Innehll

1. Allmnt om marsvin och marsvinssktsel ........................................................................................... 3 2. Skaffa marsvin ..................................................................................................................................... 5 2.1 Att tnka p innan man skaffar marsvin ....................................................................................... 5 2.2 Nr du bestmt dig fr att skaffa marsvin .................................................................................... 6 2.2.1 Marsvin frn djuraffr eller uppfdare? ................................................................................ 6 2.2.2 Ungar eller vuxna marsvin? .................................................................................................... 7 2. 3 I det nya hemmet ......................................................................................................................... 9 3. Foder.................................................................................................................................................. 10 3.1 H ................................................................................................................................................ 10 3.2 Grnsaker och c-vitamin ............................................................................................................. 11 3.3 Kraftfoder .................................................................................................................................... 13 3.3.1 Pellets ................................................................................................................................... 13 3.3.2 Kligrt ................................................................................................................................... 13 3.3.3 Havre .................................................................................................................................... 14 3.3.4 Kornkross .............................................................................................................................. 14 3.3.5 Rgkross................................................................................................................................ 14 3.4 vrigt i matvg ............................................................................................................................ 14 3.4.1 Vatten ................................................................................................................................... 14 3.4.2 Kvistar ................................................................................................................................... 15 3.4.3 Godis ..................................................................................................................................... 15 5. Burar, hagar och hem ........................................................................................................................ 15 5.1 Burar ............................................................................................................................................ 16 5.1.1 Gallerburar ........................................................................................................................... 16 5.1.2 Bokhylleburar och liknande burlsningar ............................................................................ 17 5.1.3 Hur man bygger en enkel bokhyllebur ................................................................................. 18 5.1.4 C&C ....................................................................................................................................... 20 5.2 Hagar ........................................................................................................................................... 21 5.3 Burinredning och tillbehr .......................................................................................................... 22 5.4 Underlag och burstdning ........................................................................................................... 23 6. Marsvinens hlsa ............................................................................................................................... 24 6.1 Hlsokontroll ............................................................................................................................... 24 1

6.2 Klor, tassar och ron.................................................................................................................... 25 6.3 Bad och rengring av talgkrteln ................................................................................................ 25 6.7 Sjukdomar.................................................................................................................................... 26 6.7.1 Magproblem till fljd av snabba foderbyten........................................................................ 27 6.7.2 Frkylning ............................................................................................................................. 27 6.7.3 C-vitaminbrist ....................................................................................................................... 28 6.7.4 Svamp och ringorm .............................................................................................................. 28 6.7.5 Urinsten ................................................................................................................................ 28 6.7.6 Vrmeslag ............................................................................................................................. 29 6.7.7 Knlar och tumrer .............................................................................................................. 29 7. Aktivering........................................................................................................................................... 29 7.1 Lekar ............................................................................................................................................ 30 7.2 Trick ............................................................................................................................................. 30 8. Avslutning .......................................................................................................................................... 31 Kllor...................................................................................................................................................... 32

1. Allmnt om marsvin och marsvinssktsel

Marsvin r ett omtyckt husdjur ver hela vrlden. Det finns korthriga, strvhriga och lnghriga marsvin i en massa olika raser och frger. I storlek och temperament finns det ingen tydlig skillnad mellan raserna, det r mer en frga om varje individ. De flesta marsvin vger kring ett kilogram som vuxna, men det finns ocks cuy-marsvin som r tminstone dubbelt s stora. Marsvin r knda fr sitt ljudliga pratande. De har en massa lten, allt frn kurranden till hga kvittranden, och det r roligt att flja med hur de kommunicerar med varandra. Nr det r matdags kan marsvinen sjunga i kr, vilket gr varje marsvinsgare p gott humr! Det frsta man ska lgga p minnet nr man funderar p att skaffa marsvin r att de r flockdjur och enligt lagen alltid ska bo minst tv och tv. Tv marsvin tar inte mycket mer tid eller plats n ett marsvin, och marsvinen mr mycket bttre bland artfrnder. Honor och hanar ska inte bo tillsammans permanent. Det r vrt att notera att marsvin blir knsmogna redan vid ngra veckors lder, s syskon mste sras p nr de r ungefr fyra veckor gamla. Om marsvinen slss s de skadar varandra kan man nd vara tvungen att sra p dem. D r det bttre att de fr bo i skilda burar som r placerade bredvid varandra n att man hller ett marsvin helt ensamt. En hane som inte kommer verens med andra hanar kan kastreras och sen flyttas till en honflock.

Marsvinets ursprung Marsvinens fregngare levde redan fr flera miljoner r sedan i Sydamerika, och nnu idag finns det vilda marsvin i omrdet kring Anderna. I inkagravar har man hittat mumifierade marsvin, vilket tyder p att de har hllits som husdjur redan under inkatiden . De anvndes antagligen ocks som offerdjur och till mat. I Sydamerika r det fortfarande vanligt att man ter marsvin, men de marsvinen r strre n de marsvin vi r vana att se som sllskapsdjur. Marsvinet brjade p tyska kallas Meerschweinchen (litet havssvin) nr de frsta marsvinen skeppades ver till Europa och drifrn kommer det svenska namnet marsvin.

En bra och tillrckligt stor bur r ngonting som r vrt att satsa p, eftersom de flesta marsvin tillbringar strsta delen av sin tid i buren. Man kan bygga sjlv, kpa eller lta marsvinen bo i ett eget marsvinsanpassat rum. Att inreda burar och hagar r roligt och givande, eftersom marsvin kan blir verlyckliga ver en liten pappkoja eller en tunnel. Marsvin r vxttare, och deras basfda r h. Strsta delen av deras kost ska drfr best av h och resten av grnsaker och vatten. Om man vill ge kraftfoder finns det en hel del olika alternativt att vlja mellan. Marsvin behver dagligen f i sig c-vitamin i ngon form, eftersom de inte kan producera det sjlv. Man kan d antingen ge dem c-vitamin i form av olika tillskott som man kan lgga p maten eller i form av c-vitaminrika grnsaker. Marsvinens klor och tnder vxer hela tiden. Tnderna hlls i rtt lngd nr marsvinen ter tillrckligt med h och d och d gnager p kvistar och grenar, medan klorna mste klippas med jmna mellanrum fr att hllas korta. Det r bra att ta till vana att med jmna mellanrum genomfra en hlsogranskning dr man kontrollerar att marsvinet mr bra och inte till exempel lider av ngra parasiter eller fr lnga tnder. Marsvin r vldigt roliga och givande husdjur som man har mycket gldje av. De har ett tydligt kroppssprk och det r roligt att bara sitta och se p hur de kommunicerar med varandra. Marsvin blir vanligtvis 5-7 r, men kan leva lngre om de hlls friska.

Kan hanar faktiskt bo tv och tv? Att hanar inte skulle kunna bo tillsammans r en gammal myt. Marsvinshanar kan fr det mesta helt utan problem bo tv och tv. Hanar som har vxt upp tillsammans, eller en ldre hane och en liten unge, kommer ofta mycket bra verens. Att ha hanar i flockar r nd inte att rekommendera, eftersom de bara i sllsynta fall kommer verens i grupper bestende av fler n tv hanar.
Turbo och Ruffe kommer utmrkt bra verens med varandra.

2. Skaffa marsvin
Hela skaffa marsvin-processen, allt frn att leta fakta, lsa igenom annonser p marsvin som finns till salu, inhandla bur eller bygga en sjlv till att hmta hem sina nya familjemedlemmar, r bde spnnande och vldigt roligt. Marsvinen blir snabbt en del av vardagen, och ju mer man pysslar med dem desto mer fst blir man vid dem och marsvinshobbyn. Marsvin passar bra som husdjur t hela familjen och trivs med att vara i centrum.

2.1 Att tnka p innan man skaffar marsvin

Innan man bestmmer sig fr att skaffa marsvin mste man fundera ver om man har den tid och ork som krvs fr att ta hand om dem. Buren ska stdas och klorna ska klippas, marsvinen ska f motion och omvrdnad varje dag. I frhllande till sin storlek krver marsvin mycket tid, men ju mer tid man lgger p dem, desto roligare blir de att umgs med. Om man lter marsvinen bli en del av vardagen blir de tama och vldigt trevliga husdjur. Marsvin passar bra i familjer med barn, eftersom de varken bits eller beter sig aggressivt mot mnniskor p ngot annat stt. Det ska nd alltid finnas en vuxen som vervakar och tar p sig ansvaret att se till att marsvinen blir sktta ordentligt och fr den omvrdnad de behver. Den vanligaste orsaken till att marsvin sljs eller sknks bort p diverse olika internetsidor r att ngon i familjen har blivit allergisk mot dem. Om man r osker p om man r allergisk mot marsvin lnar det sig att gra allergitest, eller komma verens med en uppfdare om att f ha marsvinen p prvotid s man mrker om man fr ngon allergisk reaktion eller inte. Det r vldigt trkigt att behva slja eller ge bort sina marsvin nr man redan har hunnit fsta sig vid dem. Tyvrr finns det inga allergivnliga marsvinsraser.

2.2 Nr du bestmt dig fr att skaffa marsvin

Nr du r sker p att du vill skaffa marsvin r det dags att lsa ordentligt med fakta om dem. Bst r det att lsa p internet, eftersom mnga bcker om marsvin r frldrade och innehller information som man i dagens lge tolkar som felaktig eller missvisande. Det r inte alltid ltt att veta vad man ska tro p, eftersom det finns s motstridiga uppgifter om marsvinsktsel. Skrast r det att lsa artiklar skrivna av veterinrer eller uppfdare, eftersom de r kunniga inom mnet och vet vad de talar om. Nr du har lst om marsvin och deras sktsel kan du g ver till att fundera p mer praktiska saker, som var du ska kpa dina marsvin och var i huset du ska placera buren.

2.2.1 Marsvin frn djuraffr eller uppfdare? Att kpa marsvin direkt av en uppfdare r det bsta alternativet. En uppfdare har satsat p marsvin och frdjupat sig i sktseln av dem. Om de fder upp en speciell ras kan de tipsa om hur man till exempel skter plsen bst eller vad som krvs fr att marsvinet ska kunna stllas ut i rasklass, om man r intresserad av att brja g p utstllningar. Du kan ocks se hur marsvinet har bott tidigare, se marsvinets frldrar eller syskon, frga om rd och diskutera sdant som du knner dig osker ver. D du kper marsvin av en uppfdare fr du med marsvinets stamtavla och kanske registreringspapper. Mnga uppfdare stller upp och svarar p frgor under hela marsvinets liv, och det r vldigt bra att veta att man har ngon att frga saker och ting av nr man skaffar sina frsta marsvin. I djuraffrer finns en massa olika djur. Hamstrar, mss, chinchillor, marsvin, kaniner, ormar, dlor och fiskar r kanske instoppade i samma lilla butiksutrymme dr bara ett par personer arbetar. Om man tnker efter noggrant kommer man fram till att det r ologiskt att butikspersonalen r expert p alla djur, det kan rent av vara omjligt. Marsvinen i affren r kanske uppfdda av ngon okunnig person eller i vrsta fall av en grossist, som fder upp marsvin i enorma mngder fr att frtjna pengar p det. Personalen vet kanske inte hur man ska ta hand om marsvin och ger hellre felaktiga rd n sger att de inte vet.

Om man kper honor kan de vara drktiga eftersom ingen vetat om att de r knsmogna redan nr de r en dryg mnad gamla. Marsvinen kan ocks ha defekter eller sjukdomar, till fljd av dlig sktsel eller inavel, som kommer fram i ett senare skede. En del marsvin har aldrig blivit hanterade och r i princip vilda nr de sljs. Man ska inte dra alla djuraffrer ver samma kam, men i mnga fall r det inte ett bra alternativ att kpa marsvin frn en djuraffr. Det nstbsta alternativet r att kpa marsvin av en privatperson. Det finns massor med lite ldre, trevliga marsvin som sker nya hem eftersom deras gare inte lngre kan ta hand om dem. Ocks i det hr fallet kan man frga om rd och tala med en som knner marsvinet. Om marsvinet ursprungligen kommit frn en uppfdare kan man f med alla viktiga papper. Nr du kper marsvin kan du be om att f med lite mat som de r vana vid, s att du sedan lngsamt kan lta dem verg till den mat du vljer att ge dem.

2.2.2 Ungar eller vuxna marsvin? En annan frga som dyker upp r huruvida man ska skaffa marsvinsungar eller vuxna marsvin. Det r upp till var och en att vlja, och i det stora hela r skillnaderna inte speciellt stora. Marsvin r redo att flytta hemifrn d de r ungefr en mnad gamla, frutsatt att de vger minst 300 gram och r tillrckligt mogna mentalt. Vanligast r det att marsvinsungar sljs d de r mellan fem och sju veckor gamla. Det r vldigt kul att flja med hur de utvecklas och lra knna deras personlighet. Mnga marsvin har redan som sm speciella drag i beteendet eller vanor som r unika fr just dem. Vuxna marsvin, det vill sga marsvin som r kring ett r eller ldre, r ofta redan tama d man fr hem dem. De passar drfr bra fr barn, eftersom de redan r skolade och vana att sitta snllt i famnen och s vidare. De frra garna kan bertta vad marsvinet har fr speciella drag, och speciellt ldre marsvin brukar ha vldigt stark personlighet.

Innan du hmtar hem marsvinen behver du En bur, grna med mtten 60x120 cm eller strre fr tv marsvin Bottenmaterial, till exempel spn eller fleecefiltar H av bra kvalitet Vattenflaskor som rymmer 300 ml eller mer Matsklar som str stadigt ven om marsvinen klttrar p dem Hus eller tunnlar, s det finns minst ett gmsle per marsvin

S smningom behver du ocks Klosax eller nagelklippare Milt schampo Handdukar En hage, kan ltt byggas ihop av kompostgaller eller C&C

och eventuellt Kksvg med ett grams noggrannhet

2. 3 I det nya hemmet

Marsvin som knner varandra kan direkt sttas ner i sin nya bur. Marsvin som kommer frn olika stllen behver frst hlsa p och acceptera varandra och kanske gra upp om rangordningen. Det r bra att lta marsvinen trffas p ett neutralt stlle, som inte luktar av ngotdera marsvinet. Man kan till exempel bada bda marsvinen och sen lta dem trffas p en tvttat handduk p golvet. De frsta dagarna ska man inte lyfta marsvinen eller pyssla s mycket med dem. De behver tid till att vnja sig vid den nya miljn och kanske ocks sina nya burkompisar. Tala mycket med dem s de vnjer sig vid din rst, rr dig lugnt och ha alltid med ngonting gott nr du gr till buren. D kommer marsvinen s smningom brja lita p dig. Vuxna marsvin r ofta tama redan nr man kper dem, men fr att f marsvinsungar tama krvs det tid och tlamod. Vissa marsvin springer alltid undan nr man ska lyfta upp dem. Det r helt normalt, lite som en instinkt, och gr inte alltid att trna bort. En del marsvin gr helt enkelt med p att bli lyfta och str stilla, medan andra genast springer ivg d de misstnker att man vill lyfta upp dem. Kom ihg att alltid lyfta marsvinet med bda hnderna, s de inte knner obehag fr att bli upplyfta.

P Finlands marsvinsfrenings hemsida http://marsuyhdistys.net finns en lista p alla officiella marsvinsuppfdare i Finland. De har frbundit sig att flja de regler som Suomen marsuyhdistys och Suomen kani- ja jyrsijliitto har satt upp.

3. Foder
Man brukar sga att 80 % av marsvinens kost ska best av h, som r deras basfda, och resten av c-vitaminrika grnsaker, friskt vatten och eventuellt ngot slags kraftfoder.

3.1 H
Bra h ska se grnt och fint ut, dofta gott och inte damma. Finlands djurskyddslag sger att Kaniner, marsvin, chinchillor och degusrttor skall ha tillgng till lmpligt strfoder, vilket allts i marsvinens fall r h. Fr lite h kan leda till tarmstrningar och tandproblem, men det gr ltt att undvika genom att se till att marsvinen hela tiden har fri tillgng till bra h. Det lnar sig att hra sig fr bland bnder om de har h till salu, eftersom man kan kpa en hel bal till samma pris som en mindre frpackning i mataffren.
Bra h ska dofta gott.

Marsvinen trampar ner het, kan jag anvnda hhck?

Nej, hhck r ingen bra lsning. Marsvinen mste d strcka sig uppt fr att n het, och ter med nacken i fel vinkel. Marsvin r byggda fr att ta grs och drfr br het serveras p golvet i buren. De ter h under stora delar av den tid de r vakna, och om de d mste strcka nacken uppt mot en hhck kan de f nackproblem. Prva ge h ofta och i sm mngder fr att undvika att marsvinen trampar ner det. Marsvin tycker om att leka i h, s gammalt h som ligger p burbottnen kan fluffas upp till en stor hg som r rolig fr marsvinen att leka i. Du kan servera frscht h, som r till fr att tas, p ett annat stlle i buren, eftersom marsvinen alltid behver ha tillgng till bra h.

10

Om het serveras i en skild lda sprids det inte ver hela buren och hlls frschare lngre.

3.2 Grnsaker och c-vitamin

Grnsaker r den andra viktiga delen av marsvinens dagliga kost. Marsvin kan, precis som vi mnniskor, inte producera egen c-vitamin utan behver f det i sig via maten. Man rknar med ungefr 10 mg c-vitamin per dag fr ett marsvin som vger 1 kg, och upp till 30 mg fr marsvin som r drktiga eller sjuka. Det finns en massa olika c-vitaminpreparat som man kan kpa i djuraffrer eller p apoteket, men i vilken mn de fungerar finns det delade meningar om. I Finland r det vanligt att man lgger askorbinsyra i marsvinens dricksvatten. Det rcker ofta, beroende p hur ren askorbinsyran r, med ungefr ett kryddmtt per halvliter vatten om man byter det dagligen. En deciliter vatten per dygn rcker i sna fall fr att marsvinet ska f tillrckligt med c-vitamin. Men vitaminvrdet sjunker snabbt d askorbinsyran kommer i kontakt med solljus, s det kan hnda att marsvinet fr i sig en betydligt mindre mngd c-vitamin n det borde. I Sverige r det ovanligt med vitamintillskott i dricksvattnet, eftersom man anser att man inte kan veta hur mycket marsvinen verkligen fr i sig och eftersom det anses osannolikt att marsvinen dricker en tillrckligt stor mngd vatten fr att f i sig 10 mg c-vitamin. Att ge c-vitamintillskott p maten eller direkt i munnen t marsvinen r ett vanligare stt att tillgodose deras c-vitaminbehov. D vet man att de skert fr i sig tillrcklig mngd, om vitaminpreparatet har frvarats rtt. Det stt som uppskattas mest av marsvinen r nd att f c-vitamin via grnsaker. Det r varken dyrt eller krngligt att servera rtt mngd grnsaker t marsvinen nr man vl

11

12 g broccoli tcker marsvinets dagsbehov av c-vitamin.

har ftt en uppfattning om hur mycket de behver. Marsvin r precis som mnniskor; de lskar vissa grnsaker men vill inte ta andra. Speciellt om marsvinen r vana vid att bara f till exempel morot och gurka, kan det till en brjan vara svrt att f dem att ta hlsosammare grnsaker. Man br d helt enkelt lmna bort alla godisgrnsaker och envist servera hlsosammare alternativ tills marsvinen ter av dem. Nr marsvinen vant sig brukar de tycka att det r riktigt gott, men alla marsvin tycker inte om alla grnsaker. Nr man vl hittat ngra sorter som fungerar, kan man vxla mellan dem och servera ett par olika grnsaker per dag. Sommartid r grs det absolut populraste i matvg. Ungefr 30 g maskrosor rcker fr att tillgodose marsvinets dagsbehov av c-vitamin. Det r viktigt att vnja marsvinen lngsamt vid att ta grs. Man kan brja med ett par maskrosblad och ngra grsstrn och sen successivt ka mngden under ett par veckor. Marsvin som vant sig vid grs kan ha fri tillgng till det under sommaren. En sak som r vrd att tnka p d man ger marsvinen grnsaker r att vissa grnsaker och vxter, till exempel persilja, innehller hga halter kalcium. Kalcium r ett av de mnen som urinstenar ofta bestr av, s om man vill ge sina marsvin en

12

urinstensfrebyggande kost br man servera mineralrika grnsaker enbart i begrnsad mngd.

3.3 Kraftfoder
Det finns en massa olika sorters pellets och frblandningar som man kan kpa till sina marsvin. Mnga blandningar innehller tyvrr fr mycket fett, socker och olika mineraler som kan ge marsvinen problem med urinvgarna. Frblandningar frn mataffrer kan man helt och hllet hoppa ver. Som tur r finns det nd en massa alternativ att vlja bland om man vill ge sina marsvin hlsosamt kraftfoder. verviktiga och normalviktiga marsvin klarar sig utan kraftfoder, medan marsvin som har svrt att hlla hullet behver det. Genom att tillreda kraftfodret sjlv kan man pverka sammansttningen och reglera mngden fett och fibrer s det passar fr varje enskild individ.

3.3.1 Pellets Oxbow och Lottie r tv knda mrken som det lnar sig att satsa p. P internet finns information om de olika sorterna, s man kan sjlv lsa och komma fram till vad som passar fr ens egna marsvin.

3.3.2 Kligrt

Kligrt kan man ltt tillreda sjlv. Man blandar kli och vatten till nskad konsistens. En stor matsked grt per dag rcker t ett marsvin vars enda kraftfoder r kligrt. Man kan blanda olika klisorter och tillstta frn eller rivna grnsaker fr att f variation i smak och nringsmnen. Havrekli - rikt p energi, fett och protein och passar fr marsvin som ska g upp i vikt. Kruskakli - innehller mycket fibrer och lite fett och passar fr marsvin som har ltt fr att lgga p hullet. Kruskakli framstlls av vetekornets skaldelar.
13

Vetekli innehller mindre energi n havrekli, men ocks mindre fibrer n kruskakli, och r allts ur nringssynpunkt ett mellanting av de tv fregende. Det innehller mycket mineraler och ska drfr serveras i begrnsad mngd.

3.3.3 Havre Havre r vldigt energirikt. Marsvin som rr sig mycket och marsvin som behver g upp i vikt kan ha fri tillgng till det, medan en matsked rcker fr ett normalviktigt marsvin. verviktiga marsvin ska inte ta havre. 3.3.4 Kornkross Kornkross innehller inte mycket protein och fett och kan drfr ges till alla marsvin. 3.3.5 Rgkross Rgross innehller mycket fibrer och passar ven verviktiga marsvin.

3.4 vrigt i matvg

Frutom h, grnsaker och kraftfoder finns det andra saker som br vara en del av marsvinens kost. De ska alltid ha tillgng till rent vatten, medan kvistar och godis inte r lika viktiga.

3.4.1 Vatten Marsvinen ska alltid ha fri tillgng till frskt och rent vatten. Bst serveras vatten i flaska, eftersom det hlls frschare s n om det serveras i skl. Vattnet br bytas dagligen och flaskan tvttas med jmna mellanrum fr att undvika ckliga belggningar p insidan av flaskan och i pipen dr hrester ltt fastnar.

14

3.4.2 Kvistar Marsvinens tnder vxer stndigt och mste d slitas i samma takt fr att inte bli fr lnga. H och kvistar hjlper till att hlla tnderna i trim. Kvistar frn fruktoch lvtrd, till exempel ppel-, bjrk- och slgkvistar, uppskattas av de flesta och brukar vara ltta att f tag p. Kom bara ihg att trden inte fr vara besprutade eller st fr nra en trafikerad vg!

3.4.3 Godis Morot, gurka, pple och knckebrdsbitar uppskattas av alla marsvin. Man ska inte ge fr mycket godis, fr d ter sig marsvinen mtta p det och ter fr lite h och nyttiga grnsaker. Sjlvklart kan marsvinen, precis som mnniskor, d och d ta godis. Man kan gmma sm godbitar i marsvinens hage eller i en stor hhg, eller trna in tricks med godis som lockbete.

Hur r det med salt- och mineralsten? Mnga marsvin drabbas av urinsten p grund av att de ftt i sig fr hga halter av natrium och kalcium, vilket finns i salt- respektive mineralstenar. Fr att frebygga bildning av urinsten br man allts inte ha salt- eller mineralstenar i marsvinsburen!

5. Burar, hagar och hem

Det finns mnga olika mjligheter vad kommer till burar. Vanligast r gallerburar, som gr att kpa i de flesta djuraffrer, men mnga vljer ocks att bygga egna burar eftersom det r bde roligt och ofta ven billigare n att kpa en fabrikstillverkad bur.
15

Den vanligaste frgan om marsvin p internet r antagligen Hur stor bur mste jag ha till mina marsvin?. Det finns egentligen inte bara ett rtt svar p den frgan, det beror mycket p ens egen sikt. Lagen sger att till ett marsvin ska man ha en golvyta p minst 0.3m2 och burhjden mste vara minst 25 cm. Fr varje marsvin ska man addera 0.15m2 golvyta, s fr tv marsvin krvs en bur med mtten 45x100 cm eller motsvarande. Strva efter att ge marsvinen en s stor och fin bostad som du bara kan erbjuda. I en stor bur kan marsvinen springa av sig nr de knner fr det eller hlla sig undan sina burkompisar om de vill vara ifred en stund. Mjligheterna att variera inredningen och gra marsvinens omgivning stimulerande kar ocks. En hage r alltid uppskattad och inte speciellt svr att fixa. Av kompostgaller eller C&C-gallerbitar kan man snabbt bygga en stor hage som inte tar mycket plats att frvara nr den r nedmonterad. Sommartid kan man bygga upp hagen utomhus och lta marsvinen beta.

5.1 Burar
Buren r en vldigt viktig sak i marsvinens liv, eftersom de tillbringar det mesta av sin tid i buren. Buren ska placeras p en plats dr marsvinen kan flja med mnniskorna och vad som hnder i huset. Temperaturen i rummet dr marsvinens bur r ska var omkring 20C. Marsvin r knsliga fr drag, s om man placerar buren p golvet ska man vara sker p att det inte r dragigt dr.

5.1.1 Gallerburar I djuraffrer och p internet finns en massa olika gallerburar till salu; sm och stora, kvadratiska, rektangulra och triangelformade, burar med uppfllbara galler, tvvningsburar... Det r inte alltid ltt att veta vad man ska vlja, men

16

det finns ett par saker man kan tnka p. 1. Kp en tillrckligt stor bur. Vad som r tillrckligt kan man frga sig, men tnk p att marsvinet antagligen tillbringar strsta delen av sitt liv i buren. Kp aldrig den minsta buren bara fr att den r billig, en bur r oftast en engngsinvestering och drfr vrd att lgga pengar p! 2. Satsa hellre p en bur med ett stort plan n en bur med flera sm vningar. Eftersom marsvinen har tillgng till endast ett plan t gngen r det det strsta planets yta man ska rkna som burens golvyta. 3. Kp aldrig en rund bur, eftersom marsvin knner sig hotade i en bur utan hrn. Det blir ocks svrt att inreda en sdan bur och att hitta en bra plats att placera den. Bst r allts en stor fyrkantig enplansbur. Det kan lna sig att kika runt lite p ntet innan man beger sig ivg fr att inhandla en gallerbur, eftersom priserna varierar enormt mellan olika tillverkare. Fr en vanlig gallerbur med mtten 120x60 cm kan man 9.4.2011 f betala allt mellan 43.90 (Maxi XXL p www.zooplus.fi) och 97 (Ferplast p www.petshop.fi).

1. Om du har tv burar med uppfllbart galler, kan du koppla ihop dem till en stor bur. 2. Frsk f tag p en begagnad bur som r i bra skick och spara ngra tior!

5.1.2 Bokhylleburar och liknande burlsningar

Bokhylleburar r mer populra i Sverige n i Finland, men i bda lnderna r det vanligt att man bygger om skp till burskp, eller bygger burar helt frn grunden. Frdelen med hemmabyggen r att man kan f en vldigt stor bur till samma pris som en liten kpt. Dessutom r det roligt att designa och bygga sjlv, och mjligheterna att anpassa buren
17

enligt egen smak och budget r mycket strre. Bokhylleburar ser ut som en frstoring av bottendelen i gallerburar; en rektangulr lda. I och med att man inte behver hitta ngon passande gallerverdel kan man bygga en hur stor bokhyllebur som helst. Man kan anvnda en gammal bokhylla som utgngspunkt, eller varfr inte en gammal sng, ett skrivbord eller en byr? Naturligtvis kan man ocks bygga allting frn grunden om man vill. Fr att beskriva byggprocessen s enkelt som mjligt kommer jag anvnda en bokhylla som exempel. Med andra mbler som grund mste man bygga lite mera sjlv, men principerna r de samma.

5.1.3 Hur man bygger en enkel bokhyllebur

Det man gr nr man frvandlar en bokhylla till en bur r att man ttar golvet s att ingen fukt kan ta sig igenom till tret. Det r grunden, en stor vattenttad lda lik bottenldan i en gallerbur, och sen kan man designa och bygga vidare enligt egen smak och budget. Hr r en kort frklaring p hur man ganska snabbt och enkelt frvandlar en bokhylla till en bur. Jag utgr ifrn att bokhyllan har rtt mtt, stadig botten, inga mellanvggar och att du inte vill bygga fnster, vervning eller liknande. Det man ska tnka p r att allt material ska vara s djurvnligt som mjligt. Anvnd allts giftfri mlfrg och giftfritt silikon, och slipa bort alla vassa hrn och trflisor som marsvinen kan skada sig p. Hyllan ska vara tillrckligt djup, s marsvinen inte hoppar ut, men inte s hg att det blir fr mrkt och instngt. 25-30 cm brukar vara lagom.

Material och verktyg som du behver innan du stter igng:

Bokhylla Plastmatta Verktyg (borrmaskin, hammare, sg, kniv...) Skruv och/eller spik

18

Eventuellt: tejp akvariesilikon (eller annat giftfritt silikon)

1. Mt ut en bit av plastmattan som r lite strre n burens botten (bokhyllans rygg). Skr ut och lgg plastmattan p plats i bokhyllan och skr sen mattans hrn s de passar in i bokhyllehrnen. Det r bra om plastmattan gr upp ngra centimeter p varje sida i bokhyllan, fr d hller buren fukt bttre. Det r lite knepigt att f allting att g ihop, men med lite tlamod lser det sig. 2. Nr mattan har rtt form kan du om du vill fsta den i bottnen med till exempel dubbelhftat tejp eller lim. Skruva eller spika sedan fast mattan i burens vggar. Du kan behva anvnda brickor s att inte skruvarna ker igenom plastmattan! 3. Tta springor och kanter med giftfritt silikon om det behvs. 4. Gr en anordning att fsta vattenflaskan i och borra hl fr pipen. Du kan ocks anvnda vattenflaskstllningar som r tnkta att fsta p cyklar i din marsvinsbur. Dem r det bara att skruva fast p lmplig hjd p insidan av buren. 5. Vnta p att silikonet torkar (det str p frpackningen hur lnge det tar) och invig sen buren!

Variationsfrslag - Byt ut en sida mot plexiglas eller plast - Bygg ihop tv mindre bokhyllor till en L-formad hrnbur - Stt in en mellanvgg som delar in buren i olika rum. Bokhyllans hyllplan fungerar utmrkt fr detta ndaml. Kom ihg att sga ut tillrckligt stora drrppningar! - Bygg en liten vervning och en ramp upp - Gr en drr eller grind, s marsvinen kan hoppa ut ur buren och promenera omkring i rummet (funkar endast om buren str p golvet)
19

En bokhyllebur med mellanvgg och plexiplastfnster.

Frga efter restbitar av plexiplast och plastmatta och fynda bra burmaterial till lgt pris. Om du inte har en gammal bokhylla sjlv kan det lna sig att du frgar bekanta innan du gr och kper en ny.

5.1.4 C&C C&C str fr Cubes and Coroplast, och syftar p gallerbitar och en slags plast man kan anvnda som botten. P finska kallas C&C-gallerbitarna fr taikakuutioita bland djurmnniskor, men de har inget svenskt namn nnu, och drfr anvnds den engelska benmningen C&C. Gallerbitarna r ungefr 37x37 cm stora och kan fstas med hjlp av spnnen som fljer med vid kpet eller med snren, tvttklmmor eller buntband. Coroplast sljs i stora bitar, ungefr som stora pappersark, och kan skras och vikas
20

till burbottenldor. Plasten finns inte nnu i Finland, s om man vill gra en bur av C&C mste man hitta p ngon annan burbottenlsning, och anvnda till exempel en bokhylla, snglda eller vaxduk som botten. Man kan kpa taikakuutioita i HongKongvaruhusen. De gr under namnet modulaariset silytyshyllyt, eftersom de sljs som gallerbitar som man kan bygga frvaringshyllor av. De r nd precis likadana som de man i USA kan kpa till marsvinsburar och de r ofta placerade p djuravdelningen ven i Finland. Ett paket innehller 30 gallerbitar och kostade 28.12.2010 34.95 . Inspiration fr anvndning av C&C finns p www.guineapigcages.com.
C&C

5.2 Hagar Det r bra och mycket uppskattat att ha en hage t sina marsvin. Det r ltt att bygga hagar av kompostgaller eller C&C. P golvet i hagen kan man lgga filtar eller handdukar som ger marsvinen bttre fste och samtidigt skyddar golvytan. Ibland vill marsvinen inte rra p sig i hagen. De gmmer sig bara i en koja eller sitter i ett hrn och verkar helt ointresserade eller till och med rdda. Det kan bero p flera saker. Kanske r det bara fel tid p dagen, eller s knner marsvinen sig oskra i den frmmande miljn. Fr att hjlpa dem att knna sig trygga kan man d placera ut mnga hus, tunnlar, filtar, sklar och kanske ocks lite godis. Marsvin tycker fr det mesta att allt som innebr godis av ngot slag r mycket roligt och intressant. Genom att gmma gurka i en hhg fr du nstan garanterat marsvinen att rra p sig och frska komma t godiset.

21

5.3 Burinredning och tillbehr

Nr man har en bur r det dags att fundera p inredning. I djuraffrer finns det mnga varianter av hus och tunnlar, s det r bara att vlja och vraka eller bygga ngonting sjlv! I marsvinens bur br det finnas minst ett gmsle per marsvin, eftersom de r flyktdjur och snabbt vill kunna gmma sig nr en fara hotar. En fara behver inte vara ngonting allvarligt; en viftande hand eller ett obehagligt ljud r tillrckligt fr att marsvinet instinktivt springer och gmmer sig. I djuraffrer kan man vlja mellan olika hus och tunnlar, men om man inte vill kpa frdigt byggda kojor kan man ltt fixa ngra sjlv. En pappkartong blir ett bra marsvinshus om man klipper en eller tv drrppningar i den och om man vill ha ett stadigare hus kan man bygga ett av fanr. Stora plastrr fungerar bra som tunnlar t marsvin, och en gammal gymnastikpse kan bli en hngmatta. Nr man fixar inredning sjlv finns det ngra saker man ska tnka p: Det fr inte finnas vassa kanter som marsvinen kan skada sig p. Om du mlar ditt marsvinshus ska du anvnda dig av giftfri frg, eftersom marsvin ofta vill smaka p det som finns i buren. Fnster i kojor br vara av en sdan storlek att det inte finns ngon risk att marsvinet fastnar i det. Marsvin kan tro att de ryms igenom ett hl, men fastna halvvgs. Drfr ska fnstren antingen vara s stora att marsvinen kan krypa igenom eller s sm att marsvinen aldrig ens kommer p tanken att frska. Hngmattor ska hngas s lgt att marsvinen ltt kan ta sig upp och ner ur dem, utan att utsttas fr en stor risk att skada sig om de snubblar eller faller ner.
Puff i sitt hus.

22

Saker som inte r tnkta fr marsvin r ofta billigare n riktiga marsvinprylar. Speciellt tunnlar och matsklar kan man hitta till betydligt lgre pris om man har lite fantasi. Sm lerfat, som fungerar utmrkt som matsklar, kan man hitta billigt i en affr som sljer blomkrukor. Efter ett tag brukar det bli s att man vrider och vnder p alla prylar hemma fr att komma fram till om de kunde anvndas som inredning i marsvinens bur...

Dessa tunnlar r inte tnkta fr marsvin frn brjan, men r vldigt omtyckta av marsvinen.

5.4 Underlag och burstdning

Det finns flera olika material som man kan anvnda som underlag i buren. Kutterspn r ganska vanligt, men ocks fleece, pellets och lakan kan anvndas. Kutterspn r behndigt och ltt att hlla rent, men andra sidan flyger det ltt omkring och sprids ver hela huset. Fleece r mjukt och hlls varmt ocks om de r fuktigt, men krver ganska mycket tid i och med att fleecefiltarna mste bytas ut och tvttas med ngra dagars mellanrum. Vilket material man vljer att anvnda har ingen strre betydelse fr marsvinen, bara buren alltid hlls ren och frsch.

23

Hur ofta buren ska stdas r en frga som ofta dyker upp. Buren ska stdas nr den brjar se smutsig ut. Om den brjar lukta borde den redan ha stdats. Det finns mnga olika faktorer som pverkar hur ofta man behver stda marsvinsburen. Antalet marsvin, bottenmaterial och burens storlek pverkar, men ocks p vilket stt man vljer att stda. En del plockar bort smutsigt spn, avfring och smutsiga filtar varje dag och behver p s stt aldrig ha storstdning, medan andra vljer att lta det g en lite lngre period mellan stdtillfllena och byter istllet ut allt bottenmaterial p en gng. Hur man gr till vga fr man avgra sjlv, huvudsaken r att buren hlls ren och trevlig fr marsvinen.

6. Marsvinens hlsa
Fr att marsvin ska m bra behver de bra mat, motion och omvrdnad, allts ganska lngt samma saker som vi mnniskor. Genom regelbundna hlsokontroller kan du i ett tidigt skede upptcka om ngonting r fel med marsvinet.

6.1 Hlsokontroll Det r bra att gra en hlsokontroll tminstone ett par gnger i mnaden, till exempel samtidigt d du klipper klorna, fr att s tidigt som mjligt mrka om ngonting r fel. Klorna ska vara korta och snyggt klippta. Tassarna ska vara i bra skick, frhrdnader br klippas bort och torra tassar smrjas in. gonen ska vara rena och klara. Plsen ska vara tjock och tt. Kontrollera att marsvinet inte har ngra kala flckar eller sr. Kroppen ska knnas fast och det ska inte finnas knlar ngonstans. Det r bra att vga marsvinen med jmna mellanrum s man lttare lgger mrke till frndringar i deras vikt och kan reglera mngden mat och motion. Nosen ska inte rinna och det ska inte heller finnas srskorpor p den. Tnderna ska vara hela och jmnt slitna.

24

6.2 Klor, tassar och ron

Marsvin har fyra klor p framtassarna och tre klor p baktassarna. Klorna p framtassarna ska vara kortare n de p baktassarna. Fr lnga klor vrider sig och frorsakar marsvinet smrta. Med ett par veckors mellanrum mste man drfr klippa klorna, antingen med klosax fr smdjur eller med en vanlig nagelklippare fr mnniskor. Inne i klon finns en blodfylld pulpa. P ljusa klor kan man ltt se var pulpan brjar, men p svarta eller mrka klor r det svrare. Man ska klippa ngra millimeter frn pulpan, s att klon r i en bra vinkel mot golvet nr marsvinet gr. Om man r osker p hur lngt man ska klippa kan man be en veterinr eller uppfdare om hjlp de frsta gngerna. Blodstoppande pulver eller potatismjl r bra att ha hemma ifall man ngon gng rkar klippa fr lngt. P trampdynorna kan marsvinen f frhrdnader. Frhrdnaderna ser ut som sm lderbitar p undersidan av tassen. Klipp bort frhrdnaden med vanlig nagelsax och smrj in tassarna med en salva eller matolja. Se till att marsvinens bur alltid r tillrckligt ren, eftersom urin kan frta p tassarna och leda till svullnader och infektioner.

Med jmna mellanrum ska marsvinens ron rengras. Man kan anvnda en vaddlapp och lite matolja fr att f bort smutsen.

6.3 Bad och rengring av talgkrteln

Kort- och strvhriga marsvin behver i allmnhet inte badas. Ibland knner man nd
25

om gare att de r i behov av ett bad. Lnghriga marsvin ska tvttas nr plsen blir smutsig och ofrsch. Plocka fram allt du behver i frvg. Marsvin tycker inte om att bli tvttade, s nr man brjar bada dem r det bst att ha schampo och handdukar inom rckhll. Vattnet ska vara lite varmare n fingervarmt, eftersom marsvinen har hgre kroppstemperatur n mnniskor. Du kan antingen tvtta marsvinet i en balja eller direkt under vattenkranen i tvttstllet. Anvnd ett milt schampo. Var noggrann med att marsvinet inte fr vatten eller schampo i gonen eller nosen! Se ocks till att det inte blir kvar ngra schamporester i marsvinets pls, eftersom det kan brja klia och vara obehagligt fr marsvinet. Marsvin har en talgkrtel lngt bak p ryggen, ungefr dr som man kan tnka sig att deras svans skulle sitta om de hade en. P vissa marsvin blir krteln smutsig och kladdig och d kan man i samband med att man tvttar marsvinet rengra krteln genom att gnugga p lite diskmedel med en tandborste och sen sklja ur noggrant. Torka marsvinet med handduk och lt det vara p ett varmt stlle tills plsen r helt torr. En del anvnder hrfn till att torka marsvinet med. Om man anvnder fn mste man komma ihg att marsvin inte tycker om ljudet och allts kan hoppa till nr man trycker igng den. Se till att marsvinet inte brnner sig p den varma luften! Anvnd kall luft om det r mjligt.

6.7 Sjukdomar

Det finns massor med olika sjukdomar som marsvin kan drabbas av, och det r omjligt att nmna alla i ett kort arbete. Jag har frskt plocka ut de vanligaste och tagit reda p hur man kan frebygga dem.
26

Det lnar sig alltid att ta marsvinet till veterinren om det beter sig konstigt eller inte vill ta.

6.7.1 Magproblem till fljd av snabba foderbyten Foderbyten ska ske lngsamt s marsvinet hinner vnja sig vid den nya maten. Fr snabba foderbyten eller stress kan leda till diarr eller frstoppning. Om marsvinet fr diarr ska man plocka bort all mat utom h och vatten ur buren. Man br uppska veterinr om marsvinet inte vill ta sjlv lngre . Det finns nringsersttning p apoteket som fungerar ven fr marsvin. Vid frstoppning kan man frska f marsvinet at ta grnsaker eller paraffinolja som har laxerande verkan. Om det inte fungerar, eller om man inte vet orsaken till frstoppningen, br man ka till veterinren. Detta kan frebyggas genom att: - alla foderbyten sker lngsamt - man ser till att marsvinen alltid har tillgng till bra h och rent vatten - marsvinen fr tillrckligt med motion

6.7.2 Frkylning Marsvin blir ltt frkylda om de bor p ett dragigt stlle. Ett frkylt marsvin nyser, har snuva och rinniga gon. Lyft bort marsvinet frn de andra marsvinen och lt det bo p ett varmt och dragfritt stlle samt ge extra mycket c-vitamin under ngra dagar. Om marsvinet inte tillfrisknar av sig sjlv mste man ka till veterinren och f en antibiotikabehandling. Frkylningen kan annars ltt utvecklas till lunginflammation, som i vrsta fall kan leda till dden. Frebygg detta genom att: - placera buren p en dragfri plats - torka marsvinen ordentligt efter att du badat dem - inte lta marsvinen vistas utomhus om det r under 18C

27

6.7.3 C-vitaminbrist Fr lite c-vitamin kan leda till att de tappar pls, fr svullna leder, m hud och att de tappa tnder, magrar av eller fr diarr. I allvarliga fall mste marsvinen injiceras med cvitamin. 6.7.4 Svamp och ringorm Munsvamp ser ut som en brun kletig massa som lgger sig runt tnderna och upp mot nosen. Marsvinet kan f munsvamp om det ter fr mycket paprika, tomat, pple eller andra syrliga grnsaker och frukter, och drfr ska man ge dessa i begrnsad mngd som frebyggande tgrd. Tecken p svamp r att marsvinets pls ltt lossnar och att det fljer med en hudflaga i ndan. Marsvinet r knsligt fr berring och kan ha kala flckar, speciellt p ryggen. I vissa fall kan det vara svrt att skilja p ringorm och svamp. Kontakta veterinr fr att f rtt diagnos och behandling. Ringorm r en svampsjukdom som kan drabba bde djur och mnniskor. P marsvinens huvud, ben och tassar upptrder d plslsa flckar som kan f sriga skorpor. Uppsk veterinr fr att frskra dig om att det r ringorm och inte ngon annan svampinfektion och hll sen marsvinen i karantn. Ringorm r inte farligt, men r krngligt att bli av med. Alla utrymmen mste saneras, s att inga svampsporer verlever. 6.7.5 Urinsten Urinstenar bildas i urinblsan eller i urinrret och bestr hos marsvin oftast av kalciumkarbonat eller kalciumoxalat. Tecken p att ngonting r fel r att marsvinet kvider d det kissar eller att det finns blod med i urinen. Urinstenarna mste avlgsnas via operation och att sva ner marsvin r alltid en risk. Marsvin som en gng haft urinsten fr det ltt igen. Frebygg detta genom att - ge marsvinen en mineralfattig kost

28

6.7.6 Vrmeslag Nr marsvin vistas i en temperatur p ver 25C finns det risk fr att de fr vrmeslag. Marsvinet blir d sltt och andas tungt. Spraya marsvinet med kallt vatten och lgg ner det i en balja med svalt vatten. Frebygg detta genom att: - se till att det alltid finns skugga i marsvinens hage - rulla in en kylklabb i en handduk och lgg den i marsvinens bur, s de kan ska sig till svalkan om de har fr varmt - hlla marsvinen inomhus under de varmaste sommardagarna

6.7.7 Knlar och tumrer Knlar av olika slag r rtt s vanliga hos marsvin. Om du upptcker en knl p ditt marsvin r det bst att ka till veterinren. Varblder kan behva skras upp, tmmas och putsas och frsvinner sen av sig sjlv. Mnga marsvin, speciellt ldre, kan ocks f tumrer av olika slag. Oftast r de godartade, men om de vxer sig vldigt stora och r till besvr fr marsvinen r det bst att operera bort dem eller fundera p att lta marsvinet somna in. Diskutera med en veterinr och kom tillsammans fram till vad som r bst i just ert fall. Gr regelbundna hlsokontroller d du knner igenom marsvinet ordentligt, s att knlar upptcks i tid och du kan flja med deras utveckling.

7. Aktivering
Marsvin tycker om att underska saker och de flesta r nyfikna av naturen. Om de dessutom r vldigt intresserade av mat r det ltt att trna in tricks eller ordna annan aktivering. Fr det krvs att marsvinen knner sig trygga och kan koncentrera sig p att lra sig och inte p att gmma sig fr en. Marsvin som r kring ett r gamla brukar vara extra lttlrda.

29

7.1 Lekar
Lekar fr marsvin gr fr det mesta ut p att de fr leta godis p ngot stt. Du kan gmma godisbitar i en stor hg med h, i pappersrullar eller uppe p hus i buren eller hagen.

Ruffe koncentrerar sig p att plocka ner persiljan som r upphngd i bandet.

7.2 Trick
Marsvin r mer lttlrda n man skulle kunna tro och det gr att lra dem olika trick. Innan man brjar trna in trick kan det vara bra att f marsvinet att komma springande till en d man sger dess namn, s det har lrt sig lyssna p rsten och frstr att det fr belning om det gr rtt. Vissa marsvin lr sig trick snabbare n andra. En del marsvin str mycket p bakbenen nr de r i buren. Det r d ltt att lra dem att st p kommando; sg st eller ett annat kommando och hll upp en godisbit (till exempel en liten morotsbit) ovanfr marsvinets huvud. Nr det str p bakbenen med framtassarna i luften bermmer man och ger godisbiten. Efter ngra upprepningar brukar marsvinet frst vad det ska gra. Det hr tricket kan marsvinet lra sig p bara ngra dagar. Ett annat populrt trick kallas snurra runt. va frst p att f marsvinet att flja efter din hand. Sg sen snurra runt och fr handen i en cirkel, s marsvinet snurrar runt ett varv. Nr det cirklat ett varv ger du godisbiten. va flera gnger; sg snurra runt och fr handen s att marsvinet fljer efter ett varv. S smningom snurrar
30

marsvinet direkt det hr kommandot. Snurra runt innehller mnga U:n och r drfr ltt fr marsvinet att knna igen om man uttalar det p samma stt varje gng. Det krvs ngra dagar av vning innan marsvinet frstr vad det ska gra, men det hr r ett vldigt roligt trick som ocks se riktigt proffsigt ut! Andra passande trick fr marsvin r till exempel tass, hoppa (upp p en koja, inte ver hinder!) och tvtta (tvtta nosen som en ekorre). Man kan varje gng marsvinet gr ngonting roligt sga ett visst ord, till exempel tvtta varje gng marsvinet tvttar sig i buren och sen ge en godisbit. S smningom frknippar marsvinet rrelsen med att f godis.

8. Avslutning
Jag hoppas att texten har innehllit de svar som man som ny marsvinsgare sker efter och att du som lsare har ftt en klarare bild av vad det innebr att ha marsvin som husdjur. Marsvin r underbara djur som kan bli helt tama om man umgs mycket med dem. Det r roligt att se p hur de kommunicerar med varandra, leker, popcornskuttar och pratar nr de vet att de ska f mat. De blir glada ver sm saker och piggar upp ens vardag. Jag har sjlv haft marsvin sedan jag var tta r och jag har fst mig mycket vid dessa djur. Jag nskar att mnga fler skulle f upp gonen fr marsvin och inse hur roliga de r att ha som husdjur!

31

Kllor

http://www.nyfikenvital.org/?q=node/170 http://www.marsuyhdistys.net/default/ http://www.broccoli.nu/ http://www.nyfikenvital.org/?q=node/1629 http://www.ortblomman.com/ortbiten/paprika.html http://wwwb.mmm.fi/el/laki/f/f23.html http://marsvin.ifokus.se/ http://www.veterinaren.nu/artiklar/gnagare/bristsjukdomar/c-vitaminbrist-marsvin/176 http://www.guinealynx.info/stones.html http://wwwb.mmm.fi/el/julk/tavlemmikkiosa2_se.html http://www.veterinaren.nu/nyckelord/kalciumoxalat/3877 http://www.saltakvarn.se/produkt/produktblad/7192.htm http://www.veterinaren.nu/artiklar/gnagare/skotsel/skotselrad-marsvin/108 http://www.saltakvarn.se/produkt/produktblad/7190.htm http://www.veterinaren.nu/artiklar/gnagare/matsmaltningsapparaten/tandsjukdomarmarsvin/179 http://www.humlansmarsvin.se/marsvin/halsa/ohyra/munsvamp.html http://www.djurklinikenroslagstull.se/urinsten.htm http://personal.inet.fi/cool/djfunk/marsula/body/artikkelit_c-vitamiini.html http://marsut.net/index.php?option=com_content&view=article&id=14&Itemid=16 http://www.veterinaren.nu/fragelada/gnagare/knol-pa-marsvin/4864 http://www.veterinaren.nu/artiklar/gnagare/tumorer/tumorsjukdomarna-marsvin/181 http://www.veterinaren.nu/artiklar/gnagare/urinvagarna/urinsten-pa-marsvin/116 http://www.zoofakta.se/marsvin/ http://marsvinshjalpen.se/index.php/1403743

32

Lina Gustafsson

33