1

ÅNGERMANLANDS DOM Mål nr B 1057-10

TINGSRÄTT 2011-06-07
Rotel 10 meddelad i
Härnösand

PARTER (Antal tilltalade: 1)

Åklagare
Kammaråklagare Staffan Blyberg
Åklagarkammaren i Sundsvall

Målsägande
Dödsboet efter Stig Yngve Sjödin
c/o Raymond Grundström
Ramneå 192
880 41 Edsele

Tilltalad
Bo JOHN Emanuel Lundin, 820410-7893
Smedjevägen 2 B
880 40 Ramsele

Offentlig försvarare:
Advokat Per Svensson
Box 1013
851 11 Sundsvall

DOMSLUT

Begångna brott Lagrum

Försök till stöld 8 kap 1 § och 12 § samt 23 kap 1 §
brottsbalken

Påföljd m.m.
Villkorlig dom

Skadestånd
John Lundin ska utge skadestånd till dödsboet efter Stig Sjödin med 1 865 kr.

Brottsofferfond
Den tilltalade åläggs att betala en avgift på 500 kr enligt lagen (1994:419) om
brottsofferfond.

Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid

Box 114 Backgränd 9 0611-34 99 00 0611-34 99 49 måndag - fredag
871 23 Härnösand E-post: angermanlands.tingsratt@dom.se 08:00 - 12:00
12:00 - 15:00
 2
ÅNGERMANLANDS DOM B 1057-10
TINGSRÄTT 2011-06-07
Rotel 10

Ersättning
Per Svensson tillerkänns ersättning av allmänna medel med skäliga ansedda 52 010 kr.
Av beloppet avser 32 648 kr arbete, 7 490 kr tidsspillan, 1 470 kr utlägg och 10 402 kr
mervärdesskatt. Av denna kostnad ska John Lundin till staten återbetala 5 200 kr.
 3

ÅNGERMANLANDS DOM B 1057-10

TINGSRÄTT 2011-06-07
Rotel 10

YRKANDEN
Åklagarens yrkande, se bilaga 1.

Dödsboet efter Stig Sjödin har yrkat skadestånd med 8 815 kr, varav 1 585 kr för
reparation av fönster, 6 500 kr för stulen revolver samt 280 kr för resekostnad och
450 kr för förlorad arbetsinkomst i samband med hämtning av beslagtaget
bevismaterial.

INSTÄLLNING OCH BEVISNING

John Lundin har förnekat gärningen och bestritt skadeståndsyrkandet. Han har
vitsordat som skäligt i och för sig 1 865 kr, varav 1 585 kr för reparation av fönster
och 280 kr för resekostnad.

På åklagarens begäran har målsägandeförhör hållits med dödsbodelägaren Raymond

Grundström, och har vittnesförhör ägt rum med polismännen Dick Danielsson, Rolf
Holmqvist, Malin Isaksson och Mats Ledin. Åklagaren har som skriftlig bevisning
åberopat fotografi på plåtlåda och sakkunnigutlåtande avseende analys av
fingerspår.

På John Lundins begäran har vittnesförhör hållits med John Lundins sambo Therese
Norlander, kyrkorådets vice ordförande Bertil Jonsson, John Lundins arbetskamrat
Sven Magnusson och Lars Erik Eriksson. John Lundin har som skriftlig bevisning
åberopat fotografier på däckspår, det kvitto på vilken Raymond Grundström
antecknat ett registreringsnummer, annons i Ramselebladet, fotografier av vägen till
Stig Sjödins hus samt en icke undertecknad handling som uppgivits ha skrivits av
kyrkoherden Per Larsmark. John Lundin har även åberopat vissa uppgifter som
Raymond Grundström lämnade när han hördes under förundersökningen.
 4

ÅNGERMANLANDS DOM B 1057-10

TINGSRÄTT 2011-06-07
Rotel 10

DOMSKÄL
skuld
Inledningsvis har följande framkommit. John Lundin och Raymond Grundström
känner inte varandra och de har båda förklarat att de inte har något otalt med
varandra. Efter att under flera år ha varit säsongsanställd blev John Lundin 2006
fast anställd som vaktmästare på pastorsexpeditionen i Edsele. John Lundin bodde
då liksom nu i Ramsele tillsammans med Therese Norlander. Stig Sjödin bodde i ett
hus i Ramneå, som ligger ungefär mitt emellan Edsele och Ramsele. Stig Sjödin,
som ägnade sig åt jakt, hade licens för flera vapen. Han avled den 24 december
2009 och hans hus var därefter obebott. Efter dödsfallet såg Raymond Grundström
till huset, skottade snö, tog in post etc. Raymond Grundström bor ca 450 meter från
Stig Sjödins hus. Den 30 december 2009 kl 14.27 ringde Raymond Grundström till
polisen och anmälde att det pågick ett inbrott i Stig Sjödins fastighet. I
händelserapport från länskommunikationscentralen (LKC) finns antecknat att
Raymond Grundström därvid uppgav att det var två personer inne i huset, att en bil
med registreringsnummer ABO 968 stod utanför, att tre gevär var framtagna och att
bilen åkte mot Ramsele. I samma händelserapport framgår vidare att utlarmat
fordon var en vit Volvo ABO 967. Varför det antecknats att utlarmat fordon var ett
fordon med annat registreringsnummer än det som Raymond Grundström enligt
rapporten uppgav är oklart. I målet är dock klarlagt att John Lundin vid den aktuella
tiden ägde en vit Volvo med registreringsnummer ABO 968 samt att ABO 967 är en
grå Volvo med en i Skåne registrerad ägare. Av vittnesförhöret med polismannen
Malin Isaksson framgår även att det fordon som hon fick order om att kontrollera
var ABO 968.

Raymond Grundström har berättat bl.a. följande. Den 29 december ringde han till
pastorsexpeditionen och berättade att Stig Sjödin hade avlidit. Det var den första
dagen som pastorsexpeditionen var öppen efter julhelgen. Efter att han slutat sitt
arbete den 30 december begav han sig till huset för att ta in posten, mata katten
m.m. När han kom in i huset förstod han att det var inbrottstjuvar i huset och han
 5

ÅNGERMANLANDS DOM B 1057-10

TINGSRÄTT 2011-06-07
Rotel 10

smög därför ut igen. Han hittade ett OKQ8-kvitto i sin bil på vilket han skrev upp
registreringsnumret på den vita Volvon som stod utanför huset bredvid garaget. När
han skrev hade han handskar på sig och kvittot i handen varför noteringen blev som
den blev. Han körde sedan ner och stannande sin bil vid uppfarten till landsvägen,
där han ringde till polisen. Under samtalet med polisen såg han att den vita Volvon
kom körande från huset i en vansinnig fart. Bilen plöjde igenom snödrivan och
passerade bredvid hans fordon och hasade över landsvägen där den fick motorstopp
mot snön på andra sidan vägen. Han såg då registreringsnumret igen och talade om
det för polisen direkt i telefonen samtidigt som han tittade på registreringsskylten.
Han behövde alltså inte titta på OKQ8-kvittot. Han såg att det var två personer i
bilen. Han tyckte att det var något bekant med bilföraren, men han kunde inte
komma på vem det var. När sedan en bekant till honom berättade vem den aktuella
bilen tillhörde ”föll polletten ner”.

Av den av åklagaren åberopade skriftliga bevisningen och av polismannen Dick

Danielssons vittnesmål är det utrett att gärningsmännen hade tagit sig in i huset
genom en rest stege på baksidan av huset och genom att slå sönder ett fönster på
övervåningen. Av Dick Danielssons uppgifter framgår vidare att det var oreda i
huset, att det syntes att huset var genomsökt, att saker hade samlats ihop och
packats ner i en kylväska, samt att ett värdeskåp stod öppet och hade genomsökts.
Dick Danielsson har vidare uppgivit att en låda som kom från värdeskåpet låg
utanför skåpet och att polisen därför tog med sig bl.a. denna plåtlåda för
spårsökning. Enligt Dick Danielsson visade Raymond Grundström var den vita
Volvon hade stått parkerad varför poliserna fotograferade dessa hjulspår.

Av Malin Isakssons uppgifter framgår att hon dels fotograferade hjulspår utanför
Stig Sjödins hus dels hjulspår från John Lundins vita Volvo med registrerings-
nummer ABO 968.
 6

ÅNGERMANLANDS DOM B 1057-10

TINGSRÄTT 2011-06-07
Rotel 10

När det gäller fotografierna av hjulspåren konstaterar tingsrätten att dessa inte är av
sådan kvalitet eller tagna på ett sådant sätt att det går att dra några säkra slutsatser
av dem. Fotografiet avseende hjulspåret från ABO 968 är t.ex. inte taget rakt
uppifrån utan från sidan, till skillnad från bilderna från gårdsplanen. Hjulspåret från
ABO 968 är dessutom bredare än däcket och tycks ha avsatts av mer än ett däck,
t.ex. av både fram- och bakhjulet. Enligt tingsrättens mening går det inte att av
fotografierna konstatera om hjulspåret på gårdsplanen överensstämmer med
hjulspår från ABO 968.

John Lundin, som har förnekat att han haft något med inbrottet att göra, har uppgivit
att han befann han sig på sitt arbete i Edsele den aktuella dagen fram till 13-tiden.
Denna uppgift stöds av vad Sven Magnusson har berättat om att de två arbetade
tillsammans med att gräva en grav, varefter Sven Magnusson återvände till sin
arbetsplats i Ramsele.

Vid huvudförhandlingen har John Lundin uppgivit att han vid 13-tiden åkte hem till
bostaden i Ramsele och åt lunch med sin sambo, eftersom han samma dag hade fått
veta att hon var gravid. Enligt John Lundin återvände till sitt arbete i Edsele vid
14.30-tiden. John Lundin har vidare uppgivit att han använde sin silverfärgade Audi
och att Volvon stod hemma.

Therese Norlander har vid huvudförhandlingen sagt att John Lundins uppgifter om
att han kom hem och åt lunch är riktiga. Tingsrätten konstaterar dock att varken
John Lundin eller Therese Norlander nämnt någonting om detta under
förundersökningen. Båda har under förundersökningen istället uppgivit att John
Lundin befann sig på sin arbetsplats under hela dagen. John Lundin har som
förklaring till sina ändrade uppgifter sagt att han skulle ha förlorat sitt arbete om
han hade berättat att han hade tagit en längre lunch än den tillåtna halvtimmen.
Enligt Therese Norlander var det privat, varför hon inte sa något om detta när hon
hördes av polisen.
 7

ÅNGERMANLANDS DOM B 1057-10

TINGSRÄTT 2011-06-07
Rotel 10

Av telefonlista och vittnesförhöret med polismannen Mats Ledin framgår att John
Lundin var uppkopplad mot Edselemasten när han skickade ett SMS till Therese
Norlander kl 12.52, att han däremot var uppkopplad mot Ramselemasten när han
ringde till henne kl 14.35 och att han åter var uppkopplad mot Edselemasten kl
15.56.

Enligt tingsrättens mening har varken John Lundin och Therese Norlander lämnat
någon trovärdig förklaring till varför de inte tidigare sagt något om John Lundins
besök i hemmet. Den nya uppgiften förefaller istället vara en efterhandskonstruk-
tion i syfte att försöka förklara varför John Lundins telefon strax efter tiden för
inbrottet varit uppkopplad mot Ramselemasten istället för mot Edselemasten. Deras
nya uppgift om var John Lundin befann sig efter kl 13.00 förtjänar därför inte tilltro.

Rolf Holmqvist har vittnat om att han säkrade två fingeravtryck på den plåtlåda som
hörde till värdeskåpet och som hade legat på golvet i huset. Av Rikspolisstyrelsens
sakkunnigutlåtande framgår att dessa två friktionshudavtryck överensstämmer med
avtryck från John Lundin.

Som förklaring till hans fingeravtryck på plåtlådan har John Lundin vid huvud-
förhandlingen sagt att han hittade en plåtlåda på sitt skrivbord på arbetet en eller ett
par dagar före den 30 december. Han förstod inte varför den stod där och ställde
därför ut den i fikarummet. Tingsrätten konstaterar dock att även denna uppgift är
ny och att han inte hade någon förklaring till fingeravtrycken när han hördes under
förundersökningen.

John Lundin har gjort gällande att hans fingeravtryck har placerats på brottsplatsen
av människor som tycker illa om honom i syfte att han ska förlora sitt arbete. Han
har uppgivit att han har många fiender i Edsele, eftersom det var han som fick
jobbet som kyrkvaktmästare istället för någon från Edsele, att det finns en hotbild
 8

ÅNGERMANLANDS DOM B 1057-10

TINGSRÄTT 2011-06-07
Rotel 10

mot honom och att han och hans sambo blivit misshandlade både före och efter den
aktuella händelsen. Enligt John Lundin är det hela en konspiration.

Bertil Jonsson, som tidigare var ordförande i kyrkorådet, har uppgivit att han inte
har upplevt några sådana motsättningar eller ondska i Edsele, att han inte heller
tycker att det finns några särskilda spänningar mellan Edsele och Ramsele, men att
det är riktigt att det var några Edselebor som var med i kyrkorådet som ville
reservera sig mot att John Lundin skulle anställas. Han har även sagt att annonsen i
Ramselebladet handlade om att personalen på pastorsexpeditionen inte ville besvara
alla frågor som kom i anledning av att en anställd i församlingen var misstänkt för
inbrottet samt att det var väldigt litet snö i december 2009.

Raymond Grundström har gett ett trovärdigt intryck och det har inte framkommit
några omständigheter som gör att det finns anledning anta att han skulle ha skäl att
lämna osanna uppgifter. Hans uppgifter bedöms också tillförlitliga. Genom hans
utsaga är det utrett att två gärningsmän genom att bryta upp ett fönster berett sig
tillträde till Stig Sjödins hus i avsikt att stjäla.

Genom Raymond Grundström uppgifter, som i denna del stöds av LKC:s händelse-
rapport, är det vidare klarlagt att det var John Lundins vita Volvo ABO 968 som var
på brottsplatsen. Raymond Grundström använde sig inte av noteringen på OKQ8-
kvittot när han lämnade registreringsnumret till LKC. Den omständigheten att
noteringen på kvittot inte är helt klar och tydlig förändrar därför inte tingsrättens
bedömning.

På en plåtlåda från brottsplatsen har John Lundins fingeravtryck påträffats. John

Lundins förklaring till hur hans fingeravtryck hamnat på lådan är inte trovärdig.
Alldeles oavsett om det finns människor i Edsele och Ramsele som har olika
uppfattningar om John Lundin utgör detta knappast något belägg för att det skulle
föreligga en konspiration mot John Lundin. Den icke undertecknade handskrivna
 9

ÅNGERMANLANDS DOM B 1057-10

TINGSRÄTT 2011-06-07
Rotel 10

handling som åberopats av John Lundin innehåller ingenting som har något
bevisvärde i målet. Konspirationsteorin stöds inte heller av någon annan utredning i
målet.

John Lundin har vidare invänt att han omöjligt kan ha deltagit i inbrottet pga.
körsträckorna och tiden.

I den delen har Sven Magnusson berättat att han blev uppringd av John Lundin kl
15.13 och att samtalet kom från Edsele kyrka. Det får därför anses utrett att John
Lundin befann sig på sin arbetsplats vid denna tid. John Lundin har således haft
möjlighet att utföra gärningen mellan kl 13.00 – 15.13. Som ovan angivits är det
klarlagt att inbrottet utfördes av två gärningsmän. Av LKC:s händelserapport
framgår att gärningsmännen lämnade brottsplatsen ca kl 14.30. Enligt tingsrättens
mening utesluter således varken körsträckan eller den tid som funnits till förfogande
John Lundin som gärningsman, särskilt med beaktande av att ytterligare en
gärningsman varit delaktig. Att Lars Erik Eriksson ca ett år efter händelsen har
uppgivit sig ha iakttagit en silverfärgad Audi utanför Edsele kyrka vid 14.30-tiden
utesluter inte heller att John Lundin vid samma tidpunkt befunnit sig i Ramneå i sin
vita Volvo.

Vid en samlad bedömning av samtliga omständigheter finner tingsrätten att det är

ställt utom rimligt tvivel att John Lundin var en av gärningsmännen. Raymond
Grundström har förklarat att han inte känner till om någon egendom blev tillgripen.
Mot bakgrund härav och då det inte heller på annat sätt är visat att något vapen eller
annan egendom tillgreps kan åtalet för stöld inte bifallas. Det är däremot utrett att
John Lundin tillsammans och i samförstånd med annan person försökt tillgripa
egendom och att han således påbörjat utförandet av stöldbrottet och att fara för
brottets fullbordan har förelegat. Han ska därför dömas för försök till stöld enligt
åklagarens alternativa gärningspåstående.
 10

ÅNGERMANLANDS DOM B 1057-10

TINGSRÄTT 2011-06-07
Rotel 10

skadestånd
Vid denna utgång i ansvarsdelen ska John Lundin betala skadestånd till Stig Sjödins
dödsbo. Eftersom det inte är visat att någon revolver tillgreps vid inbrottet kan
skadeståndsyrkandet i den delen inte bifallas. Enligt tingsrättens mening bör vidare
hämtningen av beslagtaget bevismaterial ha kunnat ske på sådan tid att förlorad
arbetsinkomst inte behövt uppkomma. John Lundin ska därför betala skadestånd till
dödsboet med sammanlagt 1 865 kr, varav 1 585 kr för reparation av fönster och
280 kr för resekostnad.

påföljd m.m.
John Lundin förekommer under ett avsnitt i belastningsregistret. Han har ingen
pågående påföljd.

Vid val av påföljd ska rätten, enligt 30 kap 4 § brottsbalken, fästa särskilt avseende
vid omständigheter som talar för en lindrigare påföljd än fängelse. Som skäl för
fängelse får rätten, utöver brottslighetens straffvärde och art, beakta att den
tilltalade tidigare gjort sig skyldig till brott.

Försök till stöld är inte ett brott av sådan art att påföljden av det skälet ska
bestämmas till fängelse. Brottet har inte heller sådant straffvärde som motiverar ett
fängelsestraff. Eftersom det brott som John Lundin tidigare gjort sig skyldig till
ägde rum för många år sedan kan inte heller detta beaktas som skäl för fängelse.
Samhällstjänst kan endast komma i fråga när alternativet är ett fängelsestraff. En
föreskrift om samhällstjänst kan därför inte bli aktuell för John Lundin. Det saknas
särskild anledning befara att John Lundin kommer att göra sig skyldig till fortsatt
brottslighet. Påföljden ska därför bestämmas till villkorlig dom.

I målet har framkommit att John Lundin riskerar att bli avskedad från sitt arbete
pga. det nu aktuella brottet. Med beaktande av detta finner tingsrätten att den
villkorliga domen inte ska förenas med ett bötesstraff.
 11

ÅNGERMANLANDS DOM B 1057-10

TINGSRÄTT 2011-06-07
Rotel 10

John Lundin döms för ett brott som har fängelse i straffskalan. Han ska därför
åläggas att utge 500 kr enligt lagen om brottsofferfond.

John Lundins ekonomiska förhållanden är sådana att han ska förpliktas att till staten
återbetala viss del av försvararkostnaden.

Per Svensson har yrkat ersättning med 66 584 kr, varav 55 385 kr för 38 timmars
arbete. Med hänsyn till målets art och omfattning finner tingsrätten att han skäligen
får anses tillgodosedd med 52 010 kr, varav 40 810 kr för 28 timmars arbete.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga (DV 400)

Överklagandet ska ha inkommit till tingsrätten senast den 28 juni 2011 och vara
ställt till Hovrätten för Nedre Norrland

På tingsrättens vägnar

Lena Wahlgren

ANVISNING FÖR ÖVERKLAGANDE – DOM I BROTTMÅL
Den som vill överklaga tingsrättens dom, eller
ett i domen intaget beslut, ska göra detta skrift-
ligen. Skrivelsen ska skickas eller lämnas
till tingsrätten. Överklagandet prövas av den
hovrätt som finns angiven i slutet av domen.
Överklagandet ska ha kommit in till tingsrätten
inom tre veckor från domens datum. Sista da-
gen för överklagande finns angiven på sista si-
dan i domen.
Har ena parten överklagat domen i rätt tid, får
också motparten överklaga domen (s.k. an-
slutningsöverklagande) även om den vanliga
tiden för överklagande har gått ut. Överkla-
gandet ska också i detta fall skickas eller läm-
nas till tingsrätten och det måste ha kommit in
till tingsrätten inom en vecka från den i do-
men angivna sista dagen för överklagande. Om
det första överklagandet återkallas eller för-
faller kan inte heller anslutningsöverklag-
andet prövas.
Samma regler som för part gäller för den som
inte är part eller intervenient och som vill över-
klaga ett i domen intaget beslut som angår
honom eller henne. I fråga om sådant beslut
finns dock inte någon möjlighet till anslutning-
DV 400 • 2008-11 • Producerat av Domstolsverket
söverklagande.
För att ett överklagande ska kunna tas upp i
hovrätten fordras i vissa fall att prövningstill-
stånd meddelas. Hovrätten lämnar prövnings-
tillstånd om
1. det finns anledning att betvivla riktig-
heten av det slut som tingsrätten har
kommit till,
www.domstol.se
Bilaga 2
Bilaga
2. det inte utan att sådant tillstånd medde-
las går att bedöma riktigheten av det
slut som tingsrätten har kommit till,
3. det är av vikt för ledning av rättstil-
lämpningen att överklagandet prövas
av högre rätt, eller
4. det annars finns synnerliga skäl att
pröva överklagandet.
Om prövningstillstånd krävs och sådant inte
meddelas står tingsrättens avgörande fast. Det
är därför viktigt att det, i de fall prövningstill-
stånd krävs, klart och tydligt framgår av över-
klagandet till hovrätten varför klaganden anser
att prövningstillstånd bör meddelas.
I vilka fall krävs prövningstillstånd?
Brottmålsdelen
Det krävs prövningstillstånd för att hovrätten
ska pröva en tingsrätts dom om den tilltalade
1. inte dömts till annan påföljd än böter, eller
2. frikänts från ansvar och brottet inte har mer
än 6 månaders fängelse i straffskalan.
Enskilt anspråk (skadeståndstalan)
För att hovrätten ska pröva en skadeståndstal-
an krävs prövningstillstånd. Från denna regel
gäller följande undantag:
Överklagas domen även i brottmålsdelen och
avser överklagandet frågan om den tilltalade
ska dömas till ansvar för en gärning krävs inte
prövningstillstånd för ett till denna gärning
kopplat enskilt anspråk i de fall
 1. det enligt ovanstående regler inte krävs
prövningstillstånd i brottmålsdelen, el-
ler
2. prövningstillstånd i brottmålsdelen
meddelas av hovrätten.
Beslut i övriga frågor
Krävs prövningstillstånd i brottmålsdelen krävs
även prövningstillstånd vid beslut som endast
får överklagas i samband med överklagande av
domen.
Skrivelsen med överklagande ska innehålla
uppgifter om
1. den dom som överklagas med angiv-
ande av tingsrättens namn samt dag
och nummer för domen,
2. parternas namn och hemvist och om
möjligt deras postadresser, yrken, per-
sonnummer och telefonnummer, var-
vid parterna benämns klagande respek-
tive motpart,
3. den ändring av tingsrättens dom som
klaganden vill få till stånd,
4. grunderna (skälen) för överklagandet
och i vilket avseende tingsrättens dom-
www.domstol.se
skäl enligt klagandens mening är orikti-
ga,
5. de bevis som åberopas och vad som
ska styrkas med varje bevis, samt
6. om prövningstillstånd behövs, de om-
ständigheter som åberopas till stöd för
att prövningstillstånd ska meddelas.
Skriftliga bevis som inte lagts fram tidigare ska
ges in samtidigt med överklagandet. Vill klag-
anden att det ska hållas ett förnyat förhör eller
en förnyad syn på stället, ska han eller hon
ange det och skälen till detta. Klaganden ska
också ange om han eller hon vill att målsägan-
den eller den tilltalade ska infinna sig person-
ligen vid huvudförhandlingen i hovrätten. Är
den tilltalade anhållen eller häktad, ska det an-
ges.
Skrivelsen ska vara undertecknad av klaganden
eller hans/hennes ombud. Till överklagandet
ska bifogas lika många kopior av skrivelsen
som det finns motparter i målet. Har inte klag-
anden bifogat tillräckligt antal kopior, fram-
ställs de kopior som behövs på klagandens be-
kostnad. Ytterligare upplysningar lämnas av
tingsrätten. Adress och telefonnummer finns
på första sidan av domen.