
•
•• emigration - utvandring •
•
•
•
• etnisk grupp - folkgrupp med samma kulturella tradition •••
• •
•• •
•
• främlingsfientlighet - innebär ofta att man anser att människor från ••
•
•
••
olika kulturer bör leva åtskilda ••
•
• rasism - innebär att man tror att människor av en viss ras har en •
• •
•
• bestämd uppsättning egenskaper, utseende, intellekt, moral, kultur
•
••
•• •
• och så vidare, och att vissa raser är överlägsna andra •
• •
•
• integration - att invandrare smälter in i det omgivande samhället
••
•• •
•
• och känner sig accepterade •
• •
• •
•• •••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••
•
190
En av oss
'rdno,,
l-1.nTn
Att leva i samhället En av oss
grupper. Gruppen kan lyfta och stötta individerna, men den kan också
trycka ner och skada.
Men alla människor vill inte gå i flock. I alla samhällen finns det in-
divider som vågar och vill vara självständiga. De vill forma sin egen bild
av världen och leva efter sin egen övertygelse. Ett fåtal blir enstöringar
som vill ha så lite kontakt som möjligt med andra.
Sociologi
Sociologi är en bred samhällsvetenskap, som studerar och analyserar
mänskliga relationer och processer av olika slag. Det kan handla om
alltifrån historiska samhällsförändringar till människors korta möten i
hissen, eller familjens påverkan på det uppväxande barnet.
Sociologer ka.n till exempel studera hur olika yrkesgrupper röstar i
riksdagsvalen, och hur familjen påverkar barnens syn på kvinnligt och
manligt. De kan också undersöka kriminella gruppers interna normer
och regler, eller hur utbildningsnivån och familjebakgrunden påverkar
vårt sätt att uttrycka oss i tal och skrift ..
192
Sociologins metoder
För att studera människors sociala växelspel, interaktion, används olika
metoder som enkäter, intervjuer, observationer och officiell statistik
och databaser.
Enkäter
Den som till exempel vill veta vad svenskarna tycker om fildelning på
internet, skulle i teorin kunna fråga varenda svensk och därmed få ett
exakt svar. Men det skulle naturligtvis inte fungera i praktiken. Därför
väljer man i stället ofta att fråga ett slumpmässigt urval av människor i
en enkätundersökning. Det har visat sig att ungefär ett tusen svarande
räcker för att resultatet ska vara statistiskt säkerställt, det vill säga un-
gefär motsvara vad hela befolkningen skulle svara.
En enkätundersökning kan bestå av en eller flera frågor. Frågorna
är ofta konstruerade så att man antingen ska svara ja eller nej på dem.
Eller också ska man på en skala ange hur mycket man håller med om
ett visst påstående.
Enkäterna kan skickas ut med posten eller läggas ut på internet.
Frågorna kan också ställas över telefonen. Man måste naturligtvis alltid
räkna med ett visst bortfall. Alla människor vill eller kan inte svara på
frågorna. Ju mindre bortfall, desto säkrare blir förstås resultatet.
193
Att leva i samhället En av oss
Intervjuer
För den som vill veta varför människor svarar som de gör, kan inter-
vjuer fungera bättre än enkäter. I en enkätundersökning svarade Linda
Lund ja på frågan om hon ansåg att djuren ska ha samma rättigheter som
människor. När enkäten senare följdes upp med en intervju, visade det
sig att hennes ja inte riktigt stämde. Linda tyckte naturligtvis inte att en
mygga ska ha samma rätt till liv, sjukvård och bostad som hon själv. Det
hon egentligen menade var att man inte ska behandla djur illa, särskilt
inte högre stående djur, som katter, hundar, hästar och kor.
Att formulera intervjufrågorna på ett tydligt och objektivt sätt är
svårt, liksom att låta bli att genom tonfall eller kroppsspråk påverka vilka
svaren blir. Vi människor är sociala varelser, och vi vill ofta omedvetet
ge det svar som vi tror att intervjuaren är ute efter.
Observationer
Den som till exempel vill undersöka hur pojkars och flickors lekar skiljer
sig i förskolan kan göra en observation. Genom att sitta passiv i lokalerna
och endast anteckna eller filma barnens beteende, kan man sedan dra
generella slutsatser. l(anske visar det sig att pojkar och flickor leker helt
olika lekar. Man kanske också upptäcker att pojkarna får väldigt stor del
av personalens uppmärksamhet, utan att personalen har en aning om
att det förhåller sig på det sättet. Den som sitter tyst och iakttar ser helt
andra saker än den som är mitt uppe i ett skeende.
- ..-
•
Statistiska undersökningar
I Sverige för vi statistik över det mesta. Vi har till och med en myndighet
vars enda uppgift är att samla in all slags statistik, Statistiska Centralby-
rån (SCB). Deras databas innehåller underlag för politiska beslut, för
debatter och all möjlig forskning. Vem som helst kan ta del av SCB:s
statistik, och deras trovärdighet är mycket stor.
195
Att leva i samhället En av oss
Vi inom politiken
De politiska partierna består förstås inte bara av partiledningen som syns
i tv och tidningar. Bakom ledningen finns alla medlemmarna i de lokala
partiföreningarna, kvinnoorganisationerna och ungdomsförbunden. De
196
Att leva i samhället En av oss
träffas och diskuterar, studerar, umgås och lär känna varandra. Somliga
medlemmar i partiet är inte så aktiva och deltar inte helhjärtat i verk-
samheten. För andra blir partiet och partikamraterna så viktiga, att de
aldrig någonsin skulle kunna tänka sig att byta parti och lämna gruppen.
I vissa fall kan politiken närmast fungera som religion. Man tror att
den egna politiken ska omskapa hela samhället. Kanske ska den för-
ändra hela världen eller till och med rädda världen från katastrof. Det
politiska engagemanget blir då så brinnande och starkt att det präglar
hela tillvaron.
.,' ·- •
•
-
Att leva i samhället En av oss
199
Pridefestival i Stockholm .
200
Att leva i samhället En av oss
Grupper vi delas in i
Människor sorters ofta in i grupper utan att vara tillfrågade. Det kan vara
gruppen "invandrare", "underklass", "handikappade" eller "homosexu-
ella': Dessa grupper är stora, och ofta påstås det saker om hela gruppen
som om alla som omfattas av den vore lika och hade samma åsikter.
Men man kan till exempel vara ensamstående mamma utan att vara
fattig och olycklig, och man kan vara rullstolsburen utan att betrakta
sig som handikappad.
201
Att leva i samhället En av oss
Samuel är i dag 54 år. Om sin uppväxt och tro säger han så här:
Jag växte upp i en familj som var med i en lite extrem frikyrka, och vi
barn hade ingen chans att välja vår egen tro och livsstil. Vi lärde oss
att varje ord i Bibeln var sant, att Gud hade skapat allt på sex dagar
och att Darwins utvecklingslära var struntprat. Vi trodde att det fanns
änglar, att Jesus hade farit upp till himlen och att vi inte ens fick
tänka på att idrotta, ha sex före äktenskapet eller att gå på bio eller
dans. För sånt var syndigt och ledde till helvetet.
Så trodde jag också genom hela gymnasietiden, trots att vi i fysik
och biologi lärde oss något helt annat. Vi människor har tydligen en
fantastisk förmåga att liksom leva i två världar. I skolan skrev jag
perfekta svar i proven om universums tillkomst, utvecklingsläran
och annat. Men jag lät inte det påverka mig innerst inne. Egentl igen
visste jag inte vad jag trodde, för jag vågade inte tänka ärligt och
färdigt. Jag var rädd för Gud och för att komma i djävulens våld .
Först på universitetet fick jag mod och förmåga att rakt igenom
våga skapa mig en egen bild av världen och vad jag egentligen skulle
tro. Men det var en period av svår ångest och vånda. Till sist kom jag
fram till att alla religioner är påhitt och vidskepelse. Jag blev agnosti-
ker och så småningom ateist.
Men allt kunde ha varit ännu värre. Mina föräldrar och andra
blev ledsna över mitt "svek", men de accepterade mig och jag fick
fortsatt vara en del av familjen. Jag har träffat bland annat före detta
Jehovas vittnen som blivit helt utkastade ur gemenskapen när de sa
att de inte längre hade tron kvar. "För oss är du död och borta", sa
föräldrarna till en ung flicka, när de för alltid stängde hemmets dörr
för henne."
Sångerskan Carola
Häggkvist var en tid
medlem i Livets Ord.
\
- l
\
Extatiskt möte hos Livets
Ord i Uppsala.
Samhällsklasser
- socioekonomiska grupper
Under uppväxten påverkas vi mycket av vår familj och närmaste om-
givning. Därför ägnar sig många sociologer åt att jämföra vilket infly-
tande olika uppväxtvillkor har på människors åsikter, yrkesval, hälsa
och mycket annat.
För att kunna göra statistiska undersökningar måste man dela in be-
folkningen i olika grupper, samhällsklasser. En samhällsklass är en grupp
i ett samhälle som har liknande sociala och ekonomiska förutsättningar.
Statistiska centralbyrån, som står för den officiella statistiken i Sverige,
delar in befolkningen i socioekonomiska grupper, vilket är statistikens
motsvarighet till samhällsklasser. Förr var det vanligt att tala om över-
klass, medelklass och arbetarklass. En sådan indelning är ovanlig numera.
203
Att leva i samhället En av oss
••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••• •
•
• •
• •
• En av oss - Viktiga ord •
• •
• •
•••
•
För vidare studier är följande begrepp bra att känna till : ••
•• ••
• identitet - vem du är som person och hur du ser på dig själv och •
• •
• din omgivning •
• •
• •
• •
•
•
norm - det som anses som det normala eller rätta sättet att bete sig ••
•
• eller vara ••
• •
• •
• generalisering - när man drar slutsatser om något utifrån exempel •
• •
• och erfarenheter •
• •
• ••
••
• primärgrupp - grupp med ett litet antal medlemmar, gemensamma ••
• •
• värden, direkt, personlig kontakt mellan medlemmarna, gemen- •
• •
• samma aktiviteter och lång varaktighet •
• •
• •
••• sekundärgrupp - en social grupp med mer opersonlig och formell
•
••
• • kontakt mellan medlemmarna, och där dessas personliga egenska- ••
• •
• per och informella relationer sinsemellan är av mindre betydelse •
• •
• •
• •
•• socialgrupp - term som tidigare använts i svensk offentlig statistik •
••
••• och som fortfarande förekommer i vissa undersökningar för att ••
• beteckna socioekonomisk ställning •
• •
• •
• •
• socialisation - förmedling och inlärning av färdigheter som medför •
• •
••• att individen formas till en personlighet ••
••
•
• sociologi - vetenskap som studerar mänskliga relationer, som •
• •
• •
• sociala processer på individ-, grupp- och samhällsnivå •
• •
• •
••• stereotyp - alltför förenklad beskrivning av en grupp •••
•
•• ••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••• •
204
Att leva i samhället En av oss
Diskutera
1. Hur kan det komma sig att människor har ett så
starkt behov av att utåt visa att de tillhör en grupp?
Varför klär sig till exempel vänsterungdomar så tyd-
ligt annorlunda än moderatungdomar?
2. Vad kan det vara som lockar unga människor att gå
med i en grupp som tydligt står utanför samhället,
som till exempel Hells Angels eller nazistpartier?
3. De kriminella gängen består nästan uteslutande av
män. De är ofta väldigt "macho" i sitt sätt att vara.
Varför är det så, tror ni? Vilken framtoning har kvin-
norna? Vad kan det bero på?
4. Många som tillhör en religiös grupp säger att det är
som en familj, där man alltid känner sig välkommen.
Vad finns det för fördelar och nackdelar med det?
5. Vilka sorts grupper kan det vara särskilt svårt att
lämna? Varför?
6. På vilka sätt stämmer det att en del idrottsfans är
"religiösa" i sitt sätt att stödja en klubb eller ett lag?
7. Många tycks ha ett starkt behov av "vi" och "dom".
Vad kan det bero på?
8. Sociologi, psykologi och statsvetenskap är alla
vetenskaper som sysslar med människorna och
samhället. Ta reda på vilka skillnader det finns mellan
dessa vetenskaper.
205
Vad skulle du göra?
Här nedanför beskrivs några olika situa- 3. Du går genom en park. På en parkbänk
tioner där en grupp individer ställs mot en ligger en berusad man och sover.
enskild människa. Hur skulle du ha gjort Tre killar går fram till honom och börjar
om du hade varit med? Fundera först själv stjäla saker ur hans fickor.
och diskutera sedan med varandra. Vad gör du?
1. Du sitter på bussen och ser plötsligt 4. Du sitter på ett cafe med tre kompisar.
hur ett gäng fulla killar börjar bråka Plötsligt börjar de säga elaka saker
med en äldre man. Han har sagt till dem om en fjärde kompis som inte är med.
att de ska dämpa sig, och nu börjar de Du håller inte alls med och känner
knuffa honom och skrika åt honom. Det obehag inför hela situationen.
finns några fler passagerare på bussen, Vad gör du?
men de tittar bort och låtsas inte se vad
som händer. 5. Du går genom centrum en kväll och får
syn på en samling människor. När du
Vad gör du? kommer närmare upptäcker du att två
2. Du går förbi en skolgård och ser ett killar sparkar på en tredje, som ligger
gäng barn jaga en liten pojke. Han på marken. Hans flickvän försöker
är mindre än de andra och ser vett- desperat få slut på misshandeln men
skrämd ut. knuffas undan. Hon ropar: Hjälp mig!
Vad gör du? Vad gör du?
206
Massmedier
207
Att leva i samhället Massmedier
Det är under de senaste femtio åren som nyheter har börjat spridas
till alla delar av vår planet i samma ögonblick som något händer. Långt
tillbaka kunde det ta månader innan en viktig nyhet nådde människorna
på avlägsna platser. Man fick inte reda på den förrän någon som visste
kom resande och kunde berätta.
Vad är massmedier?
Massmedier är tidningar, film, radio, tv och internet men också böcker,
affischer, reklamblad och annat tryckt material. Ordet massmedier
kommer av medium, förmedlare. Med hjälp av massmedier kan alltså
den som vill, förmedla ett budskap till "en massa" människor.
Massmedier kan förmedla nyheter, underhållning, information och
reklam, snabbt och effektivt.
Dagspressen
Svenskarna är ett tidningsläsande folk. Ungefär 80 procent av
alla vuxna svenskar läser en dagstidning varje dag. Dessutom
läser många människor dagstidningarna på internet, hemma
eller på jobbet och många läser gratistidningar av olika slag.
Det finns ungefär 170 dagstidningar i Sverige. Några av dem
kommer bara ut ett par dagar i veckan. Den totala upplagan är
2,8 miljoner exemplar.
Omkring hälften av alla dagstidningar är privatägda. De
övriga ägs främst av organisationer eller politiska partier. Vem
som helst kan starta en tidning. Det enda som krävs är gott om
pengar. Det är nämligen mycket kostsamt att driva en tidning.
208
, ,, y,\lltrl'.1
- -. •
•
•
"
----.
r, ~
' . '//
•
I
••li I •
--- - -•
-
-
(~ I
I
~
I
rit •
-
- -~
..
~
-- '
...
,, '\< '
209
Att leva i samhället Massmedier
I
I
-·
Ernst:...Del
är skönt att
!Komikern VEM HAR"';-: kallas!;f!Q
Petra Mede: VUNNIT215 ~
Jagär ,, MILJONER? 0 Bättre sexliv 0 Lägre vikt
lillMindre stress il!Mer en.§rgi
i~ L~ ~ 1
•,-:; ..:.:..:..~
bisexuell Svenska spel söker vinnaren
'' •;i 4 ~ \ .
••ii'A 1
.J.IJ.li Guill!!J!~ Oppna DDR-arkivet - för forskarna~ ,IJD KOLLA ·~1'!1;111.fi Rö'
210
Att leva i samhället Massmedier
Vad är en nyhet?
Vad är det som gör en nyhet till en nyhet? Varför väljer tv:s nyhetssänd-
ningar att berätta att en svensk dött i en olycka innan de berättar att 35
indier dog i samma olycka? Är svensken viktigare än it1dierna? Varför
har kvällstidningarna så ofta samma huvudnyhet? Och varför handlar
det ibland om ganska oviktiga saker, som tv-personligheters festande,
skådespelares skilsmässor, påstådda bråk i kungafamiljen eller män-
niskor som deltar i dokusåpor.
När en nyhetsredaktion ska välja vilka nyheter de ska ha med i sin
tidning eller sitt radio- eller tv-program, är fem faktorer viktiga:
• Människor
En svensk som vinner brons i OS blir viktigare än en amerikan som
vinner guld. Ett fartyg som sjunker utanför Sydamerika får större rubri-
ker om det finns svenskar eller andra europeer ombord. Kända personer
blir omskrivna när de gör samma saker som alla andraj föder barn, blir
sjuka, bantar eller går på en biopremiär.
• Känslor
Praktgräl mellan politiker, mirakelräddade barn, liksom enskilda perso-
n ers upplevelser i stora katastrofer brukar ges stort utrymme.
211
Att leva i samhället Massmedier
Viraler
Numera sprids en del nyheter först från person till person i sociala
medier på internet. Man talar om viraler, det vill säga nyheter som spri-
der sig som en löpeld eller ett virus. Viralerna har blivit allt viktigare
när tidni11garnas redaktioner ska bestämma nyhetsvärdet i något. Lite
förenklat kan man säga att förr pratade människor med varandra om
vad som stod i tidningen. Nu skriver tidningarna om det som många
människor redan pratar om.
212
Att leva i samhället Massmedier
213
Att leva i samhället Massmedier
När radion var ny brukade hela familjen samlas på söndagen för att lyssna på musik,
nyheter eller gudstjänsten.
Att leva i samhället Massmedier
Sveriges Television
Sveriges Television ( SVT) har, precis som Sveriges Radio, ett avtal med
staten som styr programutbudet. SVT ska sända program som ger service
och information till alla som bor i landet. Om SVT började att enbart
sända "såpor", idrott och filmer, skulle de bryta mot avtalet med staten.
SVT ska även göra "smala" program som lockar få tittare, sådana
som privatägda kanaler aldrig skulle sända. Det är möjligt därför att
SVT inte är beroende av reklam, eftersom verksamheten främst finan-
sieras genom tv-avgiften. Den innebär att alla som har tv måste betala
en avgift varje år.
215
'
'
)
,a t
Ibland har man gjort reklam som bygger på en historia och som nästan liknar en
mini-serie med samma figurer under flera år. Vilka sådana reklamkampanjer känner
ni till? Vad tror ni syftet är med dessa?
Reklamkanaler
De flesta svenska tv-kanaler bekostas av reklampengar. Ju fler tittare
en kanal har, desto dyrare blir det att köpa reklamtid. Det innebär att
reklamkanalerna slåss om att visa de program som är mest populära.
För dem är det olönsamt att sända program som vänder sig till små
tittargrupper med speciella intressen.
216
Att leva i samhället Massmedier
Diskutera
..
1. Ar det viktigt att public service finns? Varför/varför inte?
2. Vad finns det för skillnader mellan program som
sänds i public service och sådana som sänds
i reklamkanaler?
3. I tevens barndom fanns bara en kanal. Gamla och
unga tittade på samma program. Man skulle kunna
likna tv vid en lägereld, som man samlades vid på
kvällen. Hur är det i dag? Vilka program såg ni i klas-
sen i går? Var det samma som er lärare? Era föräld-
rar? Mormor och morfar? Betyder det något att de
program som " alla" ser är allt färre?
4. Vore det fel av en tidning att skriva en positiv artikel
om ett företag som köper dyra annonser i tidningen?
Varför/varför inte?
5. Vad har internet betytt i världen? Vad skulle hända
om nätet plötsligt stängdes ner?
6. Vad är bra och vad är dåligt med internet?
7. Vad finns det för risker med viraler, alltså nyheter
som sprids som en löpeld i de sociala medierna?
217
1. Tryckfrihet på gott och ont 4. Massmediedrevet
Vad innebär tryckfriheten? Är reglerna bra, eller borde Ibland blir det stor uppståndelse kring någon politi-
de ändras på något vis? Följer pressen de pressetiska ker eller företagsledare. Det kan vara en politiker som
reglerna? Ge några exempel på brott mot pressens begått något fel, fifflat med kvitton, eller en företags-
etiska regler. Några kan du hitta på pressombudsman- ledare som fuskat sig undan skatter eller skaffat sig
nens hemsida. Studera någon dramatisk händelse stora förmåner utan att aktieägarna informerats. Ex-
och fundera över pressens agerande. Publicerades emplen är många. Journalister och fotografer brukar
namn/bild på de inblandade? Skrevs något som kan omringa den anklagade dag och natt och ansätta
uppfattas som kränkande av någon inblandad? Var honom eller henne med sina frågor. Ofta, men inte
det någon som fick sparken eller avgick till följd av alltid, har personen i fråga tvingats avgå. Det har
skriverierna. Var det bra eller dåligt? till och med förekommit att människor tagit sina liv.
Medierna har ibland beskyllts för att gå alltför hårt
fram i sin iver att hitta sanningen och ställa maktha-
2. Ortens tidningar vare mot väggen. Det har till och med sagts att det
Vilka dagstidningar finns på er ort? Ta reda på något är massmedierna som avgör om någon ska sitta kvar
om deras historik, spridning , betydelse för annonsö- på sin post eller tvingas avgå.
rer och för information till läsarna. Vilka är ägarna? Studera något aktuellt eller äldre fall. Hur star-
Politisk "färg "? Beskriv en av tidningarnas upplägg- tade alltihop? Vad skrev de olika tidningarna? Vad
ning och innehåll. Går det att få göra ett studiebesök blev resultatet?
på tidningen?
Hur går processen fram till färdig tidning till?
5. Nätmobbning och näthat
Hur vanligt är det att människor blir mobbade på
3. Hur skildras samma nyhet i olika medier nätet? Gör en undersökning.
Följ en aktuell händelse i de olika medierna under Vad menas med näthat? Vilka utsätts? Vilka är
samma dag. Vad står i morgontidningen? Kvällstid- det som "hatar"? Vad betyder anonymitet för nät-
ningen? Vad säger radion? Tv? Människor på internet? mobbaren och "näthataren" ? Vad kan man göra åt
Vilka är skillnaderna mellan skildringen i de olika mass- det? Vad säger lagen?
medierna? Vilken rapportering är bäst, mest trovärdig,
har störst läsvärde och så vidare?
218
Här följer två exempel på sådant som fällts av Press- 2. Uppgifter om självmord - Västerbottens-Kuriren,
sens opinionsnämnd: 2013-01-29
1. Expressen, 2013-01-29 Enligt de pressetiska reglerna ska tidningarna
Tidningen publicerade en bild av en skola som iaktta stor försiktighet vid rapporteringen om själv-
var lätt att känna igen som illustration till en ar- mord av hänsyn till de anhöriga. I detta fall slog
tikel med rubriken "Rektor åtalas för våldtäkt på tidningen fast att en kvinna hade begått självmord
barn". Skolan på bilden var inte skolan som ar- genom att hoppa framför ett tåg, trots att ingen
tikeln handlade om. Rektorn på den skola som vid tillfället med säkerhet kunde veta om det var
bilden visade, anmälde tidningen eftersom det en olycka eller ett självmord.
fanns stor risk att människor skulle tro att han
var den åtalade. Expressen fälldes av Pressens
opinionsnämnd.
.,...,,,
penbart att en bild är manipulerad, ibland är det .......-, ."'•
nästan omöjligt att se. ...,,,.....,.,,..
~
~"'
..,, r-
"e,,.··1
•••
....
.., " .
DOLCE 11 GABBANA
Somliga reklambilder är så omarbetade att man nästan
inte kan se vem personen på bilden är. Den ame-
111 rikanska skådespelerskan Scarlett Johansson ser
- väldigt annorlunda ut när hon besöker en tatuerare i
••,I
••
Paris jämfört med hur hon ser ut i reklamkampanjen
för smink. Reklambilder ger oss idealbilder av män-
niskokroppar, som många jämför sig med men som inte
finns i verkliga livet. Vilka konsekvenser kan det ha?
219
Så här svarar fem personer på frågan "Hur trivs du på jobbet?"
"Jag kör taxi och när jag har många körningar älskar jag mitt
jobb, men när jag får stå och vänta i timmar hatar jag det och
börjar nästan gråta för att det är så trist!"
"Jag jobbar som frisör och trivs kanon. Både med jobbet
och mina kollegor! Frisör är väl ett av de jobben man 'måste'
trivas med för att göra ett bra jobb! Den dagen jag vaknar och
tycker jobbet är tråkigt ska jag göra något annat!"
"Min tanke är ju att man ska ha ett jobb som man trivs
med och tycker är meningsfullt. Just nu sitter jag bara på
jobbet och stirrar in i skärmen och väntar på en ursäkt att
gå därifrån. Det jag gör är likadant hela tiden, urtrist är det.
Jag vet inte riktigt vad jag skulle vilja göra i stället, men det
borde väl finnas något som jag kan gilla mer? Kanske borde
jag fixa en bättre utbildning."
"Jag trivs superbra på mitt jobb. Jobbet i sig är väl inte så
glamoröst precis, jag jobbar i en spelbutik med trav och tips,
säljer godis och sånt. Men cheferna är underbara och många
stamkunder slinker in varje dag och dem lär man känna till
viss del och det är kul. Sånt är mer viktigt för mig än att
tjäna massa pengar och så, men visst skulle jag ändå vilja
ha mycket bättre lön. Så småningom ska jag hitta på något
annat. Men somliga säger att det kan vara bra att jobba här
så länge att jag kan allt perfekt, för då kan jag kanske skaffa
mig en egen spelbutik. "
"Själv är jag arbetslös och jag hatar det! Jag tror att jag
skulle trivas med nästan vad som helst, bara jag hade ett jobb
att gå till, jobbarkompisar, lön och semester. Slippa gå till
arbetsförmedlingen och förnedra mig med att söka tio jobb
i veckan utan att ens få ett svar •.. "
Arbetslivet
Varje dag går mer än fyra miljoner svenskar till arbetet. Deras arbets-
platser kan se ut på många olika sätt. Bilmekanikern klär sig i overall
och går in till verkstaden. Tjänstemannen sätter på sig en kavaj och går
till kontoret. Sjuksköterskan tar sin vita rock på vårdcentralen, och taxi-
chauffören drar på sig mörkblå tröja och byxor och går till bilen. Som-
liga går till en bullrig och smutsig arbetsplats, medan andra får jobba i
ljusa och behagliga lokaler.
• l > A
'
'
Arbete och näringsliv Arbetslivet
Diskutera
1. Ger arbetet tillvaron mening, eller är det bara ett
nödvändigt ont?
2. Arbetar vi för mycket i Sverige nu för t iden?
Eller borde vi kanske arbeta mer?
3. Egenföretagare arbetar oftast betydligt mer än
löneanställda men är ändå inte så ofta sjukskrivna.
Vad kan det bero på?
225
Testanläggning för ultrahög spänning.
Småföretagare
Det finns en grupp människor som inte arbetar åt någon annan utan
driver sina egna småföretag. Lantbrukaren har oftast sig själv som ar-
betsgivare liksom författaren, datakonsulten och hantverkaren. De blir
på sätt och vis både arbetsgivare (åt sig själva) och löntagare.
226
Arbete och näringsliv Arbetslivet
Tjänstesektorn växer
Nästan en och en halv miljon människor arbetar med att producera
varor. Det motsvarar ungefär en tredjedel av alla yrkesverksamma. Till
varuproduktion hör hela tillverkningsindustrin men också gruvbrytning
liksom jord- och skogsbruk och energiproduktion. Det kan handla om
allt ifrån kärnkraft eller mjölk till stolar.
De flesta av alla yrkesarbetande producerar tjänster. Av dem som
arbetar med tjänsteproduktion finns ungefär hälften inom den offent-
liga sektorn. De är till exempel lärare, sjuksköterskor, kommunanställda
eller poliser. Resten arbetar för privata företag till exempel på banker,
affärer, konsultföretag, hotell och taxibolag.
227
Arbete och näringsliv Arbetslivet
228
Förskolebarn på promenad. De flesta som arbetar med vård, skola och omsorg är
kvinnor. Varför är det så?
229
Arbete och näringsliv Arbetslivet
230
Arbete och näringsliv Arbetslivet
Jämställdhetslagen
Lagen säger att arbetsgivare aktivt ska arbeta för ökad jämställdhet på
företaget.
Har företaget fler än tio anställda måste de enligt lag ha en plan för
jämställdhetsarbetet. Jämställdhetsombudsmannen, JämO, ska se till
att lagen följs. Vem som helst får vända sig till JämO om de anser att
de har diskriminerats på grund av sitt kön. Det är oftast kvinnor som
vänder sig till JämO, när ett jobb som de sökt går till en man med sämre
meriter än de själva.
1989
Trots att det finns en lag om jämställdhet är Kvinnor får bli militärer. Alla yrken
det långt kvar till verklig jämställdhet i arbets- öppna för kvinnor.
~
tillsätta styrelseledamöter i stora företag. Trots beskattning.
livlig debatt i frågan är en försvinnande liten
del av styrelseledamöterna kvinnor. Lönerna rJ/; 1965
Kvinnolönstariffer avskaffas inom
skiljer sig också åt. Inom samma yrkesgrupper LO-SAF-kollektivet.
har kvinnorna i genomsnitt bara 80 procent
av männens löner.
1939
Förbud mot att avskeda kvinnor som
gifter sig eller blir gravida.
Lång väg till jämställdhet
1925
Kvinnornas kamp för lika rättigheter bör- Högre statliga befattningar börjar
jade för hundrafemtio år sedan. På den öppnas för kvinnor.
tiden var vuxna kvinnor omyndiga och
hade ingen rösträtt. Första kravet var alltså 1921
Kvinnor får rösträtt.
att myndigförklaras och att få rösta!
Steg för steg har kvinnorna närmat
1920
sig männen i fråga om lika villkor i
Även gift kvinna blir myndig.
hemmet, på arbetsplatsen, inför lagen.
Nu har Sverige en lag om jämställdhet
1874
mellan män och kvinnor. Men hur är Myndighetsåldern sänks till 21 år för
ogifta kvinnor.
det i verkligheten?
'
1864
Fullständig näringsfrihet även för
kvinnor.
1858
Ogift kvinna blir myndig vid 25 år.
Arbete och näringsliv Arbetslivet
Nästan lika många kvinnor som män arbetar utanför hemmet. Men
kvinnorna har lägre löner än männen, även om de har samma utbild-
ning. Kvinnor arbetar i genomsnitt 28 timmar i veckan med oavlönat
hemarbete, medan männen bara lägger ner i genomsnitt 20 timmar på
hemarbete.
När två unga människor gifter sig eller flyttar ihop, fungerar jäm-
ställdheten oftast ganska bra. Båda arbetar, båda tar ett tag med damm-
sugaren eller lagar middag.
Det är när det första barnet kommer som ojämlikheten ibland kommer
smygande. Det är oftast kvinnan som tar större delen av barnledighe-
ten. Många män jobbar i stället mer än tidigare, dels för att kompensera
inkomstbortfallet, dels därför att de är i den åldern då man gör karriär.
När kvinnorna kommer tillbaka till arbetet blir det jobbigt. Mannen
är ofta borta och det lilla barnet kräver mycket tid. Lösningen blir att
kvinnan börjar arbeta deltid för att hinna med hemarbetet. Det här
brukar kallas "kvinnofällan': Det innebär ju att kvinnorna halkar efter i
lön, i karriärmöjligheter och i jämställdheten hemma.
På senare tid har det höjts röster för att föräldrarna ska tvingas dela
lika på barnledigheten. Är det en möjlig lösning? Eller är det här frågor
som föräldrarna sköter bäst själva och som myndigheterna inte ska lägga
sig i? Vad är bäst för barnen?
Kvinnor på topposter
Riksdagsledamöter 45 %
Statsråd 50 %
232
Sverigedemokraterna kom in i riksdagen år 2010. Av deras riksdagsledamöter var då 15 procent kvinnor.
Det förändrade riksdagens tidigare ganska jämställda fördelning.
Diskutera
1 . Är det ett problem att inte fler vuxna försörjer sig själva utan lever på bidrag?
Vad kan man göra åt det?
2. Vad beror det på att kvinnor och män så ofta arbetar med olika saker?
Beror det på tradition, eller är vi födda olika? Är det ett problem?
3. Hur kan det komma sig att kvinnor och män med samma utbildning ändå
inte får samma löner?
4. Är könskvotering en bra väg för att få jämnare fördelning mellan könen inom
olika yrken?
5. I många familjer arbetar mannen heltid och kvinnan deltid. Vilka fördelar och
nackdelar finns det med en sådan fördelning? För kvinnan? För mannen?
6. Är det rätt att lagstifta om att föräldrarna måste ta ut lika stor del av
ledigheten under barnets första år?
7. I en undersökning tyckte 98 procent av svenska folket att det är viktigt att
kvinnor och män är jämställda. Hela 60 procent sa att de tycker att vi redan
har uppnått jämställdhet i Sverige. Har vi det?
233
Arbetsmarknadens organisationer
•
Arbete och näringsliv Arbetsmarknadens organisationer
235
Arbete och näringsliv Arbetsmarknadens organisationer
Organisationernas uppgifter
Vissa tycker att det fackliga arbetet har blivit mindre betydelsefullt än
0
Diskutera
1. Hur kan det komma sig att just Sverige har så många
fackligt anslutna, jämfört med andra länder? Vilken
betydelse kan det ha haft?
2. Behövs fackföreningarna i dag? Motivera svaret!
3. Vilka är de stora organisationerna på arbetsmarknaden?
Vad gör de? Behövs de?
236
Vem ska ha högst lön?
Ska stort ansvar för maskiner ge hög lön? 1. Rangordna följande yrken från 1-11.
Eller ansvar för människor? Hur ska utbild- Vem ska ha högst lön och vem ska ha
ning betala sig? Ska ett arbete ge högre lägst? Fundera över ansvar, utbildning,
lön om det är farligt och slitsamt för krop- frihet, hur svårt eller lätt det är att
pen? Ska ett "tråkigt" arbete ge lägre lön rekrytera människor till yrket och så
..
än ett intressant? vidare. Ar ni eniga i klassen?
Frisör VD för Posten
Präst Polis
Bilmekaniker Läkare
Statsminister Städare
Sjuksköterska Lågstadielärare
Affärsbiträde
2. Hur viktig är lönen för dig? Är det
viktigare att ha ett jobb som man trivs
med än att tjäna mycket pengar?
3. På s. 239 finns genomsnittslöner för
några vanliga yrken. Stämmer verklig-
heten med era åsikter om löner?
237
Arbete och näringsliv Arbetsmarknadens organisationer
"Direktörerna har blivit mer och mer giriga och ger sig själva vansinniga
löner. De gör inte alls skäl för sina pengar. Här på Volvo är det ju vi arbe-
tare som gör bilarna. Det är ett slitigt jobb som de fina herrarna snyltar
på. Utan oss skulle det inte finnas några bilar och inga direktörer heller.
Alla borde få ungefär lika mycket i lön. Vi behöver alla mat, kläder, en
bostad och så vidare. Direktörerna borde få sina löner sänkta."
238
Arbete och näringsliv Arbetsmarknadens organisationer
Diskutera
..
1. Ar löneskillnaderna rättvisa?
2. Vad kan ha bidragit till att de olika yrkena har de
löner de har?
3. Vilka är fördelarna och nackdelarna med lika lön?
4. Vilka är fördelarna och nackdelarna med stora löne-
skillnader?
239
Arbetet och samhället
Medbestämmandelagen
Medbestämmandelagen, MBL, ger de anställda vissa möjligheter att
påverka sin arbetsplats. Det viktigaste i MBL är:
Lagen om anställningsskydd
Den vanligaste anställningsformen kallas tillsvidareanställning. Arbets-
givaren kan inte anställa och avskeda människor hur som helst. Den som
har fått ett arbete har i princip rätt att behålla sitt jobb.
Men bland annat följande skäl ger undantag från den regeln:
• feriearbete
240
Arbete och näringsliv Arbetet och samhället
En arbetsgivare kan inte säga upp en anställd utan anledning. Det reg-
leras genom LAS, lagen om anställningsskydd. Det måste finnas "saklig
grund" för en uppsägning.
Det vanligaste skälet till uppsägning är arbetsbrist, det vill säga att
företaget inte har tillräckligt mycket att göra. Före uppsägningen måste
företaget undersöka om det går att omplacera personen inom företaget.
Arbetsbrist kan alltså vara en saklig grund för uppsägning.
Däremot är det inte saklig grund att säga upp någon för sjukdom,
enstaka frånvaro från jobbet utan skäl, eller onykterhet på jobbet vid
några enstaka tillfällen.
Vid uppsägningar gäller vanligen principen "sist in, först ut': Det bety-
der att den sist anställde får sluta först. De anställda har också olika lång
uppsägningstid, beroende på hur länge de har varit anställda i företaget.
Om en anställd missköter sig kan han eller hon bli avskedad. Det
betyder att man får sluta omedelbart, utan någon uppsägningstid. Ett
vårdbiträde som misshandlade en gammal dement patient och en pilot
som flög berusad, är exempel på avskedanden på saklig grund.
Arbetsdomstolen
Arbetsdomstolen, AD, dömer i rättstvister mellan arbetsgivare och ar-
betstagare. Tvister som rör uppsägningar är vanliga. I AD sitter vanligen
sju personer. De utses av regeringen. Två representerar arbetsgivarna
och två löntagarna. De övriga är opartiska jurister. Den som blir fälld
av AD får vanligen betala böter. Domarna kan inte överklagas till någon
annan domstol.
Arbetsmiljölagen
Förr fanns det betydligt fler farliga jobb än det finns i dag. Maskiner
blir mindre farliga och arbetarna har fått olika slags skyddsutrust11ing.
l(unskaperna om vilka ämnen som är giftiga och hur de ska hanteras,
är mycket bättre än förr.
Trots detta inträffar varje år fler än 100 000 olyckor på svenska
arbetsplatser. Varje år rapporteras också cirka 40 000 sjukdomar
orsakade av arbetet som inte beror på olyckor. Därför finns en särskild
lag, arbetsmiljölagen, AML.
Både den fysiska ocl1 den psykiska arbetsmiljön kan ge skador.
Exempel på förhållanden som kan ge arbetsskador:
En byggnadsarbetare kan ramla ner från en byggnadsställning, en
sågverksarbetare kan få in armen i sågen, en taxichaufför kan bli påkörd.
Man kan också få fysiska men utan att vara inblandad i en olycka.
241
Arbete och näringsliv Arbetet och samhället
242
Arbete och näringsliv Arbetet och samhället
Sjukförsäkringen
Alla arbetstagare i Sverige har rätt till ersättning om de blir sjuka och
måste stanna hemma från arbetet. Första sjukdagen har man ingen er-
sättning, den kallas karensdag. Därefter betalar arbetsgivaren sjuklön
under de första 14 dagarna som arbetstagaren är sjuk. Om man inte
har något annat avtal med arbetsgivaren, är sjuklönen 80 procent av
den ordinarie lönen.
Därefter anmäler arbetsgivaren till Försäkringskassan att den an-
ställde är fortsatt sjuk. Sedan är det Försäkringskassan som b edömer
om den anställde har rätt till sjukpenning. Det är också Försäkrings-
kassan som betalar ut pengarna.
Antalet sjukskrivningar ökade dramatiskt under ett antal år. Statens
kostnader för sjukskrivningar fördubblades på kort tid. De höga sjuktalen
debatterades intensivt. Vissa sa att det var arbetsgivarnas fel att folk blev
sjuka. Arbetstakten var för hög och arbetsmiljön för dålig, menade de.
Andra sa att det var för lätt att bli sjukskriven. "Det är bara att gå till
en läkare och säga att man har en eller annan krämpa, så blir man sjuk-
skriven, ofta i långa perioder. Det handlar ofta om rent fusk, och det är
andra som får betala för fuskarna", sa de mest kritiska.
Den borgerliga regeringen skärpte efter valet 2006 kraven för sjuk-
skrivning och minskade ersättningarna för en del grupper. Det har gjort
att antalet sjukskrivningar har sjunkit och kostnaderna har gått ner. Men
regeringen fickkritik för att många sjuka drabbades på ett hänsynslöst sätt.
Diskutera
1. Den vanligaste orsaken till långtidssjukskrivning är
ryggont. Därefter kommer psykiska sjukdomar. Av
de långtidssjukskrivna är 65 procent kvinnor och 35
procent män. Varför denna skillnad?
2. När fler karensdagar införs i ett land, går antalet
sjukskrivna ner. Vad kan det bero på? Blir människor
mindre sjuka om de inte får betalt?
243
Arbete och näringsliv Arbetet och samhället
Utan arbete
I det gamla jordbrukssamhället kunde man inte ens tänka sig att någon
kunde vara utan arbete. Alla behövdes och deltog med olika sysslor. Det
fanns alltid mycket att göra för alla. Annat är det i dag.
Hög arbetslöshet
Arbetslöshet är ett stort problem. Många lever i oro för att de inte ska
få något jobb när de slutar skolan, att företaget på orten ska läggas ner,
eller att de inte ska orka hänga med i arbetstakten tills de får sin pension.
Många stannar kvar i arbeten som de inte trivs med därför att de inte
vågar sluta. Vad som helst känns bättre än att bli arbetslös.
Arbetslösheten i Sverige är dock lägre än i många andra länder i
Europa.
Bland de arbetslösa är det två grupper som har särskilt svårt att få
ett arbete: ungdomar som söker sitt första jobb och invandrare som
inte har lyckats få in en fot på den svenska arbetsmarknaden. Det finns
de som har sökt hundratals jobb, utan att ens bli kallade till en enda
intervju. Men de flesta som studerat vid högskola eller universitet har
lättare att få arbete. Så är det också för elever som valt yrkesinriktad ut-
bildning på gymnasiet.
Det finns människor med utländsk högskoleutbildning, till exempel
läkare, ingenjörer och journalister, som går arbetslösa eller jobbar med
enkla arbeten som inte är anpassade till deras utbildningsnivå. Sverige
förlorar mycket på att deras utbildningar inte tas till vara.
Dold arbetslöshet
Enligt statistiken är man arbetslös först när man anmäler till arbetsför-
medlingen att man söker ett arbete. De som inte bryr sig om att gå till
arbetsförmedlingen kallas dolt arbetslösa. Det kan vara sådana som inte
tror att det finns något arbete som de klarar av att utföra. Eller sådana
som inte tycker att det är lönt att söka arbete, eftersom det ändå inte
finns några lediga jobb på orten där de bor. Några är helt enkelt inte
intresserade av att arbeta.
Till den dolda arbetslösheten räknas ibland också personer som får
sin sysselsättning ordnad av staten genom vad som kallas arbetsmark-
nadspolitiska åtgärder. Åtgärderna kan bestå i att den arbetslöse får vi-
dareutbildning. Arbetsgivare kan få bidrag av staten för att ge arbete åt
arbetslösa, och olika projekt kan startas för att arbetslösa ska få något
att "sysselsätta" sig med. Ibland används ordet sysselsättning som sy-
nonym till arbete. Frågan är om det är samma sak.
244
. --
Arbetsförmedlingen ska
underlätta för både arbets-
1. Leta upp en platsannons för ett arbete som du skulle sökande och arbetsgivare.
vilja ha. Skriv en platsansökan där du presenterar dig Det görs bland annat med
hjälp av en databas med
själv och dina meriter. Titta gärna på Arbetsmark-
lediga jobb.
nadsstyrelsens hemsida. Där kan man få hjälp med
allt som behövs för att söka arbete.
..
2. Hur hög är arbetslösheten i din kommun? Ar den högre
eller lägre än riksgenomsnittet? Vilka kan orsakerna
vara?
Diskutera
1. Varför betraktas arbetslöshet som någonting skadligt
och ont? Kan det inte vara ganska skönt att slippa
arbeta?
2. Ibland sägs det i debatten att äldre människor borde
förtidspensioneras för att de unga ska slippa gå
..
arbetslösa. Ar det en bra metod för att minska
ungdomsarbetslösheten?
245
Arbete och näringsliv Arbetet och samhället
••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••
•
•••
•
•
•
•
•
Arbete och näringsliv - Viktiga ord ••
• •
• AD - arbetsdomstolen, dömer i tvister mellan arbetsgivare och •
••• •
•
•
•• arbetstagare •
•
• LAS - lagen om anställningsskydd , arbetsgivaren kan inte anställa •
•
• ••
• och avskeda människor hur som helst •
• ••
•
• •
• LO - Landsorgan isationen, arbetarnas centralorganisation •
••• •
•
•
• MBL - medbestämmandelagen, ger de anställda vissa möjligheter •
• •
•
• att påverka sin arbetsplats ••
•
• ••
• SACO - Sveriges Akademikers Centralorganisation, akademikernas ••
•
• fackförening •
• •
••• Svenskt Näringsliv är arbetsgivarnas stora centralorganisation
•
•
•
• • •
•
•
• TCO - Tjänstemännens Centralorganisation , är tjänstemännens ••
•
• centrala organisation
••
• ••
•
• VD - verkställande direktör, är högste chefen i stora företag •
•• •
•
•• JämO - Jämställdhetsombudsmannen, arbetar för att ingen ska
•
•
•• •
•
• diskrimineras på grund av sitt kön ••
•
•
• ••
• lockout - arbetsgivarna stänger arbetarna ute från arbetet, motsva- ••
•
• rar arbetarnas stridsåtgärd , strejk •
•• •
•
•• strejk - arbetarna vägrar att gå t ill arbetet, detta för att till exempel •
•
•• •
•
• försöka tvinga fram högre löner eller andra förmåner ••
•
•
• ••
• •
•
• •••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••
246
Sveriges näringsliv
90 90
80 80
70 70
60 60
50 50
40 40
30 30
20 20
10 10
0
1860 1880 1900 1920 1940 1960 1980 2000
247
Arbete och näringsliv Sveriges näringsliv
Transport
Byggnadsverksamhet
Service
Industri
Källa: Svenskt
0 100 000 200 000 300 000 400 000 500 000 600 000 näringsliv
248
Arbete och näringsliv Sveriges näringsliv
Olivskörd i Spanien. En stor del av arbetet måste göras för hand. Det blir svårt för EU-länder att konkurrera med
låglöneländer som Tunisien. Därför ger EU stöd till bönderna och sätter upp tullar mot omgivningen.
Arbete och näringsliv Sveriges näringsliv
gemensamt höga tullar mot andra länder och betalar stöd till de egna
bönderna. Jordbruksstöden och tullarna hindrar konkurrens och gör
maten dyrare i Europa än den skulle behöva vara. Dessutom gör det
att moderniseringen av jordbruken går långsamt. Jordbrukarna får till-
räckligt betalt ändå.
I alla EU-länder är regeringarna överens om att jordbruksstöden
ocl1 tullarna bör sänkas kraftigt. Då skulle de europeiska bönderna få
konkurrera med övriga världens jordbrukare. De europeiska bönderna
skulle få mindre betalt för sina produkter, och många mindre jordbruk
skulle tvingas lägga ner. Därför protesterar bönderna.
251
Arbete och näringsliv Sveriges näringsliv
253
Arbete och näringsliv Sveriges näringsliv
4. Verkstadsindustrin
Verktyg, datorer, bilar, maskiner, hushållsapparater, reaktorer och fartyg
tillverkas alla inom det som kallas tillverkningsindustrin. Fabrikerna
använder främst metaller för att producera färdiga varor.
Nästan hälften av alla de svenska industriarbetarna finns inom till-
verkningsindustrin. Flera av de största och mest kända svenska företagen
är verkstadsindustrier. Några exempel är Volvo Lastvagnar, Saab-Scania,
ABB, Electrolux, Sl(F, Sandvik, Atlas Copco, Ericsson, och Alfa Laval.
254
Arbete och näringsliv Sveriges näringsliv
255
På ett snabbmatställe får
man sin lunch serverad
inom några m inuter. 5. Tjänstesektorn
Kan snabbmatställen
servera nyttig mat?
Mer än en halv miljon människor arbetar i affärer, på hotell och restau-
ranger. Antalet anställda inom handeln har varit i stort sett oförändrat
under många år. Hotell och restauranger däremot, blir allt fler.
På 1970- och 80-talen byggdes så många hotell i Sverige, att anta-
let hotellrum fördubblades. Så många hotell behövdes inte och många
fick svårt att klara sig. Under 90-talet var det därför många hotell som
specialiserade sig på olika sätt. De skaffade sig stora konferensanlägg-
ningar och relaxavdelningar, ofta inriktade mot företag som ville ge
medarbetarna möjlighet att kombinera konferenser med avkoppling.
Att hotell- och restaurangbranschen gått framåt beror också på en
förändring i samhället. Förr åt de flesta människor gemensam middag
hemma och hade med sig matlåda till lunchrasten på jobbet. Nu äter
många som arbetar minst ett mål mat om dagen på restaurang. I en del
familjer äter man nästan aldrig en gemensam måltid.
Snabbmaten har blivit allt vanligare. På sjuttiotalet kunde man välja
mellan kokt eller grillad korv vid en korvkiosk. Numera finns ett stort
utbud av snabbmat, som hamburgare, kebab, pizza, smörgåsar, wok, sushi
och tacos. Den utvecklingen har vi tagit över från USA. Där är ungefär
l1alva befolkningen överviktig i dag. Är Sverige på väg åt samma håll?
256
Arbete och näringsliv Sveriges näringsliv
Andra serviceyrken
Till tjänstesektorn räknas alla serviceyrken, både privata och kommunala.
Där finns till exempel försäkringsbolag, sjukhus, banker, förskolor och
affärer. Tjänstesektorn har ökat starkt från slutet av andra världskriget
till i dag. Då var Sverige ett industrisamhälle. Nu är tjänstesektorn störst.
Det är den offentliga sektorn, stat, landsting och kommun, som har
ökat allra mest. Den verksamheten betalas med skattepengar. Länge
ökade skatteinkomsterna och den offentliga sektorn fick mer pengar.
Sjukhusen blev större och fick mer personal. Alla fick gå i skolan i minst
nio år och skolorna kunde anställa fler vuxna, exempelvis som skolvär-
dar, kuratorer och elevassistenter. Gymnasieskolan byggdes ut. Barnom-
sorgen växte och alla sexåringar fick rätt till gratis förskola.
De senaste åren har den offentliga sektorn minskat något. En del
offentliga tjänster inom till exempel äldrevård, sjukvård och skolor, har
privatiserats. Andra privata tjänsteföretag har vuxit i antal och storlek.
Exempel är banker, försäkringsbolag, reklambyråer, turistverksamhet,
affärer, frisörsalonger, bilskolor och IT-företag.
257
Arbete och näringsliv Sveriges näringsliv
258
Arbete och näringsliv Sveriges näringsliv
1 .
1·
, I
..,~' i .
I
i
•
••
'!.
-t,'
·,~
..
'1
'
. ,,:'
I
I I I
-
•
L o -
..
.
Arbete och näringsliv Sveriges näringsliv
260
Arbete och näringsliv Sveriges näringsliv
Diskutera
1. Vilka företag och delar av näringslivet anser ni ska
ägas av stat, landsting och kommuner? Vilka ska vara
privata?
2. Borde staten sälja ut sin skog och sina skogsindustrier?
Vad talar för och emot?
3. Vad anser ni om Gnosjöföretagarens påståenden på
förra sidan?
4. Inte många svenskar hade mobiltelefon i början av
1990-talet. Nu är det mer ovanligt att någon inte har
en mobil. Fundera över vilka förändringar mobiltele-
fonen har inneburit privat och inom näringslivet.
5. Hur ser framtiden ut för svenskt näringsliv? Hur
försörjer vi oss om femtio år? Vad bör göras för att
Sverige ska vara ett bra land i framtiden?
261
Arbete och näringsliv Sveriges näringsliv
Så börja med att ställa frågorna, vad ska företaget producera och
erbjuda? På vilka sätt är min/vår produkt bättre än de som finns på
marknaden? Har du besvarat dessa frågor så finns en bra grund till din
företagsbeskrivning om företaget skulle behöva få pengar utifrån och
måste skriva en full affärsplan i framtiden.
263
Arbete och näringsliv Sveriges näringsliv
- Även vinst och lön är två helt olika saker. Det är ju två helt olika saker.
Utan vinst blir det ingen lön. Och på lönen betalar företaget ungefär
30 procent i arbetsgivaravgift till staten. Och av lönen får du betala skatt.
Sätt igång!
- När du/ni besvarat de fem frågorna så finns allt som behövs för att
klara det första året men framför allt finns nu en ordentlig handlingsplan
som gör det möjligt att börja arbeta mot företagets mål. Uppdatera hela
tiden planen under det första året så kommer den snart att innehålla all
information som behövs för att skriva en fullständig affärsplan när det
behövs.
- På internet finns flera olika forum med temat starta eget. Där kan man
träffa andra som har eller tänker starta företag, få tips och goda råd och
möjlighet att ställa frågor och diskutera.
264
IKEA är ett exempel på ett företag som startades i liten skala. Som 17 -åring började
Ingvar Kamprad tillverka möbler i en källare i Småland. Nu finns IKEA över hela världen.
Diskutera
1. Skulle du själv kunna tänka dig att starta ett eget
företag i framtiden? Varför/varför inte?
2. Vilka är fördelarna och nackdelarna med att driva ett
eget företag?
3. Varför har IKEA lyckats?
4. Vad finns det för möjligheter och risker för företag att
växa snabbt?
265
Arbete och näringsliv Sveriges näringsliv
Svenska uppfinningar
Här är några uppfinningar som svenskar gjort och som lett till stora
företag och produkter som säljs över hela världen:
• John Ericsson uppfann propellern 1837
• Alfred Nobel uppfann dynamiten 1865 ,
• Johan Johansson uppfann skiftnyckeln 1892
• Sven Vingquist uppfann kullagret 1907
• Gideon Sundbäck uppfann blixtlåset 1913
• Erik Wallenberg uppfann tetraförpackningen 1944
~.
'O '
0
-_,
.J
Diskutera
1. Vad användes innan de här uppfinningarna gjordes?
2. Vilka företag gav de upphov till?
3. Vilka svenskar finns det i dag som har gjort revolu-
tionerande uppfinningar?
266
Arbete och näringsliv Sveriges näringsliv
Anders Wilhelmsson uppfann Håkan Lans uppfann färggrafik för datorer 1981 och
en enkel engångstoalett för de satellitnavigeringssystem för flygplan och fartyg 1992.
2,6 miljarder människor som
saknar tillgång till toalett.
••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••
•
•
• • ••
• Sveriges näringsliv - Viktiga ord
• •
• •
• •
•• näringsliv - företag som tillverkar varor eller erbjuder tjänster som •
•
• •
• man säljer och köper •
•••
•
•
offentlig sektor - staten, kommunerna och landstingen •
•••
•
•
industrisamhälle - ett land där industrin betyder mest för ekonomin •
•
• ••
•
• ••
jordbrukssamhälle - ett land där de flesta arbetar inom jordbruket
•
•
• •••
• tjänstesamhälle - ett samhälle där de flesta arbetar med service •
• •
• som till exempel sjukhus, banker, affärer och restauranger. Bara en •
• •
• •
••• liten del av befolkningen arbetar inom jordbruk och fiske •
•
•
•• tullar - avgifter på importerade varor som länder tar ut för att
•
•
•• •••
• skydda sitt eget jordbruk eller sin industri från konkurrens från
•
•• ••
andra länder
•
• •••
• tullunion - Flera länder går samman. De tar inga tullar av varandra •
• •
•• men länder utanför unionen måste betala tull om de vill sälja varor •
•
• •
• inom unionen. EU är en sådan tullunion •
•• •
•
•
••• tillverkningsindustri - förädlar råvaror, framför allt metall, trä och •
•
•• plast, till färdiga produkter, till exempel bilar, dammsugare, verktyg ••
• •
•
• eller möbler ••
•
•
• •
•• •••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••
267
1. Näringsliv i förändring 5. Rättvisa löner?
Hur har Sveriges näringsliv förändrats under de Fundera mer över diagrammet på s . 217. Vad är
senaste hundra åren? Vilka branscher har mins- rättvisa löner? Vilka löneskillnader speglar köns-
kat/försvunnit? Vilka har ökat/kommit till? Hur har rollerna? Vilka löneskillnader speglar status och
förhållandena för de anställda förändrats inom tradition? Vilka andra förklaringar kan det finnas
de olika sektorerna? Är alla förändringar till det till löneskillnaderna?
bättre, eller finns det något som har blivit sämre? Ska lönerna för somliga arbeten förändras?
Ska marknaden bestämma, eller finns det annat
som bör spela in? Är det bra med individuell
2. Ortens näringsliv lönesättning, eller ska alla med samma arbete
Kartlägg näringslivet på den ort där ni bor. Vilka ha samma lön?
är de viktigaste privata, kommunala och statliga Ska ungdomar som är nya på arbetsmarkna-
företagen? Vad och hur mycket produceras? Hur den ha samma lön som äldre mer erfarna? Ska
många anställda finns? det finnas särskilda ungdomslöner som är lägre
I vilken grad har offentlig verksamhet övertagits för att hjälpa ungdomar att få jobb och skaffa sig
av privata företag? Hur har orten utvecklats, och erfarenhet?
hur ser framtiden ut? Vad gör de lokala politikerna
för att gynna näringslivet?
6. Vad är rättvis lön?
Lönesättningen är en svår och viktig fråga. I sam-
3. De tekniska branscherna hället pågår ständigt en kamp om löner - mellan
Välj ett av följande fyra områden: olika yrkesgrupper och mellan individer. Vem ska
- skogsbruket och skogsindustrin ha hög lön? Vem ska ha låg lön? Ska man belönas
- gruvindustrin efter hur bra man presterar på jobbet?
- järn- och stålindustrin En del arbeten är tråkiga och sliter ut kroppen.
- verkstadsindustrin Andra ger stimulans och livsinnehåll hela livet. Hur
ska det vägas in?
Hur ser historien ut? Hur har utvecklingen varit Hur ser lönesättningen ut i dag? Bör den
fram till i dag? När, var och varför har näringsgre- ändras? I så fall hur?
nen utvecklats så som den har gjort?
Vart tar produkterna vägen? Hur är situationen
i dag och i framtiden? Vad betyder näringen för 7. Att vara arbetsgivare
ekonomin på olika orter? Vad betyder näringen Intervjua en eller flera arbetsgivare, företagare.
för landets ekonomi , för sysselsättningen och för Hur är det att vara arbetsgivare i Sverige i dag?
Sveriges totala export? Hur ser de på facken? Sjukskrivningarna? Vilka
är de största problemen, nackdelarna? Vad är
det som gör jobbet kul och meningsfullt? Vad
4. Arbetar vi för mycket eller för lite? borde politikerna göra för att vi ska få fler och
Hur många timmar per vecka arbetar folk i snitt? starkare företag?
Hur många dagar av året? Olika grupper och per- Vad anser du om företagarnas åsikter och
soner arbetar olika mycket. Hur är det med chefer? önskemål? Behöver vi företag och företagare över-
Egenföretagare? Småbarnsföräldrar? huvudtaget i framtidens Sverige?
Hur har arbetstiden förändrats under 1900-
talets början? Bör vi arbeta mer eller mindre?
8. Skolan - din arbetsplats
Vilka möjligheter till medbestämmande och på-
verkan på arbetsmiljön har eleverna på gymnasie-
skolan? Vad säger skolpolitikerna, skolledningen,
lärarna, eleverna?
268
Hur långt bör medbestämmandet sträcka sig? 1 O. Svenskar i IT-branschen
Bör eleverna ha inflytande över schemaläggning, Ta reda på vilka uppfinningar och lösningar
inredning, val av läromedel, lärartillsättningar, ord- svenskar gjort när det gäller datorspel, mobilte-
ningsregler, undervisningsmetoder, hur resurserna lefoni och annat inom IT-området.
fördelas inom skolan? Hur borde det vara i skolan? Vem skapade Skype och vad har det betytt?
Vilka insatser har svenska personer och före-
tag gjort när det gäller att utveckla mobiltelefonen
9. Jämställdhet i verkligheten
och mobilsystem?
Inom vilka yrken råder kvinno- respektive mans- Vilka kända datorspel har skapats i Sverige?
dominans? Varför har det blivit så? Vilka möj-
ligheter har kvinnorna i praktiken att konkurrera 11. Starta eget
med männen om ledande positioner i näringsliv
Starta ett tänkt företag med hjälp av de råd som
och offentlig sektor? Är kvotering av kvinnor till
Fredrik ger på sidorna 262-264. Arbeta tillsam-
chefstjänster en bra metod? Kvinnor tjänar i ge-
mans eller i grupper. Börja med att tänka ut en pro-
nomsnitt 80 procent av männens löner om de
dukt eller tjänst som ni tycker saknas, eller som ni
har samma utbildning. Varför är det så? Vad kan
tycker att ni kan göra på ett bättre/effektivare sätt.
man göra åt det?
269
Ekonomi
- ...
•
-1 -
--
Vad är ekonomi?
"Det är synd att det är så mycket månad kvar i slutet av pengarna", säger
man ibland lite skämtsamt. Men den som verkligen lever så klarar sig
nog inte särskilt bra i livet.
Vi måste hushålla med våra pengar för att få dem att räcka till. Det
grekiska ordet ekonomi betyder just hushållning. Precis som den en-
skilda människan måste företagen, kommunerna och staten hantera
ekonomin så klokt som möjligt. Men det finns många åsikter om vad
som är klokt, på kort och på lång sikt.
Ibland måste ett företag skära ner sin verksamhet och kanske säga
upp personal för att överleva. En annan period gäller det att investera
och bygga ut verksamheten på ett sätt som man tror kommer att ut-
veckla företaget.
Kommunpolitikerna måste bestämma skattenivån och besluta
om vad skattepengarna ska användas till. Om utgifterna är större än
inkomsterna, måste även politikerna spara och skära ner på verk-
saml1eterna. Varje nedskärning drabbar någon, och många blir arga
och besvikna. Det är fråga om svåra och viktiga beslut som påverkar
människors vardag och framtid. Samhällsekonomi, eller nationaleko-
nomi, handlar alltså om det som utgör grunden för vårt dagliga liv i
dag och i morgon.
Vi lever i en demokrati, vilket betyder att det är vi alla som bestäm-
mer om hur samhället ska formas. Vi måste ta ställning till en massa
frågor, exempelvis följande: Ska vi främst tänka på oss själva och
ordna det så att just vi kan skaffa oss så mycket konsumtionsvaror som
möjligt och kanske åka på semester utomlands? Eller är det vik-
tigare att satsa på den offentliga sektor11, det vill säga på bättre
sjukvård, skola, vägar och järnvägar och annat sådant som hör till det
gemensamma?
Vid varje politiskt val väljer vi representanter som vi tror kommer
att förverkliga det vi vill. Det är visserligen politikerna som styr, men
det är väljarna som på valdagen bestämmer över hur allt ska bli. Den
politiska debatten sysslar i stor utsträckning med ekonomiska frågor,
och åsikterna skiljer sig mycket tydligt.
274
Ekonomi Vad är ekonomi?
Offentlig sektor
• •• •• •
ffffff
- -Aibetskraft=_...,
i;;;;;;;;;;:::Betaloiog1= :;;::::
Företag
= ~aror: oc_b tjänste
Hushåll
0
~l"ö~ ~·~
~<),.
.
~
'V
,;
:!'
«:·Q
0 -g3 :r
ro
r+
.S,l.)
0)
ro
.....
S,l.)
~
::::,
g
0
~ ~ ::::, ::::,
co co
Banker
Ekonomi är som navet i ett hjul, det centrum kring vilket allt kret-
sar, och det finns alla skäl till att åtminstone lära sig grunderna i ett så
väsentligt ämne.
275
Ekonomi Vad är ekonomi?
De tre huvudfrågorna
Man brukar säga att samhällsekonomin handlar om tre huvudfrågor:
~
:1
•
- ~
276
Ekonomi Vad är ekonomi?
Produktionsfaktorerna
För att producera varor eller tjänster behövs fabriker, maskiner, verk-
tyg, kontor och andra lokaler samt duktiga personer som gör jobben.
Ekonomerna brukar tala om tre produktionsfaktorer:
Råvaror
Råvaror, eller naturtillgångar, är exempelvis jordbruksmark, skog, vat-
tenfall, olja och mineraltillgångar som kol, järn eller koppar.
Realkapital
Med realkapital menas byggnader, datorer, maskiner, tågvagnar, lyft-
kranar och annat som behövs för produktionen.
Arbetskraft
Arbetskraften är de personer som kan producera de varor och tjänster
som företag vill erbjuda kunderna.
Ibland nämner man en fjärde produktionsfaktor, nämligen kun-
skaper - "know-how" - som krävs för ett bra resultat. Men egentligen
ingår know-how i begreppet arbetskraft. Det är ju människor som har
de kunskaper och den skicklighet som man efterfrågar. Vissa arbeten
är enkla och kräver inga specifika kunskaper, medan exempelvis en
cancerforskare måste ha omfattande kunskaper och speciell förmåga
för att bli framgångsrik.
277
Marknadsekonomins
osynliga hand
Vad är marknadsekonomi?
Det ekonomiska system som Sverige har i dag kallas för marknadseko-
nomi. Systemet kan liknas vid en marknad, där producenterna och kon-
sumenterna bestämmer. Den vara som ingen vill köpa tillverkas snart
inte längre. Den vara som många vill köpa kommer att tillverkas i allt
fler exemplar. Man kan säga att vi konsumenter "röstar med plånboken':
278
Ekonomi Marknadsekonomins osynliga hand
279
Ekonomi Marknadsekonomins osynliga hand
Sedan gammalt brukar man säga att vad som ska produceras i ett
land, och till vilket pris produkterna säljs, styrs som av "en osynlig hand':
Det är marknadens olika aktörer, marknadskrafterna, som tillsammans
utgör denna osynliga hand. Men som vi senare ska se är ingen mark-
nadsekonomi så renodlad. I verkligheten finns också andra händer som
påverkar och styr.
Investeringar
Kringlans ägare har gjort en del investeringar som visserligen har inne-
burit stora kostnader men som också har påverkat intäkterna på ett
positivt sätt.
l(afeet ligger vackert nere vid ån. Därför har man byggt en stor
uteservering, som är fullsatt under varma och soliga dagar. Ägaren har
också satsat på att göra kafeet så inbjudande som möjligt med bekväma
stolar och snygg inredning. Personalen är välutbildad och alla är snabba
280
Ett företag som Hallsta-
viks pappersbruk gör
och vänliga mot kunderna. Dessutom satsar IZringlan sitt yttersta på att väldiga investeringar i
lokaler och maskiner.
kanelbullarna, liksom tårtorna och de andra bakverken, ska vara så väl-
gjorda och smakliga som möjligt. "Högsta möjliga kvalitet" är slagordet.
Allt detta uppskattas av kunderna, också av dem som vet att Kringlans
priser är något högre än hos konkurrenterna. Kringlan har en stark ställ-
ning jämfört med övriga konkurrenter på orten.
IZringlan har dessutom investerat i en modern elektronisk ugn och en
maskin som utför en stor del av det arbete som bagarna tidigare gjorde
för hand. Följden har blivit dels att produktiviteten ökat kraftigt, dels
att kanelbullarna produceras till betydligt lägre kostnader än tidigare.
(Med produktivitet menas produktion per insatt arbetstimme.) Men
ägaren vill inte sänka priserna. I stället vill han kunna utnyttja vinsten
till att betala av på sina lån.
281
Ekonomi Marknadsekonomins osynliga hand
.J·•:......._•.....- _'I
282
Ekonomi Marknadsekonomins osynliga hand
den stora luren. Hur många köper en sådan telefon i dag? Priset spelar
ingen roll, knappt någon vill köpa - hur billig telefonen än kunde bli.
Efterfrågan på den sortens telefoner sjönk kraftigt på några få år. Många
producenter fick lägga ner eller börja producera mobiltelefoner i stället.
För inte så länge sedan fanns inga digitala kameror. I stället hade man
film i kameran och gick till kamerabutiken för att få filmen framkallad
ocl1 kopierad. Amerikanska Kodak var världens största filmproducent.
Företaget var mycket lönsamt och allt såg tryggt ut för framtiden. Men
så kom den digitala tekniken. Och l( odak föll samman som ett korthus.
I dag är så gott som alla kameror digitala. Det finns nästan ingen efter-
frågan längre på kameror för film eller på film. Men det var inte bris-
tande efterfrågan på kameror i sig som var kraften bakom förändringen.
Det var utbudet av det nya som kastade den gamla tekniken över ända.
283
Ekonomi Marknadsekonomins osynliga hand
Andra marknader
I en marknadsekonomi är det inte bara på varumarknaden som priserna
bestäms på det sätt som vi tidigare beskrev. På aktiemarknaden, börsen
i Stockholm, bestäms varje dag priserna på tusentals företag. Också
nivån på bankernas utlåningsränta, respektive den ränta man får på sitt
sparande, avgörs i samspelet mellan säljare och köpare, även om staten
är med och styr på olika sätt. Elpriserna varierar också beroende på hur
producenter och konsumenter agerar.
Vilket värde ska svenska kronan ha gentemot dollar, euro och andra
valutor? Ibland kan vi få en oväntat bra kurs när vi åker på semester
utomlands. Men veckan därpå har kanske kronkursen fallit betydligt.
Kronan har försvagats, säger man. Valutakurserna sätts varken av Sveri-
ges regering eller av Riksbanken. Det är den internationella fria mark-
nadens aktörer som avgör valutakurserna.
Arbetsmarknaden fungerar däremot på lite annorlunda sätt. Visst
kan den anställde ibland förhandla sig till högre lön och bättre arbets-
villkor. Men för stora grupper förhandlas lönerna fram av arbetsgivar-
nas och de anställdas organisationer. Under senare år har utvecklingen
gått mot större inslag av individuell lönesättning. Bristen på läkare har
till exempel gjort att vissa läkare kunnat förhandla sig till mycket goda
villkor. Utbudet av läkare i Sverige är nämligen för litet och efterfrågan
för stark. Det gäller särskilt på mindre orter. De flesta läkare vill arbeta
i större städer och på sjukhus där det finns skickliga specialister och
forskare, som exempelvis på universitetssjukhuset i Uppsala.
284
Ekonomi Marknadsekonomins osynliga hand
Monopol
Monopol innebär att bara ett företag säljer en viss sorts produkter. Ett
exempel på detta är Systembolaget, som ensamt får köpa alkohol av in-
hemska och utländska producenter och sälja varorna i Sverige.
Systembolaget är ett statligt monopol, som alltså ägs av svenska
staten. Företaget är noga styrt av konkurrenslagar och statliga beslut,
som exempelvis skatter på öl, vin och sprit. Konkurrensverket är den
myndighet som har till uppgift att kontrollera marknaden och se till att
konkurrensen fungerar fritt och rättvist på alla områden.
Svenska Spel är också ett statligt företag med monopolställning. Det
har i uppdrag att anordna spel och lotterier efter tillstånd av regeringen.
Svenska Spel ska vara ett ansvarsfullt och trovärdigt alternativ till illegal
spelverksamhet. Företaget erbjuder sportspel, nummerspel och lotter i
butik, på internet och i mobiltelefonen. Man har också fyra internatio-
nella kasinon: i Stockholm, Göteborg, Malmö och Sundsvall.
Verksamheten är upplagd så att bara ett fåtal spelare lyckas få stora
vinster på lotto, tips, eller vid spelborden på kasinot. Den stora majori-
teten förlorar sina satsade pengar och skapar på så sätt de miljardvinster
som Svenska Spel visar upp varje år. Åtskilliga miljoner av vinstpengarna
går till idrotten, men i princip går företagets vinst till staten.
Systembolagets och Svenska Spels monopol är beslutade av politi-
kerna i regering och riksdag. Hittills har det varit en tämligen bred enig-
het om att de två monopolen ska få fortsätta som de nu gör.
Men många är ändå kritiska till monopolen och vill avskaffa dem
helt. IZritiken riktas speciellt mot Systembolaget. Man menar att mark-
naden borde öppnas och fungera ungefär som i de flesta andra länder,
exempelvis Danmark och Tyskland. Där får alkohol säljas fritt i vanliga
livsmedelsbutiker och priserna är naturligt nog betydligt lägre, trots att
också dessa länder har särskilda skatter på alkohol.
286
Ekonomi Marknadsekonomins osynliga hand
Karteller
Om flera företag beslutar att hålla ett högre pris än marknadens jäm-
viktspris, talar man om en kartell. I tysthet kommer företagen överens
om ett gemensamt pris för att hålla priset uppe och få större intäkter.
Kartellen kan också fungera så att man turas om att ta hand om stora
affärer. De flesta länder har förbud mot karteller, men i praktiken är det
svårt att upptäcka och bekämpa dem.
I industrialismens barndom var det särskilt vanligt med kartellbild-
ningar. Effekterna blev att företagen gjorde stora vinster, men i det långa
loppet drabbade kartellerna hela ekonomin och gjorde alla till förlorare.
Oligopol
Oligopol är ett sorts mellanting mellan monopol och fri konkurrens
och kan uppstå på en marknad där det är få företag som konkurrerar.
Ett sådant område utgör bensinmarknaden i Sverige. Ett fåtal företag
konkurrerar om att sälja bensin till bilisterna. Bland de största bensin-
bolagen finns Statoil, OK/ Q8, Preem, Shell och Jet. Om ett bolag höjer
eller sänker priset skyndar de andra att följa efter.
På vissa områden kan det finnas så få företag som konkurrerar, att
det blir lockande att bilda en kartell.
Ekonomi Marknadsekonomins osynliga hand
288
RE
REA REA
Marknadsekonomi - en sammanfattning
Begreppet marknadsekonomi kan sammanfattas på följande sätt: Mark-
nadsekonomi är ett ekonomiskt system där företag och enskilda personer
fritt kan framställa, sälja och köpa varor och tjänster - utan att staten eller
någon annan lägger sig i. Vad som tillverkas, hur mycket varorna kostar
och hur mycket de anställda får i lön styrs av efterfrågan och utbud på
marknaden. Efterfrågan innebär att någon vill köpa en vara eller tjänst,
och utbud betyder att det finns varor och tjänster som någon vill sälja.
Priset blir högre om många vill köpa en vara som det är ont om. Det
blir lägre om få vill köpa en vara som det finns gott om. På samma sätt
kan man få högre lön när det är brist på personal och lägre lön om det
finns många arbetslösa som vill ha samma arbete.
Företagen tävlar med varandra dels genom priset, dels genom att er-
bjuda nya sorters varor och tjänster. I en marknadsekonomi bör handeln
mellan länder vara fri, utan tull på varor. Eftersom företagen tävlar med
varandra blir de effektiva. Det innebär att konsumenterna får fördelen
av allt bättre produkter till låga priser.
USA och andra västländer hyllar marknadsekonomin, men inget
land har en ren marknadsekonomi. Svenska staten gör starka ingrepp
i medborgarnas ekonomi med hjälp av skatter, gratis utbildning, pen-
sioner och barnbidrag. Staten har också hand om försvaret, rättsvä-
sendet och en stor del av kommunikationssystemen. Man kan säga att
marknadsekonomin har inslag av planekonomi. På liknande sätt är det
också på andra håll.
Efter andra världskriget fram till i dag har marknadsekonomin segrat
nästan överallt i världen. De allra flesta länder är i grunden marknads-
ekonomier.
289
Ekonomi Marknadsekonomins osynliga hand
Diskutera
1 Finns den osynliga handen i verkligheten?
2. Varför finns inga perfekta marknader i dag?
3. Hur skulle Sverige förändras om vi hade marknads-
ekonomi på alla samhällsområden?
290
Planekonomi
I en planekonomi äger staten alla industrier och andra företag, alla jord-
bruk och all mark. En statlig myndighet gör upp en plan för exempelvis
fem år, där det anges vad och hur mycket varje företag ska producera och
hur många anställda som företagen ska ha. Staten bestämmer också vad
varorna och tjänsterna ska kosta och hur mycket de anställda ska få i lön.
Planekonomi har funnits i socialistiska eller kommunistiska länder,
som Sovjetunionen ocl1 Kina. Enligt både socialister och kommunister
borde planekonomin leda till minskade skillnader mellan rika och fat-
tiga och att inga människor blir arbetslösa.
I verkligheten har det visat sig att i en planekonomi blir produktio-
nen ineffektiv, vilket resulterar i felsatsningar och brist på varor. Cen-
trala myndigheter kan omöjligt i detalj planera de miljoner produkter
som behövs i ett helt land. Det sker misstag, man beställer för mycket
och för lite och av dålig kvalitet. I en planekonomi har producenterna
Den amerikanske
svagt intresse av att förbättra produkterna.
basketstjärnan Dennis
I dag finns inget land med renodlad planekonomi, utom möjligen Rodman har gjort sig
Nordkorea. till vän med Nordkoreas
diktator Kim Jong-Un .
- --- - - ---- - - - - -- -
Ekonomi Planekonomi
1. . . .
I q;;,,,
- • .. - ..•1---
Revolutionsledaren
Lenin håller tal.
Särskilt efter det att Josef Stalin blivit ensam diktator i Sovjetunio-
nen gjorde man upp femårsplaner för industrin och jordbruket. I dessa
planer bestämdes vad som skulle produceras, och var och till vilket pris
produkterna skulle säljas. Allt reglerades i minsta detalj och på papperet
såg det förträffligt ut. Alla basvaror som folket behövde skulle erbjudas
i överflöd, till ett lågt pris. Också bra bostäder skulle byggas så att de
räckte för allas behov. Ingen skulle vara arbetslös, och allt som produ-
cerades skulle fördelas rättvist. Även kvinnornas arbetskraft behövdes.
De fick i princip samma rättigheter som män.
Stalin ville snabbt bygga upp en stark och modern krigsorganisa-
tion. Därför satsade han på att öka gruvbrytningen och på att bygga
ut järn- och stålverken. Snart strömmade ammunition, kanoner och
andra vapen liksom stridsvagnar ut från nybyggda, stora fabriker. Men
också lastmaskiner, lok, bilar, jordbruksmaskiner och annat för fredlig
användning producerades i ökande takt.
Allt följde de uppgjorda femårsplanerna, och i många stycken såg den
statliga styrningen ut att vara effektiv. Livsmedel och bostäder skulle snart
erbjudas arbetarna till mycket låga kostnader, trodde man. Omvärlden
följde spänt vad som skedde i Sovjetunionen, och många blev entusi-
astiska. I Sverige fick ett kommunistparti snabbt ökat antal anhängare,
och många trodde att Sverige snart skulle följa i Sovjetunionens spår.
För att lyfta Sovjetunionen och folket på alla plan gjordes stora
satsningar på grundutbildning för alla, samt på högre utbildning och
forskning. Sovjetunionen skulle passera USA och andra västländer i
industriproduktion och välstånd. Det trodde de sovjetiska ledarna och
det såg ut som om de kanske skulle få rätt. Men omvärlden såg inte allt
som hände i Stalins rike.
293
Ekonomi Planekonomi
294
Ekonomi Planekonomi
• •
•
•
•
t
•
• ... I
•
'
,
Ekonomi Planekonomi
började växa fram. Namnet Ryssland återtogs och flera lydstater, som
ingått i Sovjetunionen, blev självständiga stater, bland andra Ukraina
och Vitryssland.
I dag är Ryssland i allt väsentligt en marknadsekonomi. Landet är
också formellt en demokrati med fria val, yttrandefrihet etc. Men i prak-
tiken finns begränsningar i det demokratiska systemet, och rester av det
diktatoriska sättet att leda landet finns på olika sätt kvar.
Jo
;i"-.
·~
~
.r, ..,,.,11
" 11
'.
..
297
Ekonomi Planekonomi
298
De som efterträdde Mao som ledare
för kommunistpartiet har efter hand ge-
nomfört liberaliseringar, som i grunden har
förändrat ekonomin och livet för kineserna.
En välmående medelklass har vuxit fram.
l(ommunistpartiet har fortfarande
makten i landet, och friheten är på många
sätt starkt begränsad. Men det ekonomiska
livet har inom vissa ramar blivit i det när-
maste fritt och av marknadsekonomisk
art. Staten styr inte längre över vad som
ska produceras. Det får företagarna sköta '
själva, och de blir ofta mycket förmögna.
Man kan beskriva det kinesiska syste-
'
met som statskapitalism. Staten och par-
tiet har visserligen stenhård kontroll över
medborgarna, men man låter ekonomin
blomma fritt inom bestämda gränser. Detta
gynnar inte bara företagarna utan ger också
staten stora intäkter.
Resultatet av detta är en ekonomisk
blomstring som världen inte tidigare sett
maken till. I dag produceras en stor del av
våra kläder, sportutrustningar, borrmaski-
ner samt delar till mobiltelefoner och andra
tekniskt avancerade produkter i IZina. Kom-
I
muniststaten har blivit hela världens verk-
stad. Där produceras varor av god kvalitet
till häpnadsväckande låga priser. Den som
i Sverige tittar sig omkring i varuhus som
Propagandabild från 1979,
Bauhaus,Jula eller Clas Ohlson kan se hur
som vill visa de "fina"
många exempel som helst på detta. Om man avlägsnar kinesiska pro- moderna hyreshusen i
dukter i de svenska butikerna så blir det ganska glest på många hyllor. Sovjetunionen. Men lägen-
heterna var i själva verket
Västländerna har svårt att konkurrera med kinesernas ofta mycket trånga och av mycket
lägre löner och deras otroliga flit och skicklighet. För tjugo år sedan dålig kvalitet.
trodde i11gen att det ursvenska och starka Volvo Personvagnar AB skulle
köpas av ett kinesiskt företag. Men så blev det.
I många kinesiska fabriker har dock arbetarna en eländig arbetsmiljö
och erbarmliga arbetsvillkor. De har i princip inget att säga till om. Fa-
briksägaren bestämmer. Dessutom kräver utbyggnaden av industrin
elektricitet, vilket lett till att mängder av kolkraftverk har byggts på kort
tid. Det medför att luften i industriområdena är allvarligt nedsmutsad.
299
Ekonomi Planekonomi
Även miljön i övrigt har snabbt förgiftats och smutsats ned av olika slags
utsläpp. Den växande bilismen gör exempelvis luften i Peking ohälsosam
och skadlig att andas in. IGnas miljöproblem är redan de värsta i världen.
Vietnam är en annan stat som sedan länge styrs och kontrolleras av
ett starkt kommunistparti. Men också där går utvecklingen alltmer som
i Kina, det vill säga i statskapitalistisk riktning.
att tro att de lever i ett välmående och lyckligt land. I själva verket bor
de i en stat som präglas av starkt förtryck och stor brist på livsmedel
och konsumtionsvaror i övrigt. Till och från råder svält, som lättas av
hjälpsändningar från det kapitalistiska och högutvecklade Sydkorea,
liksom från USA och andra västländer.
301
• j
--
302
Ekonomi Planekonomi
Diskutera
1. Har Marx profetia om det kapitalistiska systemet
slagit in?
2. Vilka orsaker kan det finnas till att det verkar vara så
svårt att skapa en väl fungerande planekonomi?
3. Hur kan man förklara att marknadsekonomierna är
effektivare än planekonomierna?
Undersök
1. Hur fungerar planekonomin i dag i Nordkorea, Kina
och Kuba?
0
303
Offentliga sektorn i Sverige
Störst i världen?
I skolorna arbetar lärare, städare, skolmåltidspersonal, skolsköterskor,
vaktmästare och många andra. På vårdcentralen finns bland annat sjuk-
sköterskor och läkare, som erbjuder vård och hjälp. I regeringskansliet i
Stockholm arbetar statsministern tillsammans med sina medarbetare.
Gemensamt för dem alla är att de är anställda inom den offentliga sek-
torn. Det vill säga att de arbetar inom kommunens, landstingets och
statens verksamhet. Och denna offentliga eller gemensamma verksam-
het finansieras av skatter.
Till offentliga sektorn hör också rättssystemet, polisen, försvaret,
kollektivtrafiken (buss och tunnelbana), liksom infrastruktur som
broar, vägar och järnvägar. Även statligt och kommunalt ägda företag
kan räknas dit. Allt detta kan ses som en form av planekonomi. Jämfört
Arbetet på sjukhusets med de flesta andra industriländer är den offentliga sektorn mycket stor
akutmottagning är ett
i Sverige. Kanske ligger vi högst i världen, beräkningarna är något osäkra.
avancerat och ofta
stressigt lagarbete.
Hem för fatt iga i Lund 1906.
Såväl gamla och sjuka som
barn bodde i samma rum.
Tillbakablick
Under tidigare århundraden var offentliga sektorn i Sverige mycket liten.
De flesta bodde på landet, levde av jordbruk och odlade själva sin mat.
Familjerna tog hand om sina gamla. Bara i nödfall ordnade kommunens
fattigvård en säng i en primitiv fattigstuga, där många gamla och sjuka
trängdes i samma rum. Barn som inte kunde försörjas av föräldrar eller
andra anhöriga auktionerades bort av kommunen till den som för lägsta
kostnaden tog hand om barnet. Än i dag lever människor som blivit sålda
på auktion på detta sätt till helt främmande människor.
305
Ekonomi Offentliga sektorn i Sverige
306
•
Ar 201 1 drabbades Japan
av en svår tsunami. En
När marknaden misslyckas kärnreaktor i kärnkraftverket
i Fukushima exploderade,
Marknaden misslyckas ibland och därför måste det offentliga - alltså och radioaktivitet spreds
stat, kommun och myndigheter - gripa in med lagar, ramar, kontroll, i området omkring . Här
undersöks ett barn med
styrande avgifter och kanske förbud. geigermätare för att se hur
Ett exempel: Ett nytt stort massa- och pappersbruk släppte ut stora mycket strålning han har
utsatts för.
mängder klor och andra föroreningar i älven nedanför. Från brukets
höga skorsten vällde det ständigt ut moln av rökgaser med svaveldi-
oxid, tungmetaller, koldioxid, kvävedioxider och andra hälsofarliga och
försurande ämnen. Längre ner mot havet fanns en laxodling, ocl1 snart
drabbades fiskarna av svåra skador orsakade av gifterna från bruket.
Laxodlaren samt bönder och skogsägare i närområdet kom med skarpa
protester, liksom många närboende. De klagade över den otäcka lukten
som spreds från fabriken.
Då reagerade myndigheter och politiker och miljölagarna skärptes.
Men framför allt tvingades företaget att omedelbart bygga en effektiv
anläggning för rening av rökgas och kraftigt minska utsläppen i älven.
Det kostade bruket stora belopp och sänkte ägarnas vinst. Men för lax-
odlaren och tusentals andra blev ingreppet en vinst jämfört med hur
det var innan.
På olika sätt griper alltså lagar och kontroller in för att skydda miljön
och reglera vad ett företag får och inte får göra. Marknadsekonomin
får finna sig i "planekonomiska" begränsningar. Adam Smiths osynliga
hand är ibland för klen.
307
Ekonomi Offentliga sektorn i Sverige
308
Ekonomi Offentliga sektorn i Sverige
Privatiseringar
Under senare årtionden har man i Sverige privatiserat många verksam-
heter som tidigare sköttes av stat eller kommun.
Exempel på det är järnvägstrafiken, där Statens Järnvägar tidigare i
princip hade monopol. Nu konkurrerar SJ med en rad olika företag om
att frakta gods och människor med tåg. Men spåren sköts fortfarande
ensamt av statliga Trafikverket.
Apoteken ingick länge i ett statligt aktiebolag som hade monopol på
att sälja receptbelagda läkemedel. I dag finns en lång rad konkurrerande
privata apoteksbolag. Statliga Televerket ansvarade för landets telefon-
309
Kring gruvan har Malm-
bergets samhälle vuxit
fram .
ledningar och försåg kunderna med telefoner, som i stort sett såg lika-
dana ut år efter år. Nu heter företaget TeliaSonera ocl1 har konkurrens
av privata företag, som bygger telemaster ocl1 säljer mobiltelefoner till
kunderna. Det fasta telefonnätet, med ledningar som Televerket byggde
upp i hela landet, är på väg att helt slås ut av mobiltelefonin.
310
Ekonomi Offentliga sektorn i Sverige
Produktion på entreprenad
En variant av kollektivt styrd verksamhet är att kommunerna låter
privata företag tävla om att utföra tjänster på billigaste och bästa sätt.
Ett sådant system kallas ibland för produktion på entreprenad. Det
anses exempelvis fördelaktigt att kommunen slipper skaffa och sköta
om skolbussar, snöplogar och annat som behövs för verksamheten. Det
blir billigare och sköts bättre av privata företag, säger de beslutande po-
litikerna. I vissa kommuner har även barnomsorg och äldrevård lagts
i privata händer. Privatiseringen inom skolväsendet är ett led i samma
utveckling. Frågan är var gränsen går för vad som bör skötas kollektivt
eller privat. Det är en viktig tvistefråga inom politiken.
Diskutera
1. Diskutera skillnaderna mellan synen på offentlig
sektor i Sverige och USA. Vilket system föredrar ni?
2. Hur kan de svenska politikerna ha resonerat när de
byggde ut den offentliga sektorn så starkt?
3. Under senare år har många verksamheter, som
tidigare sköttes av staten och kommunerna, priva-
tiserats. Är det bra eller dåligt med privata skolor,
sjukhus, apotek osv.?
4. Borde alla skolor vara friskolor? Eller borde friskolor
till och med förbjudas? Vad talar för och emot de
olika skolformerna?
Undersök
Hur är det i er egen kommun? Vilka verksamheter har
kommunen lagt ut till privata företag att sköta?
311
Välfärdssamhället Sverige
Välfärd används ofta som en beskrivning av vad ett land gör för att stötta
och hjälpa dem som behöver det. Där välfärden är omfattande talar man
om ett välfärdssamhälle. Sjukvården, skolan, förskolan, folktandvården
och äldrevården bär tillsammans upp det så kallade välfärdssamhället,
som ska ge alla medborgare möjligheter till ett bra liv. Ingen ska dö
därför att han eller hon inte har råd att betala en operation, ingen ska
sakna tak över huvudet, alla barn ska få gå i skolan och ingen ska behöva
starta sitt vuxenliv med dåliga tänder.
I början av 1900-talet fanns det inte en enda kommunalt anställd
tandläkare i Sverige. Den som hade råd kunde få hjälp med sina tänder
hos ett fåtal privata tandläkare. De fattiga
fick stå ut med tandvärk. När det blev rik-
tigt illa kunde kanske smeden hjälpa till
och dra ut tänderna med tång.
I dag finns ungefär 1 000 folktand-
vårdskliniker runt om i landet. De har
4 500 tandläkare anställda. Dessutom har
de tandsköterskor, tandhygienister och
annan personal, sammanlagt 12 500 per-
soner. Alla barn och ungdomar har rätt
till gratis tandvård.
Man kan också definiera välfärd som
de skattefinansierade tjänster som stat,
kommun och landsting erbjuder för att
säkra invånarnas trygghet under barndo-
men och ålderdomen samt vid sjukdom,
arbetslöshet och funktionsnedsättning.
I dag gör till exempel sjukpenningen det
möjligt att stanna hemma från arbetet när
man är sjuk. Och föräldrapenningen gör
det möjligt för yrkesarbetande föräldrar
att vara hemma med barnen när de är små.
312
Folkskoleklass 1931, med
Sådana bidrag och rättigheter kallas transfereringar. Det innebär att typiska skolbänkar.
medel överförs mellan olika grupper, från dem som kan avstå till dem
som behöver stöd. Det kan också betyda att pengar överförs mellan olika
skeden i livet. Som barn eller åldring kan du inte försörja dig genom
arbete. Då behövs transfereringar, till exempel i form av barnbidrag
eller pension. Det säger sig självt att transfereringarna är mycket kost-
samma. Dels handlar det om flera miljoner personer, dels är beloppen
för var och en höga.
När Sveriges ekonomi med åren växte ytterligare, höjde politikerna
i riksdag och regering barnbidragen. Pensionerna ökade kraftigt, och
sjukförsäkring och arbetslöshetsförsäkring gjorde att den sjuke eller
arbetslöse förlorade relativt lite av sina tidigare arbetsinkomster.
I dag finns det inga svenska riksdagspartier som vill avskaffa välfärds-
staten, men de borgerliga partierna anser att socialdemokraterna gick för
långt, och därför vill de fortsätta att förändra och förminska offentliga
sektorn på olika sätt och ge medborgarna större frihet och valmöjligheter.
313
Ekonomi Väfärdssamhället Sverige
Många ansåg att läsförmåga och andra kunskaper skulle göra enkelt
folk så kaxiga att de kanske ville omstörta hela samhället. I varje fall
skulle de unga bli lata och vägra slita ont som föräldrarna gjorde. Vem
skulle vilja arbeta hårt i jordbruket om man kunde få betydligt lättare
och trevligare sysslor? Detta skulle bli Sveriges undergång. Så lät det i
debatterna i riksdagen och bland de välbeställda runtom i riket.
0
I andra länder
D e europeiska länderna samt Kanada och Australien är exempel på
välfärdsländer. Men egentligen inte USA. USA är ett mycket rikt land,
men inte en välfärdsstat.
Där betraktas i stället det svenska välfärdssamhället av somliga som
ett varnande exempel. En del menar då att staten tar över för mycket och
begränsar människornas möjligheter att styra över sina liv.
I USA är det varje medborgares skyldighet och rättighet att själv ta
ansvar för sitt liv så långt som möjligt. Där får man i mycket högre grad än
här själva betala för skolor, sjukvård och barnomsorg samt för sin försörj -
ning under ålderdomen. Var och en måste kosta på sig en egen, ofta dyr,
sjukförsäkring. Även privata pensionsförsäkringar och högre undervisning
kräver höga avgifter. Det har inte alla råd med. Den som blir arbetslös får
314
USA satsar mer på sjukvård
inte stor hjälp. Men när det verkligen behövs hjälper amerikanerna varan- än något annat land, men
det fatt iga har inte råd med
dra och är mycket generösa. I Sverige väntar vi oss numera att "samhället'~
sjukhusvård. President
myndigheterna, tar ansvar för alla som behöver stöd och hjälp. Obama gjorde ett försök
med sjukförsäkringssystem
också för dem. Det systemet
kallades för "Obama care".
Den svenska ekonomin försvagas
Under åren efter andra världskriget, ett krig som Sverige klarade sig
ifrån, växte den svenska ekonomin för varje år. Den offentliga sektorn
byggdes ut och blev allt större, och skatterna kunde höjas. Sverige var
nu ett av världens rikaste länder.
Men under åren kring 1975 blev det kris i ekonomin. Festen var slut.
Tillväxten avstannade. Pengarna räckte inte längre till för alla de nya
utgifter som staten, kommunerna och landstingen hade beslutat om.
Många märkte inte av problemen. Medborgarna hade vant sig vid
det trygga sociala skyddsnätet, och regeringarna ville eller vågade inte
skära ner på välfärden, för då skulle de förlora väljare vid nästa val. I stäl-
let valde de att låta staten låna pengar för att klara de löpande utgifterna.
Efter hand växte lånen snabbt mot svindlande höjder. Festen kunde
fortsätta ett tag till och folk fick till och med höjda bidrag av olika slag.
Till sist tvingades politikerna slå på bromsarna och börja skära i
utgifterna. Både stat och kommuner fick göra stora besparingar. Det
gillade inte väljarna, men politikerna lyckades rida ut stormen. Under
kaosåren efter 1975 försvagades den svenska ekonomin, och Sverige
sjönk på listan över världens rikaste länder.
315
Ekonomi Väfärdssamhället Sverige
Oändliga behov
Vi lever allt längre, vilket innebär att de gamla som ska ha pensioner blir
fler. Ökningen kommer att medföra stora kostnader inte bara i pensioner
utan också när det gäller boende, äldrevård, sjukvård etc. Redan i dag
är kritiken skarp mot att äldre ibland behandlas på ett miserabelt sätt.
Hur ska det då se ut om så där trettio år, när de gamla är långt fler än
i dag?
Sjukvården utvecklas alltmer och har blivit allt dyrare. Numera kan
man bota många sjukdomar som tidigare var dödliga. Behandlingen av
cancer har till exempel blivit mycket framgångsrik. Och nu kan man få
en ny njure inopererad eller till och med ett nytt hjärta som någon har
donerat. Behoven av sjukvård är oändliga, och egentligen är det bara bris-
ten på pengar som skulle kunna hejda sjukvårdens utveckling och därmed
dess kostnader. Hur mycket kan vi då satsa på vård? Var ligger gränsen
för det möjliga? Redan i dag måste läkarna ofta välja vilken patient som
ska få en viss behandling och därmed en chans att överleva, medan andra
lämnas obehandlade. Det är ohyggligt svåra beslut, men någon måste ha
avgörandet i sin hand. I framtiden väntas de besluten bli allt vanligare.
Arbetslivet är krävande och många är långtidssjukskrivna. Ännu fler
än tidigare är arbetslösa. Det kostar i vård, ersättningar och bortfall i
produktionen. Allt färre yrkesarbetande ska försörja allt fler.
Även utbildningen kostar allt mer för samhället, särskilt det ökande
antalet studenter på universitet och högskolor. Nu för tiden studerar
vi under en mycket längre period av livet än förr, då m ånga gick direkt
frå11 folkskolan in i fabriken.
316
Borde eleverna betala
för skolmaten? I exempel-
Varifrån ska pengarna komma? vis Norge serveras ingen
skolmat. Eleverna tar med
På alla samhällsområden vill man alltså ha mer resurser, både personal sig det som de vill äta.
och pengar. Men varifrån ska pengarna komma? Att starta lånekarusel-
len aktar sig politikerna för. Den vägen är stängd.
Ett annat förslag är införa eller höja avgifter på vissa tjänster som
tidigare var gratis eller nästan gratis. Ska skolmaten fortsatt vara gratis?
I Norge får eleverna ingen skolmat alls. Ska det i fortsättningen vara
gratis att låna böcker på biblioteket? El, vatten och sophämtning måste
kanske kosta mer? Också där finns gränser, kanske därför att medbor-
garna/ väljarna säger stopp.
Och ska det verkligen inte kosta just något att gå till doktorn
eller att ligga på sjukhus. Behandlingarna är ofta dyra. En ope-
ration kan till exempel kosta flera hundra tusen kronor. Av allt det
behöver den enskilde i dag bara betala en liten summa, en pa-
tientavgift på vanligen högst 300 kronor. Resten bekostas med
landstingsskatt och kommunalskatt. ( Se även Skatt till kommun
och landsting, s. 346.)
317
Ekonomi Väfärdssamhället Sverige
318
Ekonomi Väfärdssamhället Sverige
Diskutera
1. Är det rätt att också miljardärer får barnbidrag?
Varför får alla barnbidrag?
2. Hur skulle välfärden och transfereringarna se ut om
ni i klassen fick bestämma? Hur skulle era beslut
påverka skatterna?
3. Vad skulle ni göra för att få kostnaderna för välfärden
i balans? Höja vissa skatter? Eller spara i kommuner-
nas, landstingens eller statens utgifter?
Undersök
1. Ta reda på hur fastighetsskatten fungerade före 2006.
Varför fick den så hård kritik, och vilka drabbades av
den?
2. Vilka gynnades respektive missgynnades av den
borgerliga regeringens ändring av fastighetsskatten?
3. Hur ser fastighetsskatten ut i dag? Tycker ni att den
är bra?
319
Ekonomisk politik
Budgetpropositionen
Varje år i september lägger finansministern fram budgetpropositionen
för nästa år. Propositionen är ett förslag från regeringen på vad man
vill satsa på och varifrån pengarna ska komma. Det är finansministern
och hans eller hennes stora stab av experter som arbetat fram förslagen.
Men hela regeringen står bakom budgetpropositionen när den lämnas
till riksdagen för diskussion och beslut.
Att budgetpropositionen har krävt många månaders arbete av ett stort
antal experter är självklart. Allt de skrivit kommer att läsas och bedömas
av politiska motståndare, av journalister, av ekonomer och av samhälls-
intresserade invånare runtom i landet. Politikernas debatt om förslagen
blir alltid skarp. Regeringspartierna försvarar sin statsbudget, medan op-
positionspartierna i hårda ord beskriver hur usel propositionen är och hur
mycket klokare de själva skulle ha format förslaget om de haft makten.
Det är inte förvånande att budgetpropositionen väcker så stort in-
tresse. Den visar nämligen regeringens mål för den ekonomiska utveck-
lingen i landet. Den har alltså stor betydelse för hur alla vi som bor här
ska få det. Det är alla budgetpropositionerna tillsammans som under
årens lopp till stor del har format det ekonomiska livet i dagens Sverige
med pensioner, skatter, sjukvård, vägar och så vidare. Att besluta om
statens budget är att besluta om hur morgondagens Sverige ska se ut.
320
.' -
-
e
<
Den proposition för år 2014 som finansminister Anders Borg bar fram till riksdagen
18 september 20 13, bestod av en stor bunt fullskrivna A-4 papper, som tillsammans
vägde 9,6 kilo.
Statens inkomster
Cirkeldiagrammet på nästa sida visar varifrån staten ska få sina inkom-
ster, enligt budgetpropositionen för år 2014. Det handlar om väldiga
belopp, nära 900 miljarder kronor.
Det är arbetsgivaravgiften som ska ge största inflödet till statskassan.
När den anställde får tjugo tusenlappar i bruttolön, måste arbetsgivaren
betala mer än 6 000 kronor i arbetsgivaravgift.
Den andra stora inkomstkällan är momsen, som vi betalar varje gång
vi köper någonting. Av den hundring du betalar för en mössa, betalar
butiken in 20 kronor till statskassan.
Löneskatt till staten drabbar bara dem som har höga löner, över
cirka 36 000 kr i månaden.
321
Ekonomi Ekonomisk politik
Statens utgifter
Tabellen ovan visar hur de många miljarderna används. De största kost-
naderna är pensioner, barnbidrag, stöd till sjuka, ersättning vid arbets-
löshet och andra transfereringar.
En stor kost11ad är också statliga bidrag till kommunerna, som ibland
l1ar svårt att klara sina uppgifter med hjälp av kommunalskatterna.
Finansplanen - finansministerns
allmänna bedömning
Statsbudgeten består av en väldig mängd siffror, tabeller och ekonomiska
resonemang. Den andra delen av budgetpropositionen kallas finanspla-
nen. Där gör finansministern en omständlig analys av den ekonomiska
situationen i Sverige och omvärlden. Han gör också en prognos för dels
vilka resultat statsbudgeten kommer att leda till, dels hur den ekono-
miska utvecklingen väntas bli i Sverige och världen både det närmaste
året och på längre sikt.
322
Ekonomi Ekonomisk politik
323
Ekonomi Ekonomisk politik
80
60
40
20
Bytesbalansen
Bland ekonomer och politiker är bytesbalansen en viktig sak att fun-
dera över. Ett lands bytesbalans bör helst vara just i balans eller visa
överskott. Det betyder att landets affärer med andra länder är i balans,
att det som Sverige får in från andra länder är ungefär lika mycket som
allt vi säljer eller skickar från Sverige. Bytesbalansen är en sammanställ-
ning av handelsbalansen, tjänstebalansen och transfereringsbalansen.
När företaget Sandvik säljer gruvutrustning till Brasilien, flyter betal-
ningen in till Sverige. Varuexporten blir alltså en pluspost i handelsba-
lansen. När en svensk köper en Toyota från Japan, blir det en minuspost
324
Varje Jasplan som Sverige
lyckas sälja betyder mycket
för handelsbalansen .
i handelsbalansen. Men Sverige är ett typiskt exportland, och därför
brukar handelsbalansen vara positiv.
Med tjänstebalansen är det tvärtom. Den som åker på semester till
Spanien gör av med pengar som går till spanska restauranger, butiker,
bussföretag och andra turisttjänster. Det ger minus i vår tjänstebalans.
Utländska turister i Sverige ger förstås plus, men eftersom det är långt
vanligare att svenskar åker utomlands så brukar tjänstebalansen vara
negativ.
Transfereringsbalansen omfattar de transfereringar av pengar som
sker över gränserna. Biståndet till andra länder är en stor minuspost.
Men det kan också röra sig om gåvor som personer skickar till utlandet.
Ett växande inslag i transfererings balansen är invandrares penningför-
sändelser till släktingar i det tidigare hemlandet. Ränta på statliga lån
från utlandet är ytterligare en minuspost i transfereringssaldot. Sam-
mantaget har saldot varit negativt i många år.
Bytesbalansen bör, som sagt, vara i balans, åtminstone över en längre
tid. Men den är ytterligt svår att styra över. Hur ska man få exporten att
öka? Det viktigaste är att på alla sätt försöka stötta företagarna, så att de
utvecklar nya varor och tjänster, får sina företag att växa och kan sälja så
325
Ekonomi Ekonomisk politik
mycket som möjligt också till andra länder. Om detta är politikerna nog
överens. Frågan är bara hur man åstadkommer denna goda utveckling.
Där har de politiska partierna olika synsätt och förslag.
USA har under en lång rad år haft stora underskott i sin bytesbalans.
Det betyder att amerikanerna delvis har lånat till sin konsumtion. Det
är bland annat Kina som lånat hisnande belopp till USA. Eftersom USA
har en så dominerande roll i världsekonomin, har de amerikanska un-
derskotten orsakat stor oro bland ekonomer och politikervärlden över.
I längden måste USA återfå kontroll över bytesbalansen.
USA8%
Övriga 11 %
Valutareserv i riskzonen
När vi har underskott i bytesbalansen krävs att kapital flödar in i landet,
så att valutareserven inte äts upp. Valutareserven är Riksbankens till-
gångar i utländsk valuta, bland andra euro, brittiska pund, amerikanska
dollar och guld. Reserven är en slags buffert för att våra utlandsaffärer
ska kunna flyta smidigt. Brist på utländsk valuta stoppar handeln över
gränserna. Sviktande valutareserv är ett stort problem i många länder.
326
Motorvägsbygge mellan
Strömstad och norska
gränsen.
torn. Lägre skatter, höjda barnbidrag och satsning på stora vägbyggen
stimulerar efterfrågan på varor och tjänster och får ekonomins hjul att
snurra snabbare. Då säger man att regeringen för en expansiv ekonomisk
politik. Ett exempel var 2014 års statsbudget.
Om man gör tvärtom ocl1 i stället stramar åt budgeten, blir effekten
förstås den motsatta. Det kallas för att föra en kontraktiv politik. En
sådan använder makthavarna när konjunkturen är överhettad och man
behöver dämpa efterfrågan på varor och tjänster.
Somliga vill också se penningpolitiken som en del av finanspoliti-
ken. Men penningpolitiken handlar främst om att styra över ränteläget
i landet och numera sköts den uppgiften av Riksbanken, inte av poli-
tikerna. Riksbankens ekonomer arbetar helt självständigt och låter sig
inte påverkas av politiska påtryckningar från något håll.
327
. J --
En svår uppgift
Samhällsekonomin är som synes en viktig men komplicerad uppgift
att hantera för finansministern och finansdepartementets alla tjänste-
män samt för politikerna i regering, riksdag och kommuner. Det är lätt
att önska högre pensioner och barnbidrag, bättre skolmat, lägre hyra
samt billigare och bättre bostäder. Men om inte politikerna sköter lan-
dets ekonomi på ett bestämt och kunnigt sätt, så kan vi sluta drömma
om förbättringar. Då kan vi i stället tvingas se försämringar år efter år.
En sådan dyster utveckling skedde i det sydamerikanska Uruguay,
som tidigare än Sverige hade byggt upp en välfärdsstat med en till synes
stabil ekonomi. I mitten av 1900-talet sågs landet som en förebild för
övriga världen. Men under andra halvan av seklet föll allt mer eller
mindre samman. Uruguay blev för lång tid ett fattigt land, präglat av
misskötsel och blodigt våld. I dag har landet dock återhämtat sig relativt
väl. Exemplet visar dock att det inte finns något som garanterar att ett
lyckligt lottat land ska ha samma goda läge också om tio eller femtio år.
Sverige och övriga västvärlden har länge haft en enastående ekono-
misk och politisk utveckling. Vad som väntar vet vi inte. Det vi byggt
upp är skörare än de flesta vet om.
328
Ekonomi Ekonomisk politik
Diskutera
Varför är vi vanliga medborgare och särskilt
politikerna så oense om vad som är rätt ekonomisk
politik?
Undersök
Ta fram information om den nu gällande statsbudgeten.
Vad anser du om den? Vad skulle du ändra på om du var
finansminister?
329
Kreditmarknaden
Kredit betyder lån och kreditmarknaden hanterar lån i olika former. Ett
absolut krav för en fungerande marknadsekonomi är att landet har på-
litliga och effektiva kreditinstitut, vilka ger lån till privatpersoner som
behöver det till exempel för att köpa bostad eller en ny bil. Men ännu
viktigare är det med lån till företagsamhet, exempelvis när någon vill
starta ett nytt företag eller göra kostsamma investeringar. När man talar
om krediter syftar man vanligen på banker.
En sorts krediter kallas obligationer. De kan bestå i att någon lånar
ut pengar till staten, till en kommun, eller till ett institut som i sin tur
lånar ut pengar till folk som vill köpa bostäder. Det kan också vara ett
stort företag som ger ut obligationer för att få in pengar till investeringar.
Långivaren får förstås ränta på det utlånade kapitalet. Villkoren för obli-
gationen framgår av ett speciellt skuldebrev.
Det finns olika slags obligationer. Tillsammans omfattar de mycket
stora belopp. Obligationerna hanteras främst av bankerna. Staten bjuder
också ut obligationer när den behöver tillskott i statskassan.
En av Sveriges första
sedlar från 1663. Den
motsvarade 25 daler
kopparmynt och gavs
ut av Johan Palmstruch.
Några år senare gick
banken i konkurs och
Palmst ruch dömdes till
döden men benådades
av kungen.
..
330
Ekonomi Kreditmarknaden
331
Ekonomi Kreditmarknaden
Riksbanken pressade upp räntan till orimligt höga nivåer för att
den höga räntan skulle hålla obligationerna kvar i Sverige. Det hjälpte
inte. I slutet av 1992 kunde Riksbanken inte längre försvara den fasta
växelkursen. IZronan fick i stället flyta fritt i den ekonomiska stormvåg
som svepte över landet.
332
Ekonomi Kreditmarknaden
I
....jj
-
. ..
Ekonomi Kreditmarknaden
Bankerna i Sverige
En bank sysslar dels med överföring av pengar mellan individer och
företag, dels med utlåning och inlåning. Inlåning är de pengar som till
exempel företag och hushåll sätter in på ett bankkonto, och som de får
så kallad inlåningsränta på.
Den första banken i Sverige grundades alltså redan 1656. Med tiden
växte nya banker fram, och i början av 1900-talet fanns ett myller av
banker runtom i landet. I dag har de flesta lagts ner, gått samman eller
köpts upp av en större bank. Processen pågår fortfarande. Den kontrol-
leras noga av regeringen och Riksbanken samt framför allt av Finansin-
spektionen, som är tillsynsmyndighet över banksektorn. Numera måste
en bank ha tillstånd från regeringen för att bedriva bankverksamhet.
Det händer att en bank råkar i svårigheter, nu som för 350 år sedan.
En risk är att låna pengar till enskilda personer eller företag, som sedan
varken kan betala räntorna eller återbetala lånen. Då gör banken en för-
lust. Vid stora finanskriser, till exempel den som började 2008, kan en del
banker råka riktigt illa ut. Svenska banker hade lånat ut stora belopp i de
baltiska länderna, där företag gick omkull på löpande band. De svenska
bankerna drabbades hårt, och man befarade att vissa kanske skulle gå i
konkurs. Så skedde inte, men det är en osäker och äventyrlig bransch.
Dock är bankerna generellt mycket lönsamma företag.
334
I
II
11
fI
I/ f
I
I
I. ,
/'
r%,
·,
, /
,
,,
, /
,,.,'
'
/
-
Ekonomi Kreditmarknaden
Senare gick de flesta av dem samman i en enda bank, som i sin tur gick
samman med Föreningsbanken och blev Föreningssparbanken. I dag
heter den Swedbank.
336
Ekonomi Kreditmarknaden
Lånet klart!
Ekonomi Kreditmarknaden
338
Professor Elinor Ostrom tar
emot Nobelpriset i ekonomi
av kung Carl XVI Gustav.
Vilka är ekonomerna?
Då och då hänvisar vi i den här boken till ekonomerna och vad de säger.
De får också stort utrymme i massmedierna, särskilt vid kriser. Men
vilka är de egentligen?
Finansministern är vanligen ekonom och har många ekonomer som
medhjälpare.
De stora affärsbankerna har speciella avdelningar för ekonomisk
analys. Och deras chefsekonomer figurerar ofta som experter i TV och
andra massmedier för att kommentera ränteläget, tillväxt, statsbudgeten,
skatteförändringar, förväntningar om framtiden osv. Bankens egna in-
tressen kan lätt påverka vad experten säger. Det är naturligt, men något
man som lyssnare bör vara uppmärksam på.
Också LO, näringslivets organisationer och andra arbetsmarknads-
organisationer har ekonomer som följer och kommenterar den ekono-
miska utvecklingen i landet. Om de är kunniga och särskilt vältaliga,
blir de ofta anlitade av massmedierna. Då får de ge sina prognoser om
vart landet är på väg, vilka problem som hotar och rekommendera sin
medicin. Man bör inte bli förvånad om det märks att de säger sådant
som kan gynna deras egen organisation.
339
Ekonomi Kreditmarknaden
340
Ekonomi Kreditmarknaden
Diskutera
1. Vilka skäl kan det finnas för att devalvera? Vilka är
nackdelarna?
2. Varför är inte ekonomerna eniga om vad som är bäst
ekonomisk politik?
Undersök
Vilka var orsakerna till kronans och ekonomins problem
under 1980- och 1990-talen, med devalveringar och
depreciering?
341
Pengar, inflation och skatter
Vad är pengar?
Pengar, till exempel svenska kronan, har tre funktioner.
• Pengar fungerar som bytesmedel. För 15 kronor kan vi byta till
oss ett kilo äpplen eller två liter mjölk. Om det inte funnits pengar
hade vi fått byta varor med varandra i stället, och det är förstås väl-
digt otympligt. En sådan bytesmarknad hade man för länge sedan,
och lokalt förekommer den fortfarande på sina håll i världen. Det
är dock inte samma sak som när bilmekanikern lagar målarens bil
mot att målaren tapetserar om bilmekanikerns kök. Då handlar det
om att undvika skatt, och sådana handlingar är olagliga.
• Pengar är ett slags måttstock. I exemplet med äpplen och mjölk be-
rättar priset vilket värde de två varorna har i förhållande till varandra,
liksom till andra varor i butiken.
• Pengar fungerar som värdebevarare. Du kan arbeta ett par veckor
och tjäna 6 000 kronor efter skatt. Du sparar pengarna ett halvår
och köper en ny dator. Värdet av arbetet har alltså bevarats genom
Bakluckeloppis på Täby
galopp.
pengarna under de sex månaderna.
En man köper en bulle för
en miljard zambiska dollar.
Det är staten som genom Riksbanken ser till att det finns tillräckligt Und er ett antal år har
mycket pengar i ekonomin. Det handlar inte bara om hur mycket sedlar Zambia haft den högsta
inflationen i världen.
och mynt som finns utan också om hushållens bankkonton, som kan
användas för konsumtion.
Vad är inflation?
Med inflation menas vanligen att pengar förlorar i värde. Varför sker
det? Det traditionella svaret är att penningmängden ökar snabbare än
utbudet av varor och tjänster. Det kan ske genom att bankerna skapar
krediter. Det kan också inträffa när staten genom Riksbanken sätter igång
sedelpressarna, kanske för att täcka underskott i statskassan.
Inflation kan också uppstå om importvarorna stiger i pris, till exempel
när oljepriset höjs kraftigt. Då blir transporterna dyrare. Det kompen-
serar företagen genom att höja priserna. Då kräver de anställda högre
löner. Så är inflationsspiralen i gång.
343
Ekonomi Pengar, inflation och skatter
344
Sommarjobbet ger låg
skattetryck. Det har sedan 1970-talet varit högst eller bland de högsta lön, men i stället behöver
man inte betala skatt.
i världen. Men så får vi också en l1el del tillbaka av de pengar vi avstår i
skatt. Hur ser då skattesystemet ut i dag?
Direkta skatter
Den som har lön betalar skatt till stat och kommun. Löneskatten dras
direkt. Varje månad betalar arbetsgivaren in summan till Skattemyndig-
heten. De flesta betalar drygt 30 procent av lönen i skatt. Men exempel-
vis pensionärer och studerande som arbetar på loven, betalar mindre.
Pengarna går främst till kommunen och landstinget.
Den som har tillräckligt hög lön ska även betala 20 procent i stats-
skatt på den månadslön som överstiger cirka 35 000 kronor. Har man
över SO 000 i månadslön, ska man dessutom betala ytterligare S procent
i skatt. Också den direkta skatten betalar arbetsgivaren in till statskassan.
Den skattskyldige betalar skatt för alla inkomster, även inkomst av
kapital. Det kan vara inkomster i form av räntor, avkastning på aktier eller
vinst från försäljningen av en fastighet. De skatterna går direkt till staten.
Varje år skickar vi in en inkomstdeklaration, och med utgångspunkt
från den räknar skattemyndigheten ut exakt hur hög skatten ska vara.
Ibland får man pengar tillbaka, men arbetsgivaren kan också ha dragit
av för lite i skatt. Då får man själv betala in det som fattas.
345
Ekonomi Pengar, inflation och skatter
Till kommunen
Ungefär 20 av de cirka 30 procenten som vi betalar i kommunalskatt
går till kommunen. Skatten beslutas av kommunfullmäktige i varje
kommun. Pengarna används till skola, förskola, äldreomsorg, försörj-
ningsstöd eller socialbidrag, parker, idrottsanläggningar, vattenverk
och ledningar, avlopp och reningsverk, vägar och gator, snöröjning osv.
Kommunalskatten är alltså en direkt skatt.
Till landstinget
Ungefär 10 procent av kommunalskatten går till landstinget. Den skat-
ten beslutas av landstingsmötet. Ledamöterna där har, liksom kom-
munfullmäktiges ledamöter, röstats fram i de allmänna, politiska valen.
Landstingets huvuduppgift är att organisera och styra över sjukhus och
annan sjukvård i kommunen.
Reningsverk; en uppgift
tör kommunen.
346
Ekonomi Pengar, inflation och skatter
Indirekta skatter
Arbetsgivaravgift och bolagsskatt
En indirekt och stor skatt är arbetsgivaravgiften. Den kallas visserligen
avgift, men i själva verket är den en skatt som arbetsgivaren betalar in
till staten. Staten använder pengarna till pensioner och sjukförsäkring.
För närvarande är avgiften nästan en tredjedel av lönesumman. Det
handlar alltså om väldiga belopp som staten får in.
Företagen betalar dessutom bolagsskatt till staten på den vinst de
gör. Tidigare var bolagsskatten mycket hög, upp till 52 procent. Sedan
liar den sänkts steg för steg och är för närvarande 22 procent av vinsten.
347
Ekonomi Pengar, inflation och skatter
Förmögenhetsskatt
Tidigare hade Sverige förmögenhetsskatt för den som ägde mycket pengar
eller fastigheter. Den skatten drabbade förstås särskilt rika personer. En
del av dem flyttade därför över sina miljontillgångar till andra länder,
348
Ekonomi Pengar, inflation och skatter
där den typen av skatt inte fanns. Det innebar att somliga, trots att de
faktiskt var miljardärer, inte betalade någon förmögenhetsskatt alls.
2007 avskaffade den borgerliga regeringen även förmögenhetsskat-
•
ten. Ar för år har sedan de förmögna i ökande grad fört hem sina till-
gångar till Sverige, där pengarna kan investeras i företag och göra nytta
i den svenska ekonomin.
Jobbskatteavdrag
Efter det att den borgerliga regeringen tillträdde 2006 införde den en
rad så kallade jobbskatteavdrag. De innebar att de som hade arbete och
lön fickskatten sänkt. Det ska löna sig att arbeta, ansåg de borgerliga. De
pekade på att det under socialdemokratiskt styre knappt gjorde någon
skillnad på om man arbetade eller levde på bidrag. Man hade ungefär
lika mycket pengar att använda i vilket fall.
Syftet med jobbskatteavdragen var också att få fler att anstränga sig
för att få ett jobb i stället för att leva på bidrag. I vilken grad det blev så
tvistas det om.
Diskutera
1. Vilka negativa effekter har inflation?
2. Vilka möjligheter har politiker och andra att bekämpa
inflation?
3. Vilka för- och nackdelar har fastighetsskatt och
förmögenhetsskatt?
Undersök
1. Vilka effekter fick jobbskatteavdragen som de bor-
gerliga regeringarna genomdrev efter 2006?
2. Hur skiljer sig skattepolitiken mellan de politiska
partierna?
350
Tillväxt och konjunkturer
350 000
300 000
250 000
200 000
150 000
100 000
BNP-utvecklingen
50 000
i Sverige 1950 1960 1970 1980 1990 2000
352
Ekonomi Tillväxt och konjunkturer
Sverige i välståndsligan
Luxemburg
Norge
Schweiz
USA
Australien
Österrike
Irland
Nederländerna
Sverige
Danmark
Kanada
Tyskland
Belgien
Finland
Island
Storbritannien
Frankrike
Japan
Italien
Nya Zeeland
Spanien
Sydkorea
Israel
Slovenien
Tjeckien
Grekland
Portugal
Slovakien BNP per capita i ett antal
Estland
Chile länder. Sverige låg tidigare i
Polen topp men har under senare
Ungern
Mexiko årtionden halkat ner.
Turkiet
Kina
Men BNP är lättare att få fram och använda än någon annan måttstock.
Därför gillas den och används av ekonomer och politiker världen över.
På 1900-talet ökade Sveriges BNP per capita mer än 13 gånger. Under
senare år har ökningen avtagit. Vissa år har den till och med minskat. På
längre sikt har dock produktiviteten inom både jordbruk och industri
ökat ofantligt. Förklaringen är bland annat modern teknik och allt kun-
nigare arbetskraft. Utan handel och kunskapsutbyte med andra länder
hade inte denna utveckling varit möjlig.
353
Ekonomi Tillväxt och konjunkturer
'-' ..1rI . _ - ~
Ä "'-,-," µc
•
•
Ekonomi Tillväxt och konjunkturer
Varför utvecklingen varierar på det sättet har man inga riktigt bra
svar på. Man har på olika sätt försökt förstå hur man ska förhindra låg-
konjunkturerna, men hittills har det inte lyckats särskilt bra. Det har
Europa upplevt i nutid från och med det omskakande krisåret 2008.
Tidigare har det inträffat betydligt värre perioder.
I USA hade den ekonomiska utvecklingen gått snabbt efter första
världskrigets slut 1918. USA tog över Storbritanniens roll som världens
ledande industriland, och börsen på Wall Street i New York blevvärlds-
ekonomins hjärta. Bilar byggdes på löpande band och blev var mans
egendom. Överallt i landet anlades vägar och motorvägar. Radion upp-
fanns och snart fanns radioapparater i varje hem. Filmkonsten och tek-
niken utvecklades snabbt, och amerikanska filmer spreds i hela världen.
Optimismen var gränslös, allt såg ljust ut inför framtiden. Man talade
om "det glada tjugotalet". Alla väntade sig att den otroliga utvecklingen
skulle fortsätta länge, eller för alltid.
0
355
Ekonomi Tillväxt och konjunkturer
En amerikansk skämtare
och skådespelare sägs
under depressionen ha
berättat från teaterscenen
att han hade olyckliga
vänner som förlorat mil-
joner dollar och nu var
utblottade och förkros-
sade. Och humoristen
fortsatte: "Jag hade tur,
jag förlorade bara tusen
dollar. - Jag hade inte
mer." Men andra kunde
hålla sig för skratt.
356
Ekonomi Tillväxt och konjunkturer
Keynes teori
Den brittiske ekonomenJohn Maynard l{eynes lanserade 1936 en teori
om hur stater kunde agera för att ta sig ur eller åtminstone lindra en låg-
konjunktur. Hans teori kom att få stor betydelse, och de många försöken
att tillämpa den i olika länder brukar kallas för keynesianism. Den vikti-
gaste punkten är att staten bör föra en expansiv politik vid lågkonjunktur.
Det innebär att man med hjälp av främst finanspolitiska åtgärder ökar
efterfrågan på varor och tjänster, vilket i sin tur höjer sysselsättningen.
( Se även Finanspolitik och penningpolitik, s. 326.)
Detta var ingen helt ny tanke, men Keynes hade en genomtänkt
motivering för hur och varför staten skulle ingripa för att överbrygga
konjunktursvängningar. Den väldiga Hooverdam-
men i Coloradofloden i USA
invigdes 1936.
Ekonomi Tillväxt och konjunkturer
I USA hade president Roosevelt redan 1933 satt igång med sin
berömda "New Deal", som råkade sammanfalla med Keynes tankar.
Roosevelt ville genom statliga insatser höja efterfrågan i ekonomin. Det
gjorde han genom att starta stora projekt, som att bygga dammar och
andra kraftstationer. Dessutom såg han till att arbetslösa fick under-
stöd och att jordbrukare fick bidrag, för att de skulle kunna fortsätta att
producera och ha pengar att konsumera för. I vilken grad detta hjälpte
ekonomin är dock omdiskuterat.
Efter några år hade arbetslösheten i USA minskat betydligt. Men full
fart i den amerikanska ekonomin blev det inte förrän USA gick med i
andra världskriget och satte fart på krigsindustrin. Då blev det snart brist
på arbetare, som bland annat skulle ersätta de 11 miljoner män som hade
tagits ut till armen. Och industrin fick producera för allt vad tygen höll.
På liknande sätt var det i Tyskland och andra europeiska länder, där
upprustningen stimulerade ekonomierna. Hitler lät bygga motorvägar för
att snabbt kunna flytta trupper, stridsvagnar, vapen och förnödenheter
under de kommande krig som han hemligen planerade. I den en tyska
vapensmedjan i Ruhrområdet gick produktionen på högvarv. Järnmalm
fick man köpa från Sverige, som fick stora inkomster av malmen också
senare under andra världskriget.
Keynes var alltså varken först eller ensam om att rekommendera
statliga ingripanden för att snabbare komma ur lågkonjunkturer eller
till och med förhindra dem. Men l(eynes utvecklade tankarna till en
komplicerad teori som åtskilliga regeringar sedan har försökt prakti-
sera, särskilt under socialdemokratiskt styre. Andra förkastade hans
ideer redan från början och ville att marknadskrafterna skulle styra fritt.
Också i dag är ekonomer och politiker oense om hur väl Keynes
teori fungerar i verkligheten. Men ett är klart: lågkonjunkturer och hög-
konjunkturer avlöser fortfarande varandra och skapar stora problem i
världen. Fortfarande vet ingen hur man bäst ska kunna förhindra eller
rejält mildra de ekonomiska svängningarna.
358
Ekonomi Tillväxt och konjunkturer
Ivar Kreuger.
359
•
...'
•
•
'
••
----
' ()
•
.J
~
,;;-
,,,
•
. --
'
.;,,-....--,
/
• •1
.• ,
•
•
•
.•
• • •
••
Bensinhamstring under
oljekrisen 1973- 74.
Tyska bilister har åkt t ill terna och genomförde dyrbara reformer av välfärden i en takt som vi
Danmark för att köpa
bensin och diesel. inte längre hade råd med. I mitten på decenniet gjordes också en kraf-
tig höjning av arbetsgivaravgifterna, samtidigt som arbetsmarkt1adens
parter tillät alltför stora löneökningar.
Nu hade också de krigsdrabbade länderna i Europa fått igång sina
industrier igen, och konkurrensen ökade. Uppvaknandet blev chock-
artat för Sverige.
Till detta kom ytterligare ett problem utifrån. De oljeproducerande
länderna hade bildat en kartell, OPEC. l(artellen var en maktfaktor
som kunde bestämma både oljepriset och hur mycket olja som skulle
produceras. 1973 höjde O PEC priset på olja dramatiskt, och den första
så kallade oljekrisen utlöstes. Detta skapade i sin tur stora störningar i
världsekonomin.
360
Ekonomi Tillväxt och konjunkturer
Obefogad optimism
Den efterföljande högkonjunkturen, som varade in på 1980-talet, kom
till hjälp och ekonomin fick allt högre fart. Som vi tidigare såg innebar
det också att inflationen, lönerna och priserna steg. Men det skrämde
inte aktörerna p å den ekonomiska marknaden. Det var lönsamt att låna
361
Ekonomi Tillväxt och konjunkturer
362
Ekonomi Tillväxt och konjunkturer
363
Om du kan lyckas i
Grekland så kan du
lyckas var som helst".
säger IT-entreprenö-
ren Giorgos Gianna- Konjunkturerna svänger vidare
keas i Aten.
Men konjunktursvängningarna fortsätter. Till följd av finanskraschen i
USA och något senare krisen i EU såg vi också 2008 och 2009 en ned-
gång i den svenska ekonomin. Sverige, Holland och framför allt Tysk-
land tillhörde de europeiska länder som kom minst skadade ur kaoset.
Först 2013 hade utvecklingen i Europa börjat vända till det bättre,
men exempelvis Spanien hade ännu stora problem. Bland annat så hade
landet 25 procents arbetslöshet och en dubbelt så hög ungdomsarbets-
löshet. I Grekland var problemen ännu värre. Landets BNP fortsatte
att sjunka stadigt. Dessutom var grekernas skattemoral låg, och det var
enkelt att slippa betala skatt. En annan generande svårighet var den ut-
bredda korruptionen, där man till och med kunde köpa sig bättre betyg
genom att muta läraren.
364
Ekonomi Tillväxt och konjunkuterer
Men också i Sverige var politiker och ekonomer på sin vakt. Än fanns
mörka moln vid horisonten. Om inte länder som vi handlade med snart
fick högre fart i sin ekonomi, och åter kunde börja köpa våra exportva-
ror, skulle problemen fortsätta. Detta visade att Sveriges ekonomi hade
blivit alltmer beroende av vad som händer i andra länder, särskilt hos
våra viktigaste handelspartners. "När det regnar i övriga Europa så blir
det disigt i Sverige:' Så formulerade sig finansminister Anders Borg om
sambandet, när han kommenterade budgeten hösten 2013.
365
:---
. ' ~~
·- "-
I .. - -
366
Ekonomi Tillväxt och konjunkturer
Vad är arbetslöshet?
Vad menas med att vara arbetslös? "Enkelt, det är att man är utan jobb!"
Ungefär så svarar nog de flesta. Men här kan man också citera fanjun-
karen som instruerade sina soldater i hur de skulle använda sina gevär.
Han började så här: "Ni tror att det här är enkelt, men vänta bara tills
jag har förklarat det:'
Arbetslöshet är förstås att en person saknar betalt arbete, men det
är också ett mått på hur stor andel av arbetskraften som saknar arbete.
Men vad menas då med arbetskraft?
Komplicerad produktionsfaktor
Som vi såg i inledningen till ekonomikapitlet räknas arbetskraften som
den viktigaste av produktionsfaktorerna. I Sverige definieras sedan 2007
arbetskraften som de arbetsföra invånarna i åldrarna 15 till 74 år, både
de som har arbete och de som är arbetslösa. Så räknar man inom EU.
Långvarigt sjuka eller svårt funktionsnedsatta, som är oförmögna
att arbeta, tillhör inte arbetskraften.
Till arbetskraften räknas inte heller de som är i utbildning, gör mi-
litärtjänst eller sitter i fängelse.
De många studerande, som söker eller har arbete vid sidan av stu-
dierna, räknas dock till arbetskraften. Eftersom många av dem i stati-
stiken står som arbetssökande, höjer de talen för ungdomsarbetslöshet.
Detta trots att de egentligen ännu inte tycker sig tillhöra arbetskraften, I offentliga sektorn kan i
eftersom de inte är klara med sina studier. Fram till 2007 fanns inte den princip hur många som
helst anställas. Behoven
här gruppen med i statistiken. Därför ser det nu ut som om ungdomsar- är oändliga. Problemet är
betslösheten jämfört med tidigare skulle ha ökat ännu mer än den gjort. att det kräver höjda skatter.
År 2013 utgjorde arbetskraften sammanlagt S, 1 mil-
joner av Sveriges 9,6 miljoner invånare.
367
Ekonomi Tillväxt och konjunkturer
368
har Sverige lägre lönespridning, det vill säga mindre löneskillnader, än
de flesta andra länder. Detta i motsats till exempelvis USA.
I USA är arbetsmarknaden mindre reglerad, välfärden är relativt lite
utbyggd och skillnaderna mellan de lägsta och högsta lönerna är mycket
stora. Den fackliga rörelsen är svag och arbetsgivarna har stor makt.
Därför är anställningstryggheten minimal, och det gäller att prestera
sitt bästa för att få och behålla jobbet. Det medför att den amerikanska
arbetsmarknaden är mer flexibel, men till priset av sämre villkor för
många anställda. Folk avskedas lätt och ofta, och människor flyttar till
orter där de hittar lämpliga arbeten.
Arbetsmarknaden fungerar alltså smidigare än i Sverige. Är då USA
en förebild - eller kanske ett skräckexempel? Det är en politisk fråga. Vi
har alla ett eget svar och en egen syn på hur vi vill att samhället ska se ut.
369
Ekonomi Tillväxt och konjunkturer
Politikerna tvistar ständigt om vad som är rätt politik för att minska
arbetslösheten. En nödvändig åtgärd är att se till att utbildningen ger
människor de kunskaper och färdigheter som efterfrågas. Det gäller
inte bara de vanliga yrkesinriktade utbildningarna för blivande läkare,
rörmokare och moderna jordbrukare. Det behövs också många som
kan stimuleras och delvis utbildas för att till exempel bli morgondagens
företagsledare, egna företagare och entreprenörer.
Sverige kan inte konkurrera med exempelvis IZina när det gäller att
sy jackor. Vår möjlighet är i stället nya kunskapsintensiva företag, vilka
skapar nya produkter som kan bli efterfrågade internationellt. Det gäller
både varor och tjänster. Vi kan inte heller uppfinna blixtlåset, skiftnyck-
eln eller AGA-fyren en gång till. Men andra, nya tekniska uppfinningar
väntar på sina uppfinnare.
Ett exempel på nya vägar till framgång är popmusik, rockmusik etc.,
där det redan tidigare har funnits framgångsrika svenska grupper och
personer. ABBA var kanske det första, lysande exemplet i den branschen
som både gjorde Sverige känt i världen ocl1 som drog in pengar till den
svenska ekonomin.
Andra exempel på nya exportprodukter är Skype och Spotify, svenska
uppfinningar som fått stor spridning i världen.
Ekonomi Tillväxt och konjunkturer
Diskutera
1. Hur anser ni i klassen att arbetslöshet bäst kan
bekämpas?
2. När och hur bör politikerna ingripa för att ge stöd till
företag?
Undersök
Hur ser konjunkturläget ut i dag i Sverige?
371
I en globaliserad värld
Sverige är sedan länge med i EU. Därmed har vi överlämnat en hel del
gemensamma beslut till EU-organ i Bryssel och Strasbourg. Europas
länder blir alltmer sammanknutna och mer beroende av varandra. Det
gäller särskilt ekonomin.
EMU:s penningpolitik
Allra mest sammanbundna är de länder som gått med i EMU och tagit
Euron som sin valuta. De måste följa de regler och begränsningar som
ingick i avtalet. Alla EMU-länderna har samma styrränta, trots att de är
så olika i organisation och ekonomisk styrka. Räntenivån beslutar man
i ECB, Europeiska Centralbanken, som är EU:s ekonomiska högborg i
EU-medborgare kan fritt Frankfurt. De enskilda EMU-länderna har delvis händerna bakbundna
resa in i Sverige. Andra
blir kontrollerade och och kan inte själva styra över sin penningpolitik.
måste visa sina pass.
CUSTO~ 3 INTRA-Ct
TRAVE!
UNITY
; S ONLY
NON INTRA· COMMUNITY
TR AVELLERS
••
I
Ekonomi I en globaliserad värld
Därmed har ländernas regeringar och riksbanker färre verktyg för att
själva ta sig ur kriser och få ekonomin att blomstra. Men samtidigt ger
EMU-länderna varandra stöd, exempelvis lån när det behövs. Och EU
kan sätta tryck på politiker i länder som inte har visat insikt och kraft
nog för att ta itu med sina grundläggande obalanser och problem. Exem-
pel på detta var Irland, Spanien, Portugal, Italien och särskilt Grekland
åren efter finanskraschen 2008. Effekterna av den krisen blev långvariga,
men de löstes efter hand, kanske till stor del tack vare EU-samarbetet.
373
Ekonomi I en globaliserad värld
Men för att skydda vårt näringsliv inom EU har vi gemensamma tullar
mot andra länder. Det gäller särskilt jordbruket, som vi dessutom stöt-
tar med massor av miljarder i stöd direkt till jordbrukarna. Vi har alltså
en frihandel i Europa men höga tullmurar mot vissa varor och länder.
På andra håll finns motsvarigheter till EU. I bland annat Nordame-
rika och Sydamerika finns liknande frihandelsområden. Men generellt
vill ändå de flesta länder se mer frihandel i världen. Det är bra för alla.
Komparativa fördelar
Man brukar säga att länder kan ha olika komparativa fördelar. Med det
menas att man i ett land är särskilt duktig eller lämpad att producera en
sorts vara, medan ett annat land är bättre på att producera någonting
annat. Då kan länderna specialisera sig på den produkt där man, jämfört
med det andra landet, har en komparativ fördel. Om båda länderna gör
på det sättet och handlar med varandra, sägs båda vinna på det. Men
teorin om de komparativa fördelarna är omstridd.
Som en variant av komparativa fördelar kan man se att Sverige till-
374
Tjugo tusen importerade
bilar väntar på sina köpare
verkar produkter som är högkvalitativa och dyra att tillverka (det vill
säga kapitalintensiva), exempelvis Sandviks specialverktyg med hårda
coromantskär. De säljs över hela världen, trots att de är dyra.
I Kina och Bangladesh myllrar det av arbetsintensiva fabriker, där man
med hårt arbete i dålig miljö och med låg lön tillverkar skor, borrmaski-
ner och kläder som vi i västländerna kan i1nportera mycket billigt. Det
fungerar bara så länge löner och arbetslagar är mycket olika i länderna.
375
Ekonomi I en globaliserad värld
377
Ekonomi I en globaliserad värld
• ,. -• •
•
•
• • •
•
.
• •
-
,' . •
•
' ~
• •
-
• •
• •
"
•
•
/ .
•
Ekonomi I en globaliserad värld
Globaliseringens försvarare
Försvararna säger att globaliseringen är till nytta för oss i rika länder,
samtidigt som den är bra för de fattiga länderna. Globaliseringen höjer
kunskapsnivån, skapar företagskulturer, sprider företagskunnande och
entreprenörskap och höjer levnadsstandarden också i utvecklingslän-
derna. Det ger hopp för framtiden menar man, och pekar på utvecklingen
i exempelvis Taiwan, Sydkorea, Vietnam, Singapore och det väldiga Kina.
De är exempel på länder som på kort tid har tagit stora steg mot högre
levnadsstandard och ett bättre liv för majoriteten i länderna. I dag står
länder som nyligen var fattiga för mer än hälften av den ekonomiska
tillväxten i världen. I början av 1980-talet levde ungefär hälften av värl-
dens befolkning i fattigdom. Tjugofem år senare hade andelen fattiga
sjunkit till en fjärdedel. Det är en imponerande utveckling, och många
anser att det är globaliseringen som är kraften bakom förbättringen.
Länder som handlar med varandra blir mindre benägna att kriga
mot varandra. Under senare år har det blivit allt ovanligare med krig
mellan nationer. I stället är det mer av inbördeskrig där kriminella, ter-
rorister och andra grupper skapar konflikter och stridigheter inom ett
land eller en region.
379
Ekonomi I en globaliserad värld
Diskutera
1. Vad har frihandeln betytt för Volvo Personvagnar,
Saab Automobile och Sandvik?
2. Anser ni att globalisering är bra eller dåligt?
380
Företagens ekonomi
Ett företag kan producera varor, till exempel telefoner eller båtar. Men
företag kan också erbjuda tjänster som städhjälp, hårklippning eller att
måla om köksskåpen.
Det finns över 800 000 företag i Sverige. De allra flesta av dem är
enmansföretag, utan andra anställda.
De riktigt stora företagen är få, men de har många anställda och be-
tyder mycket för Sveriges ekonomi. Electrolux, Sa11dvik, H&M, IKEA,
SKF, Ericsson och Atlas Copco är exempel på svenska storföretag. De
exporterar en stor del av sin produktion till andra länder.
En del svenska stora företag har på senare tid, helt eller delvis, gått
samman med eller köpts upp av utländska bolag. Det gäller till exem-
pel Volvo Personvagnar, ABB, Saab Automobile och läkemedelsföre-
taget Pharmacia, som något år senare lades ner. Läkemedelsföretaget
Astra gick samman med brittiska konkurrentföretaget Zeneca och har
överlevt. Men kontoret flyttades till London, och en del av den viktiga
forskningen och produktionen bland annat i Södertälje flyttades efter
hand till England och andra länder. AstraZeneca är i dag ett av världens
största läkemedelsbolag.
381
Ekonomi Företagens ekonomi
Aktiebolag
De flesta större, privata företag är aktiebolag. Aktiebolag kan ha en
enda ägare. Men de kan också ha hundratusentals ägare. I ett börsno-
terat företag kan vem som helst köpa aktier. Omkring trehundra av de
större aktiebolagen är börsnoterade. Det betyder att aktierna säljs och
köps på börsen i Stockholm. Såväl privatpersoner som exempelvis för-
säkringsbolag, pensionsfonder, kyrkan och fackföreningarna placerar
sina besparingar i aktier.
Den som äger en aktie äger en liten del av företaget. Ett fåtal hus-
håll, 0,25 procent, är storägare. De äger nästan 70 procent av hushållens
totala aktieinnehav. Dessa familjer har mycket stort inflytande över våra
stora företag. Vanliga småsparare med aktier har nästan ingen möjlighet
att påverka företagen.
Det är även vanligt att chefer i ett företag får eller köper aktier i det
bolaget. På det viset knyts cheferna närmare företaget och förväntas göra
ett bättre jobb. Samma tanke ligger bakom erbjudanden till anställda
om att köpa aktier i det företag där de arbetar.
När det gäller aktiebolag finns det många regler. De har skapats för
att i görligaste mån säkra att bolaget har tillräckligt mycket tillgångar för
att kunna betala sina skulder. För att starta ett privat aktiebolag måste
man till exempel ha ett aktiekapital på SO 000 kronor.
Den som driver ett aktiebolag måste noga skilja på företagets pengar
och de egna slantarna. Bokföringen måste följa bestämda regler. Där
kan skatteverket i detalj kontrollera att allt har gått rätt till i företaget.
382
-
-
sxAIIP*
0
"
.
------·--
-·...,.,,..·""'...
Ekonomi Företagens ekonomi
385
Ekonomi Företagens ekonomi
386
Ekonomi Företagens ekonomi
••
Ar det lönsamt att vara företagare?
IKEAS grundare svarar nog ja på rubrikens fråga. Företaget är i dag värt
många miljarder, och ägarfamiljen har mer pengar än de någonsin kan
•
göra av med. Atskilliga andra direktörer och företagsledare har också
höga inkomster och behöver aldrig bekymra sig om pengar.
Men så soligt ser det inte ut för alla. En företagare kan kämpa hårt
men ändå knappt klara av att få ihop löner till sina anställda. Nästa
vecka kan hon drabbas av konkurs och förlora allt som hon gnetat ihop
under många år. Åtskilliga har upplevt detta och de svarar förstås nej
på rubrikens fråga. Redan inom ett år går en stor del av alla nystartade
företag omkull.
Den som däremot lyckas sälja sina produkter eller tjänster, som ar-
betar flitigt och driver företaget klokt och kunnigt tycker vanligen att
det är värt allt slit. Det ger ofta en hygglig lön, men det ger sällan ett liv
i lyx och överflöd.
387
Ekonomi Företagens ekonomi
Diskutera
1. Varför driver kommuner vissa företag?
2. Varför måste privatägda företag gå med vinst?
3. Företagaren Tommy säger att det är företagen som
••
utvecklar Sverige. Ar det sant?
388
Vår privata ekonomi
Nästan varje dag måste vi ta ekonomiska beslut, oftast små men ibland
större. Ska jag köpa den dyrare jackan, som kanske är av bättre kvalitet
och håller längre? Eller ska jag köpa den billigare och få råd med ett par
byxor också? Har jag verkligen pengar till en fika med kompisarna? Är
det klokt att lägga 10 000 kronor på att reparera den gamla bilen, eller
är det mer ekonomiskt att köpa en ny?
De beslut vi fattar beror dels på hur mycket pengar vi har, dels på
vad vi tycker det är värt att satsa på. Ibland har vi inte ens något val.
Pengarna räcker inte till det vi skulle vilja ha.
389
Ekonomi Vår privata ekonomi
Statlig skatt
20 580 kr
Kommunal skatt
71 300 kr
Lön efter skatt
Lön efter skatt 327 180 kr
158 700 kr
390
Ekonomi Vår privata ekonomi
Inkomster Utgifter
Telefon/tv 1 270 kr
Försäkringar 600 kr
Sparande 2 000 kr
Bränsle 16 790 kr
Försäkring 5 430 kr
Däck 1 560 kr
Värdeminskning 19 730 kr
Total kostnad
per år 50 900 kr
per mil 34 kr
391
Ekonomi Vår privata ekonomi
392
Ekonomi Vår privata ekonomi
393
Ekonomi Vår privata ekonomi
394
Ekonomi Vår privata ekonomi
395
Ekonomi Vår privata ekonomi
Med en betalningsanmärkning
får du inget lån
Om man inte betalar en räkning, inte ens efter påminnelser, så går ärendet
till ett så kallat inkassoföretag. Det är ett företag vars uppgift är att driva
in obetalda skulder. Sedan får man ett brev med ett inkassokrav, där man
uppmanas att genast betala skulden. Gör man inte det så sänds ärendet
till kronofogden och man får en betalningsanmärkning. Dessutom re-
gistreras skulden i ett offentligt register, som är öppet för alla att läsa.
Ansöker du om att få låna pengar i en bank, så begär banken oftast
fram e11 kreditupplysning på dig. I den finns besked om din inkomst,
dina eventuella skulder - och eventuella betalningsanmärkningar. Är
du registrerad hos kronofogden, och har dragit på dig en betalningsan-
märkning, så lär du inte få ta något lån.
Kronofogden försöker få den som har betalningsanmärkningen att
betala sin skuld. Om det ändå inte sker, kan kronofogden göra hembe-
sök hos personen för att lägga beslag på eventuella tavlor eller andra
värdefulla föremål och på så vis lösa skulden. Det kallas för att göra en
utmätning.
Uppgifterna om betalningsanmärkning är kvar i registret i tre år och
medför att man inte kan få låna i bank. Man får inte heller köpa något
på avbetalning, hyra en bostad eller skaffa ett mobilabonnemang. Dess-
utom kan det hända att en arbetsgivare vägrar att anställa en person med
betalningsanmärkning. Också andra trista konsekvenser kan dyka upp
om man får betalningsanmärkning. Det är alltså något man ska göra
allt för att undvika.
396
Ekonomi Vår privata ekonomi
Dag 1 : Mobiloperatören
skic kar en faktura som ska
betalas inom 30 dagar.
Skuld: 600 kr.
... ...
• •
Dag 30: Eftersom fakturan
inte betalts, skickar mobil-
operatören en påminnelse.
Påminnelseavgiften är
50 kr. Skuld: 650 kr.
r ....
, ...
Dag 40: Operatören har Dag 52: Inkassoföretaget Dag 80: Kronofogden har fått
skic kat kravet vidare till ett skickar skulden vidare till sitt utslag, du är skyldig att
inkassoföretag, som nu kronofogden och ansöker om betala. Därför får du en betal-
skickar ännu en påminnelse ett betalningsföreläggande. ningsanmärkning. Betalar du
om betalning inom 12 dagar. Kostnaderna på 640 kr får du fortfarande inte tillkommer
Inkassoavgiften är 160 kr. stå för. Skuld: 1 450 kr. 1 000 kr i avgift för utmät-
Skuld: 810 kr. ning. Skuld 2 450 kr.
'I. ... ..
397
Ekonomi Vår privata ekonomi
ansvarar själv för sin lägenhet och får måla, tapetsera och med tillstånd
av föreningen göra vissa ombyggnationer. Det är styrelsen som kan ge
dessa tillstånd, om man lämnar in en begäran.
Att köpa en bostadsrätt kan kosta väldigt mycket, men i gengäld är
den avgift man betalar varje månad ofta ganska låg. För övrigt kan det
ju hända att bostadspriserna stiger, vilket gör att man så småningom
kan sälja bostadsrätten med vinst. Sjunker bostadspriserna kanske man
i stället måste sälja med förlust.
Ett problem för många är att även om man får ett lån så täcker inte
detta hela kostnaden för köpet. Man måste själv bidra med en ganska
stor summa egna pengar.
r t
• /t.
. ... . \..
··c•c1"
1'J .
,
.'
-
...
-. ~
•
---- --
, .._
... . ..
-..
~
.~
.
Ekonomi Vår privata ekonomi
--
f
r •
I
•
•
-- \
399
Ekonomi Vår privata ekonomi
Den som bäst behöver bostaden och bohaget får behålla detta, om
det bedöms som skäligt. Om den andra sambon inte får något av den
gemensamma egendomen, ska den som övertar bostad och bohag betala
notsvarande belopp i pengar till den andra.
Bankkonton, aktier, fritidshus, båtar och bilar ingår inte i bodelningen.
De ägodelarna tillfaller den som är uppgiven som ägare.
Viktigt att veta är att sambor inte ärver varandra vid dödsfall, såvida
de inte gemensamt angett det i testamente. De kan inte heller adoptera
ett barn. Sambor som får barn tillsammans måste ansöka om gemensam
vårdnad. Som framgår av ovan så bör sambor helst så snart som möjligt
skriva ett testamente, som anger vad som ska gälla vid dödsfall. Annars
tillfaller halva värdet av bostaden den dödes föräldrar, syskon och barn.
För att testamentet ska bli korrekt är det motiverat att ta hjälp av jurister,
som snabbt utformar ett avtal eller testamente.
400
Ekonomi Vår privata ekonomi
Om du ångrar dig
Många, som ångrar vad de köpt och vill lämna tillbaka det, tror att bu-
tiker är skyldiga att ge pengarna tillbaka eller ett tillgodokvitto. Så är
det inte. Den som handlat något i en affär har ingen laglig rätt att häva
köpet, det vill säga att lämna tillbaka varan och få pengarna tillbaka.
Bytesrätt och ångerrätt är något som de flesta affärer frivilligt erbju-
der sina kunder. Därför är det bäst att fråga innan man köper något som
man är osäker på att man vill ha.
Laglig ångerrätt har däremot den som köpt något på postorder.
Detsamma gäller om man köpt något av en telefonförsäljare, från en
TV-shop eller på internet (såvida inte säljaren är en privatperson) .
Ångerrätten gäller även om en försäljare kommer hem till personen i
fråga och säljer något vid dörren. Ångerrätten finns i en lag som heter
distans- och hemförsäljningslagen. Där står det att man har 14 dagar på
sig att ångra köpet, och att säljaren måste ge tydlig information om hur
köparen ska göra för att ångra köpet.
Begagnade varor
Om man köper en begagnad vara på auktion, i en second hand-butik
eller på internet är det viktigt att kontrollera om säljaren är en privatper-
son eller ett företag. Konsumentlagarna gäller ju inte i affärer mellan två
privatpersoner. Den som köpt till exempel ett klädesplagg i en second
hand-affär har rätt att kräva att eventuella fel lagas. Om felet är sådant
att det inte gick att upptäcka när varan köptes, har man också rätt att
kräva att priset sänks.
401
Begagnade varor säljs ibland "i befintligt skick': Om man fått informa-
tion om att varan har ett visst fel, kan man inte få den lagad eller utbytt
på grund av det.
Garanti
En garanti betyder att säljaren ansvarar för att varan fungerar och be-
håller kvaliteten under en viss tid. Att lämna en garanti är alltid frivil-
ligt för säljaren. Det vanligaste är att garantin gäller under en viss tid,
kanske ett år. Ibland omfattar garantin bara en viss egenskap hos varan.
För att säljaren ska slippa stå för garantin krävs det att felet beror på
till exempel en olyckshändelse, eller på att köparen har vanvårdat varan
eller använt den på ett sätt som den inte är gjord för.
402
Ekonomi Vår privata ekonomi
Men vare sig om säljaren har lämnat garanti eller inte så gäller kon-
sumentköplagen. Den säger att köparen har tre år på sig att reklamera
ett ursprungligt fel på en vara. Ett ursprungligt fel kan till exempel vara
ett fabrikationsfel. De här tre åren gäller även om garantitiden på ett
år har gått ut. Skillnaden är att när garantin har gått ut, måste köparen
kunna bevisa att felet fanns där från början.
Kvitto
Den som köper något har alltid rätt att få ett kvitto. På kvittot måste det
finnas information om datum och klockslag när varan köpts, vad det
är för vara, priset, moms, företagets namn och organisationsnummer
samt butikens adress.
Den som vill klaga på en vara, eller använda garantin, måste kunna
bevisa var varan är köpt, när den är köpt och vad den kostade. Allt detta
finns ju på kvittot. Men man måste inte ha ett kvitto för att få rätt mot
en butik. Det går också bra att bevisa att den är köpt där genom till ex-
empel ett kontoutdrag från banken.
403
Ekonomi Vår privata ekonomi
Diskutera
1 . Det sägs att bästa sättet att spara är att börja skriva
upp alla utgifter. Vad talar för att det är sant?
2. Vilka försäkringar bör ni ta när ni en dag flyttar hem-
från?
Undersök
Till vilken ränta kan man i dag få bostadslån? Är fast
eller rörlig ränta att föredra?
404
Ekonomi Vår privata ekonomi
405
Ekonomi Vår privata ekonomi
••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••
•• •
• globalisering - pågående process där ländernas ekonomier tvinnas •
• •
• •
•••
• samman och påverkar kultur och politik i hela världen. Processen
••
•• drivs inte av regeringar utan främst av stora, internationella företag .
•
•
• •
• handelsbolag - drivs av två eller flera delägare, som är personligt •
• •
• •
••• ansvariga för företagets affärer
••
•
• import - företags köp av varor från utlandet •
• •
• •
•• •
••
indirekta skatter - skatter som inte redovisas tydligt utan bakas ••
•• in i exempelvis en varas pris, till exempel moms, punktskatter och ••
•
•
arbetsgivaravgift •
• •
• •
•
•• infrastruktur - stora investeringar för allmän användning, bland ••
•• ••
annat vägar, järnvägar, vattenledningar, telesystem och internet •
• •
• •
• investering - kapitalinsats, exempelvis i nya maskiner som väntas •
•
•• ••
ge ökad lönsamhet genom större intäkter eller minskade kostnader •
•• •
•
• jämviktspris eller marknadspris - den nivå där efterfrågan och •
•• •
•
• utbud möts •
••• ••
• kapitalintensiv - verksamhet som kräver stora investeringar, dyra •
•
• •
• maskiner etc. •
• •
• •
•• kapitalism - ekonomiskt system där enskilda personer och företag ••
• •
• driver företag i vinstsyfte •
• •
• •
• •
• kartell - organiserat samarbete om priser mellan olika företag ••
••• •
•
• keynesianism - efter ekonomen Keynes, förenklat att staten •
• •
• bör stimulera ekonomin vid lågkonjunktur och tvärtom vid hög- •
• •
•••
•
•• konjunktur
• •
• kommunalskatt - skatt på inkomst som går till kommunen, lands- •
• •
• •
• tinget och kyrkan •
•••
•
•
•• konjunktur - ekonomiska läget, till exempel när det gäller arbets- •
• •
• löshet, tillväxt i ekonomin , inflation och investeringar •
• •
• •
• konkurs - om ett företag har större utgifter än inkomster under en •
•• ••
• längre tid tvingas det att upphöra •
• •
• •
• •
•••
• konsumtionsvara - vanligen varor som man köper för förbrukning,
•
•• exempelvis hamburgare, i motsats till kapitalvara av mer bestående •
• •
• art, exempelvis kylskåp •
• •
• •
•••
•
•• kooperativt företag - ägs av medlemmarna, till exempel Konsum
•
••
•
•
korruption - att betala eller få betalt för att få eller ge person eller •
• •
•• företag olaglig ekonomisk vinning •
•• •••
•• kronofogden - myndighet som har till uppgift att driva in obetalda •
•
• skulder. Redan Gustav Vasa hade fogdar ute i landet som med •
• •
• •
•
•• hårda tag drev in skatter till kronan, dvs. staten. ••
•• ••
marknadsekonomi - en ekonomi där företagen fritt producerar •
• •
• varor och tjänster som kunderna efterfrågar •
• •
•
•• ••
moms - mervärdesskatt, skatt som läggs på alla varor och tjänster, •
•• •
•
• för det mesta 25 procent på varans eller tjänstens pris •
•• •
monopol - bara ett företag på marknaden säljer en viss vara eller •
•••
•
••• tjänst, utan konkurrens •
• •
• •
• nattväktarstat - staten gör bara det minimala som krävs för att •
• •
•
•• hålla ordning i landet och försvara sig mot yttre fiender ••
• ••
••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••• ••
406
Ekonomi Vår privata ekonomi
••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••
•• •
• obligation - ett skuldebrev som intygar att någon lånat ut pengar till •
• •
• •
•••
• exempelvis staten som betalar ränta på pengarna
••
•• offentlig sektor - kommunernas, landstingens och statens verksam- •
•
• •
• heter •
• •
• •
••• oligopol - några få företag säljer en viss vara eller tjänst och följer ••
•
• •
samma pnsn1va
• 0
•
• •
• •
•• •
••
OPEC - de oljeproducerande ländernas kartell för nära samarbete om ••
•• priser och produktion ••
•
•
•
• pension - pengar som betalas ut till den som fyllt 65 år. Pension kan •
• •
•
•• ibland betalas ut tidigare som sjukpension eller förtidspension. ••
•• ••
planekonomi - staten gör upp produktionsplaner där man bestämmer •
• •
• •
• exakt vad och hur mycket som ska produceras •
•
•• ••
•• produktionsfaktorer - råvaror, realkapital och arbetskraft som behövs ••
•
• för produktionen •
•• •
•
•••
• produktivitet, arbetsproduktivitet - produktion per arbetad timme
•
•• •
• proportionell skatt - alla betalar lika stor del av sin inkomst i skatt, •
• •
• •
• oberoende av hur mycket man tjänar. Kommunalskatten är en propor- •
• •
•• tionell skatt . ••
• •
• •
• punktskatter - skatt på vissa varor och tjänster som är högre än den •
• •
• •
• vanliga momsen. Punktskatter tas ut för att minska konsumtionen av ••
••• vissa varor, till exempel alkohol, tobak och energi. Det finns också •
•
• •
• punktskatter på vissa lyxvaror. •
• •
• •
•••
•
•• reporänta, styrränta - den räntenivå som Riksbanken beslutar,
• den ränta som andra banker får betala vid lån från Riksbanken •
• •
• •
• •
• räntegap - skillnaden mellan reporäntan och den ränta bankerna tar •
•••
•
•
•• av sina lånekunder
•
• •
• rörliga kostnader - kostnader som varierar med antalet producerade •
• •
• •
• enheter •
•• ••
• saldo - kan starkt förenklat sägas vara skillnaden mellan intäkter och •
• •
• •
• utgifter i bokföringen •
•••
•
•
•• sjukersättning - om en anställd blir sjuk får han eller hon sjukersättning •
• •
• i stället för lön. De första tre veckorna betalar arbetsgivaren, •
• •
• •
•••
• därefter tar staten över.
••
•
•• socialbidrag, försörjningsstöd - pengar som betalas av kommunerna •
•
•
• till dem som har liten eller ingen inkomst •
•• •
•• statsskuld - lån som staten ibland tar från i huvudsak svenska •••
•• •
•
• marknaden för att klara de utgifter man beslutar om •
• •
• •
•
•• transferering - flyttande av pengar, i huvudsak statliga bidrag, ••
•• försäkringsersättning och pensioner ••
•
• •
• utbud - de varor och tjänster som säljare bjuder ut på marknaden •
• •
•
•• ••
välfärd - vanligen skattefinansierade tjänster och transfereringar •
•• •
•
• till invånarna för trygghet vid bland annat barndom, sjukdom , arbets- •
•• •
löshet och ålderdom •
•••
•
••• välfärdsstat - när staten omfördelar pengar mellan livets olika skeden •
• •
• och mellan fattiga och rika för att garantera alla en ekonomisk trygghet •
• •
• •
•
•• ••
• ••
••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••• ••
407
.. ------..
:- -
--
Jordens befolkning
år
412
Befolkning Jordens befolkning
Befolkningsexplosion?
Tidigare talade man om befolkningsexplosionen. Med det menade miljarder
1000 1500
413
Befolkning Jordens befolkning
Utvecklas u-länderna?
Dagens utvecklingsländer har det svårare än Sverige och andra indu-
strialiserade länder hade när deras befolkningsexplosion pågick. Liksom
tyskar, engelsmän, italienare och andra europeer, kunde miljontals
svenskar flytta till USA, bort från arbetslöshet och svält. Befolkningen
i dagens u-länder har knappt någonstans att ta vägen. La11dsbygdens
arbetslösa söker sig till storstäderna, där slummen växer i rasande takt.
De rika ländernas handelspolitik och de stora företagen som beva-
kar sina intressen, hindrar ofta u-ländernas utveckling. U-ländernas folk
odlar kaffe, te, kakao, bananer, kryddor och frukter som säljs billigt till
i-länderna. Ofta ägs plantagerna av företag i våra länder.
U-ländernas koppar, järn och andra mineraler säljs också billigt till
industriländerna, som gör av med en orimligt stor del av världens råva-
ror, livsmedel och industriprodukter. Det hindrar u-länderna från att
odla de livsmedel och produkter de själva behöver och bromsar deras
industriella utveckling.
Många u-länder har dessutom ofta en dåligt skött ekonomi, kor-
ruption, aids, enorma skillnader mellan fattiga och rika och låg utbild-
ningsnivå. De rika bryr sig mer om sin egen ekonomi än om landets.
415
Den ena familjen med 22 barn
bor i en enrummare i Filippi-
nernas huvudstad Manila.
Den andra familjen som bor ......
i Sverige med ett barn har helt
andra levnadsvillkor.
lJ I I- ,
- c:
~
'
r' I \..
/ ,v
I
-i
IJ . <
·-
-
-
'!"'~ -
•
• "'
-
416
Befolkning Jordens befolkning
Barn i världen
Hundratals miljoner barn är undernärda, saknar rent vatten och bor i
hus med fler än fem personer i varje rum eller i hus med jordgolv.
Det finns kanske hundra miljoner barn mellan 7 och 18 år som
aldrig har fått gå i skolan. De flesta av dem är flickor. I både Indien och
I<ina föds onaturligt få flickor. I Punjab, Indiens rikaste delstat, finns
bara 793 flickor på 1 000 pojkar i åldrarna 0-6 år. Vart har de saknade
flickorna tagit vägen? De är aborterade. Föräldrarna föredrar pojkar.
I Indien och Kina "saknas" därför flera miljoner flickor.
Aids-katastrofen
Tioåriga Lesley bor i l(apstaden i Sydafrika. Båda hennes föräldrar och
hennes tre syskon har dött av aids. Själv är hon också smittad av sjuk-
domen. Lesley bor hos sin moster och hennes tre barn. De är mycket
fattiga och delar ett enda litet rum.
Det anses vara en skam att ha någon i familjen som har aids, så Lesley
håller sig undan från andra barn och leker mest för sig själv i närheten
av hemmet. Hon går inte i skolan. Ändå kan man säga att hon haft tur
- släkten har inte övergivit henne och hon får medicin mot sin sjuk-
dom. Me11 hur framtiden kommer att bli vet hon förstås ingenting om.
Det första fallet av aids upptäcktes år 1980 i New York. Sedan dess
har omkring 25 miljoner människor runt om i världen dött av sjukdo-
men. Ungefär 34 miljoner människor lever i dag med hiv/ aids, och
omkring 7 400 smittas varje dag. Det betyder att ungefär 2, 7 miljoner
människor smittas varje år.
Aids är mest spridd i Afrika söder om Sahara, men finns numera
överallt i världen. Från början var det mest män som fick sjukdomen,
men numera smittas fler kvinnor är män. Också barn är en utsatt grupp.
Man har beräknat att cirka två miljoner barn lever med sjukdomen.
Femton miljoner barn har förlorat minst en förälder i aids.
Aids dödar inte bara mängder av människor. Sjukdomen är ett allvar-
ligt hot mot många fattiga länders ekonomier. Vanligtvis brukar smitt-
samma sjukdomar drabba de gamla, de försvagade, de redan sjuka. Aids
är annorlunda. De flesta offren är mellan 1S och 45 år. Det betyder att
de som dör är kvinnor och män i sina bästa år, som Lesleys föräldrar.
De försörjer stora familjer med många barn och orkeslösa gamlingar.
Barn och gamla blir ensamma kvar i byarna.
417
Befolkning Jordens befolkning
Diskutera
1. Kan jorden bli överfull av människor? Vad ska man i så fall göra åt saken?
2. Vad tror du svälten i världen främst beror på?
a) brist på livsmedel
b) överbefolkning
c) befolkningsexplosionen
d) de rika ländernas ovilja att dela med sig
e) något annat?
3. Vad beror befolkningsexplosionen på? Är preventivmedel lösningen?
4. Kina har försökt begränsa sin befolkningsökning genom att förbjuda
familjer att ha fler än ett barn. Vad tycker du om det? Borde andra länder
göra samma sak?
5. Vilka andra sätt kan det finnas att hålla befolkningsökningen nere?
6. Miljoner barn i världen lever i fattigdom. Vems kan felet vara? Hur kan man
hjälpa barnen att få ett bättre liv?
7. En stor del av alla resurser som satsas på att hjälpa aids-offer går till sjuka i
den rika delen av världen. Hur ska man kunna hjälpa alla? Vem ska betala för
mediciner?
Den här sydafrikanska mamman är HIV-positiv, men hennes lilla dotter har klarat sig och är fullt frisk.
418
--
. -J'
-
419
Befolkning Jordens befolkning
420
Sveriges befolkning
Varje dag föds ungefär 300 barn i Sverige. De flesta av dem föds på en
förlossningsavdelning på ett vanligt sjukhus. Vanligen går allt bra och
mor och barn kan åka hem inom några dagar. Med Maria, som ligger i
kuvösen på bilden, var det annorlunda. Så här berättar hennes pappa Ulf:
"Min fru Annika var gravid i sjätte månaden. En dag ringde hon mig på
jobbet helt uppriven. Hon skrek att jag måste komma hem, att barnet
var på väg . Jag blev alldeles kall. Det var ju tre månader kvar! Jag sa åt
henne att vänta i telefonen och rusade iväg till en annan telefon för att
ringa efter ambulansen. Sedan pratade jag med Annika och försökte
hålla henne lugn tills ambulansen kom.
Så kastade jag mig i min egen bil och körde i rasande fart till sjukhu-
set. Tankarna flög genom mitt huvud. Att barnet skulle dö var jag säker
på, men jag oroade mig mest för Annika just då. När jag kom in på sjuk-
huset var allt redan över. Maria var född. Hon kom 12 veckor för tidigt
och vägde bara 800 gram. Men hon andades! Och Annika mådde bra.
Ett normalt nyfött barn väger ungefär tre kilo och är femtio centimeter
långt. Maria var bara 38 centimeter och vägde inte ens ett kilo. Folk i vita
rockar sprang omkring som galna. För att överleva måste Maria snabbt
placeras i en skyddande kuvös.
Där låg hon när jag fick se henne första gången. Jag fick en chock.
Hon var omgiven av apparater, sladdar och lampor som blinkade. Under
den närmaste tiden hölls hon under ständig uppsikt av specialutbildade
läkare och sjuksköterskor. Ingenting lämnades åt slumpen. Och Maria
klarade sig . Två månader senare var hon hemma hos oss och sedan har
hon utvecklats precis som andra barn."
421
Befolkning Sveriges befolkning
Diskutera
1. Vården av för tidigt födda kostar mycket pengar.
..
Ar det rimligt att satsa obegränsat med pengar för
att rädda ett människoliv? Eller finns det en gräns
någonstans? Vid 5 000 kronor per dag? Eller 100 000
kronor per dag?
2. Fundera på om ni skulle ge olika svar på förra frågan
om n1• var
a) förälder till barnet
b) läkare
c) politiker med ansvar för landstingets pengar.
422
Kronprinsessan Victoria
Vad gör en människa till svensk? och prins Daniel deltar vid
en ceremoni där Stock-
Varje år föds ungefär 110 000 barn i Sverige. De flesta kommer så små- holms stad välkomnar nya
ningom att växa upp och bli svenskar. Men vad är det som gör en män- svenska medborgare i Blå
Hallen i Stadshuset.
niska till svensk?
De flesta som föds i Sverige är svenska medborgare redan från födseln.
Det blir man nämligen automatiskt om båda ens föräldrar är svenska
medborgare.
Den nyfödde blir folkbokförd i sin hemkommun. Det betyder att
barnets namn, kön, födelsedatum och födelseort förs in i ett dataregis-
ter. Bar11et får ett personnummer, ett nummer som är unikt för varje
människa och som man behåller tills man dör.
Ett personnummer består av tio siffror, till exempel 920104-0187.
De sex första siffrorna anger år, månad och dag då man är född. De tre
följande siffrorna kallas födelsenummer, den tredje siffran där är udda
för män och jämn för kvinnor. Exemplet är alltså en kvinna. Den sista
siffran är en kontrollsiffra, så att datorn kan kontrollera att de övriga
siffrorna är korrekta.
Vad är det då som gör att en människa ses som svensk och uppfat-
tar sig som svensk? Är det medborgarskapet? Eller personnumret? Det
räcker kanske inte. Ett barn med svenska föräldrar får inte bara föräld-
rarnas nationalitet, utan växer också in i deras språk och kultur. Barnet
lär sig av föräldrarna hur man ska leva och tänka, hur man ska handla i
olika situationer och vad som är rätt och fel i livet.
423
Befolkning Sveriges befolkning
Diskutera
1. På vilka sätt är det tryggt att födas just i Sverige?
2. Tycker ni att det skulle känns bra att sätta barn till världen i dag?
3. Vad krävs för att ni ska tycka att en person är svensk? Räcker det med
att vara svensk medborgare, eller ska man ha svenska föräldrar? Ska man
kunna tala flytande svenska?
4. Varför har vi personnummer i Sverige?
5. När personnumren infördes fanns det människor som protesterade och sa
att numren skulle inkräkta på deras personliga frihet. Tycker ni att det blev så?
6. På vilka sätt tror ni att ni hade levt och tänkt annorlunda om ni genast efter
födseln hade blivit adopterade hos a) en muslimsk familj i Saudiarabien
b) en hinduisk familj i Indien c) ett "stenåldersfolk" i Nya Guinea?
424
Befolkning Sveriges befolkning
60 000
30 000
0
år 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
425
Befolkning Sveriges befolkning
40
'
30
10
0
1750 60 70 80 90 1800 10 20 30 40 1850 60 70
426
Befolkning Sveriges befolkning
.,
~ -,- ----·-------------=-··----------===================------------=:;,.___,ocm________
En gammal skolplansch som visar livet på landet.
427
Befolkning Sveriges befolkning
De fyra faserna
1. Höga födelsetal och höga dödstal
Fram till 1800-talet var Sverige ett fattigt jordbrukssamhälle. Ungefär
80 procent av befolkningen arbetade inom jordbruket. Redskapen var
ineffektiva tunga att arbeta med. Det behövdes många människor i
jordbruksarbetet och alla måste hjälpa till.
Det fanns ingen pension som gav trygghet åt de gamla. Barnen fick
ta hand om sina gamla föräldrar. De flesta hade många barn som arbets-
kraft och som trygghet inför ålderdomen. De flesta visste inte heller hur
de skulle undvika att få fler barn än de ville ha. Det fanns inga preven-
tivmedel. Så här kunde det vara:
2. Dödstalen sjunker
Från slutet av 1700-talet sjönk dödstalen snabbt. Det berodde bland
annat på smittkoppsvaccinet och andra medicinska framsteg, men också
på att man började förstå vikten av renlighet.
Samtidigt som dödstalen började sjunka var födelsetalen fortsatt
höga. Familjerna var stora. Det stora födelseöverskottet ledde till en
snabb ökning av befolkningen. Sverige fick en befolkningsexplosion.
I den här fasen befinner sig en del av dagens u-länder.
3. Födelsetalen sjunker
Under andra hälften av 1800-talet tog industrialiseringen fart. Järnvä-
gar byggdes landet runt, järnbruk, verkstäder och sågverk växte fram.
Samtidigt infördes helt nya tekniska hjälpmedel i jordbruksarbetet. Allt
428
Befolkning Sveriges befolkning
Fas 4.
Låga födelsetal, låga
dödstal. Långsam
befolkningstillväxt.
Fas 1 - före 1750.
Höga födelsetal,
höga dödstal, långsam
befolkningstillväxt.
färre människor behövdes, trots att man kunde producera mer livsmedel
för varje år. De som blev arbetslösa flyttade till tätorterna, där de kunde
få arbete i industrierna.
För till exempel en sågverksarbetare var det inte längre en fördel att
ha många barn. Det var svårt att få den låga lönen att räcka till. Barn-
arbete var vanligt, men det var hård konkurrens om jobben och lö11en
var minimal. Många vuxna gick arbetslösa. De unga gifte sig senare än
förr, och många utvandrade från Fattigsverige till Amerika. Allt detta
bidrog till att födelsetalen sjönk.
429
Befolkning Sveriges befolkning
Ålderspyramiden förändras
Ålder Ålder
1890 1940
100 100
90 90
Kvinnor 80 Män Kvinnor 80 ~
70
b .. 70
•
•
Män
I
60 • 60 •
• •
50 50 •
• I
40 I 40 •
• •
30 • 30 •
• •
20 •
•
20 .
.
•
10 • 10 I
..
I
• • • • • •
6 4 2 0 0 2 4 6 6 4 2 0 0 2 4 6
% % % %
Ålder Ålder
2001 Prognos 2025
100 100
90 ] 90 =
•
Kvinnor 80 I Män Kvinnor 80 Män
•
70 • 70
•
60 60
50 50
40 • 40
•
30 • 30 I
• I
20 • 20
•
10 •
I
10
. • .
6 4 2 0 0 2 4 6 6 4 2 0 0 2 4 6
% % % %
Diskutera
Andelen äldre kommer att öka i Sverige. Vilka konsekvenser får det för samhället
och för er själva, då ni kommer ut i arbetslivet?
430
1. Siffrorna och människorna 3. Befolkningen och framtiden
Det stora diagrammet på s . 310-311 är mycket inne- a) Är vi redan för många människor på jorden? Vad
hållsrikt. Bakom kurvorna finns alla som levt i Sverige händer om nuvarande befolkningsökning fortsät-
under 250 år, deras glädje, sorg och fasor i livet. På ter? Var och varför ökar befolkningen snabbast?
vänstra sidan är diagrammet hotfullt högt och tag- På vilka sätt skiljer sig u-ländernas nuvarande läge
gigt, med höga och varierande siffror. På högra sidan från Sveriges för hundra år sedan?
är det jämnare och tryggare. Det speglar också b) Vad krävs för att världens folkökning ska få samma
människornas liv. snabba nedgång som den svenska kurvan uppvi-
Ta reda på mer om den dramatik som döljer sig sar? Tvång? Politiska förändringar? Snabb eko-
bakom kurvorna och siffrorna. Läs historieböcker! nomisk utveckling? Propaganda och upplysning?
Fråga historiker! Använd internet! Preventivmedel?
a) Långt före diagrammets början inträffade en kata- c) Vad betyder till exempel katolska kyrkans motstånd
strof så ohygglig att vi har svårt att förstå den. Det mot preventivmedel? Påven säger absolut nej till
var digerdöden på 1300-talet. Ungefär en tredjedel användning av p-piller, kondom och så vidare.
av befolkningen dog. Många byar lades helt öde. En kardinal i Filippinerna uttryckte sig så här: "Vi
Varför hände detta? Hur upplevde människorna säger bestämt nej till konstlad barnbegränsning .
"den svarta döden", hur försökte de skydda sig Att använda preventivmedel är ingenting annat än
- förgäves? Vad betydde digerdöden för utveck- onani." Vad leder detta motstånd mot preventiv-
lingen? medel till?
b) Varför drabbades så fasansfullt många av döden
år 1773? Vad hände då i landet?
c) Varför påverkades dödssiffrorna så starkt av 1808- 4. Aids-katastrofen
09 års krig? a) Globalt: Hur många människor har aids i dag? Vad
d) Den sista svälten i Sverige inträffade 1867-69. betyder sjukdomen aids för människorna runt om i
Vilka orsaker hade den? Titta på siffrorna för ut- världen? Hur många är HIV-smittade? Vilka länder
vandringen till Amerika just de åren. Vad säger de? är värst drabbade? Vad görs för att hjälp dem?
e) Sverige deltog inte i något av världskrigen, ändå Vilka är skillnaderna mellan de rika länderna och
påverkades vi starkt. Vad hände med födelse- och u-länderna? Hur ser framtiden ut? Vad finns det
dödstalen under och efter första världskriget? Har för tänkbara scenarier?
du någon förklaring? Vad var spanska sjukan? Hur b) Mänskligt: Hur smittar HIV? Hur kan man skydda
påverkades födelsetalen av andra världskriget? sig? Vilka chanser till ett bra liv har den som
1945 föddes 135 000 barn i Sverige. Det är alla smittats?
tiders rekord. Svara och förklara.
t) Vad kan preventivmedlen och aborterna ha betytt
för födelsekurvan under 1900-talet? 5. Urbanisering på gott och ont
Fundera över hur det kan komma sig att i-världen i
dag är så starkt urbaniserad. Vilka för- och nackdelar
2. Befolkningsstadier och pyramider har urbaniseringen för oss?
Jämför födelsetal och dödstal i olika länder med hjälp Vilka är orsakerna till den snabba urbaniseringen
av Landguiden eller Statistisk Årsbok. Hur ser siffrorna i den fattiga världen? Vilka fördelar och nackdelar
ut för till exempel Sverige, Tyskland, Indien, Egypten, har den?
Mexiko och Kina? Vilka kan orsakerna vara till de stora
skillnaderna? I vilka befolkningsstadier befinner sig
de olika länderna? Hur kommer ekonomin (barnom- 6. Svenska utvandrare
sorg, skolor, arbetskraften, äldreomsorgen) i de olika Ta reda på mer om de svenskar som utvandrade till
länderna att påverkas av befolkningsutvecklingen? USA under 1800-talet. Hur kom det sig att de lämnade
Illustrera siffrorna i Statistisk Årsbok med hjälp av Sverige? Var bosatte de sig? Hur blev deras liv? Vad
befolkningspyramider för några av de olika länderna. betydde utvandringen för Sverige?
431
Att tänka på - Kan man ljuga med statistik?
Särskilt i massmedierna används statistik ofta för att De tre diagrammen över löner här nedanför ser olika
påverka läsaren. Siffrorna i sig kan vara helt korrekta, ut. Vilka effekter får det om man bara ser på det andra
men sättet att presentera dem kan ge en vinklad eller eller det tredje diagrammet?
felaktig bild.
Genomsnittliga månadslöner för några yrken (kr) Genomsnittliga månadslöner för några yrken (kr)
I
Gymnasielärare Gymnasielärare
l,__ _ _ _ _ _ _ __
Butiksanställd Butiksanställd -
Rörmokare Rörmokare ·
Brandman 1- - - - - - - - - - - Brandman
Gruvarbetare Gruvarbetare
Präst Präst
Receptionist
Lokalvårdare
Polis 1~-------.. .
Läkare
Undersköterska
Sjuksköterska
!'"""-----------------------
!...._ _ _ _ _ _ _ _ _ __
Läkare
Undersköterska
Sjuksköterska
1111111
Advokat Advokat
Journalist Journalist
Skomakare Skomakare
IT-konsult IT-konsult
Byggnadssnickare Byggnadssnickare
Gymnasielärare
Butiksanställd
Rörmokare
Brandman
Gruvarbetare
!...._ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ ___
Präst
Receptionist
Lokalvårdare
Polis
Läkare
1------------------
Undersköterska
Sjuksköterska
Advokat
Journalist
Skomakare
IT-konsult
Byggnadssnickare
432
Befolkningsutvecklingen i världen miljarder
miljarder
433
Är det så här ...
På 200 år har människan förändrat jordens
yta dramatiskt. Asfaltvägar och storstäder
har ersatt stora grönskande markområden.
Väldiga arealer har lagts under plogen. Varje
år plöjs och sås otaliga åkrar i världen och
grödorna skördas. Skogar, som tillsammans
är stora som Europa, planteras, gödslas, gall-
ras, awerkas och sköts som om det var fråga
om grönsaksland. Miljoner bilar, tåg, flygplan
och andra fordon rullar och flyger fram över
jordytan.
Vår tids människa har förändrat jordens
geografi och biologi och påverkat livsbeting-
elserna för nästan allt liv på jorden. Det är klart
att människans framfart får stor effekt.
Klimatet på jorden håller på att föränd-
ras. Vi frigör energi och släpper ut så många
föroreningar i luften att medeltemperatu-
ren för hela jorden stiger. Det kan låta skönt
men är i själva verket ett hot mot både män-
niskor och djur. Det kan räcka med att tem-
peraturen höjs några få grader för att det
ska få allvarliga följder för allt liv på jorden .
. . . eller så här?
Människan har ingen inverkan på klimatet.
Det är solens aktivitet som avgör om det blir
varmare eller kallare på jorden. Alla klimat-
förändringar på jorden kan spåras tillbaka
till solens aktiviteter. Den skickar ut det syn-
liga och uppvärmande ljuset men den skickar
också ut energirik elektromagnetisk osynlig
strålning, kallad solvinden. Denna påverkar jor-
dens magnetfält, som i sin tur skyddar jorden
från rymden inkommande kosmisk strålning.
I i
Översvämmad gata i Manila på Filippinerna. Ökar antalet översvämningar och naturkatastrofer i världen?
Beror det på människans klimatpåverkan?
438
Vår hotade miljö Vem ska man tro på?
Duntäcke ...
Jordklotet är omgivet av ett lager av vattenånga, koldioxid och andra
gaser. Detta fungerar som ett dun täcke. Samtidigt som det håller kylan
från världsrymden borta, håller det kvar värmen i luften under täcket.
Det brukar kallas växthuseffekten. Utan den skulle medeltemperaturen
på jorden ligga på minus 18 grader i stället för som nu plus 15 grader.
Utan "duntäcket" är det ute med oss.
Problemet är att täcket håller på att bli för tjockt. Under de senaste
hundra åren har temperaturen i vårt tunna luftskikt höjts med en halv
grad. Forskarna är oense om hur snabbt temperaturen stiger, men de
flesta är överens om att temperaturstegringen är allvarlig och att den
stiger i ökande takt. Men att glaciärer och inlandsisar redan minskat
betydligt i storlek, är lätt att konstatera.
En del experter förutspår att temperaturen år 2100 kan ha ökat
med minst två, kanske fyra grader. Hur skulle det i så fall påverka livet
på jorden?
Några graders höjning låter kanske inte så mycket, men det skulle
leda till att delar av inlandsisarna smälte allt snabbare och att världs-
havens yta steg tillräckligt för att dränka vidsträckta låglänta områden.
Stora delar av södra Bangladesh skulle bli hav, och Maldiverna skulle
försvinna helt under vattnet.
Klimatet skulle alltså förändras mycket kraftigt över hela jorden
redan inom hundra år. Norden skulle antagligen få ett mycket blåsi-
gare, regnigare och varmare väder. I Sverige skulle det bli ungefär som i
dagens Sydeuropa, fast regnigare och kraftigare stormar. Spanien skulle
till stora delar förvandlas till torr och het öken, som nuvarande Sahara.
Vilka ämnen är det som orsakar den starka växthuseffekten?
l(oldioxiden är den största boven. Denna gas bildas vid all förbränning
av fossila ämnen, som olja, kol, ved och naturgas. En tredjedel av kol-
dioxidutsläppen i Sverige kommer från bilarna .
. . . och solglasögon
På 20- 40 kilometers höjd runt jorden finns det känsliga ozonlagret.
Det har kallats för "jordens solglasögon'~ därför att det skyddar livet
på jorden mot för mycket ultraviolett strålning. Livet på jorden kunde
börja först när ozonlagret hade bildats.
Under senare år har man sett att ozonlagret håller på att förstöras.
Bland annat har man upptäckt ett för oss nordbor skrämmande "hål" i
ozonlagret ovanför nordpolen. Redan om ozonlagret förstörs med 10
procent får det förödande konsekvenser för oss i Sverige. Man räknar
med att en mängd nya cancerfall per år skulle bli en av följderna.
439
Vår hotade miljö Från istid till värmeperiod
mer
solenergi
varmare
klimat haven blev
varmare
förstärkt
växthuseffekt koldioxid
avgavs
Enligt forskarna är det särskilt gasen freon som tär på ozonlagret. Det är
en gas som bland annat l1ar använts i sprayburkar och i kylskåp. Efter år
av diskussioner har industriländerna enats om att förbjuda freon. Före-
tagen har tvingats utarbeta ny teknik för att ersätta freonet.
Men även om freonanvändningen har stoppats, kommer freon från
gamla kylskåp, frysanläggningar och sprayburkar att fortsätta läcka ut i
atmosfären. Det kan ta dece11nier för freonet att sväva upp till ozonlagret.
Under senare år har utvecklingen svängt och nu växer ozonlagret.
Siffror om klimatförändringen
Medeltemperaturen vid jordytan beräknas ha ökat med 0,6 grader
under de senaste hundra åren (Europa 0,8 grader).
440
Vår hotade miljö Från istid till värmeperiod
Kyotoavtalet
År 1997 sammankallade FN väldens länder till en ny konferens, nu
i Kyoto i Japan. Där fattade man mer konkreta beslut om hur minsk-
ningarna ska gå till, och planer gjordes för hur mycket varje land ska
begränsa sina utsläpp.
442
Vår hotade miljö Från istid till värmeperiod
Diskutera
1. Vilka kan problemen vara när man ska försöka få alla
världens länder att enas i miljöfrågorna? Vilka är de
rika ländernas problem? Vilka problem har de fatti-
gare länderna?
2. Vilka anser ni vara de bästa energikällorna för fram-
tiden?
3. På vilka andra sätt hotas livet på jorden? Vad krävs
för att livets framtid ska räddas?
4. Hållbar utveckling sägs vara en nödvändighet för alla
- från enskilda personers livsstil till omläggningen av
klimatpolitiken för världssamhället. Vad menar man
med "hållbart liv" för enskilda och familjer? Hur lever
man då? Och vad kan man mena med hållbar utveck-
ling för enskilda stater och världssamfundet?
5. Hur har världens ledare och länder lyckats på senare
år med att åstadkomma en hållbar utveckling i världen?
443
Vetenskap och vetenskapligt
tänkande
I alla tider hade det varit självklart för de flesta människor att jorden
var e11 platt skiva, och att himlen välvde sig över jorden som en kupa
där stjärnorna var fästa. Att det var på det sättet kunde ju alla tydligt se.
Man behövde bara titta ut över landskapet och se upp mot himmelsku-
pan där solen, månen och stjärnorna rörde sig i bestämda banor. Men
Eratosthenes insåg att det inte kunde vara så. Han förstod att jorden,
liksom de andra himlakropparna, är rund som en boll. Inte nog med det,
på ett finurligt men mödosamt sätt räknade han till ocl1 med ut hur stor
jorden är. I dag ka11 vi se att hans beräkning av jordens omkrets stämmer
nästan exakt. Det var en vetenskaplig bragd.
Greken Aristarchos kom fram till att jorden kretsade kring solen. En
tredje grekisk vetenskapsman, Euklides, skrev en detaljerad lärobok i
geometri, som bland annat användes i Sverige ända in i vår tid.
Arkimedes, som var en framstående matematiker, uppfinnare och
filosof, funderade över vikten på olika ämnen som, guld, järn och sten.
Han undersökte också varför vissa föremål flyter i vatten, medan andra
sjunker. Den insikt han då kom fram till formulerade han i vad som blev
hans berömda princip, Arkimedes princip: "En kropp som är nedsänkt
i till exempel vatten förlorar lika mycket i vikt som den undanträngda
vätskan väger."
447
Vad är vetenskap? Vetenskap och vetenskapligt tänkande?
Detta var bara tre exempel, listan över grekiska vetenskapsmän kan
göras lång.
Grekerna ville finna sanningen om allt. De undersökte, gjorde iakt-
tagelser och drog slutsatser med hjälp av logiska resonemang. De ville
helst ha bevis för ett påstående innan de trodde på det. Den som påstod
något men fick mothugg av någon annan, lyssnade noga och var beredd
att ändra sig om den andres argument var bättre, eller om det fanns bevis
på motsatsen. Det är detta som kan sägas vara grunden för all vetenskap;
sökandet efter bevisbar sanning och villigheten att ändra sig om man
blir överbevisad. Det är inte så lätt som det kan låta.
Det var alltså hos grekerna som vetenskapen för första gången skil-
des från religionen, och grekiska vetenskapsmän, filosofer och förfat-
tare har fått stor betydelse för eftervärlden. Men några hundra år efter
Arkimedes tid såg det dystert ut. Den kristna kulturen tog makten i
Medelhavsområdet, och grekiska tempel, statyer och en väldig mängd
skrifter förstördes och förbjöds.
Så gick den grekiska kulturen under, och det mesta av kunskaperna
föll i glömska. Det kom att dröja mer än tusen år innan europeerna var
redo att återupptäcka och ta till sig dem, bland annat med hjälp av ara-
berna som hade samlat och översatt en stor del av de grekiska texterna.
Modern vetenskap
Det moderna västeuropeiska vetenskapsbegreppet utvecklades under
början av 1600-talet med italienaren Galileo Galilei. Han började utföra
egna experiment för att ta reda på hur saker egentligen förhöll sig. Han
byggde den första riktiga kikaren/teleskopet och kunde studera plane-
ter och stjärnor. Galilei kom fram till att jorden cirklar runt solen. Det
stämde inte med kyrkans lära om att jorden var världsalltets centrum.
448
Galilei visar sitt teleskop för senaten i Venedig.
449
Vad är vetenskap? Vetenskap och vetenskapligt tänkande?
Vad är vetenskap?
Precis som namnet säger går vetenskap ut på att skaffa kunskap, vetande.
När man talar om vetenskap tänker många på naturvetenskaper som
kemi, fysik eller matematik. Men vetenskapen täcker naturligtvis alla
områden av mänskligt liv. Det är medicin, sociologi, lingvistik, historia,
psykologi och mycket annat.
Man kan säga att vetenskaplighet innehåller två olika delar. Dels är
vetenskap kunskap, fakta, sanningar. Dels är vetenskap olika metoder för
att söka kunskap. Man brukar säga att följande krav ska vara uppfyllda
för att något ska kunna kallas vetenskapligt:
• Vetenskap är ett sätt att förhålla sig till sådant man tror att man vet.
Den som sysslar med vetenskap måste alltid vara beredd att kritiskt
pröva och ompröva alla nuvarande "sanningar': Alla argument måste
vara sakliga. Ingen forskare kan påstå något bara därför att han eller
hon tycker så.
• Nästan all forskning utgår från en fråga, till exe1npel "varför", "hur"
eller "när': Det måste alltid vara tydligt vem som ställer frågan och
med vilket syfte. Är det tobaksbolagen eller lungcancerföreningen?
Det måste också vara en fråga som är avgränsad och möjlig att finna
ett svar på. Till exempel: Vilka bevis finns det för att global uppvärm-
ning orsakas av människan?
• Fakta och metoder måste presenteras på ett sådant sätt att de kan
upprepas av någon annan och ge samma resultat.
• Kunskaper och metoder ska kunna ifrågasättas, och om de inte är
relevanta eller korrekta ska de förkastas. Forskaren ska sträva efter
att försöka motbevisa sina egna argument. Det gör man för att inte
hamna i fällan att redovisa sådana fakta som stämmer överens med
det man redan tror sig veta.
• En vetenskaplig undersökning kräver öppenhet, man brukar tala om
transparens. Forskaren måste alltid redovisa hur han eller hon har
gjort, det vill säga redovisa den vetenskapliga metoden. Resultaten
måste redovisas på ett tydligt och entydigt vis, så att andra forskare
kan granska och eventuellt opponera sig mot resultaten.
450
En forskare installerar ett
satellitövervakningssystem
Vetenskaplig metod i isen i Antarkt is.
451
Vad är vetenskap? Vetenskap och vetenskapligt tänkande?
För att en teori ska vara vetenskaplig krävs att den ska vara falsifier-
bar. D et innebär att den ska ge förklaringar och göra förutsägelser som
kan prövas av andra. D essutom ska en teori alltså vara formulerad så
noggrant och tydligt att den skulle kunna motbevisas om den är felaktig.
. .. ' i
~
~
'
j
1
·r' •
•
~
• • {
-
• ) ~
•
. I
\
•
·,
•
I
J •1
,· I
; I
J
t --
r'·v---
I
-f
•
.l. .
.
' ••
•
•
1
I
/(
•
,.•~
l
• t
J
(' ,) (;'>/ .
.,/.
-"'
.I
J .
Vad är vetenskap? Vetenskap och vetenskapligt tänkande?
Pseudovetenskap
Med pseudovetenskap menar man läror som säger sig vara vetenskap-
liga men som inte uppfyller de kriterier som krävs av en vetenskap. Ex-
empelvis ska resultat av en experimentell vetenskap kunna testas och
vara möjliga att upprepa. Det betyder att samma resultat ska kunna
återskapas med samma utgångspunkt vid en annan tidpunkt eller plats.
Teorin får inte heller innehålla inre motsägelser, och resultaten får inte
stå i konflikt med etablerad vetenskap och kända experimentella resultat.
Astronomi är ett exempel på en vetenskap som beskriver himlakrop-
parna och universum. Astrologi däremot, som säger sig beskriva hur himla-
kropparna påverkar våra liv på jorden, är ett exempel på pseudovetenskap,
"låtsasvetenskap': Astronomerna säger att astrologi är ren vidskepelse.
Forskningsresultat
Vetenskapliga studier och forskning kan presenteras på olika sätt, beroende
på hur omfattande arbetet är och vilken som är presentationens målgrupp.
Uppsats och PM
På grundnivå i universitetsstudier presenteras vanligen det man kommit
fram till i form av en uppsats eller en mer kortfattad promemoria ( oftast
förkortat PM). Oftast har man fått en frågeställning eller ett problem
453
Vad är vetenskap? Vetenskap och vetenskapligt tänkande?
som ska utredas och redovisas skriftligt. Hur en PM kan vara upplagd
ser du på följande sidor.
Redovisningen kan också ha en muntlig del, där man berättar för en
grupp vad man kommit fram till, och där de andra får tillfälle att ifråga-
sätta och komma med synpunkter. Det kallas att opponera. Oftast har en
person fått uppgiften att särskilt noga sätta sig in i en PM, uppsats eller
avhandling och påvisa fel eller svagheter. Den personen kallas opponent
och har en viktig roll för bedömningen av ett arbete.
Avhandling
Den som har studerat ett ämne vid universitetet eller högskolan kanske
vill specialisera sig inom ett av ämnets delområden. Han eller hon kan då
söka forskarutbildning och antas som doktorand. Doktoranderna fors-
kar oftast under många år i det valda ämnet och presenterar sina resultat
i en omfattande avhandling. Avhandlingen ska läsas och kritiseras av flera
experter inom området, och doktoranden ska kunna försvara forsknings-
resultaten på ett sätt som leder till att avhandlingen accepteras och kan
publiceras. Det är denna process som kallas för att doktorera. Den som
lyckas med uppgiften blir doktor och kan skriva in sin respekterade titel på
visitkortet: filosofie doktor, (fil.dr, FD) medicine doktor (md.dr, MD) osv.
Ordet doktor har i dagligt tal betydelsen läkare, men ordet doctor
är latin och betyder lärare. Det kommer av latinets docere, att under-
visa. Ett fåtal utnämns så småningom till professorer, en eftertraktad
akademisk titel och position, men som lite snöpligt egentligen betyder
"offentligt anställd eller avlönad lärare': På franska kallas den vanlige
läraren i skolan för professeure.
De tre uppgifterna
De svenska universitetens lärare och forskare har tre lagstadgade uppgif-
ter: att forska, att undervisa och att dela med sig av kunskap och forsk-
ningsresultat till allmänheten. Den tredje uppgiften kan exempelvis ske
genom att hålla öppna föreläsningar, eller att skriva tidningsartiklar så
enkelt att andra kan förstå innehållet, även om de inte är specialister
inom området. Denna tredje uppgift sköter tyvärr inte universiteten
och högskolorna särskilt bra.
Tidigare fanns ett populärt TV-program som hette "Fråga Lund':
Där fick vanligt folk ställa luriga frågor till en rad kända forskare och
professorer. I dag har public serviceteve, STV 1 och SVT 2, inte längre
plats för sådant, eftersom det finns så många viktiga popsångare, fråge-
sporter och annan underhållning som måste presenteras och ta plats.
454
Här är ett exempel på hur man kan lägga upp en uppsats eller en kortare PM (promemoria) på grundnivå
på universitetet - eller varför inte ett större arbete i samhällskunskap redan på gymnasiet.
Titelsida Innehållsförteckning
Titelsidan är framsidan. Den ska innehålla titel, Innehållsförteckningen innehåller alla rubriker och
författare, handledare/lärare, skola, program samt sidnummer.
termin.
Om konkurrenshämmande
klausulers ogiltighet I I Sylk '
(,
I 2 Avgrill.iinii!gnt (,
I .J .\ fot!l(I 7
i .• OiSpl'litllil!11
•
Examoosa,ooto med pmk:tik
Konkurrensrätt, 30 högskolepoäng 2 I Kookt,rrcnsrtim·f\S sllmdn113 S)'Oco inom EU ocll i Svcri~
•
9
2 2 Kookum:Mrii1tco i eu l.lCh i ~·ensk 0111ioncll r.\11 Il
Författare; Anna R1.1ndbiom 2.2. 1 Frorl,u!kl ml)l lt:C)f1kum:n1hc-&rii1~~mtdc :1\'111J 12
2.2.2 U nd:mbs inll iurbudct ffll)I ttinkurrt11(<b,.ogrii1Ysmx!c avla! 16
Hancl!edare: Jur dr Carl Martin Gölstam J tr.: 011l;•nc11Sbfa:rän10.11dt a ,·r:dt t13itti Jbt;-t ,o
3.1 0!,'.ihit,:1~'11:IIS On\fäUlllllg I Udo.'l'I 21
vr 2010 32 Ex <tfficio 1illllmpning cner ej
455
Atu-. K11t1Jblon,
Inledning I,ltren1h1rför1eck ni ng
Niir den nyu ryska konstitutioot:n antogs 1993 funns möjligheten att omfonnulcra de Baoon, Edwin. och Mauhew Wyman. Conum1pom1J1Russia. Basingstoke.: Palg_ravc. 2005.
1\'it(igheter och fribete, som skulle skyddas av deo oya ryska si:iten. I denn.'l pin kommer j :ig
Feldbrugge. remand. " llwna.n rigb1s iJl Russian legnl bis1ory." I f/1mum riglits in Ru:ssicr
au g.ranska skydde1 får de mänsklign n1u1g.h<."lcma. som de-kommer till utt.-yc!;_ 1 <kn ryska a,u/ l:.'<1s1en1 €urope. El·says in 1/o,ior tJj'Ger P. wm de11 Berg. Red. Fcrdmnnd f'cldbruggc.
kons1i1u1ioncn. för an sedan under.söka hur de1s1...-yddc1 efterlevs. Jag kommer .särskih au
och William B Simons. Haag: Kh1wer1 L.'lw llncm.11ionat, 2002.
foku~r.t p!i riincn till liv QCh de rnpponcr om försvinn.mdc-n och mord ~lå j ournsJistcr ()Cb Fogelklou, Anders och A nn.'l Jonsson. "Russia: A fragilc legal tiySlcm:• I C{)n.mlid111lr1g
ltg(J/ n..furm ,·,, Ct111r11/ <1n{/ Eas1em E1uVpC': 1111 tmrhulogv. Red. A1Klers Fogelklou och
människoråttsaktivisltr i Ry~ land. Ovc:rgrepp som inte bitra drabbm tiitlCn till liv och
f'rc-drik S1crt1.el. Stockhohn: Räusfonden. 2003.
pctSOo.lig s:ikerhc1. u1an även gri.mdliiggande rä11i_ghetcr som yim1.lde--. 1:ryd:~ och
åsiktsfriheter. Slutligen kommer jag au föra en diskussion kring \larfor s.ih.lationen .sc.r ut Artiklar
SOII\ den gör.
Knutsson. Tom. ··Svåra lider för de mänskliga riittighe1crna." Admkme117 (2008): 8.
santa. Kom ihåg att hela tiden hålla dig till ditt syfte/ Källförteckning
dina frågeställningar. Källförteckningen ska skrivas på en egen sida sist
Resultatet utgör den största delen av rapporten. i arbetet. Den ska vara så tydlig att den som läser
Därför är det tacksamt för läsaren om du strukturerar kan leta upp källan och själv läsa vad där står. En
upp din text i olika underrubriker (2.1 . 2.2. 2 .3 osv. ). källhänvisning till den här boken är till exempel :
Alla referenser i texten måste ha källhänvisningar. Rundblom Gunilla, Berg Leif (2014) Vårt Samhälle
Fotnoten placeras i slutet av meningen, med själva Samhällskunskap 1, 2, och 3 , s. 230-235 Liber
källhänvisningen längst ner på sidan. ISBN 978-91-47-10789-6
Källorna sorteras i alfabetisk ordning .
3. Diskussion Bilagorna placeras sist i rapporten och numreras
från 1 och uppåt. Bilagorna ska inte ha sidnummer.
Diskussionen ska innehålla en kort sammanfattning
av din undersökning, syfte och resultat. I diskussio-
nen utgår du från resultatet och för fram dina egna Två system f ör källhänvisningar
åsikter, resonemang och tolkningar. Presentera inga Det finns två vanliga system för källhänvisningar.
nya faktauppgifter eller ytterligare källhänvisningar. De brukar kallas Oxford och Harvard.
Oxfordsystemet
4. Sammanfattning
Källhänvisningen enligt Oxfordsystemet har tre delar:
Om arbetet är längre än tio sidor brukar man ha en
1 . Den första är en upphöjd siffra som står i den
mycket kort sammanfattning, antingen i början eller
löpande texten, efter en mening.
i slutet av arbetet. Här redovisar man sina frågeställ-
2. Den andra kallas fotnot och finns längst nere
ningar och resultat på ett mycket koncentrerat sätt,
på samma sida som siffran. Om samma källa
helst på bara några få rader.
återkommer i texten, behöver man bara skriva
en kortare variant av källhänvisningen.
3. Den tredje delen är en alfabetisk lista över alla
källor man använt. Den placeras på ett eget
blad efter texten.
456
Harvardsystemet
Harvardsystemet ser lite annorlunda ut. Det har En svensk rörmokare tjänar i genomsnitt 24 931
två delar. kronor i månaden. (Rundblom & Berg 2013, s. 170).
1. I stället för den upphöjda siffran efter den 2. Den alfabetiska listan över alla källor ser lika-
mening där man refererat till någon, gör man dan ut som i Oxfordsystemet, och även den
en parentes med författarens efternamn , ver- placeras på ett eget ark efter hela texten.
kets utgivningsår och/eller aktuellt sidnummer.
Så här kan det se ut:
457
Vad är vetenskap? Vetenskap och vetenskapligt tänkande?
••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••
• ••
• •
•
• Vetenskap - Viktiga ord •
•
•••
•
avhandling - betyder ursprungligen debatt, en lärd diskussion .
••
•
• ••
• Akademiska avhandlingar är licentiatavhandlingar och doktorsav- •
• •
• handlingar som beskriver ett forskningsområde och redovisar resul- •
• •
•• ••
• tat. Avhandlingar är publicerade och granskade av flera oberoende •
• •
• experter, som kallas opponenter. •
• •
• •
•• determinism - hävda att något är förutbestämt •
••
•• ••
• empirisk - grundar sig på erfarenhet
• •
• •
• evidens - är vetenskapliga belägg som antingen stödjer eller går •
•• •
•
•• emot en vetenskaplig teori eller hypotes •
••
•
• grundforskning - Inom grundforskningen letar forskarna efter det •
• •
• •
•• okända. De ger oss en klarare bild av den värld vi lever i, men vi vet •
••
•• ••
• inte hur den kunskap de kommer fram till kommer att användas. Man
• •
• kan säga att grundforskning ger oss ett nytt vetande för framtida bruk . •
• •
• •
•• falsifikation - bevisar att en teori inte stämmer •
••
•
• hypotes - det resultat man tror att man kommer att få av en under- •
• •
• •
• sökning, en observation eller ett experiment. Hypotesen ska besvara •
• •
•• ••
• den forskningsfråga man hade från början. I en hypotes skriver man •
• •
• alltså inte att "jag tror det kan vara antingen så här eller så där", utan •
• •
• •
•• man bestämmer sig för ett antagande. Om man sedan genom sin •
••
• forskning kommer fram till något annat, byter man hypotes. •
•
• •
• •
• kausalitet - orsakssamband . Om det råder kausalitet mellan två •
• •
• •
•• fenomen, kallas det ena orsak och det andra verkan. Om en person ••
• somnar vid ratten i sin bil och kör av vägen, är orsaken att han som- •
• •
• •
• nade. Verkan är det som följde av orsaken, nämligen att han körde av •
• •
• .. •
•• vagen. ••
• •
• metod - innebär att man utifrån empiri och analys bygger eller för- •
• •
• •
• bättrar teoretiska modeller av världen •
• •
•• •
• modell - ett sätt att systematiskt beskriva något på ett förenklat sätt. ••
• •
• Modeller tas ofta fram i ett visst syfte, t ill exempel för att fokusera •
• •
•••
•
på vissa aspekter av en frågeställning. Modeller är därför i allmänhet ••
•
•
förenklade beskrivningar av verkligheten. Genom det får man fram de ••
• •
• väsentliga dragen och gör fenomenet mer hanterbart och tillgängligt •
• •
•••
•
•
för analys . •••
• paradigm - används ibland för att beteckna ett tankemönster som är •
• •
• •
• allmänt vedertaget inom vetenskapen. Paradigm kan överges, ändras •
•
••• ••
• eller bytas ut med tiden . ••
•
• paradigmskifte - ett byte av vetenskapliga tankemönster och före- •
• •
• •
•• bilder. Ett exempel: tidigare förutsatte vetenskapen att universum var •
•
•• •
••
• stationärt. Så upptäckte man att universum i stället expanderar. Upp-
• •
• täckten ledde till ett paradigmskifte, det vill säga att det man tidigare •
• •
•• hade trott nu måste betraktas med nya ögon och omvärderas . •
••
•• ••
• PM, promemoria - ett latinskt ord som betyder "för minnet". Inom
• •
• •
• högskolan betyder promemoria en kort uppsats eller rapport, vanli- •
•••
•
•
gen som delredovisning i en kurs . •••
• •
• pseudovetenskap - en lära som säger sig vara vetenskaplig, men •
• •
• •
•• som inte uppfyller alla de kriterier som krävs av en vetenskap . •
••
•• •
•• •••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••
458
Vad är vetenskap? Vetenskap och vetenskapligt tänkande?
Diskutera
1. Hur skulle ni förklara att vetenskaperna kunde
blomstra just i antikens Grekland?
2. Vilka samband kan finnas mellan demokrati och
vetenskapligt tänkande?
3. Vilken av forskarens uppgifter anser ni är viktigast?
4. Vad kan det vara som lockar så många att bli forskare?
459
Register Burke, Edmund 45 Europaparlamentet 121
bytesbalans 324 Europeiska kol- och stålunionen 115
bytesrätt 401 expansiv politik 327
A böter 176
a-kassa 236 F
AD, arbetsdomstolen 241 c fackförening 234
affärsbank 336 Centerpartiet 31 fa1nilj 158, 160, 196
Afghanistankriget 129 centralbank 331 fascisn1 52
aids 417 chef227 fast kostnad 280, 392
aktie 395 Comte, August 192 fastighetsskatt 347
aktiebolag 382 fe1ninis1n 54, 56
aktiemarknaden 284 D femårsplan 293
aktionsgrupp 79 dagstidning 208 finansplan 322
al-Qaida 129 de fyra friheterna 117 finanspolitik 326
alliansfrihet 97 demokrati 17, 99- 100 flyktinginvandring 185
allinän folkskola 313 demonstration 79 flytande växelkurs 332
alhnän handling 7 4 den osynliga handen 40- 41, 288 FN 136
alln1än rösträtt 16 depreciering 332 FN:s deklaration om de mänskliga
amerikanska självständighetsförkla- depression 356 rättigheterna 139
ringen 100 devalvering 332 folkomröstning 21 - 22
AML, arbets1niljölagen 241 diktatur 14, 101 Folkpartiet 28
anhållan l 72 direkt de1nokrati 21, 100 fond 395
antiglobaliseringsrörelsen 378 direkt skatt 345 franska revolutionen 100
arabiska revolutionen 131-132 diskri1ninering 143 frihandel 3 73
arbetare 227 disponibel inkomst 390 frihandelso1nråde 374
arbetsgivaravgift 321, 346 doktor454 främlingsrädsla 187
arbetskraft 277, 367 dödsstraff 144 fängelse 176
arbetskraftsinvandring 184 dödstal 425 födelsetal 425
arbetslöshet 244, 367- 368 förmögenhetsskatt 347
arbetsmarknad 284 E förordning 68, 169
Aristarchos 447 ECB, Europeiska Centralbanken 119, försvarsadvokat 173
Arkimedes 447 372 försvarsmakten 95- 96
asyl 185-186 EEC, European Economic Commu- Försäkringskassan 243
avhandling 454 nity 116 förundersökning 173
efterfrågan 281
B EG, Europeiska Gemenskaperna 116 G
bank334 ekologism 57 Galilei, Galileo 448
barnbidrag 313 ekonom 339- 340 garanti402
befolkningsexplosion 413 ekonomi 274 Genevekonventionen 185
befolkningsökning 413 ekonomisk kris 123-124, 355-356 globalisering 376, 378
betalningsann1ärkning 396 EMU 119, 372 Granskningsnämnden 213
blockpolitik 24 enhetsstat 102 grundlag 61, .168
BNP, bruttonationalprodukt 352 enkät 193 grupp 191
bodelning 399 enskild firma 384 grupptryck 200
bolagsskatt 346, 386 entreprenad 311 gruvindustri 252
borgerliga partier 24 entreprenör 353-354
bostadsrätt 397- 398 Eratosthenes 447 H
Bremer, Fredrika 55 EU-domstolen 122 handelsbalans 324
brottsbalken 167 EU-kommissionen 120 handelsbolag 384
brottslighet 164 EU, Europeiska Unionen 114, 118 HDI, Human Development Index 352
bruttolön 390 Euklides 447 hedersvåld 162
budgetproposition 61, 68, 320
460
Register
461
Register
462
Bildförteckning 73 (2) Bengt O Nordin Bon/ 159(1) LAPI/ Viollet Collection/ IBL
SVTBild/TT 159 (2) LAPI/ Viollet Collection/IBL
73 (3) Regeringen 160 Michael Löwa/ DPA/ TT
8-9 iStock/ Thinkstock/ Getty 74 Pontus Lundahl/ TT 162 Jörgen Hagelqvist/ Upsala
Images 76 Pontus Lundahl/ TT Nya Tidning/ TT
14 Leif Berg 78 (1) Claudio Bresciani/TT 163 Fredrik Persson/TT
15 Jonas Ekströmer/ TT 78 (2) Jonas Ekströ1ner/ TT 164 Fredrik Persson/ TT
16 Pressens Bild/TT 80 Leif Berg 169 Jessica Gow/ TT
18 Fredrik Sandberg/ TT 83 Corbis/Johner 170 Johan Nilsson/ TT
19 Leif RJansson/TT 84 Karl Melander/ TT 172 Peter Kriiger/ TT
22 Pascal Le Segretain/ Getty 86 Adan1 Ihse/TT 173 Sören Fröberg/ TT
25 Maj-Britt Rehnström/ TT 88 (1) Gunilla Rundblom 175 Lars Hedelin/ TT
26 Adam Ihse/ TT 88 (2) Rolf Christensen/ TT 177 Trons/TT
27 Johan Alp/Johner 91 Leif Berg 178 Tomas Oneborg/ SvD/ Scanpix
28 Johan Alp/Johner 95 Ingrid Dahlbäck/ TT 183 Library of Congress/ Everett
29 SPL/ TT 97 Pressens Bild/ TT Collection/ IBL
30 Maskot/ Getty hnages 99 Leif Berg 186 (1) Kristoffer Wikström/
31 Elliot Elliot/Johner 101 Mahmud Turkia/ AFP / TT Expressen/ TT
32 Ulf Huett Nilsson/Johner 102 Anwar Hussein/ Getty Images 186 (2) Emilia Öije/ Moderaterna
33 Sverigede1nokraterna 104 Jacques Langevin/ Sygma/ 187 Björn Lindgren/ Scanpix
34 Kenneth Bengtsson/ Corbis/ TT 191 Nils Petter Nilsson/ Expressen/ TT
Naturbild/Johner 105 SFC/ Shutterstock 192 The Granger Collection/ TT
37 Kenneth Bengtsson/ Naturbild/ 106 Mandel Ngan/ AFP/ TT 193 Susanne Walströ1n/Johner
Johner 108 L. Engberg/ Pressens Bild/ TT 194 Susanne I<.ronholm/Johner
39 Okänd/ Rättigheter utgångna 111 Michel Renaudeau/ AGE/ IBL 195 Lena Granefelt/Johner
40 Shutterstock 113 Dagmar Richardt/ IBL 197 Peter Thon1as/ Reuters/ TT
41 Shutterstock 115 Jonathan Kitchen/ Getty Images 198 Pontus Lundahl/ TT
42 Interfoto / IBL 117 Ben Pruchnie/ Getty Images 199 Martin Gerten/ DPA/ TT
43 Okänd/ Rättigheter utgångna 118 Försvarmakten 200 LeifRJansson/ TT
45.1 Lebrecht/ IBL 119 Leif Berg 201 SVT
45.2 Sovfoto/ UIG/ Getty Images 120 Georges Gobet/ AFP / Scanpix 202 Suvad Mrkonjic/ Expressen/ TT
45.3 Sovfoto/ UIG/ Getty Images 123 Leif Berg 203 Leif Berg
48 SVTBild/ TT 124 Dimitar Dilkoff/ AFP / TT 206 Fredrik Persson/ TT
49 Tim Draper/ Dorothy 128 Carmen Taylor/ AP / TT 207 NASA
I<indersley/ Getty 130 Norbert Schiller/EPA/ TT 208 Sonya Etchison/ Shutterstock
so Bonnier Arkiv/ TT 132 Felipe Trueba/ EPA/ TT 209 Ulf Huett Nilsson/Johner
52 Bett1nann/ Corbis/ TT 134 Leif Berg 214 Okänd/ Rättigheter utgångna
53 Svenska folktyper 136 Roger Turesson/ Dagens 216 Maj-Britt Rehnström/ Scanpix
54 The Granger Collection/ TT Nyheter/ TT 219 (1) Pete Souza/The White House/
55 SVTBild/ TT 138 Leif Berg New York Times/ TT
57 Magnus Jönsson/ TT 139 Erik Pendzich/ Rex/ TT 219 (2) Scope Features/ IBL
58 Xavierarnau/ Getty Images 140 AFP/ TT 219 (3) Everett I(ennedy Brown/
60 Riksdagen 142 Trons/ Scanpix EPA/ Scanpix
64 Leif Berg 143 Mohsin Raza/ Reuters/ TT 222-223 Adam Haglund/ Maskot/ TT
67 Henrik Montgomery/ TT 144 Yoshikazu Tsuno/ AFP / TT 224 KS
69 Leif Berg 145 I<.rigsn1useet/ Fotoarkivet, 226 ABB
72 (1) Jack Mikrut/ TT Belgrad 229 Leif Berg
72 (2) TT 146 Nick Ut/ AP / TT 230 Heiko Junge/ NTB/ TT
72 (3) Dagens Nyheter/ TT 147 Leif Berg 233 Jonas Ekströmer/ TT
72 (4) Svenskt Pressfoto/ TT 152- 153 John/Johner 235 Okänd/ Rättigheter utgångna
73 (1) Sven-Erik Sjöberg/ Dagens 154 Susanne Kronholm/Johner 237 (1) Susanne Kronholm/Johner
Nyheter/ TT 155 Susanne Walström/Johner 237 (2) Lena Granefelt/Johner
463
Bidlförteckning
237 (3) Trons/ TT 312 Juliana Wiklund/Johner 385 (1) Lina Alriksson/
237 (4) David Ebener/DPA/ TT 313 TT Dagens Nyheter/ TT
242 Paul Hansen/ 315 David McNewI Getty Images 385 (2) IBL
Dagens Nyheter/ TT 316 Ulf Palm/ TT 387 Leif Berg
245 Bertil Ericson/TT 317 Fredrik Sandberg/TT 389 Plattform/Johner
249 Leif Berg 321 Cornelia Nordströ1n/ 392 Rolf Christensen/ TT
250 Marcelo del Pozo/Reuters/TT Expressen/ TT 393 Jamie Grill/JGI/Getty Images
251 Leif Berg 325 Shutterstock 394 Plattforn1/Johner
252 Fredric Alm/ LKAB 327 Tobbe Nilsson/ TT 398 Robert Betzehag/TT
253 Sandvik 328 Mårten Adolfson/Johner 399 Elliot Elliot/Johner
254 Trons/TT 330 IBL 400 Paper Boat Creative/ Lifesize/
256 Jonas Lindkvist/ 333 Riksbanken Getty Images
Dagens Nyheter/TT 335:1 Jessica Gow/ TT 402 Håkan Sandbring/Sydpol/ IBL
259 Antony McAulay/ Shutterstock 335:2 Roger Tillberg/ TT 403 Maja Suslin/ TT
261 Anders Bergstedt/ Maskot/ TT 335.3 Hasse Holmberg/ TT 410-411 Felix Pharand-Deschen/ SPL/ IBL
262 Fredrik Paulin 335:4 Ingvar Karrnhed/ SvD/ TT 414 Jenny Leyman/ Sydsvenskan/TT
265 Julius Kielaitis/ Shutterstock 335:5 LeifRJansson/ TT 415 Alister Doyle/ Reuters/ TT
266 (1) Vladnik/Shutterstock 335:6 Sören Andersson/ TT 416 (1) Erik De Castro/ Reuters/ TT
266 (2) Leif Berg 337 Jonas Ingerstedt/Johner 416 (2) Mikael Dubois/Johner
266 (3) Leif Berg 339 Pontus Lundahl/ TT 418 Alexander Joe/ AFP / TT
267 (1) Peepoople 342 Lars Pehrson/ SvD/ TT 419 Gunilla Rundblom
267 (2) Magnus Fond/ Expressen/ TT 343 New York Ti1nes/ TT 421 Ola Jennersten/ Natur-
272-273 Jonas Ekströ1ner/ TT 345 Jan E Carlsson/ TT fotograferna/ IBL
273 Leif Berg 346 Trons/ TT 423 Pontus Lundahl/ TT
276 (1) Susanne Walström/Johner 347 Leif R Jansson/ TT 427 Ola Myrin/ Mahnö Museer/ IBL
276 (2) Trons/ TT 349 Hasse Holmberg/ TT 436 Everett l(ennedy Brown/
278 Susanne Walström/Johner 351.1 Desmond Boylan/ Reuters/ TT EPA/ TT
281 Denny Lorentzen/ TT 351.2 Tobbe Nilsson/ TT 437 Roine Magnusson/ IBL
282 Jörgen Hildebrandt/ 354 Rolls Press/ Popperfoto/ 438 Jay Directo/ AFP / TT
Expressen/ TT Getty Images 441 Michael S. Nolan/
283 Ferrari Press Agency/TT 356 Mary Evans/IBL Robert Harding/ Corbis/ TT
285 Ola Torkelsson/TT 357 The Granger Collection/ TT 446 Leif Berg
287 Statoil 359.1 SVTBild/ TT 447 (1) Okänd/ Rättigheter utgångna
288 Okänd/ Rättigheter utgångna 359.2 Okänd/ Rättigheter utgångna 447.2 (2) Okänd/ Rättigheter utgångna
289 Hasse Holmberg/ TT 360 TT 449 (2) Leemage/ Getty Images
291 KCNA/ AFP / TT 362 Charles Walker/ TopFoto/ TT 449 (2) Okänd/Rättigheter utgångna
292 Keystone/ Getty Images 364 Robin Olin/ SR 451 Alister Doyle/ Reuters/ TT
293 DeAgostini/ Getty Images 366 SVTBild/ TT
294 NASA/AP/ TT 367 Susanne Walströ1n/Johner
295 Lionell Cironneau/ AP / TT 366 SVTBild/ TT
296 Sovfoto/ UIG/ Getty Images 369 Jeppe Gustafsson/ TT
297 Ulf Palm/ TT 370 Peter Mazel/Sunshine/ IBL
299 APN/ TT 372 Pontus Lundahl/ TT
300 Education linages/UIG/ 375 Thon1as Johansson/
Getty ln1ages Aftonbladet/ IBL
301 The Granger Collection/ TT 376 Skanska
302 Leif Berg 377 China Photos/ Getty Images
304 Ulf Palm/ TT 378 Yves Herman/ Reuters/ TT
305 IBL 383.1 Fredrik Sandberg/ TT
307 Kim Kyung-Hoon/ Reuters/TT 383.2 Michael Steinberg/ TT
309 Stan Honda/ AFP / TT 383.3 IBL
310 Fredric Alm/ LKAB 384 SVTBild/ TT
464
-
Best.nr 47-10789-6
Tryck.nr 47-10789-6
Li ber
9 789147 107896