Professional Documents
Culture Documents
Relatoriu Preliminariu Fetaal Distres
Relatoriu Preliminariu Fetaal Distres
Relatoriu Preliminariu Fetaal Distres
HUSI :
NRE : 20160402019
ENFERMARIA : NIFAS
A. KONSEITU TEORIKU
a. DEFINISAUN
Secariana hanesan cirurgia atu fo partus bebe no parede abdomen ho
paredee uteru nian(Mansjoer 2000).
Modelu secariana hafahe ba parte ba rua mak hanesan:
Secariana Vertical no
Secariana Horizontal
b. ETIOLOGIA
Secariana transperitonealis
Secariana ekstraperitonealis
Secariana iskemika ou profundu servikal insiiasaun ba segmnetu uteru
nian.
Secariana klasiku ou korporal ensiasu ba iha uteru nian.
d. KOMPLIKASAUN
Ba iha komplikasaun ne’ebe perigu ne’ebe konesidu ba bebe sira ne’ebe moris
ho secariana,husi kondisaun abnormal no risku ne;ebe mosu (Rottgers)mak
hanesan :
Fetal distres hanesan bebe nia (FKF) frekuensia kardiaka fetal menus
husi 120 x/min (Bradikardia) no liu husi 160x/min(takikardia )
(Saffudin,2002).
Bainihira hetan ona sinal fetal distress mak foti asaun ba scariana mak
bainhira la halo secarriana mak kondisaun bebe bele mate no bele kausa
moss menus oksijeniu ou asfiksia naton ou grave.
b. ETIOLOGIA
Klasifikasaun ba fetal distres sei fahe ba parte rua mak hanesan tuirnmai
ne’e:
1. Bradikardia/FKF <120x/min
2. Takikardia /FKF > 160x/min
d. SINAIS NO SINTOMAS
Sai hanesan orgaun sexual femeninu,ovariu lokaliza iha pelvika peritoal
iha parte posterior no ligamentu iha uteru besik trompa uterina.
Funsaun ovarium
Fetal distress
Secariana
Psikolojia nifas
Efeitu anesstesia Insiasaun Fisiolojia nifas
abdominal
Menus forsa muskulu
Involusaun uteru Tauk no hanoin barak
Balansu nutrisaun menus Risku infeksaun Dor agudu Koping mekanismu la efetivu
husi nesesidade corporal
8. KOMPLIKASAUN
Menus oksijeniu O2 ba bebe sira ne’ebe moris
Perturbasaun kresimentu ba bebe bele difikulta
Bebe moris mai ho pezu menus (premature)
Bebe mate iha uteru.
9. EZAMINASAUN FISIKU
Halo ezaminasaun fisiku ne’e halo atu hatene pasiente nia kondisaun jeral
ne’ebe diak durante tempu gravida.modelu ezaminasaun fisiku ne’ebe halo
mak hanesan:
a. Sukat altura no pesu isin nian,atu nu’une bele mediku sira hatene
epoka ne’ebe ideal tuir kresimentu gravida.
b. Koko sinais vitais pasiente nian,hanesan presaun arterial,debitu
fuan bebe nia FKF no frekuensia rspiratoriu no sarturasaun ba inan
nian.
c. Ezaminasaun ba pelvika,hatama ba liman fuan rua ba vagina laran
laran no liman ida iha parte kabun nian,atu hatene medida uteru no
pelvika pasiente.
d. Doppler : atu rona bebe nia FKF ne’ebe normal.
USG : atu hatene posisaun beebe no kondisaun jeral bebe
nian./AFI plasenta no lokalizasaun beb e nia todan no krfsimentu
bebe nian.
10.EZAMINASAUN LABORATORIU
CBC
Crosmatch
Kimia
Ezamina urine :atu hatene protein iha urine.
B. KONSEITU TEORIKU BA KUIDADUS ENFERMAGEM
Anamnese
Ezamiasaun fisiku
DIAGNOSTIKU ENFERMAGEM
5. Evaluasaun enfermagem
1. IDENTIDADE KLIENTE
Naran :Sra D.R
Idade :21 A
Relijiaun :katolika
Nasionalidade :timorense
Hela fatin :Remesio
Diagnosa medika :Post Partum Fetal Distres
Data tama hospital :08/3/20
Data asesmentu :09/3/20
2. IDENTIDADE HUSI KAREGADU
Naran : Sr J.C
Hela fatin :Remesio
Relasaun :Laen
3. KEISA PRINSIPAL
Pasiente hateten katak moras iha suku fatin operasaun nian.
4. HISTORIA MORAS PRESENTE
Pasiente hateten katak moras iha fatin sutura operasaun.
5. HISTORIA MORAS DAHULUK
Pasiente hateten katak iha tempu uluk pasiente nunka hetan sofre
hanesan agora.
6. HISTORIA MORAS FAMILIA
Pasiente hateten katak iha sira nia familia seidauk halo operasaun
hanesan ho pasiente ,no la iha moras seluk hanesan hipertensun, nst ..
7. PADRAUN AKTIVIDADE LORO-LORON
8. EZAMINASAUN FISIKU
Kodisau jeral :komposmetis
Oin
I:haree oin triste no hanoin barak
Matan
I: matan sorin los no karuk simetria,pupil normal,sclera mutin no la anemia,
konjuntivu matan diak
Ibun
I: ibun kulit umidu,no la iha sekresaun ruma neba nehan kompletu.
Kakorok
I ; haree iha glandula toroide normal
Pa :laiha moras vena jugulares normal,no pulsutiroide normal.
Torax
Pulmaun
I : movimentu peitu simetria entre
A : lian vesikuler
Fuan
I : iktus kordis normal
Pa : iktus kordis movimentu normal
Pe : lian normal
A :lian S1,LUB, S2,DUB.
Susun
Abdome
I : TFU, Kontratraksaun uteru, Post operasaun secariana
Genitalia I : hemoragia
Total : uituan
Konsistensia: -
Moras : sim
Dois : lae
Tau kateter .
Ekstremidade superior :
Tau soru iha data :08/3/20
Sinais ruma : la iha
Tipu liku soru : IVF NS + OXI 20 Unit
Total gotas : 42 gotas.\/ min
Ekstremidade inferior
Sintomas : susar atu bok an
Oedema : la iha
Presimentu nesesidade sexual : -
Psikologiku
Auto estima: menus auto estima
Identidade ba nia an rasik : pasiente hateten katak senti triste
no hanoin barak no senti moras iha ku’a fatin.
Dignidade :
tauk/ansiedade
Sinais vitais :
PA:116/68mmhg
. P : 80x/min
Spo2 : 99%
T : 36ºc
DS : pasiente hateten katak Menus forsa Intoleransia
difil atu halo aktividade muskulu aktividade
Intervensaun
Implementasaun Enfermagem
Avaliasaun enfermagem
No Dia data Diagnosa enfermagem Evaluasaun enfermagem
horas
1. Segunda Dor relasiona ho S : pasiente hateten katak
feira kanek post operasaun senti moras diak uituan
09/3/20 ona.
18:58 O : pasiente oin triste
uituan wainhira bok an
A :problema resolve
metade
P : kontinua intervensaun .