Moment Inga

Viktiga exempel Inga

Övningsuppgifter Inga

Fler exempel på optimering

Exempel 1.

Utifrån en rektangulär pappskiva med bredden 7 dm och längden 11 dm, vill man åstad-
komma en kartong utan lock, genom att klippa bort en lika stor kvadrat i var och en av
de fyra hörnen. Kantsidorna viks sedan upp som figuren ovan visar.
Beräknar hur stor sidan s hos den bortklippta kvadraten ska vara för att ge lådan en så stor
volym v som möjligt.
Lösning: Vi tecknar funktionen V(s), volymen som funktion av den sökta sidans längd.

V(s) = s(11 − 2s)(7 − 2s)

V(s) = 4s3 − 36s2 + 77s
V ′ (s) = 12s2 − 72s + 77

Vi löser så V ′ (s) = 0 och får rötterna

√ √
313 18 + 93
s1 = 3 − ≈ 1.39 s2 = ≈ 4.61
2 6
Vi deriverar en gång till V ′′ (s) = 24s−72. V ′′ (1.39) < 0 vilket betyder ett max. V ′′ (4.61) > 0
vilket betyder ett min. Dessutom ligger s = 4.61 utanför definitionsområdet DV = {s : 0 ≤
s ≤ 3.5}

Håkan Strömberg 1 KTH Syd

Exempel 2.

Du befinner dig vid början av en badbrygga, se figuren ovan, som sträcker sig rakt ut i
böljan den blå, i punkten A. Du upptäcker plötsligt en sjöjungfru i sjönöd, i punkten B.
För att nå den nödställda så fort som möjligt bör du först springa en bit på bryggan och
sedan oförfärat kasta dig i vattnet och simma mot målet.
Hur ska du snabbast nå målet om du kan springa på den våta bryggan med en hastighet
av 3.0 m/s och simma med hastigheten 1.2 m/s
Lösning: Vad behöver vi?
s
c2 = a2 + b2 t=
v
Pythagoras sats och formeln för att beräkna tiden, när hastighet och sträcka är givna. En
figur skadar aldrig.

Figur 1: Den vägen du ska springa respektive simma är markerad med ett tjockt streck

Vi räknar om sträckor och hastigheter till cm respektive cm/s. Tiden på bryggan bestäms
av formeln t = s/300. Tiden i vattnet bestäms av den simmade sträckans längd dividerat
med 120. Hela formeln för tiden ser ut så här
p
s 25002 + (3000 − s)2
t= +
300 120

Vi genomför nu den ovan efterlysta matematiska analysen. Vi får funktionen t(s), s som
funktion av tiden t: p
s 25002 + (3000 − s)2
t(s) = +
300 120
Då vi tittar på grafen, ser vi det minimum vi är på jakt efter.

Håkan Strömberg 2 KTH Syd

 32.5

32

31.5

31

30.5

30

29.5

500 1000 1500 2000 2500 3000

Figur 2: Direkt från grafen kan vi avläsa ett värde på ungefär 19 m

Funktionen t(s) har definitionsmängden Dt = {s : 0 ≤ s ≤ 3000}. Vi tar fram t ′ (s) och

löser ekvationen t ′ (s) = 0
1 3000 − s
t ′ (s) = − p
300 120 25002 + (3000 − s)2

Efter en del jobb når vi fram till

5000
s1 = 3000 − √ ≈ 1908.91
21
f(s1 ) ger den aktuella tiden 29.09 s. För denna uppgift känns det tungt att ta fram t ′′ (s) för
att visa att det handlar om ett minimum. Istället genomför vi teckenstudium

s < 1908.91 1908.91 > 1908.91

′
t (s) − 0 +
t(s) ց min ր

Exempel 3.

Figuren visar en kvadrat med sidan 1 m. Vi önskar skära ut en rektangel med maximal area
ur denna kvadrat där rektangelns sidor är parallella med kvadratens diagonaler. Bestäm
rektangelns maximala area.
Lösning: Vi ser direkt att den färgade triangeln är en halv kvadrat och √ att då x = y. Den
ena sidan i rektangeln
√ är alltså b = 2y. Eftersom kvadratens diagonal är 2 är rektangelns
andra sida l = 2 − 2y
√ √ √
2 . Vi deriverar A ′ (y) = 2 2 − 8y och
Vi kan nu teckna A(y) = 2y( 2 − 2y) √
= 2 2y − 4y
löser A ′ (y) = 0, som ger roten y = 42 . Att detta är ett max ser vi då A ′′ (y) = −8.

Håkan Strömberg 3 KTH Syd

Maximala arean är
√ √ √ !2
2 2 √ 2 1
A( )= 2 2−4 =
4 4 4 2
Exempel 4. I en rätvinklig triangel är summan av hypotenusan och en katet konstant.
Bestäm triangelns vinklar, när dess area är så stor som möjligt.
Lösning: Vi betecknar den konstanta summan med a > 0, kateterna med x och z, samt
triangelns area med A. Då blir hypotenusan a − x. Pythagoras sats ger

z2 = (a − x)2 − x2 = a2 − 2ax
xz
Triangelns area A = 2 ger. Vi löser ut x ur ekvationen ovan och får

a2 − z2
x=
2a
Nu får vi
a2 z − z3
A(z) =
4a
Vi deriverar
a2 − 3z2
A ′ (z) =
4a
′ a
A (z) = 0 ger rötterna z = ± √3 , där endast den positiva roten är intressant. Vi tar fram
A ′′ (z) = −6z
4a < 0 för definitionsmängden DA = {z : 0 < z < a}. Då z =
√a är triangeln så
3
stor som möjligt. Vi kan nu bestämma
 2
a2 − √a
3 a
x= =
2a 3
a
3 1
sin v = a =
a− 3 2
ger v = 30◦ . Vinklarna är alltså 90◦ , 60◦ , 30◦

Håkan Strömberg 4 KTH Syd

Exempel 5. För vilka reella värden på a har ekvationen x2 + ax + a2 − a = 0 reella rötter?
Bestäm också det värde på a, för vilket rötternas skillnad är så stor som möjligt.
Lösning: Ekvationen har rötterna
x2 + ax + a2 − a = 0 q
a2
x = − a2 ± 4 − a2 + a
q q
4a−3a2 4a−3a2
x1 = − a2 + 4 x2 = − a2 − 4

4a−3a2
Ekvationen har reella rötter då diskriminanten 4 ≥ 0 eller då a(4 − 3a) ≥ 0
4 4 4
a a<0 a=0 0<a< 3 a= 3 a> 3
a − 0 + + +
4 − 3a + + + 0 −
a(4 − 3a) − 0 + 0 −

Villkoret gäller då 0 ≤ a ≤ 34 .
Skillnaden S(a) är som störst då
r r ! r
a 4a − 3a2 a 4a − 3a2 4a − 3a2 p
S(a) = − + − − − =2 = 4a − 3a2
2 4 2 4 4

Vi bestämmer först S ′ (a)

4 − 6a
S ′ (a) = √
4a − 3a2
2
S ′ (a) = 0 ger a = 3. Att detta är ett max ser vi genom

2 2 2
a < 3 = 3 > 3

S ′ (a) + 0 −
S(a) ր max ց

Exempel 6. Beräkna den största volym en regelbunden pyramid med kvadratisk bottenyta
kan ha för en given fix area A. Låt A = 60 dm2
Lösning: Antag att sidan hos bottenytan är a, och höjden h. Vi behöver formeln för
pyramidens volym
ha3
V=
3
Arean består av fyra trianglar och en kvadrat. Bottenytan har arean a2 , men trianglarnas
area är svårare att bestämma. Basen vet vi är a men höjden i trianglarna? Vi antar att den
är x. Vad sägs då om följande ekvation
 a 2
x2 = h 2 +
2
Vi har använt oss av Pythagoras sats, där den ena kateten är höjden h i pyramiden och den
andra är a2 . Den sökta höjden x blir då hypotenusa i denna rätvinkliga triangel. Vi får
r  a 2
x = h2 +
2

Håkan Strömberg 5 KTH Syd

detta betyder att vi nu kan uttrycka den totala arean A, som trianglarnas totala area plus
arean av bottenytan till r  a 2
4a h2 +
2
60 = a2 +
2
Då vi löser ut h ur denna ekvation får vi
r
900
h= − 30
a2
Detta uttryck för h sätter vi nu in i formeln för V och får
s
10a4
V(a) = 100a2 −
3

Vi har nu volymen V som en funktion av a och och söker en maxpunkt. Vi startar med att
lösa V ′ (a) = 0
3
′ 200a − 40a
3
V (a) = q
4
2 100a2 − 10a 3

V ′ (a) = 0 då
40a3
200a − =0
3
√ √
Vilket inträffar då a1 = 15, a2 = − 15 och a3 = 0. a1 är den rot vi är intresserade av,
som grafen visar
25

20

15

10

-4 -2 2 4
√
V( 15) ger oss den maximala volymen
Svar:

Håkan Strömberg 6 KTH Syd