!

Meny
" Samira Rezai &

! NA20B/HISHIS01b $ Lyssna ! " Läshjälp % Inställningar ! # Sök

Mina läromedel " NA20B/HISHIS01b " %

Förhistorisk tid i teman 10 000 f.Kr.–1600-talet e.Kr.: De tidiga civilisationernas tid

Inledning
#

Förhistorisk tid i teman

Makt

Ekonomi
$
Sociala strukturer

Identitet
!
Sammanfattning

Inledning

00:05 / 03:08

BBC

! Kort film från BBC om Mesopotamien och de tidiga jordbruks- och stadskulturerna.

Förhistorisk tid brukar delas in i tre huvudperioder, som i sin tur kan delas
in i kortare perioder. Tidsgränserna varierar mellan olika områden i världen.
Här är några exempel.

Stenåldern: från 2,5 miljoner år sedan till cirka 3000 f.Kr. i sydvästra
Asien och från cirka 13 000 år sedan till cirka 1800 f.Kr. i södra
Skandinavien.
Bronsåldern: från cirka 3000 f.Kr. till cirka 1400 f.Kr. i sydvästra Asien
och från cirka 1800 f.Kr. till cirka 500 f.Kr. i södra Skandinavien.
Järnåldern: från cirka 1400 f.Kr. till cirka 300-talet f.Kr. i sydvästra
Asien och från cirka 500 f.Kr. till 1050 e.Kr. i södra Skandinavien.

Läs mer om människans tidigaste historia i NE:s uppslagsverk.

Begrepp: Främre Orienten

I forskning om förhistorisk tid används ofta begreppet Främre Orienten för
att beskriva sydvästra Asien. Det är ett begrepp som inte bara säger något
om det geografiska läget utan också speglar den tid då européer ansåg att
Europa var världens centrum och att andra delar av världen låg mer eller
mindre långt bort från Europa. Ordet Orienten betyder österlandet, och
med Främre Orienten avsågs de länder i öster som låg närmast Europa, till
skillnad från Bortre Orienten.

! 1.1.1 Analysera en förhistorisk bild "

# Sverige under förhistorisk tid "

Makt
Jämlika kringvandrande grupper
Under äldre stenålder levde
människor i små grupper där varje
grupp antagligen bestod av en
familj. De små grupperna ingick i
en större stam som träffades vid
särskilda tillfällen, till exempel för
religiösa riter.

Grupperna flyttade runt och levde

av att samla vilda växter, fiska och
jaga. De hade ganska gott om mat
och andra resurser, men eftersom
de alltid var på vandring kunde de
inte samla på sig så många
ägodelar. Det fanns alltså ingen ERICH LESSING/IBL

rikedom att konkurrera om och ! Den här lilla statyn kallas för Venus
heller ingen brist på resurser som från Willendorf. Det är en liten figur med
kraftigt markerade kvinnoformer.
gjorde att man måste ta från andra.
Arkeologer har hittat många sådana här
Antagligen var samhället under venusfiguriner som antagligen var
äldre stenålder därför ganska symboler för fruktsamhet.
jämlikt och fredligt, men detta är
svårt att säga med säkerhet:
forskarna måste alltid göra tolkningar av spåren efter stenålderns
människor.

Alla hjälpte till med alla arbetsuppgifter, och troligen fanns det ingen
bestämd ledare. En del forskare menar att vissa samhällen kan ha varit
organiserade som matriarkat, alltså samhällen där kvinnor hade en stor del
av makten och där man dyrkade en modergudinna.

Bofasta grupper med hierarki

Under yngre stenålder började människor odla växter och hålla boskap,
och många blev bofasta. Detta påverkade också maktfördelningen i
samhället.

Med jordbruk kunde människor producera ett betydligt större överskott än

med insamling och jakt. Eftersom det fanns ett stort överskott behövde inte
alla arbeta med att skaffa mat utan en del kunde i stället specialisera sig på
andra saker, till exempel hantverk och religiösa uppgifter. Ur den här
arbetsfördelningen uppkom en social uppdelning av samhället, alltså en
hierarki där vissa grupper eller enskilda hade mer makt än andra.

ERICH LESSING/IBL

! Det här föremålet kommer från en kungagrav i staden Ur i nuvarande Irak, cirka
2600 f.Kr. Det visar hur kungen och hans stormän har fest och tjänare för fram djur och
gåvor. Personerna är framställda i värdeperspektiv, vilket innebär att deras storlek på
bilden avspeglar deras betydelse i samhället. Föremålet har antagligen varit en del av
ett musikinstrument.

Befästa boplatser

DAN LEWANDOWSKI

! En konstnärs bild av Çatal Hüyük, den största kända bosättningen i sydvästra

Asien under stenåldern. Staden låg i det som i dag är Turkiet och var som störst på
7000-talet och 6000-talet f.Kr. Många av husen var sammanbyggda utan gator och
hade ingångar från taket.

Det stora överskottet var också något som kunde locka människor att ta till
våld för att lägga beslag på resurserna. En del forskare menar att krig
uppstod när människor blev bofasta jordbrukare. Det var nämligen under
yngre stenålder som människor började bygga befästa boplatser. Det
innebär emellertid inte att den äldre stenåldern skulle varit befriad från våld
mellan människor.

Från 8000-talet f.Kr. uppstod städer i sydvästra Asien, bland andra Jeriko
på nuvarande Västbanken och Çatal Hüyük i nuvarande Turkiet. Städer är
egentligen inte ett riktigt bra ord – snarare var det samlingar av många
byar.

TYPOFORM/LARS FISKE

! Rekonstruktion av ett oppidum: Heuneburg på 500-talet f.Kr. Det var en befäst

boplats på en bergstopp, och försvarsmuren bestod av lertegel.

Under järnåldern skapades stadsstater som bestod av en stad och

området runt omkring. Människorna på landsbygden levererade mat till
invånarna och kunde söka skydd innanför stadens murar i krigstider. I
centrala Europa utvecklades en form av boplatser som kallades oppidum,
en fästning på en höjd som även var centrum för handel och styre.

Kinas förste kejsare

BBC

! Kort film från BBC om Kinas förste kejsare, Shi Huangdi.

Ekonomi
För cirka 10 000 år sedan förändrades människors liv och hela samhället
av den neolitiska revolutionen: människor började odla växter och föda upp
boskap. Många människor blev bofasta och bodde nära varandra i byar.
Jordbruket gav ett stort överskott och folkmängden ökade, men samtidigt
blev människor sårbara för torka och översvämningar som kunde påverka
jordbruket och orsaka svält. Det krävdes mer arbete för att skaffa mat, och
dessutom spreds sjukdomar lätt där människor bodde tätt.

Neolitiska revolutionen
Neolitiska revolutionen innebar att människor övergick från insamling, jakt
och fiske till åkerbruk och boskapsskötsel. Detta var en långsam process
som började med att människor förbättrade förutsättningarna för vilda
växter och djur, till exempel genom att röja på marken eller bränna skog.
Så småningom började de också plantera växter och tämja djur.

Den långsamma processen ledde emellertid till mycket stora förändringar,

och just därför kan man tala om en revolution:

Människor blev bofasta.

Ett överskott av mat och andra resurser uppkom.
Arbetsfördelning och specialisering utvecklades.
Städer uppstod.
Samhället ordnades hierarkiskt.
Handeln sköt fart.
Redskap och enkla maskiner utvecklades.
Väpnade konflikter blev vanliga.

Jordbrukets spridning

JENS KLEVJE/NATIONALENCYKLOPEDIN

! Jordbrukets spridning i västra Asien och Europa. Kartan bygger på Forskning och
Framsteg 4/2016.

Uppkomst och spridning

Förr trodde forskarna att jordbruket spreds från ett enda ursprungsområde,
men numera menar de flesta att jordbruket uppstod i flera områden som
inte hade kontakt med varandra: norra Indien, norra Kina, sydöstra Asien,
sydvästra Asien, Mexiko och Peru. Från sydvästra Asien spreds jordbruket
till Europa med början omkring 6000 f.Kr. Ungefär 3900 f.Kr. nådde
jordbruket trattbägarkulturen i Skandinavien.

Troligen spreds jordbruket med grupper av människor som flyttade, men

kanske fördes också själva idén vidare när människor träffade varandra
eller handlade med varandra.

KIRSTEN TIND

! När människan började göra djuren tama och odla växter

inleddes en lång process av förändring för att anpassa dem
till människans behov. Till vänster ses vilt emmervete,
därefter emmervete och dagens brödvete.

Neolitiska revolutionen inleddes med att människor domesticerade vilda

djur och växter, det vill säga de gjorde djuren till tama husdjur och odlade
växterna. I Europa var får och getter de första domesticerade djuren, och
sädesslagen emmervete och korn var de första odlade domesticerade
växterna. Jordbruket utvecklades till största delen i högt liggande områden,
särskilt på bergssluttningar där det regnade mycket och fanns gott om vilda
sädesslag.

Vatten i fokus
Under bronsåldern utvecklades ett storskaligt jordbruk på slätterna kring
några av de stora floderna. Förutsättningen för jordbruket var
konstbevattning med flodvattnet. Dessutom översvämmade vissa av
floderna regelbundet stränderna och förde med sig näringsrikt slam till
åkermarken.

Konstbevattning krävde emellertid mycket gemensamt arbete med

bevattningskanaler och dammar, och dessutom behövdes det specialister
av olika slag. Arbetet måste organiseras och ledas i stor skala. Det ledde
till social stratifiering, alltså att samhället delades upp i olika grupper och
hierarkier. Hierarkierna var mycket starka, och de ledande grupperna hade
stor makt.

JENS KLEVJE/NATIONALENCYKLOPEDIN

! Förenklad karta med de fyra flodkulturerna vid fem floder.

Människor samlades i stora,

Några riken och kulturer i
tättbebyggda städer vid floderna.
Mesopotamien
Där lagrades överskottet från
jordbruket, och där bedrev
Sumer cirka 3200–2350 f.Kr.
människor handel och hantverk.
Assyrien cirka 2000–612 f.Kr.
Invånarna byggde stora
Babylonien cirka 2000–539
lagerbyggnader, torg för handel,
f.Kr.
tempel för religiösa ceremonier och
palats till härskarna. Olika former
av styre och administration växte fram.

Samhällsorganisationen och kulturen var högt utvecklad, och forskarna

brukar tala om flodkulturer. Till dem räknas kulturerna kring

Nilen i Egypten
Eufrat och Tigris i Mesopotamien (nuvarande Irak)
Indus i nuvarande Pakistan (induskulturen)
Huang He i Kina.

I andra delar av världen uppstod högt utvecklade kulturer som inte var
knutna till behovet av konstbevattning, till exempel olmekernas kultur i
Mexiko.

# Kartor över förhistorisk tid "

! 1.1.2 Sök information om en stad "

Redskap och metaller ger nya möjligheter

Under stenåldern använde människor framför allt redskap av sten. Många
redskap var gjorda av bergarten flinta. Säkerligen användes även växtdelar
och andra material, men de har förmultnat.

A B C

tillslagspunkt
plattform
mellan-
slagbula stycke
kärna
slagvågor

spaltyta

spån
avslag

TYPOFORM/CECILIA HULTHE

! Olika tekniker att bearbeta flinta. Längst till vänster slår flintmakaren med en
knacksten så att ett avslag faller av. I mitten håller hen en bit horn (slagstock) mellan
flintan och stenen och styr slagen för att få tunna spån. Till höger trycker hen loss
skärvor med en hornspets.

För att kunna förvara och transportera spannmål och olja behövdes stora
och små förvaringskärl. Från början gjordes de av flätade växter, men så
småningom började människor tillverka keramikkärl. Ett viktigt steg var när
människor i Mesopotamien lärde sig att dreja keramik ungefär 3500 f.Kr.

TYPOFORM/CECILIA HULTHE

! Drejning av keramik. a) Handdriven föregångare till drejskiva. b) Drejskiva med

sparkskiva. c) Asiatisk käppskiva.

I slutet av 3000-talet f.Kr. började människor i sydvästra Asien och kring

östra Medelhavet använda brons. Brons var hållbarare än sten, det var
ganska hårt och det kunde gjutas till olika föremål. Brons var emellertid dyrt
och ersatte därför inte sten när det gällde redskap. I stället använde
hantverkarna brons främst till vapen och smycken, alltså föremål för de
rika.

ERICH LESSING/IBL ERICH LESSING/IBL IBL

! I många städer förvarades ! De här bronslurarna har ! Järn användes till både
spannmål och andra varor i hittats i mossar i Danmark. De redskap och vapen. Detta är
stora krukor i härskarnas är blåsinstrument som svärd från vikingatiden.
palats. Bilden är från ett palats användes i Skandinavien under
på Kreta. sen bronsålder.

Järn var billigare och kunde användas till redskap och andra bruksföremål
men också till vapen. Redskap gjorda av järn eller förstärkta med järn fick
stor betydelse för utvecklingen av jordbruket och för människors
vardagsarbete.

I västra Asien började människor framställa järn i större skala på 1400-talet

f.Kr. Det var emellertid först på 900-talet f.Kr. som tillverkningstekniken
hade utvecklats så mycket att järnföremål började spridas på allvar.

! 1.1.3 Analysera ett föremål "

Monumentala byggnader

& "

KATE CONNES/SHUTTERSTOCK
! Monumentala byggnader: I flera av de tidiga sydamerikanska kulturerna byggde man
höga pyramider, troligen med någon religiös funktion. Här syns Solpyramiden i den
aztekiska staden Teotihuacán.

Från stenåldern och framåt byggde människor runt om i världen

monumentala byggnader. Oftast hade byggnaderna en religiös funktion.
Pyramiden var en vanlig byggnadsform. På många platser utgjorde
pyramiden basen för ett tempel som fanns högst upp. I Egypten fanns
gravar för kungar och drottningar inne i pyramiderna.

CLAUS LUNAU/SCIENCE PHOTO LIBRARY/IBL

! De enkla maskinerna.

Människor reste de här enorma byggnaderna med mycket arbetskraft och

enkla redskap. Ofta utnyttjade de bara så kallade enkla maskiner:
hävstången, hjulet, blocket, det lutande planet, kilen och skruven.

Handel
Handel utvecklades tidigt under
förhistorisk tid, även handel över stora
avstånd. Regelbundna handelsrutter växte
fram till lands och till sjöss. Varorna
transporterades med båtar och fartyg som
höll sig nära kusten eftersom sjöfararna
inte kunde navigera över öppet hav. Till
lands användes först slädar och släpor
innan vagnar utvecklades.

Omkring 3000 f.Kr. började egyptiska

handelsfartyg färdas längs Medelhavets
CHRISTER
och östra Afrikas kuster. I sydvästra Asien ÅKERBERG/NATIONALENCYKLOPEDIN
förekom handel mellan Mesopotamien och ! Kaurisnäckor användes som
Indusdalen från cirka 2000 f.Kr. betalningsmedel i vissa
områden under förhistorisk tid.
Till en början handlade människor främst De är ungefär 20 mm långa.
med dyrbara ”skrytvaror” som härskarna
och andra rika och inflytelserika personer
ville ha. Det kunde vara föremål av guld eller elfenben. Så småningom
började människor också handla med ”massproducerade varor”, till
exempel metaller och tyger.

Handeln var ofta byteshandel – människor bytte en vara mot en annan.

Efter hand började de också använda värdefulla föremål och metaller som
betalning, till exempel bärnsten, kaurisnäckor eller guldtackor. Föremålen
fick ett fast värde.

BERNARD WALSH / ©HISTORY CHANNEL/EVERETT COLLECTION/IBL

! Vikingarna var berömda för sina skepp. Det fanns både särskilda fraktskepp för
handelsfärder och krigsskepp för plundringsfärder. Bilden är från TV-serien "Vikings".

Under bronsåldern och järnåldern fördes metaller och andra varor också till
norra Europa. I slutet av järnåldern var vikingarna kända som framstående
handelsmän som handlade med lyxvaror, vapen och slavar i hela Europa.

! 1.1.4 Analysera historiebruk: Vikingar "

1.1.5 Reflektera: Varför blev människor

! jordbrukare?
"

Sociala strukturer
Under äldre stenålder grundades den sociala ordningen i samhället på
släktskap – det viktiga var att man hörde till en familj. När jordbruket spreds
blev också ägande en viktig del av samhällsordningen, särskilt jordägande
– jorden var grunden till försörjningen.

I flodkulturerna var det i regel kungen eller templen som ägde jorden som
brukades av fria eller ofria arbetare. Det fanns också ett stort antal
ämbetsmän som skötte administration, skatteindrivning och övervakning.

Fria krigare
I norra Europa ägde bönderna ofta jorden. Det fanns inget utvecklat
centralstyre utan i stället styrde någon mäktig storman över ett litet
område. Han omgav sig med en hird – krigare som hade svurit en
trohetsed till honom. Krigarna bodde på stormannens gård och åt hans
mat. De belönades med gåvor, till exempel halsringar och armringar i guld.

ERICH LESSING/IBL

! Armringar i guld och fibulor från en stormans grav

i Hochdorf i Tyskland. Sådana föremål kunde
stormannen dela ut till sin hird för att krigarna skulle
vara trogna.

Ofria arbetare
Slaveriet utvecklades under bronsåldern, och många av arbetarna i det
förhistoriska samhället var ofria. Människor kunde bli slavar genom att de
togs till fånga i samband med krig eller slavräder. De kunde också bli
slavar för att de inte kunde betala sina skulder eller för att deras föräldrar
var slavar. Slaveri kunde även vara ett straff, och det hände att fattiga
människor ”frivilligt” blev slavar för att få mat.

Slavarna såldes och köptes som varor, och den enskildes liv hade inget
värde förutom det ekonomiska värdet. I Norden kallades slaveriet träldom
och slavarna för trälar.

Läs mer i NE:s uppslagsverk om slaveri och träldom.

Olika situation för kvinnor

Kvinnornas situation i städerna varierade mycket beroende på var de levde
och vilken grupp i samhället de tillhörde. Kvinnor i Egypten hade ganska
god ställning och hade till exempel full arvsrätt och fulla ekonomiska
rättigheter. Det hade däremot inte kvinnorna i Mesopotamien – de var helt
underordnade männen som i regel var deras förmyndare. Änkor hade en