Artikel i Ad Lucem 2/2008 Vardagen innanfr och utanfr klostermuren Anders Hamberg Munkar i fotsida drkter, nunnor med

dok och stilla gregoriansk sng lugnt rullande fram och tillbaka genom medeltida klostergngar r en av de mer romantiska bilderna av klostret. Och fr de flesta r det de romantiska bilderna och de andliga bckerna s om r den enda riktiga inblicken i klosterlivet. Den monastiska vardagen r ngot helt annat.

Fr det frsta r den vardaglig. Likt oss andra har munkar sina arbeten och uppgifter att ta hand om, det kan handla om att undervisa i en klosterskola som mnga benedi ktinerkloster speciellt hr i England har. Det kan handla om att binda bcker, mjlka kor, klippa grs, umgs med gster och en mngfald av andra arbetsuppgifter. Ofta blir d en nya munken given en uppgift som r helt frmmande. En akademiker kan pltsligt finn a sig sjlv p en traktor pljande en ker, en elektriker kan bli verraskad av att f att jlka kor som sitt nya arbete. En av de viktigaste uppgifterna och en sine qua non fr klostret r tidebnerna. Ocks hr r den romantiska bilden falsk dagens munkar sjun tidebnerna p folksprk och nyare musik finner ocks sin plats. Det kan verka konstigt att ngot s pass opersonligt som att tillsammans recitera Psaltaren och be de freskri vna bnerna har en s viktig roll. r det inte bttre att flja sin egen stil? Ta t.ex. Ce tering Prayer som en amerikansk trappistmunk nej, inte Merton har spridit. nd; en s or mngd personliga bner r lngtifrn lika vrda som en enda bn i tidebnerna, sagda i h yrkans namn och med Guds egna ord. S pstr S:t Alphonsus Liguori. ven om de kan knnas lidligt torra har dessa bner, sagda dag ut och dag in, r efter r en starkt formativ karaktr fr munken. Ord och meningar frn psalmerna, repeterade, idisslade genom dag en hller honom bedjande igenom dagen. Samma effekt kan daglig Lectio Divina ha. E n munk beskrev den bde med Bibeltext och med annan andlig lsning som en sorts gdsel fr sjlen.

Fader Anselms verkokta brysselkl Fr det dagliga livet i ett kloster r sdana reflektioner ofta frmmande. Man tar mycke t av det fr givet. Att vggen bredvid drren till biblioteket r fuktskadad och ser frfr ig ut, att broder Mikael inte kan hlla en ton men nd har givits uppgiften att inled a hymnen vid Laudes fr resten av veckan, att Dom Ambrose envisas med att rka inomh us och att fader Anselms mat bestr av verkokt brysselkl, benig torsk och en obeskri vlig gegga som skall frestlla potatismos, r med strre sannolikhet i munkens tankar. t minstone p en mer medveten niv. Att han stiger upp klockan tre p natten fr att sjung a tidebnerna i en kall kyrka, sllan lser en dagstidning och endast undantagsvis (t. ex. vid valet av senaste pve) ser p TV r ngot sjlvklart och naturligt fr honom. Det g vldigt snabbt att vnja sig vid de yttre rutinerna i ett kloster. I stora drag r de vldigt enkla, Tidebnerna brjar fem minuter efter att kyrkklockan slagit, utom p efte rmiddagen d klockans frsta slag innebr att dagens arbetspass r slut och att det r en timme till Vesper. Efter ngon veckas acklimatisering r rytmen enkel och naturlig. Det r inte bristen p egen internetkontakt, i regel endast vegetarisk meny och ovan lig dygnsrytm som gr klosterliv utmanande. Allt det gr att vnja sig vid utan strre p roblem. De flesta munkar skulle antagligen sga att det r resten av kommuniteten so m r det svraste. I ett kloster med sg, 2530 munkar som alla rr sig inom stort sett sa mma omrde varje dag r det nstan omjligt att undvika varandra om man har ngot otalt me d en av brderna. Vilket man kommer att ha. Trots att de lever ett liv som r avskil t fr Gud, ber tillsammans och enskilt r munkarna fortfarande vldigt mnskliga med all a de brister det innebr. Det r kanske bst s. Ett av de bsta stten att vxa och utveck r vning. I klostret blir det ofta en vning i att frlta och frst, vilket allt utmynn i en vning i att lska sin nsta. Hr r det inte en frga s mycket om varma knslor fr som en medveten viljehandling. Ett val upprepat gng p gng, dag efter dag. Lngt borta frn TV och Facebook Kanske verkar det som en rtt mrk bild? Verkligheten r dock mer nyanserad. Likt oss

alla har munkar och nunnor perioder av mrker och perioder av ljus, av gldje och so rg. Fr det mesta r det som fr oss utanfr murarna vardag. Jag upprepar mig kanske i d etta men det r en viktig pong som har konsekvenser fr oss som lever i vrlden. En av klostrets uppgifter r att koncentrera munkens uppmrksamhet p Gud. Avskildheten frn vr lden skalar bort mycket av det som kan distrahera oss och leda oss p fel vg. Dagsp rogrammet tvingar honom att ta pauser i arbete fr att be, alla sm riter och ritual er som fyller dagen r frutom att de i sig sjlva r ndemedel sm knuffar som riktar n mot Gud. Han har det drfr lttare n oss utanfr att undvika allt det oljud som ofta v rrstar Guds stilla rst. Han har ingen TV som han kan slappa bort eftermiddagen fra mfr istllet fr att gna sig t bibelstudium. Han har ingen pub att g till p kvllen is fr att lsa och uppmuntras av helgonens liv. Istllet fr att sitta ner framfr datorn oc h skriva p sin blogg eller Facebook-sida kan han gna sig t en stund av tillbedjan i sakramentskapellet. Sjlva den monastiska rutinen blir ngot som leder honom till a tt ppna sig fr Gud. Han har helt enkelt inget annat att gra s han kan lika grna be li te. P stt och vis r det senast sagda frenklat. Det r ltt att tnka p annat under tid En munk jag arbetade med berttade att han kommer p de flesta lsningarna p arbetspro blem just under tidebnen.

Andligt liv och monastisk disciplin Det r ltt fr oss i vrlden att insupa attityder och vrderingar som r allt annat n kri a, de finns verallt omkring oss vi tar dem enkelt som sjlvklarheter utan att stann a upp och tnka p om de r acceptabla ur ett kristet perspektiv eller inte. Vi chocke ras inte mer av det sorts liv som mnga kndisar fr eller som syns i spoperor. P en niv kan vi kanske se att de inte r i enlighet med en kristen moral, men de r s sjlvklara att vi knappt bryr oss. Pongen r att vi utanfr klostermuren bde r mer utsatta fr i b a fall distraktioner och i vrsta fall sdant som leder oss bort frn ett kristet liv, samt att vi inte har samma fokus p ett andligt liv som munken oftast har. Det gr inte att ett gott kristet liv r omjligt utanfr muren, det r helt enkelt svrare att va ra lika inriktad p Gud utanfr klostret n innanfr. Dr munken har en monastisk discipli n som std har vi andra en mer eller mindre stark sjlvdisciplin, oftast mindre star k. Nr gudstjnsten ger trsmak fr munken och all inspiration fr bn, bibelstudium och an lig lsning saknas har han en monastisk disciplin och ett dagsprogram som tvingar honom vidare, igenom knen. Han kan komma igenom perioden av torka starkare och tr yggare i Gud. Utanfr r det ofta knepigare, speciellt efter att det kristna enhetssamhllet raserat s av reformationen och upplysningen. Vi kan ltt ta ver monastiska bneformer och med itationstekniker, nstan alla av de former som r i anvndning vare sig fr personlig bn eller liturgi kommer de facto ursprungligen frn ett kloster. Taiz r ett modernt, en kelt exempel som alla knner till. Fram till 60-talets frndringar var katolsk liturg i, trots sitt utspridda bruk i frsamlingar och ursprung i katedraler och frsamling ar, utvecklad och till stor del formad av klostrens liturgi. Tidebnerna som fortf arande r lagda varje prst r likas utformade i klostren ofta i en vldigt utsirlig form Ocks vi vanliga lekmn kan utan strre svrighet ta till oss klostrens bneformer, ven t debnerna. Vad vi dremot saknar utanfr klausuren r den organiserade dagsrytm och disc iplin som stder munken samt den begrnsning av negativa inflytanden som hans avskil dhet frn vrlden ger honom.

G i kloster? Betyder det att vi alla borde g i kloster? Nej, inte ens under de stora monastisk a vckelserna som funnits periodvis senast under slutet av 1940-talet och brjan av 19 50-talet (i och fr sig inte exklusivt en monastisk vckelse) har mer n en liten mino ritet skt sig till klostren fr att ska intrde dr. Det r ngot s pass gammalmodigt so lelse som avgr om en person skall ska sig till klostret eller inte. Fr att fritt ver satta en av Evelyn Waughns karaktrer i Brideshead Revisited; allt beror p kallelse , om du inte har den rcker det inte med hur mycket god vilja som helst, det blir n d inget av det. Om du har en kallelse kan du frska fly hur mycket du vill men den k ommer nd i kapp dig. Vi r inte alla kallade till ett liv i koster, inte ens alla so m sker sig till klostret och trder in dr r kallade till att leva ut sina liv dr. Det vanligare n man kanske skulle frestlla sig att en man kommer till klostret och leve

r dr fr ett r eller tv och sedan tervnder till vrlden. En del av mina kamrater har g t s, jag har sjlv gjort s. Vi har alla tagit med oss vrdefulla lrdomar och erfarenhet er som r en stor hjlp framt och hoppeligen uppt. Samma kallelse till gemenskap med G ud r ngot som gller var och en som blivit dpt. Vi utanfr har samma kallelse, tillgng ill i stort sett samma medel och metoder, vad vi ofta saknar r den hjlp och det std som klostrets struktur ger. Samtidigt skall vi inte verdriva skillnaden. Det r en stor skillnad mellan livet som en munk fr femtio r sedan lever och livet som en m unk idag lever; en av dem r just ppenheten till vrlden.

Den romantiska klosterbilden Livet i klostren har p mnga stt blivit bekvmare rent fysiskt och banden till yttervrl den frstrkts p gott och ont. Fr en hel del kloster har de senaste 40 rens moderniseri ngar lett till undergng. Mnga ser sig fyllda med en ldrande befolkning och ett tomt novisiat. Det r kanske paradoxalt att det r just de som r mest ppna, mest moderna, som har det svrast medan nygrundade kloster med gammalmodig, traditionalistisk in riktning kmpar med vxtverk. En del av det r romantik fr det finns faktiskt kloster s om passar in i den romantiska bilden, t.o.m. frisyren r den samma som fr tusen r se dan. Klostergngen r kanske byggd p 70-talet men den r gjord i medeltida stil, om int e man har valt att flja barockmodell istllet. Men hur mycket romantik som helst hll er inte en munk kvar i klostret efter att den frsta ivern lagt sig. I ett kloster gr det inte att kompromissa eller fly. Det krver en total kristendom som inte acc epterar blandningar med andra religioner eller med sekulra ider. Det krver en fulls tndig verltelse som ofta kan vara obekvm. Det lter brutalt, men det verkar vara en av lrdomarna frn de senaste rtiondena att de striktare klostren och de ordnar som gru ndats enligt en ldre och radikalare form r de som klarar sig bst. Det r igen en frga om monastisk disciplin. Om klostret slpper in vrlden och tar till sig sekulra tanke stt frsvagas den disciplin som de har och det blir lttare och lttare att leva som ut anfr, exakt vad den nya munken vill undvika, drfr vljer han ocks det striktare klostr et som har en struktur med strre chans att hjlpa honom p vgen till Gud medan det mod erniserade, ppnare klostret str med ett tomt novisiat. Som vanligt befinner sig al lts klostren i kris. Det r ingenting nytt, klostren har spridits, fyllts, avfolkat s, frstrts, teruppbyggts igen och igen fr att krossas av krig och sjukdomar, byggas upp igen, fyllas och tmmas ... Det enda som egentligen kan sgas med skerhet om klos tren r att de kommer att finnas med oss i ngon form till vrldens slut. Sannolikt ko mmer mnga av Europas kloster att d av lderdom inom de nrmaste tiotjugo ren, lika ske kommer nya att grundas med ivriga unga mn och kvinnor som hrsammat kallet att slja allt och flja Gud. Det pgr redan nu. Ssom alltid. Klostervsendets historia r fyllt b av borttynande, en gng stora och mktiga kloster och nya nstan fanatiska reformgrupp er som vnder ter till Benediktus Regel och grundar nya explosivt vxande kloster. De t r en del av den monastiska vrldens livscykel. Klostren finns inte till bara fr sig sjlva. Pven Pius XI Umbratilem har en ofta cit erad paragraf; De som verlter sig sjlva t bn och botgring utvar ett strre inflytan yrkans liv och sjlars frlsning n de som arbetar ihrdigt i Herrens vingrd, ty om inte de frstnmnda skulle kalla ned ett verfld av himmelskt regn skulle de senare inte bri nga in en s stor skrd. I de heligas samfund har vi alla en effekt p varandra och med sina liv och sina bner hjlper klostrens invnare oss utanfr murarna. Mer tydligt bli r detta nr vi besker klostren och d blir ocks den hjlp vi fr av dem mer ptaglig. Det de ger kan som mnga erfarit fylla batterierna efter en sg veckas besk, deras invnar e kan ge en andlig vgledning och inblick i en verklighet som vi inte skulle ha ko mmit p sjlva. Till sist r de ocks genom sin blotta nrvaro en rst som ropar ut att Gud , att det finns ngot mer och strre n den vrld vi lever i. Anders Hamberg Frfattaren r teologie magister och levde ren 20052007 i klostret Mount St Bernard Ab bey i Coalville, Leicester i England. Numera bor och arbetar han i London.