NTI – skolan

Fysik 2012-06-14

Hur man skriver en laborationsrapport

En laborationsrapport ä r en vetenskaplig publikation dä r resultatet ska stå i centrum. Det

vetenskapliga språ ket ska inte vara i fokus, det viktiga ä r att lä saren lä tt skall hitta de uppgifter
som hon eller han sö ker. Rapporten ska vara skriven så att en av dina kurskamrater ska kunna
utfö ra laborationen och få samma resultat. Det ä r alltså viktigt att du ä r tydlig och noggrann i din
presentation av rapportens olika moment.

Tä nk på att rapporten ä r fristå ende frå n laborationsinstruktionerna. Man ska alltså inte behö va
lä sa laborationsinstruktionerna fö r att kunna fö lja med i rapporten.

Upplä gget på laborationsrapporterna som du ska skriva på denna kurs fö ljer en generell mall
som gä ller fö r de flesta vetenskapliga rapporter.

Huvudrubrikerna som ska vara med ä r:

 Inledning
 Metod och materiel
 Resultat
 Diskussion
 Kä llfö rteckning

Du hittar en Word-mall fö r rapporter under Resurser.

Inledning
Kan delas in i två underrubriker; teori och syfte. Vid kortare laborationer dä r teoridelen inte ä r
så stor kan dessa bå da rubriker rymmas under rubriken inledning.

Teori
I teoridelen ska en kort teoretisk bakgrund till laborationen presenteras. Redovisa nö dvä ndig
teori som behö vs fö r att identifiera och fö rstå frå gestä llningen. Det ä r viktigt att denna del inte
blir fö r lå ng, den ska vara saklig och informativ. Dock bö r du skriva minst 5 – 10 meningar samt
inkludera eventuella formler som ingå r. Teoridelen ä r till fö r att lä saren ska fö rstå det
resonemang som fö rs och att man senare kan hä nvisa tillbaka till teorin om det behö vs (till
exempel i din diskussion). Fö rsö k att beskriva de fysikaliska principer som ligger till bakgrund
fö r laborationen fö r att på så sä tt motivera experimentuppstä llningen och metoden.

I teoridelen skall kä llhä nvisningar fö rekomma om det ä r så att du anvä nder fler kä llor ä n boken,
detta sker bä st genom kä llfö rteckningssystem eller fotnotssystem. Vi fö rvä ntar oss dock inte att
man ska anvä nda må nga kä llor, ofta rä cker det med lä roboken. Anvä nda kä llor ska redovisas i
en källfö rteckning i slutet av rapporten och helst också i den lö pande texten i form av
kä llhä nvisningar. Fö r tips om hur du redovisar dina källor i den lö pande texten se t.ex. fö ljande
resurssida frå n Umeå universitet:
http://www.ub.umu.se/skriva/skriva-referenser/kallhanvisningar-harvard

Att skriva storheter, formler och ekvationer

Storheter som t.ex. kraft, massa, hastighet o.s.v. brukar man skriva i kursiv stil (titta gä rna i
lä roboken), men inte enheterna.

Ex:
v = 25 m/s

1
NTI – skolan
Fysik 2012-06-14

Formler skrivs bä st med hjä lp av en ekvationseditor. Fö r Microsoft Office:s Word finns tillä gget
Microsoft Equation 3.0 (se hjä lpen fö r Word fö r hur du lä gger in och anvä nder tillä gget). Fö r
andra ordbehandlare brukar det finnas liknande verktyg.

Ex:
Densitet berä knas som:

massa m
Densitet = eller =
volym V

Skriv ut storheterna med namn om du så ö nskar. Det viktiga ä r dock att du ä r konsekvent med
de beteckningar du anvä nder. Vanliga fel ä r att man ”glö mmer” att indexera storheter t.ex.
hastigheten och skiljer dä rmed inte på t.ex. utgå ngshastighet (v0) och hastighet i y-riktningen
(vy).

Du kan också vä lja att skriva dina beräkningar direkt med ordbehandlaren. Anvä nder du
Microsoft Office:s Word hittar du hö gst upp i verktygsmenyn hur man skriver indexeringar
(upp- och nedsä nkningar, se symbolerna x2 och x2). Genom att vä lja Infoga -> Symbol så kan du
skriva olika matematiska symboler t.ex. ≤ och grekiska bokstä ver, t.ex. π och α. Undvik att skriva
med fö r mycket ord och onö diga matematiska tecken (t.ex. multiplikation * dä r det inte behö vs).
Tä nk också på att vara noggrann nä r du vill skriva en division om du anvä nder denna teknik. Ä r
du osä ker på hur du ska gö ra så tä nk att det ä r alltid bä ttre med en parentes i ”onö dan” ä n en fö r
lite. Fö r exempel se tabell 1 nedan.

Tabell 1. Exempel på hur man på ett tydligt sä tt skriver ekvationer direkt med ordhanteraren.
Om du vill skriva Skriv så här Skriv INTE så här!

Ek =m v
2 E_k = (mv2)/2 kinetisk energi = (m*v^2)/2

eller

E_k =( mv^2)/2

a+b (a+b)/2 a + b/2

2
för det betyder

b
a+
2

ab ab/2 a*b/2
2

Syfte
Under rubriken syfte skall syftet (den eller de frå gestä llningar som ska besvaras) med
laborationen specificeras och formuleras. Denna del ska vara så kort som mö jligt, helst en
mening om det gå r.

2
NTI – skolan
Fysik 2012-06-14

Metod och materiel

De material och den metod som anvä nts ska presenteras under denna rubrik. Materialet ä r de
fö remå l och instrument som anvä nts under laborationen. I metoddelen ska du redogö ra fö r
vilken metod du valt. Ofta behö ver man ä ven hä r redovisa formler och samband som man
hä rleder. Ge också en kort beskrivning av hur du gick tillvä ga nä r du gjorde laborationen. Skriv
gä rna i passiv form (d.v.s. inte i ”jag-form”), t.ex. ”Fö rst vä gdes bollen. Dä refter slä pptes denna
frå n utgå ngshö jden och …”

Gö r gä rna en skiss ö ver experimentuppstä llningen. Detta gö rs t.ex. i din ordhanterares inbyggda
rit-funktion (genom att vä lja Infoga -> Figur fö r Word) eller annat valfritt rit-program (GeoGebra
ä r ett bra gratisprogram fö r att rita t.ex. i koordinatsystem eller rita olika geometriska figurer,
vinklar och vektorer).

Resultat
I resultatdelen ska observationer, beräkningar och resultat presenteras. Det ä r viktigt att man
fö rsö ker hå lla sig så objektiv som mö jligt och antecknar observationerna fortlö pande under
laborationens gå ng. Inga egna slutsatser eller å sikter ska presenteras i resultatet, dessa kommer
senare i diskussionsdelen.

Berä kningar ska ä ven de presenteras och bö r vara så tydliga som mö jligt. Se rubriken Att skriva
storheter, formler och ekvationer igen fö r hjä lp. Skriv dina berä kningar på nå got av fö ljande
sä tt som presenteras hä r nedan eller fö lj nå gon struktur frå n boken som du tycker passar in i
sammanhanget.

Ex 1:
Beräkning av föremålets volym
Enligt tabell ä r fö remå lets densitet:
3
ρ=19,3 g /cm
Vid vä gning av fö remå let uppmä ttes vikten:
m=5,4 g

Nä r vi nu vet fö remå lets massa och densitet kan vi berä kna volymen enligt formeln:
m 5,4 g
V= = =0,2798 cm 3
ρ 19,3 g /cm 3

Fö remålets volym ä r alltså 0,2798 cm3.

Notera att man fö rst skriver sjä lva formeln, sedan skriver man in siffervä rden samt enheter och
allra sist utfö r man sjä lva berä kningen. Denna del ska bara innehålla berä kningarna och inga
kommentarer. Tä nk dock på att skriva så att det finns en rö d trå d mellan berä kningarna så att
man som lä sare hä nger med i vad som berä knas och varfö r, d.v.s., lå t texten lö pa mellan
berä kningarna som i exemplet ovan. Har man må nga uppmä tta vä rden brukar de oftast
redovisas i en separat tabell fö r att ö ka tydligheten samt undvika allt fö r mycket ”prat” i texten.

Ex 2:

Tabell 2. Uppmä tta vä rden fö r de olika fö remå lens massa samt angivna vä rden fö r deras
densitet.
Föremål m (g) ρ (g/cm3)
1 5,4 19,3
… … …

3
NTI – skolan
Fysik 2012-06-14

Volymen fö r de olika fö remå len kan då berä knas enligt formeln

m
V=
ρ

dä r massan, m, och densiteten ρ, få s ur tabell 2. Resultatet av berä kningarna redovisas i tabell 2

nedan. Berä kningarna har utfö rts med två antal vä rdesiffror o.s.v.

Att infoga figurer och tabeller

Ofta ä r det bra att presentera ett diagram, figur eller en tabell fö r att fö rtydliga resultatet. Dessa
bö r då vara på en separat plats i resultatdelen. Diagram, figurer och tabeller ska ha en rubrik och
en kort beskrivande text. (Se mallen fö r rapportskrivning fö r exempel.)

Tä nk på att figurens axlar ska vara fö rsedda med beteckningar fö r storhet och enhet. Skalningen
på axlarna bö r kontrolleras och vid behov justeras. Ett olämpligt val av upplö sning kan ge
intryck av att storheten antingen ä r nä stan konstant eller att den varierar kraftigt. Bedö m hur
må nga vä rdesiffror som bö r anges vid graderingen. Om man vill gö ra en jä mfö relse mellan flera
mä tserier, anvä nd samma skala i figurerna eller plotta mä tserierna i samma figur. Tä nk dock på
att plotta de olika mä tserierna i olika fä rg eller med olika symboler. Microsoft Office:s program
Excel ä r ett verktyg man kan anvä nda fö r att gö ra diagram av olika slag. Se dokumentet ”Att
skapa diagram med Microsoft Excel” under Resurser.

Tabellernas kolumner ska vara fö rsedda med beteckningar fö r storhet och enhet, t.ex. T/K eller
T(K), d.v.s. med storheten temperatur och enheten kelvin (K) angiven. Om man vill ange att
mä tetalet fö r temperaturen uttrycks i mikrokelvin kan man skriva antingen T/(10 -6K) eller T(10-
6
K).

Diskussion
I detta avsnitt ska resultaten diskuteras och analyseras. Det ä r en mycket viktig del av rapporten
eftersom det ä r hä r man fullgö r rapportens syfte och besvarar frå gestä llningarna. Detta ä r den
enda delen dä r man få r ha med egna å sikter och inlä gg. Dock ska dessa vara grundade på en
fysikaliskt grund, undvik inlä gg av typen: ”Jag tyckte det gick bra och var roligt.” Alla resultat
som presenteras i resultatdelen ska diskuteras i denna del av rapporten. Nä r man diskuterar
sina resultat bö r man å terknyta till det syfte som definierats i inledningsdelen – har man få tt
svar på de frå gor som stä llts? Fö r experiment kan man ä ven jä mfö ra experimentella vä rden med
teoretiska vä rden. Om du anvä nder andra källor ä n boken fö r att styrka dina argument och
slutsatser ska dessa kä llhä nvisas.

Hä r få r du också ha med egna analyser kring laborationen och dess resultat och kanske gö ra en
"utblick" (d.v.s. sä tta in laborationen i ett stö rre sammanhang) om detta ä r mö jligt, t.ex. vilka
konsekvenser få r resultatet i praktiken? O.s.v.

Källförteckning
Anvä nda kä llor ska redovisas i en kä llfö rteckning i slutet av rapporten. Fö r tips om hur du
redovisar dina källor se t.ex. fö ljande resurssida frå n Umeå universitet:
http://www.ub.umu.se/skriva/skriva-referenser/referenser-harvard