Professional Documents
Culture Documents
Archicad Bim-Guide 2015 - Ac18
Archicad Bim-Guide 2015 - Ac18
0.1 Om BIM-Guiden
Ambitionen med ArchiCADs BIM-guide är att ge Dig en god överblick över ArchiCAD och
dess många möjligheter. Målet med guiden är att Du ska få rätt kunskap om hur
modellorienterad projektering med ArchiCAD fungerar och förstå konceptet med en modell
som genererar alla underlag istället för att skapa dem separat som i traditionell 2D-CAD eller
för hand. BIM-guiden består av detta dokument samt filminstruktioner på vår hemsida
www.graphisoft.se.
Vi på Graphisoft som har arbetat med BIM-Guiden är stolta och glada att kunna säga...
Välkommen!
0.2 Läsanvisningar
Dokumentet fokuserar på konceptet och arbetsflödet och ska i så stor mån som möjligt vara
oberoende av version. På grund av detta innehåller inte den skrivna BIM-Guiden t ex
detaljerade verktygsinstruktioner. De detaljerade instruktionerna ligger istället som video- och
texttutorials på www.graphisoft.se och är alltid aktuella och uppdateras löpande. Hemsidans
avdelning tutorialavdelning följer den skrivna BIM-guidens kapitelindelning för att du
snabbare skall hitta rätt.
Både den skrivna delen och webbdelen med videotutorials kommer kontinuerligt att justeras
och växa i och med att ny metodik utvecklas samt att det tillkommer nya möjligheter med
programmet vid varje ny release. Syftet är att BIM-guiden ska bli ett värdefullt arbetsredskap!
Kapitel 1 förklarar konceptet med objektsorienterat 3D CAD som ArchiCAD bygger på och
den grundläggande projekteringsmetodiken i ArchiCAD. Vidare förklaras hur svensk
projekteringsstandard är integrerad i ArchiCAD. Kap 1 innehåller också en ordlista över
begrepp som du ska känna till för att kunna tillgodogöra dig resten av guiden och även senare
i den dagliga projekteringen.
Kapitel 3 går igenom de viktigaste hjälpmedlen för projektering. Det är inte några
beskrivningar av verktyg för att modellera och rita utan går igenom och förklarar
infrastrukturen som gör det möjligt att på ett rationellt sätt skapa, hantera och administrera ditt
projekt. Jämför med en racerförare vars uppgift är att snabbt och säkert ta sig runt banan. Till
sin hjälp har han folk som sköter service, ser till att det finns reservdelar, tankar bilen etc. Det
är precis likadant för en arkitekt eller en konstruktör, de ska fokusera på sin verksamhet och
Kapitel 4 beskriver den grundläggande teknik som projektören använder för att kunna
markera, välja, titta på, administrera, sortera och filtrera modellen i 3D och 2D.
Kapitel 5 är ett fördjupningskapitel speciellt skrivet för modellbaserad projektering, dvs den
typ av projekteringsmetodik som ArchiCAD är avsett för. Kapitlet är skrivet av arkitekt Stig
Bengtsson (SAR/MSA) som har mycket stor erfarenhet av 3D-projektering och BIM med
ArchiCAD både i Sverige och utomlands.
0.3 Credits
BIM-Guiden är ett samarbete mellan Graphisoft Sverige och Stig Bengtsson, Stig Bengtsson
Architect.
Till en början utvecklades ArchiCAD enbart för Macintosh och var främst en modellerare.
Senare skapades 2D ritprogrammet TopCAD som ett komplement för att framställa digitala
2D CAD-ritningar. I början av 1990-talet blev IBM-kompatibla PC-datorer alltmer populära.
Dessa var mycket billigare i inköp jämfört med de datorer som användes till CAD-system
som till exempel Medusa som hade den övervägande marknadsandelen fram tills dess.
Graphisoft insåg att för att nå ut till fler användare med sin mjukvara krävdes att man kunde
tillhandahålla ArchiCAD för både Macintosh och Windows.
Ungefär samtidigt som Graphisoft bestämde sig för att ArchiCAD skulle finnas på bägge
plattformarna insåg man begränsningen i att ha ett program för att modellera och ett annat för
att skapa ritningar. Användarna ville ha ett enda program för att modellera, visualisera och
skapa ritningar. För att möta dessa önskemål lades från och med ArchiCAD 5.0 gradvis mer
och mer 2D-funktionalitet in i programmet. En utveckling som sedan dess ständigt förfinats.
Utvecklingen av TopCAD lades ner och rättigheterna såldes.
I takt med att ArchiCADs marknadsandelar växte blev både arkitektkontoren och deras
projekt större. För att möta behovet att hantera stora projekt med flera användare som
samtidigt arbetar mot en gemensam modell infördes i och med ArchiCAD 5.1 möjligheten för
flera användare att arbeta mot en och samma fil. Arbetsmetoden kallades för TeamWork och
det var första gången den funktionaliteten fanns i en kommersiell arkitektapplikation. Ett
projekt värt att nämnas där TeamWork kom till god användning är Eureka Tower (2002-
2006) som designades i ArchiCAD av arkitektfirman Fender Katsalidis och med sina 300
meter och 92 våningar är Melbournes högsta byggnad. Senare exempel på stora projekt är det
nu pågående sjukhusprojektet UCSF Medical Center i Mission Bay, San Fransisco. Arkitekter
är ANSHEN +ALLEN. Projektet är på 100.000 kvadratmeter och 30 projektörer arbetar
tillsammans i 12 st TeamWorkfiler!
I och med ArchiCAD 10 integrerades Plotmaker i ArchiCAD. På ett enkelt sätt gick det nu att
montera arbetsvyer i ritningslayouter. Dessa layouter exporteras sedan i olika format som till
exempel pdf eller DWG.
Ett kännetecken för ArchiCAD är att samma arbetsmetoder och redigeringstekniker ofta är
tillämpbara på olika verktyg som till exempel bjälklags-, tak-, mark- och
skrafferingsverktyget. Det innebär att om man behärskar metodiken för ett verktyg kan man
ofta överföra tankesättet till nästa verktyg.
Ett intressant exempel på hur ArchiCAD har förenklat för sina användare är när man
anammade dataspelvärldens 3D-navigeringsteknik. Man sade helt enkelt så här: om miljoner
dataspelsanvändare har lyckats ena sig om ett universellt sätt att röra sig i en 3D-värld, varför
Sedan ett antal år har begreppet BIM (Building Information Modeling) fått ett allt större
utrymme i diskussionen om hur byggbranschen ska utvecklas. Tanken att man ur en modell
ska kunna få fram många olika typer av utdata som planer, fasader, visualiseringar,
mängdavtagningar etc har länge varit en av de centrala tankegångarna för utvecklarna av
ArchiCAD. Redan på 90-talet skapade man begreppet ”Den Virtuella Byggnaden” vars
betydelse är synonym med BIM. Arbetet med att utveckla och förädla koncept och
arbetsmetoder för att underlätta arbetet med Den Virtuella Byggnaden är ledstjärnan i
Graphisofts utvecklingsfilosofi.
En grundkurs i ArchiCAD ger en perfekt ingång till det arbetsflöde du ska använda dig av
som ArchiCAD-användare. Det går att hitta på egna sätt men ju effektivare du är med själva
verktyget desto mer fokus kan du lägga på design och att skapa kundvärden. Du tjänar alltid
på att sätta av en viss tid på att vidareutbilda dig.
Centrala begrepp för att ditt kontor ska jobba så effektivt som möjligt är favoriter och
templatefiler (mallfiler). Det spelar ingen roll om du är enskild företagare eller jobbar på ett
stort företag. Alla tjänar på att aktivt se över och trimma sina processer. Det finns lika många
angreppssätt på hur man uppnår maximal produktivitet som det finns arkitekter och BIM-
guiden kan inte vara heltäckande men ger dig en bra start så att du kommer igång på rätt sätt.
ArchiCADs svenska lokalisering innehåller svenska objekt och standarder så att du ska kunna
projektera direkt ”out-of-the-box” med ArchiCAD. De startmallar som ArchiCAD använder
är anpassade för SB11 och verktygen är förinställda med t ex korrekta lager, linjetyper och
pennor så att redovisningen blir korrekt. ArchiCAD är väldigt fritt till sin uppbyggnad och du
kan själv anpassa och utveckla standardmallarna efter egna önskemål.
Startmallar (templates)
• 01 SB11 Förenklad och Utökad AC 18.tpl enligt SB11-standard.
• 02 ArchiCAD 18 Template Int. (Internationell startfil baserad på den internationella
versionen.)
Lager
• Lageruppsättning enligt förenklad och utökad SB11 och logiska lagerkombinationer.
Objekt
• Objekt, zonstämplar, littreringsmarkörer, layout namnruta enligt SIS, listverk,
kompletta sittgrupper enligt SIS.
Verktygsinställningar
• Standardiserade verktygsinställningar med till exempel förinställda penntjocklekar och
lager.
• Favoriter
Automatisering
• View Sets med standardskalor, typiska lagerkombinationer och ritningsutseenden.
DWG-export
• Översättningsmallar (translators) för dwg-export samt korresponderande dwg-filer för
exakt matchning.
10
Layout
• Layoutmallar med svensk numreringsstandard, autotext och färdiga ISO-storlekar,
ritram och rithuvud enligt SIS-standard.
Attribut
• Pennuppsättningar för hel-/halvskala, dwg mm.
• Skrafferingar och linjetyper.
• Material (bilder för t ex fotorenderingar)
• Zonkategorier och zonstämplar
• Latitud och longitud för större svenska städer
• Sammansatta vägg-, tak- och bjälklagskonstruktioner (flerskiktselement).
• Stålprofiler (HEA, HEB, IPE etc)
All optimering för den svenska AC-versionen har hämtats från Svensk Byggtjänst, SIS-
standardböcker, BSAB93-SB11 standarder samt genom dialog med arkitekter i Sverige.
11
I detta kapitel hittar du kortfattade beskrivningar av begrepp som är unika för ArchiCAD och
som du behöver känna till för att kunna tillgodogöra dig resten av guiden.
Vy och Navigator
ArchiCAD-modellen är en databas och det sätt du väljer att betrakta databasen (plan, sektion,
perspektiv etc.) kallas för vy. Man kan rita/modellera i alla vyer.
Figuren nedan visar ArchiCADs olika typer av vyer som hanteras i Navigatorn.
-Stories (planer)
-Sections
-Elevations
-Interior Elevations
-Worksheets
-Details
-3D documents (hämtad från 3D-vyn eller planvyn)
-3D (axonometri och perspektiv)
-Schedules (mängder, uppställningar i tabellform)
-Project Indexes (ritningsförteckningar, etc)
-Lists (mängder, uppställningar i mallform)
-Info
-Help (länkar till ACs hjälp, webb)
Navigatorn är ArchiCADs hjärta och hjärna där du har överblick över samt strukturerar i hela
ditt projekt, skapar dokument (ritningar, bilder mm), skapar layouter och printar/plottar/sparar
dokument. Navigatorn fungerar principiellt som utforskaren i Windows (Finder i Mac) genom
att användaren lägger upp ett mappsystem för att snabbt komma åt rätt typ av dokument (man
skapar genvägar till olika typer av ritningsvyer).
12
Filter
ArchiCAD har innehållsfilter som bestämmer vad i en vy som ska visas och grafiska filter
som bestämmer hur det ska visas. Att ha kontroll på filtren är A och O för alla typer av
3D/BIM-projektering.
Figuren nedan visar de olika filterkategorier som du har till din hjälp i ArchiCAD för att dina
vyer ska få önskat utseende, en s.k. filtrerad vy. Filtren följer svensk standard SB11.
Layout
Layout är samma sak som ritning. Layouten består av ett papper i standardstorlekar (A0 till
A4), ritram, skalstock, ritstämpel samt en eller flera vyer (jfr m Viewport i AutoCAD).
13
Med publicera i ArchiCAD avses printa, plotta eller spara fil på hårddisk. ArchiCAD kan
publicera ritningar, modeller, bilder, listor och animeringar i de flesta populära filformaten
t ex dxf, dwg 2D och 3D, pdf, jpg, png, tiff, gif, pmk, txt, mov, avi, 3ds, ifc etc.
GDL-objekt
Work Environment
De två övriga WE i figuren är gjorda för projektor (1280x960) och stor 24” skärm
(1920x1200) och visas här som exempel på egna WE. Det går utmärkt att dela WE mellan
datorer.
14
Worksheet kan liknas vid ett skisspapper eller ett underlagspapper för ren 2D-information.
Vill man lägga in ”extern” information som t.ex. en dwg-ritning, produktbeskrivning från
fönsterleverantören, ett organisationsschema eller slipstext för projektet görs det med fördel
på ett Worksheet. Worksheet ligger utanför själva modellen men i projektfilen.
I ArchiCAD introducerades 2007 Virtual Trace™. Virtual Trace kan liknas vid arkitektens
kalkerpapper och tillåter vilken 2D-vy eller ritning som helst att med transparens läggas över
vilken annan vy som helst. Detta ”digitala ljusbord” är mycket effektivt och kan användas i en
mängd situationer för att förenkla koordination av information och för att snabba upp
designprocessen. Utöver detta är det en katalysator för BIM eftersom det möjliggör olika
2D/3D hybridmetoder som underlättar övergången från 2D CAD till 3D BIM, både internt
och i samarbete med andra konsulter. För att förstå Virtual Trace på bästa sätt rekommenderas
videofilmerna på hemsidan.
3D Document
3D Document är en 3D-ritning
15
Attribute Manager håller reda på alla attribut och används för att kopiera attribut mellan två
olika projekt. Om t ex projekt A har 20 bra tegelmaterial kan man i Attribute Manager kopiera
in dom i projekt B.
Man kan också ta bort oanvända/onödiga attribut i vilken som helst av de två filerna.
Project Preferences
Library Manager
Med Library Manager håller du ordning på dina objekt (biblioteksdelar). Här kan du läsa in
nya bibliotek (kompletta eller enskilda objekt) till ditt projekt eller ta bort de som inte behövs.
Biblioteken kan ligga som embedded i filen, lokalt på datorn eller i nätverket.
Hotlinked Module
Hotlinked Module ger användaren möjlighet att ta in ritningar/modeller från externa källor
(filer) i ett öppet projekt. Moduler är ArchiCADs motsvarighet till xref i AutoCAD men har
mycket större användningsområde. Moduler kan vara både 2D och 3D.
IFC
IFC - Industry Foundation Classes är ett neutralt filformat som gör det möjligt att utbyta
information mellan olika mjukvaror inom byggindustrin. IFC-formatet är ISO-certifierat och
kan därför integreras i kontorets befintliga kvalitetssäkring.
Element
Med Element avses i ArchiCAD de saker man modellerar/ritar med verktygen. Vägg, pelare,
tak, bjälklag, fönster etc är exempel på 3D-element och måttsättning, linjer, textblock mm är
exempel på 2D-element. Ibland kan 3D-element förväxlas med 3D-objekt. 3D-objekt är dock
speciella objekt som placeras ut med objektsverktygen.
16
ArchiCAD-modellen är en enda fil som innehåller allting, 3D såväl som 2D. Det spelar ingen
roll om du jobbar i olika vyer: plan, sektion, elevation, detalj, mängdförteckning etc. Alla
vyerna kommer från en och samma databas. Du kan jobba i vilken vy som helst och
modellen, det uppdateras automatiskt. De automatiska uppdateringarna är en av de stora
fördelarna med att jobba modellorienterat. Du ändrar på ett ställe och ändringen slår igenom
överallt!
Att projektera modellorienterat med ett CAD-system som är avsett för den metodiken är
säkrare och snabbare (och roligare) än den traditionella 2D-projekteringen där man ändrar alla
separata 2D-ritningar manuellt vilket tar lång tid och innebär risker att missa någon av de
många ritningarna.
ArchiCAD är också ett mycket effektivt CAD-verktyg för ren 2D-projektering i de fall det är
aktuellt. De flesta ArchiCAD-användare har tidigare använt AutoCAD och metodiken för att
rita 2D skiljer sig en hel del mellan programmen. Gemensamt för de som lär sig ArchiCADs
sätt att rita 2D och släpper AutoCAD helt är att de vittnar om att ArchiCAD är ett bättre
verktyg för ren 2D-projektering! De projekterar alltså 2D snabbare med ArchiCAD vilket
säger en hel del om verktygets mångsidighet. De som inte släpper AutoCAD helt utan ritar en
del av detaljerna i AutoCAD kommer aldrig in i ArchiCADs metodik och tycker följaktligen
att det fortfarande går snabbare att rita med AutoCAD.
För att den totala projekteringstiden ska bli så kort som möjligt så är det viktigt att veta vad
man ska modellera i 3D och vilka detaljer man ska lägga till i 2D. Det finns inga absoluta
sanningar beträffande var man lägger gränsen mellan 3D och 2D utan det är individuellt från
person till person samt beror på projektets art. Det beror också på graden av upprepning. De
som jobbar med byggsystem kan lägga mer tid på detaljering i 3D eftersom många detaljer
återkommer i modellen och i alla andra projekt där byggsystemet används. Ju mer detaljer och
kopplingar det finns i modellen desto längre tid tar ändringar. Arkitekten vill ofta ha en
17
De underlag (ritningar, fotorenderingar, skisser, solstudier etc) som man producerar under ett
byggprojekts gång ser olika ut i olika skeden av processen. Detaljeringsgraden varierar, sättet
att visa byggelement varierar, vilka objekt och vilken grafik som ska visas är olika etc. I ett
modellorienterat CAD-system löser projektören detta genom att använda ett antal olika filter
för att få önskat utseende på underlagen. Lagerkombination är det filter som styr vad som ska
visas. Visningsläge är ett annat filter som styr utseendet på det som visas. Pen set är ett
grafiskt filter för att påverka färger samt tjocklek på grafiken. Att veta hur ArchiCADs olika
filter fungerar är en av de allra viktigaste delarna i en effektiv projektering. De olika
underlagen kallas för vyer i ArchiCAD.
Man kan jämföra filtren med ett exceldokument från en företagsdatabas som innehåller all
möjlig information om företag, namn, adresser, kontaktinfo, omsättning, antal anställda,
ekonomiska nyckeltal etc. Om man vill få ut en adresslista så filtrerar man innehållet och
väljer att visa endast namn, gatuadress, postnummer och postort. Det är en form av
innehållsfilter.
Kombinationen av innehållsfilter och grafiska filter ger dig möjlighet att på ett rationellt sätt, i
alla skeden, få ut alla handlingar du behöver från ditt byggprojekt med en minimal
arbetsinsats!
ArchiCADs färdiga filter fungerar mycket bra för normal bostadsprojektering. Om det finns
behov att ändra i filtren så är det enklast att starta från något av de färdiga.
När du har filtrerat din vy så att den har önskat utseende sparar du vyn. Du sparar vyn i en
hierarkisk struktur med mappar som du lägger upp helt efter eget behov. ArchiCAD levereras
alltid med ett standardupplägg som man kan använda om man inte vill göra ett eget.
När du ska jobba i en viss vy, t ex bygglov plan 2 i, dubbelklickar du på den sparade vyn och
kommer direkt till plan 2 med rätt lagerkombination, rätt skala, rätt visningsläge, rätt grafik
mao rätt filtrering. Om du sen vill jobba med en detalj i bygghandling, som har annan
lagerkombination och skala än bygglovsritningen så dubbelklickar du helt enkelt på den
sparade detaljvyn och du kommer direkt till detaljen med alla filter rätt.
Strukturen med de sparade vyerna ger en mycket snabb och säker projektering. I och med att
filtren är rätt inställda så blir vyerna också korrekta och du får automatiskt bättre handlingar.
18
Det är mycket enkelt att skapa en bra struktur för sina sparade vyer och den kan med fördel
återanvändas i en template. Upplägget för villor är ganska lika liksom för flerbostadshus.
Det finns en metod för att automatisera sparandet av vyer (kloning) som endast
rekommenderas mer avancerade användare och stora projekt.
Projektören väljer layoutstorlek och lägger sen in de aktuella vyerna. I ett större projekt med
många layouter kan man göra ett mappsystem liknande det för de sparade vyerna för att få en
bättre överblick.
Förutom sparade vyer kan man lägga in en mängd olika typer av dokument direkt på
layouten. ArchiCADs öppna grundfilosofi gör att dwg, dwf, dxf, pdf, de flesta bildformat mm
kan läggas in direkt på layouten. Det är t ex smidigt om kontoret har detaljbibliotek i pdf eller
dwg som man inte vill rita om.
Det går alltid att från vilken vy som helst välja File > Print/Plot men det är mycket effektivare
att använda ArchiCADs publiceringsfunktion i och med att man kan skriva ut flera ritningar i
olika format med en knapptryckning. File > Print/Plot sparar inte inställningarna vilket gör
det både långsamt och osäkert att använda den metoden. För en ”quick and dirty” utskrift av
en enda vy där man ”får vad man ser” så fungerar metoden.
19
BIM är ett modernt arbetssätt som snabbt håller på att förändra synen på byggprocessen
inom byggbranschen. Att använda BIM innebär att informationen om byggarbetet samlas in
och därmed kan varje skede i byggprocessen stämmas av mot uppsatta mål.
BIM på svenska
BIM är en av de hetaste trenderna inom byggbranschen idag. BIM är fortfarande i sin linda
och de flesta gör enklare avgränsade utbyten av information mellan olika program. Hajpen
kring BIM tog fart ordentligt ca 2007 och de flesta är övertygade om att det är framtiden men
vet inte riktigt vad BIM innebär och hur man kommer dit.
En generell beskrivning av BIM är att det är ett sätt att producera, kommunicera och hantera
byggnadsrelaterad information mellan olika aktörer i byggnadsprojekts alla faser. 3D-CAD
programmen är centrala i BIM eftersom mycket av informationen skapas i dessa. De är dock
bara verktyg som används för att implementera BIM. Omfattningen av BIM kan variera från
enkel samgranskning mellan arkitekt och konstruktör till ett komplett livscykelperspektiv
varav den senare är praktisk svår.
BIM sätter informationen i centrum och processen som skapar och arbetar med informationen
måste stödja BIM-konceptet. Det innebär för de allra flesta företag att de måste förändra sina
processer för att dra nytta av BIM.
I princip alla mjukvaruleverantörer som gör och säljer CAD-program som klarar någon som
helst form av 3D har i princip över en natt proklamerat att deras applikation är det enda och
bästa BIM-programmet. Deras program löser alla tidigare problem, de producerar all
information helt automatisk och all information uppdateras i alla skeden i byggets hela
20
BIM kopplas starkt till IPD som står för Integrated Project Delivery. IPD innebär enkelt
förklarat att man ska hålla ihop och se byggprocessen som en process. Historiskt har
byggprocessen fokuserat mer på det individuella än på projekten som helhet. Det har länge
talats om stafettlopp och vattentäta skott mellan discipliner. BIM passar IPD mycket bra
eftersom BIM ger möjlighet att jobba mer integrerat.
När man vill jobba mer integrerat krävs att man har struktur och överblick på hela processen.
Ett exempel på en sådan struktur är IDM (Information Delivery Manual) som är ett Europiskt
initiativ lett från Norge. USA har en motsvarighet som heter NBIMS (National BIM
Standard). IDM kan sägas vara en manual för BIM. I Sverige drivs mycket av BIM-
utvecklingen av BIM Alliance med tät kontakt till den internationella organsiationen
buildingSMART, som utvecklar standarder.
IDM specificerar processen och dess syfte, vilka som skapar och vilka som använder BIM-
informationen, när informationen ska kommuniceras och tekniken som ska stödja detta.
Nyckeln till BIM är att informationen som ska utbytas mellan olika dataprogram har ett öppet
och neutralt format som alla programmen kan hantera. IFC är det format som byggbranschen
i världen har valt. IFC är en ISO-standard. Den tekniska delen av IDM som beskriver
tekniken och formatet, styr mjukvaruleverantörerna att anpassa sina system till standarden.
Det är avgörande att kunna leverera rätt information till rätt part vid rätt tillfälle. Allt eftersom
ett byggprojekt går framåt ökar detaljnivån (Level Of Detail, förkortas LOD) och en struktur
behövs för att beskriva dessa olika nivåer så att man rita en processkarta över
informationsutbytet. Webcore Builders är en byggare i USA som använder avancerad BIM.
De gör modellbaserad kalkyl och planering. Webcores LOD-uppdelning som visas på
följande sidor är ett mycket bra exempel på hur man definierar olika nivåer av innehåll. De
har gjort en indelning i fem delar enligt nedan.
100. Conceptual
200. Approximate geometry
300. Precise geometry
400. Fabrication
500. As-built
Tabell 1 neda är ett exempel Webcores LOD på modellnivå. Tabell 2 visar LOD för element.
Nivå 200 motsvarar ungefär bygglovsnivå och nivå 400 tillverkningsritningar. Det går också
att göra finare indelningar mellan de nedan föreslagna nivåerna.
21
22
Beroende på omfattningen brukar man peka på en mängd fördelar som BIM ger. Vanliga
fördelar som sammantaget ger besparingar i tid och pengar är:
Branschen
• Ingen myndighet i Sverige som reglerar och säkrar att den öppna standarden följs.
• Långsam process pga trög och splittrad bransch. Att förändra sina processer är
jobbigt! Många sitter kvar i gamla 2D-applikationer.
• Tekniken som finns tillgänglig idag motsvarar inte alla förväntningar på BIM.
• Rättsliga frågor, vem äger modellerna?
23
Vad betyder BIM för dig som arkitekt och speciellt dig som ArchiCAD-användare?
Från och med 2008 har beställare i större skala än tidigare börjat kräva 3D-modeller och BIM
vilket är ett ypperligt tillfälle att visa vad som faktiskt är möjligt att leverera redan idag.
Det viktiga när ni projekterar med ArchiCAD och ska leverera ”BIM” är att ni tillsammans
med beställaren noggrant går igenom vad, när och hur modellens innehåll ska kommuniceras.
Den faktiska 3D-modellen är alltid exakt även om det är en skiss och den kan ge en felaktig
bild av precisionen i den aktuella fasen i ett projekt. Det är därför avgörande att ha en ”IDM”
-struktur som definierar vad, när och hur ni ska leverera och ta emot information. En bra IDM
innebär bra möjligheter till projektstyrning och kontroll.
Tips i praktiken
24
En förutsättning för BIM är ett öppet filformat som gör det möjligt för mjukvarutillverkare att
utveckla anpassade program för de olika disciplinerna. De närmaste åren kommer BIM att få
ett allt större praktiskt genomslag och det kommer att finnas många olika mer eller mindre bra
tillämpningar och förutsättningen för att vi, om en handfull år när BIM borde vara etablerat,
har verktyg som är anpassade och kostnadseffektiva för vår bransch är det öppna filformatet.
Utan ett öppet filformat försvinner konkurrenssituationen och branschen förlorar möjligheten
att själv kunna välja och påverka utvecklingen av sina verktyg. Det är viktigt att branschen
har tillgång till kostnadseffektiva system. En monopolsituation inom mjukvaror leder till att
användarna blir låsta till dyra system och dessutom får en sämre utveckling av kvalitet och
funktion eftersom utvecklingsincitamentet försvinner för leverantörerna.
2.7 Lästips
Bok
BIM Handbook: A Guide to Building Information Modeling for Owners,
Managers, Designers, Engineers and Contractors, skriven av Chuck Eastman, Paul Teicholz,
Rafael Sacks, Kathleen Liston
Webb
http://www.buildingsmart.no/
http://www.aia.org
http://www.bimalliance.se
25
Med infrastruktur avses här färdiga mallar och allmän ordning och reda på
projekteringsmiljön. Infrastrukturen är generellt inte bunden till specifika projekt utan ett väl
fungerande maskineri som är förutsättningen för all projektering. Man kan jämföra med
rutiner och ordning i köket. Om redskapen inte finns på rätt ställe och om det inte finns rätt
redskap och så blir matlagningen lidande. Projektering är arkitektens och ingenjörens vardag
och för att kunna fokusera på design och konstruktion snarare än administrativa uppgifter
(som infrastrukturen är till viss del) är det viktigt att maskineriet fungerar. Det är lika viktigt
för det stora såväl som för det lilla kontoret.
Infrastrukturen som levereras med standard ArchiCAD är väl beprövad och bygger på SB11.
Den passar självklart inte till 100% för alla men är en bra kompromiss och ett mycket bra
utgångsmaterial för att utveckla egna mallar.
Skilj på den tid du lägger ner på infrastruktur och den tid där du jobbar med projekt. En
veckas totalt arbete per år med infrastrukturen ska ge flera veckors tidsbesparing i
projekteringen. Se över och uppdatera mallarna kontinuerligt och ha gärna som rutin att göra
en större genomgång när en ny version av ArchiCAD kommer ut.
Normalt byter man inte CAD-system över natt utan parallella system används under en
kortare eller längre tid. Ofta vill man slutföra projekt med sin gamla plattform. På ett kontor
med flera medarbetare rekommenderas att dela upp övergången i två steg så att de man vet
kommer att lära sig snabbt börjar med att gå grundkurs och när de har projekterat ett par
månader kommer de andra efter. De som redan gått grundkursen kan nu med fördel gå
fortsättningskurs och förutom att de ska vara duktiga på att projektera med ArchiCAD även
fungera som internsupport på kontoret.
26
Att återskapa sin gamla ”kontorsstandard” på nytt i ArchiCAD innebär ett visst manuellt
arbete. Se det som ett utmärkt tillfälle att se över, uppdatera och trimma
projekteringsstandarder. Det visar sig ofta vara en nyttig övning eftersom man i de flesta fall
inte tar sig tid till detta i det vardagliga arbetet.
Generellt för 3D-baserade cad-program är att man tjänar mycket på att vara lite mer
strukturerad än man tidigare varit i 2D. Man får vara beredd på att vid övergången lägga lite
mer tid på strukturen och metodiken. I gengäld blir resultatet mycket bättre på alla plan. En
lite större insats främst i början ger ett mycket bättre resultat i slutänden. Det är viktigt att inse
att ett av de främsta konkurrensmedlen man har som användare av ett modernt CAD-/BIM-
system är ständig utveckling.
En template är en (read only) mallfil som har filändelsen .tpl. Templatefilen innehåller de
inställningar i Project preferences, de utplacerade elementen (även kompletta
layoutstrukturer) och de verktygsinställningar som projektet hade då det sparades som
template.
När du har gjort ett projekt du är nöjd med kan du spara det som en template. Du kan t ex
välja lageruppsättning, linjetyper, favoriter för all 2D-grafik samt alla 3D-objekt, färdiga
layouter med stämplar, slipstexter mm. En template kan vara generell eller specifik. Mindre
kontor har ofta mallar anpassade för villaprojektering medan större kontor har olika templates
för skiss och detaljprojektering.
Det finns några olika färdiga templates (mallfiler) i ArchiCAD. Den mallen de flesta jobbar
med är förenklad och utökad SB11. Till mallarna hör också dwg-filer som man använder för
att exporten från ArchiCAD till AutoCAD ska bli korrekt.
Om man har en effektiv template så är det enda man behöver göra vid ett nytt projekt att
justera storleken på vyerna på layouterna så att det nya huset får plats. Det är mycket enkelt
att ta bort t ex layouter man inte behöver. Mallarna bör alltså innehålla lite för mycket än
tvärtom.
Det är en god ide att dokumentera vad templaten innehåller för att få en bättre överblick och
även för att det ska bli enklare att överföra templaten till nya versioner av ArchiCAD då det är
vissa saker som behöver göras om i och med att nya funktioner tillkommer vid ny version av
programmet. Beskrivningen av innehållet i en template kan med fördel läggas på ett
Worksheet (se avsnitt om Worksheet under kap 4).
27
• Projektstruktur
Project map
View map
Layout book
Publisher sets
• Visningslägen
• Attribut
• DXF/DWG translators
• Biblioteksstruktur
• Favoriter
• Default verktygsinställningar
• Project preferences
3.3 Favoriter
Att spara och återanvända verktygsinställningar man använder ofta är en viktig del av
projekteringen. För att slippa arbetet med att ställa in alla parametrar varje gång sparar man
inställningarna som en favorit.
Du har t ex 15 olika typer av fönster som täcker det mesta av det du behöver för din
villaprojektering och istället för att ställa in nya egenskaper för varje fönster så sparar du de
vanligaste fönstren som favoriter och kommer åt dem med en enkel knapptryckning. Favoriter
28
Favoriten behöver inte vara exakt utan kan med fördel fungera som en mall. Exempel är ett
fönster med ett bestämt karm- och fodermått, bestämda färger och 2D-visning. Det som
varierar när du placerar ut fönstret i modellen är bredd och höjd. Du behöver inte göra en
favorit för varje fönsterstorlek när själva grundkonstruktionen är densamma utan du använder
favoriten som kan vara 1*1 meter och sätter rätt mått när du placerar ut fönstret. Alla andra
inställningar kommer med automatik rätt från favoriten.
Ta för vana att då och då uppdatera din uppsättning av favoriter. Ju tidigare favoriter blir en
naturlig del av projekteringen desto bättre.
3.4 Filter
Filtren bestämmer vad som ska visas och hur det ska visas och är i regel anpassade efter
byggprocessens olika skeden.
Förenklat kan metodiken med filtren beskrivas med figuren nedan. Samma planvy av
modellen visas på två olika sätt genom att ställa in filtren olika.
De vanligaste filtren är lagerkombination, skala, visningsläge och Pen set. Att kunna använda
och skapa filter i ArchiCAD tillhör grundkunskapen i programmet. Filtren finns samlade i
paletten Quick Options och beskrivs på följande sidor.
29
Skala
Pen set
30
Måttstandard
3.5 Objektsbibliotek
ArchiCAD har ett mycket innehållsrikt bibliotek med objekt för modellering, dokumentering
och visualisering. Biblioteket är uppdelat i olika kategorier för att man snabbt ska hitta rätt
objekt. Det går också att fritextsöka efter objekt vilket oftast är snabbast. Utöver ArchiCADs
egna objekt kan man skapa egna eller ladda ner objekt från Internet. Det går också att
konvertera objekt från andra filformat till ArchiCAD-objekt.
31
Varje objekt i biblioteket har en mängd inställningsmöjligheter (parametrar). Det är viktigt att
lära sig hur objekten fungerar för att kunna använda dem på rätt sätt.
Figuren på följande sida visar fyra exempel på objekt som finns i ArchiCADs
standardbibliotek;
Träd som exempel på entourage, komplett soffgrupp (där de ingående sofforna och fåtöljerna
kan placeras och editeras som enskilda objekt eller som gruppering), brandsymbol som
exempel på 2D–objekt samt vask som exempel på fast inredning.
32
En smart metod för att enkelt kunna skapa egen köksinredning, egna fönster och egna dörrar
är möjligheten att skapa delar av objekt. t ex ett köksskåp enlig fig ovan har modulmått och
det som skiljer mellan olika modeller är främst lucka och handtag. I ArchiCAD kan man
modellera dessa som egna objekt och applicera dem på ”modulstommarna”. För fönster och
dörrar modellerar man själva bladen och fönsterbågarna och stoppar in dem i ArchiCADs
mycket flexibla fönster- och dörramar. Handtag och knoppar kan modelleras och användas på
samma sätt.
Dessa speciella objekt kallas Custom Components. Se exempel på en dörrserie nedan (med
dörrbladen framför respektive dörr).
33
Bilden på nästa sida visar standardmallen för ArchiCAD (Swe Standard Profile 18).
34
En viktig faktor för en effektiv projektering, och därmed det ekonomiska resultatet, är att
kunskapsnivån ligger på rätt nivå och även att den följer programmets utveckling. Utbildning
är här nyckeln. Ett BIM-verktyg som ArchiCAD ger användaren enormt många möjligheter
samtidigt som det naturligtvis kräver en insats från användaren att ta till sig möjligheterna och
använda dem i sin vardag. Det effektivaste sättet att ligga på rätt nivå är att betrakta
utbildning och personlig utveckling som en självklar del i verksamheten och avsätta resurser
för den. Det är en konkurrensfördel att kunna sitt BIM-verktyg!
OBS! ArchiCADs hjälp är ovanligt bra för att vara en ”hjälp” i dataprogram! Testa den!
36
Projektering med CAD innebär till en stor del att rita ut och editera 3D- och 2D-element. För
att rita ut elementen (t ex modellera en vägg) snabbt och exakt, markera och editera dem finns
det flera smarta hjälpmedel i ArchiCAD. Detta kapitel beskriver några av de mest
grundläggande kunskaperna man ska behärska som ArchiCAD-användare.
När man lärt sig grunderna finns det flera olika kreativa tekniker för att modellera med
ArchiCAD. Med kreativa modelleringstekniker avses att vara kreativ med de befintliga
verktygen. Det går att modellera en hel byggnad med bjälklagsverktyget men det tar lång tid
och modellen blir inte flexibel. Däremot fungerar bjälklagsverktyget utmärkt för att modellera
enklare inredningsdetaljer som bord och skåp. Takverktyget fungerar också bra som generell
modellerare när ytor lutar. Markverktyget används när man ska göra mer komplexa
dubbelkrökta ytor och Morphverktyget för friformsmodellering osv. Think-outside-the-box!
Videodelen visar exempel på detta.
Detta kapitel beskriver de flesta nödvändiga grundtekniker för den som jobbar med
ArchiCAD.
Markera/avmarkera/välja
Figuren nedan visar de två verktygen för att välja, Arrow tool (pilverktyget) och Marquee
(markeringsram).
För att kunna markera element trots att man har ett annat verktyg aktivt håller man ner shift
och muspekaren går då över till pilverktyg tills man släpper shift. Detta är det snabbaste och
vanligaste sättet att markera eftersom det eliminerar behovet att klicka på själva
verktygsikonen. När man shift+klickar prioriteras element av samma typ som det verktyg som
är aktivt. Det innebär att om det är en bjälklagslinje som livar med en vägglinje och du
shift+klickar med väggverktyget aktivt så markeras väggen.
37
När pekaren hålls över ett element blir elementet blåmarkerat för att du lättare ska kunna
markera rätt element. När elementet är markerat blir det grönt. För att avmarkera klickar man
på tom yta eller trycker escape.
Du kan också markera alla objekt inom ett område genom att klicka och dra pekaren över ett
område (markeringsområde).
När pilverktyget är aktivt kan du ställa in några olika alternativ i infoboxen. Följande
alternativ finns från vänster i fig. ovan:
• Bestämmer om du behöver dra markeringsområdet över ett elements alla nodpunkter
för att markera det eller om det räcker att en nodpunkt är inom markeringsområdet
eller dra från höger eller vänster (som i AutoCAD) för att då få båda tidigare nämnda
alternativ för markering (en nod/alla noder på element).
• Geometrin hos markeringsområdet.
• Quick selection – när magneten är aktiverad räcker det att du klickar på ett elements
yta för att markera det. Om magneten är inaktiv måste du klicka på en nod eller
ytterkontur för att markera elementet. För att växla av/på med magneten utan att
behöva klicka på knappen fungerar mellanslagstangenten som genväg till att växla
av/på för magneten.
Markeringsyta - Marquee
Med marquee definierar du ett område inom/utanför vilket du kan göra avgränsade
markeringar eller visualiseringar. Marquee beskrivs i några exempel nedan.
För att markera flera element med samma egenskaper kan man manuellt shift-klicka på
objekten. Det är dock mycket tidsödande såvida modellen inte är väldigt enkel. ArchiCAD
har en sökfunktion som heter Find & Select som gör det möjligt att snabbt göra mycket
detaljerade och avgränsade ökningar oberoende av modellens storlek och komplexitet. Det är
helt enkelt en inbyggd sökmotor där du bestämmer vilka kriterier som motorn ska söka efter.
Du kan kombinera flera sökvillkor för att hitta specifika element. I figuren nedan söker Find
& Select efter väggar som är 2950 mm höga samt ligger i lagret A-01SB----- Innerväggar. Du
kan också markera ett fönster i modellen, lägga till och ställa in värden så som höjd. Bredd
mm. på de valda sökkriterier (som särskiljer den fönstertypen från andra placerade fönster):
Därefter alt-klicka på aktiverat fönster för att hämta den faktiska bredden, höjden mm. till
38
39
Måttsättningen fungerar i detta fall på samma sätt som markering. Om man vill att
måttsättningen ska följa med rätt element när man stretchar elementet är det viktigt att måttet
är kopplat till just det elementet. I exemplet nedan är det väggen som ska måttsättas men
ArchiCAD vill snäppa måttet mot bjälklaget (pga automatisk hierarki mellan elementen) som
livar med väggen. För att få tag på rätt element när flera element linjerar exakt ”vandrar” man
mellan elementen genom att trycka på TAB-tangenten. Elementen highlightas och när man
”bläddrat” till rätt element placerar man måttet.
40
Se separat avsnitt i bilagorna som visar och förklarar pekarens olika utseenden i ArchiCAD.
Om du modellerar en vägg med polylinemetod och vill markera ett enskilt segment av väggen
så ska temporär gruppering vara inaktiverad och vice versa. Om temporär gruppering är aktiv
kommer alla väggsegmenten i gruppen att markeras.
Alla kommandon för gruppering finns under Edit > Grouping men följande
snabbkommandon hör till de mest användbara.
Grupperia CTRL+G/Command+G
Avgruppera shift+CTRL+G/Shift+Command+G
Temporär gruppering av/på ALT+G
41
Med geometrimetod avses den metod som man använder för att rita ut ett element med ett
verktyg. Det enklaste sättet att förklara vad som avses är en enkel linje som kan ritas som rak
eller bågformad. Rak och bågformad är alltså två olika geometrimetoder för linjen.
Tillgängliga geometrimetoder för ett verktyg finns alltid direkt till höger om lager i
infoboxen. Se fig. nedan för exempel på geometrimetoderna för väggverktyget.
Man kan ändra geometrimetod mitt under byggande av ett element. t ex kan man rita en vägg
med raka segment och när som helst byta till bågformat enligt fig. nedan. Om man från början
valt polylinemetoden kommer det automatiskt upp en pet-palett där man kan klicka på de
olika geometrimetoderna efterhand som elementen ritas ut med kedjefunktionen. Man stegar
bakåt i en kedja av inmatningar med Backspace.
I ArchiCAD kan man använda flera metoder för att mata in exakta koordinater numeriskt:
Koordinatbox - Tracker
När du startar ett projekt och t ex börjar rita en
vägg (med vald geometrimetod) visas
koordinatboxen på skärmen. I fig. till höger är
Distance fetmarkerad vilket innebär att du direkt
kan skriva in dess värde på tangentbordet. Genom
att trycka kortkommandona D (distance), A
(angle), X eller Y går det direkt att skriva in
önskat värde. Koordinatboxen expanderas
automatiskt om du trycker X eller Y.
42
Nudgefunktionen i ArchiCAD ger användaren möjlighet att flytta element i rutnätet med
piltangenterna+shift.
Numerisk inmatning
ArchiCAD har en smart metod att placera in objekt relativt en given baspunkt.
Man aktiverar fönsterverktyget och låter markören stå över baspunkten (t ex vägghörn). Tryck
x/y beroende på om fönstret ska sättas in i väggen som sträcker sig i x- eller y-led. Skriv
avståndet (t ex 1250 mm) och ange riktning med +/- för att bestämma på vilken sida fönstret
ska sättas in. Avsluta med Return.
Det som sker när du ställer pekaren över en punkt är att punkten blir ett temporärt origo.
Filmsidan visar bra exempel på denna grundläggande metodik.
43
Det finns fem olika sätt att editera (ändra) objekt i ArchiCAD:
1. Markera objektet och öppna verktyget för inställningsparametrar
2. Markera objektet och använda infoboxen
3. Markera objektet och klicka på kant eller nod för pet-palettalternativ
4. Markera objektet och högerklicka på det.
5. Klicka på en lila diamantformat nod och editera grafiskt.
1.
Markera objekt och öppna verktygsinställningarna
Exempel: markera en vägg, dubbelklicka på väggverktyget i verktygslådan eller på första
vänstra ikonen i Info box eller klicka CTRL+T/kringla+T.
2.
Markera objektet och ändra inställningar direkt i Infoboxen. För alla delfönster i ArchiCAD
som har en scrollist gäller att även rullhjulet på musen kan användas för scrollning.
3.
Grundprincipen för att editera objekt (2D-grafik, 3D-objekt, byggdelar (väggar, tak, fönster
etc.) är att man markerar objektet (i den vy man arbetar i plan, elevation, 3D etc) och sen
klickar på en nodpunkt, kant eller yta. Beroende på var du klickar så kommer det upp en pet-
palett med relevanta editeringsmöjligheter. Om du t ex klickar på en linje på ett markerat
bjälklag så kommer det upp en palett som ger dig möjlighet att göra en offset på den aktuella
linjen, lägga till ny nodpunkt eller kröka linjen mm. Om du istället klickar på en nod på
bjälklaget så ger paletten möjlighet till offset av hela bjälklaget, flytt av nodpunkten mm.
Vissa editeringsmöjligheter som gäller flytt, rotation, spegling etc av hela elementet kommer
alltid upp oavsett vad du klickar på och dessa ser du alltid i den undre raden av
editeringspaletten.
Editeringspaletten är ett smart sätt att få tillgång till många editeringsmöjligheter utan att gå
via omständliga menyer. Metodiken med editeringspaletten finns överallt i ArchiCAD och
fungerar på samma sätt med specifika editeringsmöjligheter i översta raden och generella i
den undre raden. Testa att markera saker och klicka på noder och kanter så lär du dig tekniken
mycket snabbt.
44
De flesta editeringsmetoderna finns under menyn Edit men det är betydligt snabbare att
använda editeringspaletterna. Vissa av editeringsmöjligheterna finns åtkomliga som knappar,
t ex split, adjust, intersect, adjust. Som alltid gäller att man ska överväga att använda
snabbkommandon för vanligt återkommande operationer.
5.
Vissa objekt har inbyggda grafiska editeringsmöjligheter som man kommer åt i 2D eller 3D
genom att klicka på en lila diamantformad nodpunkt. När man markerat ett objekt och klickar
på en diamantformad nod är det möjligt att grafiskt ändra utseendet på det markerade objektet
enligt förprogrammerade regler. Ett exempel är att dörrar (och fönster) som då de markeras i
3D-fönstret ger projektören en möjlighet att ändra öppningsvinkeln grafiskt genom att dra i
dörrbladet istället för att behöva gå till inställningarna och ändra öppningsvinkeln.
Speciella editeringsmetoder
Tak, bjälklag och mark har en speciell editeringsfunktion för att göra hål. När elementet är
markerat och elementets verktyg är aktivt och du ritar ett” bjälklag i bjälklaget” så tolkar
ArchiCAD det som att du ritar ett hål i bjälklaget. Om t ex ett bjälklag har flera hål kan du
markera ett hål (klicka på hålkanten med mercedesstreck markörutseende) och ta bort eller
flytta det.
45
Copy/paste fungerar i ArchiCAD inom och mellan projekt och även från ett flertal externa
filtyper. t ex kan du kopiera och klistra in ritningar, bilder, text, pfd, dwg etc.
Pröva att dra in olika typer av filer från utforskaren/(finder på mac) till någon av 2D-vyerna
t ex plan eller sektion.
Story Settings
Via Story Settings kan man kopiera hela våningsplan och dessutom välja vilka typer av
element som ska kopieras t o m ArchiCAD 15 (därefter göras det i plan mellan
våningsplanen). Detta är ett effektivt sätt för att snabbt skapa t ex normalplan.
Favoritlistan bygger man successivt upp under projekteringen och är ett smidigt redskap för
att placera ut objekt med vissa fördefinierade egenskaper eller för att ge favoritegenskaper till
ett redan utplacerad element. Man markerar de element man vill ska få en färdig favorits
egenskaper, dubbelklickar på favoriten och elementen får favoritens egenskaper.
Favoriter styr dessutom upp större projekt där det finns många medarbetar involverade.
Inställningarna på utritade element kan kvalitetssäkras genom att deltagarna alltid aktiverar en
favorit för verktyget först, finjusterar utvalda inställningar så som bredd, höjd eller djup och
därefter ritar ut elementet. På detta sätt får alla ritningar ett likvärdigt utseende på
linjetjocklek, lagertilldelning, materialval mm. oavsett vem som varit involverad i just det
våningsplanet.
4.1.6 Trollstaven
Trollstaven fungerar analogt med Photoshops Magic Wand fast istället för att känna av
områden med samma färgvärden känner ArchiCADs trollstav av geometrier. Om du t ex har
ritat en spline, line eler polyline i plan och väljer väggverktyget och trollspö och klickar på
linjetypen så bygger ArchiCAD en vägg som följer linjen. Trollspö används också vid t ex
markmodellering där man ”plockar” upp hela höjdkurvor. Att automatiskt skapa bjälklag och
zoner innanför avgränsande väggar (oavsett rummens form) är också enkelt med trollspöet.
Trollspöet hittar du på kontrollpaletten eller med genvägen mellanslag (välj verktyg och håll
sedan ner mellanslagstangenten).
Kontrollpaletten finns under Windows > Palettes > Control Box.
Inställningar för trollspöet finns under Options > Magic Wand Settings.
47
Bilderna nedan visar var du hittar inställningarna för hjälppunkter (i paletten Control Box
längst ner i svenska gränssnittet).
ArchiCAD ger dig hjälppunkter enligt fyra principer; halva, indelning, procent eller avstånd
(se fig. nedan). Hjälppunkterna visas automatiskt när du håller markören över t ex en kant.
Ändring av värdena (t ex 30%) görs genom ”Set Special Snap Values” enligt nedan.
Hjälppunkterna kan också visas för hela elementet (Along Entire Element) eller del av ett helt
element som bildas mellan anslutande element (Between Intersection Points).
Hjälplinjerna är 2D-linjer som automatiskt dyker upp som en snäppbar linje för snabb och
exakt modellering.
• De som kommer upp på befintliga element när pekare placeras över en ytterkontur på
elementet och man därefter flyttar markören till orange pop-upp punkt (streckad blå linje)
kan fastläggas genom att klicka på orange punkt. Hjälplinjen stannar kvar så länga man är
i vyn. Blir vyn för klottrig av hjälplinjer kan man med ett högerklick och kommandoval
ta bort enstaka eller alla hjälplinjer. Med ett klick+drag på orange punkt kan hjälplinjen
flyttas till ny position. Även egenhändigt placerade hjälplinjer kan skapas genom att
klicka på ikonen Create Guide Line Segment (andra ikonen i Control Box-palett) och
därefter ritas ut.
48
Snabblåsningar
Metod 1
En mycket effektiv metod för att modellera eller rita relativt andra element är att låsa en
riktning (x, y eller vinkel) och med det få fram en guideline som låsningshjälp. Pröva att rita
en enkel rak vägg, dra ut den åt höger, klicka ALT+x och du ser hur metoden fungerar.
Metoden kompletterar hjälplinjer och visas bäst på filmsidan.
Metod 2
En annan metod är att rita samma vägg, börja dra markören åt
höger och hålla ner shift – då låses riktningen på elementet som
ritas utan risk att få väggen 1 eller 2 grader sned exempelvis. Så
fort shift släpps kan markören styras i alla riktningar igen.
49
50
Marker Range
Om aktiv visas begränsningslinjen för sektion, elevation, interiörelevation och worksheets
(arbetsblad).
Drawing Frames
Om aktiv så visas ramen för varje modellvy på layouten.
Fill Handles
Om aktiv visas en vektor som används för att grafiskt bestämma riktning och startpunkt för
fyllningar.
Textbox Handles
Om aktiv visas handtag runt text för att underlätta markering.
Figure Handle
Om aktiv så visas handtag på bilder för att underlätta markering.
Spline Handles
Om aktiv visas justeringshandtag på splines.
Trimming Bodies
Om aktiv visas de volymer/gränser som
definierar området för trimningskommandot av
roof- och shellelementen. De visas som svagt
röda boxar. Trim-kommandot fungerar endast
mot roof/shell.
51
Med hjälp av visningslägen har man möjlighet att visa ritningar med olika utseende, t ex olika
skeden (förslag, bygglov, bygghandling) utan att behöva ändra några parametrar i elementen.
Man kan säga att visningsläge är ett grafiskt visningsfilter.
Om man vill göra nya eller modifiera befintliga visningslägen gör man det under Document >
Set Model View > Model View Options.
ArchiCAD har en genomtänkt grafisk profil genom hela programmet vilket tilltalar den som
jobbar med design och produktion av ritningar. Enbart 3D-modellen kan dock inte direkt
generera t ex perfekta 2D-ritningar. ArchiCAD använder därför olika filter för att bestämma
hur en vy genererad från 3D-modellen ska se ut.
En vy kan alltså ha olika grafiska utseenden beroende hur filtren ställs in utan att vyn behöver
ritas om. Flera visningslägen i ArchiCAD är förinställda enligt svensk standard för att du
snabbt ska komma igång. Alla verktyg är inställda i förväg för att passa med svensk
projekteringsstandard och de ger korrekt visning i de olika projekteringsskedena.
Exempel på färdiga filter är lagerkombinationer i plan, sektion och 3D för olika skalor och
typer av ritningar i kombination med Model View-filter. Nedan visas olika ”filtrerade”
utseende av samma plan där bl a olika visningslägen har använts.
Bygghandling
52
Figuren nedan visar export av planritning till AutoCAD med filter avsedda för dwg-export.
Inställningarna för ändring av grid och bakgrund finns under View > Grid Options > Grid &
Background. ArchiCAD har ett primär- och ett sekundärgrid.
Inställningar för planvyns skärningshöjd och projiceringsdjup görs under Document > Floor
Plan Cut Plane (se fig nedan).
54
4.2.5 Utsnitt i 3D
ArchiCADs marquee-verktyg kan användas för att visa avgränsade delar av modellen i 3D.
Marquee-verktyget kan ställas in att visa det som är inom eller utanför marquee-området. En
tunn marqueelinje visar i 3D det som finns på den aktuella våningen medan en tjock marquee
visar alla våningar. Om man vill definiera godtyckliga skärningsplan höjdmässigt i 3D och
inte låsa sig till våningarna använder man 3D Cutaway, som enkelt aktiveras med ett
knapptryck i det svenska gränssnittet. Därefter används cutplane-ikonerna i 3D modellfönstret
för att få horisontella, vertikala och diagonala utsnitt.
Fig. ovan är ett exempel på hur man kan använda 3D Cutaway för att visa planlösning och
möblering.
55
Konstruktionselement (väggar, pelare, bjälklag och tak bl a) som går ihop eller skär varandra
gör det efter strikta läkningsprioriteringar. Dessa regleras av s.k. Wall (Beam, Connection)
Priorities, som hittas under respektive verktygs Floor Plan and Section-flik (AC 16 eller
äldre) eller Intersection Priorities i dialogen Building Materials (AC 17 eller senare).
Avsnittet är uppdelat på före och efter introduktionen av Building Materials och indelat i
enkla byggmaterial (ett skikt) eller kompositmaterial (flera skikt).
Först och främst bestäms skärningen i planvy och 3D genom respektive väggs väggprioritet
(Wall Priority). När väggar med olika prioritet möts kommer väggen med högre prioritet att
förbli intakt i 3D. I planvy visas väggen med högst prioritet överst. Väggen med lägre
prioritet kommer att skäras och den ”överblivna” delen försvinner.
Varje individuell vägg kan ges en egen prioritet på en skala 0-16 (jämna nummer) genom att
ställa in slidern för väggprioritet (Wall Settings > Floor Plan and Section). I bilden nedan har
väggen prioritet 8.
Nedan visas väggmöten för några olika situationer med olika väggprioritet.
56
Väggar i ”X”-möte.
Två väggar som korsar varandra i ”X” skapar automatiskt en ren korsning. Den ”andra”
väggen i X-mötet skär den första om de har samma prioritet. Ordningen kan ändras genom att
ändra Display Order (markera element och högerklicka eller via palett).
Regler för visning av kompositväggars skärning (gäller bara i planvy) visas nedan.
57
Skikt med högre prioritet blockerar skikt med lägre prioritet. Lämpligen ges bärande
stomskikt högre prioritet än ytskikt.
Skikt med lika prioritet kommer att mötas i en gerad fog om de har samma fyllningsmönster.
Figuren ovan visar hur respektive skikts prioritet styr kompositväggarnas möten.
För element med samma prioritet men olika tjocklek styr tjockast enligt fig. nedan.
58
Intersection Priorities ersätter de tidigare Wall (och Beam, Connect) Priorities i ArchiCAD.
Funktionen Building Material består av en sammansatt grupp inställningar; snittmönster och
snittpenna, ytskikt (textur, färg) för 3D-modellen, visuell läkningseffekt för plan- och
sektionsvy (Intersection Priorities) och ID. Varje byggmaterial har dessutom fysikaliska
egenskaper för att kunna göra en energikalkyl utifrån modellens byggmaterial och läge (i
världskoordinatet).
Intersection Priorites fungerar dessutom sömlöst mellan alla konstruktionsverktyg (väggar,
pelare, balkar, bjälklag, tak ect) i både plan, sektion och 3D-vyn.
Med introduktionen av Building Materials ritas numera bjälklagens ytterkant i liv med
ytterväggens referenslinje. Ett lägre index för läkningsprion på bjälklaget ger korrekt visning i
sektion och i mängdningslistorna även om bjäklagskanten ligger i liv med utsida yttervägg.
Kompositers individuella skikt utgår från Building Materials och läser läkningsindex enligt
byggmaterialen. Se följande exempelbilder på resultat vid förändringar av läkningsindex i ett
kompositskikt. Ändras siffrorna för ett byggmaterials läkningsprioritering slår det igenom på
hela modellen.
59
60
I vissa fall vill man ha en sned eller rundad avslutning på väggen eller ett som ytskikt vänder
runt en kompositvägg. Det finns ett speciellt verktyg för väggändar (Wall End tool) som kan
ge utseende enligt nedan.
Filtret Model View Options kan ställas in att visa väggar med eller utan fyllningar och skikt.
Vissa förinställningar som förslagshandling och bygglov är inställda på att inte visa skikten
medan t ex bygghandlingar visar skikten.
61
Om man vill att elementen inte ska läka ihop – använd lagerhierarki
Om du absolut inte vill att två element ska läkas ihop ska de ligga lager med olika prioritet.
Figuren nedan visar A-01SC-----Ytterväggar med prioritet 2. Element som ligger i det lagret
kommer aldrig att försöka läka ihop med element som ligger i lager annan prioritet. OBS
detta gäller även om ett lager är släckt.
62
Show on stories
Här bestämmer man om elementet ska visas endast på sin egen våning eller över flera
våningar.
*: Används för att representera typiskt planvyutseende på objekt (fönster och dörrar t ex) i
stället för faktiskt projicerat (3D-element) snittutseende.
**: ”Outlines only” visar ytterkonturerna med den penna som är vald för Uncut Lines medan
”Overhead All” använde pennan som är vald för Overhead Lines (se fig. nedan).
63
ArchiCAD har två olika sätt att visa grafiken i 3D när man arbetar i ArchiCAD. Internal
Engine visar material med en enkel färg samt skraffering. OpenGL visar material med
fototextur men inte skraffering. Skugga visas tom AC13 endast för Internal Engine men from
AC14 för båda varianterna. I inställningarna för 3D Window kan man välja om man vill ha
skuggor och transparens och för Internal Engine kan man även välja om man vill ha
skraffering eller inte.
OpenGL är mycket snabb och är bättre än Internal för stora modeller. För mindre modeller är
det en smaksak om man vill använda OpenGLs mer fotorealistiska representation eller
Internal Engines mer ”ritade”. Alla dessa inställningar och val sparas med vyn i View Map.
64
4.3.1 DWG
65
4.3.2 Bilder
ArchiCAD kan ta in de flesta vanliga bildformaten. Man kan lägga in bilderna på alla 2D-
ritningsvyer (plan, sektion, detalj, layout etc.). De olika metoderna som man använder för att
ta in bildmaterial är Drag and drop (från t ex skrivbordet), Copy/paste från t ex Photoshop
eller vanliga bildvisningsprogram) eller använda de dedikerade verktygen Figure Tool eller
Drawing Tool där man till en viss del kan editera bilderna i ArchiCAD. Hur de senare
fungerar beskrivs i verktygsdelen.
4.3.3 Text
Text kan läggas på alla 2D-ritningsvyer i ArchiCAD. De metoder som kan användas är Drag
and drop för hela pdf-dokument, Copy/paste för formaterad text från t ex ett
ordbehandlingsprogram.
4.3.4 3D-objekt
Det finns en mängd 3D-objekt att ladda ner på Internet. De vanligaste formaten är .3ds (3D
Studio) och .dwg (AutoCAD) samt ArchiCADs eget format .gsm. Lägg inte egna eller
importerade objekt i ArchiCADs originalbibliotek utan skapa en egen avdelning/mapp för alla
objekt som inte följer med standard ArchiCAD. Hur du administrerar dina objekt beskrivs i
bilagan om bibliotek.
66
3D dwg/dxf
3D dwg-objekt importeras via File > Libraries and Objects > Open Object. Välj format
dwg/dxf.
Sketchup
ArchiCAD kan öppna Sketchup-modeller. Gå via File > File Special > Merge.
IFC-modeller kan öppnas (File > Open) eller mergas (sammanfogas med öppet projekt).
Merge återfinns under (File > File Special > IFC 2x3 > Merge to IFC-model…).
När man får en K-modell från t ex Tekla Structures som man vill lägga ihop med den egna A-
modellen för koordinering rekommenderas att öppna IFC-modellen och direkt spara den som
.pln som sedan hotlänkas in i A-modellen. Då kan pen sets mm användas effektivt för att
tydligt visa vilka delar som hör till vilken modell.
Det finns också en mängd filter som man använder för att importera/exportera endast det som
är intressant.
ArchiCAD kan dessutom genom Detect IFC Model Changes jämföra olika IFC-modeller och
på ett tydligt grafiskt sätt med färger visa nya, ändrade samt borttagna element i K-modellen.
Denna möjlighet är ett mycket bra komplement till traditionella moln och andra
ändringsmarkeringar i 2D.
Från och med AC 18 är BCF-tekniken implementerad. Detta innebär att man kan
kommunicera med hjälp av inzoomade vyer och text via Mark Up Tools-paletten och därefter
67
Precis som för dwg export/import använder man (from ArchiCAD 14) olika translators
(översättare) som ser till att IFC-modellen exporteras på ett optimalt sätt för de vanligaste
cad-programmen som konstruktörer och installatörer använder enligt bilden nedan.
Trace kan liknas vi arkitektens kalkerpapper och tillåter vilken 2D-vy eller ritning som helst
att läggas över vilken annan vy som helst. Detta ”digitala ljusbord” är förvånansvärt effektivt
och kan användas i en mängd situationer för att förenkla koordination av information och för
att snabba upp designprocessen. Utöver detta är det en katalysator för BIM eftersom det
möjliggör olika 2D/3D hybridmetoder som underlättar övergången från 2D cad till 3D bim,
både internt och i samarbete med andra konsulter.
Trace fungerar så att du jobbar i en vy, t ex planvyn, och högerklickar på en annan vy (plan,
sektion, detalj, elevation, dwg, pdf…det spelar ingen roll vilken sorts vy det är) och sätter den
som referens. Nu kan du ”rulla” av och på din arbetsvy och jämföra den med referensvyn. Du
har handtag som du helt enkelt drar i för att se mer eller mindre av referensen. Känslan kan
jämföras med de rittavlor barnen har där de kan sudda genom att dra en ”suddlist” över
ritytan.
De flesta BIM-applikationer (ArchiCAD, Allplan, Microstation, Revit etc.) kan visa flera vyer
samtidigt på skärmen bredvid varandra. Det är ett bra sätt att arbeta på om man har en mycket
stor skärm men man tappar snabbt översikten, speciellt i större projekt, plus att det är svårt att
se små skillnader i t ex väggplacering, schakt, pelare etc. och om dessa går genom flera
våningar i byggnaden.
68
Virtual Trace går dock mycket längre än Ghost Stories (äldre och mer begränsad variant). Till
exempel kan du lägga en elevation eller sektion bredvid en planvy, eller två elevationer
bredvid varandra i samma fönster. Detta är mycket mer användbart än att ha de två vyerna i
två olika fönster (som alla andra BIM-program), eftersom du kan använda referensen som en
editeringshjälp och linjera, snappa, mäta och plocka upp inställningar från elementen i
referensvyn.
Trace-metoden är också effektiv för att sätta ut en byggnad på en karta eftersom man kan
använda kartfilens riktiga origo och placera in byggnaden korrekt i förhållande till detta.
69
Planvyn är central i ett CAD-program och behöver inga egentliga förklaringar. ArchiCAD har
en riktig våningsstruktur som du bygger och justerar efter behov.
Du kan när som helst i ett projekt ändra våningshöjd, ta bort eller lägga till våningar. Följande
figur visar hur inställningsfönstret för våningar ser ut. Du kommer enklast åt det genom att
högerklicka på valfri våning i Navigatorn och välja Story Settings.
I de fall man vill jobba med korrekta plushöjder sätts elevationen för ”Plan 0” till 0 och
”Height to Next” fylls i med första användbara plushöjd (se fig. nedan). Ändringar bör inte
göras i fältet "Elevation” då ändringar av höjder i ett projekt istället ändras i våningshöjden
(Height to Next).
I övriga fall sätts oftast överkant för bjälklaget på första användbara våningen till noll. Denna
våningsstruktur är vanlig för t ex villor som placeras in på en separat markmodell som
moduler.
70
Två av de absolut viktigaste verktygen i ArchiCAD är verktygen för sektion och elevation. De
har i princip samma inställningar men är uppdelade i och med att deras vyer oftast kräver
olika filter för ritningsvyerna.
Sektioner (snitt) och elevationer kommer direkt från modellen. Alla ändringar av 3D-element
och objekt i modellen slår direkt igenom på sektionen/elevationen. Man kan välja
presentationsmanér t ex färglägga, visa skuggor, visa skraffering, färgskala/gråskala mm i
sektionerna/fasaderna.
71
Verktyg för interiörelevation har i princip samma inställningsmöjligheter beträffande att visa
skuggor, fyllningar, färger osv.
Alla typer av sektioner och elevationer går att åstadkomma med sektionsverktyget men
genom att använda de separata verktygen återanvänder man inställningarna och behöver inte
ställa om hur sektionen ska visas för varje typ. Ett bra alternativ är att skapa favoriter för
sektion/elevation och ge dem beskrivande namn som elev-svartvit med skugga, elev-färg osv.
72
73
3D Document är en 3D/2D-hybrid och är ett effektivt hjälpmedel för att kommunicera design.
Ett bra 3D-dokument kompletterar och ibland även ersätter traditionella ritningarna och rena
3D-modeller.
4.4.4 Worksheet
Arbetsblad (Worksheet) är en 2D-vy där man lägger in externa ritningar (t ex dwg) eller
placerar slipsar, texter, anteckningar, hjälpgrafik, arbetar med olika designalternativ etc. I de
fall man lägger in en dwg på ett worksheet använder man Trace & Reference (tidigare Ghost)
för att använda 2D-ritningen som underlag för modelleringen. Innan worksheet fanns var man
tvungen att skapa extravåningar eller extra lagerkombinationer för att ”gömma”
referensritningarna. Med worksheets har man snabb och effektiv tillgång till referenserna
samtidigt som modellen hålls ”ren”.
Man kan skapa ett helt tomt worksheet eller utgå från en modellvy (precis som
detaljverktyget). När man jobbar i ett worksheet är endast 2D-verktygen aktiva.
Mängdförteckningar och listor är en viktig och självklar output från BIM-projektering. I och
med att hela projektet i ArchiCAD är en databas kan man genom att ange sorteringskriterier
sortera ut och presentera i stort sett vilken information som helst i form av listor med
mängder, ytor, längder, volymer etc.
Mängdningsförteckningar (Lists) finns under: Document > Schedules and Lists > Element
Lists. Dessa förteckningar har ett icke editerbart utseende (bakomliggande mall styr
utseendet) och hämtar informationen från modellen. De kan skrivas ut direkt eller sparas som
pdf.
Interaktiva listor (Schedules) finns under: Document > Schedules and Lists > Schedules eller
under navigator-paletten > Schedules-mapp. Dessa listor kan exporteras till excel för vidare
bearbetning eller sparas som vy och läggas på layout.
75
Följande bild visar en testrendering med glas och betong. Testrenderingar är bra för att
kalibrera in material och ljus.
76
77
Med introduktionen av Cinerender i ArchiCAD 18 är det fullt möjligt att fortsätta projektera
medan AC renderar i bakgrunden.
Externa renderare
I vissa fall vill man gå vidare med en extern renderare som ArtLantis eller Maxwell Render.
Artlantis har länge varit den mest populära externa renderaren till ArchiCAD och är unik
genom sin snabbhet och sin enkelhet. Alla kan använda Artlantis och snabbt få ett bra resultat.
Maxwell ger det absolut bästa resultatet men kräver utbildning och är mycket långsammare. I
normalfallet ger Artlantis tillräckligt bra resultat. Respektive hemsidor har gallerier där man
kan titta på vad programmen presterar. En fördel med extern renderare utöver kvalitet är att
man inte låser upp CAD-programmet utan kan projektera under tiden att bilderna renderas.
78
Filmerna på hemsidan visar hur man snabbt och enkelt gör bra renderingar i ArchiCAD.
79
De VR-typer som ArchiCAD producerar är svåra att beskriva i text varför de i huvudsak
förklaras mha filmerna på hemsidan.
Fly-through
Fly-through är en film där man ”flyger” genom projektet. För att skapa filmen placerar man
ett antal kameror (med kameraverktyget) på ett antal strategiska ställen längs den tänkta linje
(path i ArchiCAD) som man vill att kameran ska ”flyga”. ArchiCAD approximerar sedan en
linje som kameran följer mellan dessa kamerapositioner och skapar bilder mellan
kamerapunkterna och sedan lägger ihop stillbilderna till en film. Fly-through-filmer kan
exporteras i ett flertal vanliga filmformat som kan öppnas på både mac och pc.
Solstudie
Solstude producerar en film där solpositionen och skuggorna ändras inom ett angivet
tidsintervall och på korrekt position (latitud, longitud) och vinkel mot rikets nät.
Det finns flera färdiga svenska orter att utgå ifrån. Man skapar nya ”orter/platser” genom att
lägga in aktuell latitud och longitud. ArchiCAD tar hänsyn till sommartid. Vanligtvis
modellerar man byggnaden i XY-led vilket innebär att den inte ligger i sitt korrekta läge. Det
finns två metoder att justera detta, antingen genom att justera solens horisontalvinkel direkt i
fönstret för solstudier eller genom att ta in hela byggnaden som en modul och placera in den
med korrekt rotation på en markmodell.
80
De vyer man har skapat och filtrerat och sedan sparat i View
map kan läggas på layouter. Layout i ArchiCAD är detsamma
som ritning. ArchiCAD har mallar för de olika
ritningsstorlekarna och de följer ISO-standard. Dessa mallar
kallas för ”masters” och återfinns under layoutfliken i
navigatorn (se fig. till höger).
För att lägga vyer (vilka som helst) på en ritning kan man använda flera metoder:
• Använda verktyget Drawing (och därefter klicka på layouten)
• Högerklicka på layouten och välj ”Place drawing”
• Drag and drop från View map eller Project map
• Drag and drop från utforskaren/användarmapp/skrivbordet!
Det går också att lägga flera vyer samtidigt på layouten och det går även att bestämma att
vyerna placeras ut enligt ett visst system (matris). En vy på layouten ligger som ett drawing-
objekt (Drawing-verktyget) oavsett hur vyn är ditlagd. När man markerar en vy på layouten
och öppnar inställningarna finns det en mängd möjligheter att bestämma; skala, grafik,
titeltyp etc. Storleken och formen på själva vyfönstret (titthålet) bestäms precis som ett
bjälklag.
81
Egna masters skapar man t ex då man vill ha projektspecifika stämplar eller andra storlekar.
I större projekt kan man organisera layouterna i en mappstruktur som föreg. sida till höger
visar. Layoutnamnsättningen kan göras manuellt eller automatiserad. Generellt gäller att de
automatiserade varianterna är mer lämpade för större projekt.
Projektinformation finns under File > Info > Project Info. Se fig. nedan till vänster för
exempel. Om man inte har fyllt i textfältet, t ex ”Project Name” nedan utan lämnat fältet
blankt kommer alla objekt där autotexten ”Client” används att visa #Project Name, se fig
nedan till höger.
Egna stämplar kan med fördel använda information från Project info. I textverktyget kan man
hämta in text från Project info. Se beskrivningen av textverktyget för detaljerad information.
82
Liksom i View map och Layout book kan man skapa ett
mappsystem för de olika typer av dokument man vill
publicera. De vyer som ska publiceras väljer man genom
att klicka på ”Add shortcut” i View map eller Layout book
eller genom Drag and drop. Vilken metod man ska
använda beror på hur automatiserat man vill arbeta. ”Add
shortcut” automatiserar en hel del av arbetet då nyskapade
vyer eller layouter automatiskt kommer in i Publisher-
delen medan Drag and drop är en rent manuell hantering.
Filmerna på hemsidan visar hur det fungerar.
ArchiCAD kan på Windowsplattformen spara 3D-pdf vilket resulterar i ett pdf-dokument som
din kund kan öppna med gratisprogrammet Adobe Reader (som i princip alla har) och vrida
runt modellen i ”orbit-läge”.
83
Teamwork låter flera konsulter jobba samtidigt i samma modell. T ex kan den som jobbar
med exteriören reservera de delar/element som behövs samtidigt som en medprojektör arbetar
med innerväggar eller trapphus. Teamwork fungerar så att man loggar in i huvudmodellen och
reserverar ett arbetsutrymme eller individuella element som man då låser. Utrymmet
definieras geometriskt eller genom t ex våningar, sektioner, lagerkombinationer etc. Följande
figur visar hur de ser ut när tre personer jobbar på samma plan fast med olika områden eller
element. När man gjort sina förändringar i modellen gör man en ”skicka och ta emot” och
ändringarna skickas till huvudmodellen samtidigt som man själv tar emot de ändringar som
någon annan har gjort.
I Teamwork-paletten finns inställningar för olika visningsalternativ och möjlighet att skicka
projektinterna meddelanden mellan medprojektörer.
84
ArchiCADs länksystem heter Hotlink (motsv. xref i AutoCAD fast både 2D och 3D). Att
använda Hotlinked Modules innebär att infoga innehållet av externa ArchiCAD-filer
(moduler) i det öppna projektet (huvudfilen). Ett typiskt exempel på när länkning av moduler
är rationellt är i bostadsprojekt, sjukhus- och hotellbyggnader, kontorsbyggnader, radhus där
samma enhet förekommer många gånger (enheten kallas modul när man länkar den). En
modul kan kopieras, vridas, speglas oberoende av originalets origo. När modulen ändras
uppdateras huvudmodellen. Samma moduler kan användas i flera projekt.
Elementen från modulerna ingår i projektet (huvudfilen), vilket innebär att även om modulens
källfil inte för närvarande är tillgänglig är elementen synliga, men de kan inte uppdateras så
länge som källfilen inte är tillgänglig.
Användningsområden
Delad projektering
Moduler kan användas för att dela upp modellen i flera delmodeller efter t ex disciplin. Om
kontoret har en inredningsarkitekt kan inredningen ligga som en separat modulfil som länkas
in till huvudfilen. Inredaren kan då arbeta med inredningen samtidigt som arkitekten arbetar
med väggar, bjälklag, tak etc. En annan variant är att konstruktören arbetar med stålstommen
som är en separat modul.
Upprepning
Moduler är ett effektivt redskap när man har upprepningar i projektet. Vanliga exempel är
skolor, hotell, sjukhus där samma rum återkommer i stort antal i byggnaden. Ett hotell kan
t ex ha 500 rum av 13 olika typer. Dessa rum modelleras separat som moduler och länkas in
till huvudmodellen.
85
Att tänka på
• Tillgång till modulerna eller dess innehåll kan inte administreras från ArchiCAD.
• Inget skydd mot konflikter av arbetsområden.
• En detaljerad modul- organisationsplan måste skapas genom projektsamordnaren
innan projektet startas.
• Matchning av attribut (lager, linjer, pennor etc) behövs mellan huvudfil och
modulfiler.
• Våningshöjden i huvudfil och modulfil bör vara samma när man länkar en modul med
flera våningar.
• Man kan styra det grafiska utseendet och använda visningsfiltren oberoende av
modulernas ursprungliga utseende.
86
Curtain Wall
Med detta verktyg kan användaren enkelt skapa sk ”Curtain Wall”-system. Ett Curtain Wall-
system (CW) kan vara en glasfasad, glastak, glasparti med ingång till butik, undertak eller
väggsystem med skivor och profiler etc. CW är mycket mångsidigt och ett helt nytt sätt att
modellera som infördes i ArchiCAD 12. Med system menas att en CW är sammansatt av
skivor och profiler i ett system. Systemet har övergripande utformning såväl som kontroll
över varje individuell del av systemet. Grundsystemet är två typer av profiler med skivor
emellan. Man definierar ett mönster som upprepas precis som en tapetrapport.
87
* Solid Element Operationer kan också med fördel användas för ren design där man kan
skapa former som inte är möjliga med de vanliga verktygen. Om man döljer lagret med den
”skärande delen” så visas ändå det skurna resultatet. Detta är en vanlig teknik för att skapa
räfflor, urtagningar, nischer etc.
88
89
Bilderna visar att man kan skapa i princip fri form på trappan och välja olika alternativ för
räcken, antal steg (regler), stegnos, bärverk, material, 2D-vising etc.
90
91
92
Attribut är egenskaper som kan appliceras på objekt. En vägg har t ex en fyllning, linjetyp och
–färg i plan och sektion, ytskikt i 3D etc. De olika attributen ligger under menyn Options >
Element Attributes.
Figuren nedan visar vilka attribut som finns i ArchiCAD. ArchiCADs hjälp förklarar på ett
mycket bra sätt hur man skapar de olika attributen och kompletteras av tutorialfilmerna.
Attribute Manager (sista raden i fig.) använder man för att administrera attribut, t ex ta bort
oanvända attribut, kopiera attribut mellan olika projekt etc.
Fördelarna med att använda ID i projekteringen är att ID kan användas vid littrering, vid
mängdning och vid sökningar av specifika element i projektet. I stora projekt är det mycket
rationellt att kunna söka ut och editera element med hänvisning av IDn.
För effektiv bim-modellering, där det är viktigt att ha total kontroll på modellen och dess
innehåll, är korrekt ID på elementen en av de viktigaste funktionerna. ID på elementen kan
sättas direkt vid utplacerande eller vid senare tillfälle. Det är minst arbete att sätta ID direkt.
Om man väljer att sätta ID vid ett senare tillfälle är det mindre arbete att littrera en modell helt
utan ID än en modell som delvis är har ID.
Det finns flera metoder för att ge elementen ID. Den vanligaste och bästa metoden är att man
använder sig av favoriter med fördefinierade ID. Det går även att använda sig av funktionen
Element ID Manager (Document > Schedules and Listing) eller att byta ID i någon av de
interaktiva schedules (ligger under Project map-fliken i navigator-paletten) som beskrivs på
kommande sida i dokumentet.
93
I de fall man vill sätta ID i efterhand finns det två metoder som delvis automatiserar det
annars tidsödande manuella arbetet med littreringen.
1. Under Document > Schedules and Lists > Element ID Manager är det möjligt att dela
ut unika ID enligt valda kriterium, enkla kriterium att börja med är att ange bredd och
höjd för att därefter ange ID och med det få en enkel ID definiering av önskade
element.
2. När detta är gjort kan man gå vidare med ID-numreringen i Interactive Schedules (se
kapitlet om listor och mängder för beskrivning).
94
Traditionell 2D-projektering kan utan problem utföras i ArchiCAD. Det handlar om att rita
linjer och fyllningar och att hitta optimala vägar för de operationer som görs på ett annat sätt
än i AutoCAD.
ArchiCAD är mycket kompetent på 2D-projektering och de flesta som ”släpper” sin gamla
2D-metodik från AutoCAD och lär sig arbeta i 2D på det sätt som ArchiCAD föreskriver
vittnar om att ArchiCAD är snabbare än AutoCAD på ren 2D.
Klassisk ”2D-teknik” som offset, intersect, align, join, explode, group etc finns att tillgå under
Edit-menyn.
Redan existerande detaljritningar (dwg, pdf mm) kan läggas in i egenhändigt skapade
detaljfönster som kompletteringar i projektet.
Idag kan vi hantera väldigt stora modeller i ArchiCAD, tack vare beprövade tekniker såsom
ArchiCAD for Teamwork ® samt länkade modeller och ritningar. Vi kan dela stora modeller
mellan flera medarbetare och behålla intelligensen i modellen.
5.1 Planer
5.1.1 Förbered modellen inför projekteringsskedet
ArchiCAD är konstruerat för att skapa en aktiv 3D-modell som används projektet igenom.
Innan man går in i projekteringsfasen ska man stämma av och gå igenom modellen gällande
använda lager, linjer, pennor etc. Filen behöver vid detta stadium rensas från överflödig
information. Detta kan man enklast hantera via Attribute Manager genom en avstämning mot
kontorets senaste mallfil. Mallfiler ska utvecklas efter varje nytt projekt genom justeringar
och förbättringar. Det är inte bara olika projekttyper som kräver egna mallar och favoriter,
olika skeden i ett projekt kan också behöva egna mallar och favoriter.
Om flera personer ska arbeta i ett projekt samtidigt kan man använda Teamwork (flera
projektörer arbetar samtidigt i samma modellfil) eller länkade filer för att dela upp projektet.
Länkade filer underlättar också arbetet om det finns våningar eller lägenhetstyper som
upprepas inom ett projekt. Det går utmärkt att länka inom en fil, till exempel ett normalplan
som upprepas.
I projekteringsskedet är det viktigt att man strikt följer kontorets standard för att försäkra sig
om ett enhetligt utfört projekt. Medarbetare måste lätt kunna hoppa in i projektet och känna
igen sig och konsulter förväntar sig informationen på ett vedertaget sätt. Den säkraste
metoden att uppnå kontinuitet på är att använda sig av arbetsvyer (sparas under View Sets),
de underlättar navigering och orientering i ett projekt.
96
Programmet kan sköta mycket av arbetet med automatik om man lägger upp projektet på rätt
sätt. När man skapar arbetsvyer i Organizer kan man antingen göra nya mappar eller klona
mappar från Project Map, se följande bild. Fördelen med att klona mappar är att ArchiCAD
fyller då på med nya våningar, sektioner etc. automatiskt i View sets-mapparna när nya
skapas (under Project map). Nackdelen är att alla våningar, sektioner mm. då finns med i
View Sets - även de som inte används för projekteringen. Om man försöker ta bort någon vy i
en klonad mapp försvinner hela mappen. Om man behöver döpa om en våning, sektion eller
fasad är det bäst att göra det i arbetsvyn, då sköter ArchiCAD ändringarna i layoutboken och
publishern automatiskt.
97
Nämnas ska också att det är viktigt att alla våningarna även exporteras som en (1) komplett
modell om man har ifc-utbyte med medprojektörerna. Det är vitalt att exempelvis A- och K-
modellerna matchar i våningshöjder när dessa två filer sammanfogas.
En komplett ifc-modell sparas från planvy eller 3D-modellvy med hjälp av kommandot Save
As och därefter val av filformat och translator (översättare). Ifc-modeller per våning sparas
via Publisher, där planvyer från View sets används. Publiceringsgruppen ställs därefter in
med korrekt filtilldelning och translator här också.
För att spara 3D-modeller i annat 3D filformat, ex. 3D dwg, se förfarande på följande sida.
98
Upprepa för alla våningarna och glöm inte att spara och namnge var vy i ”View Map”. Skapa
sedan ett ”Publisher Set” med dwg-vyerna som används var gång det är dags för ett nytt
utskick till konsulterna. Glöm inte ställa in dwg-translatorns save-options till model view
innan export av 3D-planerna.
Med arbetsvyer sparas också inställningarna för måttenheter och decimalantal i ”Project
Preferences”, som kan variera med projektets olika skeden och skalor. Mått och ytangivelser
på en situationsplan anges i hela meter men rumsstorlekar på en lägenhetsplan visas med en
decimal och byggnadsmått i mm. Spara olika inställningskombinationer och se till att den
rätta är aktiv när nya arbetsvyer skapas. Se följande bild för inställningsmöjligheter.
99
Med hjälp av en ritningsförteckning kan man, precis som i ett manuellt projekt, lättare
beräkna resurser och därigenom presentera väl underbyggda offerter, tidplan och organisation
i ett projekt. Man får också en anvisning om hur pass detaljerad 3D-modellen behöver vara
fortsättningsvis och vilka delar i projektet som kräver separata modeller.
Genom att redan från början i ett projekt etablera lagerkombinationer kan du enkelt
tända/släcka/låsa ritningslager när du bygger upp din modell. Detta påskyndar ritningsarbetet
avsevärt. Vi rekommenderar att man alltid startar med en mall anpassad enligt kontorets
önskemål på lagerkombinationer - då känner alla medarbetare igen sig när de öppnar filerna.
Lager och lagerkombinationer ska anpassas till ett 3-dimensionellt arbetssätt men hänsyn
måste tas till både 3D-modellen och ritningsproduktionen. Använd lagernamnstillägg och
100
Låsta lager visas inte i lagerlistan i verktygsinställningarna om man väljer den inställningen i
”Work Environment > User Preferences > Dialog Boxes and Palettes”. Det underlättar när
man har en lång lagerlista med konsultlager, som annars vore helt ohanterlig.
Extra våningar kan användas för alternativlösningar eller som en objektsverkstad där man
bygger GDL-objekt som sedan sparas i projektbiblioteket. Vissa objekt, som ska synas på
flera våningar, men med olika symboler, såsom specialtrappor, partier och avancerade
konstruktioner, och kan byggas i objektverkstaden och sparas så att plansymbolen är
våningskänslig.
102
Situationsplanen skiljer sig ifrån övriga planprojektioner genom att den redovisas i en annan
skala än övriga planer. Den har därför väldigt lite gemensam information med planmodellen
förutom byggnadens ytterkonturer. Rekommendationen är göra en egen modellfil för
situationsplanen och sedan länka in byggnaden. I ett större projekt med flera byggnader i
separata modellfiler kan man länka de olika byggnadsmodellerna till situationsplansmodellen,
kom bara ihåg att kryssa för ”skip nested modules”.
Landskapsarkitekter och markkonsulter arbetar generellt i meter och man måste anpassa dwg-
konverteringen därefter. Hur man bygger upp en tomtmodell behandlas i kapitel 4 och dwg-
konvertering beskrivs i kapitel 5.
103
Väggar:
≦ ArchiCAD 16: Använd generellt ”Luftrum” för vanliga väggar. Vill man att en
stomvägg och en lättvägg inte ska läka samman lägger man dem i olika lager och ger
dessa lager olika skärningsvärden i lagerinställningar. Kom ihåg att den inställningen
kan sparas med lagerkombinationerna.
≧ ArchiCAD 17: Välj Building Materials som i namngiviningen börjar på ”generell
…” för att få enkla snittytor utan färg och mönster.
Nya väggar som ofta är snedskrafferade kan visas så på huvudplanen men om man vill
att de inte ska vara skrafferade i de andra planvyerna styr man det genom ”Model
Views”. Där kan man ställa in om väggarna ska vara tomma, skrafferade eller
helfärgade efter önskemål. Dessa inställningar sparar man sedan med ”Model View
Options”. Se exempel på nästa sida där huvudplanen i skala 1:50 och golvplanen i
1:100 redovisar samma väggar på olika sätt.
Se även 5.1.5 för alternativa metoder för visning av nya, rivna och existerande
element.
Huvudplanen 1:50:
104
Zoner:
Använd det intelligenta zonverktyget för att definiera rumsnummer, -namn och
funktion. Verktyget ger många möjligheter att beräkna ytor, volymer, mängda
inredning och en zon kan representeras grafiskt med antingen färg, mönster, fototextur
eller enbart zonstämpel. Inställningarna görs under ”Model View Options”. I exemplet
ovan används zonverktyget till att visa golvmaterialet och rumsnummer och -namn.
Littrering:
Littreringsverktyget har funktioner för att hantera olika typer av element. Man kan
aktivera olika ”Littreringsobjekt” som har flertalet parametrar för korrekt redovisning.
105
Brandplanen 1:100:
Utplacerat littera hämtats och ställts in via littreringsverktyget, som därefter representerar
objektets ID.
106
Vid ombyggnadsprojekt är det vanligt att man visar väggar och dörrar som rivs streckade. Om
rivna väggar ligger i ett eget rivningslager kan man ge det lagret ett eget skärningsvärde så att
de inte läker med nya väggar. Glöm inte att den här inställningen måste sparas med
lagerkombinationerna. Alternativet för att ha befintliga, nya och rivna element i separata lager
är att använda sig av verktyget Renovation Filter, se nedan.
Brandgränser bör ritas med en egen fet penna så att man kan ställa om tjockleken på alla
andra pennor i ritningslayouten till 0.1 mm. Då får man en lättläst och tydlig
brandplansritning. Samma princip kan användas för brandsektioner, som kan genereras med
en egen lagerkombination i byggnadssektionsfönstret med brandgränser tända.
I ArchiCAD 15 introducerades funktionen Renovation Tool. Detta filter ersätter tekniken med
lagerhantering ovan och kan ställas in att visa rivna konstruktionselement med streckade
konturlinjer och nya element med en diagonal skraffering som är kutym i vår ritstandard.
Renoveringsfiltret sparas dessutom i de individuella ritningsvyerna (views).
107
1) Dels finns det delplaner som motsvarar huvudplanmodellen i större skala (1:50). I
detta fall arbetar man vidare i hela projektmodellen, men ändrar projektskalan till vad
som krävs och anpassar en lagerkombination och ”model view”. Eventuell korrigering
kan behövas av texter så att dessa hamnar rätt i planens nya skala. Slutbeskärning till
ritningsformatet sker sedan i layoutboksläget, där man tar in varje utsnitt av planen i
en egen ritningslayout.
2) En särskild sorts delplan krävs då man vill redovisa informationsrika delar av planen i
större skala (kök, badrum, receptionsdiskar t. ex.) och då kommer worksheets-
verktyget väl till pass. Det fungerar ungefär som detaljverktyget med en markant
skillnad. Text, littera och måttsättning följer med när man sparar ett worksheet.
5.1.7 Golvplan
108
d. Du kan också välja att rita med plattor/mönster som du sparat som
bibliotekssymboler. På så sätt får du tillgång till mängdningsfunktionen i
programmet. Dessa går dock inte att beskära mot omgivande väggar på samma
sätt som a-c ovan.
Undertaksplanen fungerar på motsvarande sätt som golvplanen, dvs att du aktiverar den via
lagerkombinationslistan i en planmodell, och att du kan använda samma typ av verktyg
109
Du vill som regel också rita in takarmaturer i lägen du definierat. Dessa kan du visa med
bibliotekssymboler som du skapat för detta ändamål. Du får då tillgång till
mängdningsfunktionen i programmet, och kan litterera armaturen direkt i 2D-symbolen.
Om du vill visualisera ett undertak med infällda armaturer så gör du hål i bjälklagsplattorna
genom att använda trollspöet (mellanstegstangenten). Använd t ex cirkel som mall för hålet.
Ps. Det går att duplicera hål i bjälklagen!
3D Document (och även Model View Options > Diverse Inställningar för Biblioteksdelar >
Undertaksplan) hanterar undertaksplantekniken snarlikt andra cad-program med
undertakplansfunktion. Skapa ett 3D-dokument från planvyn, gå därefter in i 3D-dokumentets
inställningar och ändra till Reflected Ceiling Plan och ändra snitthöjd för vyn. Se vidare
hantering och teknik för 3D Document under 5.1.9.
110
Möbleringsplanen är även den ett lager i din planmodell. Som verktyg använder du främst
objektverktyget eller egna symboler och ”hotlinked modules” för att möblera med enstaka
möbler eller färdiga typlösningar för uppställningar. En möbleringsplan kan skapas i planvyn
eller genereras som ett 3D Document; högerklicka i plan och välj Create new 3D document
from plan för att skapa inredningsförslaget i ett nytt arbetsfönster. Med denna teknik behöver
man inte skapa fler lager för olika inredningsförslag. Finns en marquee utplacerad kopieras
endast synlig information innanför markeringsramen.
Den ständiga frågan: Hur detaljerad ska man göra 3D-modellen? Svaret är att hitta en
detaljeringsnivå för modellen som gör det möjligt att automatiskt få fram sektioner,
elevationer och detaljer, som sedan bara kräver ett begränsat efterarbete. Om man slarvar med
modellen, för att spara tid, lägger man istället ner för mycket tid på att rita sektioner,
elevationer och detaljer manuellt. Den lilla extra tid det tar att vara noggrann med modellen
tjänar man in när ritningarna genereras automatiskt och då speciellt när det är dags att göra
revideringar.
111
Genom olika ”Model View Options” kan man välja att visa fyllning eller ej och på så sätt
uppnå ett tillfredsställande resultat. Ibland kan man med fördel göra ytterväggarna och
bjälklagen fyllda. Under menyn Document > Set Model View kan man välja om man vill visa
fyllningen eller ej. Man kan fortsätta komplettera fasaden/sektionen med måttsättning,
höjdmått, undertaksmarkering och eventuella detaljhänvisningar etc. För att underlätta
ritningsarbetet kan man göra egna linjetyper eller fyllningsmönster, till exempel för att visa
grus, isolering, armering, trapetsplåt mm. Rekommenderas bara om man inte ska konvertera
linjerna till dwg.
Med sektionsverktyget kan man ange om man vill få en djupverkan i ritningen så att föremål
på avstånd ritas med tunnare linjer. Det går också att bestämma en fetare linjetjocklek för
skärningssnittet och om man ger allt övrigt en enhetlig linje istället för att använda de
individuella byggnadselementens egna pennor ger det oftast det bästa resultatet.
112
För elevationer gäller detsamma som sektioner. Ofta behöver man lägga ett täckande mönster
med ”luftrum” och bakgrundspenna –1, som ligger sist i ordningen, med en
bildskärmssymbol, över källarvåningen, grunden och annat man inte vill visa. Lägg också till
en fet marklinje.
5.2.3 Uppställningsritningar
113
När fast inredning skall detaljprojekteras, har du som projektör oftast bara en enkel figur på
huvudplanen att utgå från (gjord med 2D-linjer eller som ett höjdriktigt bjälklag för enkla 3D-
illustrationer ifrån början av projektet).
Du har i detta läge valet att arbeta vidare endast i en separat 2D-ritningsmodell och bygga upp
den som en konventionell ritning (se t.ex. 4.1.6 Delplaner exempel 2), eller med
utgångspunkt från en sådan, parallellt översätta den i en 3D-modell för illustrations-,
diskussions- och beslutsändamål.
Om du arbetar fram en noggrann 2D-plan (ritad med linjer), med projektioner på samma
ritning för sektion och elevation, kan du snabbt bygga upp en 3D-modell enligt följande
metod. Fördelen med arbetssättet är att det underlättar uppbyggnad och efterredigering, till
skillnad från om du skulle göra allt i en komplex 3D-modell:
a) Kopiera din 2D-plan och placera den vid sidan av ditt arbetsområde, så att du inte
raderar något av misstag. Arbeta nu vidare på denna kopia.
d) Ställ sedan in bjälklags- eller väggverktygen med rätt höjdvärden och skikttjocklek
(och med de materialattribut som du vill testa). Använd dina elevationer/sektioner som
måttreferens för dessa höjdvärden. Mellanslagsklicka därefter på linjerna i din
planritning för att omvandla dessa till väggar/bjälklag. I detta skede bör du alltså bara
arbeta med en nivå i modellen per plankopia, så att det blir enkelt att efterredigera.
e) När alla skikt och nivåer är uppbyggda, fast i separata planmodeller, drar du kopior av
varje planmodell med markören fäst i hotspotreferensen. Du fäster varje nivå till
samma hotspotläge, så att nivåernas lägen matchar exakt. En sammansatt modell blir
resultatet, som sammantaget kan vara oerhört komplex och innehålla en stor mängd
element.
114
Denna metod inbjuder till ett arbetssätt som kompletterar 2D-ritarbetet med ett exakt 3D-stöd
under en fas i projekteringen (detaljbesluten och den exakta måttsättningen/proportioneringen
/materialangivelsen) som är avgörande för slutresultatet. Det breddar även nyttan av 3D i
ArchiCAD till att även gälla under detaljfasen av projekteringen.
Notera att denna metod med sammansatta modeller kan tillämpas vid alla ritningsprojektioner
och skalor, när du än arbetar detaljerat i en 2D-ritningmodell och vill testa resultatet i 3D
(fasadskikt t.ex.). Se även 6.4 för att skapa en egen 2D/3D-symbol.
5.2.5 Detaljer
Generellt: Arbeta med att skapa en ”databas” på något sätt med återkommande detaljer. Dessa
kan vara moduler eller egna filer där det finns exempelvis horisontalsnitt utlagda som man
kan kopiera ifrån. Nya och projektspecifika detaljer skapas med detaljverktyget som liknar
sektionsverktyget i funktion. Den stora skillnaden är att detaljritningen inte autouppdateras,
men den kan alltid uppdateras manuellt från 3D-modellen.
1) Med detaljverktyget väljer man horisontal- eller vertikalsnitt ur modellen, som sedan
bearbetas och kompletteras med 2D-information. Det går också att rita oberoende
detaljer ”independent details” i modellfilen, som inte har någon länk till 3D-modellen.
I denna man exempelvis hämta in färdiga 2D-detaljer som finns i någon av kontorets
dataarkiv, för att på så sätt ha ett komplett projekt där alla detaljer är inkluderade i
filen.
2) Detaljer ritas till allra största del med 2D-verktygen (linje, båge, fyllning), samt med
2D-symboler du skapar för detta ändamål.
a) För att minimera onödigt arbete, lär dig att behärska 2D-vertygens särskilda
EDIT-kommandon (intersect, chamfer, adjust, split, mm) och programmets
normala snabbkommandon för att spegla, töja, flerfaldiga, liera etc.
b) Du bör så snart tillfälle bjuds tillverka 2D-symboler för allt repetitivt och
komplext linjearbete (även under arbetet med en enskild ritning) så att du
direkt kan använda dig av en 2D-symbol istället. Då kan du dessutom ägna lite
extra tid åt en i sig ovidkommande detalj (en skruv i 1:1 med ritad gängning
t.ex.), eftersom du hädanefter kan åstadkomma en tydlig och vacker ritning
betydligt snabbare med dessa egentillverkade symboler. För särskilt
tidskrävande skraffering (isolering t.ex.), finns parameterstyrda 2D-symboler
färdiga, som inte ändrar utseende när de töjs för att passa i ritningen.
115
För att få en snygg layout med ett flertal piltexter i spalt, prova att flerfaldiga en färdigskriven
piltext vertikalt i önskat antal kopior, markera därefter alla piltexter på ritningen (ctrl+A eller
command+A med littreringsverktyget aktivt) och drag respektive pilspets till rätt läge. Du kan
även ändra punkten för pilens brytvinkel, bara genom att dra den med littereringsverktyget
aktivt. Vill du att pilarna skall förbli parallella, så kan du använda dig av parallell-förvalet
precis som med andra ritningselement. Till sist får du redigera den förklarande texten vid
varje pil.
116
Objekten finns som både 2- och 3-dimensionella element och kan delas upp i två kategorier:
2D-objekt och 3D-objekt.
3D-objekt
3D-objekten är synliga i alla arbetsvyer (plan, sektion, elevation och 3D modellfönstret).
Editeras elementet i en vy synkroniseras det även i de andra vyerna, objekten är med andra
ord interaktiva. Dock har 3D-objekten i de flesta fall ett symboliskt planvyutseende. Detta för
att efterlikna typisk ritstandard. Många av objekten är dessutom skalkänsliga och
plansymbolen blir mer eller mindre detaljerade beroende på ritskala.
2D-objekt
Ett flertal 2D-objekt, som träd- eller växtsilhuetter (för plan- och fasadvyer),
installationssymboler (el, vvs etc.) och definitionsobjekt för ritnings- och layouthantering
ingår i biblioteksmapparna.
Dessa symboliska objekt används oftast för att representera information som ej är kritisk för
volym-, höjd-, bredd- och djupangivelser. Exempel på detta kan vara en elinstallationsritning,
ritstämpel eller komplettering av fasadvyer utan att behöva använda de 3-dimensionella
visualiseringsobjekten. Ett 2D-objekt kan ritas ut i alla arbetsvyer (plan, sektion, fasad,
worksheet, 3D Document etc.) utom i 3D-modellvyn.
117
Sammantaget har ovan nämnda fördelar ett pris: stor förvirring kan råda på många kontor i
själva hanteringen av externa biblioteken. Med risk för att slänga viktiga objekt, kan kontorets
grundbibliotek växa till orimliga proportioner (200 MB och mer). Biblioteken blir ofta
ologiskt strukturerade i onödiga hierarkier. Inläsning av biblioteken, och själva uppsökandet
av relevanta symboler blir därför svår och långsam. Följande grundupplägg är därför att
rekommendera:
• Originalbibliotek bör alltid hållas intakt och de symboler eller objekt som
tillkommer under projektens gång ska alltid sparas i en kontorsbiblioteks- eller
projektspecifik mapp, inte under ArchiCADs standardbiblioteks mappstruktur!
• Hänsyn måste alltid tas till om ett egenhändigt gjort objekt ska placeras i en
projektspecifik mapp eller kontorsspecifik mapp. Exempelvis kan en trappa vara
projektspecifik då den förmodligen inte kommer att ha samma bredd- och
höjdrelaterade proportioner i ett annat projekt medan egenhändigt sparade
dörrblad, fönsterbågar och köksluckor (sk Custom Components) är gjorde efter
tillverkarnas utseende och kommer förmodligen att användas i fler projekt.
En editerad kopia av ett ArchiCAD standarobjekt ska alltid sparas i kontorets egna
mappstruktur, ej i ArchiCADs originalbiblioteksmapp!
Ett egenhändigt gjort trapp-, dörrblads-, fönsterbågs-, kökslucke- eller patchobjekt ska
alltid sparas i kontorets egen mappstruktur, inte i ArchiCADs originalbiblioteksmapp!
Det viktigaste är att någon tar ansvar för och ser till att mappsystemet fungerar och att
uppdaterade externa/egna objekt hanteras på ett korrekt sätt; bytas ut eller sparas som en
118
Via Library Manager kan medarbetarna välja att hämta hem en lokal kopia av kontors- eller
projektspecifika biblioteksmappar från servern (Library Manager> Library Cache Settings >
Use a Local copy (Satellite)) till sin arbetsstation i de äldre versionerna av ArchiCAD. Med
introduktionen av Teamwork 2 och det nya upplägget av bim-server har tekniken ändrats
något, jämför följande bilder. Det är svårt att säga vad som är rätt eller fel gällande denna
hantering men om det interna nätverket är segt kan det vara bättre att ha en lokal kopia i
stället – så länge den lokala kopian uppdateras vid behov. Denna lokal kopia kan efter
projektets slut raderas från hårddisken för att inte ta upp onödig plats, då originalet
fortfarande ligger på servern.
6.1.2 Biblioteksuppdatering
Alla objekten i ArchiCADs standardbibliotek är skriptade, som det så fint heter på datorspråk,
ett skript för 2D-utseendet och ett annat skript för 3D-utseendet. Dessa bör lämnas orörda!
Om man har kunskapen till att editera i skripten (förenklat Basic eller C++ språk)
rekommenderas det starkt att man gör detta i en kopia av originalet.
Varför? För att uppdateringar av standardbiblioteket sker med jämna mellanrum för de olika
ArchiCAD-versionerna och kan då orsaka problem om egna editeringar gjorts i originalobjekt
och sedan använts i modellen.
119
120
121
122
• Den nedladdade filen ska sedan expanderas och dess mapp ska placeras direkt
under ArchiCAD 11 programmapp > ArchiCAD Bibliotek 11-mappen.
För att ”uppgradera” utplacerade objekt (från AC 12 eller nyare) i ett projekt till att hädanefter
vara renodlade version AC 15 - 17 objekt, dvs. få ArchiCAD att automatiskt byta ut de objekt
från ex. AC 10s och 11s bibliotek som inte har blivit editerade i någon större bemärkelse (och
därmed fungerar/ser exakt likadana ut i AC 12 eller nyare) gör man följande steg-för-steg:
• Öppna den äldre AC-filen i AC 17 utan några bibliotek inladdade. Välj Skip
Migration Library-alternativet när Migration Assistans-dialogen kommer fram.
Prickar i plan kommer då att representera placeringarna av de saknade objekten.
• Aktiver (ladda in) 17s bibliotek via Library Manager-dialogen och klicka på den
gula triangeln. Välj Consolidate för att låta AC byta ut äldre AC std.objekt till
likvärdiga i version 10 - 17.
123
Som nämnts ovan vid installation av ArchiCAD så installeras även den standardiserade
biblioteksmappen ”by default”. Denna mapp är upplagd enligt ett undermappsystem i
programmappen för att lättare katalogisera de olika undergrupperna.
125
Visningshanteringen av dessa mått hittas sedan under (Document>Set Model View>) Model
View Options (ex; alla interna fönster- och dörrmått AV eller PÅ med hjälp av en inställning)
De interna måtten måttsätter objektets karmyttermått och bröstningshöjd – till skillnad från
måttsättningsverktyget, som måttsätter väggens dörr- eller fönsterhål i stället (se bild).
126
Slutligen – och inte att glömma – används Favorites-knappen, högst upp till vänster i
dialogrutan. Denna spara tid (och pengar) genom att färdiginställda objekts inställningar
snabbt och lätt sparas och därefter kan plockas upp igen; antingen för att placera ett likadant
objekt på annan våning i projektet eller för att utifrån aktiva favoritens grundinställningar
göra småjusteringar i objektet och därefter spara ytterligare ett favoritinställt objekt.
Via huvudmenyn Windows>Palettes>Favorites kan man aktivera Favoritpaletten (om den inte
redan finns synlig) i ArchiCADs gränssnitt. Med paletten liggandes i gränssnittet kan man på
ett behändigt sätt komma åt de sparade favoriterna; välj verktyg; dubbelklicka på favoriten för
verktyget; modellera/rita.
Man kan även komma åt olika kommandon för att deleta, editera, exportera eller importera
favoriter eller favoritfiler via pilknappen längst upp till höger i Favoritpaletten.
127
ArchiCAD tillåter aktivering (via Library Manager) av ett oändligt antal tredjepartbibliotek
eller –objekt. Så länge de är sparade som GDL-objekt kan de hanteras av ArchiCAD. Genom
att söka efter GDL- eller ArchiCAD-objekt via webben når man ett flertal siter med ett stort
urval av objekt – antingen för fri nedladdning eller för en mindre summa. Exempel på sådana
siter är:
https://bimcomponents.com
http://bimobject.com/en/product
http://www.gdlcentral.com
http://archicad-talk.graphisoft.com/object_depository.php
Man ska dock vara på det klara med att vissa av dessa objekt ej alltid är optimerade enligt
Graphisofts standard, dvs. att försöka få objekten så små som möjligt i filstorlek. Ett exempel
på när projektet kan bli svårhanterligt och långsamt är om man laddar ner ett objekt med
extremt organiska eller fria former. Objektet är förmodligen gjort i ett friform
modelleringsprogram och har sedan exporterat på ett eller annat sätt för att få filen omvandlad
till ett .gsm-objekt (ArchiCADs egna objektformat). Om detta objekt sedan placeras ut i
projekt på - låt säga - 500 ställen, kan det dramatiskt förlänga genereringstiden för både fasad-
och 3D-vyn. Här blir det då viktigt att ha en genomtänkt struktur i lagerhanteringen
(lagerkombinationer) och tillsammans med sparade View Sets och/eller Marquee-verktyget
minimera genereringstiden i de nämnda vyerna under projektets gång. Inga interiöra lager
”tända” för en fasadvy eller exteriöra lager ”tända” för en genererad interiör perspektivvy
exempelvis.
128
Det finns ett flertal sätt att skapa egna biblioteksdelar på och vidare text beskriver de mest
vanligt förekommande metoderna. Biblioteksdelar (objekt) kan vara enbart 2-dimensionella
för enkla representationer i plan, elevations- eller sektionsvy; eller 2- och 3-dimensionella. De
kan också kopplas till ett databassystem för att användas i kalkyler av olika slag (Navigatorn
> Project Map >Schedules). Alternativen är:
6.4.1 Patches
En patch används i de flesta fall i planvy då ArchiCAD inte förmår representera ritningen på
ett tillfredställande sätt; ett möte mellan 2 udda väggar som bildar ett hörn, eller ett
väggavslut exempelvis. Vad man bör tänka på är att om originalet ändras senare under
projekteringsfasen måste man även öppna patch-objektet för att korrigera efter originalet
(eller göra en ny patch).
Hur gör man då ett eget patch-objekt? Jo, enligt följande principer:
• Lägg ut en markeringsram (Marquee) runt intresseområdet för en ny patch
• Välj Document > Document Extras > Create Patch-kommandot och döp objektet
logiskt plus spara. Patchen kommer per automatik att lägga sig inom
markeringsramens område som en 2D-symbol direkt efter sparandet.
129
• För att editera patchens 2D-utseende efter önskemål måste man aktivera den i
planvy; gå in under File > Libraries and Objects > Open Object-kommandot.
ArchiCAD har nu öppnat upp objektets både huvudfönstret. Klicka på symbolen
till höger om 2D Symbol-kommandot i kolumnen längst till vänster. Editera i
symbolfönstret med hjälp av 2D-verktygen (skrafferings-, -linje och
bågformsverktygen) - precis som man arbetar i ArchiCAD normalt med 2D-
verktygen - och spara ändringarna i den nyligen gjorda patchen plus stäng den.
• Objektet ska ny vara uppdaterat även i modellens planvy.
2D-symboler (för att ersätta planvyutseendet på en existerande dörr eller ett fönster vid
behov)
Fönsters och dörrars planvysymboler har som standard ett antal inställningsalternativ för att
representeras enligt svensk standard (skalkänslig, enkel eller detaljerad) men kan i vissa fall
behöva maskas (lägga 2D-objekt ovanpå ett originalobjekt) av en patch. Från och med
ArchiCAD 18 kan skalkänsligheten för dörrar och fönster även hanteras globalt i Model View
Options > Detaljnivå Dörr-, Fönster-, Takfönstersymboler.
Exempel på skalkänslighet som ligger som standard i ArchiCAD för ett slagfönster med
vertikal post.
Tänk på att fönster och dörrar har ett antal inställningsalternativ under Model View Options
(Document > Set Model View-menyn) som gör att oavsett de faktiska individuella
inställningarna per objekt kan man med en enkel inställning i denna dialog få alla fönster och
dörrar att ha ett typiskt förenklade situationsplansutseende, visa interna måttsättningar mm.
131
Det nedersta vänstra huvudalternativet (Listing Settings) ger användaren möjlighet till att
själv styra vad som ska vara åtkomligt i ArchiCADs standard parameterdialog (vid generella
editeringar) efter det att trappan redan placerats ut på planvy.
132
Det går alldeles utmärkt att i efterhand editera en egenhändigt gjord trappa; aktivera trappan (i
planvy), välj kommandot Edit Stair i trappans dialogruta, gör justeringar i kommande
dialogruta och spara över/uppdatera den gamla versionen – eller välj Save As för att få
ytterligare ett trappobjekt som innehåller de nygjorda editeringarna.
Viktigt! ArchiCAD vill i bland inte acceptera vissa måttinlägg: Detta beror på att en
bakomliggande formell ”checkar” trappans byggbarhet och funktionalitet efter konstens alla
regler. Detta går ej att kringgå – vid problem, prova att ändra några av huvudmåtten innan de
mer detaljerade måtten justeras igen under trappverktygets Create Stair huvudflikar. Knappen
längst ner i Stairmakers dialogruta Check Stair ger information om ArchiCAD accepterar
objektinställningarna eller ej.
För kontor med extrem detaljeringsgrad och mycket hantering och strukturering av trappor i
projekten kan det ev. vara värt att investera i ett add-on program för trappor i stället. Följande
add-ons finns tillgängliga då:
• ArchiStair är ett tilläggsprogram från Cigraph som innehåller fördjupade
funktioner för ett typiskt trappverktyg. Länken dit är http://www.cigraph.it
• Cadimage Stair Tool är ett annat tilläggsprogram från Cadimage som även den
innehåller fördjupade funktioner för ett typiskt trappverktyg. Länken dit är
http://www.cadimage.com/tools/swedish-stairs
Custom Components är ett perfekt val för att göra egen design (läs enl. tillverkarnas
typmodeller) på dörrblad, fönsterbågar, köksluckor mm. Handhavandet är enkelt och
modellerade komponenter används sedan i kombination med de existerande karmarna och
köksstommarna i ArchiCADs standardobjekt.
134
• En informationsruta dyker upp när ArchiCAD sparat det nya objektet på angiven
plats, in nyare versioner av AC sparas det internt i filen under Embedded-
mappen, i äldre versioner sparas filen externt.
135
136
Med hjälp av ArchiCADs vägg- pelar-, balk-, tak- och bjälklagsverktyg (eller 2D verktyg)
kan man på ett ganska enkelt sätt göra sina egna objekt – utan att kunna GDL-skriptning. I
stället använder man de nämnda verktygen för att bygga en slags ”LEGO”-modell av önskat
objekt och sparar sedan denna sammansatta komposition som ett användbart objekt, framöver
nåbart med hjälp av objektverktyget.
I exemplet nedan visar vi hur man med hjälp av bjälklag, lutande och vertikala pelare får ihop
ett användbart 3-dimensionellt arbetsbord. Komponenterna sparas sedan (från 3D-vyn för att
kontrollera inplaceringsprojicering i planvy) som ett komplett objekt för att kunna
återanvändas på ett flertal ställen i projektet.
137
• Nu är det dags att aktivera och spara alla komponenterna som tillhör
arbetsbordet och eftersom det vi modellerat i plan ska placeras i exakt samma
position (dvs. bordsskiva projicerat uppåt och ben neråt) när vi använder
objektverktyget så räcker det att vi spara de aktiva komponenterna från
planvyläget.
o Välj File > Libraries and Objects > Save Selection As > Object-
kommandot.
o I kommande dialogruta skrivs objektets namn in. I nyare ArchiCAD-
versioner sparas objektet under Embedded-mappen och för äldre
versioner sparas objektet externt. Styr i detta fall till korrekt plats
138
Vill man ha ett likvärdigt bord men med annat material ändrar man material på arbetsbordets
komponenter, ser till att alla komponenter sedan är aktiva och sparar om det som ett objekt
men med ett nytt namn.
139
Givetvis kan kontoret även göra sina egna 2D-objekt: 3D-verktygen byts ut mot 2D-
verktygen och den tilltänkta symbolen görs med hjälp av 2D-verktygen i planvy. Därefter
aktiveras alla de 2D-element som ska ingå i 2D GDL-objektet och sparfunktionen hittas som
tidigare under File > Libraries and Obejcts > Save Selection As…..
Exempel på kontorsspecifika 2D-objekt kan vara egna ritstämplar, norrpilar, planvysymboler
för specifika växter mm.
140
Ibland behöver man göra en kopia av ett existerande objekt. Exempel på detta kan vara då
man vill editera i objektets interna 2D-symbol, 2D- eller 3D-skript (se vidare i kapitlet). Som
tidigare dokumenterats bör detta aldrig ske i originalet då de personliga ändringarna i
objekten försvinner vid en Library Update (såvida det är ett ArchiCAD standardobjekt).
De unika ID-numren introducerades från och med ArchiCAD 8s bibliotek, innan dess kunde
ArchiCAD byta ut ett originalobjekt mot ett annat med exakt samma namn – om inte det
förstnämnda var inkluderat i det aktiva biblioteket. Med introduktionen av GUID-numren har
kvalitetssäkringen av objekthanteringen kommit betydligt längre. Förenklat beskrivet kan
man säga att de objekt som har fått editeringar/förändringar från en AC-version till en annan
får tilldelat sig ett nytt GUID (eller åtminstone delar av GUID-numret) för att säkerställa
användandet av projektfiler från en version till en annan.
Den enda gång man egentligen ser GUID-numret är om man har dubbletter av likvärdiga
objekt inladdade i projektet, t ex både ArchiCAD 18s biblioteksmapp och en projektspecifik
.pla-/.lcf-fil aktiv i bibliotekshanteraren – då visar ArchiCADs Library Loading Report-palett
en lista av alla dubbletterna och dessas GUID-nummer.
141
Dyker det däremot upp en rapport under Missing Library Parts-mappen är det dags att börja
leta. Dessa objekt är redan utplacerade i projektet men är för stunden inte aktiva i
bibliotekshanteringen.
2D-symbolerna blir inte alltid optimala för de egenhändigt modellerade/ritade och sparade
GDL-objekten. Under följande sidor ska vi gå igenom hur man på ett enkelt sätt kan fixa till
objektens symbol för att på så sätt representera objektet på ett tillfredställande sätt i planvyn.
Det tidigare gjorda arbetsbordet kommer att fungera som referens för att beskriva proceduren.
Samma förfarande används för att optimerar ett 2D-objekts symbol.
Viktigt! Tänk på att symbolens origo (det svarta krysset) skall ligga oförändrat i 2D Symbol-
fönstret, annars överensstämmer inte planvyns placering i förhållande till det 3-dimensionella
objektet. Ändra ej heller planvyns totala yttermått eftersom de är tagna direkt från 3D-
modellen.
• Aktivera det utplacerade objektet och välj kommandot Open Object (File >
Libraries and Objects-menyn). Objektets huvuddialog kommer att visas (ev.
tillsammans med underdialogerna 2D script och 3D script – dessa kan stängas)
142
o Klicka på 2D Symbol-fönstret för att aktivera det och välj att klistra in de
kopierade elementen (CTRL + V på PC, COM + V på MAC).
o Plocka bort alla onödiga linjer och eventuella skrafferingar (precis som
man arbetar i övrigt i ArchiCAD). I exemplet vi har vill vi bara behålla
bordsskivans ytterkonturer, dess skraffering och fästpunkterna i hörnen –
allt annat ska bort. Vi väljer dessutom att lägga till två extra fästpunkter
för lättare hantering av utplacering i planvy – en i centrum av
bordsskivan och en centrerad i bakkant av arbetsskivan.
143
o Klicka med markören i skriptfönstret för att aktivera fönstret. Välj att
aktivera all text i 2D-skriptet (CTRL + C på PC, COM + C på MAC).
Klicka därefter på Utropstecken-knappen för att be ArchiCAD
ignorera alla raderna i skriptet och i stället läsa planvyutseendet som vi
tidigare optimerat i objektets 2D Symbol ritfönstret.
144
I denna BIM-guide kommer vi inte att fördjupa oss i det något mer avancerade GDL-
skriptandet. Det finns mycket bra fördjupningsmaterial i ämnet både på internet och under
ArchiCADs Help-meny i form av pdf-material.
145
Nedan beskrivs ArchiCADs alla verktyg. Tutorialfilmerna visar hur de individuella verktygen
används.
Markeringsverktyg Dokumenteringsverktyg
Markera (arrow) Måttsättning linjär (dimension)
Välja område (marquee) Måttsättning vinkel (angle)
Designverktyg Måttsättning radie (radial)
Vägg (wall) Måttsättning plushöjd (level)
Dörr (door) Sektion (section)
Fönster (window) Elevation (elevation)
Takfönster/lanternin (skylight) Text (text)
Tak (roof) Littera (label)
Shell Fyllning (fill)
Morph Linje (line)
Balk (beam) Cirkel/båge (arc/circle)
Pelare (column) Polyline (polyline)
Bjälklag (slab) Spline (spline)
Trappa (stair) Interirörelevation (interior elevation)
Mark (mesh) Ritningsimport (drawing)
Curtain Wall Bildimport (figure)
Zon (zone) Arbetsblad (worksheet)
Objekt (object) Detaljverktyg (detail)
Ljus (lamp) Revisionsverktyg (change)
Fler verktyg
Stomlinje (grid element)
Väggslut (wall end)
Hörnfönster (corner window)
Hotspot (hotspot)
Kamera (camera)
146
Används för att markera saker i 2D och 3D. Om ett annat verktyg är valt kan man
istället för att klicka på verktyget för arrow tool hålla ner shift så går pekaren över
till arrow så länge shift hålls ner.
Område (Marquee)
Används för att välja och avgränsa. t ex kan man dra ut en markering och
välja/editera objekt inom/utanför markeringen.
Används för väggar. Väggen kan ha en fördefinierad konstruktion med alla skikt
(composite structure).
Väggen kan i ett vertikalsnitt vara rak, sidorna kan luta oberoende eller så kan
väggen ha ett helt godtyckligt tvärsnitt (complex profile).
Takfönster (Skylight)
Används för alla typer av takfönster och lanterniner. Takfönster är ett intelligent
objekt liksom vanliga fönster och dörrar och känner av taket det placeras i map
lutning o dyl.
Används till individuella takskivor eller kompletta tak bestående av flertal skivor.
Takverktyget kan göra pulpet-, sadel- och mansardtak.
147
Takets outline hanteras precis som en linje, dvs kan töjas, krökas, rundas av
offsetas mm.
Används till takelement som inte har utformningen eller riktningen av sedvanliga
tak. Shellverktyget kan göra tak av bågforms- (och varianter av profilerade båg-
eller trapetsformer), kupol- eller friformstyp (canvas-/segelform med alla
ändpunkter på olika höjder).
Används för all typ av friformsmodellering och blir som ett konstruktionselement
av bjälklagstyp. Varje individuell yta kan ha ett eget ytskikt eller omformas fritt
med hjälp av extrude- eller revolve-kommandon. Morph polygonlinjer är synliga i
3D-vyerna.
Verktyget kan med fördel användas till stadsplanering då det går att mängda
volymerna, eller för att designa interiörer som receptionsdiskar mm.
Placerade objekt, fönster och dörrar kan aktiveras och omvandlas till komplexa
grupper av morphelement – för att därefter editeras och sparas om som nya objekt.
Balk (Beam tool)
Balken kan i sitt tvärsnitt vara rektangulär eller ha ett helt godtyckligt tvärsnitt
(complex profile).
Pelaren kan i sitt tvärsnitt vara rektangulär, cirkulär eller så kan pelaren ha ett helt
godtyckligt tvärsnitt (complex profile).
Bjälklagsverktyget används till alla bjälklag och generellt till diverse modellering
av enkla former. Bjälklaget kan ha en fördefinierad konstruktion med alla skikt
148
Bjälklagets outline hanteras precis som en linje, dvs kan töjas, krökas, rundas av
offsettas etc.
Trappverktyget har ett antal fördefinerade grundtyper av trappor som kan anpassas
efter behov.
För mer specifik geometri använder man en metod där man ritar trappans outline i
plan med en fill och löpriktningen med linjer och markerar dessa och väljer ”Create
Stair Using Selection” under menyn design.
Markverktyget används för att bygga mark samt för dubbelkrökta ytor.
Markens outline hanteras precis som en linje, dvs kan töjas, krökas, rundas av
offsettas etc.
Zonverktyget används för att markera funktionsytor (BTA, BRA, NTA, BOA etc) i
byggnader samt för areasammanställningar (tex Bofakta), mängdningar (yta fönster
i en byggnad indelat per funktion, antal kontorsstolar och –bord per funktionsyta
etc).
Här finns alla typer av objekt: fast och lös inredning, stål-, trä- och
betongkonstruktioner, fordon, människor, växter, 2D-symboler, basgeometrier mm.
149
Sektionsverktyg som kan användas till alla typer av sektioner, elevation, fasader
etc. Man ställer in djup på sektionen, bruten sektionslinje, grafik, skuggor,
fyllningar mm.
Fungerar som sektionsverktyget med undantaget att det inte går att göra snitt (noll
djup) med elevationsverktyget. Att det är ett separat verktyg för elevation beror på
att elevation oftast har egna inställningar som är skilda från sektion och det än
logiskt att separera dem för översiktlighetens skull.
150
Ett verktyg som möjliggör en kombination av fritext, hämtad info från objekt
(parameterinformation) och ett grafiskt snitt med hänvisningspilar osv.
Splineverktyget kan också användas för att rita sammanhängande linjer helt på
frihand.
Ritning (drawing)
Med fördel används drawing för att lägga in 2D dwg i syfte att ha som underlag när
man bygger upp projektet i 3D.
Bildimport (figure)
Verktyget för bildimport är dedikerat för att placera och manipulera bilder.
Bilderna integreras med projektfilen. Bildens storlek och transparans kan justeras.
Arbetsblad (worksheet)
Detaljverktyg (detail)
Detaljverktyget används för att skapa detaljer. När man skapar en detalj så visas en
markör i den aktuella vyn och en detaljritning skapas i project map. Detaljritningen
kompletteras oftast med måttsättning och 2D grafik, filtreras för rätt utseende och
sparas under view map.
Stomlinjeverktyget används för att rita en eller flera stomlinjer/gridlinjer. Det finns
ett verktyg för ett komplett stomlinje-/gridsystem under menyn design.
Stomlinjer som läggs ut på plan kommer automatiskt upp även i elevation och
sektion vilket sparar mycket arbete. Stomlinjerna kan även visas i 3D-vy.
Hotspot är en markör som man kan snäppa mot. Markören skrivs inte ut utan syftar
som platshållare. t ex kan man i en ritstämpel lägga hotspots på ett bestämt avstånd
från hörn i varje cell för att all text ska bli korrekt linjerad.
Hotspots används också i complex profiles samt 2D-vyerna för GDL-objekten för
att skapa snäppunkter.
Kamera (camera)
Kameran kan användas för att skapa kameralägen och ett flertal olika VR-vyer
(Virtual Reality) som fly-through (genomflygningar), quicktime-VR, panorama-
VR mm.
153
154
Empty pencil (tom penna) på en tom arbetsyta eller över element utan fästpunkt eller kant just
där.
Striped pencil with black top (randig penna med svart topp) vid väggs referenslinje eller balks
referensaxel.
Striped pencil (randig penna) på alla andra kanter.
Filled pencil (solid penna) på en väggs referensnod vid referenslinje eller en balks nod vid
referensaxeln.
Filled pencil with white top top (solid penna med vit topp) på alla andra noder eller fästpunkter.
Pencil point with intersection (pennspets med skärningspunktssymbol) vid en skärningspunkt
med kant.
Pencil point with perpendicular sign (pennspets med vinkelrät symbol) vid en vinkelrät
skärningspunkt med kant.
Pencil point with tangent sign (pennspets med tangeringssymbol) vid en tangerande kant.
155
Den svarta saxen syns vid tangering av elements kanter, medan den vita saxen
indikerar tomt område.
•
Eyeball (öga) definierar riktningen av takets lutning, sidan som ska förbli aktiv vid delning
av element, djupet på begränsade sektioner och orientering av dörrar och fönster. Ögat används
också för att ange positionen av bågformade väggar och curtain walls som är placerade med
tangentiell metod, när mer än en placeringsriktning är möjlig.
•
Double Eyeball (dubbelöga) lokaliserar positionen av hörnmetodsplacerade fönster och
dörrar (till skillnad från centrumplacerad metod).
•
Sun (sol) dyker upp vid ritande av en curtain wall för att definiera utsidan på elementet.
•
Eyedropper (pipetten) används för att hämta upp parametrar (egenskaper) från ett annat
element (likvärdigt element) som en del av ”Parameter Transfer shortcut”.
157
Under en måttsättning:
•
Magnet plus dimension-line icon: (magnet och måttkedjelinje) I ett 3D-dokument, efter det
att man angivit vilka punkter som ska måttsättas, möjliggör denna markör val av plan (riktning)
innan utplacering av måttkedjan.
•
Mercedes plus parallel dimension icon: (mercedes och parallellsymbol) Vid en linjär
måttsättning där denna metod (”Any Direction”) är aktiverad kan man klicka på en kant eller linje
för att få måttkedjan parallell med referenselementet.
158
Fönstret är indelat i två delar, lagerkombinationer till vänster och lager till höger.
Lager
De olika fälten i lagerlistan har följande betydelse (vänster till höger).
Lås/lås upp lager används för att förhindra oavsiktlig förändring av lagrets innehåll.
Se/göm visar eller gömmer det som finns på det aktuella lagret.
Solid/wireframe innebär att om lagret är markerat som wireframe så visas alla 3D-element
som tillhör det lagret som wireframe i 3D. Det är mycket användbart t ex vid kontorslandskap
där man kan sätta innerväggar/avgränsare till wireframe och ändå se var väggar och
öppningar finns. I bilden ovan visas t ex lagret ”A-01SB---…” med wireframe.
Lagerprioritet (layer intersection) är ett annat sätt att använda lager. Korsande/mötande
element (vägg, balk eller pelare) som tillhör lager med samma prioritet kommer att ”läka”
ihop om de är korrekt modellerade. Element i lager som inte har samma prioritet läks inte
ihop. I bilden ovan har innerväggslagret prioritet 2 och väggar ritade i det lagret kommer inte
att läka ihop med ytterväggarna som har prioritet 1. OBS! Element som tillhör lager med
samma prioritet kommer att läka ihop även om ett av lagren är gömt. Detta kan resultera i
159
Lagerkombinationer
Lagerkombinationsdelen innehåller bara två fält; namnet samt ett fält som visar hur ett i
lagerlistan markerat lager är inställt för respektive lagerkombination. Det finns knappar för
ny, uppdatera och ta bort lagerkombination. Du markerar helt enkelt ett lager och kan sen
direkt justera hur det ska vara inställt i olika lagerkombinationer. För snabb och säker
projektering rekommenderas att du arbetar med lagerkombinationer. Om du går i lagerlistan
och gör en förändring i ett eller flera av lagren och trycker OK utan att uppdatera
lagerkombinationen så blir lagerkombinationen ”custom”. Det innebär att du inte har kontroll
på hur lagren är inställda. Att arbeta konsekvent med lagerkombinationer är en av de
viktigaste faktorerna för en snabb projektering som dessutom är mindre felbenägen.
Övrigt om lager
*Quick Layers palett. En mycket användbar palett som ger möjlighet att enkelt ändra
lagerstatus på flera lager samtidigt. Det finns också en ångrafunktion för lagervisning som är
mycket användbar. Quick layers palett återfinns under Windows->Palettes.
*Det första lagret ArchiCAD Layer kan aldrig tas bort, gömmas eller låsas. ArchiCAD layer
samlar alla element som har tappat sin lagerdefinition.
*Ett enkelt sätt att tända/släcka/låsa element är att högerklicka på dem och välja Layers-> från
popupmenyn. Quick Layers är dock att rekommendera i och med att den har ångrafunktion.
160
Kortkommandon hittar du under Options > Work Environment > Keyboard Shortcuts.
Du kan skapa egna kortkommandon och dessutom skriva ut en lista över alla kortkommandon
som är standard i ArchiCAD genom att klicka på knappen ”Show Shortcut List in Browser”
nere till höger i fig. nedan. Vissa av kortkommandona (vilket framgår av listan) är ”non-
customizable” vilket innebär att de inte kan ändras.
161
Teamwork innebär att flera projektörer kan arbeta samtidigt i samma modell i ArchiCAD.
Under årens lopp har Teamwork-funktionen utvecklats. Bland annat har Teamwork”motorn”
uppgraderats till Teamwork 2 från och med AC 18, med nytt gränssnitt för inställnings-
dialogerna. Grundfunktionen är dock densamma;
- det finns en BIM-server på kontoret där de delade projekten är samlade, beroende på
ArchiCAD-version partitioneras BIM-servrar på serverdatorn enligt följande: AC
version 13 - 17 eller AC version 18.
- medarbetarna kan logga på ett (eller flera projekt) som ligger på BIM-servern och
arbeta i den delade filen. Vid en spara (Send and Receive-kommando i TW) skickas
och hämtas information mellan arbetsstationen och BIM-servern.
- det finns olika arbetsroller i ett teamwork som begränsar eller ger åtkomst till olika
funktioner när man arbetar i ett TW-projekt.
Äldre teamwork-projekt har fysiska, synliga, filer medan den nya teamwork”motorn” inte
synliggör de fysiska filerna av de delade projekten på samma sätt. Informationen på
följande sidor med tillhörande bilder är en mix av äldre versioner av ACs teamwork och
nyare versioners teamwork. Följande länkar har information om hur man sätter upp en
BIM-server, ställer in arbetsrollerna och kör igång ett teamwork-projekt:
http://helpcenter.graphisoft.com/technotes/next-generation-teamwork/
http://helpcenter.graphisoft.com/technotes/bimcloud-and-bim-server/bim-server/
Underlaget för ett Teamwork-projekt är ett vanligt solo-projekt som delas ut till flera
användare som kan ha olika behörighet. Man öppnar inte ett Teamwork-projekt utan man gör
en Sign In och reserverar det område man vill arbeta med, ett s.k. Workspace. Nedan beskrivs
hur man skapar ett Teamwork projekt, hur man bestämmer behörighet samt hur man
reserverar Workspace och hanterar sign in/sign out.
162
Det finns fem möjliga roller för den som arbetar i Teamwork AC 13 - 17:
-Administrator
-Team Leader
-Teammate
-Mark-up
-View only
De två första rollerna måste definieras i förväg av den personen som delar ut projektet till
Teamwork.
Administrator är den person som koordinerar teamet och först delar ut projektet. Det är
administratorns ansvar att:
* Tillåta att Teammate signar in.
* Koppla bort Teammate
* Ändra Teammates lösenord
Administratorn arbetar alltså inte i själva projektet utan sköter administrationen kring
teamwork-inställningarna.
Team Leader ansvarar för globala inställningar i modellen. T ex har Team Leader (till
skillnad mot Teammate) rättighet att ändra eller ta bort attribut (lager, linjer, fyllningar etc),
modifiera lager, lagerkombinationer, pennor, pen-sets, fyllningar, layouter etc. Teammate kan
inte ändra dessa utan endast skapa nya attribut och det är viktigt att alla vet hur detta fungerar
och att alla känner till projektets struktur för att minimera de tillfällen då Team Leader måste
gå in för att göra förändringar. Endast en (1) Team Leader kan vara inloggad åt gången. När
förändringar måste göras i attributen mm måste alla andra vara utloggade innan Team Leader
loggar in och gör förändringarna. Ha dock för vana att inte arbeta i själva modellen som Team
Leader.
VIKTIGT!!!
163
Välj Teamwork > Share This Project (t.o.m AC 17) eller Teamwork > Project > Share (fr.o.m
AC 18) enligt de två figurerna nedan.
Du får nu upp ett fönster där du skriver in namn och lösenord för Administrator och lösenord
för Team Leader enligt fig. nedan.
(du blir ombedd att skriva in lösen två gånger för säkerhets skull)
164
Klicka på Share och du får upp ett fönster enligt fig. nedan där du konfirmerar med admins
lösenord. Klicka på OK och spara-dialogen kommer upp. Teamwork-projektet får filändelsen
.plp.
Projektet har nu sparats som ett Teamwork-projekt och det vanliga (se nästa del – Arbeta i
Teamwork-projekt) inloggningsfönstret öppnas. Du behöver inte signa in nu utan kan avbryta
(Cancel) och avsluta ArchiCAD.
165
166
ArchiCAD 13 – 17
Du signar in i ett Teamwork-projekt
(loggar in) genom Teamwork > Sign In.
Om du inte har signat in tidigare får du en varning att du är ”ny” i Teamwork. Klicka OK.
Nu du har signat in och reserverat ditt arbetsområde ska du direkt klicka på spara för att
spara en lokal kopia (.plc) av projektet. Det är denna du kommer att jobba i så länge du är
inloggad.
167
När du kommer till jobbet nästa dag signar du in som vanligt, reserverar Workspace, sparar
.plc-filen, projekterar, gör send&receive, loggar ut etc. Det kan vara smart att spara .plc-filen
med t ex dagens datum. Om du av misstag signar ut utan att ha gjort Send&Receive får du
starta två ArchiCAD och kopiera från den ”döda” .plc-filen för att därefter klistra in i den
aktiva .plc-filen.
Observera att du är inloggad (och låser delar av modellen) så länge du inte har loggat ut din
.plc-fil! Team Leader kan dock gå in och logga ut Teammates som har glömt att logga ut.
När du gör en Send&Receive kan du skicka med kommentarer som medprojektörerna kan ta
del av.
ArchiCAD 18
Du signar in i ett Teamwork-projekt
(loggar in) via Teamwork > Project >
Open/Join Teamwork Project.
168
169
ArchiCAD 13 – 17
För att göra ändringar i filens inställningar
(attribut, layouter mm) måste man logga in
som Team leader.
ArchiCAD 18
För att göra ändringar i filens inställningar
(attribut, layouter mm) måste man ha en Lead
Architect-roll.
170
Utöver en mycket god kunskap om verktyget ArchiCAD och installation och underhåll av
programmet samt hårdvara har CAD/BIM-ansvarig en mycket viktig roll som intern
problemlösare och utbildare. CAD- och BIM-ansvarig kan vara samma eller olika personer.
När mer och mer fokus koncentreras på BIM blir det automatiskt mycket viktigt att ha en god
kompetens om vad BIM är och hur det egna företaget kan använda BIM i sin verksamhet. En
driven BIM-koordinator är en av de viktigaste personerna hos en arkitekt eller konstruktör
och bör ha status och mandat därefter.
Ett tips som är lika enkelt att realisera som det är viktigt är att ha kontinuerliga möten på
kontoret för att gå igenom verktyg, metodik, nya objekt etc. ArchiCAD är intuitivt och
trevligt att jobba med men programmets bredd innebär att en strategi för att kontinuerligt
utveckla personalen i deras viktigaste verktyg är ett viktigt konkurrensmedel. Ledningen ska
vara införstådd i detta och se till att kompetens- och metodikutveckling blir en del av det
dagliga arbetet och dessutom ge CAD/BIM-ansvarige mandat till att genomföra detta.
När ett företag börjar med BIM så är ledningens medverkande en förutsättning. BIM innebär
inte traditionell CAD-samordning eller att hålla virus borta från nätverket. BIM är en central
fråga och innebär förändringar av det normala arbetssättet. Ledningen måste ha tillräcklig
kunskap om BIM och hur det påverkar och förändrar deras processer och vilka förväntningar
de ska ställa på BIM. Kunskap är avgörande för att på ett framgångsrikt sätt använda de stora
fördelar som BIM faktiskt kan medföra.
171
Inställningar för hur ArchiCAD autosparar och gör backupfiler hittar du i fönstret för Work
Environment som du kommer åt under menyn Options > Work Environment.
Backupfilen (.bpn)
Varje gång du klickar på sparaknappen i ArchiCAD så sparas en .bpn-fil förutsatt att du har
”Make Backup Copy” ikryssad enligt fig ovan. Med andra ord så är .bpn-filen föregående .pln
fil och har inget att göra med autosparningen. (detta motsvarar .bak-filen i AutoCAD)
Autospara
Funktionen Autosave sparar kontinuerligt till en fil som heter @ArchiCAD.Temp. Filen
ligger i den mapp som är angiven i ”Location” enlig fig. Filen @ ArchiCAD.Temp existerar
så länge ArchiCAD är öppet och autosave har kunnat spara ( om du har inställningar enligt
ovan och gjort 8 steg (saker) i ArchiCAD så har inget autosparats). När ArchiCAD avslutas
korrekt så raderas filen automatiskt. Om ArchiCAD däremot kraschar så ligger filen kvar och
ArchiCAD letar efter den vid omstart. När ArchiCAD hittar filen så kommer ett fönster upp
”ArchiCAD Project Recovery” som frågar om du vill öppna eller radera filen.
172
Hur du kan göra för att minimera risken för tappad information vid en krasch:
Klicka på sparaknappen då och då! Om du inte gör det så kan det bli knappt med ramminne
och ArchiCAD hinner inte spara ner filen när det kraschar. Undvik att jobba i .bpn-fil. Om du
behöver använda en .bpn-fil, öppna den och spara den direkt som en .pln.
173
Det finns inga exakta eller självklara svar på frågorna ovan men generellt ska man uppgradera
till ny version eftersom det oftast finns nyheter som ökar din produktivitet och ger dig nya
möjligheter i varje ny version. Det går alltid bra att installera den nya versionen även om man
inte har för avsikt att använda den direkt. Det är också en god idé att så fort man hinner gå på
nyhetskurserna för att få en bild av vad den nya versionen kan ge dig i ditt företag.
Nytt projekt
Ny version rekommenderas.
Gamla projekt
Uppgradera till ny version men se till att ditt gamla projekt går att öppna i den senaste
versionen innan du avinstallerar den äldre AC-versionen. Nedan visas en tabell som visar
kompatibilitet mellan olika versioner:
174
ArchiCAD 9 läser och sparar filer från versioner ca 10 år bakåt varför det är viktig att ha ett
ex. kvar av denna version på kontoret om man hanterar äldre filer. Om man vill ta ett projekt
från t ex ArchiCAD 6 till ArchiCAD 12 så går migreringen via ArchiCAD 9.
*Eftersom ArchiCAD 10 är den första versionen för MacIntel plattformen kan denna inte
spara till äldre AC-versioner.
Mer information om uppgraderingar och nya funktioner per version finns att hämta på:
http://helpcenter.graphisoft.com/technotes/archicad-versions/
På Grapisofts interantionella hemsida går det att ladda ner förenklade versioner av ArchiCAD
gratis. Dessa kallas File Converters och gör det möjligt att öppna äldre versioner av
ArchiCAD-filer, spara dem och därefter öppna upp dem i nyare versioner av ArchiCAD. Gå
in på graphisoft.com > Help Center och sök på ArchiCAD File Converters eller använd
följande länk: http://helpcenter.graphisoft.com/technotes/setup/compatibility-with-legacy-
versions/converting-old-archicad-files/
1. Öppna originalfilen i den version den är skapad i och kontrollera så att inga biblioteksdelar
saknas (GDL-objekt).
2. Spara därefter som .pla-fil (archive) efter att Options-knappens alternativ (i Save As-
dialogen) ställts in efter behov - om inga egna sk. Properties eller texturer gjorts ska endast
alternativet för Compress file vara aktivt då filstorleken blir minsta möjliga i detta fall. Filen
inkluderar då endast de objekt som använts i modellen. OBS: Om versionen är från AC 12
behöver man inte spara .pla-fil utan det räcker i stället med att ladda in det sk.
Undermappsbiblioteket som ligger under AC 18s programmapp. Är versionen från 10 eller 11
behöver man manuellt ladda in AC 10 el. 11 undermappsbibliotek (se kap. 6.1.3).
3. Öppna den sparade .pla-filen i den nya AC-versionen och gör direkt en ”Save As” och
spara en kopia med nytt namn. Du kan spara med samma namn men då skrivs originalfilen
över. Ett alternativ är döpa om originalfilen till _old innan du öppnar den i nya versionen. På
dessa sätt har du originalfilen intakt. Ladda därefter in den tidigare sparade .pla-filen och den
175
4. Kontrollera att vyer och dokument i den migrerade filen är korrekta och om så är fallet så
är migreringen färdig!
Vid migration från AC 8 -9 behöver man göra en extra operation jämfört med migreringen
från AC10 eller nyare. Skillnaden här är att AC8 och AC9 har layouterna och
publiceringsinställningarna i en separat fil och nedan beskrivs hur du lyfter in dem i din
projektfil.
1. Migrera projektet precis som för AC10 eller nyare.
2. Öppna den nyligen migrerade filen. Öppna därefter den äldre AC-filens layoutbok (.lbk)
med hjälp av File > Open. I dialogrutan som öppnas välj att öppna filen utan att stänga ner
modellen med hjälp av alternativet ”Launch a new instance of ArchiCAD” (se till att
filformatet .lbk är aktivt). Spara den importerade layoutboken som en vanlig AC-fil (.pln-fil).
Du ska nu ha två AC-filer aktiva; en med modellen och en med modellens layoutbok.
176
För att göra tidiga skisser för studier av ytor, siktlinjer, skuggstudier, proportioner etc kan
man använda i princip vilket av 3D-verktygen man vill. Morph- eller zonverktyget är speciellt
lämpat för detta eftersom det är enkelt att forma i 3D samtidigt som det hela tiden har yta,
omkrets och volym enkelt tillgängligt för utplacering på plan eller i lista. Med Morph-
verktyget är det dessutom möjligt att få ut mängdningslistor som ger areor och volymer.
177
Curtain Wall-verktyget som introducerades i ArchiCAD 12 ger möjlighet att mycket snabbt
bygga glas-/skivfasader. Curtain Wall är ett mycket bra verktyg både för tidiga skisser och för
detaljprojektering.
I tidiga skeden kan det vara aktuellt att inte göra realistiska fotorenderingar utan istället
presentera projektet på ett mer schematiskt sätt. Det finns t ex en skissrenderare (sketch
render) som efterliknar olika typer av pennor (blyerts, akvarell, pensel etc).
7.10 Plug-ins
Se hemsidan för plug-ins som ökar din produktivitet och ger dig utökade projekterings- och
modelleringsmöjligheter.
7.11 Hårdvarurekommendationer
178
179
180
Se separat IFC-Guide.
7.14 DWG
Se separat DWG-guide.
Se filmsidan.
181
CMYK