Arbete På Väg

handbok
Arbete på väg
handbok
Arbete på väg
Upplysningar om innehållet:
Lars Ahlman, lars.ahlman@skl.se

© Sveriges Kommuner och Landsting, 2014
ISBN: 978-91-7585-034-4
Foto omslag: Bildarkivet
Produktion: Kombinera AB
Tryck: LTAB 2014
Förord
En säker miljö vid vägarbeten både för dem som har vägen som sin arbets-
plats som för trafikanterna är det mål som måste vara vägledande för alla
kommuner när de i sin egenskap av väghållningsmyndighet bestämmer hur
ett vägarbete ska bedrivas. Särskild omsorg ska ägnas de oskyddade trafikan-
terna. Sveriges Kommuner och Landsting har inom ramen för denna målsätt-
ning tagit fram denna handbok om arbete på väg.
Arbete på gator och vägar berör inte bara dem som utför själva arbetet utan
även trafikanterna och de som bor eller uppehåller sig vid vägen. Det är vik-
tigt för trafiksäkerheten att vägarbeten planeras och utförs med hänsyn till
dessa faktorer. Samtidigt behövs planering och åtgärder för att uppfylla väg-
arbetarens krav på säkerhet och skydd mot påkörning, buller, avgaser, vibra-
tioner, ljus och klimatfaktorer som kyla och värme, regn och vind. Den bästa
vägarbetsplatsen är den som är helt befriad från passerande fordonstrafik.
I handboken presenteras förutsättningarna för utförande av alla typer av
vägarbeten.
Handboken omfattar också alla typer av vägar – från minsta återvändsgata
till genomfartsled. Med så skiftande förutsättningar blir också åtgärderna vid
en vägarbetsplats beroende på förhållandena på den aktuella platsen. Hand-
boken är tänkt att vara ett stöd vid val av åtgärd.
Handboken behandlar översiktligt en del allmänna bestämmelser om an-
svar för utmärkning av vägarbeten, planering av vägarbetet, trafikreglering
med mera. Den ska vara ett komplement till Vägmärkesförordningen, VMF,
Trafikförordningen, TrF, Väglagen, VägL, Ordningslagen, OL, Arbetsmiljöla-
gen, AML, Plan och bygglagen, PBL, Transportstyrelsens Författningssam-
ling, TSFS, samt Vägverkets Författningssamling, VVFS.
Projektansvarig har varit Lars Ahlman vid Sveriges Kommuner och Lands-
ting, avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad som tillsammans med Ulf
Kroon, Malmö stad samt Jan Mattsson, JS trafik & teknik svarar för sakinne-
hållet i boken. Arbetsmiljöverket har lämnat värdefulla synpunkter.
Stockholm i januari 2014
Gunilla Glasare Jan Söderström

Avdelningschef T f sektionschef
Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad
Innehåll
6 Kapitel 1. Inledning
8 Kapitel 2. Författningar och publikationer
11 Kapitel 3. Fördelning av ansvar
19 Kapitel 4. Föreskrifter vid vägarbete
21 Kapitel 5. Klassning av väg- och gatunät
23 Kapitel 6. Regler för vägmärken med mera vid vägarbete
35 Kapitel 7. Bestämmelser för lyktor vid vägarbete
39 Kapitel 8. Säkerhet vid vägarbete
54 Kapitel 9. Fordon vid vägarbete
58 Kapitel 10. Trafikreglering vid vägarbete
61 Kapitel 11. Information i samband med vägarbete
63 Kapitel 12. Rättsfall om bristfällig utmärkning vid vägarbete
67 Kapitel 13. Begreppsförklaring
73 Bilaga 1. Blanketter
74 Bilaga 2. Typexempel
1
KAPIT EL
Inledning
Handbokens användningsområde
Denna handbok gäller vid anläggnings- och väghållningsarbete och liknande
arbeten på allmänna vägar eller gator där kommunen är väghållningsmyndig-
het. I detta ingår även transporter som har direkt anknytning till en arbets-
plats exempelvis material som behövs för arbetet inom vägarbetsområdet.
Paketgods och liknande innefattas inte.
Grundläggande inriktning
Arbete på väg och andra anläggningsarbeten ska projekteras, planeras, ord-
nas och bedrivas så att det ger betryggande säkerhet för dem som arbetar på
platsen, för den passerande trafikanten och för kringboende.
Säkerheten för dem som arbetar på vägen uppnås endast om trafikan-
terna följer anvisningarna vid vägarbetet och efter grundreglerna i trafik-
förordningen. Därför är det viktigt att vägmärken och anvisningar är kor-
rekta och tydliga. Det är också viktigt att de anordningar som används som
varning och skydd är effektiva och placerade så att de ger riktig och entydig
information.
Alla typer av vägarbete ska föregås av en riskbedömning som klargör vilka
risker som finns med att utföra arbetet. Det ska framgå vilka åtgärder som är
nödvändiga för att miljön ska bli så säker som möjligt såväl för dem som utför
vägarbetet som för den passerande trafikanten.
6 Arbete på väg
>>I första hand ska arbetet planeras så att trafiken leds om så att arbetet
inte berörs av passerande trafik. Man ska emellertid noga analysera vilka
problem som kan uppstå på vägen dit trafiken leds om. Vid planeringen av
arbetet med trafikanordningsplan och arbetsmiljöplan ska man bedöma
möjligheterna att leda om passerande trafik utan att påtagligt försämra
säkerheten för gående, cyklister och kringboende.
>>I andra hand leds trafiken så att fordon passerar på ett betryggande av-
stånd.
>>I tredje hand ska trafiken skiljas från arbetsplatsen med trafikanordning-
ar. I den utsträckning som behövs ska det finnas skyddsanordningar som
effektivt hindrar trafiken från att komma in på arbetsplatsen eller som
avleder trafiken.
>>Har väg eller del av sådan tagits i anspråk för vägarbete ska detta märkas
ut med en avstängningsanordning och varningsmärke om åtgärden är till
hinder eller fara för trafiken. Om arbetsfordon placeras på sådant sätt att
det utgör hinder eller fara för övrig trafik ska det märkas ut med avstäng-
ningsanordningar. Placeras fordon utanför vägen kan sådana avstäng-
ningsanordningar utelämnas efter riskbedömning.
Ett arbete bör inte påbörjas vid dåliga siktförhållanden som vid dis, dimma
eller siktbegränsande nederbörd, om arbetet kan utföras vid annan tidpunkt.
Arbete bör inte heller utföras vid halka om inte arbetet är av akut slag eller
sker inom ett tydligt utmärkt och väl skyddat område.
Framkomligheten för biltrafiken kan få stå tillbaka till förmån för säkerhe-
ten för vägarbetspersonalen och oskyddade trafikanter.
Arbete på väg 7
2
KAPIT EL
Författningar och publikationer
Allmänt
Det är alltid den myndighet som har hand om väghållningen i området som
har ansvaret för trafikanternas säkerhet vid ett gatu- eller vägarbete och för
att tillämpliga lagar och förordningar följs av den som utför arbetet.
Det är viktigt att det finns tydliga överenskommelser om hur arbetsplatsen
ska märkas ut, när det ska göras, vem som ska göra det och vem som ska ha
ansvaret för att utmärkningen kontrolleras och hålls i skick.
Lagar och förordningar som berör vägarbete

Vägarbete på gator och vägar innebär att trafikanter färdas i anslutning till en
arbetsplats. Detta innebär att många lagar och förordningar berörs. Här be-
skrivs kortfattat några.
>>Trafikförordningen (TrF)
Trafikförordningen innehåller grundläggande bestämmelser för trafik på
väg och i terräng.
Många av dessa bestämmelser är sådana att det skulle vara omöjligt att ge-
nomföra ett vägarbete om det inte fanns undantag från grundbestämmelser-
na. I TrF finns därför angivet i vilka sammanhang som väghållningsarbete får
utföras i strid mot de generella bestämmelserna. Viktigt att nämna är dock att
det inte är fritt fram att köra eller parkera som man vill bara därför att man
genomför ett väghållningsarbete, utan undantag från trafikreglerna får göras
endast om omständigheterna kräver det och särskild försiktighet iakttas.
8 Arbete på väg
Undantagen finns samlade i kapitel 12, bestämmelser för väghållnings
arbete.
>>Vägmärkesförordningen (VMF)
Vägmärkesförordningen innehåller bestämmelser om vägmärken och an-
dra anordningar.
Där finns de allmänna bestämmelserna om vad vägmärken betyder och
hur de ska vara utförda. Vidare finns bestämmelser som reglerar uppsätt-
ningen och underhåll av vägmärken och anordningar samt bestämmelser
om kostnadsansvaret.
>>Väglagen (Väg L)
Väglagen gäller byggande och drift av allmänna vägar. Bland annat anger
väglagen att åtgärder inom ett vägområde inte får utföras utan väghåll-
ningsmyndighetens tillstånd.
>>Arbetsmiljölagen (AML) och arbetsmiljöförordningen (AMF)

Arbetsmiljölagen tillämpas i varje verksamhet där arbetstagare utför arbe-
te för en arbetsgivares räkning. Observera att lagen även gäller för ensam-
företagare.
Lagen anger minikraven för arbetsmiljöns standard. Den säger också att
arbete ska planläggas och bedrivas så att det kan utföras i en säker och be-
tryggande miljö. Skyddsåtgärder ska vidtas när det finns risk för skada.
>>Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS)

Arbetsmiljöverkets föreskrift Byggnads- och anläggningsarbeten (AFS
1999:3) är en av grundstenarna för arbetsmiljön vid vägarbeten. Här ställs
bl.a. krav om skydd för passerande fordon vid en vägarbetsplats.
>>Ordningslagen (OL)
Enligt ordningslagen krävs tillstånd från polismyndigheten för upplag, av-
lägg, försäljning, ställningar och liknande på allmänna platser inom detalj-
planelagt område.
>>Plan och bygglagen (PBL)

Enligt plan- och bygglagen har kommunen, där denna är huvudman, ansvar
för allmän plats och ska därmed anlägga och underhålla gator och andra all-
männa platser. I en detaljplan ska alltid anges om kommunen eller någon
annan ska vara huvudman för allmän plats.
>>Lokala ordningsföreskrifter
Vilka lokala ordningsföreskrifter som gäller inom en kommun framgår av
kommunens författningssamling.
Arbete på väg 9
Kapitel 2. Författningar och publikationer
>> Lokala trafikföreskrifter (LTF) och andra föreskrifter enligt TrF 10 kap 14 §
För att reglera trafiken har kommunen möjlighet att besluta om lokala trafik-
föreskrifter och den myndighet som har hand om väg- eller gatuhållningen
inom området kan besluta om tillfälliga föreskrifter på grund av vägarbete.
>>RDT
På Transportstyrelsens webbplats – stfs.se – ska LTF och andra trafikföre-
skrifter finnas publicerade för att vara gällande.
>>Övriga bestämmelser och anvisningar

Vissa myndigheter har gett ut egna anvisningar eller liknande för den egna
verksamheten. Kontrollera därför alltid vad som gäller vid vägarbete.
>>Transportstyrelsens författningssamling (TSFS) och Vägverkets

författningssamling (VVFS)
Transportstyrelsens författningssamling innehåller myndighetsföreskrif-
ter som gäller alla väghållare. En föreskrift kan även innehålla allmänna
råd. Vägverkets författningssamling har tagits över av Transportstyrelsen
och gäller som deras författningssamling.
10 Arbete på väg
3
KAPIT E L
Fördelning av ansvar
Väghållningsmyndighetens, byggherrens ansvar

Inom en kommun delegerar kommunfullmäktige vanligen till en nämnd att
vara ansvarig väghållningsmyndighet. Väghållningsmyndigheten är ansvarig
för såväl planering av när och hur vägarbeten kan ske som godkännande av
trafikanordningsplaner (TA-planer). Man ansvarar också för alla vägmärken
och anordningar som finns på det allmänna vägnätet där kommunen är väg-
hållningsmyndighet.
Byggherren eller väghållaren och projektörerna ansvarar för säkerheten
innan arbetet startar. De är ansvariga även om en entreprenör utför arbetet.
Den som låter utföra bygg och anläggningsarbete (byggherren, väghållaren)
ska se till att en arbetsmiljöplan upprättas och att den finns tillgänglig före
etableringen.
Planering av vägarbeten
Planeringen av ett vägarbete kan variera avsevärt i omfattning, bland annat be-
roende på om vägarbetet kunnat förutses eller inte. Vid planeringen av själva
vägarbetet är det viktigt att beakta de åtgärder som behövs med hänsyn till trafi-
ken. Denna del av planeringen ska avse såväl hur trafiken ska ledas förbi arbets-
platsen som vilka vägmärken och andra trafikanordningar som kan behövas.
I samband med planeringen bör man undersöka om något annat arbete ska
utföras. Arbetena bör i så fall samordnas så att inte flera vägarbeten utförs
vid olika tillfällen på samma vägavsnitt. Ta alltid hänsyn till trafikflödets sä-
songsvariationer, dygnsvariationer och timvariationer för att minimera stör-
ningarna för trafiken.
Arbete på väg 11
Kapitel 3. Fördelning av ansvar
Byggherren ansvarar för att arbetsmiljöplan upprättas och finns tillgänglig

innan arbetet startar.
I det fall kommunen är byggherre ger man i normalfallet utföraren i upp-
drag att upprätta en arbetsmiljöplan. Inom ett arbetsområde kan det finnas
flera entreprenörer och därmed flera arbetsplatser. Samordningsansvaret
ska då vara utpekat. Se 3 kap. 17§ AML. Det samordningsansvariga företaget
får ett eget ansvar att uppdatera och använda arbetsmiljöplanen.
Framkomligheten för trafik, gående, funktionshindrade, kringboende

och företag
När ett arbete måste utföras på en gata, väg, cykelväg eller gångväg uppstår
alltid en störning som kan innebära risk för olyckor och skador. Såväl de som
arbetar på platsen som trafikanterna som passerar arbetsplatsen utsätts för
risker och måste garanteras säkerhet.
Vid arbetet med arbetsmiljöplanen och TA-planen är det speciellt viktigt
att tänka på säkerheten och att bedöma möjligheterna att leda om passerande
trafik utan att försämra för:
>>gående, cyklister, mopeder klass II
>>funktionshindrade
>>barn
>>äldre
>>boende intill vägen
>>kollektivtrafik
Kontroll av arbetsplats och möjlighet till ingripanden

Väghållningsmyndigheten bör följa upp att utföraren har en godkänd TA-
plan och följer denna. Vid eventuella felaktigheter eller avvikelser från god-
känd TA-plan eller gällande lagregler ska utföraren uppmanas att omgående
åtgärda sådana brister. Den personal som utför kontrollen bör ha särskild ut-
bildning för uppdraget. Kontrollen bör göras efter Trafikverkets kontrollma-
nual för att få en likvärdig bedömning (manual och kontrollblankett finns på:
trafikverket.se/apv).
När det gäller allmän väg finns en bestämmelse i 43 § Väglagen som ger väg-
hållningsmyndigheten rätt att själv ta bort anordning som placerats inom
vägområdet utan behörigt tillstånd. Inom kommunernas väghållningsom-
råde är det sällsynt med allmänna vägar och det blir då heller inte så lätt att
kunna få rättelse i de fall det inte räcker med en uppmaning till den felande.
Någon allmän befogenhet för väghållaren att ta sig själv rätt att åtgärda felak-
tigheter finns inte.
Det finns heller inget mandat som gör att väghållaren kan ta ut en straff-
avgift eller kontrollavgift i de fall någon inte följer en TA-plan, om detta inte
särskilt har överenskommits. Avtal kan slutas som innebär att felaktigheter
och avvikelser av utföraren kan betraktas som kontrakts-/avtalsbrott i de fall
rättelse inte sker.
Av VMF, 8 kap 4 §, framgår att anordningar enligt VMF inte får sättas upp,
underhållas eller tas bort av någon annan än den som enligt 1 kap 6 § ansvarar
för åtgärden eller den som han eller hon anlitar. Detta innebär att när väghåll-
12 Arbete på väg
ningsmyndigheten godkänner en TA-plan är det egentligen en tillåtelse som
ges för en utförare att sätta upp eller ta ner anordningar enligt VMF, exem-
pelvis vägmärken. Detta innebär emellertid ingen förändring i ansvaret utan
detta ligger fortfarande på väghållningsmyndigheten. Om en utförare inte
följer den godkända TA-planen finns möjlighet för väghållningsmyndigheten
att återkalla godkännandet vilket i praktiken innebär att utföraren inte får
sätta upp eller ta bort vägmärken.
Möjligheten till ingripande mot den som obehörigen sätter upp exempelvis
vägmärken utan att ha en godkänd TA-plan innebär att det är Kronofogden
som ska se till att rättelse sker (VMF 9 kap 2§).
Det bör också nämnas att väghållaren får anses ha rätt att ta bort sådana
föremål som utgör fara för liv eller hälsa eller för värdefull egendom. Det är då
fråga om den nödrätt som finns angiven i 24 kap 4 § brottsbalken. Observera
att nödrätten endast kan åberopas om åtgärden är försvarlig med hänsyn till
faran, den förmodade skadan och omständigheterna i övrigt. Nödrätten kan
sålunda inte användas istället för en åtgärd som ska ske av kronofogden med
stöd av 9 kap 2 § VMF.
Ett vägarbete som etablerats utan godkännande av väghållningsmyndighe-
ten kan komma att bedömas av polismyndigheten som otillåten belamring av
allmän plats. Med stöd av ordningslagen finns möjlighet att genom föreläg-
ganden, tvångsingripanden av polismyndighet och straff reagera mot otillåtet
ianspråktagande av gator.
Det tål att upprepas, att väghållningsmyndigheten inte har någon allmän
befogenhet att åtgärda felaktigheter i trafikmiljön utan de verktyg lagstifta-
ren ansett vara befogade finns beskrivna ovan.
Entreprenörens ansvar
Arbetsmiljöplan
Enligt 3 kap. arbetsmiljölagen (AML) ska arbetsgivaren, utföraren, vidta alla
åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa el-
ler olycksfall.
Arbetsgivaren ska se till att arbetstagaren får god kännedom om de förhål-
landen som arbetet bedrivs under och att arbetstagaren blir upplyst om de
risker som är förbundna med arbetet.
Byggherren har rätt att avbryta arbetet om entreprenören inte åtgärdar
anmärkningar på arbetsmiljön och trafiksäkerheten eller på förhållanden i
övrigt på arbetsplatsen.
Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter, (AFS 1999:3) Byggnads och anlägg-
ningsarbete, ska en arbetsmiljöplan ha upprättats av byggherren/väghållaren
för varje objekt. Planen ska gälla hela arbetet, från och med projektering till att
objektet är färdigställt. Arbetsmiljöplanen ska finnas tillgänglig på arbetsplatsen.
Utföraren ska ha egenkontroll som följer kraven i denna handbok.
TA-planen, som anger hur utmärkning och skyddsanordningar ska använ-
das, kan läggas till arbetsmiljöplanen.
Arbete på väg 13
Personalens kompetens
Samtlig personal på en vägarbetsplats ska ha grundläggande kompetens inn-
an arbetet påbörjas. Därmed ska man uppnå att vägarbetsplatserna får en sä-
ker arbetsmiljö och är trafiksäkra. För att få grundläggande kompetens ska
personalen genomgå en dags (-8 tim) grundutbildning om arbete på väg.
Utbildning/kompetens ska innehålla:
>>ansvar och ansvarsfördelning
>>grundläggande säkerhetskrav
>>fordonsutmärkning
>>utmärkning av vägarbetsplats
>>personligt skydd
>>kännedom om regler och föreskrifter exv. VMF, TrF, VVFS/TSFS, AFS,
Handbok APV.
Utmärkningsansvarig ska ha särskild kompetens, påbyggnadsutbildning

~16 tim, beroende på vilken nivå utmärkningsansvaret ligger på.
Påbyggnadsutbildning ska innehålla:
>>upprättande av TA-plan,
>>utmärkning och kontroll av vägarbetsplats och väghållningsfordon,
>>montage och placering av tunga skydd,
>>trafikreglering,
>>lagar,
>>föreskrifter,
>>förande av anteckningar om föreskrifter,
>>regler inom arbete på väg.
Personal som tillfälligt vistas på en vägarbetsplats ska lägst ha erhållit riktad

säkerhetsinformation/kompetens som är anpassad för arbetsplatsen och det
arbete personalen ska utföra.
Med tillfälligt menas tid upp till en månad.
Ansvarig arbetsledare ansvarar för att samtlig personal på arbetsplatsen
har nödvändig kompetens.
Kompetens ska vid begäran kunna styrkas på arbetsplatsen med intyg eller
motsvarande.
Respektive utbildning gäller i fem år. Riktad säkerhetsinformation ska för-
nyas vid nya arbetsuppgifter.
Personlig skyddsutrustning
Personer som utför vägarbete ska bära godkänd varselklädsel med reflex, för
att trafikanterna lätt ska upptäcka dem.
Kläderna ska uppfylla kraven för EN 471 klass 3. Det fluorescerande mate-
rialet ska vara i gul och eller orange färg. Kläderna ska ha märkning där det
framgår vilken klass plagget har. Plagg som har oläslig märkning är inte god-
kända.
Fordonsförare ska med hjälp av halvljuset kunna upptäcka personal som
arbetar på en väg eller gata i mörker, dis och dimma eller andra motsvarande
förhållanden med dålig sikt. Därför ska personalen vid sådana tillfällen dess-
14 Arbete på väg
utom använda varselbyxor med lågt placerad reflex som uppfyller krav lägst
motsvarande EN 471 klass 2.
Arbete i tunnlar och motsvarande miljöer likställs med arbete vid dåligt
siktförhållande.
Även besökare på vägarbetsplatser ska bära godkänd varselklädsel.
Kommunerna bestämmer själva om ytterligare skyddsåtgärder behövs.
Arbetsledaransvar
Arbetsledningen eller utförarens representant ansvarar mot väghållnings-
myndigheten för trafikanternas säkerhet direkt på arbetsplatsen.
Den som är ansvarig arbetsledare eller arbetsgivarens representant ska ha
god kunskap (kännedom) och kompetens (behörighet) om hur man planerar
en säker arbetsmiljö och en trafiksäker arbetsplats.
Med kunskap och kompetens menas här att personen har genomgått grund-
utbildning och påbyggnadsutbildning eller skaffat sig motsvarande kompetens.
Arbetsledaren eller arbetsgivarens representant ansvarar för att den god-
kända TA-planen följs och för att personalen på arbetsplatsen har nödvändig
kompetens.
Ansvarig arbetsledare eller arbetsgivarens representant ska se till följande:
1. Det ska alltid finnas en person som ansvarar för utmärkningen av ett väg-
arbete – utmärkningsansvarig. Personen ska ha kompetens och vara ut-
bildad för uppgiften samt ha resurser och befogenheter för uppdraget.
Vilken kompetens som krävs är olika beroende på arbetsplatsens storlek
samt trafikintensitet med mera. Med kompetens för uppgiften menas i
detta avsnitt att personen ska kunna läsa, tolka och förstå gällande regler
och TA-planen med tillhörande ritning. Personen ska kunna föra dialog
med beställarens ombud och dennes kontrollanter.
2. Tillsyn, justering och komplettering av trafikanordningar på arbetsplat-
sen ska ske kontinuerligt, även under tid då aktivt arbete inte pågår, som
under nätter, helger och semesterstängd period.
3. Tillsyn ska ha den omfattning som kan anses befogad och ska dokumente-
ras. Dokumentationen ska signeras.
4. Vägmärken som kräver föreskrift beslutas av väghållningsmyndigheten
och ska om så anges antecknas i förteckning på arbetsplatsen.
5. Väghållningsmyndigheten ska kontaktas snarast angående start- och
sluttider samt förändringar som påverkar framkomligheten vid vägarbe-
tet. Kontakt ska tas innan arbete påbörjas samt omgående efter att arbete
har slutförts.
Utmärkningsansvarig
Utmärkningsansvarig utses av ansvarig arbetsledare och ska inför väghåll-
ningsmyndigheten vara ansvarig för utmärkningen av vägarbetsplatsen.
Denna person ska ha relevant kompetens i hur man märker ut en säker ar-
betsplats och hur man använder vägmärken och trafikanordningar vid vägar-
bete. Utmärkningsansvarig ska ha befogenheter för uppgiften.
Utmärkningsansvar innebär, förutom ansvar för att trafikanordningarna
sätts upp på ett korrekt sätt, även att se till att samtliga trafikanordningar
Arbete på väg 15
hålls funktionsdugliga och vid behov rengörs, att batterier byts i lyktor samt
att anordningarna i övrigt ses till och vid behov justeras. Kompetensen finns i
två olika nivåer med eller utan krav på påbyggnadsutbildning.
>>För en liten fast arbetsplats eller intermittent arbete kan det finnas en
gruppansvarig som är utmärkningsansvarig. Den gruppansvarige behöver
inte finnas på arbetsplatsen men har daglig kontakt med utmärkningsan-
svarig på arbetsplatsen. Gruppansvarig har grundutbildning och påbygg-
nadsutbildning. Den som är ansvarig för utmärkningen på arbetsplatsen
har grundutbildning.
>>På övriga arbetsplatser ska finnas en utmärkningsansvarig som har grund-
utbildning och påbyggnadsutbildning.
Oavsett vilken typ av arbete som utförs ska det alltid finnas en person som är
ansvarig för utmärkningen på arbetsplatsen. Utmärkningsansvarig ska fin-
nas på arbetsplatsen när aktivt arbete pågår.
Den utmärkningsansvarige ansvarar för följande:
1. Vägmärken och anordningar sätts upp i enlighet med gällande lagar och
förordningar, regler och godkänd TA-plan.
2. Tillstånd inhämtas från väghållningsmyndigheten när vägmärken och
anordningar ska få ändrad placering eller kompletteras.
3. Vägmärken och anordningar har avsedd funktion även vid nedsatt sikt, i
mörker och olika väderförhållanden.
4. Kontroller görs fortlöpande av att vägmärken och anordningar är i gott
skick under aktiv arbetstid och att brister rättas till. Kontrollerna ska vara
planerade och anpassade efter trafik- och väderförhållandena och doku-
menteras på en blankett eller i en dagbok som är avsedd för ändamålet.
Dokumentet ska förvaras på arbetsplatsen och redovisas vid begäran.
5. TA-planen är anpassad till de förhållanden som råder på platsen. Om en
förändring krävs ska förnyad kontakt tas med väghållningsmyndigheten
som avgör om en ny TA-plan måste insändas.
Trafikanordningsplan (TA-plan)
Av vägmärkesförordningens 8 kap 4 § framgår att vägmärken och andra anord-
ningar inte får sättas upp, underhållas eller tas bort av någon annan än den som
är ansvarig för gatan eller vägen. Den som är ansvarig kan anlita någon annan att
utföra dessa åtgärder. Sådana åtgärder måste också utföras på ett sätt och med
sådana vägmärken, markeringar mm som stämmer överens med lagstiftningen.
Många av de vägmärken som sätts upp vid vägarbete kräver dessutom ett for-
mellt beslut av väghållningsmyndigheten (kommunen) om trafikföreskrift.
Med stöd av nämnda bestämmelse är det alltså väghållningsmyndigheten som
bestämmer hur en avstängning vid vägarbete ska se ut på det vägnät som man har
ansvaret för. Ordet ”TA-plan” finns inte i lagstiftningen utan kan sägas vara nam-
net på den ansökan som utföraren ska lämna in till väghållaren för att beskriva de
avstängningsåtgärder han anser sig behöva för att kunna bedriva vägarbetet på
ett så säkert sätt som möjligt både ur arbetsmiljö- som trafiksäkerhetssynpunkt.
Önskemål om att befintliga vägmärken ska tas ner måste finnas med i en TA-plan.
16 Arbete på väg
Följande förutsättningar gäller beträffande TA-planer:
>>Ansökan
Ansökan om godkännande av TA-plan ska sändas i god tid till respektive
kommun. Normalt ska den vara inne senast 3 veckor innan arbetet avses
starta.
>>Godkänd TA-plan
En godkänd TA-plan innebär väghållningsmyndighetens tillåtelse för en
utförare att sätta upp eller ta ner anordningar enligt VMF exv vägmärken.
Utmärkningsansvarig ska se till att TA-planen anpassas efter förhållande-
na på platsen. Det ska alltid finnas en TA-plan som är godkänd av väghåll-
ningsmyndigheten innan ett vägarbete påbörjas.
TA-planen kan vara en bilaga till arbetsmiljöplan (den ersätter inte ar-
betsmiljöplan eller riskbedömning).
TA- planen kan bestå av en ritning. Den ska också innehålla ett faktablad
med uppgifter om bland annat utföraren, plats för arbetet, datum och tider
för arbetets start och slut samt namn på ansvariga personer.
TA-planen är ett hjälpmedel för utmärkningsansvarig och övrig personal
som hjälper till med utmärkningen. TA-planen i original ska finnas hos väg-
hållningsmyndigheten. En kopia ska finnas tillgänglig på arbetsplatsen så
att personalen fortlöpande kan förvissa sig om att utmärkningen stämmer
överens med den godkända TA-planen.
Tid för start och avslutning ska anmälas till respektive trafikingenjör el-
ler den som anges på faktabladet.
Utföraren ska använda de vägmärken och anordningar som finns angivna
på den godkända TA-planen.
>>Förändring av TA-plan
Om en godkänd TA-plan ändras krävs nytt godkännande. Om ändring gäl-
ler placering av vägmärken som kräver formella beslut, som hastighetsned-
sättning, omkörningsförbud med flera, ska detta anmälas till den myndig-
het som utfärdat beslutet.
>>Generell TA-plan
Vid enklare återkommande arbeten kan man använda en generell TA-plan
som är relevant för det aktuella vägarbetet. En generell TA-plan gäller för
högst ett år.
Utmärkningsansvarig ska vara väl förtrogen med vilket utmärkningsex-
empel som ska användas och kopia av utmärkningsexemplet ska alltid fin-
nas på arbetsplatsen.
Tiden för start och slut av arbetet ska anmälas till trafikingenjören eller
motsvarande.
Väghållningsmyndigheten kan återkalla godkännandet med omedelbar
verkan om planen används för arbeten den inte är avsedd för eller där för-
hållanden är andra än de planen avser.
Generella TA-planer kan inte användas för vägmärken som kräver tillfäl-
ligt beslut enligt trafikförordningen.
Arbete på väg 17
>>Akuta arbeten
En entreprenör som måste utföra akuta arbeten bör ha en generell TA-plan
för dessa arbeten. Här bör också upprättas en arbetsmiljöplan för akuta ar-
beten.
Akuta arbeten får påbörjas även om det inte finns en godkänd TA-plan.
När arbetet påbörjas ska detta utan dröjsmål anmälas till väghållningsmyn-
digheten. Efter arbetets slut, dock senast en arbetsdag efter att arbetet på-
börjats, ska entreprenören överlämna en TA-plan som visar använd ut-
märkning till väghållningsmyndigheten.
18 Arbete på väg
4
KAPIT E L
Föreskrifter vid vägarbete
Allmänt om föreskrifter
Om något av följande förbud eller någon av följande begränsningar behövs
med anledning av vägarbete eller liknande arbeten, krävs en tillfällig före-
skrift enligt 10 kap. 14 § TrF:
1. förbud mot trafik med fordon eller med visst slag av fordon
2. begränsning av axeltryck, boggitryck, trippelaxeltryck eller bruttovikt
3. begränsning av bredd eller längd på fordon, fordonståg eller last
4. förbud mot omkörning
5. förbud eller påbud att svänga eller köra i viss riktning
6. förbud mot infart
7. lägre hastighet än som annars gäller
8. stannande eller parkering
9. väjningsplikt
10. minsta avstånd mellan fordon
Värt notera är att föreskrifter med stöd av TrF 10 kap 14 § endast kan beslutas
enligt ovan då orsaken är ett tillfälligt vägarbete eller liknande arbete. När det
exempelvis gäller inplankningar för husbyggen, avstängningar för festivaler
och andra regleringar för vägarbeten är det TrF 10 kap 1 § som utgör manda-
tet.
Arbete på väg 19
Kapitel 4. Föreskrifter vid vägarbete
Ansökan
Behov av föreskrifter ska anmälas till väghållningsmyndigheten i god tid.
Kommunen vill ha anmälan minst tre veckor innan arbetet ska starta. Hos an-
dra myndigheter kan handläggningstiden vara längre, till exempel om det
finns spårtrafik. Kontakta den aktuella myndigheten för närmare information.
Beslut
Att vägmärken inte får sättas upp innan beslut av respektive myndighet fram-
går av Trafikförordningen och Vägmärkesförordningen.
Ett beslut med stöd av 10 kap 14 § ska för att gälla vara infört i RDT (stfs.se).
Beroende på vilken myndighet som beslutar och förutsättningarna i övrigt
ska om så anges föreskriften antecknas i en förteckning på arbetsplatsen. Då
hastighetsbegränsning flyttas fortlöpande på vägsträcka där beslut om be-
gränsning finns ska förteckning föras löpande. Förteckning ska sändas till
myndigheten omedelbart efter att arbete har avslutats. Se bilaga.
20 Arbete på väg
5
KAPIT E L
Klassning av väg- och gatunät
Allmänt
Väghållningsmyndigheten kan klassa väg och gatunät för att förtydliga och
anpassa säkerheten för trafikanter och de som utför vägarbete utifrån vilken
trafikmängd och hastighet som förekommer på respektive väg/gata.
Väg och gatunätets klassning

Väg och gatunätet kan delas in i olika klasser enligt nedanstående.
Trafikintensiv väg/gata
Denna klass har en trafikmängd om > 5 000 Ådt (årsmedeldygnstrafik).
>>Vid hastighetsbegränsning 30–60 km/h kan skyddsfordon vara en pickup.
>>Vid hastighetbegränsning 60–70 km/h ska skyddsfordon väga minst 3,5
ton.
>>Vid hastighetsbegränsning > 70 ska skyddsfordon ha TMA och uppfylla
dess viktkrav.
>>Barriärer ska vara av godkänd typ.
Övrig väg/gata
Denna klass har en trafikmängd som understiger 5 000 Ådt.
>>Vid hastighetsbegränsning 50–70 km/h kan skyddsfordon vara en pickup.
>>Vid hastighetsbegränsning > 70 km/h ska skyddsfordon väga minst 3,5 ton.
>>Barriärer ska vara av godkänd typ.
Arbete på väg 21
Kapitel 5. Klassning av väg- och gatunät
>>På villagata eller annan lågtrafikerad gata kan skyddsfordon och godkända
barriärer utelämnas efter godkännande från väghållningsmyndigheten.
Vid ansökan om utelämnande av skydd ska riskbedömning redovisas. I
särskilda fall kan barriär ersättas med skyddsräck. Sådan ersättning ska
godkännas av väghållningsmyndigheten.
Observera arbetsmiljöverkets krav om passerade trafiks verkliga hastighet då

personal befinner sig på vägen/gatan.
Personal i arbetsplattform/skylift samt arbete från fordon som inte har sä-
ker hytt klassas som personal på vägen/gatan.
Tidsbegränsningar
Väghållningsmyndigheten kan ange restriktioner då vägarbeten inte får utfö-
ras eller ange villkor för på vilket sätt vägarbete får genomföras samt även
krav om utmärkning på respektive väg/gatunäts klass. För besked kontaktas
myndigheten.
Exempel på blankett som kan användas vid klassning finns som bilaga.
22 Arbete på väg
6
KAPIT EL
Regler för vägmärken

med mera vid vägarbete
Allmänt
Grundläggande bestämmelser om vägmärken mm finns i VMF och där sägs
att vägmärken och andra anordningar ska tillsammans med väg- och gatuut-
formningen och dess anpassning till väg- och gaturum ge trafikanten vägled-
ning, styrning och information för en effektiv och säker trafik.
Vägmärken och andra anordningar ska vara utformade och placerade samt
i sådant skick att de kan upptäckas i tid och förstås av de trafikanter som de
är avsedda för. De får inte sättas upp så att de innebär fara för eller onödigtvis
hindrar trafikanter. Särskild hänsyn ska tas till barn, äldre och funktionshind
rade.
Vidare sägs att vägmärken och andra anordningar har den innebörd som
framgår av VMF och de har den utformning, storlek och färgsättning som
framgår av förordningen eller av föreskrifter som meddelats med stöd av
denna förordning.
Vägmärkens användning
Andra typer av skyltar och anordningar utöver de vägmärken som är upptag-
na i VMF är inte tillåtna att användas på gator och vägar samt inom vägom-
råde. Infoskyltar som har anknytning till vägarbetsplatsen kan dock normalt
anses vara tillåtna. Inom detaljplanelagt område krävs i övrigt normalt
bygglov och/eller polistillstånd för skyltar.
Arbete på väg 23
Kapitel 6. Regler för vägmärken med mera vid vägarbete
Vägmärken och trafikanordningar som är i dåligt skick, eller har låg reflex-
förmåga – ska bytas ut.
Vägmärken och trafikanordningar och dess bärare ska vara fria från klotter,
reklam, smuts, skador och snö som försämrar synbarheten och förståelsen av
informationen.
Entreprenörer ska ha egenkontroll så att brister uppmärksammas.
Vägmärken och andra anordningar får placeras på vägbanan i samband
med vägarbete eller andra förhållanden av tillfällig natur om detta kan ske
utan fara för trafiksäkerheten och får i detta sammanhang placeras på lägre
höjd än vad som annars gäller.
Utmärkning av hastighetsbegränsning och rekommenderad högsta hastighet

Utmärkning ska göras på båda sidor av vägen både vid nedsättning och vid
höjning av hastigheten.
Minskar den högsta tillåtna hastigheten med mer än 20 km i timmen på en
gång ska ett av följande alternativ användas:
>>märke C31 sätts upp i storlek ”stor” eller ”mycket stor” eller
>>förberedande upplysning ges med C31 och tilläggstavla med avstånd.
Mellanrummet mellan nedsättningarna är normalt 200 m. Mellanrummet

mellan vägmärkena 50 och 30 ska inte vara längre än 50 – 100 m. Märkena 30
respektive 50 ska placeras längst 50 m respektive 100 m före arbetsplatsen.
Om så inte sker ska vägmärke C31 vara av den storlek som krävs enligt
VVFS 2007:305.
Så långt det är möjligt ska högre tillåten hastighet gälla under den tid då
inget aktivt arbete pågår på sträckan, som under nätter, helger och andra
längre avbrott.
Vägmärken för högsta tillåten hastighet som ska sättas upp med stöd av
trafikförordningen, får sättas upp först efter beslut av länsstyrelsen, kommu-
nen, eller annan väghållningsmyndighet.
Avstånd för varningsmärken

Varningsmärken ska enligt VVFS 2007:305 vara uppsatta på följande avstånd
före faran.
Högsta tillåtna hastighet Avstånd

50 km i timmen eller lägre 5–75 m
60 eller 70 km i timmen 50–200 m
80 eller 90 km i timmen 150–250 m
Högre än 90 km i timmen 200–400 m
Om det finns särskilda skäl ska ett varningsmärke sättas upp på annat avstånd
före faran. I sådana fall ska avståndet anges på en tilläggstavla T2, avstånd.
Storlek på vägmärken
Vägmärken som används vid vägarbete ska ha minst storlek ”Normal”. På vägar
med 2 eller fler körfält i samma riktning och vägar som är bredare än 11 m ska
24 Arbete på väg
markplacerade varnings- och förbudsmärken vara i storlek ”Stor” eller ”Mycket
stor”. Upprepningsmärken och markeringspil får vara i storlek ”Normal”.
På mötesseparerade vägar utan körbar vägren får markplacerade var-
nings-, förbuds- och påbudsmärken vara i storlek ”Normal”.
Märken som placeras i en smal mittremsa där utrymmet är begränsat får
vara i storlek ”Normal”.
Märket körfält upphör, ska vara i storlek ”Mycket stor” när det placeras vid
sidan om vägbanan. Vägmärken monterade på fordon, se kapitel 9.
Ej gällande vägmärken
Vägmärken och anordningar som inte gäller ska täckas eller tas bort i sin hel-
het. Täckningen utförs med material avsett för ändamålet.
Permanent vägvisning som inte gäller ska kryssas med röd färg Krysset ut-
förs med 50 mm bred tejp eller motsvarande. Tejp bör vara godkänd av väg-
märkesleverantören.
Krysset sätts över vägvisningsmålet.
Om det är en mycket kort tid som ett vägmärke inte ska gälla, till exempel
en natt eller helg, får märket läggas i vägslänten på ett sätt så att det tydligt
framgår att det har lagts åt sidan med avsikt för att inte gälla. Märkets reflek-
terande yta ska vara dold för trafikanten.
Dubbelsidigt montage av vägmärken

Följande märken ska sättas upp på båda sidor om vägen: A20 varning för väg-
arbete, C31 begränsad hastighet (även vid höjning till vägens ordinarie has-
tighet), C27 omkörningsförbud, E11 rekommenderad lägre hastighet och F25
körfält upphör.
Om det finns särskilda skäl och det kan ske utan fara för trafiksäkerheten
och vägarbetsplatsens säkerhet behöver märke A20 varning för vägarbete
dock inte sättas upp på vänster sida.
Upprepningsmärken
Gäller ett varnings- eller förbudsmärke en längre sträcka ska märket uppre-
pas var 500 m. På motorvägar och motortrafikleder upprepas märket var
1 000 m. Efter en korsning med en väg ska varnings- och förbudsmärken upp-
repas. Varningsmärken som monterats som förvarning ska upprepas efter
varje väganslutning.
Om ett varningsmärke sätts upp på längre avstånd före en fara än på det
maxavstånd som finns upptaget i tabellen ovan ska märket ha en tilläggstavla
med uppgift om avståndet fram till faran. Det ska dessutom upprepas med
tilläggstavla enligt föregående stycke.
Material för bärare av vägmärken

Bärare av vägmärken och andra trafikanordningar ska i sin helhet vara till-
verkade av mjuka material då de placeras på vägbanan eller inom säkerhets-
zon. Detta gäller inte om vägmärket är monterat på ett fordon. När vägmär-
kesbärare och trafikanordningar av permanent typ tillfälligt monteras
utanför vägbanan får sedvanligt material användas.
Arbete på väg 25
En vägmärkesvagn är ett efterfordon som liksom övriga fordon får använ-

das till att bära vissa vägmärken. Se kapitel 9.
Aluminium, plast och gummi räknas som mjuka material.
Märkning på vägmärken
Trafikanordningens ägare eller produktens namn får finnas på en icke reflek-
terande yta om märkningen har en diskret placering. Märkningens får maxi-
malt vara 55x85 mm (kreditkorts storlek).
Reflexmaterial på vägmärken
Reflexmaterial som används på vägmärken och andra anordningar ska vara
retroreflekterande om de inte är utförda med lysande vägmärkesbild eller be-
lysta inifrån.
Utöver detta har vi i Sverige inga särskilda bestämmelser utan följer den
europeiska standarden Fixed, vertical road traffic signs – Part 1: Fixed signs
EN 12899–1:2007.
Fluorescerande reflexmaterial
För bättre synlighet kan, om det behövs, de gula fälten på följande vägmärken
och trafikanordningar vara utförda med fluorescerande gul färg vid vägarbeten.
>>Vägarbete A 20
>>Annan fara, vakt A 40, T 1
>>Markeringspil X 1
>>Markeringsskärm för hinder X 2
>>Markeringsskärm för sidohinder X 3
Önskvärt är dessutom att prismatiskt material i reflexfolien används på alla

typer av gator och vägar vid vägarbete.
Orange lokaliseringsmärken och anvisningsmärken för tillfällig omlägg-
ning av trafik F 5–8, F 23–F26 samt upplysningsmärken J 2 kan, om det be-
hövs, vara fluorescerande orange.
Baksidesreflex
Ett vägmärke som är placerat på vägbanan syns dåligt, speciellt under mörker.
Därför ska det på baksidan finnas en 10x15 cm stor gul högreflekterande,
prismatisk reflex på den sida av vägmärket som är närmast trafiken eller på
båda sidorna. Det gäller i synnerhet märken som är uppsatta med baksidan
mot trafiken på höger sida.
Varningsmärken
A5 Varning för avsmalnande väg
Märket sätts upp när vägbredden väsentligt ändras från det normala så att det
påverkar hur trafiken kan mötas. Är sikten god fram till avsmalningen behö-
ver märket inte sättas upp.
Märket finns med tre symboler och anpassas efter förhållandena på platsen.
26 Arbete på väg
A8 Varning för ojämn väg
Märket sätts upp när det finns lokala ojämnheter. Om vägen är ojämn på en
längre sträcka ska sträckans längd anges på tilläggstavla.
A9 Varning för farthinder

Märket sätts upp före farthinder. Använd den av symbolerna som bäst be-
skriver formen på farthindret. Efter godkännande av väghållningsmyndig-
heten kan märket utelämnas när den verkliga hastigheten är 30 km i tim-
men eller lägre.
A10 Varning för slirig väg

Märket sätts upp där det är stor risk för halka.
A11 Varning för stenskott

Märket sätts upp om det finns risk för stenskott. Om risken gäller längre
sträckor upprepas märket på lämpligt avstånd.
A20 Varning för vägarbete
Vid fasta arbetsplatser:

Märket sätts upp på båda sidor om vägen när ett vägarbete medför att perso-
nal, fordon eller material förekommer på sådant sätt att övrig trafik behöver
varnas. Om det finns särskilda skäl och det kan ske utan fara för trafiksäker-
heten och vägarbetsplatsens säkerhet behöver märket dock inte sättas upp på
vänster sida.
Vid en fast arbetsplats med personal i verksamhet måste även hastighets-
dämpande anordning användas för att öka säkerheten på arbetsplatsen.
Märket bör inte användas när ett vägarbete bedrivs på sådant sätt att trafi-
kanterna inte kommer i direkt närhet av arbetet. Exempel på detta kan vara
att trafiken leds förbi arbetsplatsen på annan väg.
När vägarbetet är aktivt, dvs. när personal och arbetsfordon finns på plat-
sen, kan varningsmärket kompletteras med olika typer av anordningar. Detta
för att hastigheten förbi arbetsplatsen ska bli den avsedda och trafikanterna
bli uppmärksammade på förhållandena. Dessa anordningar ska demonteras
eller täckas när arbetet inte är aktivt. Märket kan också användas när ett väg-
arbete medför att framkomligheten på ett visst vägavsnitt är väsentligt lägre
än på intilliggande avsnitt men arbetet av någon anledning inte är aktivt. I
de fall det finns anledning att varna för enstaka faror som inte finns på hela
sträckan inom området där A20 finns uppsatt ska lämpligt varningsmärke
användas.
Arbete på väg 27
Vid intermittent arbete:

Märket ska vara monterat på ett fordon. Vid arbete utmed en vägsträcka med
dåliga siktförhållanden ska märket även placeras på marken i varje ände av
vägsträckan och med tilläggstavla som anger sträckans längd.
A21 Slut på sträcka med vägarbete

Sluttavlan ska användas vid långsträckta arbeten där det inte är tydligt var
arbetet slutar. Märket sätts inte upp om det ändå tydligt framgår var sträckan
slutar.
A22 Varning för flerfärgssignal

Märket ska användas vid vägarbeten där en tillfällig trafiksignal används.
Inom tättbebyggt område används märket endast om det finns särskilda skäl
för det.
A27 Varning för svag vägkant eller hög körbanekant

Märket används när stödremsa saknas utanför beläggningskanten. Märket
används med fördel istället för A20 när endast arbetet med att lägga stödrem-
sa kvarstår vid ett beläggningsarbete.
A34 Varning för kö

Märket anger att det finns risk för köbildning, till exempel där det finns en
tillfällig trafiksignal eller vakt.
A40 Varning för annan fara

Märket anger att det finns en annan fara än sådan som kan anges med något
annat varningsmärke. Farans art ska anges med en tilläggstavla.
Väjningspliktsmärken
B1 Väjningsplikt
För att märket ska få användas krävs föreskrift enligt trafikförordningen
(TrF). Märket anger att förare har väjningsplikt mot fordon på korsande väg
eller led och att bestämmelserna i 3 kap. 5 § trafikförordningen (1998:1276) är
tillämpliga.
Märket kan vara uppsatt tillsammans med tilläggstavla T2, avstånd, som
förberedande upplysning om väjningsplikt och tillsammans med tilläggstav-
la T3, avstånd till stopplikt, som förberedande upplysning om stopplikt. Om
samtliga tillfarter i en korsning har väjningsplikt anges detta med tilläggstav-
la T13, flervägsväjning.
B6 Väjningsplikt mot mötande trafik

Märket anger att det är förbjudet att passera en sträcka om detta inte kan ske
utan att mötande fordon hindras.
28 Arbete på väg
B7 Mötande trafik har väjningsplikt
Märket får bara användas tillsammans med B6.
Förbudsmärken
C2 Förbud mot trafik med fordon
För att märket ska få användas krävs föreskrift enligt TrF. Märket används
endast då all fordonstrafik förbjuds. Vid vägarbeten behövs oftast inget för-
bud mot cykel- och mopedtrafik.
C3 Förbud mot trafik med annat motordrivet fordon än moped klass II

För att märket ska få användas krävs föreskrift enligt TrF. Märket ger möjlig-
het att utesluta vissa fordon från förbudet. Detta ska framgå av föreskriften
och ska tillkännages med tilläggstavla.
C27 Omkörning förbjuden

För att märket ska få användas krävs föreskrift enligt TrF. Slut på sträcka ska
anges med märke C28.
C28 Slut på förbud mot omkörning
C31 Hastighetsbegränsning
För att märket ska få användas krävs föreskrift enligt TrF.
Hastighetsbegränsning genom vägmärket C31, kan tillämpas då hastighe-
ten vid en vägarbetsplats behöver sänkas.
Då hastigheten begränsas vid en vägarbetsplats ska om möjligt även fysiska
anordningar monteras på vägen. Hastighetsdämpning med fysiska åtgärder
måste stämma överens med den utmärkta hastighetsbegränsningen, så långt
det är möjligt. Erfarenheten visar att en god utmärkning av en arbetsplats
påverkar hastigheten betydligt mer än siffermässig begränsning med väg-
märken. Det är mycket viktigt för respekten och efterlevnaden av hastighets-
begränsningar att de endast gäller under tider och förhållanden när det är
befogat.
En tillfällig hastighetsbegränsning ska gälla så kort vägsträcka som möjligt
utan att säkerheten åsidosätts.
C34 Stopp för angivit ändamål

Märket anger skyldighet att stanna av den anledning som anges under det
vågräta strecket.
Arbete på väg 29
Påbudsmärken
D1 Påbjuden körriktning
För att få använda märket krävs en föreskrift.
Märket anger att fordon endast får föras förbi märket i pilens riktning.
D2 Påbjuden körbana
Märket används då det kan uppstå tveksamheter om på vilken sida av ett väg-
hållningsfordon ett fordon ska passera. Märket behövs således inte om trafi-
ken ska passera på den normala sidan.
Observera att ljuspilen X5 har samma juridiska innebörd för trafikanten
som D2 har.
Anvisningsmärken
E11 Rekommenderad lägre hastighet
Märket anger en vägsträcka eller ett område där särskilda åtgärder vidtagits
eller där förhållandena (exv vägarbete) är sådana att det är lämpligt att färdas
med lägre hastighet än den högsta tillåtna. Den rekommenderade lägre has-
tigheten anges på märket.
Om hastigheten behöver sänkas under längre tid än 3 dagar på samma
plats/sträcka är det lämpligt att istället besluta en föreskrift om hastighet vil-
ket innebär utmärkning med förbudsmärke för hastighetsbegränsning, C31.
Den rekommenderade lägre hastigheten ska gälla så kort vägsträcka som
möjligt utan att säkerheten åsidosätts. Märket ska kombineras med hastig-
hetsreducerande åtgärder. Sådana åtgärder kan till exempel vara avsmalning,
chikan eller minigupp. Vid intermittent arbete räknas det fordon som an-
vänds för arbetet i sig som hastighetsdämpande åtgärd.
Om förhållandena medger det ska utmärkningen med rekommenderad lägre
hastighet tas bort när arbetet inte är aktivt.
Observera att vägmärken för ordinarie hastighetsbegränsning inte får
täckas på sträckan. Dock får man täcka upprepningsmärken efter en vägkors-
ning eller på sträcka. Den ordinarie hastigheten ska då märkas ut där vägar-
betet slutar.
E12 Rekommenderad lägre hastighet upphör

Märket behöver inte vara uppsatt om det ändå tydligt framgår att sträckan
upphör.
E13 Rekommenderad högsta hastighet

Märket används endast som omställbart vägmärke (VMS-skylt). Det anger att
förhållandena tillfälligt är sådana att det inte är lämpligt att köra med högre
hastighet än den som anges på märket. Den angivna hastigheten är alltid lägre
än den högsta tillåtna ordinarie hastighetsbegränsningen.
30 Arbete på väg
Om hastigheten behöver sänkas under längre tid än tre dagar på samma
plats/sträcka är det lämpligt att istället besluta en föreskrift om hastighet vil-
ket innebär utmärkning med förbudsmärke för hastighetsbegränsning, C31.
Den rekommenderade hastigheten ska gälla så kort vägsträcka som möjligt
utan att säkerheten åsidosätts. Märket ska kombineras med hastighetsredu-
cerande åtgärder. Sådana åtgärder kan till exempel vara avsmalning, chikan
eller minigupp. Vid intermittent arbete räknas det fordon som används för
arbetet i sig som hastighetsdämpande åtgärd.
Om förhållandena medger det ska utmärkningen med rekommenderad
högsta hastighet tas bort när arbetet inte är aktivt.
Observera att vägmärken för ordinarie hastighetsbegränsning inte får täckas
på sträckan. Dock får man täcka upprepningsmärken efter en vägkorsning eller
på sträcka. Den ordinarie hastigheten ska då märkas ut där vägarbetet slutar.
E14 Rekommenderad högsta hastighet upphör

Märket behöver inte vara uppsatt om det ändå tydligt framgår att sträckan
upphör.
Lokaliseringsmärken
F5-8 Vägvisare
Lokaliseringsmärken med orange botten, svart versal text och svarta symbo-
ler används för vägvisning till mål vid tillfällig trafikomläggning.
Märket sätts upp i omedelbar anslutning till en vägkorsning.
F 23 Orienteringstavla för omledningsväg

Märket används som förberedande upplysning då trafiken leds om på annat
vägnät. Utanför tättbebyggt område bör märket placeras 300–400 m före
omledningsvägens början. Inom tättbebyggt område bör det placeras 50–100
m före omledningsvägens början.
F24 Färdriktning vid omledning

Märket vänds i den riktning trafiken ska ledas om. Före korsning kan märket
vara uppsatt vertikalt om omledningsvägen fortsätter rakt fram.
F25 Körfält upphör

Märket används som förberedande upplysning om att framförvarande kör-
fält upphör.
Avståndet till där körfält upphör ska alltid anges på tilläggstavla. Då väg-
märket är monterat på ett fordon med markeringsskärmar får det ha storle- Fig 1 används då ett Fig 2 används före
körfält stängs. en chikan.
ken ”normal”. Vid montage på vägmärkesvagn ska märket vara av storleken
mycket stor. Vid montage i mittskiljeremsa med litet utrymme får märket var
av storleken ”liten”. Vid övriga montage ska märket vara av storleken ”stor”.
Är flera körfält stängda ska märket anpassas så att alla körfält redovisas på mär-
ket. När vägmärke F25 är markplacerat på vägar där Trafikverket är väghållnings-
myndighet ska det förses med lyktor. Lyktor kan utelämnas i till exempel trånga
miljöer, mittskiljeremsa, placering i eller vid wireräcke på en mötesseparerad väg. Fig 3 används då tra-
fik leds ut till vägren.
Arbete på väg 31
När märket placeras i anslutning till en trafiksignal ska märkets lyktor vara
släckta om det bedöms att de stör signalen.
F26 Körfält avstängt

Märket sätts upp när den avstängda delen är skymd för trafikanten, till exem-
pel om avstängningen finns bakom ett backkrön, en kurva eller liknande.
Avståndet anges på tilläggstavla om märket placeras längre bort än 50 m.
Normalt placeras märket motsvarande som avstånd för varningsmärken
före avstängningen.
Som upplysning för trafikanter som inte har hindret på sin sida används
detta märke.
Upplysningsmärken
J2 Upplysningsmärke
Märket ger upplysningar av väsentligt intresse för framkomlighet och säker-
het som inte kan ges på annat sätt.
Ett varnings- eller förbudsmärke kan vara infogat som förberedande upp-
lysning.
Märket ska ha orange botten vid vägarbete.
När en väg är avstängd kan orange upplysningsmärke sättas upp med den
upplysning som erfordras vid respektive tillfälle.
Märket kan också sättas upp minst 14 dagar före avstängningen som upp-
lysning till trafikanterna.
Det ska då upplysa om när och hur länge avstängningen kommer att vara.
Märket monteras då i direkt anslutning till den plats där avstängningen ska
göras.
Då avstängningen görs kan ytterligare ett orange märke (J2) sättas upp
med information om vad trafikanten ska göra. T.ex. följ orange vägvisning,
välj annan väg.
Ett orange upplysningsmärke kan också sättas upp då ett vägarbete inne-
bär större inskränkningar för passerande trafik. Texten kan då vara: Belägg-
ning, Begränsad framkomlighet. Välj om möjligt annan väg.
Märket kan också användas för att ge annan viktig information till trafi-
kanterna. Vidstående utformning är exempel på sådan information Texthöj-
den är då 150/109.
Vägmärke som får infogas är i storleken liten.
Tilläggstavlor
T1 Vägsträckas längd
Tavlan anger början och slutet på en vägsträcka.
Om ett varningsmärke sätts upp och varningen gäller längre sträcka, över 1
km ska märket ha en tilläggstavla som anger sträckans längd, T1.
32 Arbete på väg
T2 Avstånd
Tavlan monteras under vägmärke och anger längden till det som vägmärket
varnar för.
Då t.ex. A20 används som förberedande varning anges avståndet på til�-
läggstavla T2.
T12 Riktning
Tavlan anger riktning till angivelsen på märket. Pilen anpassas efter förhål-
landena på platsen.
Tavlan används till exempel under varningen för ett vägarbete som finns
omedelbart in på anslutande väg. Ett varningsmärke med tilläggstavla place-
ras då vid den passerande vägen med tilläggstavlans pil riktad mot den anslu-
tande vägen där vägarbetet förekommer.
T22 Text
Tavlan ger kompletterande anvisning som inte kan ges med någon annan til�-
läggstavla eller kombinationer av dessa.
Exempel på sådan anvisning är Vakt, Mätning, Målning akta linjen eller
Trafikräkning.
Andra anordningar
X1 Markeringspil
Anordningen anger att fordonsförare måste svänga kraftigt i pilarnas rikt-
ning på grund av till exempel en kurva.
Markeringspilar finns i enkelt, dubbelt och fyrdubbelt utförande. Enkel
markeringspil används vid ”mjuka” radier, till exempel sidoförflyttning av
trafik till annat körfält eller en överledning på motorväg. Vid mindre radier
används dubbel markeringspil. Fyrdubbel vid skarpa avvikelser, såsom gatu-
korsningar.
X2 Markeringsskärm för hinder

Markeringsskärmar används då framkomligheten på vägen är inskränkt på
grund av ett hinder. De används även när en väg är helt eller delvis avstängd
för trafik.
X3 Markeringsskärm för sidohinder, farthinder mm.

Markeringsskärmar för sidohinder, farthinder med mera används då förhål-
landena ändras så att hastigheten behöver anpassas.
Markeringsskärmarna anger vägens eller körbanans kant eller skiljer tra-
fikriktningarna åt vid komplicerade passager. Anordningen är placerad så att
fälten lutar nedåt på den sida där trafiken ska färdas.
Fälten kan även vara vågräta där trafiken har samma körriktning eller som
utmärkning av vissa fordon.
Markeringskärm med vågräta fält kan även användas längs en arbetsplats
på motorväg eller flerfältsväg då man under dagen växelvis arbetar i körfält 1
och 2. Detta förfarande innebär att man inte behöver byta vänsterskärm till
Arbete på väg 33
högerskärm då man växlar från körfält 1 och 2 vilket måste göras vid använ-
dande av vänster och högerskärmar.
Markeringsskärm X3 är även avsedd för att användas vid farthinder. Den
är inte användbart som avstängningsanordning tvärs vägen annat än som
längsgående markering vid breddbegränsning eller för att styra trafik vid en
avsmalning, chikan eller liknande.
Avståndet mellan två markeringsskärmar bör inte överskrida 35 m.
Då trafiken leds i chikan eller andra motsvarande radier används X1. Vid
chikaner ska markeringsskärmarna placeras markant tätare än det maximala
avståndet. Denna förtätning av markeringsskärmarna ska förlängas 50 m på
respektive sida om överledningen. Detsamma gäller vid markering av andra
liknande sidoförflyttningar av trafiken.
I tätortsmiljö rekommenderas att avståndet mellan markeringsskärmarna
är högst 15 m på raksträcka och högst 5 m vid chikaner och annan sidoförflytt-
ning av trafiken.
X5 Gul ljuspil eller ljuspilar

Anordningen anger att trafikanterna ska passera på den sida som pilen eller
pilarna visar.
Pilen eller pilarna kan vara blinkande.
Ljusanordningar kan vara formerade så att de visar andra symboler.
Vägmarkeringar
Vägmarkeringar kan vara utförda i gul färg om det på grund av vägarbete eller
motsvarande finns anledning att utföra markeringar som gäller tillfälligt i
stället för ordinarie markeringar. En tillfällig vägmarkering bör vara minst
15cm bred för att ge en god körledning. Tillfällig vägmarkering ska liksom
permanent vägmarkering utföras med retroreflekterande material.
O.B.S. Tillfälliga markeringar i gul färg som inte längre gäller ska tas bort.
Detsamma gäller tillfälliga markeringar i vit färg.
Permanent vägmarkering som inte gäller och har styrande effekt ska täck-
as eller tas bort om den kan vara vilseledande, detta gäller all vägmarkering,
spärrområden, mittmarkeringar, kantlinjer, körfältsmarkeringar (pilar),
övergångsställen med flera.
Vägbanereflektor
För att förbättra körledning vid vägmarkering kan vägbanereflektorer använ-
das. Vägbanereflektorer ska då vara gula.
Övriga anordningar
Kon och trafikrör
Koner och motsvarande får endast användas som bärare av vägmärke och an-
nan trafikanordning.
Trafikrör får inte användas vid vägarbetsplats.
34 Arbete på väg
7
KAPIT EL
Bestämmelser för lyktor

vid vägarbete
Allmänt
Bestämmelser om lyktor finns i 3 kapitlet VMF under avsnittet Signaler för
påkallande av särskild försiktighet.
Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om trafiksignaler träder
ikraft under november månad 2013 och innebär att signaler för påkallande av
särskild försiktighet med gult blinkande ljus endast får användas om det finns
särskilda skäl till det. Normalt kan det vid vägarbete sägas finnas ”särskilda
skäl” men föreskrifterna ger ändå anledning att överväga de tillfällen då så-
dana signaler används.
Lyktor med riktat ljus kan användas som avstängningslyktor för avstäng-
ning av en väg, helt eller delvis.
Varningslyktor på fordon ska vara av en typ som godkänts enligt ECE-reg-
lemente 65 kategori T eller X eller vara av en typ som tillåtits av Trafikverket.
Lyktor med riktat ljus ska uppfylla kraven i EN 12 352.
En lykta ska ha tydlig typgodkännandebeteckning samt en etikett med lyk-
tans klass-, tillverkare Den ska dessutom vara CE-märkt.
Lyktorna ska placeras vinkelrätt mot markplanet för att ljusriktningen ska
bli rätt.
Arbete på väg 35
Kapitel 7. Bestämmelser för lyktor vid vägarbete
Markplacerade lyktor
Avstängningslykta
Avstängningslyktor monteras på väghållningsfordon som har avstängnings-
anordning.
Avstängningslyktor används parvis och ska avge samtidigt blinkande ljus.
Flera lyktor med blinkande ljus kan anordnas så att de tänds upp i löpande
följd, ”rinnande ljus”.
Sådana lyktor får användas som komplement vid en avstängning för att ge
en bättre visuell ledning.
Avstängningslykta med rött fast sken

Lyktor med fast rött sken kan användas under mörker när vägen är helt av-
stängd på en sådan plats att fordon måste vända. Normalt ska trafikanterna
informeras om att omledningsväg finns.
Signalen anger att en väg är helt avstängd.
Avstängningslykta med gult blinkande sken

Lyktor med gult blinkamde sken används för att förstärka en avstängning el-
ler för att öka upptäckbarheten av ett vägmärke.
Tillfällig trafiksignal
Signalanläggningar för tillfällig trafiksignal ska vara försedda med så kallad
rödlampskontroll.
Rödlampskontrollen bevakar att alla röda lampor fungerar så att ingen tra-
fikant kan åka mot trafikriktningen på grund av att en lampa är trasig.
Anläggningen ska automatiskt övergå till att visa gult blinkande sken vid
samtliga tillfarter när en signalsäkring löser ut eller något annat fel uppstår
som kan registreras eller indikeras genom rödlampskontrollen.
Lyktor placerade på fordon

Allmänt
Fordon i väghållningsarbete får ha varningslykta och avstängningslyktor.
>>Varningslyktan på väghållningsfordon ska ha roterande eller blinkande
gult ljus vid vägarbete eller liknande arbete när fordonet utgör hinder
eller fara för övrig trafik genom sin plats på vägen eller genom framföran-
det.
>>Avstängningslyktor ska monteras på väghållningsfordon med avstäng-
ningsanordning. Lyktorna utgörs av två parallellt blinkande gula lyktor.
>>Lyktor får inte monteras så att de kan förväxlas med fordonets ordinarie
körriktningsvisare eller fordons backningsvarningslyktor.
Varningslykta
Varningslyktor får användas endast om det behövs för att varna för att fordo-
net måste ställas upp eller köras så att det kan utgöra hinder eller fara för öv-
rig trafik på grund av verksamheten eller förhållandena. Detta innebär att
36 Arbete på väg
varningslyktor inte får användas vid normala transporter och normalt inte
heller inom en avstängd arbetsplats.
Varningslyktor ska placeras på fordonet så att de står i det närmaste vågrätt
mot markplanet.
Om en varningslykta kompletteras med en annan blinkande lykta ska den-
na vara ansluten på ett sådant sätt att den endast kan vara tillkopplad då var-
ningslykta är tänd.
Ljuskällans centrum på minst en varningslykta ska kunna ses runt om for-
donet från en höjd av 1,2 m över markplanet och på ett avstånd av 20 m och
längre från fordonet.
Riktade varningslyktor som är godkända enligt ECE R65 kategori X kan an-
vändas om deras antal och placering på fordonet ger synbarhet runtom.
Då avstängningslyktor är monterade på ett fordon behöver varningslyktan
inte synas åt det håll avstängningslyktorna är riktade.
Tänk på att lyktorna kan komma att motverka varandra om man använder
fler lyktor än vad som krävs för att uppfylla grundkraven för varningslykta.
Funktionskontroll
Fordon med varningslykta eller annan ljusanordning ska ha en kontrollampa
som visar fast orangegult ljus när lyktan eller anordningen är tillkopplad.
Lampan ska vara väl synlig från förarplatsen.
Kontrollampan ska vara så kopplad att den släcks om varningslyktan inte
är i funktion.
Varningsblinker
Fordonets ordinarie varningsblinker får inte användas vid vägarbeten annat
än i akuta lägen när varningslyktor saknas eller tillfälligt är ur funktion.
Avstängningslykta
Avstängningslyktor monteras på väghållningsfordon som har avstängnings-
anordning.
Avstängningslyktor används parvis och ska avge samtidigt blinkande ljus.
När avstängningslyktor är kombinerade med en varningslykta ska avstäng-
ningslyktorna vara anslutna på ett sådant sätt att de endast kan vara tillkopp-
lade då varningslyktan är tillkopplad.
Ljusanordningar på fordon
Väghållningsfordon och tillfälliga väghållningsfordon får ha en komplette-
rande bakgrundskärm med en ljusanordning som visar fast eller blinkande
pil, ett vägmärke eller annan symbol. Syftet är att öka upptäckbarheten.
Anordningen kan formas antingen av separata lyktor eller av sammansatta
diodmatriser.
Som alternativ till denna ljusanordning kan man använda en VMS-skylt
som visar växelvis A20 och E13. Ljusanordningen ska kunna manövreras från
förarplatsen.
Arbete på väg 37
Kapitel 7. Bestämmelser för lyktor vid vägarbete
Lyktor för varning vid backning

Lyktorna ska vara lågt placerade baktill på fordonet, ca 0,75 m från fordonets
ytterkant respektive över körbanan.
Lyktorna ska kopplas så att de tänds automatiskt när backväxeln läggs i och
varningslyktan samtidigt är tänd.
38 Arbete på väg
8
KAPIT E L
Säkerhet vid vägarbete
Allmänt
Väghållaren godkänner inte vägutrustning eller anordning som sådana. I
stället kan väghållaren tillåta att viss vägutrustning eller vissa anordning an-
vänds på det kommunala väg- och gatunätet under vissa förutsättningar.
Väghållaren kräver att vägutrustning som används på väg- och gatunätet
uppfyller dessa krav. För att visa att en produkt når kravnivån låter tillverkare
eller leverantör prova produkten hos Väg- och transportforskningsinstitutet
eller andra testorgan. Även för anordningar ställs krav för att de ska få använ-
das på väg och gatunätet.
Säkerhet för oskyddade trafikanter

Avstängning av en väg ska alltid planeras så att gående, cyklar och mopeder
klass II kan passera vägarbetsområdet på ett säkert sätt, om möjligt separerat
från övrig fordonstrafik.
Behovet av skydd och anordningar för funktionshindrade, barn och övriga
oskyddade trafikanter ska beaktas särskilt vid planeringen och genomförandet.
Vid trafikerade vägar och gång- och cykelbanor ska sträckan med öppen
schakt vara så kort som möjligt.
Vägarbete vid skolor och idrottsanläggningar

Stor hänsyn ska tas till barnens säkerhet när ett vägarbete utförs i nära an-
slutning till en skola, idrottsanläggning eller motsvarande eller utefter en
skolväg, väg till idrottsanläggning och liknande.
Arbete på väg 39
Kapitel 8. Säkerhet vid vägarbete
Utmärkning
Vägarbeten på gång- och cykelvägar ska märkas ut på samma sätt som på vä-
gar och gator.
Vägmärken får ha enkelsidigt montage.
När arbetet medför att hela gång- eller cykelbanan tas i anspråk ska man
om det behövs ordna ett provisoriskt gång- och cykelutrymme. Alternativt
kan man genom avstängning och ett tillfälligt övergångsställe leda gående
och cyklister över till vägens andra sida, där det finns utrymme för dem.
En tillfällig gång- och/eller cykelbana bör inte vara smalare än 2,1m vid
ringa trafik kan minskning ske till 1,5 m. Den ska spetsas ut (1:3) mot eventu-
ell kantsten.
Avstängningsgrind
är avsedd som avstängning mot gång- och cykeltrafik.
Den ska vara så utformad att den inte heller utgör risk för fotgängare att
snubbla då de går emot eller utmed avstängningen. Avstängningsgrinden ska
vara försedd med en markeringsskärm som täcker hela grindens bredd. Skär-
men får vara indragen med 10 cm från ytterkant.
Skyddsräcke
är en avstängningsanordning där ett räcke monterats på en slirstock eller lik-
nande. Observera att en anordning i form av en slirstock inte uppfyller kravet
för barriär. Skyddsräcke används då högre säkerhet krävs för gång och cykel-
trafik.
Skyddsräcke kan efter godkännande av väghållningsmyndigheten använ-
das istället för barriär på villagator.
Montage av avstängning
Avstängningar tvärs och längs med en gång- och cykelbana eller motsvarande
ska vara så utformade att de inte ger vika om någon går eller cyklar mot av-
stängningen.
Avstängningar mot gång- och cykelriktningen bör vara placerade minst 2
m före den upptagna gropen eller motsvarande. Vid sammanlänkad avstäng-
ningsgrind kan avståndet vara 1 m.
För att underlätta för synsvaga ska man placera en nedre markeringsskärm
eller motsvarande anordning ca 20 cm över marken och en övre markerings-
skärm med underkanten högst 80 cm över marken.
Den nedre markeringsskärmen kan ersättas med en motsvarande anord-
ning som inte behöver vara reflekterande.
Vägyta
Under byggtiden ska vägar för oskyddade trafikanter vara väl avjämnade så
att personer medfunktionshinder kan förflytta sig obehindrat. Kantavjäm-
ning ska finnas för cyklar, rullstolar, rullatorer och liknande. Vägytan ska vara
så hårdgjord att alla typer av rullstolar och liknande kan ta sig fram utan pro-
blem.
40 Arbete på väg
Säkerhet för fordonstrafikanter
Trafikverket och kommunala väghållare har ansvar för trafikanternas fram-
komlighet och säkerhet vid färd på statens och kommunernas vägar. Detta
gäller i synnerhet vid vägarbeten som kan försämra framkomligheten och öka
olycksrisken.
Störningen och den ökade olycksrisken för trafikanten ska vara så kortva-
rig som möjligt. Måste arbetet bedrivas under längre tid kan omfattande åt-
gärder krävas för att vägsträckan ska bli så säker och framkomlig som möjligt
för trafikanterna. Anordningar som behöver finnas på vägen ska vara place-
rade och utformade så att trafikanterna inte riskerar att köra på dem eller
riskerar att skadas vid en påkörning. Anordningarna ska också förhindra att
trafikanter kommer in på arbetsplatsen eller utanför den körbara delen av
vägbanan.
Körledning
För att ge en bra körledning längs arbetsplatsen används markeringsskärm
för sidohinder.
Vid sidoförflyttning av trafiken används enkla markeringspilar.
Vid skarpa sidoförflyttningar, ungefär 90-graders-kurvor, används dubbel
eller fyrdubbel markeringspil. För att trafikanterna ska få en så tydlig vägled-
ning som möjligt är det viktigt att man inte blandar markeringsskärmar för
sidohinder med markerings-pilar och markeringsskärm.
Trafikledningslister
kan med fördel användas som ett komplement till övriga anordningar då tra-
fik behöver extra tydlig körledning till exempel då körfältsbredden minskar
eller körfält flyttas i sidled. Listen ger också en tydlig körledning vid överled-
ningar och chikaner.
Trafikledningslister består av ca 1 m långa sektioner som kan sammanfogas
till en längre enhet.
Markeringsskärmar för sidohinder kan monteras i listen. Den kan även
förses med reflexbyglar.
Mötande fordon (körbanebredd)

Vid vägarbeten med mötande trafik där arbetet inkräktar på körbana bör
återstående körbanebredd för passerande trafik vara minst 6,0 m. Vägbredd
på 3,5 m–6,0 m ska undvikas, det ska klart framgå för förare om det går att
mötas vid arbetsplatsen. Om det inte går att mötas ska den avsmalnade delen
vara överblickbar.
I annat fall ska trafiken regleras med signal eller vakt som kan kombineras
med lots.
Man kan med fördel placera ut markeringsskärmar för sidohinder för att
tydligt styra trafiken längs de olika riktningarna. Vid början i färdriktningen
ska man även placera ut ett påbudsmärke. Gul vägmarkering kan förtydliga
körledningen.
Arbete på väg 41
Den högsta tillåtna hastigheten ska regleras när den överstiger 70 km i tim-
men.
Att enbart upplysa trafikanterna om att det pågår ett vägarbete med var-
ningsmärke A20 är ofta inte tillräckligt.
Vägbelysning
Befintlig vägbelysning ska alltid finnas kvar. Utöver detta kan tillfällig vägbe-
lysning övervägas vid vägarbete i vägkorsningar och annan komplicerad tra-
fikmiljö.
Det är viktigt att man använder sig av rätt belysning och ställer upp dem
med rätt vinkel så att det inte innebär risk att fordonstrafiken blir bländad.
Regler för korrekt vägbelysning finns i Vägar och gators utformning, VGU.
Säkerhet för personal

Montering och demontering av vägmärken
Uppsättning och nedtagning av vägmärken och trafikanordningar ska utföras
med säkerheten i fokus. Vid etablering och avveckling av en arbetsplats på trafik-
intensiva vägar och gator ska arbetet utföras med skydd av skyddsfordon. Skydds-
fordon kan efter riskbedömning även behövas vid arbeten på andra vägklasser.
Längsgående skydd bör utformas enligt följande principiella lösningar. I
speciella fall kan andra åtgärder krävas.
Hastighet på passerande trafik

Arbetsmiljöverkets har tolkat 81 § i föreskrifterna om byggnads- och anlägg-
ningsarbete (AFS 1999:3) i en väglednings-PM för passerande fordonstrafik,
daterat 2005-01-12. Enligt denna PM ska nedanstående verkliga maximala
hastigheter inte överstigas när det finns oskyddad personal på vägen.
Verklig hastighet max 30 km/tim

På en arbetsplats där personalen uppehåller sig oskyddad i omedelbar närhet
till trafiken får passerande fordon köra i högst 30 km/tim (verklig hastighet)*.

Är avståndet mellan personalen och närmaste delen av körfältet för passe-
rande trafik mer än 2,5 m får passerande trafik köra i högst 50 km/tim (verk-
lig hastighet)*. Förutsättningen är att förhållanden i övrigt är goda.

Om avståndet är mer än 7 meter eller det finns en barriär med godkänt utfö-
rande och godkänd längd som av- skiljande anordning mellan passerande tra-
fik och arbetsplatsens personal får passerande trafik köra i högst 70 km/tim
(verklig hastighet)*.
På vissa arbeten kan man efter platsspecifik riskbedömning komma fram
till att det är större risk för personalen att märka ut arbetsplatsen som vid ett
fast arbete än att göra det som intermittent.
I dessa fall ska varningen göras med fordonsutmärkning.
42 Arbete på väg
OBS! Alla skyddsåtgärder ska skriftligt anges i arbetsmiljöplanen för väg-
arbetet i enlighet med Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Trafikanordningspla-
nen kan vara en bilaga till vägobjektets arbetsmiljöplan.
Hastighetsdämpande åtgärder
Hastigheten förbi en vägarbetsplats kan behövas sänkas av säkerhetsskäl.
Sänkningen kan göras med hjälp av fysiska anordningar eller vägmärken eller
båda.
Fysiska anordningar, chikan och avsmalning placeras på sådant sätt att den
önskade verkliga högsta hastigheten inte överskrids av passerande fordon.
Det kan också finnas andra skäl för hastighetsbegränsning, exempelvis kva-
litetsskäl vid ytbehandling.
Vid föreskriven eller rekommenderad hastighet bör följande hastighets-
gränser eftersträvas:
>>vid gupp 30 km i timmen
>>vid chikan 50 km i timmen
>>vid avsmalning 70 km i timmen
I färdriktningen ska vägens grundhastighet märkas ut så snart det är möjligt,

det vill säga direkt efter det att trafikanten lämnat arbetsområdet. Det är där-
för viktigt att föreskriften utformas så att återgång till ordinarie hastighets-
begränsning kan ske så snart som möjligt efter vägarbetsplatsen.
Fysiska åtgärder
Exempel på hastighetsdämpande åtgärd är visuell eller faktisk avsmalning av
körfält, minigupp, aktivt farthinder, bullerräfflor, chikan (S- kurvor med liten
radie) och sidoförflyttning av trafiken.
Ett minigupp, är ett tillfälligt mobilt farthinder avsett att sänka den verk-
liga hastigheten vid en aktiv arbetsplats.
Minigupp har en höjd om ca 2,5–3,5cm och är gult till färgen.
Antalet minigupp ska anpassas efter förutsättningarna på platsen.
Trafikmängd, vägsektion samt arbetets omfattning i tid är avgörande kriterier.
Chikan
En chikan är en hastighetsdämpande åtgärd i form av S-kurva som skapats
med trafikanordningar.
Avsmalning
Körbana/banor smalnas av för att ge en tydlig körledning samt att genom av-
smalningen erhålla en låg hastighet förbi arbetsplatsen.
Zoner
En arbetsplats delas in i följande zoner:
>>Säkerhetszon
>>Arbetszon
>>Skyddszon
>>Buffertzon
Arbete på väg 43
Inom buffert-, skydds- eller säkerhetszon får inte fordon, maskiner, redskap
eller material placeras.
Säkerhetszon
Säkerhetszonen är ett område utanför stödremsan vid sidan om vägbana.
Vägområdets anslutning till en avstängd arbetszon räknas inte som säker-
hetszon.
Bredden på säkerhetszonen dimensioneras utifrån den högsta tillåtna has-
tigheten.
Vid vägarbeten ska säkerhetszonen ha minst följande bredd:
>>på vägar med högsta tillåten hastighet 50 km i timmen:
minst 3 m.
minst 7 m.
minst 9 m.
minst 10 m.
Den del av säkerhetszonen som finns utanför arbetszonen får användas för
placering av material, maskiner och utrustning om det finns tungt skydd som
hindrar trafiken att komma in på området.
Arbetszon
Arbetszonen är det område där aktivt arbete pågår. Zonen begränsas av
buffert- och skyddszonerna. Inom en arbetszon får material placeras och
maskiner ställas upp.
Skyddszon
En skyddszon ska finnas i sidled mellan en skyddsbarriär och en arbetsplats
eller schakt. Bredden på zonen avgörs av barriärens arbetsbredd. Zonen ska
vara tydligt avskärmad för att markera gränsen för den avstängda ytan.
Buffertzon vid trafikbuffert

En buffertzon (främre skyddszon) i vägens längdriktning ska finnas mellan
ett tvärgående skydd, trafikbuffert och den plats där maskiner, personal,
redskap, upplag, schakt etc. förekommer.
Buffertzonen är till för att trafik som kör in i arbetsplatsen ska bromsas
upp inom zonen. Inom buffertzonen får inte personal uppehålla sig, mate-
rial får inte vara lagrat och maskiner och fordon får inte vara uppställda.
Buffert- och arbetszonerna ska vara tydligt avskärmad på en fast arbets-
plats, för att markera gränsen för den avstängda ytan.
Längden på en buffertzon är hälften av talet för den ordinarie hastig-
hetsbegränsningen i m plus 10 m. Om hastighetsbegränsningen är 70 km i
timmen ska alltså buffertzonen vara 45 m lång.
En buffertzon får inte vara längre än 250 m annat än vid beläggningsar-
bete då förlängd buffertzon används.
44 Arbete på väg
Förlängd buffertzon är dubbla längden av ordinarie buffertzon.
Inom tätort kan det vara svårt att få utrymme för denna längd. I dessa
fall ska buffertzonen vara så lång som det faktiska förhållandena på platsen
medger, men den får inte understiga 5 m om ordinarie hastighets begräns-
ning är högst 50 km i timmen.
Buffertzon vid energiupptagande skydd, TMA och TA etc.

Längden på en buffertzon ska vara hälften av talet för den permanenta has-
tighetsbegränsningen i m plus 10 m. Buffertzonens längd vid intermittent
arbete får anpassas efter förhållandena på platsen, men den får inte vara
kortare än 20 m om ett fordon utrustat med energiupptagandeskydd an-
vänds som tungt skydd. Buffertzon får ej överskrida 250 m.
Inom tätort kan det vara svårt att skapa tillåten längd. I dessa fall ska
buffertzonen vara så lång som de faktiska förhållandena på platsen medger,
men den får inte understiga 5 m om den ordinarie hastighetsbegränsning-
en är max 50 km i timmen.
En buffertzon får inte vara längre än 250 m annat än vid beläggningsarbete
då förlängd buffertzon används. Förlängd buffertzon är dubbla längden av or-
dinarie buffertzon.
Arbetsplatser av olika slag

Rörlig arbetsplats
Ett rörligt arbete är ett arbete som utförs med eller från ett motordrivet for-
don som rör sig kontinuerlig längs vägen.
Arbetet kan till exempel vara snöröjning, saltning sandning och mätnings-
arbete som utförs från fordon.
Vid rörligt arbete krävs normalt endast utmärkning med en eller flera var-
ningslyktor.
Intermittent arbetsplats
Intermittent arbete är arbeten som utförs från fordon och fortskrider framåt
ryckvis eller som utförs med arbetsfordon med markant lägre hastighet än
trafikrytmen.
Intermittent arbete utförs normalt från fordon med en säker hytt, ingen
personal på vägen.
Om personal finns på vägen eller i vägområdet får verklig hastighet inte
överstiga 30 km i timmen.
Markbundna utmärkningar och varningar kan utelämnas om siktförhål-
landena är goda.
På trafikintensiva vägar och gator med hastighet > 70 km/h ska skyddsfor-
don vara utrustade med energiupptagande skydd.
Även andra fordon kan ha krav om att vara utrustade med energiuppta-
gande skydd.
Andra väghållningsmyndigheter kan ha andra krav.
Arbete på väg 45
Fordon ska vara utrustade med de avstängningsanordningar och vägmär-

ken som krävs enligt kapitlet om Fordon. Observera att detta är ett grundut-
förande för de vägmärken med mera som kan användas.
Passerande trafiks verkliga hastighet förbi ett intermittent arbete ska inte
överstiga 70 km i timmen.
Kortvarig arbetsplats
Med enstaka arbeten av kortvarig natur avses arbeten som varar högst 10–15 min.
Arbetet med att sätta upp och ta bort varningsmärken och avspärrningsan-
ordningar innebär en stor risk för personalen. Därför kan utmärkningen av
kortvariga arbetsplatser vara som vid intermittent arbete. Energiupptagande
skydd kan, efter riskbedömning, krävas även vid denna typ av arbeten. Dessa
arbetsplatser kan förkomma på alla typer av vägar. Exempel på kortvariga
arbeten: Justering vägmärke, borttagning av däcksrester och djurkroppar,
återställning av brunnslock, utläggning av trafikräkneslang m.fl. liknande ar-
beten.
Ta alltid hänsyn till vad som gäller för vägtypen i övrigt. En aktuell riskbe-
dömning är alltid ett krav.
Liten fast arbetsplats

Med en liten fast arbetsplats avses arbete som inte kräver mer än enstaka ma-
skininsatser och skyddsanordningar. Vid planeringen ska riskbedömning gö-
ras om arbetsplatsen kan utmärkas som liten fast arbetsplats.
>>På arbetsplatsen erfordras endast varnings- och påbudsmärken samt ett
mindre antal avstängnings anordningar. Rekommenderad lägre hastighet
kan också förekomma.
>>Arbetet pågår inte längre än totalt ca 8 tim inklusive etablering och av-
veckling. Arbetsplatsen får dock återetableras följande dag.
>>Denna typ av arbete kan inte tillämpas på trafikintensiva vägar och gator.
Fast arbetsplats
Vid en fast arbetsplats ska det finnas såväl tvärgående som längsgående av-
stängnings- anordningar mellan trafiken och arbetsplatsen.
En bedömning ska göras om vilka vägmärken och anordningar som behövs
för att upprätthålla trafiksäkerheten under tid då inget aktivt arbete pågår,
som under helger och nätter och andra längre avbrott.
Avstängningsanordningar och markeringsskärmar ska minst täcka hin-
drets hela bredd.
Avstängning görs med markeringsskärm X2.
Förbudsmärke C2 ska finnas då vägen är avstängd.
Avstängningsanordningen kan kompletteras med en lykta med fast rött sken.
Markeringsskärm X3, är även avsedd att användas vid farthinder. Denna
skärm kan inte användas som avstängningsanordning tvärs vägen. Skärmen
kan med fördel användas för att till exempel skilja trafikriktningar åt.
46 Arbete på väg
Ej aktiv arbetsplats
När arbetsplatsen inte är aktivt ska bara de varningsmärken och anordningar
för begränsningar av hastighet och som krävs för trafiksäkerheten finnas kvar
förutom varningsmärke A 20.
Arbetsplatsens maximala längd

En aktiv arbetsplats ska göras så kort som möjligt. Undantag kan göras för
förstärknings-, ombyggnads- och beläggningsarbeten efter beslut av väghåll-
ningsmyndigheten. Varningsmärken som gäller för en längre sträcka, 1 km
eller längre, ska kompletteras med en tilläggstavla som anger sträckans längd.
Arbetsplatsbelysning
Arbetsplatsbelysningen bör utformas för att ge bästa belysning på vägarbets-
området och samtidigt minska störning för trafikanterna.
Belysningen bör vara monterad på två master som placeras i de två hörnen av
arbetsområdet närmast den passerande trafiken för att inte orsaka att trafikanter-
na blir bländade. Belysning ska vara riktad in mot mitten av arbetsområdet. Ge-
nom att använda två master undviker man djupa skuggor inne på arbetsområdet.
Uppställning av maskiner, manskapsbodar och redskap

Rastplatser, parkeringsfickor, får användas för att ställa upp maskiner och
redskap om dessa avskärmas med markeringsskärmar för sidohinder eller
motsvarande.
Vägmärket för parkering ska täckas och utrustningen markeras med sido-
markeringsskärmar.
Manskapsvagnar och service- och förtillverkningsplatser på en vägarbets-
plats ska ställas upp så att man uppnår betryggande säkerhet, då de placeras
på vägbanan eller i nära anslutning till vägbanan. De kan till exempel placeras
bakom en barriär eller energiupptagande skydd och utanför deras skyddszon
och buffertzon.
Arbetsredskap får inte placeras så att vägmärken skyms eller så att sikten i
kurvor eller vägkorsningar försämras.
Tillstånd krävs för att ställa upp manskapsvagnar, verktygsbodar etc. på
mark som är allmän plats, inom detaljplanelagt område (ansökan om mark-
upplåtelse enligt ordningslagen) Ansökan görs hos polismyndigheten. På all-
män plats kan det även krävas bygglov för sådan uppställning. Privatbilar får
ej parkeras inom vägarbetsområdet.
Tillfällig bro, brygga eller landgång

Körplåt kan användas för att tillfälligt släppa fordonstrafik över ledningsgra-
var eller tryckgropar.
Förse bryggor och landgångar som läggs ut för gångtrafik med räcken om
nivåskillnaden vid sidan är 10 cm eller mer. Se till att bredden och anslutning-
en i ändarna är sådan att rullstolar, rullatorer och barnvagnar lätt tar sig fram.
Anordningen ska vara förankrad eller så tung att den inte vickar eller rubbas
av trafiken. Åtgärder ska också vidtas för att förhindra halka vid till exempel
regn, daggpåslag eller frost.
Arbete på väg 47
Av och påfart på körbryggor ska utformas så att inga nivåskillnader finns

eller uppstår.
Körbryggan ska vila på ett jämnt underlag och ha motlägg med asfalt i än-
darna.
Täckning av schakter, tryckgropar, beläggningsskarvar

Alla schakter i anslutning till väg, gata ska skyddas så att trafikanter av olika
slag ej kan komma ned i schakten.
Beläggnings- och fräsningsskarvar

Längsgående nivåskillnader ska vara utjämnade efter arbetstidens slut. Vid
avbrott för veckoslut och helgdagar ska hela körfälten vara belagda så att inga
tvärgående eller längsgående nivåskillnader finns kvar. Om det finns skarvar
kvar när arbetet måste avbrytas på grund av regn, haveri eller dylikt ska tydlig
varning sättas upp och markering med markeringsskärmar för sidohinder
monteras på följande sätt:
>>Frästa skarvar tvärs vägen ska märkas ut med varningsmärket A 8 ”Ojämn
väg” och vara markerade med fluorescerande färg. Beläggningsskarvar
som inte återfylls under dagen ska vara utjämnade
>>Längsgående nivåskillnader på vägar bredare än 7 m ska markeras med
markeringsskärmar för sidohinder med högst 35 m inbördes avstånd. På
övriga vägar varnas trafikanterna med varningsmärket A27, Hög vägkant,
med tilläggstavla med exempelvis texten ”Mittskarv”.
Tunga skydd
Allmänt
Tungt skydd ska användas vid fasta arbetsplatser på hela väg-gatunätet
där högsta tillåtna hastighet är över 50 km i timmen oavsett vägens klass-
ning.
Tungt skydd, trafikbuffert, skyddsbarriär, skyddsfordon med flera är
skyddsanordningar för personal som uppehåller sig på en arbetsplats och för
trafikanter som passerar arbetsplatsen. Alla skydd ska vara tillåtna för an-
vändning av väghållningsmyndigheten.
Anordningen ska effektivt avleda eller hindra trafiken från att komma in på
arbetsplatsen eller att köra ned i schakt eller nedför branta slänter. Tunga skydd
ska även monteras för att förhindra påkörning av oeftergivligt material eller
fyllning, så som sten eller bergmaterial som läggs upp i anslutning till körbanan.
Ett tungt skydd kan inte ersättas med en tillfällig hastighetsbegränsning.
Längs- eller tvärgående avstängningsanordning ska finnas mellan passeran-
de trafik och ett tungt skydd.
Skydd som placeras tvärs körriktningen ska vara energiupptagande.
Undantag
Om riskbedömning visar att säkerheten är god så kan:
>>Tungt skydd utelämnas efter godkännande av väghållningsmyndigheten
vid arbetsplatser i samband med ny- och ombyggnad samt vid förstärk-
48 Arbete på väg
ningsarbeten där framkomligheten är begränsad och trafikens möjliga
hastighet är mycket låg.
>>På lokalgator tungt skydd utelämnas efter godkännande av väghållnings
myndighet om god trafiksäkerhet ändå kan uppnås.
>>Vid beläggnings- och/fräsningsarbeten tungt skydd ersättas med en buf-
fertzon som är dubbelt så långt som den normala buffertzonen (”förlängd
buffertzon”).
>>Om vägsträckan är mötesreglerad kan utspetsningen på en längsgående
barriär ersätta ett energiupptagande tvärgående tungt skydd och buffert-
zon. Vinkeln mellan barriären och vägen ska vara 6 grader eller mindre.
Detta förutsätter godkännande av väghållningsmyndigheten.
Tvärgående skydd/trafikbuffert
Tvärgående skydd, en trafikbuffert och en buffertzon ska fungera tillsam-
mans för att hindra fordon att komma in i arbetszonen. Det tvärgående skyd-
det ska vara energiupptagande och vara konstruerade så att fordon bromsas
upp och stannar före arbetszonen.
En trafikbuffert kan utgöras av tre fyllda gummidäckstravar som är sam-
manlänkade enligt leverantörens anvisningar. Om travarna placeras som en
trekant, på grund av exempelvis brist på utrymme, ska bredaste sidan med de
båda yttersta travarna vara vänd mot trafiken. Denna del ska inte vara sam-
manbunden.
Avstängningsanordningen före det tvärgående skyddet ska placeras tätt Färdriktning
mot skyddet.
TMA, TA, SAA

Som bärar- eller dragfordon ska fordon som rekommenderas av TMA-leve-
rantören användas.
Krav på bruttovikt avser bärar- eller dragfordons vikt exklusive vikten av
energiupptagande skydd med infästningsanordning.
Eventuell last ska vara så förankrad att den tål 5 g i fordonets längdled utan
att lossna. Det godtas att lasten rör på sig vid dimensionerande belastning
men den får inte röra sig utanför fordonets yttre begränsningar, exempelvis
flakets kant.
Energiupptagande skydd ska uppfylla Trafikverkets krav för energiuppta-
gande skydd. Föraren av skyddsfordon som bär energiupptagande skydd ska
se till att buffertzonens längd uppnås. Det skyddar såväl föraren själv som
framförvarande.
Om flera arbetsfordon finns på vägbanan ska energiupptagande skydd vara
monterade på det första fordonet som trafikanten når i varje körfält och på
vägrenen.
Om avståndet mellan två väghållningsfordon eller mellan vart och ett av
flera fordon överstiger 250 m ska alla var försedda med energiupptagande
skydd.
Det energiupptagande skyddet ska vara i fullständigt funktionsläge innan
arbetet påbörjas och så länge det finns risk för påkörning.
Arbete på väg 49
Längsgående skydd/skyddsbarriär
Skyddsbarriären ska som helhet vara av en typ som Trafikverket har tillåtit
för användning på det statliga vägnätet. Kommuner och Landsting förordar
att skyddsbarriärer som Trafikverket har tillåtit, ska användas på det kom-
munala vägnätet.
Länk till Trafikverkets godkända barriärer finns på Trafikverkets hemsida
www.trafikverket.se/apv.
Barriärer ska motsvara kravet för kapacitetsklass T1 eller högre.
Vid val av lägre klass än T2 kontakta väghållningsmyndigheten för godkän-
nande.
Där ett permanent väg eller broräcke tillfälligt demonteras ska detta ersät-
tas med en skyddsbarriär som minst motsvarar T3 eller N2. T står för tempo-
rär, N = normal och H = hög.
Högre kapacitetsklass kan behövas på barriären vid utsatta arbetsmiljöer
på kurviga vägar eller där andelen tung trafik är stor.
I AML krävs bl.a. att en monteringsanvisning alltid medföljer hur monte-
ring, användning och skötsel ska utföras och att denna ska finnas på arbets-
platsen.
Arbetsbredd för skyddsbarriär

Arbetsbredden, W, är avståndet från trafiksidan av en barriär före påkörning
till räckets maximala yttre läge under påkörningen. Skyddszon är den yta
som barriären flyttas i sidled vid en påkörning. Denna yta ska vara fri från
hinder.
Vid planering av vilken typ av barriär som ska användas får simulerade be-
räkningar av arbetsbredd användas.
Lev. av barriär ska i så fall tillhandahålla dessa beräkningar.
Skyddsbarriär ska finnas

Påkörning Skyddsbarriärer ska förhindra passerande trafik att komma in på arbetsplat-
sen eller att köra ner i schakt eller branta slänter. Barriärerna ska monteras
enligt tillverkarens eller leverantörens anvisningar.
Skyddsbarriärens ände ska ha nedfasat ändelement och vid mötesreglering
ska detta vara vinklat 6o grader från vägens mitt. Som alternativ till utvink-
ling kan energiupptagande ändelement användas. Ändelement för tillfällig
barriär ska uppfylla EN 1317-3.
B D Skyddsbarriär ska finnas:
2,2 m 2,2 m
>>vid fasta arbetsplatser när passerande trafiks verkliga hastighet är mer
W
än 30 km i timmen och personal befinner sig på eller i anslutning till
B = barriärens bredd vägen.
D = defektionsutrymme, skyddszon >>där ett schakt eller annan nivåskillnad från en trafikerad yta vid ett vägar-
W = arbetsbredd bete är djupare än 50 cm, oavsett gällande hastighetsbegränsning.
>>där en slänt som är brantare än 1:3 tillfälligt gjorts brantare än vägens
normala standard.
>>där en slänt som är flackare än 1:3 tillfälligt gjorts brantare än 1:3. Däremot
krävs ingen barriär vid slänter som är brantare än 1:3 men inte brantare än
vägens normala standard.
50 Arbete på väg
>>där ett väg- eller broräcke har demonterats.
>>där oeftergivligt material eller fyllning, så som sten eller bergmaterial
finns i anslutning till körbanan.
>>Vid akuta arbeten kan skyddsbarriär utelämnas om tillräcklig säkerhet
ändå kan erhållas med andra trafikanordningar och den faktiska hastighe-
ten på passerande trafik nedbringas till max. 30 km/h.
Vid liten fast arbetsplats kan skyddsbarriären utelämnas under dagtid när
aktivt arbete pågår om säkerheten är tillräckligt god i förhållande till verklig
hastighet. Exempel på sådana arbeten är byte av räcke, kabelschakt och tryck-
grop. Under övrig tid ska schaktgravar täckas eller förses med skyddsbarriär.
Omledning eller överledning av trafik

Allmänt
Omledning innebär att trafik tillfälligtvis leds av från en viss vägsträcka till en
alternativ vägsträcka. Behovet av att leda om trafiken till alternativa vägar el-
ler gator har ökat under senare år. Det finns olika förklaringar till detta. Krav
på säkrare och hälsosammare arbetsmiljö för vägarbetare innebär att vägar
och gator allt oftare stängs för trafik under den tid som vägarbete pågår. Ju
mer trafik, desto mer uttalat blir detta krav.
Planering av omledningsväg
Vid planering av vägarbete ska man beakta möjligheten till omledning eller
överledning av trafik. Möjligheter att utföra flera olika typer av åtgärder sam-
tidigt ska också tas in i planeringen. Om överledning eller omledning görs för
till exempel beläggningsarbete ska man om möjligt planera in reparation av
vägräcken, belysningsåtgärder, reparation av kantstolpar eller andra åtgär-
der samtidigt med beläggningsarbetet.
Vägavsnitt som kan komma att behöva omledning bör definieras. Omled-
ningsvägarna ska fastställas i samarbete med berörda väghållare och inven-
teras på förekomsten av skolor och andra känsliga platser längs vägen. Skolor
ska informeras i förväg om att vägen kan komma att få omledningstrafik. Om-
ledningsvägarna ska ha kapacitet, bärighet, fri höjd, med mera för att klara all
trafik.
Det kan finnas motiv till att ha olika omledningsvägar för olika färdriktningar.
Motivet kan exempelvis vara att inte skapa framkomlighetsproblem på grund
av begränsad kapacitet, köbildningar eller liknande längs omledningsvägen.
Omledningsvägen ska vara så kort som möjligt.
Vid planering för ett omledningsvägnät är det viktigt att beakta bland an-
nat följande:
>>trafikvolymer
>>andel tung trafik
>>kollektivtrafik
>>lämpliga start- och slutpunkter för omledningsvägar
>>trafiksäkerhet på omledningsvägnätet, särskilt för oskyddade trafikanter
>>förekomst av skolor, lekplatser och liknande. längs omledningsvägnätet
Arbete på väg 51
>>störningar genom buller och luftföroreningar

>>framkomlighet på omledningsvägnätet
>>bärighet på omledningsvägnätet
>>höjdbegränsningar på omledningsvägnätet
>>inställningar och driftformer för trafiksignaler.
En skriftlig överenskommelse bör finnas mellan inblandade väghållare för att

säkerställa att ett utpekat omledningsvägnät inte förändras så att det inte
fungerar om det behöver tas i bruk, En sådan överenskommelse bör också
delges andra instanser som kan vara berörda, exempelvis länsstyrelse, polis,
räddningstjänst och skolmyndigheter.
Överledning av trafik på flerfältsvägar

Överledning av trafik ska övervägas vid alla typer av vägarbete på mötessepa-
rerade vägar/gator.
Överledning innebär att man flyttar trafiken till den sida av en flerfältsväg
som annars har motriktad trafik.
På överledningssträckan ska trafiken separeras med hjälp av markerings-
skärmar för sidohinder.
Vid överledning ska förtätning av markeringsskärmar för sidohinder för-
längas på respektive sida om överledningsplatsen. Enkel markeringspil, an-
vänds där trafiken ska svänga över till överledningssträckan samt där trafiken
ska svänga tillbaka till ordinarie körfält.
På överledningssträckan behöver oftast hastigheten begränsas.
Vid överledning av trafik erfordras inte vägmärke C2, förbud mot trafik
med fordon.
Arbete vid och inom spårområde

Vid vägarbete vid och inom spårområde, invid räls, måste man följa spåräga-
rens säkerhetsregler. Kontakta alltid spårägaren innan arbete ska bedrivas i
närheten av spår och inom säkerhetszonen. Normalt är säkerhetszonen om-
rådet inom ett avstånd på 2,2 m från närmaste räl.
Om det behövs en upplagsplats i närhet av spårområdet gäller normalt att
den måste ligga minst 5 m från spänningsförande ledningar.
Vid arbete där människor och föremål riskerar att komma inom närområ-
det för el måste avståndet till spänningsförande ledning normalt vara minst
2,2 m 2,2 m 1,4–1,7 m.
52 Arbete på väg
9
KAPIT E L
Fordon vid vägarbete
Allmänt
Fordon som utgör hinder eller fara för övrig trafik ska ha de fordonsutrust-
ningar, lyktor, vägmärken och trafikanordningar som krävs för uppgiften och
enligt nedanstående krav.
Säker hytt
Fordon kan anses ge acceptabel säkerhet om de har hytt (VVFS 2003:22) och
förarstol för föraren och passagerare samt är utformade med en säker förar-
miljö. Förare i arbetsredskap eller fordon som inte uppfyller dessa förutsätt-
ningar räknas som personal på vägen.
Även personal i mobila arbetsplattformar (skylift) och andra lyftanord-
ningar räknas som personal på vägen. Se även Arbetsmiljöverkets föreskrift
(AFS 2006:6).
Säkerhet vid backning

Lastbilar och dumprar d v s fordon med begränsad runt-om-sikt ska vara ut-
rustade med backningsvarning i form av två lyktor med orange gult ljus för
att minska risken att människor blir påkörda vid backning. Detta gäller
framför allt på arbetsplatser där personal uppehåller sig i närheten av fordo-
net och vid arbete på platser där andra trafikanter kan uppehålla sig och där
det inte går att få god sikt på alla sidor av fordonet. Som ytterligare hjälp åt
föraren ska det dessutom finnas teknisk utrustning t.ex. kamera, ljudsignal
eller en backningsvakt som gör föraren uppmärksam på hinder vid back-
ningen.
Arbete på väg 53
Kapitel 9. Fordon vid vägarbete
Fordonsutrustning
Som fordonsutrustning räknas lyktor, ljusanordningar, vägmärken och trafi-
kanordningar som är monterade på fordon. Fordonsmarkeringar för tungt
fordon och LGF-skyltar behöver inte vara synliga på ett fordon i aktivt arbete
som har avstängningsanordningar monterade.
Registreringsskyltarna ska vara väl synliga och hållas i sådant skick att de lätt
kan avläsas. Under färd får last eller annat inte placeras så att skyltarna inte går
att avläsa. Detta gäller dock inte när en bil används i väghållningsarbete eller
liknande arbete och den ena skylten skyms av redskap som används i arbetet.
Vägmärken på fordon
Om fordonet är utrustat med 2 markeringsskärmar, X2, kan följande vägmär-
ken användas på fordonet:
>>A 9, Farthinder
>>A20, Vägarbete
>>A 40, Annan fara med tillägg stopp och avstånd
>>D2, Påbudsmärke
>>E13 och E14, Rekommenderad högsta hastighet
>>F 25 och F26, Upplysning om körfält
>>J2, Upplysningsmärke
>>X2 och X3, Markeringsskärm
>>X5 Ljuspil
Varningsmärken monterade på fordon får vara i normalstorlek.

På fordon med normal fordonsutmärkning ska påbudsmärket vara i stor-
leken stor.
Normalt ska påbudsmärken inte finnas på fordon som är placerade till hö-
ger på körbanan.
När en vägmärkesvagn placeras som chikan ska påbudsmärket vara av
storleken mycket stor.
Skärmarna får visas både bakåt och framåt. Vid förstärkt fordonsutmärk-
ning kan den övre skärmen utelämnas.
Märke F25, Upplysning om körfält, ska dock vara i minst normalstorlek när
det placeras på ett fordon. När märket är utfört i storleken mycket stor och
vägmärkesvagn är placerad på vägrenen får markeringsskärmar utelämnas.
Utmärkning av fordon
Skärm får ha en öppning om max. 50 cm för att möjliggöra användande av
draganordning eller annan kopplingsanordning. Den nedre skärmen place-
ras längst bak på fordonet eller det redskap fordonet bär .
Den övre markeringsskärmen får förskjutas i längdled.
En markeringsskärm som monteras på fordonets front får anpassas efter for-
donets utrustning om den av tekniska skäl inte kan täcka hela fordonets bredd.
Skärmen ska då kompletteras med vertikalt placerade markeringsskärmar,
800x200 mm, på fordonets båda sidor. Dessa skärmar ska ha reflex på båda sidor.
Inom tättbebyggt område där verklig hastighet inte överskrider 50 km i tim-
men får båda markeringsskärmarna placeras på fordonets tak eller hytt som
54 Arbete på väg
rullgardinsmontage eller fällbart montage. Vägmärke får då vara storleken li-
ten. Mellanrum markeringsskärmar får anpassas.
Vägmärken och avstängningsanordningar som är monterade på fordon ska
vara täckta eller demonterade vid transporter till och från arbetsplatsen. Vid
kortare förflyttning under intermittent arbete krävs dock ingen täckning el-
ler demontering.
Då avstängningslyktor är monterade behöver ingen varningslykta synas åt
det håll som avstängningslyktorna är riktade.
När arbete utförs inom avstängt område krävs ingen fordonsburen av-
stängning.
Minsta krav på utmärkning vid till exempel sandning, saltning och snöröj-
ning är varningslykta som kan ses från alla håll.
Vid arbete med borttagning av is snövallar och liknande arbete på väg-
sträcka, i vägkorsning, trafikplatser, på parkeringsplatser och liknande plat-
ser ska fordon ha fordonsutmärkning.
Fordonstyper
Skyddsfordon
Ett skyddsfordon är ett fordon som har till uppgift att skydda vägarbetare vid
ett vägarbete. Minsta vikt på ett skyddsfordon på vägar med en hastighets-
gräns över 60km/h är 3,5 ton bruttovikt.
Arbetsfordon som fraktar material som riskerar att antändas eller explo-
dera vid en påkörning får inte användas som skyddsfordon.
Skyddsfordon ska – beroende på vägklass – utrustas med TMA.
Ett arbetsfordon kan vara sitt eget skydds och varningsfordon.
Hos väghållningsmyndigheterna kan reglerna för användning av skydds-
och varningsfordon eller bruttovikten variera beroende på vägklass eller typ
av gata. Ta därför kontakt med den aktuella väghållningsmyndigheten.
Varningsfordon
Varningsfordon är fordon som har till uppgift att varna för en framförliggan-
de arbetsplats.
Minsta vikt på ett varningsfordon på vägar med en hastighetsgräns över
60km/h är 3,5 ton bruttovikt.
Varningsfordon ska vara utrustade med varningslykta och markerings-
skärmar med behövliga vägmärken inklusive varningsmärke för vägarbete
samt två avstängningslyktor.
Ett arbetsfordon kan vara sitt eget varningsfordon.
Hos väghållningsmyndigheterna kan reglerna för användning av varnings-
fordon eller bruttovikten variera beroende på vägklass eller typ av gata. Ta
därför kontakt med den aktuella väghållningsmyndigheten.
Tillfälligt väghållningsfordon
Ett tillfälligt väghållningsfordon kan vara till exempel en personbil, van eller
minibuss som används för att utföra ett vägarbete. Fordonet ska vara utrustat
med varningslykta och logotype.
Arbete på väg 55
Kapitel 9. Fordon vid vägarbete
Varningsmärke för vägarbete i normalstorlek får användas på tillfälliga

väghållningsfordon.
Fordonsmarkering
Battenburgmönster får användas som förstärkt fordonsmarkering på väg-
hållningsfordon.
Markeringen ska utföras i ett sammanhängande mönster och även fordo-
nets konturer ska vara utmärkta. Mönstret ska bestå av rektangulära rutor i
förhållandet ca 1:3 som anpassas efter fordonets storlek. Markeringen ska vara
utförd i prismatiskt reflekterande fluorescerande orange folie och i prismatiskt
reflekterande blått. Bilens färg bör vara ljus för att kontrasteffekten ska bli bra.
Logotyper
Skyltar med företagets namn eller logotyp bör finnas anbringade på sådant
sätt att de kan läsas från flera håll. Skyltens ska vara minst 400 x 110 mm och
textens eller logotypens höjd minst 40 mm.
Logotyp bör vid användande på fordon utföras i minst storleken 300–500
mm beroende på fordonets storlek. Logotypen ska utföras mot vit bottenfärg.
Förstärkt utmärkning av tillfälliga väghållningsfordon

Om förstärkt fordonsutmärkning på tillfälliga väghållningsfordon används
ska den utföras enligt följande.
>>varningslykta eller ljusramp
>>logotyp för företaget
>>fordonsmarkering i de fall sådan anses behövas
Mobil arbetsplattform
Med mobila arbetsplattformar avses fordon med en hisskorg som vägarbete
kan utföras från.
Arbetsmiljöverkets föreskrifter Användning av arbetsutrustning (AFS
2006:4) samt Användning av lyftanordningar och lyftredskap (AFS 2006:6)
anger förutsättningar för användningen vid vägarbete.
Skyddsfordon med energiupptagande skydd ska användas när arbete ut-
förs från mobila arbetsplattformar på allmänna vägar med högre högsta til�-
låtna hastighet än 50 km i timmen.
Skyddsfordon ska användas när arbete utförs från mobila arbetsplattfor-
mar på allmänna vägar där den verkliga hastigheten är 50 km i timmen eller
lägre. Arbete från skylift får ske utan skyddsfordon på allmänna vägar och ga-
tor där hastigheten inte är högre än 30 km/h och ingen påkörningsrisk finns
enligt riskbedömning.
Åtgärder ska vidtas för att hindra anordningen från att välta, glida eller för-
flyttas oavsiktligt.
Personlig fallskyddsutrustning ska användas.
56 Arbete på väg
Övriga fordon
Vid vägarbeten förekommer även fordon som klassas som motorredskap, till
exempel vägvältar, fräsar, klistermopeder och läggare. Dessa fordon ska vara
utrustade med varningslyktor.
Då motorredskap utför arbete utanför avstängt område ska man dessutom
om möjligt montera markeringsskärmar på redskapet.
Lots
Väghållningsfordonet ska vara utrustat med varningslykta samt med en infor-
mationstavla som är högt placerad på fordonet – minst 1,6 m över vägbanan.
Informationstavlan ska vara utformad som tilläggstavla, med texten ”Lots följ
mig”. Textstorleken ska vara 150 mm för versal text och 110 mm för gemen
text.
Vägmärkesvagn
Vägmärkesvagnen är funktionellt sett ett fordon avsett för att bära vägmär-
ken, markeringsskärmar och avstängningslyktor. Vagnen är ett efterfordon
som vid transport till och från en vägarbetsplats får köras i 70 km i timmen
om vagnen uppfyller de krav som framgår av TSVFS 1987:15.
Om två eller fler vagnar kopplas samman är den högsta tillåtna hastighe-
ten 30 km i timmen. LGF-skylt ska finnas monterad på den bakersta vag-
nen.
Bredden på vagnens markeringsskärmar kan variera mellan ca 1 600 mm
och 2 200 mm.
Baksidan av vagnen ska vara försedd med gula reflexer (10x15 cm) för att
den ska vara lätt att upptäcka i mörker.
Två parallellblinkande avstängningslyktor med riktat gult ljus ska place-
ras ovanför den översta markeringsskärmen. Lyktorna ska placeras 100–300
mm från markeringsskärmens ytterkant. Max. 100 mm ovanför den övre
skärmen. Lyktorna ska alltid vara tända utom när vagnen är placerad i an-
slutning till trafiksignal.
Då en vägmärkesvagn är placerad bakom trafikanordningar, till exempel
en markeringspil eller markeringsskärm för sidohinder ska nedre skärmen
täckas. Detta för att ge en tydligare trafikledning till trafikanterna som ska
passera hindret.
Täckning ska vara heltäckande. Färgen ska vara matt, svart eller grå.
Arbete på väg 57
10
KAPIT E L
Trafikreglering vid vägarbete
Allmänt
När en trafikant måste köra ut i mötande trafiks körfält för att passera en väg-
arbetsplats och möte inte är möjligt, ska trafikanten få ledning för att kunna
passera vägarbetet säkert.
Om det behövs reglering för att göra tydligt vilken av trafikanterna som har
väjningsplikt mot mötande trafik förbi vägarbetsplatsen ska göras med vakt,
trafiksignal eller vägmärken.
Arbetsplatsen ska utformas så att väntetiden för trafikanterna normalt
inte blir längre än 3 minuter.
Om en vägkorsning eller väganslutning finns på den reglerade sträckan ska
även den vara reglerad.
Vakt
En vakt ska vara utbildad för och införstådd med uppgiften.
Den som utses till vakt ska ha lägst B-körkort och erfarenhet från vägarbete.
Vakten ska bära särskild varseljacka i fluorescerande gul färg med lång ärm.
Jackan ska ha texten ”VAKT” såväl bak som fram. Texten ska vara versal, ca 80
mm hög och centrerad på fram- och baksidan.
Vakten ska vara utrustad med:
>>röd fluorescerande flagga, 400x400 m.m. alternativt märke C 34 storlek
liten (D 0.45).
>>i mörker en lykta med rött ljus, som ska ha en ljusöppning på minst 50 cm2,
ha en god ljusspridning åt sidorna och vara väl synlig på 200 meters håll.
>>siren för att avge varningssignal.
58 Arbete på väg
>>varselbyxor i lägst klass 2 vid arbete i mörker eller vid dis och dimma eller
andra förhållanden med dålig sikt.
Förvarning om att trafiken regleras med vakt ska lämnas med varningsmär-
ket ”Annan fara” och med tilläggstavla ”Vakt”.
Vaktens arbetspass planeras så att det följer arbetstidslagen. Passen bör
normalt vara en timme och som längst två timmar sammanhängande tid.
Därefter bör avlösning ske. Vakten kan då ges vila eller andra arbetsuppgifter.
Detta innebär att arbetsplatsen ska ha minst tre personer som tilldelats vakt-
uppgiften och som alternerar som vakt.
Vakts tecken
X10 Stopp
Tecknet anger stopp för den trafikant vakten är vänd mot.
Under mörker ges tecknet med lykta med rött ljus.
Tecknet får också ges med märke C34, stopp för angivet ändamål, med text Vakt.
X11 Kör fram

Tecknet ges med en vinkande rörelse i färdriktningen.
Tecknet anger att trafikanten får fortsätta framåt.
X12 Kännetecken
Kännetecken ska bäras både framtill och baktill.
Vakt med lots

Då det finns krav på att trafiken passerar arbetsplatsen med låg hastighet kan
vakten kombineras med en trafiklots.
Trafiklotsen transporterar sig med ett väghållningsfordon och hämtar vän-
tande kö vid vakten för att med lämplig hastighet visa kön fram till nästa vakt.
Lotsens fordon utmärks med en tavla med texten ”Lots följ mig”. (Se kap. 9
Fordon).
Trafiklotsning kan kombineras med en tillfällig trafiksignal istället för vakt.
Anläggningen ska då vara anpassad så att den styrs av lotsfordonets förare.
Lotsen har då två funktioner, dels att lotsa trafik förbi arbetsplatsen dels att
styra trafiksignalen. I detta fall är trafiksignalen fjärrmanövrerad av lotsen.
Trafikregleringen går då till på detta sätt:
1. Vid start ställer lotsen båda signalerna på rött.
2. Lotsen ställer den signal han är vid på grönt och ger tecken åt trafiken att
följa efter.
3. Signalen ska vara så inställd att den efter en förutbestämd tid slår om till
rött (båda signalerna visar nu rött).
4. När lotsen når ändpunkten kör han eller hon åt sidan och vinkar förbi tra-
fiken.
5. Nystart från punkt 2.
Lots ska ha samma utbildning som vakt.
Arbete på väg 59
Kapitel 10. Trafikreglering vid vägarbete
J2
med vidstående utformning bör sättas upp vid lotsning med signal. Denna
kan då ersätta varningsmärke för signal. Dock måste det finnas ett förbere-
dande varningsmärke.
Tillfällig trafiksignal
En tillfällig trafiksignalanläggning kan användas då trafikanterna inte kan
mötas där de passerar en vägarbetsplats.
Tillfälliga trafiksignaler ska vara trafikstyrda för att ge god framkomlighet.
Används signalanläggning är det viktigt att inte andra anordningar skym-
mer anläggningen.
Trafiksignalen ska monteras så att den gröna lampans underkant är 1,9 m
över körbanan.
Tidssättningen måste anpassas så att den minst svarar mot den sträcka
som regleras.
Gult blinkande ljus i trafiksignal är inte en tillåten driftform.
Varningsmärket för trafiksignal, A22, bör placeras på lämpligt avstånd före
signalen.
Lyktor och ljusanordningar på exempelvis vägmärkesvagnar ska vara
släckta när vagnen står i närheten av en tillfällig eller permanent trafiksignal,
om det finns risk att trafikanterna missuppfattar signalen.
Mötesreglering
Om trafikregeln i Trafikförordningen som innebär att den som har ett hinder
på sin sida ska stanna för mötande fordon inte kan tillämpas, kan om sikten är
god, reglering av vem som ska ges tillfälle att köra först göras med vägmärkena
B6 och B7.
Dessa vägmärken får bara sättas upp på en sträcka som kan överblickas i sin
helhet, även under mörker. Sträckan bör inte överstiga 100 m. Märkena får
inte sättas upp om trafiken regleras med trafiksignal eller om vakt används.
Tillfälligt stoppande av trafik

Då trafiken behöver stoppas för sprängning, trädfällning eller liknande arbe-
ten kan detta göras med personal utbildad för uppgiften.
Personal som stoppar trafiken utrustas och agerar som vakter enligt ovan.
Vid denna typ av stopp på trafikintensiva vägar är det lämpligt att anlita po-
lisen.
60 Arbete på väg
11
KAPIT E L
Information i samband
med vägarbete
Allmänt
Ansvaret för information om vägarbeten åvilar respektive väghållningsmyn-
dighet.
Trafikinformation
Utföraren ska informera väghållningsmyndigheten eller motsvarande om
vägarbete.
Informationen ska lämnas i god tid innan vägarbetet ska starta. Den ska
innehålla uppgifter om typ av arbete, utsträckning och eventuella begräns-
ning av framkomligheten.
Utföraren ska även meddelande när ett vägarbete avslutas.
Vid arbeten där framkomligheten begränsas för kollektivtrafiken medde-
las även trafikhuvudmannen och ansvarig för skolskjutstrafiken.
Informationstavlor
Informationstavlor kan sättas upp som upplysning till trafikanterna vid lång-
variga fasta arbetsplatser.
Beställaren av informationstavlorna avgör vid vilken tidpunkt som är
lämplig att sätta upp tavlorna beroende på arbetets påverkan på trafiken och
begränsningar i framkomligheten för boende efter vägen. Informationstav-
Arbete på väg 61
Kapitel 11. Information i samband med vägarbete
lorna bör dock vara uppsatta senast 2–3 veckor innan arbetet påbörjas. Se-
nast en vecka efter slutbesiktning ska tavlorna demonteras.
För att få sätta upp informationstavla erfordras tillstånd från väghållnings-
myndigheten eller annan myndighet.
Informationstavlorna på kommunens vägar och gator utformas enligt
kommunens profilprogram.
62 Arbete på väg
12
KAPIT EL
Rättsfall om bristfällig
utmärkning vid vägarbete
Brunnslock
Från rättspraxis kan först nämnas en hovrättsdom från 1984 (RFS 1984 s.
125).
Efter grävningsarbeten i en gatukorsning hade gatan asfalterats, men själva
topp-beläggningen skulle läggas på senare. På platsen fanns två brunnslock
som höjde sig 12 cm över omgivande gatunivå. Varningsskyltar för vägarbete
och för gupp var uppsatta. En personbil som med låg fart passerade platsen
stötte med underredet emot ett brunnslock och bilen skadades. Bilägaren
stämde det byggbolag som för kommunens räkning utförde gatuarbetena.
Enligt hovrättens mening skulle den som kör en standardbil med anpas-
sad hastighet inte behöva riskera att bilen fastnar på uppskjutande detaljer i
vägbanan. De uppsatta skyltarna om vägarbete och gupp ansågs inte vara en
tillräcklig varning för just den här faran.
Saknat varningsmärke
I ett annat fall var det f råga om vägarbete i Jönköping där den högra delen av
en gata med skymd sikt var blockerad (den fria sikten var cirka 80 m). Bockar
med blinkfyrar hade placerats ut vid arbetsplatsen. Det särskilda varnings-
märke för vägarbete som skulle finnas 250 m från hindret hade av förbiseen-
de inte satts upp.
Arbete på väg 63
Kapitel 12. Rättsfall om bristfällig utmärkning vid vägarbete
Kommunen blev av hovrätten dömd att betala skadestånd till en bilförare

som körde på hindret (FFR 1974 s. 232). Skadeståndet jämkades till hälften
eftersom även bilföraren ansågs ha varit vårdslös.
Gångbana
Frågan om varningsanordningar för gatuarbeten har också behandlats i ett
fall från Sigtuna (NJA 1981 s. 683).
På en gata som huvudsakligen var upplåten för gångtra-fik hade vägbanans
nivå inom ett mindre område sänkts cirka 2 cm i förhållande till omgivande
gatumark. Sänkningen hade skett vid gatuarbete som utfördes av en entre-
prenör. Under en femdagarsperiod då vägarbetena låg nere snavade en kvinna
på kanten eller trampade snett. Hon föll omkull och skadade sig. Det var vid
tillfället fullt dagsljus. Entreprenören hade satt ut trafikkoner som varning.
Högsta domstolen dömde inte ut något skadestånd i det här fallet. Högsta
domstolen ansåg att varningen med trafikkoner var en lämplig och tillräck-
lig åtgärd. Med hänsyn till omständigheterna kunde inte heller olycksfalls-
riskerna bedömas som särskilt allvarliga, och entreprenören kunde enligt
Högsta domstolen inte anses skyldig att utföra speciella åtgärder för att sä-
kerställa att trafikkonerna stod kvar på platsen under hela den aktuella tiden.
Speciella åtgärder inte nödvändiga

Uttalandet om speciella åtgärder gjorde Högsta domstolen med anledning av
att trafikkonerna flyttats av obehöriga personer och att den skadelidande på-
stått att entreprenören borde ha säkerställt att konerna fanns på plats eller
sörjt för regelbunden kontroll. Den skadelidandes påstående aktualiserade
en för väghållare ofta återkommande fråga, nämligen om väghållarens skade-
ståndsansvar i fall där vägarbete visserligen märkts ut på ett godtagbart sätt
men utmärkningen förstörts av obehöriga.
Högsta domstolen konstaterade först att entreprenören i det här fallet inte
hade fog för att bedöma olycksfallsriskerna som särskilt allvarliga eller att
eventuell olyckshändelse skulle medföra några mer omfattande skadeverk-
ningar. Sedan fortsatte Högsta domstolen sin motivering: Under dessa om-
ständigheter och även om man beaktar den i och för sig påtagliga risken för
att de utsatta lösa trafikkonerna eller någon eller några av dem skulle komma
att flyttas kan bolaget inte anses ha varit skyldigt att vidtaga speciella, uppen-
barligen jämförelsevis tids- och arbetskrävande, åtgärder för att säkerställa
att trafikkonerna stod kvar på platsen under hela den aktuella tiden.
Uttalandet innebär naturligtvis inte att en väghållare alltid kan slå sig till
ro sedan han ombesörjt godtagbar utmärkning av ett vägarbete. Uttalandet är
bara ytterligare ett exempel på den princip som i så många sammanhang gäl-
ler för väghållare, nämligen att resurserna får anpassas till behovet av åtgär-
der och till omständigheterna i övrigt. Gör väghållaren en rimlig anpassning
och prioritering går väghållaren fri från skadeståndsansvar.
64 Arbete på väg
Varningar krävs
I ett annat rättsfall (NJA 1985 s. 456) hade ett byggföretag lagt en provisorisk
gångbana av trä förbi en byggarbetsplats i centrala Göteborg. Över gångba-
nans skarvar hade man satt fast 12 mm höga och 15–20 cm breda tvärslåar
med avfasade kanter. Även i det här fallet råkade en kvinna snubbla och skada
sig och det var också denna gång fullt dagsljus. Utgången i målet blev dock den
motsatta i förhållande till Sigtunamålet. Högsta domstolen dömde byggföre-
taget att betala skadestånd eftersom företaget inte varnat för risken. Högsta
domstolen anmärkte också att varje nivåskillnad i en gångbana medför en viss
risk för att fotgängare ska snubbla och falla.
Vem är ansvarig
I de båda sistnämnda fallen har den skadelidande riktat sin skadeståndstalan
mot det företag som utf ört arbetena. Detta har emellertid inte någon bety-
delse. Utgången får antas ha blivit densamma om det i stället varit väghålla-
ren som blivit stämd.
Inhägnat arbetsområde
Från senare års rättspraxis kan nämnas två hovrättsavgöranden gällande fall-
olyckor med olika utgång.
Inte tillräckligt inhägnat

I det ena fallet ansågs det utrett att ett arbetsområde på Knut den Stores torg
i Lund inte varit tillräckligt inhägnat för att förhindra fotgängare att passera
genom det. Det ansågs också visat att en äldre kvinna snubblat på en löst lig-
gande sten inom eller strax invid arbetsområdet, varvid hon fallit ned i en
grop och skadat sig. Enligt hovrätten var olycksrisken där uppenbar. Genom
underlåtenhet att vidta tillräckliga åtgärder till förhindrande av olycka an-
sågs kommunen vållande till skadan (Hovrätten över Skåne och Blekinge,
dom 1998-12-21 DT 3238).
Avspärrningen tillräcklig
I det andra fallet hade Stockholm Vatten AB utfört grävningsarbeten i ena
körfältet på S:t Eriksgatan i Stockholm. Arbetsområdet sträckte sig delvis in
på ett övergångsställe. Nivån inom arbetsområdet var någon decimeter lägre
än gatunivån. Arbetsområdet var delvis avspärrat med slirstockar, men bland
annat förlängningen av övergångsstället var lämnad öppen. Där hade place-
rats två tyngdförsedda koner, men de fanns inte kvar på sin ursprungliga
plats. En kvinna som bar på en pizzakartong korsade gatan på övergångsstäl-
let och fortsatte rakt in i arbetsområdet där hon snubblade och bröt foten.
Tingsrätten ansåg att avspärrningen var otillräcklig då den öppning som
lämnats i avspärrningen låg i förlängningen av ett övergångsställe dit gångtra-
fikanter naturligen leds när de avser att korsa en gata och att nivåskillnaden
var påtaglig och innebar ett icke obetydligt faromoment för gångtrafikanter.
Hovrätten kom däremot fram till motsatt slutsats. Hovrätten konstaterade
att bolagets avspärrning uppfyllt de vägledande instruktionerna i gatu- och
Arbete på väg 65
Kapitel 12. Rättsfall om bristfällig utmärkning vid vägarbete
fastighetskontorets riktlinjer för avgränsning av arbetsplatser i gatumiljö

och att de även i övrigt innefattat en rimlig avvägning mellan å ena sidan ska-
deriskernas art och omfattning och å andra sidan de kostnader och olägen-
heter som varit förbundna med de åtgärder som kunnat komma i fråga. Hov-
rätten ansåg inte att bolaget brustit i kontrollen över arbetsområdet, bland
annat med hänsyn till att det var omöjligt att missta sig på att det var fråga
om en arbetsplats, att det inte var svårt att upptäcka själva asfaltkanten, att
nivåskillnaden (10–15 cm) inte kunde sägas ha medfört någon fara för livsho-
tande eller andra mer omfattande skadeverkningar samt att det var fråga om
ett arbete med relativt begränsad tidsutdräkt. Hovrätten ansåg därför att det
inte förelegat någon skyldighet för bolaget att vidta speciella – mycket tids-
och kostnadskrävande åtgärder i form av regelbundna kontroller eller dylikt
för att säkerställa att konerna fanns kvar uppställda under hela den tid då
arbetena pågick (Svea hovrätts dom 2002-10-07 DT 23 i mål nr T 7766-00).
Slang över cykelbana

I ett hovrättsfall (FFR 1975 s. 209) dömdes en kommun att betala ersättning
till en person som kört omkull på cykel. Omkullkörningen orsakades av en 7
cm tjock vattenslang som lagts ut tvärs över vägbanan. Slangen var inte ut-
märkt med varningsmärken. Det var fullt dagsljus vid tillfället. Cyklisten an-
sågs i viss mån ha varit ouppmärksam. Kommunens vållande ansågs dock så
stort i förhållande till cyklistens att skadeståndet inte jämkades på grund av
medvållande från cyklistens sida. Fallet har egentligen inget med gatu- och
vägarbete att göra. Slangen hade lagts ut på vägbanan av en parkarbetare som
var anställd hos kommunen. Principen för bedömning av skadeståndsskyl-
digheten kan dock sägas vara densamma om vårdslösheten haft samband till
exempel med ett gatuarbete.
Rullskidåkare
I en dom 1994-12-20 har Hovrätten för Nedre Norrland haft att ta ställning
till skadeståndskrav från en rullskidåkare. Sandvikens kommun hade för vis-
sa arbeten tagit bort asfaltbeläggningen på ett område av en gång- och cykel-
väg som sluttar ganska påtagligt. Rullskidåkaren hade kört omkull på grund
av den ojämnhet i vägen som förelåg. Hovrätten konstaterade att det inte var
utrett i målet att förhållandena på platsen utgjorde risk för cyklister som fär-
dades där med tillbörlig uppmärksamhet och försiktighet. Enligt hovrättens
mening kunde det inte läggas kommunen till last som försumlighet att kom-
munen inte beaktat den särskilda risken för att rullskidåkare skulle köra om-
kull.
Väghållningsåtgärder kan också leda till straffpåföljd. Bristande utmärk-
ning av gatu- och vägarbete är ett exempel på fall där straffpåföljd ligger nära
till hands för den ansvarige när en olycka inträffar.
(Kapitlet om rättsfall är taget ur SKL:s handbok om ”Väghållningens juri-
dik”.)
66 Arbete på väg
13
KAPIT E L
Begreppsförklaring
Följande begrepp och definitioner används i denna handbok:
Anordning
Sådana trafikanordningar och avstängningsanordningar som beskrivs i väg-
märkesförordningen.
Arbetsbredd
Summan av skyddsbarriärens bredd och den sträcka barriären flyttas i sidled
vid en påkörning.
Arbetsfordon
Fordon som utför någon form av väghållningsarbete eller liknande arbete.
Arbetszon
Den yta som arbete utförs i och som ligger innanför avstängningsanordning-
ar och buffert och skyddszon.
Avstängningsgrind
Stålräcke som är avsett för avstängning mot gång och cykeltrafik.
Avveckling
Nedtagning av vägmärken och trafikanordningar enligt TA-plan.
Barriär, skyddsbarriär
Tungt längsgående eller tvärgående skydd.
Arbete på väg 67
Kapitel 13. Begreppsförklaring
Buffertzon
Ett helt fritt område mellan ett tungt skydd och en arbetszon.
Byggherre
Enligt arbetsmiljölagstiftningen den som låter utföra byggnads- eller anlägg-
ningsarbete.
Chikan
Hastighetsdämpande åtgärd i form av en S-kurva som skapats med vägmär-
kesvagnar, fordon eller andra anordningar.
Etablering
Uppsättning av vägmärken och trafikanordningar enligt TA-plan.
Energiupptagande skydd
Anordning vid en vägarbetsplats som tar upp krockenergi vid en ev. påkör-
ning.
Faktablad
Ifylld blankett som innehåller faktauppgifter för arbetet som exempelvis ut-
förare, adresser, telefon, plats och utförandetid för arbetet.
Kommentar: Blanketter för faktablad finns på respektive kommuns hemsida.
För Trafikverkets arbeten finns regionanpassade blanketter att hämta på tra-
fikverket.se/apv.
Fast arbetsplats
Arbete som bedrivs på en viss plats eller vägsträcka och som inte är kortvarigt
eller intermittent.
Förbiledning
Flyttning av trafiken förbi vägarbetsplatsen på det andra körfältet eller på en
tillfällig vägbana.
God sikt
Förhållanden när sikten vid följande högsta tillåtna hastigheter är minst föl-
jande: 110 km i timmen = 400 m, 90 km i timmen = 300 m, 70 km i timmen =
200 m samt 50 km i timmen = 125 m.
Kommentar: Uppnås inte god sikt kan efter en riskbedömning extra varning
för vägarbetet längs vägen erfordras.
Godkännande av vägutrustning
Se Tillåten produkt.
Gruppansvarig
Person som har kompetens som gruppansvarig för en liten fast arbetsplats.
68 Arbete på väg
Intermittent arbete
Arbeten som utförs från fordon och fortskrider framåt ryckvis eller som ut-
förs med arbetsfordon med markant lägre hastighet än trafikrytmen.
Kortvarigt arbete
Arbeten som är så kortvariga, högst 10–15 min, att arbete med att sätta upp
och ta bort varningsmärken och anordningar innebär större risk för persona-
len än att utföra arbetet som intermittent.
LGF, Långsamtgående fordon

Fordon med låg maxhastighet, max 45 tim, till exempel traktorer, motorred-
skap och vissa släpfordon, som ska märkas ut med LGF-skylt.
Liten fast arbetsplats

Arbete som inte kräver mer än enstaka maskininsatser, vägmärken och
skyddsanordningar.
Ljusanordning
Skylt som monterats på fordon och kan visa ljusbild.
Minigupp
Hastighetsdämpande tillfälligt farthinder som läggs ut på en arbetsplats för
att sänka den verkliga hastigheten.
Omledning
Flyttning av trafiken så att den får gå alternativa vägar eller gator för att sedan
återkomma till huvudvägen.
Personal på vägen
Personal som befinner sig direkt på vägbana eller i eller på mindre arbetsred-
skap eller fordon som inte ger acceptabel säkerhet. Hit hör även arbeten som
utförs från mobil arbetsplattform (t.ex. skylift).
Rörligt arbete
Ett arbete som utförs med eller från ett motordrivet fordon som rör sig konti-
nuerlig längs vägen.
Skyddsfordon
Ett fordon som har till uppgift att skydda vägarbetare vid ett vägarbete.
Skyddsräcke
Avstängningsanordning där ett räcke monterats på en slirstock eller liknande.
Skyddszon
Området i sidled mellan trafiken och en arbetszon eller schakt.
Kommentar: I skyddszonen ingår det område som en skyddsbarriär eller anord-
ning behöver i sidled för att bromsa trafiken före arbetsplatsen eller schakten.
Arbete på väg 69
Säkerhetszon
Området utanför stödremsan vid sidan om vägbana, utformat för att minska
riskerna vid avkörningsolyckor.
Tillåten produkt
Viss vägutrustning eller anordning som väghållaren under vissa förutsätt-
ningar har tillåtits för användning på gatu- eller vägnätet.
Kommentar: Väghållaren godkänner inte vägutrustning eller anordning som
sådan.
TMA, TA, SAA (truck mounted attenuator, trailed attenuator, stand alone at-
tenuator).
Ett energiupptagande påkörningsskydd monterat på fordon, vagn eller växelflak.
Tillfälligt väghållningsfordon
Ett tillfälligt väghållningsfordon kan vara till exempel en personbil, van eller
minibuss som används för att utföra ett vägarbete.
Timtrafik
En nedbrytning från årsmedeldygnstrafiken (Ådt) till en beräknad trafik-
mängd per timme.
Trafikanordningar
Utrustning som erfordras för körledning förbi en arbetsplats t.ex. Marke-
ringspil, markeringsskärm för sidohinder, trafikledningslist m.fl.
Trafikanordningsplan (TA-plan)
Ritning som tillsammans med faktablad redovisar vilka vägmärken och an-
ordningar som erfordras för arbetsplatsens och trafikantens säkerhet.
Trafikbuffert
Tvärgående tungt energiupptagande skydd (t.ex. däckstravar).
Trafikledningscentral, (TLC)
Organisation som samlar in all informations om trafik- och vägförhållandena
och sprider den till olika intressenter.
Trafikledningslist
Gummisektioner om ca. 1 m som kan sammanfogas till längre enhet för del-
ning, ledning och styrning av trafik.
Tungt skydd
Samlingsnamn för barriärer och skydd som effektivt kan hindra fordon från
att komma in på en arbetsplats eller utanför vägbanan.
Tättbebyggt område
Ett område som enligt en lokal trafikföreskrift ska vara tättbebyggt område.
70 Arbete på väg
Utförare
Den som genom kontrakt eller avtal med väghållningsmyndigheten åtagit sig
att utföra vägarbete.
Varningsfordon
Ett fordon som har till uppgift att varna för en framförliggande eller bakom-
varande arbetsplats.
VMS
Anordning med omställbara vägmärken och skyltar.
Kommentar: Vägmärken och skyltar kan vara lysande.
Väg
1. En sådan väg, gata, torg och annan led eller plats som allmänt används för
trafik med motorfordon,
2. en led som är anordnad för cykeltrafik och
3. en gång eller ridbana invid en väg enligt 1 eller 2.
Väganordning
Anordning som stadigvarande behövs för vägens bestånd, drift eller brukan-
de och som kommer till stånd genom väghållarens försorg eller har övertagits
av denne. Se 2 § väglagen.
Vägarbete
Allt arbete som normalt är till för en vägs, gatas eller väganordnings byggan-
de, underhåll eller drift. Hit räknas också annat arbete som liknar vägarbete
såsom arbete med el-, tele- eller va-ledningar, olika typer av mätningsarbeten
med flera.
Kommentar: Vägarbete indelas i rörligt, intermittent och fast.
Vägarbetsområde
Ett område eller en sträcka som har tagits i anspråk för vägarbete som påver-
kar passerande trafik.
Vägarbetsplats
En plats eller ett område som tagits i anspråk för vägarbete och där arbetet
har påbörjats.
Vägarbetsplats delas in i:
Aktivt vägarbete
En arbetsplats där maskiner och personal utför pågående arbete.
Icke aktivt vägarbete

En arbetsplats där inget arbete pågår.
Arbete på väg 71
Väghållare
På de allmänna vägarna eller gatorna är antingen staten eller kommunen väg-
hållare. På det enskilda vägnätet är det vägens ägare som är väghållare.
Väghållningsfordon
Ett fordon som används för väghållningsarbete eller väghållningsliknande
arbete.
Väghållningsmyndighet
Den myndighet som ansvarar för väghållning inom ett visst område.
Vägklassning
Indelning av vägnätet i olika vägklasser.
Vägområde
Den mark eller det utrymme som har tagits i anspråk för väganordning (3 §
väglagen).
Ådt
Årsmedeldygnstrafik, ett mått på medeltrafikflödet per dygn.
Överledning:
Flyttning av trafik till den del av en flerfältig väg som annars endast har mot-
riktad trafik.
72 Arbete på väg
Bilaga 1. Blanketter
I hanteringen av arbete på väg finns ett antal blanketter som kan användas
som hjälp. Blanketterna går att hämta i word-format i Sveriges Kommuner
och Landstings webbutik på www.webbutik.skl.se
1. Trafikanordningsplan
2. Riskbedömning av arbetsmiljö
3. Anteckning om utmärkning av tillfällig föreskrift
4. Anteckning om egenkontroll
5. Klassning av gator/vägar
Arbete på väg 73
Bilaga 2. Typexempel
I det följande presenteras några typexempel på standardsituationer. Typ
exemplen går att hämta i Sveriges Kommuner och Landstings webbutik på
www.webbutik.skl.se
1. Arbete på gång- och cykelväg 2. Arbete på gång- och/eller cykelbana 3. Arbete på gångbana – lågtrafikerad gata
4. Arbete i refug 5. Arbete i refug – flerfältiggata 6. Arbete på gatans ena sida
74 Arbete på väg
7. Arbete med spolbil 8. Arbete med sopning 9. Arbete med lift
10. Arbete intilliggande gata – i skiljeremsa 11. Arbete i mittremsa – trafikintensiv gata 12. Arbete i rondellen i en cirkulationsplats
Arbete på väg 75
Bilaga 2. Typexempel
13. Arbete i vägrenen – trafikintensiv gata 14. Arbete i körbana 15. Större arbete på flerfältig gata
76 Arbete på väg
Arbete på väg
En säker miljö vid vägarbeten både för de som har vägen som sin arbetsplats
och för trafikanterna är det mål som måste vara vägledande för alla kommu-
ner när de i sin egenskap av väghållningsmyndighet bestämmer hur ett väg-
arbete ska bedrivas. Särskild omsorg ska ägnas de oskyddade trafikanterna.
Sveriges Kommuner och Landsting har inom ramen för den målsättningen
tagit fram denna handbok om arbete på väg.
I handboken presenteras förutsättningar för utförande av olika typer av väg-

arbeten. Handboken är avsedd att vara ett stöd för kommunernas handläg-
gare vid planering, genomförande eller godkännande av arbete på väg.
Beställ eller ladda ner på webbutik.skl.se isbn 978-91-7585-034-4
Post: 118 82 Stockholm

Besök: Hornsgatan 20
Telefon: 08-452 70 00
www.skl.se

Arbete På Väg

Uploaded by

Document Information

Copyright

Available Formats

Share this document

Share or Embed Document

Sharing Options

Did you find this document useful?

Is this content inappropriate?

Copyright:

Available Formats

Arbete På Väg

Uploaded by

Copyright:

Available Formats

handbok

Stockholm i januari 2014

Gunilla Glasare Jan Söderström

8 Kapitel 2. Författningar och publikationer

11 Kapitel 3. Fördelning av ansvar

19 Kapitel 4. Föreskrifter vid vägarbete

21 Kapitel 5. Klassning av väg- och gatunät

23 Kapitel 6. Regler för vägmärken med mera vid vägarbete

35 Kapitel 7. Bestämmelser för lyktor vid vägarbete

39 Kapitel 8. Säkerhet vid vägarbete

54 Kapitel 9. Fordon vid vägarbete

58 Kapitel 10. Trafikreglering vid vägarbete

61 Kapitel 11. Information i samband med vägarbete

63 Kapitel 12. Rättsfall om bristfällig utmärkning vid vägarbete

67 Kapitel 13. Begreppsförklaring

Författningar och publikationer

Lagar och förordningar som berör vägarbete

>>Arbetsmiljölagen (AML) och arbetsmiljöförordningen (AMF)

>>Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS)

>>Plan och bygglagen (PBL)

>>Övriga bestämmelser och anvisningar

>>Transportstyrelsens författningssamling (TSFS) och Vägverkets

Väghållningsmyndighetens, byggherrens ansvar

Byggherren ansvarar för att arbetsmiljöplan upprättas och finns tillgänglig

Framkomligheten för trafik, gående, funktionshindrade, kringboende

Kontroll av arbetsplats och möjlighet till ingripanden

Utmärkningsansvarig ska ha särskild kompetens, påbyggnadsutbildning

Personal som tillfälligt vistas på en vägarbetsplats ska lägst ha erhållit riktad

Föreskrifter vid vägarbete

Klassning av väg- och gatunät

Väg och gatunätets klassning

Observera arbetsmiljöverkets krav om passerade trafiks verkliga hastighet då

Regler för vägmärken

Utmärkning av hastighetsbegränsning och rekommenderad högsta hastighet

Mellanrummet mellan nedsättningarna är normalt 200 m. Mellanrummet

Avstånd för varningsmärken

Högsta tillåtna hastighet Avstånd

Dubbelsidigt montage av vägmärken

Material för bärare av vägmärken

En vägmärkesvagn är ett efterfordon som liksom övriga fordon får använ-

Önskvärt är dessutom att prismatiskt material i reflexfolien används på alla

A9 Varning för farthinder

A10 Varning för slirig väg

A11 Varning för stenskott

A20 Varning för vägarbete

Vid fasta arbetsplatser:

Vid intermittent arbete:

A21 Slut på sträcka med vägarbete

A22 Varning för flerfärgssignal

A27 Varning för svag vägkant eller hög körbanekant

A34 Varning för kö

A40 Varning för annan fara

B6 Väjningsplikt mot mötande trafik

C3 Förbud mot trafik med annat motordrivet fordon än moped klass II

C27 Omkörning förbjuden

C28 Slut på förbud mot omkörning

C34 Stopp för angivit ändamål

E12 Rekommenderad lägre hastighet upphör

E13 Rekommenderad högsta hastighet

E14 Rekommenderad högsta hastighet upphör

F 23 Orienteringstavla för omledningsväg

F24 Färdriktning vid omledning

F25 Körfält upphör

F26 Körfält avstängt