Erik Nylander

Psykologi Katedralskolan

En psykologisk filmanalys av American History X

I filmen ser vi vid flera tillfällen hur karaktärerna påverkas av konformitet.

Kronologiskt sett, kan man ta scenen där Derek berättar om sin engelskakurs och hans
dåvarande lärare, dr. Sweeney, för sin far. Derek berättar om hur de läser Native Son, som
efter fadern fått förklarat för honom vad det är, förklarar för Derek hur det är dåligt. Efter en
kort monolog från fadern, slutar scenen i hur han förklarar företeelserna som ”n-word
bullshit”, något som Derek tar in. Från här kan man anta att fadern fortsatte till sin död att
plantera in idéer i Dereks huvud, och en del av varför han köper det har med konformitet att
göra. Som son till Dennis Vinyard, tänker (medvetet eller undermedvetet) Derek att han borde
försöka anpassa sig till faderns tankesätt och inte skapa dissonans i familjen, i gruppen –
något som människor överlag inte gillar. Derek konformeras in i ett rasistiskt tänk, och vidare
ser vi hur resten av medlemmarna i nynazist gänget också tar efter och konformeras in i ett
vit-makt tänk. För Danny sker dock konformitet på två fronter; med Derek och med
nynazisterna. Danny, likt Derek, försöker ta efter de äldre i huset (Dennis och Derek), och
konformeras in i samma tankebanor (). Samtidigt så känner han en konformitets-kraft i
nynazistgruppen och tar efter saker som tatueringen, frisyren, tänket, etcetera.
Konformitet är starkt kopplat till grupptänkande och den scen där
grupptänkande visas starkast är i räden mot livsmedelsbutiken, de som attackerar butiken
utför extremt äckliga dåd mot de som jobbar (NE 2020, konformitet). Ingen i gruppen
ifrågasätter vad de ska göra, görs, eller gjorts; räden tänks inte på som något dåligt, och
troligen trycker de som haft baktankar om det bort dem för att få sin identitet, gruppens
identitet att matcha i sina huvuden. Även Derek kan man anta förtrycker idéen om att det som
de gör egentligen är i hans logik precis samma sak som de han anser sig vara högre än i sin
rasideologiska världsbild, samhällsförstörande aktion i form av skadegörelse. Man ser även i
scenen när modern bjudit hem Murray till middag, hur Derek försöker försvara sin grupps
världsbild och ideologi genom argument mot den andra sidan, även om detta snarare är
försvarande av sina egna åsikter kan man se hur grupp-tänket tar sin plats och hur Derek
fortsätter argumentera och blundar för argument mot dem och/eller vad man kan kalla den
hela sanningen, Derek vill cementera sin identitet och om vad hans grupp står för skulle
argumenteras mot måste han försvara den för att inte hans verklighet ska rasa.
Dock ser vi en förändring i hur Danny ser på konformitet och gruppen, han
omprioriterar sin grupp lite (Thudin 2020, 13). När Derek kommer ut ur fängelset och på
eftermiddagen pratar med Danny om hur han inte ska gå på festen som Cameron anordnat,
väljer Danny att hellre vara med dem än lyssna på Derek, man kan säga att lyssna på
nynazisterna är viktigare i det läget än Derek, familjemedlemmen. Hur detta förändras efter
festen, när Danny och Derek talas vid på en läktare, är med att Derek, som valt att inte
identifiera sig med nynazisterna, övertalar Danny om problemen med den gruppen och man
ser hur Danny istället väljer att följa familjen som grupp. Danny är inte dum och har troligen
insett hur nynazist gruppen är det som lett till Vinyard familjens nuvarande situation, vilken är
sämre än förr. Och Danny prioriterar då familj över nynazisterna, något som bryter lös
grupptänkandet inom honom. Det är helt plötsligt okej att kritisera tidigare tänk, för att det
finns andra, för honom mycket viktiga personer, som stöttar lämnandet av de idéer som han
tidigare haft (Thudin 2020, 13). Detta återspeglas också i Dereks sätt att behandla
ideologi/diskussion, innan fängelset kan man se hur en auktoritär ledare ses inom honom, han
tar inte emot andras idéer talar bara i sin egen bubbla (scenen när modern bjudit hem Murray),
förutom det ser man inga mer scener där man kan avgöra hans ledarstil (förutom räd scenen,
men där har vi egentligen bara ett tal). Dock kan vi utifrån denna diskussion se hur hans sätt
är väldigt ensidigt, något som tyder på en auktoritär ledare (Thudin 2020, 48). Som ledare
både över nynazisterna och familjen (mer eller mindre, en av de större rösterna) påverkar
Erik Nylander
Psykologi Katedralskolan

detta Danny, och man kan lätt se hur det blir svårt för honom att motsätta sig det som Derek
säger. Efter tiden i fängelset ser man i diskussionen med Danny på läktaren sidor som kan
återspeglas i en demokratisk ledare, han låter Danny tänka för sig själv och trycker inte på
honom åsikter. Att Danny får denna ’behandling’ när han upplever kognitiv dissonans spelar
stor roll i hans reaktion på hur hans broder har förändrats.
Den kognitiva dissonans som Danny upplever får sitt utlopp precis innan scenen
vid läktaren, men byggdes troligen upp innan det. Han vill se nynazist rörelsen som det som
ska rädda USA från invandrarnas intrång och enligt honom förstörande av vad USA är.
Samtidigt som han alltså vill se rörelsen som något positivt vet han troligen om vad som
hände vid förintelsen och varför rasideologi inte fungerar i verkligheten eller teorin numera
(NE 2020, dissonansteori). Han försöker fixa dissonansen genom att helt enkelt blunda för
sanningen och ytterligare köpa nynazisternas idéer. När Derek visar sig helt ha förändrats
efter fängelsetiden så ökar detta ytterligare dissonansen, då en del av varför Danny fortsatt
köpa in i vit-makt dogmen var för att hans idol och ideal, brodern Derek, också trodde på det
– då måste det ju finnas något bakom det hela som stämmer. Danny löser som sagt denna
kognitiva dissonans genom att lämna rasideologin bakom sig och återställa harmonin i sina
tankar (Thudin 2020, 38).
Ännu ett fall av kognitiv dissonans har vi under Dereks tid i fängelset.
Allteftersom han spenderar mer tid med de andra nynazisterna i fängelset inser han hur de inte
har någon respekt för ’vit-makt’ idéen längre, och likt de andra ’lägre ställda’ i fängelset är de
bara kriminella. För Derek, som inte direkt har en kriminell bakgrund (snarare är han en
predikant på en power-trip), innebär detta att han tänker utesluta sig från gruppen, vilket får
konsekvenser. Han blir påhoppad i duschen, och där kommer sista stöten i hans förvirring.
Han bryter ihop i sin sjukbädd för Dr. Sweeney som kommer på besök där, precis som Derek
senare i tidslinjen använder ett sätt att övertyga Danny som påminner om den demokratiska
ledaren, Dr. Sweeney ’upplyser’ Derek utan att tvinga på honom några idéer. Ytterligare
övertygad om att lämna nynazisterna och deras tankegångar blir han nog när han närmaste
vän och allierad i fängelset blir hans tvättstuge-kamrat, en POC som han tidigare sett ned på.
Detta är även ett exempel på hur någon lämnat starka fördomar bakom sig, och
även om det är film och händelserna som leder till att han lämnar fördomarna bakom sig är
ytterst speciella, kan man finna lärdom häri. Dr. Sweeney går in för att rädda både Derek och
Danny från nynazismen, i en värld där gängkriminaliteten är mycket närvarande och sådana
populistiska idéer finner mycket krut. Men genom att spräcka de bubblor som är starkast för
de båda lyckas Sweeney trots allt, även om externa faktorer spelar roll. Han får dem båda att
inse att hat inte är ett bra svar på frustration, och som exempel har vi Derek. Derek blev
otroligt frustrerad när hans far dog, och nynazismen blev ett sätt att inte bara hämnas utan
även i hans ögon rädda familjen och samhället. Han dedikerade åtskillig tid till att helt enkelt
bara hata på folk, medan han trodde att han gjorde skillnad för det bättre. Dr. Sweeney får
honom vid sjukbädden att inse hur bortslösad den tiden var, och att hat inte hade gjort
situationen bättre.
Folk som Derek, vars liv är dedikerat till hat, den enkla lösningen på alla
problem, kan man alltså rädda genom att mer eller mindre påvisa hur deras lösning inte är en
lösning alls. Problemet ligger dock i att få dem att lyssna. Det första som kommer till tanken
när man talar om att bekämpa fördomar är att exponera den fördomsfulle, få hen att vidga sitt
perspektiv (Thudin 2020, 35).
Erik Nylander
Psykologi Katedralskolan

Referenser

Nationalencyklopedin, dissonansteori.
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/dissonansteori
(hämtad 2020-12-22)

Nationalencyklopedin, konformitet.
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/konformitet (Hämtad 2020-12-22)

Thudin, David. 2020-09-28. Socialpsykologi.pptx.

https://uppsala.itslearning.com/ContentArea/ContentArea.aspx?
LocationID=50224&LocationType=1 (Hämtad 2020-12-22)