Kommunal Vuxenutbildning På Grundläggande Nivå

Kommunal vuxenutbildning
på grundläggande nivå
KURSPLANER OCH KOMMENTARER – REVIDERAD 2017
Kommunal vuxenutbildning
på grundläggande nivå
KURSPLANER OCH KOMMENTARER – REVIDERAD 2017
ISBN: 978-91-7559-307-4
Publikationen finns att ladda ner som

kostnadsfri PDF från Skolverkets webbplats:
skolverket.se/publikationer
Grafisk produktion: AB Typoform

Omslag: Tobias Flygar
Innehåll
Inledning .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5
Biologi. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7
Engelska.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15
Engelska, nationell delkurs 1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21
Engelska, nationell delkurs 2. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27
Engelska, nationell delkurs 3. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33
Engelska, nationell delkurs 4 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39
Fysik. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45
Geografi.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 53
Hem- och konsumentkunskap.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 60
Historia. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 64
Kemi. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 71
Matematik. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 79
Matematik, nationell delkurs 1. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 87
Matematik, nationell delkurs 2 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 93
Matematik, nationell delkurs 3 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 99
Matematik, nationell delkurs 4. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 106
Religionskunskap. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 114
Samhällskunskap.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 120
Svenska.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 128
Svenska, nationell delkurs 1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 137
Svenska som andraspråk. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 165

Svenska som andraspråk, nationell delkurs 1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 175
Svenska som andraspråk, nationell delkurs 4. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 197
Kommentarer till kursplaner för

kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå. . . . . . . . . . . . 207
SKOLVERKETS FÖRESKRIFTER (SKOLFS 2017:85) OM ÄNDRING I SKOLVERKETS FÖRESKRIFTER
(SKOLFS 2012:18) OM KURSPLANER FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING PÅ GRUNDLÄGGANDE
NIVÅ. SKOLVERKET HAR GJORT KORREKTURÄNDRINGAR I TEXTEN.
Inledning
EU:s nyckelkompetenser och Digitaliseringskommissionens beskrivning av
digital kompetens har varit utgångspunkt för skrivningarna i kurs-, läro- och
ämnesplanerna i samtliga skolformer. De nya skrivningarna ska bidra till
att barn och elever utvecklar förståelse för hur digitaliseringen påverkar och
utvecklar individen och samhället. Det handlar också om att utveckla förmåga
att använda och förstå digitala system och tjänster, att förhålla sig till medier
och information på ett kritiskt och ansvarsfullt sätt samt att lösa problem
och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt. För mer information om
digitaliseringen se kommentarmaterialet ”Få syn på digitaliseringen i vuxen-
utbildningen – ett kommentarmaterial för komvux och särvux”.
Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå

Denna publikation innehåller samtliga kursplaner inom kommunal vuxen-
utbildning på grundläggande nivå i sin senaste lydelse. Den innehåller även
kommentarer till kursplanernas uppbyggnad, betygsskalan och kunskapskraven.
Bestämmelser för kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå
finns, förutom i olika föreskrifter såsom kursplanerna (SKOLFS 2012:18)
med ändringar (SKOLFS 2016:67) och (SKOLFS 2017:85), även i skollagen
(2010:800), förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning och förordningen
(SKOLFS 2012:101) om läroplan för vuxenutbildningen med ändringar
(SKOLFS 2017:17).
Kursplaner och kunskapskrav

Kursplanerna inleds med motiven till varför ämnet finns. Därefter anges syftet
med och de långsiktiga målen för undervisningen i ämnet. I det centrala inne-
hållet anges vad som ska behandlas i undervisningen. Det centrala innehållet
är utformat så att det lämnar utrymme för läraren att göra egna fördjupningar
eller tillägg. Kunskapskraven anger kunskapsnivån för de olika betygsstegen.
Biologi
BIOLOGI
Kurskod: GRNBIO2
Verksamhetspoäng: 150
Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att

veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse
för samhällsutvecklingen inom områden som hälsa, naturbruk och miljö. Med
kunskaper om naturen och människan får människor redskap för att påverka
sitt eget välbefinnande, men också för att bidra till en hållbar utveckling.
Syfte
Undervisningen i kursen biologi inom kommunal vuxenutbildning på grund-
läggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper om biologiska sam-
manhang samt nyfikenhet på och intresse för att veta mer om människan och
naturen. Genom undervisningen ska eleven ges möjlighet att formulera frågor
om naturen och människan utifrån egna upplevelser och aktuella händelser.
Undervisningen ska ge eleven förutsättningar att söka svar på frågor med
hjälp av systematiska undersökningar. Som en del av systematiska undersök-
ningar ska eleverna, genom praktiskt undersökande arbete, ges möjligheter att
utveckla färdigheter i att hantera såväl digital som annan utrustning. Eleverna
ska ges förutsättningar att söka svar på frågor med hjälp av olika typer av
källor. På så sätt ska undervisningen bidra till att eleven utvecklar ett kritiskt
tänkande kring sina egna resultat, andras argument och olika informations-
källor. Genom undervisningen ska eleven också utveckla förståelse för att påstå-
enden kan prövas och värderas med hjälp av naturvetenskapliga arbetsmetoder.
Undervisningen ska ge eleven möjlighet att använda och utveckla kunskaper
och redskap för att formulera egna och granska andras argument i samman-
hang där kunskaper i biologi har betydelse. Därigenom ska eleven ges förut-
sättningar att hantera praktiska, etiska och estetiska valsituationer som rör
hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet.
Undervisningen ska även bidra till att eleven utvecklar förtrogenhet med
biologins begrepp, modeller och teorier samt förståelse för hur dessa utvecklas
i samspel med erfarenheter från undersökningar av naturen och människan.
Vidare ska undervisningen bidra till att eleven utvecklar förmågan att samtala
om, tolka och framställa texter och bilder med naturvetenskapligt innehåll.
Undervisningen ska skapa förutsättningar för eleven att skilja mellan natur-
vetenskapliga och andra sätt att skildra omvärlden. Genom undervisningen
ska eleven få inblick i naturvetenskapens världsbild med evolutionsteorin som
grund samt få perspektiv på hur den har utvecklats och vilken kulturell påver-
kan den har haft.
KOMMUNAL VUXENUTBILDNING PÅ GRUNDLÄGGANDE NIVÅ 7

Genom undervisningen i kursen biologi ska eleven ges förutsättningar att utveckla
BIOLOGI
sin förmåga att

• använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera
och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
• genomföra systematiska undersökningar i biologi, och
• använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och för-
klara biologiska samband i människokroppen, naturen, samhället och
arbetslivet.
Centralt innehåll
Natur och samhälle
• Ekologisk hållbarhet och biologisk mångfald. Samhällsdiskussioner om
detta, till exempel i samband med naturbruk och konsumtion.
• Ekosystems energiflöden och kretslopp av materia. Fotosyntes och
förbränning.
• Ekosystem, samband mellan populationer och tillgängliga resurser
i ekosystem.
• Aktuella samhällsfrågor som rör biologi.
Kropp och hälsa
• Människors hälsa, sjukdom och sexualitet. Virus, bakterier, infektioner och
smittspridning.
• Evolutionens mekanismer, ärftlighet och förhållandet mellan arv och miljö.
Genteknikens möjligheter och risker och etiska frågor som tekniken väcker.
• Kroppens celler, organ och organsystem och deras uppbyggnad, funktion
och samverkan. Evolutionära jämförelser mellan människan och andra
organismer.
Biologin och världsbilden

• Historiska och nutida upptäckter inom biologiområdet. Upptäckternas
betydelse för samhället och människors levnadsvillkor.
• Aktuella forskningsområden inom biologi.
• Naturvetenskapliga teorier om livets uppkomst. Livets utveckling och
mångfald utifrån evolutionsteorin.
• De biologiska modellernas och teoriernas användbarhet, begränsningar,
giltighet och föränderlighet.
8 KOMMUNAL VUXENUTBILDNING PÅ GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Biologins metoder och arbetssätt
BIOLOGI
• Fältstudier, experiment och hur simuleringar kan användas som stöd vid
modellering. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande
och utvärdering.
• Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och
skriftliga rapporter, såväl med som utan digitala verktyg.
• Hur organismer identifieras, sorteras och grupperas utifrån släktskap och
utveckling.
• Sambandet mellan biologiska undersökningar och utveckling av begrepp,
modeller och teorier.
• Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter
i olika källor och samhällsdiskussioner med koppling till biologi, såväl
i digitala som i andra medier.
Kunskapskrav
Kunskapskrav för betyget E
Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa, naturbruk och
ekologisk hållbarhet och skiljer då fakta från värderingar och formulerar
ställningstaganden med enkla motiveringar samt beskriver några tänkbara
konsekvenser. I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter
åsikter och argument på ett sätt som till viss del för diskussionerna framåt.
Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor
och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens
och källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan använda informationen på
ett i huvudsak fungerande sätt i diskussioner och för att skapa enkla texter och
andra framställningar med viss anpassning till syfte och målgrupp.
Eleven kan genomföra fältstudier och andra undersökningar utifrån givna
planeringar och även bidra till att formulera enkla frågeställningar och plane-
ringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. I undersökningarna använ-
der eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt. Eleven
kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då enkla slutsatser med
viss koppling till biologiska modeller och teorier. Eleven för enkla resonemang
kring resultatens rimlighet och bidrar till att ge förslag på hur undersökning-
arna kan förbättras. Dessutom gör eleven enkla dokumentationer av under-
sökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.
Eleven har grundläggande kunskaper om evolutionsteorin och andra biolo-
giska sammanhang och visar det genom att ge exempel och beskriva dessa med
viss användning av biologins begrepp, modeller och teorier. Eleven kan föra
enkla och till viss del underbyggda resonemang om hälsa, sjukdom, sexualitet

och ärftlighet och visar då på enkelt identifierbara samband som rör männis-
BIOLOGI
kokroppens byggnad och funktion. Eleven undersöker olika faktorers inverkan

på ekosystem och populationer och beskriver då enkelt identifierbara ekolo-
giska samband och ger exempel på energiflöden och kretslopp. Dessutom för
eleven enkla och till viss del underbyggda resonemang kring hur människan
påverkar naturen och visar på några åtgärder som kan bidra till en ekologiskt
hållbar utveckling. Eleven kan ge exempel på och beskriva några centrala
naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnads-
villkor.
Kunskapskrav för betyget D

Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C
är uppfyllda.
Kunskapskrav för betyget C

ekologisk hållbarhet och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställ-
ningstaganden med utvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara
åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt. Eleven kan
söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för
utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens och
källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan använda informationen på ett
fungerande sätt i diskussioner och för att skapa utvecklade texter och andra
framställningar med relativt god anpassning till syfte och målgrupp.
planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som
det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån. I under-
sökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och ändamålsenligt sätt.
Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då utvecklade
slutsatser med relativt god koppling till biologiska modeller och teorier. Eleven
för utvecklade resonemang kring resultatens rimlighet och ger förslag på hur
undersökningarna kan förbättras. Dessutom gör eleven utvecklade doku-
mentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga
rapporter.
Eleven har goda kunskaper om evolutionsteorin och andra biologiska sam-
manhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa
med relativt god användning av biologins begrepp, modeller och teorier.
Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om
hälsa, sjukdom, sexualitet och ärftlighet och visar då på förhållandevis kom-
plexa samband som rör människokroppens byggnad och funktion. Eleven

undersöker olika faktorers inverkan på ekosystem och populationer och beskri-
BIOLOGI
ver då förhållandevis komplexa ekologiska samband och förklarar och visar på
samband kring energiflöden och kretslopp. Dessutom för eleven utvecklade
och relativt väl underbyggda resonemang kring hur människan påverkar natu-
ren och visar på fördelar och begränsningar hos några åtgärder som kan bidra
till en ekologiskt hållbar utveckling. Eleven kan förklara och visa på samband
mellan några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för
människors levnadsvillkor.
Kunskapskrav för betyget B

Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A
är uppfyllda.
Kunskapskrav för betyget A

ekologisk hållbarhet och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställ-
ningstaganden med välutvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara
åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt och fördjupar
eller breddar dem. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och
använder då olika källor och för välutvecklade och väl underbyggda resone-
mang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan
använda informationen på ett väl fungerande sätt i diskussioner och för att
skapa välutvecklade texter och andra framställningar med god anpassning till
syfte och målgrupp.
planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som
det går att arbeta systematiskt utifrån. I undersökningarna använder eleven
utrustning på ett säkert, ändamålsenligt och effektivt sätt. Eleven kan jämföra
resultaten med frågeställningarna och drar då välutvecklade slutsatser med
god koppling till biologiska modeller och teorier. Eleven för välutvecklade
resonemang kring resultatens rimlighet i relation till möjliga felkällor och ger
förslag på hur undersökningarna kan förbättras och visar på nya tänkbara
frågeställningar att undersöka. Dessutom gör eleven välutvecklade doku-
mentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga
rapporter.
Eleven har mycket goda kunskaper om evolutionsteorin och andra bio-
logiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband
inom dessa och något generellt drag med god användning av biologins
begrepp, modeller och teorier. Eleven kan föra välutvecklade och väl under-
byggda resonemang om hälsa, sjukdom, sexualitet och ärftlighet och visar då

på komplexa samband som rör människokroppens byggnad och funktion.
BIOLOGI
Eleven undersöker olika faktorers inverkan på ekosystem och populationer och

beskriver då komplexa ekologiska samband och förklarar och generaliserar
kring energiflöden och kretslopp. Dessutom för eleven välutvecklade och väl
underbyggda resonemang kring hur människan påverkar naturen och visar ur
olika perspektiv på fördelar och begränsningar hos några åtgärder som kan
bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Eleven kan förklara och generalisera
kring några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för

BIOLOGI
BIOLOGI
Kunskapskrav för betyget E Kunskapskrav för betyget C Kunskapskrav för betyget A
Eleven kan samtala om och dis- Eleven kan samtala om och Eleven kan samtala om och
kutera frågor som rör hälsa, na- diskutera frågor som rör hälsa, diskutera frågor som rör hälsa,
turbruk och ekologisk hållbarhet naturbruk och ekologisk hållbar- naturbruk och ekologisk hållbar-
och skiljer då fakta från värde- het och skiljer då fakta från het och skiljer då fakta från
ringar och formulerar ställnings- värderingar och formulerar ställ- värderingar och formulerar ställ-
taganden med enkla motiveringar ningstaganden med utvecklade ningstaganden med välutveck-
samt beskriver några tänkbara motiveringar samt beskriver lade motiveringar samt beskriver
konsekvenser. I diskussionerna några tänkbara konsekvenser. några tänkbara konsekvenser.
ställer eleven frågor och framför I diskussionerna ställer eleven I diskussionerna ställer eleven
och bemöter åsikter och argu- frågor och framför och bemöter frågor och framför och bemöter
ment på ett sätt som till viss del åsikter och argument på ett sätt åsikter och argument på ett sätt
för diskussionerna framåt. Eleven som för diskussionerna framåt. som för diskussionerna framåt
kan söka naturvetenskaplig in- Eleven kan söka naturvetenskap- och fördjupar eller breddar dem.
formation och använder då olika lig information och använder då Eleven kan söka naturvetenskap-
källor och för enkla och till viss olika källor och för utvecklade lig information och använder då
del underbyggda resonemang och relativt väl underbyggda olika källor och för välutvecklade
om informationens och källornas resonemang om informationens och väl underbyggda resone-
trovärdighet och relevans. Eleven och källornas trovärdighet och mang om informationens och käl-
kan använda informationen på relevans. Eleven kan använda lornas trovärdighet och relevans.
ett i huvudsak fungerande sätt informationen på ett fungerande Eleven kan använda informatio-
i diskussioner och för att skapa sätt i diskussioner och för att nen på ett väl fungerande sätt i
enkla texter och andra framställ- skapa utvecklade texter och an- diskussioner och för att skapa
ningar med viss anpassning till dra framställningar med relativt välutvecklade texter och andra
syfte och målgrupp. god anpassning till syfte och framställningar med god anpass-
målgrupp. ning till syfte och målgrupp.
Eleven kan genomföra fältstudier Eleven kan genomföra fältstudier Eleven kan genomföra fältstudier
och andra undersökningar utifrån och andra undersökningar utifrån och andra undersökningar utifrån
givna planeringar och även bidra givna planeringar och även givna planeringar och även
till att formulera enkla fråge- formulera enkla frågeställningar formulera enkla frågeställningar
ställningar och planeringar som och planeringar som det efter och planeringar som det går
det går att arbeta systematiskt någon bearbetning går att arbeta att arbeta systematiskt utifrån.
utifrån. I undersökningarna an- systematiskt utifrån. I under- I undersökningarna använder
vänder eleven utrustning på ett sökningarna använder eleven eleven utrustning på ett säkert,
säkert och i huvudsak fungeran- utrustning på ett säkert och ändamålsenligt och effektivt sätt.
de sätt. Eleven kan jämföra resul- ändamålsenligt sätt. Eleven kan Eleven kan jämföra resultaten
taten med frågeställningarna och jämföra resultaten med fråge- med frågeställningarna och drar
drar då enkla slutsatser med viss ställningarna och drar då utveck- då välutvecklade slutsatser
koppling till biologiska modeller lade slutsatser med relativt god med god koppling till biologiska
och teorier. Eleven för enkla koppling till biologiska modeller modeller och teorier. Eleven för
resonemang kring resultatens och teorier. Eleven för utvecklade välutvecklade resonemang kring
rimlighet och bidrar till att ge resonemang kring resultatens resultatens rimlighet i relation till
förslag på hur undersökningarna rimlighet och ger förslag på hur möjliga felkällor och ger förslag
kan förbättras. Dessutom gör undersökningarna kan förbättras. på hur undersökningarna kan för-
eleven enkla dokumentationer av Dessutom gör eleven utvecklade bättras och visar på nya tänkbara
undersökningarna med tabeller, dokumentationer av undersök- frågeställningar att undersöka.
diagram, bilder och skriftliga ningarna med tabeller, diagram, Dessutom gör eleven välutveckla-
rapporter. bilder och skriftliga rapporter. de dokumentationer av undersök-
ningarna med tabeller, diagram,
bilder och skriftliga rapporter.

BIOLOGI
BIOLOGI

Eleven har grundläggande Eleven har goda kunskaper Eleven har mycket goda kunska-
kunskaper om evolutionsteorin om evolutionsteorin och andra per om evolutionsteorin och an-
och andra biologiska samman- biologiska sammanhang och dra biologiska sammanhang och
hang och visar det genom att visar det genom att förklara och visar det genom att förklara och
ge exempel och beskriva dessa visa på samband inom dessa visa på samband inom dessa och
med viss användning av biologins med relativt god användning av något generellt drag med god
begrepp, modeller och teorier. biologins begrepp, modeller och användning av biologins begrepp,
Eleven kan föra enkla och till viss teorier. Eleven kan föra utveck- modeller och teorier. Eleven kan
del underbyggda resonemang om lade och relativt väl underbyggda föra välutvecklade och väl under-
hälsa, sjukdom, sexualitet och resonemang om hälsa, sjukdom, byggda resonemang om hälsa,
ärftlighet och visar då på enkelt sexualitet och ärftlighet och visar sjukdom, sexualitet och ärftlighet
identifierbara samband som rör då på förhållandevis komplexa och visar då på komplexa sam-
människokroppens byggnad och samband som rör människo- band som rör människokroppens
funktion. Eleven undersöker olika kroppens byggnad och funktion. byggnad och funktion. Eleven un-
faktorers inverkan på ekosystem Eleven undersöker olika faktorers dersöker olika faktorers inverkan
och populationer och beskriver inverkan på ekosystem och popu- på ekosystem och populationer
då enkelt identifierbara ekologis- lationer och beskriver då förhål- och beskriver då komplexa eko-
ka samband och ger exempel på landevis komplexa ekologiska logiska samband och förklarar
energiflöden och kretslopp. Dess- samband och förklarar och visar och generaliserar kring energi-
utom för eleven enkla och till viss på samband kring energiflöden flöden och kretslopp. Dessutom
del underbyggda resonemang och kretslopp. Dessutom för för eleven välutvecklade och väl
kring hur människan påverkar eleven utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang kring
naturen och visar på några underbyggda resonemang kring hur människan påverkar naturen
åtgärder som kan bidra till en hur människan påverkar naturen och visar ur olika perspektiv på
ekologiskt hållbar utveckling. och visar på fördelar och be- fördelar och begränsningar hos
Eleven kan ge exempel på och gränsningar hos några åtgärder några åtgärder som kan bidra till
beskriva några centrala natur- som kan bidra till en ekologiskt en ekologiskt hållbar utveckling.
vetenskapliga upptäckter och hållbar utveckling. Eleven kan Eleven kan förklara och gene-
deras betydelse för människors förklara och visa på samband ralisera kring några centrala na-
levnadsvillkor. mellan några centrala natur- turvetenskapliga upptäckter och
vetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors
deras betydelse för människors levnadsvillkor.
levnadsvillkor.

Engelska
Kurskod: GRNENG2
ENGELSKA
Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och

kunskapsutveckling. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på
omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större förståelse för olika sätt
att leva. Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda
områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska
ökar därför individens möjligheter att ingå i olika sociala och kulturella sam-
manhang och att delta i ett internationellt studie- och arbetsliv.
Syfte
Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grund-
läggande nivå ska syfta till att eleven utvecklar kunskaper i engelska språket
och kunskaper om områden och sammanhang där engelska används. Eleven
ska även utveckla tilltro till sin förmåga att använda engelska i olika situationer
och för skilda syften i vardags-, samhälls-, studie- och arbetsliv.
Genom undervisningen ska eleven ges möjlighet till språkanvändning i
funktionella och meningsfulla sammanhang för att därigenom utveckla en
allsidig kommunikativ förmåga. Denna förmåga innebär att förstå talad och
skriven engelska, att formulera sig och samspela med andra i tal och skrift samt
att anpassa sitt språk till olika situationer, syften och mottagare. I den kommu-
nikativa förmågan ingår även språklig säkerhet och att använda olika strategier
för att stödja kommunikationen och lösa problem när språkkunskaperna inte
räcker till.
I mötet med talat språk och texter ska eleven ges möjlighet att utveckla
förmågan att sätta innehållet i relation till egna erfarenheter, livsvillkor och
intressen. Undervisningen ska även ge eleven möjlighet att utveckla kunskaper
om och förståelse för olika livsvillkor samt sociala och kulturella företeelser i
områden och i sammanhang där engelska används.
Undervisningen ska bidra till att eleven utvecklar kunskaper i att söka,
värdera, välja och tillägna sig innehållet i talat språk och texter från olika
källor. Eleven ska också ges förutsättningar att kunna använda olika hjälp-
medel för lärande, förståelse, skapande och kommunikation. Undervisningen
ska stimulera elevens intresse för språk och kulturer och förmedla nyttan av
språkkunskaper. Undervisningen ska i allt väsentligt bedrivas på engelska.

Genom undervisningen i kursen engelska ska eleven sammanfattningsvis ges
förutsättningar att utveckla sin förmåga att
• förstå och tolka innehållet i talad engelska och i olika slags texter,
ENGELSKA
• formulera sig och kommunicera i tal och skrift,

• använda språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd,
• anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang, och
• reflektera över livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser i olika
sammanhang och delar av världen där engelska används.
Centralt innehåll
Kommunikationens innehåll
• Aktuella och kända ämnesområden med anknytning till vardags-, samhälls-,
studie- och arbetsliv.
• Vardagliga situationer, intressen, aktiviteter, händelseförlopp samt relationer
och etiska frågor.
• Åsikter, erfarenheter, känslor och framtidsplaner.
• Levnadsvillkor, traditioner, sociala relationer och kulturella företeelser i
sammanhang och områden där engelska används.
Lyssna och läsa – reception

• Talad engelska, även med viss regional och social färgning, och texter, som
är instruerande, beskrivande, berättande, diskuterande, argumenterande
och kontaktskapande, även via film och andra medier.
• Olika former av samtal och sammanhängande talat språk, till exempel dia-
loger, intervjuer och muntliga framställningar.
• Skönlitteratur och annan fiktion, även i talad och dramatiserad form, samt
sånger och dikter.
• Sakprosa av olika slag och med olika syften, till exempel reportage och tid-
ningsartiklar.
• Strategier för att uppfatta detaljer och förstå sammanhang i talat språk och
texter till exempel för att anpassa lyssnande och läsning till framställningens
form, innehåll och syfte.
• Olika sätt att söka, välja och värdera innehållet i texter och talat språk på
engelska från internet och olika medier.
• Språkliga företeelser i det språk eleven möter, till exempel uttal, intonation,
grammatiska strukturer och satsbyggnad samt ord med olika stilvärden och
fasta språkliga uttryck.

• Hur texter och talat språk kan varieras för olika syften och sammanhang.
• Hur sammanbindande ord och andra uttryck används för att skapa struktur
ENGELSKA
och språkligt sammanhängande helheter.
Tala, skriva och samtala – produktion och interaktion

• Muntliga och skriftliga berättelser, beskrivningar och instruktioner i
sammanhängande tal och skrift.
• Samtal, diskussion och argumentation för kommunikation och kontakt
i olika situationer.
• Språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd samt för att lösa
språkliga problem, till exempel med hjälp av omformuleringar, frågor och
förklaringar.
• Språkliga strategier för att bidra till och aktivt medverka i samtal, till exem-
pel genom att ta initiativ till interaktion, ge bekräftelse, ställa följdfrågor,
ta initiativ till nya frågeställningar och ämnesområden samt för att avsluta
samtalet.
• Språkliga företeelser för att förtydliga, variera och berika kommunikationen,
till exempel uttal, intonation och fasta språkliga uttryck, grammatiska
strukturer och satsbyggnad.
• Olika sätt att bearbeta framställningar för att variera, tydliggöra, precisera
och anpassa dem efter deras syften.
Kunskapskrav
Eleven förstår det huvudsakliga innehållet och uppfattar tydliga detaljer
i talad engelska i måttligt tempo samt i lättillgängliga texter i olika genrer.
Eleven visar sin förståelse genom att översiktligt redogöra för, diskutera och
kommentera innehåll och detaljer samt genom att med godtagbart resultat
agera utifrån budskap och instruktioner i innehållet. För att underlätta sin
förståelse av innehållet i talad och skriven engelska väljer och använder eleven
någon strategi för lyssnande och läsning. Eleven väljer texter och talat språk
från olika medier samt använder med viss relevans det valda materialet i sin
egen produktion och interaktion.
I muntliga och skriftliga framställningar i olika genrer formulerar eleven
sig enkelt, begripligt och relativt sammanhängande. För att förtydliga och
variera sin kommunikation bearbetar eleven, och gör enkla förbättringar av,
egna framställningar. I muntlig och skriftlig interaktion i olika sammanhang
uttrycker eleven sig begripligt och enkelt samt i någon mån anpassat till syfte,

mottagare och situation. Dessutom väljer eleven och använder i huvudsak
fungerande strategier som i viss mån löser problem i och förbättrar inter-
aktionen.
ENGELSKA
Eleven diskuterar översiktligt några företeelser i olika sammanhang och

delar av världen där engelska används, och kan då också göra enkla jämförelser
med egna erfarenheter och kunskaper.

Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är
uppfyllda.

Eleven förstår det huvudsakliga innehållet och uppfattar väsentliga detaljer
Eleven visar sin förståelse genom att välgrundat redogöra för, diskutera och
kommentera innehåll och detaljer samt genom att med tillfredsställande
resultat agera utifrån budskap och instruktioner i innehållet. För att underlätta
sin förståelse av innehållet i talad och skriven engelska väljer och använder
eleven i viss utsträckning strategier för lyssnande och läsning. Eleven väljer
texter och talat språk från olika medier samt använder på ett relevant sätt det
valda materialet i sin egen produktion och interaktion.
I muntliga och skriftliga framställningar i olika genrer formulerar eleven sig
relativt varierat, relativt tydligt och relativt sammanhängande. Eleven formule-
rar sig med visst flyt och i någon mån anpassat till syfte, mottagare och situa-
tion. För att förtydliga och variera sin kommunikation bearbetar eleven, och
gör välgrundade förbättringar av, egna framställningar. I muntlig och skriftlig
interaktion i olika sammanhang uttrycker eleven sig tydligt och med visst flyt
samt med viss anpassning till syfte, mottagare och situation. Dessutom väljer
och använder eleven fungerande strategier som löser problem i och förbättrar
interaktionen.
Eleven diskuterar utförligt några företeelser i olika sammanhang och delar
av världen där engelska används, och kan då också göra välutvecklade jäm-
förelser med egna erfarenheter och kunskaper.

Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är
uppfyllda.

Eleven förstår såväl helhet som detaljer i talad engelska i måttligt tempo
och i lättillgängliga texter i olika genrer. Eleven visar sin förståelse genom att
ENGELSKA
välgrundat och nyanserat redogöra för, diskutera och kommentera innehåll
och detaljer samt genom att med gott resultat agera utifrån budskap och
instruktioner i innehållet. För att underlätta sin förståelse av innehållet i talad
och skriven engelska kan eleven i viss utsträckning välja och använda strategier
för lyssnande och läsning. Eleven väljer texter och talat språk från olika medier
samt använder på ett relevant och effektivt sätt det valda materialet i sin egen
produktion och interaktion.
relativt varierat, tydligt och sammanhängande. Eleven formulerar sig även med
flyt och viss anpassning till syfte, mottagare och situation. För att förtydliga
och variera sin kommunikation bearbetar eleven, och gör välgrundade för-
bättringar av, egna framställningar. I muntlig och skriftlig interaktion i olika
sammanhang uttrycker eleven sig tydligt och med flyt samt med viss anpass-
ning till syfte, mottagare och situation. Dessutom väljer och använder eleven
väl fungerande strategier som löser problem i och förbättrar interaktionen och
för den framåt på ett konstruktivt sätt.
Eleven diskuterar utförligt och nyanserat några företeelser i olika samman-
hang och delar av världen där engelska används, och kan då också göra väl-
utvecklade och nyanserade jämförelser med egna erfarenheter och kunskaper.

ENGELSKA

ENGELSKA
Eleven förstår det huvudsakliga Eleven förstår det huvudsakliga Eleven förstår såväl helhet som
innehållet och uppfattar tydliga innehållet och uppfattar väsent- detaljer i talad engelska i måttligt
detaljer i talad engelska i måttligt liga detaljer i talad engelska i tempo och i lättillgängliga texter i
tempo samt i lättillgängliga texter måttligt tempo samt i lättillgäng- olika genrer. Eleven visar sin för-
i olika genrer. Eleven visar sin liga texter i olika genrer. Eleven ståelse genom att välgrundat och
förståelse genom att översiktligt visar sin förståelse genom att nyanserat redogöra för, diskutera
redogöra för, diskutera och kom- välgrundat redogöra för, disku- och kommentera innehåll och de-
mentera innehåll och detaljer tera och kommentera innehåll taljer samt genom att med gott
samt genom att med godtagbart och detaljer samt genom att med resultat agera utifrån budskap
resultat agera utifrån budskap tillfredsställande resultat agera och instruktioner i innehållet. För
och instruktioner i innehållet. För utifrån budskap och instruktioner att underlätta sin förståelse av
att underlätta sin förståelse av i innehållet. För att underlätta sin innehållet i talad och skriven eng-
innehållet i talad och skriven eng- förståelse av innehållet i talad elska kan eleven i viss utsträck-
elska väljer och använder eleven och skriven engelska väljer och ning välja och använda strategier
någon strategi för lyssnande använder eleven i viss utsträck- för lyssnande och läsning. Eleven
och läsning. Eleven väljer texter ning strategier för lyssnande väljer texter och talat språk från
och talat språk från olika medier och läsning. Eleven väljer texter olika medier samt använder på
samt använder med viss relevans och talat språk från olika medier ett relevant och effektivt sätt
det valda materialet i sin egen samt använder på ett relevant det valda materialet i sin egen
produktion och interaktion. sätt det valda materialet i sin produktion och interaktion.
I muntliga och skriftliga framställ- I muntliga och skriftliga framställ- I muntliga och skriftliga framställ-
ningar i olika genrer formulerar ningar i olika genrer formulerar ningar i olika genrer formulerar
eleven sig enkelt, begripligt och eleven sig relativt varierat, tydligt eleven sig relativt varierat, tydligt
relativt sammanhängande. För och relativt sammanhängande. och sammanhängande. Eleven for-
att förtydliga och variera sin Eleven formulerar sig med visst mulerar sig även med flyt och viss
kommunikation bearbetar eleven, flyt och i någon mån anpassat till anpassning till syfte, mottagare
och gör enkla förbättringar av, syfte, mottagare och situation. och situation. För att förtydliga
egna framställningar. I muntlig För att förtydliga och variera sin och variera sin kommunikation
och skriftlig interaktion i olika kommunikation bearbetar eleven, bearbetar eleven, och gör välgrun-
sammanhang uttrycker eleven och gör välgrundade förbättringar dade förbättringar av, egna fram-
sig begripligt och enkelt samt i av, egna framställningar. I muntlig ställningar. I muntlig och skriftlig
någon mån anpassat till syfte, och skriftlig interaktion i olika interaktion i olika sammanhang ut-
mottagare och situation. Dess- sammanhang uttrycker eleven trycker eleven sig tydligt och med
utom väljer och använder eleven sig tydligt och med visst flyt samt flyt samt med viss anpassning till
i huvudsak fungerande strategier med viss anpassning till syfte, syfte, mottagare och situation.
som i viss mån löser problem i mottagare och situation. Dess- Dessutom väljer och använder
och förbättrar interaktionen. utom väljer och använder eleven eleven väl fungerande strategier
fungerande strategier som löser som löser problem i och förbättrar
problem i och förbättrar inter- interaktionen och för den framåt
aktionen. på ett konstruktivt sätt.
Eleven diskuterar översiktligt Eleven diskuterar utförligt några Eleven diskuterar utförligt och
några företeelser i olika sam- företeelser i olika sammanhang nyanserat några företeelser i olika
manhang och delar av världen och delar av världen där engel- sammanhang och delar av värl-
där engelska används, och kan ska används, och kan då också den där engelska används, och
då också göra enkla jämförel- göra välutvecklade jämförelser kan då också göra välutvecklade
ser med egna erfarenheter och med egna erfarenheter och och nyanserade jämförelser med
kunskaper. kunskaper. egna erfarenheter och kunskaper.

Engelska
ENG DELKURS 1
Nationell delkurs 1
Kurskod: GRNENGA

ökar därför individens möjligheter att ingå i olika sociala och kulturella sam-
manhang och att delta i ett internationellt studie- och arbetsliv.
Syfte
Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grund-
läggande nivå ska syfta till att eleven utvecklar kunskaper i engelska språket
och kunskaper om områden och sammanhang där engelska används. Eleven
ska även utveckla tilltro till sin förmåga att använda engelska i olika situationer
och för skilda syften i vardags-, samhälls-, studie- och arbetsliv.
räcker till.

ENG DELKURS 1
Centralt innehåll
• Personlig information. Ämnesområden som är välbekanta för eleven och
som har anknytning till vardags-, samhälls-, studie- och arbetsliv.
• Vardagliga situationer, intressen, personer och platser.
• Åsikter och känslor.
• Vardagsliv och levnadssätt i olika sammanhang och områden där engelska
används.

• Tydligt talad engelska och enkla texter som är instruerande, beskrivande
och kontaktskapande, även från olika medier.
• Olika former av dialoger och samtal.
• Berättelser och annan fiktion, även i talad eller dramatiserad form, samt
sånger.
• Information och meddelanden, till exempel skyltar och reklam.
• Strategier för att uppfatta betydelsebärande ord och dra slutsatser om
innehållet, till exempel med hjälp av förförståelse.
• Olika sätt att orientera sig i och välja bland texter och talat språk från
internet och andra medier.
• Språkliga företeelser i det språk eleven möter, till exempel uttal, intonation
och stavning.
• Hur ord, fasta språkliga uttryck och vardagsfraser används i talat språk och
texter i olika situationer.

• Presentationer, instruktioner, meddelanden och beskrivningar i samman-
ENG DELKURS 1
hängande tal och skrift. Samtal och skrivande för kontakt och kommunika-
tion.
• Strategier för att lösa språkliga problem i samtal, till exempel omformule-
ringar, gester och frågor.
• Språklig säkerhet när det gäller till exempel uttal och intonation samt ord,
artighetsfraser och andra fasta språkliga uttryck.
Kunskapskrav
Eleven förstår vanliga ord och enkla fraser i tydligt talad, enkel engelska
i långsamt tempo samt i korta, enkla texter om vardagliga och välbekanta
ämnen. Eleven visar sin förståelse genom att i mycket enkel form redogöra för
innehållet samt genom att med godtagbart resultat agera utifrån budskap och
och skriven engelska väljer och använder eleven någon strategi för lyssnande
och läsning. Eleven väljer texter och talat språk av enkel karaktär och från
olika medier samt använder med viss relevans det valda materialet i sin egen
I muntliga och skriftliga framställningar av olika slag formulerar eleven sig
enkelt och begripligt med enstaka ord och fraser. För att förtydliga och variera
sin kommunikation bearbetar eleven, och gör enstaka enkla förbättringar av,
egna framställningar. I muntlig och skriftlig interaktion uttrycker eleven sig
begripligt och enkelt med enstaka ord och fraser. Dessutom väljer och använ-
der eleven någon strategi som löser problem i och förbättrar interaktionen.
Eleven kommenterar i mycket enkel form några företeelser i olika samman-
hang och områden där engelska används, och gör då också enkla jämförelser

är uppfyllda.

i tydligt talad, enkel engelska i långsamt tempo samt i korta, enkla texter
om vardagliga och välbekanta ämnen. Eleven visar sin förståelse genom att i
mycket enkel form redogöra för innehåll och detaljer samt genom att med

tillfredsställande resultat agera utifrån budskap och instruktioner i innehållet.
För att underlätta sin förståelse av innehållet i talad och skriven engelska väljer
ENG DELKURS 1
och använder eleven i viss utsträckning strategier för lyssnande och läsning.
Eleven väljer texter och talat språk av enkel karaktär och från olika medier
samt använder på ett relevant sätt det valda materialet i sin egen produktion
och interaktion.
enkelt och relativt tydligt med fraser och meningar. För att förtydliga och
variera sin kommunikation bearbetar eleven, och gör enstaka enkla förbätt-
ringar av, egna framställningar. I muntlig och skriftlig interaktion uttrycker
eleven sig begripligt och enkelt med ord, fraser och meningar. Dessutom
väljer och använder eleven några olika strategier som löser problem i och
förbättrar interaktionen.
Eleven kommenterar i mycket enkel form några företeelser i olika samman-
hang och områden där engelska används, och gör då också enkla jämförelser

uppfyllda.

i tydligt talad, enkel engelska i långsamt tempo samt i korta, enkla texter om
vardagliga och välbekanta ämnen.
Eleven visar sin förståelse genom att i enkel form redogöra för innehåll och
detaljer samt genom att med gott resultat agera utifrån budskap och instruk-
tioner i innehållet. För att underlätta sin förståelse av innehållet i talad och
skriven engelska väljer och använder eleven i viss utsträckning strategier för
lyssnande och läsning. Eleven väljer texter och talat språk av enkel karaktär och
från olika medier samt använder på ett relevant och effektivt sätt det valda
materialet i sin egen produktion och interaktion.
enkelt, relativt tydligt och till viss del sammanhängande. För att förtydliga
och variera sin kommunikation bearbetar eleven, och gör enkla förbättringar
av, egna framställningar. I muntlig och skriftlig interaktion uttrycker eleven
sig relativt tydligt och enkelt med ord, fraser och meningar. Dessutom väljer
och använder eleven flera olika strategier som löser problem i och förbättrar
interaktionen.

Eleven kommenterar i enkel form några företeelser i olika sammanhang och
områden där engelska används, och kan då också göra enkla jämförelser med
ENG DELKURS 1
egna erfarenheter och kunskaper.

ENGELSKA DELKURS 1
ENG DELKURS 1
Eleven förstår vanliga ord och Eleven förstår det huvudsakliga Eleven förstår det huvudsak-
enkla fraser i tydligt talad, enkel innehållet och uppfattar tydliga liga innehållet och uppfattar
engelska i långsamt tempo samt detaljer i tydligt talad, enkel väsentliga detaljer i tydligt talad,
i korta, enkla texter om vardag- engelska i långsamt tempo enkel engelska i långsamt tempo
liga och välbekanta ämnen. Elev- samt i korta, enkla texter om samt i korta, enkla texter om
en visar sin förståelse genom vardagliga och välbekanta äm- vardagliga och välbekanta äm-
att i mycket enkel form redogöra nen. Eleven visar sin förståelse nen. Eleven visar sin förståelse
för innehållet samt genom att genom att i mycket enkel form genom att i enkel form redogöra
med godtagbart resultat agera redogöra för innehåll och detaljer för innehåll och detaljer samt ge-
utifrån budskap och instruktioner samt genom att med tillfreds- nom att med gott resultat agera
i innehållet. För att underlätta sin ställande resultat agera utifrån utifrån budskap och instruktioner
förståelse av innehållet i talad budskap och instruktioner i i innehållet. För att underlätta sin
och skriven engelska väljer och innehållet. För att underlätta sin förståelse av innehållet i talad
använder eleven någon strategi förståelse av innehållet i talad och skriven engelska väljer och
för lyssnande och läsning. Eleven och skriven engelska väljer och använder eleven i viss utsträck-
väljer texter och talat språk av använder eleven i viss utsträck- ning strategier för lyssnande och
enkel karaktär och från olika ning strategier för lyssnande och läsning. Eleven väljer texter och
medier samt använder med viss läsning. Eleven väljer texter och talat språk av enkel karaktär och
relevans det valda materialet i talat språk av enkel karaktär och från olika medier samt använder
sin egen produktion och inter- från olika medier samt använder på ett relevant och effektivt sätt
aktion. på ett relevant sätt det valda det valda materialet i sin egen
materialet i sin egen produktion produktion och interaktion.
och interaktion.
ningar av olika slag formulerar ningar av olika slag formulerar ningar av olika slag formulerar
eleven sig enkelt och begripligt eleven sig enkelt och relativt tyd- eleven sig enkelt, relativt tydligt
med enstaka ord och fraser. För ligt med fraser och meningar. För och till viss del sammanhängan-
att förtydliga och variera sin kom- att förtydliga och variera sin kom- de. För att förtydliga och variera
munikation bearbetar eleven, och munikation bearbetar eleven, och sin kommunikation bearbetar
gör enstaka enkla förbättringar gör enstaka enkla förbättringar eleven, och gör enkla förbätt-
av, egna framställningar. I muntlig av, egna framställningar. I muntlig ringar av, egna framställningar.
och skriftlig interaktion uttrycker och skriftlig interaktion uttrycker I muntlig och skriftlig interak-
eleven sig begripligt och enkelt eleven sig begripligt och enkelt tion uttrycker eleven sig relativt
med enstaka ord och fraser. med ord, fraser och meningar. tydligt och enkelt med ord, fraser
Dessutom väljer och använder Dessutom väljer och använder och meningar. Dessutom väljer
eleven någon strategi som löser eleven några olika strategier som och använder eleven flera olika
problem i och förbättrar interak- löser problem i och förbättrar strategier som löser problem i
tionen. interaktionen. och förbättrar interaktionen.
Eleven kommenterar i mycket en- Eleven kan i mycket enkel form Eleven kommenterar i enkel form
kel form några företeelser i olika kommentera några företeelser i några företeelser i olika samman-
sammanhang områden där eng- olika sammanhang och områden hang och områden där engelska
elska används, och gör då också där engelska används, och kan används, och kan då också göra
enkla jämförelser med egna då också göra enkla jämförel- enkla jämförelser med egna
erfarenheter och kunskaper. ser med egna erfarenheter och erfarenheter och kunskaper.
kunskaper.

Engelska
ENG DELKURS 2
Nationell delkurs 2
Kurskod: GRNENGB

ökar därför individens möjligheter att ingå i olika sociala och kulturella
sammanhang och att delta i ett internationellt studie- och arbetsliv.
Syfte
Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på
grundläggande nivå ska syfta till att eleven utvecklar kunskaper i engelska
språket och kunskaper om områden och sammanhang där engelska används.
Eleven ska även utveckla tilltro till sin förmåga att använda engelska i olika
situationer och för skilda syften i vardags-, samhälls-, studie- och arbetsliv.
räcker till.

ENG DELKURS 2
Centralt innehåll
• Personlig information. Ämnesområden som är välbekanta för eleven och
som har anknytning till vardags-, samhälls-, studie- och arbetsliv.
• Vardagliga situationer, intressen, personer, platser, aktiviteter och händelser.
• Åsikter, känslor och erfarenheter.
• Vardagsliv, levnadssätt och sociala relationer i olika sammanhang och
områden där engelska används.

• Tydligt talad engelska och enkla texter som är instruerande, beskrivande
och kontaktskapande, även från olika medier.
• Olika former av dialoger, intervjuer och samtal.
• Berättelser och annan fiktion, även i talad eller dramatiserad form samt
sånger och dikter.
• Information och meddelanden, till exempel reklam, tidtabeller och notiser.
• Strategier för att uppfatta betydelsebärande ord och sammanhang i talat
språk och texter samt för att anpassa lyssnande och läsning till framställ-
ningens form och innehåll.
• Olika sätt att söka och välja texter och talat språk på engelska från internet
och andra medier.
grammatiska strukturer, stavning, interpunktion och fasta språkliga uttryck.
• Hur olika formuleringar används för att inleda och avsluta olika typer av
framställningar och samtal.

• Presentationer, instruktioner, meddelanden, berättelser och beskrivningar
ENG DELKURS 2
i sammanhängande tal och skrift. Samtal och skrivande för kontakt och
kommunikation.
• Strategier som omformuleringar, frågor, och stödjande fraser för att lösa
språkliga problem i samtal och skriftlig kommunikation samt för att delta
i och bidra till samtal.
• Språklig säkerhet när det gäller till exempel uttal och intonation, artighets-
fraser och andra fasta språkliga uttryck samt grammatiska strukturer, mot
tydlighet och anpassning till syfte och sammanhang.
Kunskapskrav
Eleven förstår det mest väsentliga av innehållet i tydligt talad, enkel engelska i
lugnt tempo samt i enkla texter om vardagliga och välbekanta ämnen. Eleven
visar sin förståelse genom att i enkel form redogöra för och kommentera
innehållet samt genom att med godtagbart resultat agera utifrån budskap och
och skriven engelska väljer och använder eleven någon strategi för lyssnande
och läsning. Eleven väljer texter och talat språk av enkel karaktär och från
enkelt och begripligt med fraser och meningar. För att förtydliga och variera
sin kommunikation bearbetar eleven, och gör enstaka enkla förbättringar
sig begripligt och enkelt med ord, fraser och meningar. Dessutom väljer och
använder eleven sig av någon strategi som löser problem i och förbättrar inter-
aktionen.
områden där engelska används, och gör då enkla jämförelser med egna erfaren-
heter och kunskaper.

uppfyllda.

Eleven förstår det huvudsakliga innehållet och uppfattar tydliga detaljer i
ENG DELKURS 2
tydligt talad, enkel engelska i lugnt tempo samt i enkla texter om vardagliga
och välbekanta ämnen. Eleven visar sin förståelse genom att i enkel form
redogöra för och kommentera innehåll och detaljer samt genom att med
tillfredsställande resultat agera utifrån budskap och instruktioner i innehållet.
För att underlätta sin förståelse av innehållet i talad och skriven engelska väljer
Eleven väljer texter och talat språk av enkel karaktär och från olika medier
samt använder på ett relevant sätt det valda materialet i sin egen produktion
och interaktion.
enkelt, relativt tydligt och till viss del sammanhängande. För att förtydliga
och variera sin kommunikation bearbetar eleven, och gör enkla förbättringar
sig relativt tydligt och enkelt med ord, fraser och meningar. Dessutom väljer
och använder eleven några olika strategier som löser problem i och förbättrar
interaktionen.
områden där engelska används, och kan då också göra enkla jämförelser med
egna erfarenheter och kunskaper.

uppfyllda.

Eleven förstår helheten och uppfattar väsentliga detaljer i tydligt talat, enkelt
språk i lugnt tempo samt i enkla texter om vardagliga och välbekanta ämnen.
Eleven visar sin förståelse genom att översiktligt redogöra för och kommentera
innehåll och detaljer samt genom att med gott resultat agera utifrån budskap
och instruktioner i innehållet. För att underlätta sin förståelse av innehållet
i talad och skriven engelska väljer och använder eleven i viss utsträckning
strategier för lyssnande och läsning. Eleven väljer texter och talat språk av
enkel karaktär och från olika medier samt använder på ett relevant och
effektivt sätt det valda materialet i sin egen produktion och interaktion.
enkelt, relativt tydligt och relativt sammanhängande. För att förtydliga och

tydligt och enkelt med ord, fraser och meningar samt i någon mån anpassat
till syfte, mottagare och situation. Dessutom väljer och använder eleven flera
ENG DELKURS 2
olika strategier som löser problem i och förbättrar interaktionen.
Eleven kommenterar översiktligt några företeelser i olika sammanhang och
områden där engelska används, och gör då också enkla jämförelser med egna
erfarenheter och kunskaper.

ENGELSKA DELKURS 2
ENG DELKURS 2
Eleven förstår det mest väsentli- Eleven förstår det huvudsakliga Eleven förstår helheten och
ga av innehållet i tydligt talad, en- innehållet och uppfattar tydliga uppfattar väsentliga detaljer i
kel engelska i lugnt tempo samt detaljer i tydligt talad, enkel tydligt talat, enkelt språk i lugnt
i enkla texter om vardagliga och engelska i lugnt tempo samt i tempo samt i enkla texter om
välbekanta ämnen. Eleven visar enkla texter om vardagliga och vardagliga och välbekanta äm-
sin förståelse genom att i enkel välbekanta ämnen. Eleven visar nen. Eleven visar sin förståelse
form redogöra för och kommen- sin förståelse genom att i enkel genom att översiktligt redogöra
tera innehållet samt genom att form redogöra för och kom- för och kommentera innehåll
med godtagbart resultat agera mentera innehåll och detaljer och detaljer samt genom att
utifrån budskap och instruktioner samt genom att med tillfreds- med gott resultat agera utifrån
i innehållet. För att underlätta sin ställande resultat agera utifrån budskap och instruktioner i
förståelse av innehållet i talad budskap och instruktioner i innehållet. För att underlätta sin
och skriven engelska väljer och innehållet. För att underlätta sin förståelse av innehållet i talad
använder eleven någon strategi förståelse av innehållet i talad och skriven engelska väljer och
för lyssnande och läsning. Eleven och skriven engelska väljer och använder eleven i viss utsträck-
väljer texter och talat språk av använder eleven i viss utsträck- ning strategier för lyssnande och
enkel karaktär och från olika ning strategier för lyssnande och läsning. Eleven väljer texter och
medier samt använder med viss läsning. Eleven väljer texter och talat språk av enkel karaktär och
relevans det valda materialet i talat språk av enkel karaktär och från olika medier samt använder
sin egen produktion och interak- från olika medier samt använder på ett relevant och effektivt sätt
tion. på ett relevant sätt det valda det valda materialet i sin egen
materialet i sin egen produktion produktion och interaktion.
och interaktion.
eleven sig enkelt och begripligt eleven sig enkelt, relativt tydligt eleven sig enkelt, relativt tydligt
med fraser och meningar. För att och till viss del sammanhängan- och relativt sammanhängande.
förtydliga och variera sin kom- de. För att förtydliga och variera För att förtydliga och variera sin
munikation bearbetar eleven, och sin kommunikation bearbetar kommunikation bearbetar eleven,
gör enstaka enkla förbättringar eleven, och gör enkla förbätt- och gör enkla förbättringar av,
av, egna framställningar. I muntlig ringar av, egna framställningar. egna framställningar. I muntlig
och skriftlig interaktion uttrycker I muntlig och skriftlig interak- och skriftlig interaktion uttrycker
eleven sig begripligt och enkelt tion uttrycker eleven sig relativt eleven sig tydligt och enkelt
med ord, fraser och meningar. tydligt och enkelt med ord, fraser med ord, fraser och meningar
Dessutom väljer och använder och meningar. Dessutom väljer samt i någon mån anpassat till
eleven sig av någon strategi som och använder eleven några olika syfte, mottagare och situation.
löser problem i och förbättrar strategier som löser problem i Dessutom väljer och använder
interaktionen. och förbättrar interaktionen. eleven flera olika strategier som
löser problem i och förbättrar
interaktionen.
Eleven kommenterar i enkel form Eleven kommenterar i enkel form Eleven kommenterar översiktligt
några företeelser i olika samman- några företeelser i olika samman- några företeelser i olika samman-
hang och områden där engelska hang och områden där engelska hang och områden där engelska
används, och gör då enkla jämfö- används, och kan då också göra används, och gör då också enkla
relser med egna erfarenheter och enkla jämförelser med egna jämförelser med egna erfarenhe-
kunskaper. erfarenheter och kunskaper. ter och kunskaper.

Engelska
ENG DELKURS 3
Nationell delkurs 3
Kurskod: GRNENGC

Syfte
räcker till.

ENG DELKURS 3
Centralt innehåll
• Kända ämnesområden med anknytning till vardags-, samhälls-, studie- och
arbetsliv.
• Vardagliga situationer, intressen, platser, aktiviteter och aktuella händelser.
• Åsikter, känslor och erfarenheter.
• Levnadssätt, sociala relationer och kulturella företeelser i olika sammanhang
och områden där engelska används.

• Tydligt talad engelska, även med viss regional färgning, och texter som är
instruerande, beskrivande, berättande, diskuterande och kontaktskapande,
även från olika medier.
• Samtal och sammanhängande talat språk i form av till exempel dialoger
och intervjuer.
• Berättelser och annan fiktion, även i talad eller dramatiserad form, samt
sånger och dikter.
• Enkel sakprosa av olika slag och med olika syften, till exempel nyheter.
texter samt för att anpassa lyssnande och läsning efter framställningens
• Språkliga företeelser i det språk eleven möter, till exempel uttal, intonation
och grammatiska strukturer samt fasta språkliga uttryck.

• Instruktioner, berättelser och beskrivningar i sammanhängande tal och skrift.
ENG DELKURS 3
• Diskussioner, samtal och skrivande för kontakt och kommunikation i olika
situationer.
• Strategier för att lösa språkliga problem, till exempel med hjälp av omfor-
muleringar, frågor och förklaringar.
• Strategier för att bidra till och aktivt medverka i samtal, till exempel genom
att ta initiativ till interaktion, lyssna aktivt och avsluta på ett artigt sätt.
• Språklig säkerhet när det gäller till exempel uttal, intonation, fasta språkliga
uttryck och grammatiska strukturer, mot tydlighet, variation och anpass-
ning till syfte, mottagare och situation.
Kunskapskrav
Eleven förstår det huvudsakliga innehållet och uppfattar tydliga detaljer i
talad engelska i lugnt tempo samt i enkla texter om kända ämnen. Eleven visar
sin förståelse genom att i enkel form redogöra för, diskutera och kommentera
innehåll och detaljer samt genom att med godtagbart resultat agera utifrån
budskap och instruktioner i innehållet. För att underlätta sin förståelse av
innehållet i det talade språket och texterna väljer och använder eleven någon
strategi för lyssnande och läsning. Eleven väljer texter och talat språk från
enkelt, begripligt och till viss del sammanhängande. För att förtydliga och
begripligt och enkelt. Dessutom väljer och använder eleven i huvudsak fung-
erande strategier som i viss mån löser problem i och förbättrar interaktionen.
Eleven diskuterar i enkel form några företeelser i olika sammanhang och
områden där språket används, och gör då också enkla jämförelser med egna

uppfyllda.

Eleven förstår det huvudsakliga innehållet och uppfattar väsentliga detaljer i
ENG DELKURS 3
talad engelska i lugnt tempo samt i enkla texter om kända ämnen. Eleven visar
sin förståelse genom att översiktligt redogöra för, diskutera och kommentera
innehåll och detaljer samt genom att med tillfredsställande resultat agera
utifrån budskap och instruktioner i innehållet. För att underlätta sin förståelse
av innehållet i det talade språket och texterna väljer och använder eleven i viss
utsträckning strategier för lyssnande och läsning. Eleven väljer texter och talat
språk från olika medier samt använder på ett relevant sätt det valda materialet
i sin egen produktion och interaktion.
enkelt, relativt tydligt och relativt sammanhängande. För att förtydliga och
relativt tydligt och enkelt samt i någon mån anpassat till syfte, mottagare
och situation. Dessutom väljer och använder eleven fungerande strategier som
löser problem i och förbättrar interaktionen.
områden där språket används, och gör då också enkla jämförelser med egna

uppfyllda.

Eleven förstår såväl helhet som detaljer i talad engelska i lugnt tempo samt i
enkla texter om kända ämnen. Eleven visar sin förståelse genom att välgrundat
redogöra för, diskutera och kommentera innehåll och detaljer samt genom att
med gott resultat agera utifrån budskap och instruktioner i innehållet. För att
underlätta sin förståelse av innehållet i det talade språket och texterna väljer
Eleven väljer texter och talat språk från olika medier samt använder på ett
relevant och effektivt sätt det valda materialet i sin egen produktion och
interaktion.
relativt varierat, tydligt och relativt sammanhängande. Eleven formulerar
sig även med visst flyt och i någon mån anpassat till syfte, mottagare och
situation. För att förtydliga och variera sin kommunikation bearbetar eleven,
och gör välgrundade förbättringar av, egna framställningar. I muntlig och

skriftlig interaktion uttrycker eleven sig tydligt och med visst flyt samt med
viss anpassning till syfte, mottagare och situation. Dessutom väljer och
ENG DELKURS 3
använder eleven väl fungerande strategier som löser problem i och förbättrar
interaktionen och för den framåt på ett konstruktivt sätt.
Eleven diskuterar utförligt några företeelser i olika sammanhang och områ-
den där språket används, och gör då också välutvecklade jämförelser med egna

ENGELSKA DELKURS 3
ENG DELKURS 3
innehållet och uppfattar tydliga innehållet och uppfattar väsent- detaljer i talad engelska i lugnt
detaljer i talad engelska i lugnt liga detaljer i talad engelska i tempo samt i enkla texter om
tempo samt i enkla texter om lugnt tempo samt i enkla texter kända ämnen. Eleven visar sin
kända ämnen. Eleven visar sin om kända ämnen. Eleven visar förståelse genom att välgrundat
förståelse genom att i enkel sin förståelse genom att över- redogöra för, diskutera och kom-
form redogöra för, diskutera och siktligt redogöra för, diskutera mentera innehåll och detaljer
kommentera innehåll och detaljer och kommentera innehåll och samt genom att med gott resul-
samt genom att med godtagbart detaljer samt genom att med tat agera utifrån budskap och
resultat agera utifrån budskap tillfredsställande resultat agera instruktioner i innehållet. För att
och instruktioner i innehållet. För utifrån budskap och instruktioner underlätta sin förståelse av inne-
att underlätta sin förståelse av i innehållet. För att underlätta sin hållet i det talade språket och
innehållet i det talade språket förståelse av innehållet i det tala- texterna väljer och använder elev-
och texterna väljer och använ- de språket och texterna väljer och en i viss utsträckning strategier
der eleven någon strategi för använder eleven i viss utsträck- för lyssnande och läsning. Eleven
lyssnande och läsning. Eleven ning strategier för lyssnande och väljer texter och talat språk från
väljer texter och talat språk från läsning. Eleven väljer texter och olika medier samt använder på
olika medier samt använder med talat språk från olika medier samt ett relevant och effektivt sätt
viss relevans det valda materialet använder på ett relevant sätt det valda materialet i sin egen
i sin egen produktion och interak- det valda materialet i sin egen produktion och interaktion.
tion. produktion och interaktion.
eleven sig enkelt, begripligt och eleven sig enkelt, relativt tydligt eleven sig relativt varierat, tydligt
till viss del sammanhängande. och relativt sammanhängande. och relativt sammanhängande.
För att förtydliga och variera sin För att förtydliga och variera sin Eleven formulerar sig även med
kommunikation bearbetar eleven, kommunikation bearbetar eleven, visst flyt och i någon mån anpas-
och gör enkla förbättringar av, och gör enkla förbättringar av, sat till syfte, mottagare och situa-
egna framställningar. I muntlig egna framställningar. I muntlig tion. För att förtydliga och variera
och skriftlig interaktion uttrycker och skriftlig interaktion uttrycker sin kommunikation bearbetar
eleven sig begripligt och enkelt. eleven sig relativt tydligt och en- eleven, och gör välgrundade
Dessutom väljer och använder kelt samt i någon mån anpassat förbättringar av, egna framställ-
eleven i huvudsak fungerande till syfte, mottagare och situation. ningar. I muntlig och skriftlig
strategier som i viss mån löser Dessutom väljer och använder interaktion uttrycker eleven sig
problem i och förbättrar interak- eleven fungerande strategier tydligt och med visst flyt samt
tionen. som löser problem i och förbätt- med viss anpassning till syfte,
rar interaktionen. mottagare och situation. Dess-
utom väljer och använder eleven
väl fungerande strategier som
löser problem i och förbättrar
interaktionen och för den framåt
på ett konstruktivt sätt.
Eleven diskuterar i enkel form Eleven diskuterar översiktligt Eleven diskuterar utförligt några
några företeelser i olika samman- några företeelser i olika samman- företeelser i olika sammanhang
hang och områden där språket hang och områden där språket och områden där språket
används, och gör då också enkla används, och gör då också enkla används, och gör då också välut-
jämförelser med egna erfarenhe- jämförelser med egna erfarenhe- vecklade jämförelser med egna
ter och kunskaper. ter och kunskaper. erfarenheter och kunskaper.

Engelska
ENG DELKURS 4
Nationell delkurs 4
Kurskod: GRNENGD

Syfte
räcker till.

ENG DELKURS 4
Centralt innehåll
• Aktuella och kända ämnesområden med anknytning till vardags-, samhälls-,
• Vardagliga situationer, intressen, aktiviteter, händelseförlopp samt
relationer och etiska frågor.
• Åsikter, erfarenheter, känslor och framtidsplaner.
• Levnadsvillkor, traditioner, sociala relationer och kulturella företeelser
i sammanhang och områden där engelska används.

• Talad engelska, även med viss regional och social färgning, och texter, som
är instruerande, beskrivande, berättande, diskuterande, argumenterande
och kontaktskapande, även via film och andra medier.
• Olika former av samtal och sammanhängande talat språk, till exempel
dialoger, intervjuer och muntliga framställningar.
• Skönlitteratur och annan fiktion, även i talad och dramatiserad form, samt
sånger och dikter.
• Sakprosa av olika slag och med olika syften, till exempel reportage och
tidningsartiklar.
texter, till exempel att anpassa lyssnande och läsning till framställningens
grammatiska strukturer och satsbyggnad samt ord med olika stilvärden och
fasta språkliga uttryck.

• Hur sammanbindande ord och andra uttryck används för att skapa struktur
ENG DELKURS 4
och språkligt sammanhängande helheter.

• Muntliga och skriftliga berättelser, beskrivningar och instruktioner i
sammanhängande tal och skrift.
• Samtal och diskussioner samt argumentation för kommunikation och
kontakt i olika situationer.
• Språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd samt för att lösa
språkliga problem, till exempel med hjälp av omformuleringar, frågor och
förklaringar.
• Språkliga strategier för att bidra till och aktivt medverka i samtal, till exem-
pel genom att ta initiativ till interaktion, ge bekräftelse, ställa följdfrågor,
ta initiativ till nya frågeställningar och ämnesområden samt för att avsluta
samtalet.
• Språkliga företeelser för att förtydliga, variera och berika kommunikatio-
nen, till exempel uttal, intonation och fasta språkliga uttryck, grammatiska
strukturer och satsbyggnad.
• Olika sätt att bearbeta framställningar för att variera, tydliggöra, precisera
och anpassa dem efter deras syften.
Kunskapskrav
Eleven visar sin förståelse genom att översiktligt redogöra för, diskutera och
kommentera innehåll och detaljer samt genom att med godtagbart resultat
agera utifrån budskap och instruktioner i innehållet. För att underlätta sin
förståelse av innehållet i talad och skriven engelska väljer och använder eleven
någon strategi för lyssnande och läsning. Eleven väljer texter och talat språk
från olika medier samt använder med viss relevans det valda materialet i sin
sig enkelt, begripligt och relativt sammanhängande. För att förtydliga och
egna framställningar. I muntlig och skriftlig interaktion i olika sammanhang
uttrycker eleven sig begripligt och enkelt samt i någon mån anpassat till syfte,

mottagare och situation. Dessutom väljer och använder eleven i huvudsak
fungerande strategier som i viss mån löser problem i och förbättrar interaktio-
ENG DELKURS 4
nen.
delar av världen där engelska används, och kan då också göra enkla jämförelser

uppfyllda.

Eleven visar sin förståelse genom att välgrundat redogöra för, diskutera och
kommentera innehåll och detaljer samt genom att med tillfredsställande
resultat agera utifrån budskap och instruktioner i innehållet. För att underlätta
sin förståelse av innehållet i talad och skriven engelska väljer och använder
eleven i viss utsträckning strategier för lyssnande och läsning. Eleven väljer
texter och talat språk från olika medier samt använder på ett relevant sätt det
valda materialet i sin egen produktion och interaktion.
sig relativt varierat, relativt tydligt och relativt sammanhängande. Eleven
formulerar sig med visst flyt och i någon mån anpassat till syfte, mottagare
och situation. För att förtydliga och variera sin kommunikation bearbetar
eleven, och gör välgrundade förbättringar av, egna framställningar. I muntlig
och skriftlig interaktion i olika sammanhang uttrycker eleven sig tydligt och
med visst flyt samt med viss anpassning till syfte, mottagare och situation.
Dessutom väljer och använder eleven fungerande strategier som löser problem
i och förbättrar interaktionen.
Eleven diskuterar utförligt några företeelser i olika sammanhang och delar
av världen där engelska används, och kan då också göra välutvecklade jäm-
förelser med egna erfarenheter och kunskaper.

uppfyllda.

Eleven förstår såväl helhet som detaljer i talad engelska i måttligt tempo
ENG DELKURS 4
och i lättillgängliga texter i olika genrer. Eleven visar sin förståelse genom att
välgrundat och nyanserat redogöra för, diskutera och kommentera innehåll
och detaljer samt genom att med gott resultat agera utifrån budskap och
och skriven engelska kan eleven i viss utsträckning välja och använda strategier
för lyssnande och läsning. Eleven väljer texter och talat språk från olika medier
samt använder på ett relevant och effektivt sätt det valda materialet i sin egen
relativt varierat, tydligt och sammanhängande. Eleven formulerar sig även
med flyt och viss anpassning till syfte, mottagare och situation. För att för-
tydliga och variera sin kommunikation bearbetar eleven, och gör välgrundade
förbättringar av, egna framställningar. I muntlig och skriftlig interaktion i olika
sammanhang uttrycker eleven sig tydligt och med flyt samt med viss anpass-
ning till syfte, mottagare och situation. Dessutom väljer och använder eleven
väl fungerande strategier som löser problem i och förbättrar interaktionen och
för den framåt på ett konstruktivt sätt.
Eleven diskuterar utförligt och nyanserat några företeelser i olika samman-
hang och delar av världen där engelska används, och kan då också göra väl-
utvecklade och nyanserade jämförelser med egna erfarenheter och kunskaper.

ENGELSKA DELKURS 4
ENG DELKURS 4
innehållet och uppfattar tydliga innehållet och uppfattar väsent- detaljer i talad engelska i måttligt
detaljer i talad engelska i måttligt liga detaljer i talad engelska i tempo och i lättillgängliga texter i
tempo samt i lättillgängliga texter måttligt tempo samt i lättillgäng- olika genrer. Eleven visar sin för-
i olika genrer. Eleven visar sin liga texter i olika genrer. Eleven ståelse genom att välgrundat och
förståelse genom att översikt- visar sin förståelse genom att nyanserat redogöra för, diskutera
ligt redogöra för, diskutera och välgrundat redogöra för, disku- och kommentera innehåll och de-
kommentera innehåll och detaljer tera och kommentera innehåll taljer samt genom att med gott
samt genom att med godtagbart och detaljer samt genom att med resultat agera utifrån budskap
resultat agera utifrån budskap tillfredsställande resultat agera och instruktioner i innehållet. För
och instruktioner i innehållet. För utifrån budskap och instruktioner att underlätta sin förståelse av
att underlätta sin förståelse av i innehållet. För att underlätta sin innehållet i talad och skriven eng-
innehållet i talad och skriven eng- förståelse av innehållet i talad elska kan eleven i viss utsträck-
elska väljer och använder eleven och skriven engelska väljer och ning välja och använda strategier
någon strategi för lyssnande använder eleven i viss utsträck- för lyssnande och läsning. Eleven
och läsning. Eleven väljer texter ning strategier för lyssnande väljer texter och talat språk från
och talat språk från olika medier och läsning. Eleven väljer texter olika medier samt använder på
samt använder med viss relevans och talat språk från olika medier ett relevant och effektivt sätt
det valda materialet i sin egen samt använder på ett relevant det valda materialet i sin egen
produktion och interaktion. sätt det valda materialet i sin produktion och interaktion.
I muntliga och skriftliga framställ- I muntliga och skriftliga framställ- I muntliga och skriftliga
ningar i olika genrer formulerar ningar i olika genrer formulerar framställningar i olika genrer
eleven sig enkelt, begripligt och eleven sig relativt varierat, rela- formulerar eleven sig relativt
relativt sammanhängande. För tivt tydligt och relativt samman- varierat, tydligt och sammanhäng-
att förtydliga och variera sin hängande. Eleven formulerar sig ande. Eleven formulerar sig även
kommunikation bearbetar eleven, med visst flyt och i någon mån med flyt och viss anpassning till
och gör enkla förbättringar av, anpassat till syfte, mottagare och syfte, mottagare och situation.
egna framställningar. I muntlig situation. För att förtydliga och För att förtydliga och variera sin
och skriftlig interaktion i olika variera sin kommunikation be- kommunikation bearbetar eleven,
sammanhang uttrycker eleven arbetar eleven, och gör välgrun- och gör välgrundade förbättringar
sig begripligt och enkelt samt i dade förbättringar av, egna fram- av, egna framställningar. I muntlig
någon mån anpassat till syfte, ställningar. I muntlig och skriftlig och skriftlig interaktion i olika
mottagare och situation. Dess- interaktion i olika sammanhang sammanhang uttrycker eleven sig
utom väljer och använder eleven uttrycker eleven sig tydligt och tydligt och med flyt samt med viss
i huvudsak fungerande strategier med visst flyt samt med viss anpassning till syfte, mottagare
som i viss mån löser problem i anpassning till syfte, mottagare och situation. Dessutom väljer och
och förbättrar interaktionen. och situation. Dessutom väljer använder eleven väl fungerande
och använder eleven fungerande strategier som löser problem i och
strategier som löser problem i förbättrar interaktionen och för den
och förbättrar interaktionen. framåt på ett konstruktivt sätt.
Eleven diskuterar översiktligt Eleven diskuterar utförligt några Eleven diskuterar utförligt och
några företeelser i olika sam- företeelser i olika sammanhang nyanserat några företeelser i olika
manhang och delar av världen och delar av världen där engel- sammanhang och delar av värl-
där engelska används, och kan ska används, och kan då också den där engelska används, och
då också göra enkla jämförel- göra välutvecklade jämförelser kan då också göra välutvecklade
ser med egna erfarenheter och med egna erfarenheter och och nyanserade jämförelser med
kunskaper. kunskaper. egna erfarenheter och kunskaper.

Fysik
Kurskod: GRNFYS2
FYSIK
veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i fysik har stor betydelse för
samhällsutvecklingen inom så skilda områden som energiförsörjning, medi-
cinsk behandling och meteorologi. Med kunskaper om energi och materia får
människor redskap för att kunna bidra till en hållbar utveckling.
Syfte
Undervisningen i kursen fysik inom kommunal vuxenutbildning på grundläg-
gande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper om fysikaliska samman-
hang samt nyfikenhet på och intresse för att undersöka omvärlden. Genom
undervisningen ska eleven ges möjlighet att formulera frågor om fysikaliska
företeelser och sammanhang utifrån egna upplevelser och aktuella händelser.
Undervisningen ska ge eleven förutsättningar att söka svar på frågor med hjälp
av systematiska undersökningar. Som en del av systematiska undersökningar
ska eleven, genom praktiskt undersökande arbete, ges möjlighet att utveckla
färdigheter i att hantera såväl digital som annan utrustning. Eleven ska ges
förutsättningar att söka svar på frågor med hjälp av olika typer av källor. På
så sätt ska undervisningen bidra till att eleven utvecklar ett kritiskt tänkande
kring sina egna resultat, andras argument och olika informationskällor. Genom
undervisningen ska eleven också utveckla förståelse för att påståenden kan
prövas och värderas med hjälp av naturvetenskapliga arbetsmetoder.
Undervisningen ska ge eleven möjligheter att använda och utveckla kun-
skaper och redskap för att formulera egna och granska andras argument i
sammanhang där kunskaper i fysik har betydelse. Därigenom ska eleven ges
förutsättningar att hantera praktiska, etiska och estetiska valsituationer som rör
energi, teknik, miljö och samhälle.
Undervisningen ska bidra till att eleven utvecklar förtrogenhet med fysikens
begrepp, modeller och teorier samt förståelse för hur de formas i samspel med
erfarenheter från undersökningar av omvärlden. Vidare ska undervisningen
bidra till att eleven utvecklar förmågan att samtala om, tolka och framställa
texter och bilder med naturvetenskapligt innehåll.
Undervisningen ska skapa förutsättningar för eleven att skilja mellan natur-
vetenskapliga och andra sätt att skildra omvärlden. Genom undervisningen
ska eleven ges möjlighet att utveckla perspektiv på utvecklingen av natur-
vetenskapens världsbild och ges inblick i hur naturvetenskapen och kulturen
ömsesidigt påverkar varandra.

Genom undervisningen i kursen fysik ska eleven ges förutsättningar att utveckla sin
förmåga att
• använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta
ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö, samhälle och arbetsliv,
• genomföra systematiska undersökningar i fysik, och
FYSIK
• använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara
fysikaliska samband i naturen och samhället.
Centralt innehåll
Fysiken i naturen, samhället och arbetslivet
• Energins flöde från solen genom naturen och samhället. Olika energislags
energikvalitet och deras för- och nackdelar för miljön. Lagring, försörjning
och användning av energi.
• Väderfenomen och deras orsaker.
• Jordens strålningsbalans, växthuseffekten och klimatförändringar.
• Uppkomst och användning av partikelstrålning och elektromagnetisk
strålning.
• Fasers egenskaper och fasövergångar, tryck, volym, densitet och temperatur.
• Aktuella samhällsfrågor som rör fysik.
Fysiken och vardagslivet
• Krafter, rörelser och rörelseförändringar i vardagliga situationer och hur
kunskaper om detta kan användas, till exempel i frågor om trafiksäkerhet.
• Hävarmar och utväxling i verktyg och redskap.
• Hur ljud uppstår och breder ut sig. Ljudets egenskaper och ljudmiljö.
• Ljusets utbredning, reflektion och brytning.
• Sambanden mellan spänning, ström, resistans och effekt i elektriska kretsar
och hur de används i vardagliga sammanhang.
• Sambandet mellan elektricitet och magnetism och hur detta kan utnyttjas
i vardaglig elektrisk utrustning.
Fysiken och världsbilden

• Historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet. Upptäckternas
betydelse för teknik, miljö, samhälle och människors levnadsvillkor.
• Aktuella forskningsområden inom fysik.

• Naturvetenskapliga teorier om universums uppkomst och utveckling.
Universums uppbyggnad.
• De fysikaliska modellernas och teoriernas användbarhet, begränsningar,
FYSIK
Fysikens metoder och arbetssätt
• Systematiska undersökningar och hur simuleringar kan användas som stöd
vid modellering. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande
och utvärdering.
• Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta
storheter, till exempel fart, tryck och effekt. Elektriska sensorer för mätning
och registrering av egenskaper hos omgivningen.
• Sambandet mellan fysikaliska undersökningar och utvecklingen av begrepp,
• Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i
olika källor och samhällsdiskussioner med koppling till fysik, såväl i digitala
som i andra medier.
Kunskapskrav
Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör energi, teknik, miljö och
samhälle och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden
med enkla motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. I diskus-
sionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument
på ett sätt som till viss del för diskussionerna framåt. Eleven kan söka natur-
vetenskaplig information och använder då olika källor och för enkla och till
viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdig-
het och relevans. Eleven kan använda informationen på ett i huvudsak fung-
erande sätt i diskussioner och för att skapa enkla texter och andra framställ-
ningar med viss anpassning till syfte och målgrupp.
Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även
bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att
arbeta systematiskt utifrån. I undersökningarna använder eleven utrustning på
ett säkert och i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan jämföra resultaten med
frågeställningarna och drar då enkla slutsatser med viss koppling till fysikaliska
modeller och teorier. Eleven för enkla resonemang kring resultatens rimlighet
och bidrar till att ge förslag på hur undersökningarna kan förbättras. Dess-

utom gör eleven enkla dokumentationer av undersökningarna med tabeller,
diagram, bilder och skriftliga rapporter.
Eleven har grundläggande kunskaper om energi, materia, universums
uppbyggnad och utveckling och andra fysikaliska sammanhang och visar det
genom att ge exempel och beskriva dessa med viss användning av fysikens
FYSIK
begrepp, modeller och teorier. Eleven kan föra enkla och till viss del under-
byggda resonemang där företeelser i vardags-, samhälls- och arbetslivet kopplas
ihop med krafter, rörelser, hävarmar, ljus, ljud och elektricitet och visar då på
enkelt identifierbara fysikaliska samband. Eleven använder fysikaliska model-
ler på ett i huvudsak fungerande sätt för att beskriva och ge exempel på par-
tiklar och strålning. Dessutom för eleven enkla och till viss del underbyggda
resonemang kring hur människa och teknik påverkar miljön och visar på några
åtgärder som kan bidra till en hållbar utveckling. Eleven kan ge exempel på
och beskriva några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse
för människors levnadsvillkor.

är uppfyllda.

samhälle och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstagan-
den med utvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser.
I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och
argument på ett sätt som för diskussionerna framåt. Eleven kan söka natur-
vetenskaplig information och använder då olika källor och för utvecklade och
relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas tro-
värdighet och relevans. Eleven kan använda informationen på ett fungerande
sätt i diskussioner och för att skapa utvecklade texter och andra framställningar
med relativt god anpassning till syfte och målgrupp.
formulera enkla frågeställningar och planeringar som det efter någon bearbet-
ning går att arbeta systematiskt utifrån. I undersökningarna använder eleven
utrustning på ett säkert och ändamålsenligt sätt. Eleven kan jämföra resulta-
ten med frågeställningarna och drar då utvecklade slutsatser med relativt god
koppling till fysikaliska modeller och teorier. Eleven för utvecklade resone-
mang kring resultatens rimlighet och ger förslag på hur undersökningarna kan
förbättras. Dessutom gör eleven utvecklade dokumentationer av undersök-
ningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.

Eleven har goda kunskaper om energi, materia, universums uppbyggnad och
utveckling och andra fysikaliska sammanhang och visar det genom att förklara
och visa på samband inom dessa med relativt god användning av fysikens
begrepp, modeller och teorier. Eleven kan föra utvecklade och relativt väl
underbyggda resonemang där företeelser i vardags-, samhälls- och arbetslivet
FYSIK
kopplas ihop med krafter, rörelser, hävarmar, ljus, ljud och elektricitet och
visar då på förhållandevis komplexa fysikaliska samband. Eleven använder
fysikaliska modeller på ett relativt väl fungerande sätt för att förklara och visa
på samband kring partiklar och strålning. Dessutom för eleven utvecklade
och relativt väl underbyggda resonemang kring hur människans användning
av energi och naturresurser påverkar miljön och visar på fördelar och begräns-
ningar hos några åtgärder som kan bidra till en hållbar utveckling. Eleven
kan förklara och visa på samband mellan några centrala naturvetenskapliga
upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.

uppfyllda.

den med välutvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konse-
kvenser. I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter
och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt och fördjupar eller
breddar dem. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder
då olika källor och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om
informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan använda
informationen på ett väl fungerande sätt i diskussioner och för att skapa väl-
utvecklade texter och andra framställningar med god anpassning till syfte och
målgrupp.
Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och
även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta
systematiskt utifrån. I undersökningarna använder eleven utrustning på ett
säkert, ändamålsenligt och effektivt sätt. Eleven kan jämföra resultaten med
frågeställningarna och drar då välutvecklade slutsatser med god koppling till
fysikaliska modeller och teorier. Eleven för välutvecklade resonemang kring
resultatens rimlighet i relation till möjliga felkällor och ger förslag på hur
undersökningarna kan förbättras och visar på nya tänkbara frågeställningar
att undersöka. Dessutom gör eleven välutvecklade dokumentationer av under-

Eleven har mycket goda kunskaper om energi, materia, universums uppbygg-
nad och utveckling och andra fysikaliska sammanhang och visar det genom att
förklara och visa på samband inom dessa och något generellt drag med god
användning av fysikens begrepp, modeller och teorier. Eleven kan föra väl-
utvecklade och väl underbyggda resonemang där företeelser i vardags-, sam-
FYSIK
hälls- och arbetslivet kopplas ihop med krafter, rörelser, hävarmar, ljus, ljud
och elektricitet och visar då på komplexa fysikaliska samband. Eleven använ-
der fysikaliska modeller på ett väl fungerande sätt för att förklara och gene-
ralisera kring partiklar och strålning. Dessutom för eleven välutvecklade och
väl underbyggda resonemang kring hur människa och teknik påverkar miljön
och visar ur olika perspektiv på fördelar och begränsningar hos några åtgärder
som kan bidra till en hållbar utveckling. Eleven kan förklara och generalisera
kring några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för

FYSIK
Eleven kan samtala om och Eleven kan samtala om och Eleven kan samtala om och
diskutera frågor som rör energi, diskutera frågor som rör energi, diskutera frågor som rör energi,
FYSIK
teknik, miljö och samhälle och teknik, miljö och samhälle och teknik, miljö och samhälle och
skiljer då fakta från värderingar skiljer då fakta från värderingar skiljer då fakta från värderingar
och formulerar ställningstagan- och formulerar ställningstagan- och formulerar ställningsta-
den med enkla motiveringar den med utvecklade motiveringar ganden med välutvecklade
samt beskriver några tänkbara samt beskriver några tänkbara motiveringar samt beskriver
konsekvenser. I diskussionerna konsekvenser. I diskussionerna några tänkbara konsekvenser.
ställer eleven frågor och framför ställer eleven frågor och framför I diskussionerna ställer eleven
och bemöter åsikter och argu- och bemöter åsikter och argu- frågor och framför och bemöter
ment på ett sätt som till viss del ment på ett sätt som för diskus- åsikter och argument på ett sätt
för diskussionerna framåt. Eleven sionerna framåt. Eleven kan söka som för diskussionerna framåt
kan söka naturvetenskaplig in- naturvetenskaplig information och fördjupar eller breddar dem.
formation och använder då olika och använder då olika källor och Eleven kan söka naturvetenskap-
källor och för enkla och till viss för utvecklade och relativt väl lig information och använder då
del underbyggda resonemang underbyggda resonemang om olika källor och för välutvecklade
om informationens och källornas informationens och källornas och väl underbyggda resonemang
trovärdighet och relevans. Eleven trovärdighet och relevans. Eleven om informationens och källornas
kan använda informationen på kan använda informationen på trovärdighet och relevans.
ett i huvudsak fungerande sätt ett fungerande sätt i diskussio-
Eleven kan använda informatio-
i diskussioner och för att skapa ner och för att skapa utvecklade
nen på ett väl fungerande sätt i
enkla texter och andra framställ- texter och andra framställningar
diskussioner och för att skapa
ningar med viss anpassning till med relativt god anpassning till
välutvecklade texter och andra
syfte och målgrupp. syfte och målgrupp.
framställningar med god anpass-
ning till syfte och målgrupp.
Eleven kan genomföra undersök- Eleven kan genomföra undersök- Eleven kan genomföra undersök-
ningar utifrån givna planeringar ningar utifrån givna planeringar ningar utifrån givna planeringar och
och även bidra till att formulera och även formulera enkla fråge- även formulera enkla frågeställ-
enkla frågeställningar och pla- ställningar och planeringar som ningar och planeringar som det
neringar som det går att arbeta det efter någon bearbetning går går att arbeta systematiskt utifrån.
systematiskt utifrån. I undersök- att arbeta systematiskt utifrån. I I undersökningarna använder
ningarna använder eleven utrust- undersökningarna använder elev- eleven utrustning på ett säkert,
ning på ett säkert och i huvudsak en utrustning på ett säkert och ändamålsenligt och effektivt sätt.
fungerande sätt. Eleven kan ändamålsenligt sätt. Eleven kan Eleven kan jämföra resultaten med
jämföra resultaten med fråge- jämföra resultaten med fråge- frågeställningarna och drar då
ställningarna och drar då enkla ställningarna och drar då utveck- välutvecklade slutsatser med god
slutsatser med viss koppling till lade slutsatser med relativt god koppling till fysikaliska modeller
fysikaliska modeller och teorier. koppling till fysikaliska modeller och teorier. Eleven för välutveck-
Eleven för enkla resonemang och teorier. Eleven för utvecklade lade resonemang kring resultatens
kring resultatens rimlighet och resonemang kring resultatens rimlighet i relation till möjliga
bidrar till att ge förslag på hur rimlighet och ger förslag på hur felkällor och ger förslag på hur un-
undersökningarna kan förbättras. undersökningarna kan förbättras. dersökningarna kan förbättras och
Dessutom gör eleven enkla doku- Dessutom gör eleven utvecklade visar på nya tänkbara frågeställ-
mentationer av undersökningarna dokumentationer av undersök- ningar att undersöka. Dessutom
med tabeller, diagram, bilder och ningarna med tabeller, diagram, gör eleven välutvecklade doku-
skriftliga rapporter. bilder och skriftliga rapporter. mentationer av undersökningarna
med tabeller, diagram, bilder och
skriftliga rapporter.

FYSIK

Eleven har grundläggande Eleven har goda kunskaper om Eleven har mycket goda kunska-
kunskaper om energi, materia, energi, materia, universums per om energi, materia, univer-
FYSIK
universums uppbyggnad och uppbyggnad och utveckling och sums uppbyggnad och utveckling
utveckling och andra fysikaliska andra fysikaliska sammanhang och andra fysikaliska samman-
sammanhang och visar det ge- och visar det genom att förklara hang och visar det genom att för-
nom att ge exempel och beskriva och visa på samband inom dessa klara och visa på samband inom
dessa med viss användning av med relativt god användning av dessa och något generellt drag
fysikens begrepp, modeller och fysikens begrepp, modeller och med god användning av fysikens
teorier. Eleven kan föra enkla och teorier. Eleven kan föra utveck- begrepp, modeller och teorier.
till viss del underbyggda resone- lade och relativt väl underbyggda Eleven kan föra välutvecklade
mang där företeelser i vardags-, resonemang där företeelser i och väl underbyggda resone-
samhälls- och arbetslivet kopplas vardags-, samhälls- och arbets- mang där företeelser i vardags-,
ihop med krafter, rörelser, hävar- livet kopplas ihop med krafter, samhälls- och arbetslivet kopplas
mar, ljus, ljud och elektricitet och rörelser, hävarmar, ljus, ljud och ihop med krafter, rörelser,
visar då på enkelt identifierbara elektricitet och visar då på förhål- hävarmar, ljus, ljud och elektri-
fysikaliska samband. Eleven landevis komplexa fysikaliska citet och visar då på komplexa
använder fysikaliska modeller på samband. Eleven använder fysi- fysikaliska samband. Eleven
ett i huvudsak fungerande sätt kaliska modeller på ett relativt använder fysikaliska modeller
för att beskriva och ge exempel väl fungerande sätt för att för- på ett väl fungerande sätt för att
på partiklar och strålning. Dess- klara och visa på samband kring förklara och generalisera kring
utom för eleven enkla och till viss partiklar och strålning. Dessutom partiklar och strålning. Dessutom
del underbyggda resonemang för eleven utvecklade och relativt för eleven välutvecklade och
kring hur människa och teknik väl underbyggda resonemang väl underbyggda resonemang
påverkar miljön och visar på någ- kring hur människans använd- kring hur människa och teknik
ra åtgärder som kan bidra till en ning av energi och naturresurser påverkar miljön och visar ur olika
hållbar utveckling. Eleven kan ge påverkar miljön och visar på perspektiv på fördelar och be-
exempel på och beskriva några fördelar och begränsningar hos gränsningar hos några åtgärder
centrala naturvetenskapliga upp- några åtgärder som kan bidra som kan bidra till en hållbar ut-
täckter och deras betydelse för till en hållbar utveckling. Eleven veckling. Eleven kan förklara och
människors levnadsvillkor. kan kan förklara och visa på generalisera kring några centrala
samband mellan några centrala naturvetenskapliga upptäckter
naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för männis-
och deras betydelse för männis- kors levnadsvillkor.
kors levnadsvillkor.

Geografi
Kurskod: GRNGEO2
Förutsättningarna för liv på jorden är unika, föränderliga och sårbara. Det är
GEOGRAFI
därför alla människors ansvar att förvalta jorden så att en hållbar utveckling
blir möjlig. Samspelet mellan människan och hennes omgivning har gett upp-
hov till många olika livsmiljöer. Geografi ger oss kunskap om dessa miljöer och
kan bidra till förståelse av människans levnadsvillkor.
Syfte
Undervisningen i kursen geografi inom kommunal vuxenutbildning på grund-
läggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper om geografiska förhål-
landen samt utvecklar en geografisk referensram och ett rumsligt medvetande.
Genom undervisningen ska eleven ges möjlighet att utveckla kunskaper om,
och kunna göra jämförelser mellan, olika platser, regioner och levnadsvillkor.
Eleven ska också ges förutsättningar att utveckla en medvetenhet om de sam-
manhang där geografiska kunskaper är viktiga och användbara.
Undervisningen ska ge eleven möjlighet att utveckla kunskaper om vilka
mänskliga verksamheter och av naturen framkallade processer som påverkar
jordytans former och mönster. Den ska även bidra till att eleven får erfarenhe-
ter av att tolka och bedöma konsekvenser av olika förändringar som sker i det
geografiska rummet.
Genom undervisningen ska eleven utveckla kunskaper om hur människa,
samhälle och natur samspelar och vilka konsekvenser detta samspel får för
naturen och människors levnadsvillkor. Undervisningen ska ge kunskaper om
kartan och kännedom om viktiga namn, läges- och storleksrelationer så att
eleven kan orientera sig och dra slutsatser om natur- och kulturlandskap och
om människors levnadsvillkor. På så sätt ska eleven ges möjlighet att se världen
ur ett helhetsperspektiv. Undervisningen ska även ge eleven förutsättningar att
utveckla kunskaper i att göra geografiska analyser av omvärlden och att presen-
tera resultaten med hjälp av geografiska begrepp.
Genom undervisningen ska eleven ges förutsättningar att utveckla kunska-
per om varför intressekonflikter om naturresurser uppstår. Undervisningen
ska också medverka till att eleven utvecklar kunskaper om hur vi kan påverka
framtiden i riktning mot en mer acceptabel levnadsmiljö för alla.
Eleven ska ges möjlighet att utveckla kunskaper i geografi som kan användas
i vardags- och arbetslivet samt för att tolka och ta ställning till information och
budskap från olika medier.

Genom undervisningen i kursen geografi ska eleven ges förutsättningar att utveckla
sin förmåga att
• analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar
och förändrar livsmiljöer i olika delar av världen,
• utforska och analysera samspel mellan människa, samhälle och natur i olika
delar av världen,
GEOGRAFI
• göra geografiska analyser av omvärlden och värdera resultaten med hjälp av

kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker, och
• värdera lösningar på olika miljö- och utvecklingsfrågor utifrån övervägan-
den kring etik och hållbar utveckling.
Centralt innehåll
Livsmiljöer
• Jordytan och på vilka sätt den formas och förändras av människans mark
utnyttjande och naturens egna processer, till exempel plattektonik och ero-
sion. Vilka konsekvenser detta får för människor och natur.
• Jordens naturresurser, till exempel odlingsmark, skogar och fossila bränslen.
• Var på jorden olika resurser finns och vad de används till. Vattnets
betydelse, dess fördelning och kretslopp.
• Jordens klimat- och vegetationszoner. Klimatets påverkan på människors
levnadsvillkor.
• Klimatförändringar, olika förklaringar till dessa och vilka konsekvenser
förändringarna kan få.
• Var olika varor och tjänster produceras och konsumeras samt hur varor
transporteras. Hur människors försörjning och handelsmönster har
förändrats över tid.
• Fördelningen av jordens befolkning över jordytan, migration och
urbanisering samt orsaker till och konsekvenser av detta.
Geografins metoder, begrepp och arbetssätt

• Namn och läge på områden, städer, berg, öar, hav och vatten i Sverige samt
länder i Europa. Världsdelarnas viktigare länder, städer, vatten, öar, berg,
öknar och regioner.
• Kartor och deras uppbyggnad med gradnät, färger, symboler och skalor.
Topografiska och tematiska kartor.

• Metoder för att samla in, bearbeta, värdera och presentera geografiska data
med hjälp av kartor, geografiska informationssystem (GIS) och geografiska
verktyg som finns tillgängliga på internet.
• Fältstudier av natur- och kulturlandskap.
• Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala
om geografi.
GEOGRAFI
Miljö, människor och hållbarhetsfrågor
• Sårbara platser och naturgivna risker och hot, och vilka konsekvenser det får
för natur- och kulturlandskapet.
• Identifiering av sårbara platser och förebyggande av risker.
• Intressekonflikter om naturresurser.
• Förnybara energitillgångar.
• Fattigdom och ohälsa i olika delar av världen. Hur befolkningstäthet,
klimat och naturresurser påverkar detta.
Kunskapskrav
Eleven har grundläggande kunskaper om samspelet mellan människa, sam-
hälle och natur, och visar det genom att föra enkla och till viss del under-
byggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av befolkningsfördel-
ning, migration, klimat, vegetation och klimatförändringar i olika delar av
världen. Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett i huvudsak
fungerande sätt. Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras
och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och
kommunikation samt för enkla och till viss del underbyggda resonemang
om hur dessa mönster ser ut och hur de har förändrats över tid samt orsaker
till och konsekvenser av detta. Eleven för enkla och till viss del underbyggda
resonemang om klimatförändringar och olika förklaringar till dessa samt deras
konsekvenser för människa, samhälle och miljö i olika delar av världen.
Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geo-
grafiska källor, teorier, metoder och tekniker på ett i huvudsak fungerande
sätt, samt för enkla och till viss del underbyggda resonemang om olika källors
trovärdighet och relevans. Vid fältstudier använder eleven kartor och andra
verktyg på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven har grundläggande kun-
skaper om Sveriges, Nordens, Europas och världsdelarnas namngeografi och
visar det genom att med viss säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer
mellan olika geografiska objekt.

Eleven kan resonera om olika ekologiska, ekonomiska och sociala hållbarhets-
frågor och redogör då för enkla och till viss del underbyggda förslag på lös-
ningar där några konsekvenser för människa, samhälle och natur vägs in.

GEOGRAFI
är uppfyllda.

Eleven har goda kunskaper om samspelet mellan människa, samhälle och
natur, och visar det genom att föra utvecklade och relativt väl underbyggda
resonemang om orsaker till och konsekvenser av befolkningsfördelning,
migration, klimat, vegetation och klimatförändringar i olika delar av världen.
Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett relativt väl fungerande
sätt. Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och kon-
sumeras, och beskriver då förhållandevis komplexa geografiska mönster av
handel och kommunikation samt för utvecklade och relativt väl underbyggda
resonemang om hur dessa mönster ser ut och hur de har förändrats över tid
samt orsaker till och konsekvenser av detta. Eleven för utvecklade och relativt
väl underbyggda resonemang om klimatförändringar och olika förklaringar till
dessa samt deras konsekvenser för människa, samhälle och miljö i olika delar
av världen.
Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geo-
grafiska källor, teorier, metoder och tekniker på ett relativt väl fungerande
sätt, samt för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om olika
källors trovärdighet och relevans. Vid fältstudier använder eleven kartor och
andra verktyg på ett relativt ändamålsenligt sätt. Eleven har goda kunskaper
om Sveriges, Nordens, Europas och världsdelarnas namngeografi och visar det
genom att med relativt god säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer
mellan olika geografiska objekt.
Eleven kan resonera om olika ekologiska, ekonomiska och sociala hållbar-
hetsfrågor och redogör då för utvecklade och relativt väl underbyggda förslag
på lösningar där några konsekvenser för människa, samhälle och natur vägs in.

uppfyllda.

Eleven har mycket goda kunskaper om samspelet mellan människa, samhälle
och natur, och visar det genom att föra välutvecklade och väl underbyggda
resonemang om orsaker till och konsekvenser av befolkningsfördelning, migra-
tion, klimat, vegetation och klimatförändringar i olika delar av världen. Eleven
kan även använda geografiska begrepp på ett väl fungerande sätt. Eleven kan
GEOGRAFI
undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och
beskriver då komplexa geografiska mönster av handel och kommunikation
samt för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hur dessa
mönster ser ut och hur de har förändrats över tid samt orsaker till och konse-
kvenser av detta. Eleven för välutvecklade och väl underbyggda resonemang
om klimatförändringar och olika förklaringar till dessa samt deras konsekven-
ser för människa, samhälle och miljö i olika delar av världen.
Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geogra-
fiska källor, teorier, metoder och tekniker på ett väl fungerande sätt, samt för
välutvecklade och väl underbyggda resonemang om olika källors trovärdighet
och relevans. Vid fältstudier använder eleven kartor och andra verktyg på ett
ändamålsenligt och effektivt sätt. Eleven har mycket goda kunskaper om Sve-
riges, Nordens, Europas och världsdelarnas namngeografi och visar det genom
att med god säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika
geografiska objekt.
Eleven kan resonera om olika ekologiska, ekonomiska och sociala hållbar-
hetsfrågor och redogör då för välutvecklade och väl underbyggda förslag på
lösningar där några konsekvenser för människa, samhälle och natur vägs in.

GEOGRAFI

Eleven har grundläggande Eleven har goda kunskaper om Eleven har mycket goda kun-
kunskaper om samspelet mellan samspelet mellan människa, skaper om samspelet mellan
människa, samhälle och natur, samhälle och natur, och visar människa, samhälle och natur,
GEOGRAFI
och visar det genom att föra enk- det genom att föra utvecklade och visar det genom att föra väl-
la och till viss del underbyggda och relativt väl underbyggda utvecklade och väl underbyggda
resonemang om orsaker till och resonemang om orsaker till och resonemang om orsaker till och
konsekvenser av befolkningsför- konsekvenser av befolkningsför- konsekvenser av befolkningsför-
delning, migration, klimat, vegeta- delning, migration, klimat, vegeta- delning, migration, klimat, vegeta-
tion och klimatförändringar i olika tion och klimatförändringar i olika tion och klimatförändringar i olika
delar av världen. Eleven kan även delar av världen. Eleven kan även delar av världen. Eleven kan även
använda geografiska begrepp på använda geografiska begrepp på använda geografiska begrepp på
ett i huvudsak fungerande sätt. ett relativt väl fungerande sätt. ett väl fungerande sätt. Eleven
Eleven kan undersöka var olika Eleven kan undersöka var olika kan undersöka var olika varor
varor och tjänster produceras varor och tjänster produceras och tjänster produceras och
och konsumeras, och beskriver och konsumeras, och beskriver konsumeras, och beskriver då
då enkla geografiska mönster då förhållandevis komplexa geo- komplexa geografiska mönster
av handel och kommunikation grafiska mönster av handel och av handel och kommunikation
samt för enkla och till viss del kommunikation samt för utveck- samt för välutvecklade och väl
underbyggda resonemang om hur lade och relativt väl underbyggda underbyggda resonemang om hur
dessa mönster ser ut och hur resonemang om hur dessa dessa mönster ser ut och hur
de har förändrats över tid samt mönster ser ut och hur de har de har förändrats över tid samt
orsaker till och konsekvenser av förändrats över tid samt orsaker orsaker till och konsekvenser av
detta. Eleven för enkla och till till och konsekvenser av detta. detta. Eleven för välutvecklade
viss del underbyggda resone- Eleven för utvecklade och relativt och väl underbyggda resonemang
mang om klimatförändringar och väl underbyggda resonemang om klimatförändringar och olika
olika förklaringar till dessa samt om klimatförändringar och olika förklaringar till dessa samt deras
deras konsekvenser för män- förklaringar till dessa samt deras konsekvenser för människa,
niska, samhälle och miljö i olika konsekvenser för människa, samhälle och miljö i olika delar
delar av världen. samhälle och miljö i olika delar av världen.
av världen.
Eleven kan undersöka omvärl- Eleven kan undersöka omvärl- Eleven kan undersöka omvärl-
den och använder då kartor och den och använder då kartor och den och använder då kartor och
andra geografiska källor, teorier, andra geografiska källor, teorier, andra geografiska källor, teorier,
metoder och tekniker på ett i metoder och tekniker på ett metoder och tekniker på ett
huvudsak fungerande sätt, samt relativt väl fungerande sätt, samt väl fungerande sätt, samt för
för enkla och till viss del under- för utvecklade och relativt väl un- välutvecklade och väl under-
byggda resonemang om olika derbyggda resonemang om olika byggda resonemang om olika
källors trovärdighet och relevans. källors trovärdighet och relevans. källors trovärdighet och relevans.
Vid fältstudier använder eleven Vid fältstudier använder eleven Vid fältstudier använder eleven
kartor och andra verktyg på ett i kartor och andra verktyg på ett kartor och andra verktyg på ett
huvudsak fungerande sätt. Elev- relativt ändamålsenligt sätt. ändamålsenligt och effektivt sätt.
en har grundläggande kunskaper Eleven har goda kunskaper om Eleven har mycket goda kunska-
om Sveriges, Nordens, Europas Sveriges, Nordens, Europas och per om Sveriges, Nordens, Eu-
och världsdelarnas namngeografi världsdelarnas namngeografi och ropas och världsdelarnas namn-
och visar det genom att med viss visar det genom att med relativt geografi och visar det genom att
säkerhet beskriva lägen på och god säkerhet beskriva lägen på med god säkerhet beskriva lägen
storleksrelationer mellan olika och storleksrelationer mellan på och storleksrelationer mellan
geografiska objekt. olika geografiska objekt. olika geografiska objekt.

GEOGRAFI

Eleven kan resonera om olika Eleven kan resonera om olika Eleven kan resonera om olika
ekologiska, ekonomiska och ekologiska, ekonomiska och ekologiska, ekonomiska och
sociala hållbarhetsfrågor och sociala hållbarhetsfrågor och sociala hållbarhetsfrågor och
GEOGRAFI
redogör då för enkla och till redogör då för utvecklade och redogör då för välutvecklade
viss del underbyggda förslag på relativt väl underbyggda förslag och väl underbyggda förslag på
lösningar där några konsekven- på lösningar där några konse- lösningar där några konsekven-
ser för människa, samhälle och kvenser för människa, samhälle ser för människa, samhälle och
natur vägs in. och natur vägs in. natur vägs in.

Hem- och konsumentkunskap
Kurskod: GRNHEM2
HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP
Livet i hem och familj har en central betydelse för människan. Våra vanor i
hemmet påverkar såväl individens och familjens välbefinnande som samhället
och naturen. Kunskaper om konsumentfrågor och arbetet i hemmet ger
människor viktiga verktyg för att skapa en fungerande vardag och kunna göra
medvetna val som konsumenter med hänsyn till hälsa, ekonomi och miljö.
Syfte
Undervisningen i kursen hem- och konsumentkunskap inom kommunal vux-
enutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper
om arbetsuppgifter, ekonomi och konsumtion i hemmet och vardagen. Under-
visningen syftar vidare till att eleven utvecklar förståelse för vilka konsekvenser
de dagliga valen och handlingarna i hemmet och på fritiden får för människa,
samhälle och natur. Kursen utgår från perspektiven hälsa, resurshushållning,
kulturella erfarenheter och företeelser samt jämställdhet.
Genom undervisningen ska eleven ges möjlighet att utveckla förmågan att
värdera och hantera information och reklam som riktar sig till hushållet och
därigenom ges ökad beredskap att fatta välgrundade beslut i frågor som rör
verksamheterna där. Undervisningen ska också bidra till att eleven utvecklar
kunskaper om privatekonomi, planering, sparande, krediter och lån samt om
konsumentens rättigheter och skyldigheter.
Undervisningen ska bidra till att eleven utvecklar kunskap om, och ges
möjlighet att reflektera över, sambandet mellan jämställdhet och arbetsfördel-
ningen i hemmet. Undervisningen ska även ge eleven möjlighet att utveckla
kunskaper om kulturella variationer och traditioner i olika hushåll när det
gäller verksamheter, livsstilar och relationen mellan människor.
Undervisningen ska bidra till att eleven utvecklar förtrogenhet med ämnets
centrala typer av texter, uttryck och begrepp samt förmågan att ta ställning till
muntlig och skriftlig information och budskap från olika källor och medier.

Genom undervisningen i kursen hem- och konsumentkunskap ska eleven ges förut-
sättningar att utveckla sin förmåga att
• beskriva, hantera och lösa praktiska situationer i hemmet och vardagen,
• reflektera över konsumentens rättigheter och skyldigheter, och

• reflektera över, diskutera och värdera val och handlingar i hemmet och
vardagen, utifrån perspektiven hälsa, ekonomi och hållbar utveckling.
Centralt innehåll
• Hem och boende: olika sätt att bo, hemmets skötsel och hygien samt red-
skap och teknisk utrustning för att sköta ett hem.
• Mat och måltider utifrån olika perspektiv: näringsvärde och hälsa, kostna-
der, planering, arbetsfördelning och samarbete, tillagning, recept och red-
skap, estetiska värden, miljöeffekter, traditioner och gemenskap.
• Vardagsliv i olika skeden av livet: livsstil och fritidssysselsättning.
• Konsumtion: reklamens budskap och form samt konsumentens rättigheter
och skyldigheter. Konsumtionens konsekvenser för vardagsekonomin och
miljön. Informationssökning i olika källor och medier samt värdering av
informationen.
• Relationer och hälsa: jämställdhet och juridiska frågor.
• Vardagsekonomi: planering, lån och ränta.
Kunskapskrav
Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur olika
arbetsuppgifter i en bostad och i vardagen kan planeras och genomföras samt
hur olika redskap används. Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om
hur varierade och balanserade måltider kan sättas samman och anpassas till
individuella behov.
Eleven gör jämförelser mellan olika konsumtionsalternativ och för då enkla
resonemang med viss koppling till konsekvenser för privatekonomi. Eleven
kan beskriva och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om
grundläggande rättigheter och skyldigheter för konsumenter och ge exempel
på hur de används i olika konsumtionssituationer.
Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang kring kon-
sekvenser av olika konsumtionsval och handlingar i hemmet och vardagslivet
utifrån frågor som rör en hållbar social, ekonomisk och ekologisk utveckling
samt livsstil, hälsa och privatekonomi.

uppfyllda.

Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hur
olika arbetsuppgifter i en bostad och i vardagen kan planeras och genomföras
samt hur olika redskap används. Dessutom kan eleven föra utvecklade reso-
nemang om hur varierade och balanserade måltider kan sättas samman och
anpassas till individuella behov.
Eleven gör jämförelser mellan olika konsumtionsalternativ och för då
utvecklade resonemang med relativt god koppling till konsekvenser för
privatekonomi. Eleven kan beskriva och föra utvecklade och relativt väl
underbyggda resonemang om grundläggande rättigheter och skyldigheter
för konsumenter och ge exempel på hur de används i olika konsumtions-
situationer.
Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang kring
konsekvenser av olika konsumtionsval och handlingar i hemmet och vardags-
livet utifrån frågor som rör en hållbar social, ekonomisk och ekologisk
utveckling samt livsstil, hälsa och privatekonomi.

uppfyllda.

Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hur olika
arbetsuppgifter i en bostad och i vardagen kan planeras och genomföras samt
hur olika redskap används. Dessutom kan eleven föra välutvecklade reso-
nemang om hur varierade och balanserade måltider kan sättas samman och
anpassas till individuella behov.
Eleven gör jämförelser mellan olika konsumtionsalternativ och för då
välutvecklade resonemang med god koppling till konsekvenser för privat-
ekonomi. Eleven kan beskriva och föra välutvecklade och väl underbyggda
resonemang om grundläggande rättigheter och skyldigheter för konsumenter
och ge exempel på hur de används i olika konsumtionssituationer.
Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang kring kon-
sekvenser av olika konsumtionsval och handlingar i hemmet och vardagslivet
utifrån frågor som rör en hållbar social, ekonomisk och ekologisk utveckling
samt livsstil, hälsa och privatekonomi.

Eleven kan föra enkla och till viss Eleven kan föra utvecklade och Eleven kan föra välutvecklade

del underbyggda resonemang relativt väl underbyggda resone- och väl underbyggda resonemang
om hur olika arbetsuppgifter i mang om hur olika arbetsuppgif- om hur olika arbetsuppgifter i en
en bostad och i vardagen kan ter i en bostad och i vardagen bostad och i vardagen kan pla-
planeras och genomföras samt kan planeras och genomföras neras och genomföras samt hur
hur olika redskap används. samt hur olika redskap an- olika redskap används. Dessut-
Dessutom kan eleven föra enkla vänds. Dessutom kan eleven om kan eleven föra välutvecklade
resonemang om hur varierade föra utvecklade resonemang om resonemang om hur varierade
och balanserade måltider kan hur varierade och balanserade och balanserade måltider kan
sättas samman och anpassas till måltider kan sättas samman och sättas samman och anpassas till
individuella behov. anpassas till individuella behov. individuella behov.
Eleven gör jämförelser mellan Eleven gör jämförelser mellan Eleven gör jämförelser mellan
olika konsumtionsalternativ och olika konsumtionsalternativ och olika konsumtionsalternativ och
för då enkla resonemang med för då utvecklade resonemang för då välutvecklade resonemang
viss koppling till konsekvenser med relativt god koppling till med god koppling till konsekven-
för privatekonomi. Eleven kan be- konsekvenser för privat ekonomi. ser för privat ekonomi. Eleven
skriva och föra enkla och till viss Eleven kan beskriva och föra kan beskriva och föra välut-
del underbyggda resonemang om utvecklade och relativt väl vecklade och väl underbyggda
grundläggande rättigheter och underbyggda resonemang om resonemang om grundläggande
skyldigheter för konsumenter och grundläggande rättigheter och rättigheter och skyldigheter för
ge exempel på hur de används i skyldigheter för konsumenter och konsumenter och ge exempel på
olika konsumtionssituationer. ge exempel på hur de används i hur de används i olika konsum-
olika konsumtionssituationer. tionssituationer.
Eleven kan föra enkla och till viss Eleven kan föra utvecklade och Eleven kan föra välutvecklade
del underbyggda resonemang relativt väl underbyggda reso- och väl underbyggda resonemang
kring konsekvenser av olika nemang kring konsekvenser av kring konsekvenser av olika
konsumtionsval och handlingar i olika konsumtionsval och hand- konsumtionsval och handlingar i
hemmet och vardagslivet utifrån lingar i hemmet och vardagslivet hemmet och vardagslivet utifrån
frågor som rör en hållbar social, utifrån frågor som rör en hållbar frågor som rör en hållbar social,
ekonomisk och ekologisk ut- social, ekonomisk och ekologisk ekonomisk och ekologisk ut-
veckling samt livsstil, hälsa och utveckling samt livsstil, hälsa veckling samt livsstil, hälsa och
privatekonomi. och privatekonomi. privatekonomi.

Historia
Kurskod: GRNHIS2
Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om

samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både
våra liv i dag och våra val inför framtiden. Kvinnor och män har i alla tider
skapat historiska berättelser för att tolka verkligheten och påverka sin omgiv-
ning. Ett historiskt perspektiv ger oss redskap att förstå och förändra vår egen
HISTORIA
tid.
Syfte
Undervisningen i kursen historia inom kommunal vuxenutbildning på grund-
läggande nivå syftar till att eleven utvecklar såväl kunskaper om historiska
sammanhang, som sin historiska bildning och sitt historiemedvetande. Detta
innebär en insikt om att det förflutna präglar vår syn på nutiden och därmed
uppfattningen om framtiden. Undervisningen ska ge eleven förutsättningar
att utveckla kunskaper om historiska förhållanden, begrepp och metoder samt
om hur historia kan användas för olika syften. Den ska också bidra till att
eleven utvecklar historiska kunskaper om likheter och skillnader i människors
levnadsvillkor och värderingar. Därigenom ska eleven få förståelse för olika
kulturella sammanhang och levnadssätt.
Undervisningen ska ge eleven förutsättningar att utveckla en historisk
referensram och reflektera kritiskt över den. Vidare ska eleven få möjlighet att
utveckla en kronologisk överblick över hur kvinnor och män genom tiderna
har skapat och förändrat samhällen och kulturer. Därigenom ska eleven få
förutsättningar att tillägna sig en fördjupad förståelse för nutiden.
Undervisningen ska stimulera till nyfikenhet på historia och bidra till att
eleven utvecklar kunskaper om hur vi kan veta något om det förflutna genom
historiskt källmaterial och möten med platser och människors berättelser.
I undervisningen ska eleven ges möjlighet att arbeta med historiska begrepp,
frågeställningar, förklaringar och olika samband i tid och rum för att utveckla
förståelse för historiska samhällsförändringar. Eleven ska genom undervis-
ningen även ges förutsättningar att utveckla förmågan att ställa frågor till och
värdera källor som ligger till grund för historisk kunskap. Undervisningen
ska vidare bidra till att eleven utvecklar förståelse för att varje tids människor
måste bedömas utifrån sin samtids villkor och värderingar.
Undervisningen ska ge eleven förutsättningar att utveckla förståelse för hur
historiska berättelser används i samhället och i vardagslivet. Därigenom ska

eleven få olika perspektiv på sina egna och andras identiteter, värderingar och
föreställningar.
Genom undervisningen i kursen historia ska eleven ges förutsättningar att utveckla
sin förmåga att
• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av
tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
• kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk
kunskap,
HISTORIA
• reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika samman-
hang och utifrån olika perspektiv, och
• använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas,
skapas och används.
Centralt innehåll
Kring forntiden, medeltiden och forna civilisationer,
från förhistorisk tid till cirka 1700
• Jämförelser mellan några högkulturers framväxt och utveckling fram till
1700-talet, till exempel i Afrika, Amerika och Asien.
• Utvecklingen i Norden och Sverige från och med stenåldern fram till
1700-talet.
• Antiken, dess utmärkande drag som epok och dess betydelse för vår egen
tid.
• Vad historiska källor från någon högkultur, till exempel i Asien eller Ame-
rika, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvin-
nor och män.
Industrialisering, samhällsomvandling och idéströmningar,

cirka 1700–1900
• Den ökade världshandeln mellan Europa, Asien, Afrika och Amerika.
• Industrialiseringen i Europa och Sverige. Olika historiska förklaringar till
industrialiseringen, samt konsekvenser för olika samhällsgruppers och
människors levnadsvillkor i Sverige, Norden, Europa och några olika delar
av världen. Migration inom och mellan länder.
• Revolutioner och framväxten av nya idéer, samhällsklasser och politiska
ideologier.

• Vad historiska källor kan berätta om människors och gruppers strävan
att påverka och förbättra sina egna och andras levnadsvillkor, till exempel
genom uppfinningar, bildandet av fackföreningar och kampen mot slaveri.
Imperialism och världskrig, cirka 1800–1950

• Den europeiska dominansen, imperialism och kolonialism.
• Nationalism och olika former av demokrati och diktatur i Europa och i
andra delar av världen.
• De båda världskrigen, deras orsaker och följder. Förtryck, folkfördrivningar
HISTORIA
och folkmord. Förintelsen och Gulag.

• Historiska berättelser från skilda delar av världen med skildringar av
människors upplevelser av förtryck, till exempel i form av kolonialism,
rasism eller totalitär diktatur och motstånd mot detta.
Demokratisering, efterkrigstid och globalisering, cirka 1900 till nutid

• Demokratisering i Sverige. Bildandet av politiska partier, nya folkrörelser,
till exempel kvinnorörelsen, och kampen för allmän rösträtt för kvinnor
och män. Kontinuitet och förändring i synen på kön, jämställdhet och
sexualitet.
• Framväxten av det svenska välfärdssamhället.
• Historiska perspektiv på urfolket samernas och de övriga nationella
minoriteternas situation i Sverige.
• Kalla krigets konflikter, Sovjetunionens sönderfall och nya maktförhållanden
i världen.
• FN, nordiskt samarbete och framväxten av Europeiska unionen (EU).
• Aktuella konflikter i världen och historiska perspektiv på dessa.
• Hur historiska källor och berättelser om en familjs eller släkts historia
speglar övergripande förändringar i människors levnadsvillkor.
Hur historia används och historiska begrepp

• Exempel på hur 1800- och 1900-talet kan avläsas i våra dagar genom
traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
• Hur historia kan användas för att skapa eller stärka gemenskaper, till
exempel inom familjen, föreningslivet, organisationer och företag.
• Hur historia kan användas för att skapa eller stärka nationella identiteter.
• Hur historia kan användas för att förstå hur den tid som människor lever
i påverkar deras villkor och värderingar.

• Vad begreppen kontinuitet och förändring, förklaring, källkritik och identi-
tet betyder och hur de används i historiska sammanhang.
• Några historiska begrepp, till exempel antiken, mellankrigstiden, efterkrigs-
tiden och kalla kriget samt olika syn på deras betydelser.
• Historisk information från olika källor och medier.
Kunskapskrav
HISTORIA
Eleven har grundläggande kunskaper om historiska förhållanden, skeenden
och gestalter under olika tidsperioder. Eleven visar det genom att föra enkla
och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av
samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar, samt om
Förintelsen och andra folkmord. Dessutom förklarar eleven hur människors
villkor och värderingar kan påverkas av nutiden. Eleven kan undersöka några
utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor
och beskriver då enkla samband mellan olika tidsperioder. Eleven anger också
någon tänkbar fortsättning på dessa utvecklingslinjer och motiverar sitt resone-
mang med enkla och till viss del underbyggda hänvisningar till det förflutna
och nuet.
Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla och till viss del
underbyggda slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då enkla och
till viss del underbyggda resonemang om källornas trovärdighet och relevans.
Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur
historia har använts och kan användas i några olika sammanhang och för olika
syften, samt hur skilda föreställningar om det förflutna kan leda till olika upp-
fattningar i nutiden, och vilka konsekvenser det kan få. I studier av historiska
förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i
resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på
ett i huvudsak fungerande sätt.

är uppfyllda.

Eleven har goda kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestal-
ter under olika tidsperioder. Eleven visar det genom att föra utvecklade och
relativt väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av

utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor
och beskriver då förhållandevis komplexa samband mellan olika tidsperioder.
Eleven anger också någon tänkbar fortsättning på dessa utvecklingslinjer och
motiverar sitt resonemang med utvecklade och relativt väl underbyggda hän-
visningar till det förflutna och nuet.
Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra utvecklade och
relativt väl underbyggda slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då
HISTORIA
utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om källornas trovärdig-

het och relevans. Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda
resonemang om hur historia har använts och kan användas i några olika sam-
manhang och för olika syften, samt hur skilda föreställningar om det förflutna
kan leda till olika uppfattningar i nutiden, och vilka konsekvenser det kan
få. I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid
användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven
använda historiska begrepp på ett relativt väl fungerande sätt.

uppfyllda.

Eleven har mycket goda kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och
gestalter under olika tidsperioder. Eleven visar det genom att föra välutveck-
lade och väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av
utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och
beskriver då komplexa samband mellan olika tidsperioder. Eleven anger också
någon tänkbar fortsättning på dessa utvecklingslinjer och motiverar sitt resone-
mang med välutvecklade och väl underbyggda hänvisningar till det förflutna
och nuet.
Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra välutvecklade och väl
underbyggda slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då välutveck-
lade och väl underbyggda resonemang om källornas trovärdighet och relevans.
Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hur
historia har använts och kan användas i några olika sammanhang och för olika
syften, samt hur skilda föreställningar om det förflutna kan leda till olika upp-

fattningar i nutiden, och vilka konsekvenser det kan få. I studier av historiska
förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i
resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på
ett väl fungerande sätt.
HISTORIA

HISTORIA

kunskaper om historiska förhål- historiska förhållanden, skeenden per om historiska förhållanden,
landen, skeenden och gestalter och gestalter under olika tidspe- skeenden och gestalter under
under olika tidsperioder. Eleven rioder. Eleven visar det genom olika tidsperioder. Eleven visar
visar det genom att föra enkla att föra utvecklade och relativt det genom att föra välutvecklade
och till viss del underbyggda väl underbyggda resonemang om och väl underbyggda resonemang
resonemang om orsaker till och orsaker till och konsekvenser av om orsaker till och konsekvenser
konsekvenser av samhällsföränd- samhällsförändringar och männis- av samhällsförändringar och
HISTORIA
ringar och människors levnads- kors levnadsvillkor och handlingar, människors levnadsvillkor och
villkor och handlingar, samt om samt om Förintelsen och andra handlingar, samt om Förintelsen
Förintelsen och andra folkmord. folkmord. Dessutom förklarar och andra folkmord. Dessutom
Dessutom förklarar eleven hur eleven hur människors villkor och förklarar eleven hur männis-
människors villkor och värderingar värderingar kan påverkas av nuti- kors villkor och värderingar kan
kan påverkas av nutiden. Eleven den. Eleven kan undersöka några påverkas av nutiden. Eleven kan
kan undersöka några utvecklings- utvecklingslinjer inom kulturmö- undersöka några utvecklingslinjer
linjer inom kulturmöten, migration, ten, migration, politik och levnads- inom kulturmöten, migration,
politik och levnadsvillkor och be- villkor och beskriver då förhållan- politik och levnadsvillkor och
skriver då enkla samband mellan devis komplexa samband mellan beskriver då komplexa samband
olika tidsperioder. Eleven anger olika tidsperioder. Eleven anger mellan olika tidsperioder. Eleven
också någon tänkbar fortsättning också någon tänkbar fortsätt- anger också någon tänkbar fort-
på dessa utvecklingslinjer och ning på dessa utvecklingslinjer sättning på dessa utvecklings-
motiverar sitt resonemang med och motiverar sitt resonemang linjer och motiverar sitt resone-
enkla och till viss del underbyggda med utvecklade och relativt väl mang med välutvecklade och väl
hänvisningar till det förflutna och underbyggda hänvisningar till det underbyggda hänvisningar till det
nuet. förflutna och nuet. förflutna och nuet.
Eleven kan använda historiskt Eleven kan använda historiskt Eleven kan använda historiskt
källmaterial för att dra enkla och källmaterial för att dra utvecklade källmaterial för att dra välutveck-
till viss del underbyggda slutsat- och relativt väl underbyggda slut- lade och väl underbyggda slut-
ser om människors levnadsvill- satser om människors levnads- satser om människors levnads-
kor, och för då enkla och till viss villkor, och för då utvecklade och villkor, och för då välutvecklade
del underbyggda resonemang relativt väl underbyggda resone- och väl underbyggda resonemang
om källornas trovärdighet och mang om källornas trovärdighet om källornas trovärdighet och
relevans. Eleven kan föra enkla och relevans. Eleven kan föra relevans. Eleven kan föra välut-
och till viss del underbyggda utvecklade och relativt väl under- vecklade och väl underbyggda
resonemang om hur historia byggda resonemang om hur histo- resonemang om hur historia
har använts och kan användas ria har använts och kan användas har använts och kan användas
i några olika sammanhang och i några olika sammanhang och i några olika sammanhang och
för olika syften, samt hur skilda för olika syften, samt hur skilda för olika syften, samt hur skilda
föreställningar om det förflutna föreställningar om det förflutna föreställningar om det förflutna
kan leda till olika uppfattningar i kan leda till olika uppfattningar i kan leda till olika uppfattningar i
nutiden, och vilka konsekvenser nutiden, och vilka konsekvenser nutiden, och vilka konsekvenser
det kan få. I studier av historiska det kan få. I studier av historiska det kan få. I studier av historiska
förhållanden, skeenden och ge- förhållanden, skeenden och ge- förhållanden, skeenden och ge-
stalter såväl som vid användning stalter såväl som vid användning stalter såväl som vid användning
av källor och i resonemang om av källor och i resonemang om av källor och i resonemang om
hur historia används kan eleven hur historia används kan eleven hur historia används kan eleven
använda historiska begrepp på använda historiska begrepp på ett använda historiska begrepp på
ett i huvudsak fungerande sätt. relativt väl fungerande sätt. ett väl fungerande sätt.

Kemi
Kurskod: GRNKEM2

veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för
samhällsutvecklingen inom områden som hälsa, resurshushållning, material-
utveckling och miljöteknik. Med kunskaper om materiens uppbyggnad och
oförstörbarhet får människor redskap för att kunna bidra till en hållbar utveck-
ling.
KEMI
Syfte
Undervisningen i kursen kemi inom kommunal vuxenutbildning på grundläg-
gande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper om kemiska sammanhang
och nyfikenhet på och intresse för att undersöka omvärlden. Genom under-
visningen ska eleven ges möjlighet att formulera frågor om kemiska processer
och materiens egenskaper och uppbyggnad utifrån egna erfarenheter och
aktuella händelser. Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att söka svar
på frågor med hjälp av systematiska undersökningar. Som en del av systema-
tiska undersökningar ska eleverna, genom praktiskt undersökande arbete, ges
möjlighet att utveckla färdigheter i att hantera såväl digital som annan utrust-
ning. Eleverna ska ges förutsättningar att söka svar på frågor med hjälp av olika
typer av källor. På så sätt ska undervisningen bidra till att eleven utvecklar ett
kritiskt tänkande kring sina egna resultat, andras argument och olika informa-
tionskällor. Genom undervisningen ska eleven också utveckla förståelse för att
påståenden kan prövas och värderas med hjälp av naturvetenskapliga arbets-
metoder.
Undervisningen ska ge eleven möjligheter att använda och utveckla kun-
skaper och redskap för att formulera egna och granska andras argument i
sammanhang där kunskaper i kemi har betydelse. Därigenom ska eleven ges
förutsättningar att hantera praktiska, etiska och estetiska valsituationer som rör
energi, miljö, hälsa och samhälle.
Undervisningen ska bidra till att eleven utvecklar förtrogenhet med kemins
begrepp, modeller och teorier samt förståelse för hur dessa formas i samspel
med erfarenheter från undersökningar. Vidare ska undervisningen bidra till
att eleven utvecklar förmågan att samtala om, tolka och framställa texter och
bilder med naturvetenskapligt innehåll.
Undervisningen ska skapa förutsättningar för eleven att skilja mellan
naturvetenskapliga och andra sätt att skildra omvärlden. Genom undervis-
ningen ska eleven även ges möjlighet att utveckla perspektiv på utvecklingen

av naturvetenskapens världsbild och ges inblick i hur naturvetenskapen och
kulturen ömsesidigt har påverkat varandra.
Genom undervisningen i kursen kemi ska eleven ges förutsättningar att utveckla
sin förmåga att
• använda kunskaper i kemi för att granska information samt kommunicera
och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle,
• genomföra systematiska undersökningar i kemi, och
• använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara
kemiska samband i samhället, arbetslivet, naturen och i människokroppen.
KEMI
Centralt innehåll
Kemin i vardagen, samhället och arbetslivet
• Människans användning av energi- och naturresurser lokalt och globalt
samt vad det innebär för en hållbar utveckling.
• Kemiska processer vid framställning och återvinning av några vanliga
material. Livscykelanalys av några vanliga produkter.
• Faktorer som orsakar nedbrytning av olika material, till exempel järn och
plast.
• Rening av vatten.
• Innehållet i mat och dryck och dess betydelse för hälsan. Kemiska processer
i människokroppen, till exempel matspjälkning.
• Vanliga kemikalier i hemmet, samhället och arbetslivet samt hur de
påverkar hälsan och miljön.
• Säker hantering av kemikalier och brandfarliga ämnen.
• Aktuella samhällsfrågor som rör kemi.
Kemin i naturen
• Indelningen av ämnen och material utifrån egenskaperna utseende, magne-
tism, ledningsförmåga, löslighet och brännbarhet.
• Vatten som lösningsmedel och transportör av ämnen. Lösningar, fällningar,
syror och baser samt pH-värde till exempel i mark, växter och människo-
kroppen.
• Några kemiska processer i mark, luft och vatten ur miljö- och hälsosynpunkt.
• Partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad,
kretslopp och oförstörbarhet. Atomer, elektroner och kärnpartiklar.

• Kemiska föreningar och hur atomer bildar molekyl- och jonföreningar
genom kemiska reaktioner.
• Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper, fasövergångar
och spridningsprocesser för materia i luft, vatten och mark.
• Kolatomens egenskaper och funktion som byggsten i alla levande organis-
mer. Kolatomens kretslopp.
• Fotosyntes, förbränning och några andra grundläggande kemiska reaktioner.
Kemin och världsbilden
• Historiska och nutida upptäckter inom kemiområdet. Upptäckternas
betydelse för teknik, miljö, samhälle och människors levnadsvillkor.
KEMI
• Aktuella forskningsområden inom kemi.
• De kemiska modellernas och teoriernas användbarhet, begränsningar,
Kemins metoder och arbetssätt

• Systematiska undersökningar och hur simuleringar kan användas som stöd
vid modellering. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande
och utvärdering.
• Separations- och analysmetoder, till exempel destillation och identifikation
av ämnen.
• Sambandet mellan kemiska undersökningar och utvecklingen av begrepp,
• Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i
olika källor och samhällsdiskussioner med koppling till kemi, såväl i digitala
som i andra medier.
Kunskapskrav
Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör energi, miljö, hälsa och
den med enkla motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser.
I diskussionerna ställer eleven frågor samt framför och bemöter åsikter och
argument på ett sätt som till viss del för diskussionerna framåt. Eleven kan
söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för enkla

och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas
trovärdighet och relevans. Eleven kan använda informationen på ett i huvud-
sak fungerande sätt i diskussioner och för att skapa enkla texter och andra
framställningar med viss anpassning till syfte och målgrupp.
bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att
arbeta systematiskt utifrån. I undersökningarna använder eleven utrustning på
ett säkert och i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan jämföra resultaten med
frågeställningarna och drar då enkla slutsatser med viss koppling till kemiska
modeller och teorier. Eleven för enkla resonemang kring resultatens rimlighet
och bidrar till att ge förslag på hur undersökningarna kan förbättras. Dess-
utom gör eleven enkla dokumentationer av undersökningarna med tabeller,
KEMI
diagram, bilder och skriftliga rapporter.

Eleven har grundläggande kunskaper om materiens uppbyggnad, oför-
störbarhet och omvandlingar samt andra kemiska sammanhang och visar det
genom att ge exempel på och beskriva dessa med viss användning av kemins
begrepp, modeller och teorier. Eleven kan föra enkla och till viss del under-
byggda resonemang om kemiska processer i levande organismer, mark, luft
och vatten och visar då på enkelt identifierbara kemiska samband i naturen.
Eleven undersöker hur några kemikalier och kemiska processer används i
vardagen, samhället och arbetslivet och beskriver då enkelt identifierbara
samband och ger exempel på energiomvandlingar och materiens kretslopp.
Dessutom för eleven enkla och till viss del underbyggda resonemang kring
hur människans användning av energi och naturresurser påverkar miljön och
visar på några åtgärder som kan bidra till en hållbar utveckling.

är uppfyllda.

den med utvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser.
I diskussionerna ställer eleven frågor samt framför och bemöter åsikter och
argument på ett sätt som för diskussionerna framåt. Eleven kan söka natur-
vetenskaplig information och använder då olika källor och för utvecklade och
relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas tro-
värdighet och relevans. Eleven kan använda informationen på ett fungerande
sätt i diskussioner och för att skapa utvecklade texter och andra framställningar
med relativt god anpassning till syfte och målgrupp.

formulera enkla frågeställningar och planeringar som det efter någon bearbet-
ning går att arbeta systematiskt utifrån. I undersökningarna använder eleven
utrustning på ett säkert och ändamålsenligt sätt. Eleven kan jämföra resulta-
ten med frågeställningarna och drar då utvecklade slutsatser med relativt god
koppling till kemiska modeller och teorier. Eleven för utvecklade resonemang
kring resultatens rimlighet och ger förslag på hur undersökningarna kan för-
bättras. Dessutom gör eleven utvecklade dokumentationer av undersökning-
arna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.
Eleven har goda kunskaper om materiens uppbyggnad, oförstörbarhet och
omvandlingar samt andra kemiska sammanhang och visar det genom att för-
klara och visa på samband inom dessa med relativt god användning av kemins
KEMI
begrepp, modeller och teorier. Eleven kan föra utvecklade och relativt väl
underbyggda resonemang om kemiska processer i levande organismer, mark,
luft och vatten och visar då på förhållandevis komplexa kemiska samband i
naturen. Eleven undersöker hur några kemikalier och kemiska processer
används i vardagen, samhället och arbetslivet och beskriver då komplexa
samband och förklarar och visar på samband mellan energiomvandlingar och
materiens kretslopp. Dessutom för eleven utvecklade och relativt väl under-
byggda resonemang kring hur människans användning av energi och natur-
resurser påverkar miljön och visar på fördelar och begränsningar hos några
åtgärder som kan bidra till en hållbar utveckling.

uppfyllda.

den med välutvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konse-
kvenser. I diskussionerna ställer eleven frågor samt framför och bemöter åsikter
och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt och fördjupar eller
breddar dem. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder
då olika källor och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om
informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan använda
informationen på ett väl fungerande sätt i diskussioner och för att skapa väl-
utvecklade texter och andra framställningar med god anpassning till syfte och
målgrupp.

formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta
systematiskt utifrån. I undersökningarna använder eleven utrustning på ett
säkert, ändamålsenligt och effektivt sätt. Eleven kan jämföra resultaten med
frågeställningarna och drar då välutvecklade slutsatser med god koppling till
kemiska modeller och teorier. Eleven för välutvecklade resonemang kring
resultatens rimlighet i relation till möjliga felkällor och ger förslag på hur
undersökningarna kan förbättras och visar på nya tänkbara frågeställningar
att undersöka. Dessutom gör eleven välutvecklade dokumentationer av under-
Eleven har mycket goda kunskaper om materiens uppbyggnad, oförstör-
barhet och omvandlingar samt andra kemiska sammanhang och visar det
KEMI
genom att förklara och visa på samband inom dessa och något generellt drag
med god användning av kemins begrepp, modeller och teorier. Eleven kan
föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om kemiska processer i
levande organismer, mark, luft och vatten och visar då på komplexa kemiska
samband i naturen. Eleven undersöker hur några kemikalier och kemiska
processer används i vardagen, samhället och arbetslivet och beskriver då kom-
plexa samband och förklarar och generaliserar kring energiomvandlingar och
materiens kretslopp. Dessutom för eleven välutvecklade och väl underbyggda
resonemang kring hur människans användning av energi och naturresurser
påverkar miljön och visar ur olika perspektiv på fördelar och begränsningar
hos några åtgärder som kan bidra till en hållbar utveckling.

KEMI

Eleven kan samtala om och Eleven kan samtala om och Eleven kan samtala om och
diskutera frågor som rör energi, diskutera frågor som rör energi, diskutera frågor som rör energi,
miljö, hälsa och samhälle och miljö, hälsa och samhälle och miljö, hälsa och samhälle och
skiljer då fakta från värderingar skiljer då fakta från värderingar skiljer då fakta från värderingar
och formulerar ställningstagan- och formulerar ställningstagan- och formulerar ställningsta-
den med enkla motiveringar den med utvecklade motiveringar ganden med välutvecklade
samt beskriver några tänkbara samt beskriver några tänkbara motiveringar samt beskriver
konsekvenser. I diskussionerna konsekvenser. I diskussio- några tänkbara konsekvenser.
ställer eleven frågor samt framför nerna ställer eleven frågor samt I diskussionerna ställer eleven
och bemöter åsikter och argu- framför och bemöter åsikter och frågor samt framför och bemöter
ment på ett sätt som till viss del argument på ett sätt som för dis- åsikter och argument på ett sätt
KEMI
för diskussionerna framåt. Eleven kussionerna framåt. Eleven kan som för diskussionerna framåt
kan söka naturvetenskaplig in- söka natur-vetenskaplig informa- och fördjupar eller breddar dem.
formation och använder då olika tion och använder då olika källor Eleven kan söka naturvetenskap-
källor och för enkla och till viss och för utvecklade och relativt lig information och använder då
del underbyggda resonemang väl underbyggda resonemang olika källor och för välutvecklade
om informationens och källornas om informationens och källornas och väl underbyggda resonemang
trovärdighet och relevans. Eleven trovärdighet och relevans. Eleven om informationens och källor-
kan använda informationen på kan använda informationen på nas trovärdighet och relevans.
ett i huvudsak fungerande sätt ett fungerande sätt i diskussio- Eleven kan använda informatio-
i diskussioner och för att skapa ner och för att skapa utvecklade nen på ett väl fungerande sätt i
enkla texter och andra framställ- texter och andra framställningar diskussioner och för att skapa
ningar med viss anpassning till med relativt god anpassning till välutvecklade texter och andra
syfte och målgrupp. syfte och målgrupp. framställningar med god anpass-
ning till syfte och målgrupp.
Eleven kan genomföra undersök- Eleven kan genomföra undersök- Eleven kan genomföra under-
ningar utifrån givna planeringar ningar utifrån givna planeringar sökningar utifrån givna plane-
och även bidra till att formulera och även formulera enkla fråge- ringar och även formulera enkla
enkla frågeställningar och pla- ställningar och planeringar som frågeställningar och planeringar
neringar som det går att arbeta det efter någon bearbetning går som det går att arbeta systema-
systematiskt utifrån. I undersök- att arbeta systematiskt utifrån. tiskt utifrån. I undersökningarna
ningarna använder eleven utrust- I undersökningarna använder använder eleven utrustning på
ning på ett säkert och i huvudsak eleven utrustning på ett säkert ett säkert, ändamålsenligt och
fungerande sätt. Eleven kan och ändamålsenligt sätt. Eleven effektivt sätt. Eleven kan jämföra
jämföra resultaten med fråge- kan jämföra resultaten med resultaten med frågeställning-
ställningarna och drar då enkla frågeställningarna och drar arna och drar då välutvecklade
slutsatser med viss koppling till då utvecklade slutsatser med slutsatser med god koppling till
kemiska modeller och teorier. relativt god koppling till kemiska kemiska modeller och teorier.
Eleven för enkla resonemang modeller och teorier. Eleven för Eleven för välutvecklade resone-
kring resultatens rimlighet och utvecklade resonemang kring mang kring resultatens rimlighet
bidrar till att ge förslag på hur resultatens rimlighet och ger i relation till möjliga felkällor och
undersökningarna kan förbättras. förslag på hur undersökningarna ger förslag på hur undersökning-
Dessutom gör eleven enkla doku- kan förbättras. Dessutom gör arna kan förbättras och visar på
mentationer av undersökningarna eleven utvecklade dokumen- nya tänkbara frågeställningar
med tabeller, diagram, bilder och tationer av undersökningarna att undersöka. Dessutom gör
skriftliga rapporter. med tabeller, diagram, bilder och eleven välutvecklade dokumen-
skriftliga rapporter. tationer av undersökningarna
med tabeller, diagram, bilder och
skriftliga rapporter.

KEMI

kunskaper om materiens materiens uppbyggnad, oförstör- per om materiens uppbyggnad,
uppbyggnad, oförstörbarhet barhet och omvandlingar samt oförstörbarhet och omvandlingar
och omvandlingar samt andra andra kemiska sammanhang och samt andra kemiska samman-
kemiska sammanhang och visar visar det genom att förklara och hang och visar det genom att för-
det genom att ge exempel på visa på samband inom dessa klara och visa på samband inom
och beskriva dessa med viss med relativt god användning av dessa och något generellt drag
användning av kemins begrepp, kemins begrepp, modeller och med god användning av kemins
modeller och teorier. Eleven kan teorier. Eleven kan föra utveck- begrepp, modeller och teorier.
föra enkla och till viss del under- lade och relativt väl under- Eleven kan föra välutvecklade
byggda resonemang om kemiska byggda resonemang om kemiska och väl underbyggda resonemang
KEMI
processer i levande organismer, processer i levande organismer, om kemiska processer i levande

mark, luft och vatten och visar då mark, luft och vatten och visar organismer, mark, luft och vatten
på enkelt identifierbara kemiska då på förhållandevis komplexa och visar då på komplexa
samband i naturen. Eleven un- kemiska samband i naturen. kemiska samband i naturen.
dersöker hur några kemikalier Eleven undersöker hur några ke- Eleven undersöker hur några ke-
och kemiska processer används mikalier och kemiska processer mikalier och kemiska processer
i vardagen, samhället och arbets- används i vardagen, samhället används i vardagen, samhället
livet och beskriver då enkelt och arbetslivet och beskriver och arbetslivet och beskriver då
identifierbara samband och ger då komplexa samband och komplexa samband och förklarar
exempel på energiomvandlingar förklarar och visar på samband och generaliserar kring ener-
och materiens kretslopp. Dess- mellan energiomvandlingar och giomvandlingar och materiens
utom för eleven enkla och till viss materiens kretslopp. Dessutom kretslopp. Dessutom för eleven
del underbyggda resonemang för eleven utvecklade och relativt välutvecklade och väl underbygg-
kring hur människans använd- väl underbyggda resonemang da resonemang kring hur männis-
ning av energi och naturresurser kring hur människans använd- kans använd ning av energi och
påverkar miljön och visar på ning av energi och naturresurser naturresurser påverkar miljön
några åtgärder som kan bidra till påverkar miljön och visar på och visar ur olika perspektiv på
en hållbar utveckling. fördelar och begränsningar hos fördelar och begränsningar hos
några åtgärder som kan bidra till några åtgärder som kan bidra till
en hållbar utveckling. en hållbar utveckling.

Matematik
Kurskod: GRNMAT2
Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer.

Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och
lust att utforska matematiken som sådan. Matematisk verksamhet är till sin
art en kreativ, reflekterande och problemlösande aktivitet som är nära kopplad
till den samhälleliga, sociala, tekniska och digitala utvecklingen. Kunskaper
i matematik ger människor förutsättningar att fatta välgrundade beslut i
vardagslivets många valsituationer och ökar möjligheterna att delta i arbetslivet
samt i samhällets beslutsprocesser.
MATEMATIK
Syfte
Undervisningen i kursen matematik inom kommunal vuxenutbildning på
grundläggande nivå ska syfta till att eleven utvecklar kunskaper om matematik
och matematikens användning i vardags-, samhälls-, studie- och arbetsliv.
Undervisningen ska bidra till att eleven utvecklar intresse för matematik och
tilltro till sin förmåga att använda matematik i olika sammanhang. Den ska
också ge eleven möjlighet att uppleva estetiska värden i möten med matema-
tiska mönster, former och samband.
Undervisningen ska bidra till att eleven utvecklar kunskaper för att kunna
formulera och lösa problem samt reflektera över och värdera valda strategier,
metoder, modeller och resultat. Eleven ska även ges förutsättningar att utveckla
kunskaper för att kunna tolka vardagliga och matematiska situationer samt
beskriva och formulera dessa med hjälp av matematikens uttrycksformer.
Genom undervisningen ska eleven ges förutsättningar att utveckla för-
trogenhet med grundläggande matematiska begrepp och metoder och deras
användbarhet. Vidare ska eleven genom undervisningen ges möjligheter att
utveckla kunskaper i att använda digitala verktyg och programmering för att
kunna undersöka problemställningar och matematiska begrepp, göra beräk-
ningar och för att presentera och tolka data.
Undervisningen ska bidra till att eleven utvecklar förmågan att argumentera
logiskt och föra matematiska resonemang. Eleven ska genom undervisningen
också ges möjlighet att utveckla en förtrogenhet med matematikens uttrycks-
former och hur dessa kan användas för att kommunicera i vardagliga och
matematiska sammanhang. Genom undervisningen ska eleven även ges möj-
lighet att fördjupa sin förståelse av sina tidigare erfarenheter av och kunskaper
i matematik.

Undervisningen ska även ge eleven förutsättningar att utveckla kunskaper om
historiska sammanhang där viktiga begrepp och metoder i matematiken har
utvecklats. Genom undervisningen ska eleven även ges möjligheter att reflek-
tera över matematikens betydelse, användning och begränsning i vardags-,
samhälls-, studie- och arbetsliv, i andra ämnen och under historiska skeenden
och därigenom kunna se matematikens sammanhang och relevans.
Genom undervisningen i kursen matematik ska eleven sammanfattningsvis ges

• formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda
strategier, frågeställningar och metoder,
• använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
• välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar
MATEMATIK
och lösa rutinuppgifter,

• föra och följa matematiska resonemang, och
• använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera
och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.
Centralt innehåll
Taluppfattning och tals användning
• Reella tal och deras egenskaper samt deras användning i vardagliga och
matematiska situationer.
• Talsystemets utveckling från naturliga tal till reella tal. Positionssystemet.
Metoder för beräkningar som används och har använts i olika historiska
och kulturella sammanhang.
• Tal i potensform och grundpotensform för att uttrycka små och stora tal
samt användning av prefix.
• De fyra räknesättens egenskaper och samband samt användning i olika
situationer.
• Centrala metoder för beräkningar med tal i bråk- och decimalform vid
överslagsräkning och huvudräkning samt vid beräkningar med skriftliga
metoder och digital teknik. Metodernas användning i olika situationer.
• Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar i vardagliga och
matematiska situationer samt inom andra ämnesområden.

Algebra
• Innebörden av variabelbegreppet och dess användning i algebraiska uttryck,
formler och ekvationer.
• Algebraiska uttryck, formler och ekvationer i situationer som är relevanta
för eleven.
• Hur mönster i talföljder samt geometriska mönster kan konstrueras,
beskrivas och uttryckas generellt.
• Metoder för ekvationslösning.
• Hur algoritmer kan skapas och användas vid programmering. Programme-
ring i olika programmeringsmiljöer.
MATEMATIK
Geometri
• Geometriska objekt och deras inbördes relationer. Geometriska egenskaper
hos dessa objekt.
• Avbildning och konstruktion av geometriska objekt, såväl med som utan
digitala verktyg.
• Skala vid förminskning och förstoring av två- och tredimensionella objekt.
• Likformighet och symmetri i planet.
• Metoder för beräkning av area, omkrets och volym hos geometriska objekt
samt enhetsbyten i samband med detta.
• Geometriska satser och formler och behovet av argumentation för deras
giltighet.
Statistik och sannolikhet

• Likformig sannolikhet och metoder för att beräkna sannolikheten i vardag-
liga situationer.
• Hur kombinatoriska principer kan användas i enkla vardagliga och
matematiska problem.
• Tabeller, diagram och grafer samt hur de kan tolkas och användas för att
beskriva resultat av egna och andras undersökningar såväl med som utan
digitala verktyg.
• Hur lägesmått och spridningsmått kan användas för bedömning av resultat
vid statistiska undersökningar.
• Bedömning av risker och chanser utifrån datorsimuleringar och statistiskt
material.

Samband och förändringar
• Procent och förändringsfaktor för att uttrycka förändring samt beräkning
med procent i vardagliga situationer och i situationer inom olika ämnes-
områden.
• Funktioner och räta linjens ekvation. Hur funktioner kan användas för att
såväl med som utan digitala verktyg, undersöka förändring, förändringstakt
och andra samband.
Problemlösning
• Strategier för matematisk problemlösning, med och utan digital teknik, i
situationer med anknytning till vardags-, samhälls-, studie- och arbetsliv
samt inom olika ämnesområden. Värdering av valda strategier och metoder.
MATEMATIK
• Matematisk formulering av frågeställningar utifrån situationer med anknyt-

ning till vardags-, samhälls-, studie- och arbetsliv samt inom olika ämnes-
områden.
• Enkla matematiska modeller och hur de kan användas i olika situationer.
• Hur algoritmer kan skapas, testas och förbättras vid programmering för
matematisk problemlösning.
Kunskapskrav
Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett i huvudsak fung-
erande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med viss
anpassning till problemets karaktär samt bidra till att formulera enkla mate-
matiska modeller som kan tillämpas i sammanhanget. Eleven för enkla och till
viss del underbyggda resonemang om val av tillvägagångssätt och om resulta-
tens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan bidra till att ge
något förslag på alternativt tillvägagångssätt.
Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar
det genom att använda dem i välkända sammanhang på ett i huvudsak fung-
erande sätt. Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska
uttrycksformer på ett i huvudsak fungerande sätt. I beskrivningarna kan
eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra enkla resonemang om hur
begreppen relaterar till varandra.
Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska meto-
der med viss anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa
rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt
samband och förändring med tillfredsställande resultat.

Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak
fungerande sätt och använder då matematiska uttrycksformer med viss anpass-
ning till syfte och sammanhang. I redovisningar och diskussioner för och följer
eleven matematiska resonemang genom att framföra och bemöta matematiska
argument på ett sätt som till viss del för resonemangen framåt.

är uppfyllda.

Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett relativt väl fungerande
MATEMATIK
sätt genom att välja och använda strategier och metoder med förhållandevis
god anpassning till problemets karaktär samt formulera enkla matematiska
modeller som efter någon bearbetning kan tillämpas i sammanhanget. Eleven
för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om tillvägagångssätt
och om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge
Eleven har goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom
att använda dem i bekanta sammanhang på ett relativt väl fungerande sätt.
Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycks-
former på ett relativt väl fungerande sätt. I beskrivningarna kan eleven växla
mellan olika uttrycksformer samt föra utvecklade resonemang om hur begrep-
pen relaterar till varandra.
Eleven kan välja och använda ändamålsenliga matematiska metoder med
relativt god anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa
samband och förändring med gott resultat.
Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamåls-
enligt sätt och använder då matematiska uttrycksformer med förhållandevis
god anpassning till syfte och sammanhang. I redovisningar och diskussioner
för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och bemöta
matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt.

uppfyllda.

Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett väl fungerande sätt
genom att välja och använda strategier och metoder med god anpassning till
problemets karaktär samt formulera enkla matematiska modeller som kan
tillämpas i sammanhanget. Eleven för välutvecklade och väl underbyggda
resonemang om tillvägagångssätt och om resultatens rimlighet i förhållande till
problemsituationen samt kan ge förslag på alternativa tillvägagångssätt.
Eleven har mycket goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det
genom att använda dem i nya sammanhang på ett väl fungerande sätt. Eleven
kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer
på ett väl fungerande sätt. I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika
uttrycksformer samt föra välutvecklade resonemang om hur begreppen
MATEMATIK
relaterar till varandra.

Eleven kan välja och använda ändamålsenliga och effektiva matematiska
metoder med god anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och
lösa rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik
samt samband och förändring med mycket gott resultat.
enligt och effektivt sätt och använder då matematiska uttrycksformer med
för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och
bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt och
fördjupar eller breddar dem.

MATEMATIK

Eleven kan lösa olika problem Eleven kan lösa olika problem i Eleven kan lösa olika problem
i bekanta situationer på ett i bekanta situationer på ett relativt i bekanta situationer på ett väl
huvudsak fungerande sätt genom väl fungerande sätt genom att fungerande sätt genom att välja
att välja och använda strategier välja och använda strategier och använda strategier och meto-
och metoder med viss anpass- och metoder med förhållandevis der med god anpassning till pro-
ning till problemets karaktär god anpassning till problemets blemets karaktär samt formulera
samt bidra till att formulera karaktär samt formulera enkla enkla matematiska modeller som
enkla matematiska modeller som matematiska modeller som efter kan tillämpas i sammanhanget.
kan tillämpas i sammanhanget. någon bearbetning kan tilläm- Eleven för välutvecklade och väl
Eleven för enkla och till viss del pas i sammanhanget. Eleven underbyggda resonemang om
underbyggda resonemang om val för utvecklade och relativt väl tillvägagångssätt och om resul-
av tillvägagångssätt och om re- underbyggda resonemang om tatens rimlighet i förhållande till
MATEMATIK
sultatens rimlighet i förhållande tillvägagångssätt och om resul- problemsituationen samt kan ge
till problemsituationen samt kan tatens rimlighet i förhållande till förslag på alternativa tillväga-
bidra till att ge något förslag på problemsituationen samt kan gångssätt.
alternativt tillvägagångssätt. ge något förslag på alternativt
tillvägagångssätt.
Eleven har grundläggande kun- Eleven har goda kunskaper om Eleven har mycket goda kunska-
skaper om matematiska begrepp matematiska begrepp och visar per om matematiska begrepp
och visar det genom att använda det genom att använda dem i och visar det genom att använda
dem i välkända sammanhang bekanta sammanhang på ett re- dem i nya sammanhang på ett
på ett i huvudsak fungerande lativt väl fungerande sätt. Eleven väl fungerande sätt. Eleven kan
sätt. Eleven kan även beskriva kan även beskriva olika begrepp även beskriva olika begrepp med
olika begrepp med hjälp av med hjälp av matematiska ut- hjälp av matematiska uttrycksfor-
matematiska uttrycksformer på trycksformer på ett relativt väl mer på ett väl fungerande sätt. I
ett i huvudsak fungerande sätt. I fungerande sätt. I beskrivning- beskrivningarna kan eleven växla
beskrivningarna kan eleven växla arna kan eleven växla mellan mellan olika uttrycksformer samt
mellan olika uttrycksformer samt olika uttrycksformer samt föra föra välutvecklade resonemang
föra enkla resonemang om hur utvecklade resonemang om hur om hur begreppen relaterar till
begreppen relaterar till varandra. begreppen relaterar till varandra. varandra.
Eleven kan välja och använda i Eleven kan välja och använda än- Eleven kan välja och använda
huvudsak fungerande matematis- damålsenliga matematiska meto- ändamålsenliga och effektiva
ka metoder med viss anpassning der med relativt god anpassning matematiska metoder med god
till sammanhanget för att göra till sammanhanget för att göra anpassning till sammanhanget
beräkningar och lösa rutinupp- beräkningar och lösa rutinupp- för att göra beräkningar och lösa
gifter inom aritmetik, algebra, gifter inom aritmetik, algebra, rutinuppgifter inom aritmetik,
geometri, sannolikhet, statistik geometri, sannolikhet, statistik algebra, geometri, sannolikhet,
samt samband och förändring samt samband och förändring statistik samt samband och
med tillfredsställande resultat. med gott resultat. förändring med mycket gott
resultat.

MATEMATIK

Eleven kan redogöra för och Eleven kan redogöra för och Eleven kan redogöra för och sam-
samtala om tillvägagångssätt på samtala om tillvägagångssätt tala om tillvägagångssätt på ett
ett i huvudsak fungerande sätt på ett ändamålsenligt sätt och ändamålsenligt och effektivt sätt
och använder då matematiska använder då matematiska ut- och använder då matematiska
uttrycksformer med viss anpass- trycksformer med förhållandevis uttrycksformer med god anpass-
ning till syfte och sammanhang. god anpassning till syfte och ning till syfte och sammanhang.
I redovisningar och diskussioner sammanhang. I redovisningar I redovisningar och diskussioner
för och följer eleven matematiska och diskussioner för och följer för och följer eleven matematiska
resonemang genom att framföra eleven matematiska resonemang resonemang genom att fram-
och bemöta matematiska argu- genom att framföra och bemöta föra och bemöta matematiska
ment på ett sätt som till viss del matematiska argument på ett argument på ett sätt som för
för resonemangen framåt. sätt som för resonemangen resonemangen framåt och fördju-
MATEMATIK
framåt. par eller breddar dem.

Matematik
Nationell delkurs 1
Kurskod: GRNMATA

till den samhälleliga, sociala, tekniska och digitala utvecklingen. Kunskaper i
matematik ger människor förutsättningar att fatta välgrundade beslut i var-
MA DELKURS 1
dagslivets många valsituationer och ökar möjligheterna att delta i samhällets
beslutsprocesser.
Syfte
grundläggande nivå ska syfta till att eleven utvecklar kunskaper om matema-
tik och matematikens användning i vardags-, samhälls-, studie- och arbetsliv.
Undervisningen ska bidra till att eleven utvecklar förmågan att argumen-
tera logiskt och föra matematiska resonemang. Eleven ska genom undervis-
ningen också ges möjlighet att utveckla en förtrogenhet med matematikens
uttrycksformer och hur dessa kan användas för att kommunicera i vardagliga
och matematiska sammanhang. Genom undervisningen ska eleven ges möjlig-
het att fördjupa sin förståelse av sina tidigare erfarenheter av och kunskaper i
matematik.


MA DELKURS 1
Centralt innehåll
• Naturliga tal och deras egenskaper. Hur talen kan delas upp och hur de kan
användas för att ange antal och ordning.
• Hur positionssystemet kan användas för att beskriva naturliga tal. Symboler
för tal och talsystem som används och har använts i olika kulturer.
• Naturliga tal och enkla tal i bråkform samt deras användning i enkla
vardagliga situationer.
• De fyra räknesättens egenskaper och samband samt användning i enkla
• Centrala metoder för beräkningar med enkla naturliga tal samt i enkla fall
vid överslagsräkning, huvudräkning samt vid beräkningar med skriftliga
metoder och digitala verktyg. Metodernas användning i olika situationer.
• Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och enkla beräkningar i vardag-
liga situationer.
• Matematiska likheter och likhetstecknets betydelse.

Geometri
• Grundläggande geometriska objekt i form av punkter, linjer och sträckor
och deras förhållande till varandra. Grundläggande geometriska egenskaper
hos dessa objekt.
• Vanliga lägesord för att beskriva föremåls och objekts läge.
• Uppskattning, mätning och jämförelse av längd och tid med vanliga nutida
måttenheter.

• Enkla tabeller och diagram och hur de kan användas för att sortera data och
beskriva resultat från enkla undersökningar, såväl med som utan digitala
MA DELKURS 1
verktyg.
Samband och förändring

• Olika proportionella samband, däribland dubbelt och hälften.
Problemlösning
• Enkla strategier för problemlösning, med och utan digital teknik, i situatio-
ner med anknytning till vardags-, samhälls-, studie- och arbetsliv samt inom
olika ämnesområden. Värdering av valda strategier och metoder.
• Enkla matematiska formuleringar av frågeställningar utifrån situationer
med anknytning till vardags-, samhälls-, studie- och arbetsliv.
Kunskapskrav
Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett i huvudsak
fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med viss
anpassning till problemets karaktär. Eleven för enkla och till viss del
underbyggda resonemang om val av tillvägagångssätt och om resultatens
rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan bidra till att ge något
förslag på alternativt tillvägagångssätt.

uttrycksformer på ett i huvudsak fungerande sätt. I beskrivningarna kan eleven

växla mellan olika uttrycksformer samt föra enkla resonemang om hur begrep-
Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder
med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa
enkla rutinuppgifter inom aritmetik, geometri, statistik samt samband och
förändring med tillfredsställande resultat.
ning till syfte och sammanhang. I redovisningar och samtal för och följer
eleven matematiska resonemang genom att ställa och besvara frågor på ett sätt
som till viss del för resonemangen framåt.
MA DELKURS 1

är uppfyllda.

Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett relativt väl
fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med
förhållandevis god anpassning till problemets karaktär. Eleven för utvecklade
och relativt väl underbyggda resonemang om tillvägagångssätt och om
resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge något
förslag på alternativt tillvägagångssätt.
relativt god anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och
lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, geometri, statistik samt samband och
förändring med gott resultat.
god anpassning till syfte och sammanhang. I redovisningar och samtal för och
följer eleven matematiska resonemang genom att ställa och besvara frågor på
ett sätt som för resonemangen framåt.

uppfyllda.

Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett väl fungerande
sätt genom att välja och använda strategier och metoder med god anpassning
till problemets karaktär. Eleven för välutvecklade och väl underbyggda
MA DELKURS 1
uttrycksformer samt föra välutvecklade resonemang om hur begreppen relate-
rar till varandra.
metoder med god anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräk-
ningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, geometri, statistik samt
samband och förändring med mycket gott resultat.
ett sätt som för resonemangen framåt och fördjupar eller breddar dem.

MATEMATIK DELKURS 1
Eleven kan lösa enkla problem Eleven kan lösa enkla problem i Eleven kan lösa enkla problem
i elevnära situationer på ett i elevnära situationer på ett rela- i elevnära situationer på ett
huvudsak fungerande sätt genom tivt väl fungerande sätt genom väl fungerande sätt genom att
att välja och använda strategier att välja och använda strategier välja och använda strategier och
och metoder med viss an pass- och metoder med förhållandevis metoder med god anpassning till
ning till problemets karaktär. god anpassning till problemets problemets karaktär. Eleven för
Eleven för enkla och till viss del karaktär. Eleven för utvecklade välutvecklade och väl underbygg-
underbyggda resonemang om val och relativt väl underbyggda da resonemang om tillvägagångs-
av tillvägagångssätt och om re- resonemang om tillvägagångs- sätt och om resultatens rimlighet
sultatens rimlighet i förhållande sätt och om resultatens rimlighet i förhållande till problemsitua-
till problemsituationen samt kan i förhållande till problemsituatio- tionen samt kan ge förslag på
MA DELKURS 1
bidra till att ge något förslag på nen samt kan ge något förslag alternativa tillvägagångssätt.
alternativt tillvägagångssätt. på alternativt tillvägagångssätt.
Eleven kan välja och använda i Eleven kan välja och använda Eleven kan välja och använda
huvudsak fungerande matema- ändamålsenliga matematiska ändamålsenliga och effektiva
tiska metoder med viss anpass- metoder med relativt god an- matematiska metoder med god
ning till sammanhanget för att passning till sammanhanget för anpassning till sammanhanget
göra enkla beräkningar och lösa att göra enkla beräkningar och för att göra enkla beräkningar
enkla rutinuppgifter inom arit- lösa enkla rutinuppgifter inom och lösa enkla rutinuppgifter
metik, geometri, statistik samt aritmetik, geometri, statistik inom aritmetik, geometri, statis-
samband och förändring med samt samband och förändring tik samt samband och förändring
tillfredsställande resultat. med gott resultat. med mycket gott resultat.
I redovisningar och samtal för sammanhang. I redovisningar I redovisningar och samtal för
och följer eleven matematiska re- och samtal för och följer eleven och följer eleven matematiska re-
sonemang genom att ställa och matematiska resonemang genom sonemang genom att ställa och
besvara frågor på ett sätt som att ställa och besvara frågor på besvara frågor på ett sätt som
till viss del för resonemangen ett sätt som för resonemangen för resonemangen framåt och
framåt. framåt. fördjupar eller breddar dem.

Matematik
Nationell delkurs 2
Kurskod: GRNMATB

beslutsprocesser.
MA DELKURS 2
Syfte
matematik.


MA DELKURS 2

Centralt innehåll
• Del av helhet och del av antal. Hur delarna kan benämnas och uttryckas
som enkla bråk samt hur enkla bråk förhåller sig till naturliga tal. Enkla
tal i bråk- och decimalform samt deras användning i olika situationer.
• Enkla tal i procentform samt deras användning i bekanta situationer.
• De fyra räknesättens egenskaper och samband samt användning i vardagliga
situationer.
• Centrala metoder för beräkningar med naturliga tal samt i enkla fall vid
överslagsräkning, huvudräkning samt vid beräkningar med skriftliga meto-
der och digitala verktyg. Metodernas användning i olika situationer.
• Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar i situationer
Algebra
• Hur entydiga stegvisa instruktioner kan konstrueras, beskrivas och följas
som grund för programmering. Symbolers användning vid stegvisa instruk-
tioner.

Geometri
• Grundläggande geometriska objekt i form av fyrhörningar, trianglar, cirk-
lar, klot, koner, cylindrar och rätblock samt deras förhållande till varandra.
Grundläggande geometriska egenskaper hos dessa objekt.
• Avbildning av geometriska objekt, såväl med som utan digitala verktyg.
• Skala vid enkel förstoring och förminskning.
• Uppskattning, mätning och jämförelse av längd, massa, volym och tid med
vanliga nutida måttenheter.

• Tabeller och diagram för att beskriva resultat från undersökningar. Använd-
ning av data i tabeller och diagram, till exempel med hjälp av digital teknik.
MA DELKURS 2
Problemlösning
• Enkla strategier för problemlösning, med och utan digital teknik, i situatio-
ner med anknytning till vardags-, samhälls-, studie- och arbetsliv samt inom
• Enkla matematiska formuleringar av frågeställningar utifrån situationer
Kunskapskrav
Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett i huvudsak fung-
erande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med viss
anpassning till problemets karaktär. Eleven för enkla och till viss del under-
byggda resonemang om val av tillvägagångssätt och om resultatens rimlighet i
förhållande till problemsituationen samt kan bidra till att ge något förslag på
alternativt tillvägagångssätt.
Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder
med viss anpassning till syfte och sammanhang för att göra enkla beräkningar
och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, statistik samt

ning till sammanhanget. I redovisningar och samtal för och följer eleven mate-
matiska resonemang genom att ställa och besvara frågor på ett sätt som till viss
del för resonemangen framåt.

är uppfyllda.

Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett relativt väl fung-
erande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med förhål-
MA DELKURS 2
landevis god anpassning till problemets karaktär. Eleven för utvecklade och
relativt väl underbyggda resonemang om tillvägagångssätt och om resultatens
rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge något förslag på
alternativt tillvägagångssätt.
relativt god anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och
lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, statistik samt
ett sätt som för resonemangen framåt.

uppfyllda.

Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett väl fungerande
sätt genom att välja och använda strategier och metoder med god anpassning
till problemets karaktär. Eleven för välutvecklade och väl underbyggda reso-
nemang om tillvägagångssätt och om resultatens rimlighet i förhållande till
rar till varandra.
metoder med god anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar
MA DELKURS 2
och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, statistik samt
samband och förändring med mycket gott resultat.
ett sätt som för resonemangen framåt och fördjupar eller breddar dem.

MATEMATIK DELKURS 2
Eleven kan lösa enkla problem Eleven kan lösa enkla problem i Eleven kan lösa enkla problem
i elevnära situationer på ett i elevnära situationer på ett rela- i elevnära situationer på ett
huvudsak fungerande sätt genom tivt väl fungerande sätt genom väl fungerande sätt genom att
att välja och använda strategier att välja och använda strategier välja och använda strategier och
och metoder med viss anpass- och metoder med förhållandevis metoder med god anpassning till
ning till problemets karaktär. god anpassning till problemets problemets karaktär. Eleven för
Eleven för enkla och till viss del karaktär. Eleven för utvecklade välutvecklade och väl underbygg-
underbyggda resonemang om val och relativt väl underbyggda da resonemang om tillvägagångs-
av tillvägagångssätt och om re- resonemang om tillvägagångs- sätt och om resultatens rimlighet
sultatens rimlighet i förhållande sätt och om resultatens rimlighet i förhållande till problemsitua-
till problemsituationen samt kan i förhållande till problemsituatio- tionen samt kan ge förslag på
bidra till att ge något förslag på nen samt kan ge något förslag alternativa tillvägagångssätt.
alternativt tillvägagångssätt. på alternativt tillvägagångssätt.
MA DELKURS 2
enkla beräkningar och lösa enkla enkla beräkningar och lösa enkla för att göra enkla beräkningar och
rutinuppgifter inom aritmetik, rutinuppgifter inom aritmetik, lösa enkla rutinuppgifter inom arit-
algebra, geometri, statistik samt algebra, geometri, statistik samt metik, algebra, geometri, statistik
samband och förändring med samband och förändring med samt samband och förändring
tillfredsställande resultat. gott resultat. med mycket gott resultat.
I redovisningar och samtal för sammanhang. I redovisningar I redovisningar och samtal för
och följer eleven matematiska re- och samtal för och följer eleven och följer eleven matematiska re-
sonemang genom att ställa och matematiska resonemang genom sonemang genom att ställa och
besvara frågor på ett sätt som att ställa och besvara frågor på besvara frågor på ett sätt som
till viss del för resonemangen ett sätt som för resonemangen för resonemangen framåt och
framåt framåt. fördjupar eller breddar dem.

Matematik
Nationell delkurs 3
Kurskod: GRNMATC

beslutsprocesser.
MA DELKURS 3
Syfte
utveckla kunskaper i att använda digital teknik och programmering för att
matematik.

Centralt innehåll
MA DELKURS 3

• Tal i bråk- och decimalform samt deras egenskaper och användning i
• Positionssystemet för tal i decimalform. Det binära talsystemet och hur det
kan tillämpas i digital teknik, samt talsystem som används och har använts
i några olika historiska och kulturella sammanhang.
• Tal i procentform och deras samband med tal i bråk- och decimalform.
• Tal i procentform och deras användning i vardagliga situationer.
• De fyra räknesättens egenskaper och samband samt användning i olika
situationer.
• Centrala metoder för beräkningar med tal i decimalform samt i enkla fall
vid överslagsräkning, huvudräkning samt vid beräkningar med skriftliga
metoder och digitala verktyg. Metodernas användning i olika situationer.
Algebra
• Obekanta tal och deras egenskaper samt situationer där det finns behov av
att beteckna ett obekant tal med en symbol.
• Hur enkla mönster i talföljder samt geometriska mönster kan konstrueras,
beskrivas och uttryckas.
• Enkla algebraiska uttryck och ekvationer i situationer som är relevanta för
eleven.
• Metoder för enkel ekvationslösning.
ring i visuella programmeringsmiljöer.

Geometri
• Grundläggande geometriska objekt i form av polygoner, cirklar, klot, koner,
cylindrar, pyramider och rätblock samt deras förhållande till varandra.
Grundläggande geometriska egenskaper hos dessa objekt.
• Avbildning av geometriska objekt, såväl med som utan digitala verktyg.
• Skala och dess användning i vardagliga situationer.
• Symmetri i vardagen, i konsten och i naturen samt hur symmetri kan
konstrueras.
• Metoder för hur omkrets och area hos olika tvådimensionella geometriska
objekt kan uppskattas och beräknas samt enhetsbyten i samband med detta.
• Uppskattning, mätning och jämförelse av längd, area, volym, massa, tid och
vinkel med vanliga måttenheter och nutida och äldre metoder.
MA DELKURS 3
• Lägesmåtten medelvärde, typvärde och median samt hur de kan användas i
statistiska undersökningar, till exempel med hjälp av digitala verktyg.
• Sannolikhet, chans och risk grundat på observationer, simuleringar och
statistiskt material från vardagliga situationer. Jämförelser av sannolikheten
vid olika slumpmässiga försök.
• Enkel kombinatorik i konkreta situationer.
• Olika proportionella samband.
• Grafer för att uttrycka olika typer av proportionella samband vid enkla
undersökningar.
• Koordinatsystem och strategier för gradering av koordinataxlar.
Problemlösning
• Strategier för problemlösning, med och utan digital teknik, i situationer
med anknytning till vardags-, samhälls-, studie- och arbetsliv samt inom
• Matematisk formulering av frågeställningar utifrån situationer med
anknytning till vardags-, samhälls-, studie- och arbetsliv.

Kunskapskrav
Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett i huvudsak
viss anpassning till problemets karaktär samt bidra till att formulera enkla
matematiska modeller som kan tillämpas i sammanhanget. Eleven för enkla
och till viss del underbyggda resonemang om val av tillvägagångssätt och om
resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan bidra till
att ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt.
MA DELKURS 3

uppfyllda.

Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett relativt väl fungerande
sätt genom att välja och använda strategier och metoder med förhållandevis
god anpassning till problemets karaktär samt formulera enkla matematiska
modeller som efter någon bearbetning kan tillämpas i sammanhanget. Eleven
för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om tillvägagångssätt
och om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge

MA DELKURS 3
uppfyllda.

rar till varandra.
matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt och fördju-
par eller breddar dem.

MATEMATIK DELKURS 3
MA DELKURS 3
resultat.

MATEMATIK DELKURS 3
MA DELKURS 3

Matematik
Nationell delkurs 4
Kurskod: GRNMATD

beslutsprocesser.
MA DELKURS 4
Syfte
matematik.


MA DELKURS 4
Centralt innehåll
• Reella tal och deras egenskaper samt deras användning i vardagliga och
matematiska situationer.
• Talsystemets utveckling från naturliga tal till reella tal. Metoder för beräk-
ningar som används och har använts i olika historiska och kulturella sam-
manhang.
• Tal i potensform och grundpotensform för att uttrycka små och stora tal
samt användning av prefix.
överslagsräkning, huvudräkning samt vid beräkningar med skriftliga
• Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar i vardagliga och
matematiska situationer samt inom andra ämnesområden.
Algebra
• Innebörden av variabelbegreppet och dess användning i algebraiska uttryck,
formler och ekvationer.
• Algebraiska uttryck, formler och ekvationer i situationer som är relevanta
för eleven.

• Hur mönster i talföljder samt geometriska mönster kan konstrueras,
beskrivas och uttryckas generellt.
ring i olika programmeringsmiljöer.
Geometri
• Geometriska objekt och deras inbördes relationer. Geometriska egenskaper
hos dessa objekt.
• Avbildning och konstruktion av geometriska objekt, såväl med som utan
digitala verktyg.
• Skala vid förminskning och förstoring av två- och tredimensionella objekt.
MA DELKURS 4
• Likformighet och symmetri i planet.

• Metoder för beräkning av area, omkrets och volym hos geometriska objekt
• Geometriska satser och formler och behovet av argumentation för deras
giltighet.

• Likformig sannolikhet och metoder för att beräkna sannolikheten i vardag-
liga situationer.
• Hur kombinatoriska principer kan användas i enkla vardagliga och mate-
matiska problem.
• Tabeller, diagram och grafer samt hur de kan tolkas och användas för att
beskriva resultat av egna och andras undersökningar, såväl med som utan
digitala verktyg.
• Hur lägesmått och spridningsmått kan användas för bedömning av resultat
vid statistiska undersökningar.
• Bedömning av risker och chanser utifrån datorsimuleringar och statistiskt
material.

• Procent och förändringsfaktor för att uttrycka förändring samt beräkning
med procent i vardagliga situationer och i situationer inom olika ämnes-
områden.

• Funktioner och räta linjens ekvation. Hur funktioner kan användas för att,
såväl med som utan digitala verktyg, undersöka förändring, förändringstakt
och samband.
Problemlösning
• Strategier för matematisk problemlösning med och utan digital teknik i
situationer med anknytning till vardags-, samhälls-, studie- och arbetsliv
samt inom olika ämnesområden. Värdering av valda strategier och metoder.
• Matematisk formulering av frågeställningar utifrån situationer med anknyt-
ning till vardags-, samhälls-, studie- och arbetsliv samt inom olika ämnes-
områden.
MA DELKURS 4
Kunskapskrav
Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett i huvudsak
viss anpassning till problemets karaktär samt bidra till att formulera enkla
matematiska modeller som kan tillämpas i sammanhanget. Eleven för enkla
och till viss del underbyggda resonemang om val av tillvägagångssätt och om
resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan bidra till
att ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt.

är uppfyllda.

Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett relativt väl
förhållandevis god anpassning till problemets karaktär samt formulera
enkla matematiska modeller som efter någon bearbetning kan tillämpas
i sammanhanget. Eleven för utvecklade och relativt väl underbyggda
problemsituationen samt kan ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt.
MA DELKURS 4

uppfyllda.


rar till varandra.
MA DELKURS 4
matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt och för-
djupar eller breddar dem.

MATEMATIK DELKURS 4
MA DELKURS 4
resultat.

MATEMATIK DELKURS 4
MA DELKURS 4

Religionskunskap
Kurskod: GRNREL2
Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina
levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och andra livs-
åskådningar är därför centrala inslag i den mänskliga kulturen. I dagens
samhälle, som är präglat av mångfald, är kunskaper om religioner och andra
livsåskådningar viktiga för att skapa ömsesidig förståelse mellan människor.
Syfte
Undervisningen i kursen religionskunskap inom kommunal vuxenutbildning
på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper om religioner
och andra livsåskådningar i Sverige och på andra håll i världen. Genom under-
RELIGIONSKUNSKAP
visningen ska eleven bli uppmärksam på hur människor inom olika religiösa
traditioner lever med, och uttrycker, sin religion och tro på olika sätt. Under-
visningen ska allsidigt belysa vilken roll religioner kan spela i samhället, både
i fredssträvanden och konflikter, för att främja social sammanhållning och som
orsak till segregation. Undervisningen ska även ge kunskap om och förståelse för
hur kristna traditioner har påverkat det svenska samhället och dess värderingar.
Genom undervisningen ska eleven ges förutsättningar att tolka kulturella
uttryck med anknytning till religiösa traditioner. Eleven ska också ges möj-
ligheter att utveckla kunskap om hur man kritiskt granskar källor och sam-
hällsfrågor med koppling till religioner och andra livsåskådningar, samt hur
relationen mellan religion och vetenskap kan tolkas och uppfattas.
Undervisningen ska stimulera eleven att reflektera över olika livsfrågor, sin
identitet och sitt etiska förhållningssätt. På så sätt ska undervisningen skapa
förutsättningar för eleven att utveckla förståelse för sitt eget och andra männis-
kors sätt att tänka och leva.
Undervisningen ska bidra till att eleven utvecklar kunskaper om hur olika
religioner och livsåskådningar ser på frågor som rör kön, jämställdhet, sexu-
alitet och relationer. Eleven ska vidare ges förutsättningar att analysera och ta
ställning i etiska och moraliska frågor. Undervisningen ska även bidra till att
eleven utvecklar förståelse för hur människors värderingar hänger samman
med religioner och andra livsåskådningar.
Undervisningen i religionskunskap ska skapa förutsättningar för eleven att
utveckla sin förmåga att läsa, skriva och samtala om religion, livsåskådning och
etik. Den ska också bidra till att eleven utvecklar ett kritiskt förhållningssätt
till muntlig och skriftlig information, samt till olika budskap från skilda källor
och medier.

Genom undervisningen i kursen religionskunskap ska eleven ges förutsättningar att
utveckla sin förmåga att
• analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika
tolkningar och bruk inom dessa,
• analysera hur religioner påverkar och påverkas av förhållanden och skeenden i
samhället,
• reflektera över livsfrågor och sin egen och andras identitet,
• resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar
utifrån etiska begrepp och modeller, och
• söka information om religioner och andra livsåskådningar och värdera
källornas relevans och trovärdighet.
Centralt innehåll
RELIGIONSKUNSKAP
Religioner och andra livsåskådningar
• Centrala tankegångar, urkunder, symboler, högtider och riter inom kristen-
domen samt utmärkande drag för protestantism, katolicism och ortodoxi.
• Centrala tankegångar, tolkningar, bruk, urkunder, symboler, högtider och
riter i världsreligionerna islam, judendom, hinduism och buddhism.
• Huvuddragen i världsreligionernas historia.
• Olika religiösa rörelser, till exempel nyreligiositet och privatreligiositet samt
hur detta tar sig uttryck.
• Sekulära livsåskådningar, till exempel humanism.
Religion och samhälle
• Kristendomen i Sverige. Från enhetskyrka till religiös mångfald och
sekularisering.
• Sambandet mellan samhälle och religion i olika tider och på olika platser.
• Religionernas roll i några aktuella politiska skeenden och konflikter.
• Konflikter och möjligheter i sekulära och pluralistiska samhällen, till exem-
pel i frågor om religionsfrihet, sexualitet och synen på jämställdhet.
• Information och budskap från internet och andra källor. Källkritik.

Identitet och livsfrågor
• Hur olika livsfrågor skildras i till exempel film och litteratur.
• Hur religioner och andra livsåskådningar kan forma människors identiteter
och livsstilar.
• Riter och deras funktion i religiösa och sekulära sammanhang.
Etik
• Vardagliga moraliska dilemman. Analys och argumentation utifrån etiska
modeller.
• Föreställningar om det goda livet och den goda människan kopplat till olika
etiska resonemang.
• Etiska frågor samt människosynen i några religioner och andra livsåskåd-
ningar.
RELIGIONSKUNSKAP
• Etiska begrepp som kan kopplas till frågor om hållbar utveckling, mänskliga
rättigheter och demokratiska värderingar.
Kunskapskrav
Eleven har grundläggande kunskaper om kristendomen och de andra världs-
religionerna och visar det genom att beskriva centrala tankegångar, urkunder
och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna. Dessutom
för eleven enkla resonemang om likheter och skillnader inom och mellan
några religioner och andra livsåskådningar. Eleven kan utifrån undersökningar
om hur religioner kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och
skeenden beskriva enkla samband med enkla och till viss del underbyggda
resonemang. Eleven kan också föra enkla resonemang om hur livsfrågor skild-
ras i olika sammanhang och hur identiteter kan formas av religioner och andra
livsåskådningar på ett sätt som till viss del för resonemanget framåt.
Eleven kan resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och
värderingar genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang
och använda etiska begrepp och modeller på ett i huvudsak fungerande sätt.
Eleven kan söka information om religioner och andra livsåskådningar och
använder då olika typer av källor på ett i huvudsak fungerande sätt samt för
enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och käl-
lornas trovärdighet och relevans.

är uppfyllda.

Eleven har goda kunskaper om kristendomen och de andra världsreligionerna
och visar det genom att förklara och visa på samband mellan centrala tanke-
gångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religio-
nerna. Dessutom för eleven utvecklade resonemang om likheter och skillnader
inom och mellan några religioner och andra livsåskådningar. Eleven kan
utifrån undersökningar om hur religioner kan påverkas av och påverka samhäl-
leliga förhållanden och skeenden beskriva förhållandevis komplexa samband
med utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang. Eleven kan också
föra utvecklade resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang
RELIGIONSKUNSKAP
och hur identiteter kan formas av religioner och andra livsåskådningar på ett
sätt som för resonemanget framåt.
värderingar genom att föra utvecklade och relativt väl underbyggda resone-
mang och använda etiska begrepp och modeller på ett relativt väl fungerande
sätt. Eleven kan söka information om religioner och andra livsåskådningar och
använder då olika typer av källor på ett relativt väl fungerande sätt samt för
utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens och
källornas trovärdighet och relevans.

är uppfyllda.

Eleven har mycket goda kunskaper om kristendomen och de andra världs-
religionerna och visar det genom att förklara och visa på samband och gene-
rella mönster kring centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa
uttryck och handlingar inom religionerna. Dessutom för eleven välutvecklade
resonemang om likheter och skillnader inom och mellan några religioner och
andra livsåskådningar. Eleven kan utifrån undersökningar om hur religioner
kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden beskriva
komplexa samband med välutvecklade och väl underbyggda resonemang.
Eleven kan också föra välutvecklade och nyanserade resonemang om hur
livsfrågor skildras i olika sammanhang och hur identiteter kan formas av reli-

gioner och andra livsåskådningar på ett sätt som för resonemanget framåt och
fördjupar eller breddar det.
värderingar genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang
och använda etiska begrepp och modeller på ett väl fungerande sätt. Eleven
kan söka information om religioner och andra livsåskådningar och använder
då olika typer av källor på ett väl fungerande sätt samt för välutvecklade och
väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet
och relevans.
RELIGIONSKUNSKAP

RELIGIONSKUNSKAP
kunskaper om kristendomen kristendomen och de andra per om kristendomen och de an-
och de andra världsreligionerna världsreligionerna och visar det dra världsreligionerna och visar
och visar det genom att beskriva genom att förklara och visa på det genom att förklara och visa
centrala tankegångar, urkunder samband mellan centrala tanke- på samband och generella möns-
och konkreta religiösa uttryck gångar, urkunder och konkreta ter kring centrala tankegångar,
och handlingar inom religionerna. religiösa uttryck och handlingar urkunder och konkreta religiösa
Dessutom för eleven enkla inom religionerna. Dessutom för uttryck och handlingar inom re-
resonemang om likheter och eleven utvecklade resonemang ligionerna. Dessutom för eleven
skillnader inom och mellan om likheter och skillnader inom välutvecklade resonemang om
några religioner och andra och mellan några religioner och likheter och skillnader inom och
livsåskådningar. Eleven kan andra livsåskådningar. Eleven mellan några religioner och andra
utifrån undersökningar om hur kan utifrån undersökningar om livsåskådningar. Eleven kan
religioner kan påverkas av och hur religioner kan påverkas av utifrån undersökningar om hur re-
RELIGIONSKUNSKAP
påverka sam hälleliga förhållan- och påverka samhälleliga förhål- ligioner kan påverkas av och på-
den och skeenden beskriva enkla landen och skeenden beskriva verka samhälleliga förhållanden
samband med enkla och till viss förhållandevis komplexa sam- och skeenden beskriva komplexa
del underbyggda resonemang. band med utvecklade och relativt samband med välutvecklade och
Eleven kan också föra enkla väl underbyggda resonemang. väl underbyggda resonemang.
resonemang om hur livsfrågor Eleven kan också föra utvecklade Eleven kan också föra välutveck-
skildras i olika sammanhang och resonemang om hur livsfrågor lade och nyanserade resonemang
hur identiteter kan formas av skildras i olika sammanhang om hur livsfrågor skildras i olika
religioner och andra livsåskåd- och hur identiteter kan formas sammanhang och hur identiteter
ningar på ett sätt som till viss del av religioner och andra livså- kan formas av religioner och
för resonemanget framåt. skådningar på ett sätt som för andra livsåskådningar på ett sätt
resonemanget framåt. som för resonemanget framåt
och fördjupar eller breddar det.
Eleven kan resonera och Eleven kan resonera och Eleven kan resonera och
argumentera kring moraliska argumentera kring moraliska argumentera kring moraliska
frågeställningar och värderingar frågeställningar och värderingar frågeställningar och värderingar
genom att föra enkla och till viss genom att föra utvecklade och genom att föra välutvecklade och
del underbyggda resonemang relativt väl underbyggda resone- väl underbyggda resonemang
och använda etiska begrepp mang och använda etiska be- och använda etiska begrepp och
och modeller på ett i huvudsak grepp och modeller på ett relativt modeller på ett väl fungerande
fungerande sätt. Eleven kan väl fungerande sätt. Eleven kan sätt. Eleven kan söka informa-
söka information om religioner söka information om religioner tion om religioner och andra
och andra livsåskådningar och och andra livsåskådningar och livsåskådningar och använder
använder då olika typer av källor använder då olika typer av källor då olika typer av källor på ett väl
på ett i huvudsak fungerande på ett relativt väl fungerande sätt fungerande sätt samt för välut-
sätt samt för enkla och till viss samt för utvecklade och relativt vecklade och väl underbyggda
del underbyggda resonemang väl underbyggda resonemang resonemang om informationens
om informationens och källornas om informationens och källornas och källornas trovärdighet och
trovärdighet och relevans. trovärdighet och relevans. relevans.

Samhällskunskap
Kurskod: GRNSAM2
Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och
utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både
möjligheter och problem kopplade till digitalisering, globalisering, hållbar
samhällsutveckling och interkulturella kontakter. Kunskaper om samhället
ger individen verktyg för att orientera sig och ta ansvar för sitt handlande i en
komplex värld.
Syfte
Undervisningen i kursen samhällskunskap inom kommunal vuxenutbildning
på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar sina kunskaper om hur
individen och samhället påverkar varandra. Genom undervisningen ska eleven
SAMHÄLLSKUNSKAP
ges möjlighet att utveckla en helhetssyn på samhällsfrågor och samhällsstruk-

turer. I en sådan helhetssyn är sociala, ekonomiska, miljömässiga, rättsliga,
mediala och politiska aspekter centrala.
Undervisningen ska ge eleven förutsättningar att se samhällsfrågor ur olika
perspektiv. På så sätt ska eleven utveckla sin förståelse för egna och andra män-
niskors levnadsvillkor, betydelsen av jämställdhet, hur olika intressen och åsik-
ter uppstår och kommer till uttryck samt hur olika aktörer försöker påverka
samhällsutvecklingen. Vidare ska undervisningen ge eleven möjlighet att förstå
digitaliseringens betydelse för samhällsutvecklingen och för den personliga
integriteten.
Undervisningen ska ge eleven verktyg för att hantera information i vardags-,
samhälls- och arbetslivet samt vid studier, och ge kunskaper om hur man söker
och värderar information om samhället från olika källor. Genom undervis-
ningen ska eleven också ges förutsättningar att utveckla kunskaper om hur
man kritiskt granskar samhällsfrågor och samhällsstrukturer. Eleven ska vidare
ges möjlighet att utveckla kunskaper om samhällsvetenskapliga begrepp och
modeller.
Undervisningen ska bidra till att eleven utvecklar sin förtrogenhet med de
mänskliga rättigheterna och med demokratiska processer och arbetssätt. Den
ska också bidra till att eleven tillägnar sig kunskaper om, och förmågan att
reflektera över, värden och principer som utmärker ett demokratiskt samhälle.
Vidare ska undervisningen ge eleverna möjlighet att utveckla sin förståelse för
vad det innebär att vara en aktiv och ansvarstagande medborgare i ett snabbt
föränderligt samhälle.

Genom undervisningen ska eleven ges möjlighet att utifrån personliga erfa-
renheter och aktuella händelser uttrycka och pröva sina ställningstaganden i
möten med andra uppfattningar. Därigenom ska eleven stimuleras att engagera
sig och delta i ett öppet meningsutbyte om samhällsfrågor.
Genom undervisningen i kursen samhällskunskap ska eleven ges förutsättningar

att utveckla sin förmåga att
• reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,
• analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor
ur olika perspektiv,
• analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp
och modeller,
• uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhälls-
frågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv,
• söka information om samhället från medier, internet och andra källor och
värdera deras relevans och trovärdighet, och
SAMHÄLLSKUNSKAP
• reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer,
arbetssätt och beslutsprocesser.
Centralt innehåll
Individer och gemenskaper
• Befolkningen, dess storlek, sammansättning och geografiska fördelning i
Sverige och i andra delar av världen. Konsekvenser av detta, till exempel
socialt, kulturellt och ekonomiskt.
• Välfärdsstrukturer i Sverige och i andra delar av världen, deras funktion
och hur de finansieras.
• Migration förr och nu, dess orsaker och konsekvenser. Integration och
segregation i samhället.
Information och kommunikation

• Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och
granskare av samhällets maktstrukturer.
• Olika slags medier, deras uppbyggnad och innehåll, till exempel sociala
medier, webbplatser eller dagstidningar.
• Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden.
Hur individer och grupper framställs, till exempel utifrån kön och etnicitet,
samt hur information i digitala medier kan styras av bakomliggande pro-
grammering.

• Möjligheter och risker förknippade med internet och digital kommunika-
tion samt hur man agerar ansvarsfullt vid användning av digitala och andra
medier utifrån sociala, etiska och rättsliga aspekter.
Rättigheter och rättsskipning

• De mänskliga rättigheterna samt diskrimineringsgrunderna i svensk lag.
• Hur mänskliga rättigheter kränks i olika delar av världen.
• Demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter, till exempel gränsen
mellan yttrandefrihet och kränkningar i sociala medier. Etiska och demo-
kratiska dilemman.
• Urfolket samerna och övriga nationella minoriteter i Sverige.
• Rättssystem och principer för rättssäkerhet. Normuppfattning och krimina-
litet.
Samhällsresurser och fördelning

SAMHÄLLSKUNSKAP
• Hushållens, företagens och det offentligas ekonomi: samband och orsaker

till förändringar.
• Länders och regioners ekonomier: samband och orsaker till förändringar
i en globaliserad värld.
• Arbetsmarknadens och arbetslivets förändringar och villkor.
• Utbildningsvägar, yrkesval och entreprenörskap.
• Hur socioekonomisk bakgrund, kön och etnicitet påverkar utbildning,
boende, välfärd, ekonomiska resurser, makt och inflytande. Begreppen
jämlikhet och jämställdhet.
• Digitaliseringens betydelse för samhällsutveckling inom olika områden,
till exempel påverkan på arbetsmarknad och infrastruktur samt förändrade
attityder och värderingar.
Beslutsfattande och politiska idéer

• Politiska ideologier och partier.
• Sveriges politiska system, Europeiska unionen, riksdag, regering, landsting
och kommuner. Var olika beslut fattas och hur de påverkar individer, grup-
per och samhället i stort. Grundlagar.
• Några olika stats- och styrelseskick i världen.
• Aktuella samhällsfrågor i Sverige och världen. Internationell konflikthante-
ring, FN och folkrätten.
• Europeiskt och nordiskt samarbete: dess bakgrund och innehåll.

• Individers och gruppers möjligheter att påverka beslut och samhälls-
utveckling samt hur man inom ramen för den demokratiska processen kan
påverka beslut.
Kunskapskrav
Eleven har grundläggande kunskaper om olika samhällsstrukturer. Eleven
visar det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och
politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då
enkla samband inom och mellan olika samhällsstrukturer. I beskrivningarna
kan eleven använda begrepp och modeller på ett i huvudsak fungerande sätt.
Eleven kan föra enkla resonemang om hur individer och samhällen påverkas av
och påverkar varandra och beskriver då enkla samband mellan olika faktorer
som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras
livssituation.
Eleven kan undersöka samhällsfrågor ur olika perspektiv och beskriver då
SAMHÄLLSKUNSKAP
enkla samband med enkla och till viss del underbyggda resonemang. Eleven
värderar och uttrycker olika ståndpunkter i några samhällsfrågor med enkla
resonemang och till viss del underbyggda argument och kan då i viss
utsträckning växla mellan olika perspektiv. Eleven redogör för de mänskliga
rättigheternas innebörd och betydelse och ger exempel på hur de kränks och
främjas i olika delar av världen. Dessutom kan eleven redogöra för de natio-
nella minoriteterna och deras särställning och rättigheter.
Eleven har grundläggande kunskaper om demokratiska värden och processer
och visar det genom att föra enkla resonemang om demokratiska rättigheter
och skyldigheter, samt om för- och nackdelar med olika former för gemensamt
beslutsfattande. Eleven kan söka information om samhället och använder då
olika källor på ett i huvudsak fungerande sätt och för enkla och till viss del
underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och
relevans.

är uppfyllda.

Eleven har goda kunskaper om olika samhällsstrukturer. Eleven visar det
genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska
strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då förhållande-
vis komplexa samband inom och mellan olika samhällsstrukturer. I beskriv-

ningarna kan eleven använda begrepp och modeller på ett relativt väl fung-
erande sätt. Eleven kan föra utvecklade resonemang om hur individer och
samhällen påverkas av och påverkar varandra och beskriver då förhållandevis
komplexa samband mellan olika faktorer som har betydelse för individers
möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation.
förhållandevis komplexa samband med utvecklade och relativt väl under-
byggda resonemang. Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i några
samhällsfrågor med utvecklade resonemang och relativt väl underbyggda argu-
ment och kan då i förhållandevis stor utsträckning växla mellan olika perspek-
tiv. Eleven redogör för de mänskliga rättigheternas innebörd och betydelse och
ger exempel på hur de kränks och främjas i olika delar av världen. Dessutom
kan eleven redogöra för de nationella minoriteterna och deras särställning och
rättigheter.
Eleven har goda kunskaper om demokratiska värden och processer och visar
det genom att föra utvecklade resonemang om demokratiska rättigheter och
SAMHÄLLSKUNSKAP
skyldigheter samt om för- och nackdelar med olika former för gemensamt
beslutsfattande. Eleven kan söka information om samhället och använder då
olika källor på ett relativt väl fungerande sätt och för utvecklade och relativt
väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet
och relevans.

är uppfyllda.

Eleven har mycket goda kunskaper om olika samhällsstrukturer. Eleven visar
det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och
politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då
komplexa samband inom och mellan olika samhällsstrukturer. I beskrivning-
arna kan eleven använda begrepp och modeller på ett väl fungerande sätt.
Eleven kan föra välutvecklade och nyanserade resonemang om hur individer
och samhällen påverkas av och påverkar varandra och beskriver då komplexa
samband mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att
påverka sin egen och andras livssituation.
komplexa samband med välutvecklade och väl underbyggda resonemang.
Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i några samhällsfrågor med
välutvecklade resonemang och väl underbyggda argument och kan då i stor
utsträckning växla mellan olika perspektiv. Eleven redogör för de mänskliga

rättigheternas innebörd och betydelse och ger exempel på hur de kränks och
främjas i olika delar av världen. Dessutom kan eleven redogöra för de natio-
nella minoriteterna och deras särställning och rättigheter.
Eleven har mycket goda kunskaper om demokratiska värden och processer
och visar det genom att föra välutvecklade och nyanserade resonemang om
demokratiska rättigheter och skyldigheter samt om för- och nackdelar med
olika former för gemensamt beslutsfattande. Eleven kan söka information
om samhället och använder då olika källor på ett väl fungerande sätt och
för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och
källornas trovärdighet och relevans.
SAMHÄLLSKUNSKAP

SAMHÄLLSKUNSKAP
skaper om olika samhällsstruk- olika samhällsstrukturer. Eleven per om olika samhällsstrukturer.
turer. Eleven visar det genom visar det genom att undersöka Eleven visar det genom att
att undersöka hur sociala, hur sociala, mediala, rättsliga, undersöka hur sociala, me-
mediala, rättsliga, ekonomiska ekonomiska och politiska struk- diala, rättsliga, ekonomiska och
och politiska strukturer i samhäl- turer i samhället är uppbyggda politiska strukturer i samhället
let är uppbyggda och fungerar och fungerar och beskriver då är uppbyggda och fungerar och
och beskriver då enkla samband förhållandevis komplexa sam- beskriver då komplexa samband
inom och mellan olika samhälls- band inom och mellan olika sam- inom och mellan olika samhälls-
strukturer. I beskrivningarna hällsstrukturer. I beskrivningarna strukturer. I beskrivningarna kan
kan eleven använda begrepp kan eleven använda begrepp eleven använda begrepp och
och modeller på ett i huvudsak och modeller på ett relativt väl modeller på ett väl fungerande
fungerande sätt. Eleven kan fungerande sätt. Eleven kan föra sätt. Eleven kan föra välutveck-
föra enkla resonemang om hur utvecklade resonemang om hur lade och nyanserade resonemang
individer och samhällen påverkas individer och samhällen påverkas om hur individer och samhällen
av och påverkar varandra och av och påverkar varandra och påverkas av och påverkar varan-
SAMHÄLLSKUNSKAP
beskriver då enkla samband beskriver då förhållandevis dra och beskriver då komplexa

mellan olika faktorer som har be- komplexa samband mellan olika samband mellan olika faktorer
tydelse för individers möjligheter faktorer som har betydelse för som har betydelse för individers
att påverka sin egen och andras individers möjligheter att påverka möjligheter att påverka sin egen
livssituation. sin egen och andras livssitua- och andras livssituation.
tion.
Eleven kan undersöka samhälls- Eleven kan undersöka samhälls- Eleven kan undersöka samhälls-
frågor ur olika perspektiv och frågor ur olika perspektiv och frågor ur olika perspektiv och
beskriver då enkla samband med beskriver då förhållandevis kom- beskriver då komplexa samband
enkla och till viss del underbygg- plexa samband med utvecklade med välutvecklade och väl under-
da resonemang. Eleven värderar och relativt väl underbyggda reso- byggda resonemang. Eleven vär-
och uttrycker olika ståndpunkter i nemang. Eleven värderar och ut- derar och uttrycker olika stånd-
några samhällsfrågor med enkla trycker olika ståndpunkter i några punkter i några samhällsfrågor
resonemang och till viss del samhällsfrågor med utvecklade med välutvecklade resonemang
underbyggda argument och resonemang och relativt väl un- och väl underbyggda argument
kan då i viss utsträckning derbyggda argument och kan då och kan då i stor utsträckning
växla mellan olika perspektiv. i förhållandevis stor utsträckning växla mellan olika perspektiv.
Eleven redogör för de mänskliga växla mellan olika perspektiv. Eleven redogör för de mänskliga
rättigheternas innebörd och Eleven redogör för de mänskliga rättigheternas innebörd och
betydelse och ger exempel på rättigheternas innebörd och betydelse och ger exempel på
hur de kränks och främjas i olika betydelse och ger exempel på hur de kränks och främjas i olika
delar av världen. Dessutom kan hur de kränks och främjas i olika delar av världen. Dessutom kan
eleven redogöra för de nationella delar av världen. Dessutom kan eleven redogöra för de nationella
minoriteterna och deras särställ- eleven redogöra för de nationella minoriteterna och deras särställ-
ning och rättigheter. minoriteterna och deras särställ- ning och rättigheter.
ning och rättigheter.

SAMHÄLLSKUNSKAP

Eleven har grundläggande kun- Eleven har goda kunskaper Eleven har mycket goda kunska-
skaper om demokratiska värden om demokratiska värden och per om demokratiska värden
och processer och visar det ge- processer och visar det genom och processer och visar det
nom att föra enkla resonemang att föra utvecklade resonemang genom att föra välutvecklade
om demokratiska rättigheter och om demokratiska rättigheter och och nyanserade resonemang om
skyldigheter, samt om för och skyldigheter samt om för- och demokratiska rättigheter och
nackdelar med olika former för nackdelar med olika former för skyldigheter samt om för- och
gemensamt beslutsfattande. gemensamt beslutsfattande. nackdelar med olika former för
Eleven kan söka information om Eleven kan söka information om gemensamt beslutsfattande.
samhället och använder då olika samhället och använder då olika Eleven kan söka information om
källor på ett i huvudsak fungeran- källor på ett relativt väl fung- samhället och använder då olika
de sätt och för enkla och till viss erande sätt och för utvecklade källor på ett väl fungerande sätt
del underbyggda resonemang och relativt väl underbyggda och för välutvecklade och väl
om informationens och källornas resonemang om informationens underbyggda resonemang om
trovärdighet och relevans. och källornas trovärdighet och informationens och källornas
relevans. trovärdighet och relevans.
SAMHÄLLSKUNSKAP

Svenska
Kurskod: GRNSVE2
Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kun-

skapsutveckling. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker
känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att ha ett rikt och
varierat språk är betydelsefullt för att kunna förstå och verka i ett samhälle där
kulturer, livsåskådningar, generationer och språk möts.
Syfte
Undervisningen i kursen svenska inom kommunal vuxenutbildning på grund-
läggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i och om svenska språ-
ket. Genom undervisningen ska eleven ges förutsättningar att utveckla sitt tal-
och skriftspråk så att eleven får tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka
sig i olika sammanhang och för skilda syften i vardags-, samhälls-, studie- och
arbetsliv. Det innebär att eleven genom undervisningen ska ges möjlighet att
utveckla språket för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling.
Undervisningen ska stimulera elevens intresse för att läsa och skriva. Genom
SVENSKA
undervisningen ska eleven ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man
formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier.
Undervisningen ska även syfta till att eleven utvecklar förmåga att skapa och
bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra. Eleven ska i undervis-
ningen ges möjligheter att kommunicera i digitala miljöer med interaktiva och
föränderliga texter. Vidare ska undervisningen bidra till att eleven utvecklar
kunskaper om hur man söker och kritiskt värderar innehåll från olika källor.
I undervisningen ska eleven möta, samt ges möjlighet att utveckla kunska-
per om, olika former av sakprosa och skönlitteratur från olika tider och skilda
delar av världen. I mötet med olika typer av texter, scenkonst och annat este-
tiskt berättande ska eleven ges förutsättningar att utveckla sitt språk.
Genom undervisningen ska eleven ges möjlighet att utveckla sina kunskaper
om svenska språket, dess normer, uppbyggnad, historia och utveckling samt
om hur språkbruk varierar beroende på sociala sammanhang och medier. På så
sätt ska undervisningen bidra till att stärka elevens medvetenhet om och tilltro
till den egna språkliga och kommunikativa förmågan. Undervisningen ska
också bidra till att eleven får förståelse för att sättet man kommunicerar på kan
få konsekvenser för sig själv och för andra människor. Därigenom ska eleven
ges förutsättningar att ta ansvar för det egna språkbruket i olika sammanhang
och medier.

Genom undervisningen i kursen svenska ska eleven sammanfattningsvis ges förut-
• läsa och analysera skönlitteratur och sakprosa för olika syften,
• anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
• urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och
• söka information från olika källor och värdera innehållet.
Centralt innehåll
Läsa och skriva
• Att läsa och skriva i olika situationer med anknytning till vardags-, sam-
hälls-, studie- och arbetsliv.
• Lässtrategier för att förstå, tolka, analysera och kritiskt granska texter från
olika medier. Att urskilja texters uttalade och outtalade budskap samt deras
olika syften, avsändare och sammanhang.
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras syfte,
mottagare, typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där
SVEENSKA
ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
• Olika sätt att skapa och bearbeta egna och gemensamma texter, till exempel
att förtydliga, variera och precisera dem. Hur man ger och tar emot respons
på texter.
• Att redigera och disponera texter med hjälp av digitala verktyg. Olika
funktioner för språkbehandling.
• Språkets struktur, till exempel sats- och meningsbyggnad och tempus.
• Textbindning med hjälp av sambandsord, till exempel hur orsakssamband,
slutsats och motsats kan formuleras.
• Olika hjälpmedel för stavning och ordförståelse, till exempel digitala verktyg.
Tala, lyssna och samtala
• Att medverka i olika samtal och diskussioner med anknytning till vardags-,
samhälls-, studie- och arbetsliv.
• Att leda ett samtal, att argumentera i olika samtalssituationer och besluts-
processer och att sammanfatta huvuddragen i vad som sagts.
• Muntliga presentationer och muntligt berättande om olika ämnen för
olika mottagare. Anpassning av språk, innehåll och disposition till syfte och
mottagare. Olika hjälpmedel för att planera och genomföra muntliga pre-
sentationer, till exempel digitala medier och verktyg.

Sakprosatexter och berättande texter
• Sakprosa som är beskrivande, förklarande, instruerande, argumenterande
och utredande, till exempel tidningsartiklar, populärvetenskapliga texter
och debattinlägg.
• Sakprosatexters syften, innehåll, uppbyggnad och språkliga drag samt deras
ord och begrepp.
• Skönlitteratur och annan fiktion från Sverige, Norden och övriga världen
som belyser människors livsvillkor och identitets- och livsfrågor. Några
skönlitterära genrer samt några skönlitterärt betydelsefulla verk och deras
författare.
• Skönlitterära texters budskap, språkliga drag och typiska uppbyggnad.
Tema, motiv, berättarperspektiv, tillbakablickar samt miljö- och person-
beskrivningar.
• Texter som kombinerar ord, bild och ljud, till exempel filmer och webb-
texter. Texternas innehåll, uppbyggnad och språkliga drag.
• Texter i digitala miljöer med länkar och andra interaktiva funktioner.
• Hur olika texttyper kan kombineras i en text, till exempel berättande och
beskrivande inslag i en argumenterande text.
SVENSKA
Språkbruk
• Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel att identifiera över-
ordnade idéer i form av nyckelord och att föra anteckningar.
• Ord, symboler och begrepp för att uttrycka kunskaper, åsikter och känslor i
olika situationer med anknytning till vardags-, samhälls-, studie- och arbets-
liv.
• Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
• Nya ord i språket, till exempel lånord. Ordbildning.
• Skillnader i språkanvändning beroende på syfte, mottagare och samman-
hang, till exempel skillnaden mellan språket i en nyhetsartikel och ett
debattinlägg.
• Språkets betydelse för att utöva inflytande. Etiska och moraliska aspekter
på språkbruk, yttrandefrihet och integritet i digitala och andra medier och i
olika sammanhang.
• Olika språk i Sverige och i Norden. Skillnader och likheter mellan de olika
språken. De nationella minoritetsspråken i Sverige. Några varianter av
regionalt färgat talspråk.

Informationssökning och källkritik
• Olika sätt att söka, välja, värdera, kritiskt granska och använda sig av infor-
mation från internet och andra källor. Hur man citerar och anger källor,
även vid användning av digitala medier.
• Källkritik. Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett
källkritiskt förhållningssätt.
Kunskapskrav
Eleven kan läsa sakprosa och skönlitteratur med flyt genom att, på ett i
huvudsak fungerande sätt, välja och använda lässtrategier utifrån olika texters
särdrag. Genom att göra enkla sammanfattningar av olika texters innehåll med
viss koppling till tidsaspekter, orsakssamband och andra texter visar eleven
grundläggande läsförståelse. Dessutom kan eleven utifrån egna erfarenheter,
olika livsfrågor och omvärldsfrågor, tolka och föra enkla och till viss del
underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika texter.
Eleven kan skriva olika slags texter med viss språklig variation, enkel text-
bindning samt i huvudsak fungerande anpassning till syfte, mottagare och
SVEENSKA
texttyp samt till språkliga normer och strukturer. Eleven kan söka, välja ut
och sammanställa information från ett avgränsat urval av källor och för
då enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och
källornas trovärdighet och relevans. Sammanställningarna kännetecknas av
enkla beskrivningar och förklaringar, ett enkelt ämnesrelaterat språk samt i
huvudsak fungerande struktur, citat och källhänvisningar. Genom att kom-
binera olika texttyper och medier så att de olika delarna samspelar på ett i
huvudsak fungerande sätt kan eleven förtydliga och förstärka sina texters bud-
skap. Dessutom kan eleven ge enkla omdömen om texters innehåll, språk och
uppbyggnad och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet, kvalitet
och uttrycksfullhet på ett i huvudsak fungerande sätt.
Eleven kan samtala om och diskutera varierande ämnen genom att ställa
frågor och framföra åsikter med enkla och till viss del underbyggda argument
på ett sätt som till viss del för samtalen och diskussionerna framåt. Dess-
utom kan eleven förbereda och genomföra enkla muntliga redogörelser med i
huvudsak fungerande struktur och innehåll och viss anpassning till syfte, mot-
tagare och sammanhang. Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda
resonemang om svenska språkets historia, ursprung och särdrag samt jämföra
med närliggande språk och beskriva tydligt framträdande likheter och skillna-
der.

är uppfyllda.

Eleven kan läsa sakprosa och skönlitteratur med gott flyt genom att, på
ett ändamålsenligt sätt, välja och använda lässtrategier utifrån olika texters
särdrag. Genom att göra utvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll
med relativt god koppling till tidsaspekter, orsakssamband och andra texter
visar eleven god läsförståelse. Dessutom kan eleven utifrån egna erfarenheter,
olika livsfrågor och omvärldsfrågor tolka och föra utvecklade och relativt
väl underbyggda resonemang om budskap som är tydligt framträdande och
budskap som kan läsas mellan raderna i olika texter.
Eleven kan skriva olika slags texter med relativt god språklig variation,
utvecklad textbindning samt relativt väl fungerande anpassning till syfte, mot-
tagare och texttyp samt till språkliga normer och strukturer. Eleven kan söka,
välja ut och sammanställa information från ett relativt varierat urval av källor
och för då utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informa-
tionens och källornas trovärdighet och relevans. Sammanställningarna inne-
SVENSKA
håller utvecklade beskrivningar och förklaringar, ett utvecklat ämnesrelaterat

språk samt relativt väl fungerande struktur, citat och källhänvisningar. Genom
att kombinera olika texttyper och medier så att de olika delarna samspelar
på ett ändamålsenligt sätt kan eleven förtydliga och förstärka sina texters
budskap. Dessutom kan eleven ge utvecklade omdömen om texters innehåll,
språk och uppbyggnad och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet,
kvalitet och uttrycksfullhet på ett relativt väl fungerande sätt.
frågor och framföra åsikter med utvecklade och relativt väl underbyggda argu-
ment på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt. Dessutom kan
eleven förbereda och genomföra utvecklade muntliga redogörelser med relativt
väl fungerande struktur, innehåll och språk samt relativt god anpassning till
syfte, mottagare och sammanhang. Eleven kan föra utvecklade och relativt väl
underbyggda resonemang om svenska språkets historia, ursprung och särdrag
samt jämföra med närliggande språk och beskriva tydligt framträdande likheter
och skillnader.

uppfyllda.

Eleven kan läsa sakprosa och skönlitteratur med mycket gott flyt genom att,
på ett ändamålsenligt och effektivt sätt, välja och använda lässtrategier utifrån
olika texters särdrag. Genom att göra välutvecklade sammanfattningar av olika
texters innehåll med god koppling till tidsaspekter, orsakssamband och andra
texter visar eleven mycket god läsförståelse. Dessutom kan eleven utifrån egna
erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor tolka och föra välutvecklade
och väl underbyggda resonemang om budskap som är tydligt framträdande
och budskap som kan läsas mellan raderna eller är dolda i olika texter.
Eleven kan skriva olika slags texter med god språklig variation, välutvecklad
textbindning samt väl fungerande anpassning till syfte, mottagare och texttyp
samt till språkliga normer och strukturer. Eleven kan söka, välja ut och sam-
manställa information från ett varierat urval av källor och för då välutvecklade
och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdig-
het och relevans. Sammanställningarna innehåller välutvecklade och nyanse-
rade beskrivningar och förklaringar, ett välutvecklat ämnesrelaterat språk samt
väl fungerande struktur, citat och källhänvisningar. Genom att kombinera
olika texttyper och medier så att de olika delarna samspelar på ett ändamåls-
enligt och effektivt sätt kan eleven förstärka och levandegöra sina texters
SVEENSKA
budskap. Dessutom kan eleven ge välutvecklade och nyanserade omdömen
om texters innehåll, språk och uppbyggnad och utifrån respons bearbeta texter
mot ökad tydlighet, kvalitet och uttrycksfullhet på ett väl fungerande sätt.
frågor och framföra åsikter med välutvecklade och väl underbyggda argument
på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt och fördjupar eller
breddar dem. Dessutom kan eleven förbereda och genomföra välutvecklade
muntliga redogörelser med väl fungerande struktur innehåll och språk samt
god anpassning till syfte, mottagare och sammanhang. Eleven kan föra väl-
utvecklade och väl underbyggda resonemang om svenska språkets historia,
ursprung och särdrag samt jämföra med närliggande språk och beskriva tydligt
framträdande likheter och skillnader.

SVENSKA

Eleven kan läsa sakprosa och Eleven kan läsa sakprosa och Eleven kan läsa sakprosa och
skönlitteratur med flyt genom skönlitteratur med gott flyt skönlitteratur med mycket gott
att, på ett i huvudsak fungerande genom att, på ett ändamålsenligt flyt genom att, på ett ändamåls-
sätt, välja och använda lässtrate- sätt, välja och använda lässtrate- enligt och effektivt sätt, välja
gier utifrån olika texters särdrag. gier utifrån olika texters särdrag. och använda lässtrategier utifrån
Genom att göra enkla samman- Genom att göra utvecklade sam- olika texters särdrag. Genom
fattningar av olika texters manfattningar av olika texters att göra välutvecklade sam-
innehåll med viss koppling till innehåll med relativt god koppling manfattningar av olika texters
tidsaspekter, orsakssamband till tidsaspekter, orsakssamband innehåll med god koppling till
och andra texter visar eleven och andra texter visar eleven god tidsaspekter, orsaksamband och
grundläggande läsförståelse. läsförståelse. Dessutom kan andra texter visar eleven mycket
Dessutom kan eleven utifrån eleven utifrån egna erfarenheter, god läsförståelse. Dessutom kan
egna erfarenheter, olika livsfrågor olika livsfrågor och omvärlds- eleven utifrån egna erfarenheter,
och omvärldsfrågor tolka och frågor tolka och föra utvecklade olika livsfrågor och omvärldsfrå-
föra enkla och till viss del under- och relativt väl underbyggda gor tolka och föra välutvecklade
byggda resonemang om tydligt resonemang om budskap som är och väl underbyggda resonemang
framträdande budskap i olika tydligt framträdande och budskap om budskap som är tydligt
texter. som kan läsas mellan raderna i framträdande och budskap som
olika texter. kan läsas mellan raderna eller är
dolda i olika texter.
SVENSKA

SVENSKA

Eleven kan skriva olika slags Eleven kan skriva olika slags Eleven kan skriva olika slags
texter med viss språklig varia- texter med relativt god språklig texter med god språklig variation,
tion, enkel textbindning samt i variation, utvecklad textbindning välutvecklad textbindning samt
huvudsak fungerande anpassning samt relativt väl fungerande väl fungerande anpassning till
till syfte, mottagare och texttyp anpassning till syfte, mottagare syfte, mottagare och texttyp
samt till språkliga normer och och texttyp samt till språkliga samt till språkliga normer och
strukturer. Eleven kan söka, välja normer och strukturer. Eleven strukturer. Eleven kan söka, välja
ut och sammanställa information kan söka, välja ut och sam- ut och sammanställa information
från ett avgränsat urval av källor manställa information från ett från ett varierat urval av källor
och för då enkla och till viss del relativt varierat urval av källor och för då välutvecklade och
underbyggda resonemang om och för då utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang
informationens och källornas tro- väl underbyggda resonemang om informationens och källor-
värdighet och relevans. Samman- om informationens och källor- nas trovärdighet och relevans.
ställningarna innehåller enkla nas trovärdighet och relevans. Sammanställningarna innehåller
beskrivningar och förklaringar, Sammanställningarna innehåller välutvecklade och nyanserade
ett enkelt ämnesrelaterat språk utvecklade beskrivningar och beskrivningar och förklaringar,
samt i huvudsak fungerande förklaringar, ett utvecklat ämnes- ett välutvecklat ämnesrelaterat
struktur, citat och källhänvisning- relaterat språk samt relativt väl språk samt väl fungerande struk-
ar. Genom att kombinera olika fungerande struktur, citat och tur, citat och källhänvisningar.
texttyper och medier så att de källhänvisningar. Genom att Genom att kombinera olika text-
olika delarna samspelar på ett kombinera olika texttyper och typer och medier så att de olika
SVEENSKA
i huvudsak fungerande sätt kan medier så att de olika delarna delarna samspelar på ett ända-
eleven förtydliga och förstärka samspelar på ett ändamålsenligt målsenligt och effektivt sätt kan
sina texters budskap. Dessutom sätt kan eleven förtydliga och eleven förstärka och levandegöra
kan eleven ge enkla omdömen förstärka sina texters bud- sina texters budskap. Dessutom
om texters innehåll, språk och skap. Dessutom kan eleven ge kan eleven ge välutvecklade och
uppbyggnad och utifrån respons utvecklade omdömen om texters nyanserade omdömen om texters
bearbeta texter mot ökad tydlig- innehåll, språk och uppbyggnad innehåll, språk och uppbyggnad
het, kvalitet och uttrycksfullhet och utifrån respons bearbeta och utifrån respons bearbeta
på ett i huvudsak fungerande texter mot ökad tydlighet, kvalitet texter mot ökad tydlighet, kvalitet
sätt. och uttrycksfullhet på ett relativt och uttrycksfullhet på ett väl
väl fungerande sätt. fungerande sätt.

SVENSKA

Eleven kan samtala om och dis- Eleven kan samtala om och dis- Eleven kan samtala om och dis-
kutera varierande ämnen genom kutera varierande ämnen genom kutera varierande ämnen genom
att ställa frågor och framföra att ställa frågor och framföra att ställa frågor och framföra
åsikter med enkla och till viss åsikter med utvecklade och re- åsikter med välutvecklade och
del underbyggda argument på ett lativt väl underbyggda argument väl underbyggda argument på ett
sätt som till viss del för samtalen på ett sätt som för samtalen och sätt som för samtalen och dis-
och diskussionerna framåt. diskussionerna framåt. Dess- kussionerna framåt och fördjupar
Dessutom kan eleven förbereda utom kan eleven förbereda och eller breddar dem. Dessutom kan
och genomföra enkla muntliga genomföra utvecklade muntliga eleven förbereda och genomföra
redogörelser med i huvudsak redogörelser med relativt väl välutvecklade muntliga redogörel-
fungerande struktur och innehåll fungerande struktur, innehåll och ser med väl fungerande struktur,
och viss anpassning till syfte, språk samt relativt god anpass- innehåll och språk samt god
mottagare och sammanhang. ning till syfte, mottagare och anpassning till syfte, mottagare
Eleven kan föra enkla och till viss sammanhang. Eleven kan föra och sammanhang. Eleven kan
del underbyggda resonemang utvecklade och relativt väl under- föra välutvecklade och väl under-
om svenska språkets historia, byggda resonemang om svenska byggda resonemang om svenska
ursprung och särdrag samt språkets historia, ursprung språkets historia, ursprung
jämföra med närliggande språk och särdrag samt jämföra med och särdrag samt jämföra med
och beskriva tydligt framträdande närliggande språk och beskriva närliggande språk och beskriva
likheter och skillnader. tydligt framträdande likheter och tydligt framträdande likheter och
skillnader. skillnader.
SVENSKA

Svenska
Nationell delkurs 1
Kurskod: GRNSVEA

Syfte
läggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i och om svenska
språket. Genom undervisningen ska eleven ges förutsättningar att utveckla
sitt tal- och skriftspråk så att eleven får tilltro till sin språkförmåga och kan
uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften i vardags-, samhälls-,
studie- och arbetsliv. Det innebär att eleven genom undervisningen ska ges
SV DEKURS 1
möjlighet att utveckla språket för reflektion, kommunikation och kunskaps-
utveckling.
Undervisningen ska stimulera elevens intresse för att läsa och skriva.
Genom undervisningen ska eleven ges möjlighet att utveckla kunskaper om
hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom
skilda medier. Undervisningen ska även syfta till att eleven utvecklar förmåga
att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra. Eleven ska
i undervisningen ges möjligheter att kommunicera i digitala miljöer med
interaktiva och föränderliga texter. Vidare ska undervisningen bidra till att
eleven utvecklar kunskaper om hur man söker och kritiskt värderar innehåll
från olika källor.
I undervisningen ska eleven möta, samt ges möjlighet att utveckla kun-
skaper om, olika former av sakprosa och skönlitteratur från olika tider och
skilda delar av världen. I mötet med olika typer av texter, scenkonst och annat
estetiskt berättande ska eleven ges förutsättningar att utveckla sitt språk.

och medier.

Centralt innehåll
Läsa och skriva
• Lässtrategier för att uppfatta betydelsebärande ord och dra slutsatser om
innehållet i elevnära texter samt för att anpassa läsningen till textens form
SV DELKURS 1
och innehåll.
• Sambandet mellan ljud och bokstav. Avkodning av ord.
• Alfabetet och alfabetisk ordning.
• Strategier för att skriva olika typer av korta texter, till exempel meddelanden,
såväl med som utan digitala verktyg.
• Att skriva med digitala verktyg.
• Språkets struktur, till exempel stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och
utropstecken samt några stavningsregler för vanligt förekommande ord i
elevnära texter.
• Olika hjälpmedel för stavning och ordförståelse.
• Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer.
• Muntliga presentationer och muntligt berättande om elevnära ämnen.
Olika hjälpmedel för att planera och genomföra muntliga presentationer
och muntligt berättande, till exempel stödord, bilder, digitala medier och
verktyg.

• Sakprosatexter som är beskrivande och förklarande, till exempel kortare
beskrivningar och instruktioner. Hur instruerande texter kan konstrueras i
steg med logisk ordning och punktuppställning i flera led.
• Berättande texter och deras budskap.
• Texter som kombinerar ord, bild och ljud, till exempel tv-program och
webbtexter.
• Texter i digitala miljöer, till exempel texter med länkar och andra inter-
aktiva funktioner.
Språkbruk
• Strategier för att minnas och lära, till exempel att använda förförståelse.
• Ord, symboler och begrepp som används för att uttrycka kunskaper, åsikter
och känslor i olika situationer med anknytning till vardags-, samhälls-,
• Några skillnader mellan tal- och skriftspråk.
• Språkbruk samt möjligheter och risker vid egen kommunikation i digitala
SV DEKURS 1
medier.

• Att söka och använda sig av information, från internet och andra källor.
• Källkritik. Hur avsändaren påverkar innehållet.
Kunskapskrav
Eleven kan läsa korta och elevnära texter genom att använda ljudningsstrategi
och helordsläsning på ett i huvudsak fungerande sätt. Vid samtal om texter
kan eleven utifrån olika frågeställningar återge delar av innehållet, föra enkla
resonemang om idéer och tankar som texten väckt samt göra vissa kopplingar
till egna erfarenheter eller till andra texter.
Eleven kan skriva enkla texter med begripligt innehåll. I texterna kan eleven
på ett i huvudsak fungerande sätt använda stor bokstav, punkt och frågetecken
samt stava ord som eleven själv ofta använder och som är vanligt förekom-
mande i vardagliga texter. Eleven kan söka information ur någon anvisad källa
och återger då grundläggande delar av informationen i korta meningar.
Eleven kan delta i enkla samtal och diskussioner om elevnära frågor genom
att på ett i huvudsak fungerande sätt uttrycka sin uppfattning, ställa frågor och
kommentera på ett sätt som till viss del upprätthåller samtalet. Eleven kan på
ett i huvudsak fungerande sätt genomföra en muntlig redogörelse.

är uppfyllda.

och helordsläsning på ett ändamålsenligt sätt. Vid samtal om texter kan eleven
utifrån olika frågeställningar återge delar av innehållet, föra enkla resonemang
om idéer och tankar som texten väckt samt göra relativt goda kopplingar till
egna erfarenheter eller till andra texter.
Eleven kan skriva enkla texter med relativt tydligt innehåll. I texterna kan
eleven på ett relativt väl fungerande sätt använda stor bokstav, punkt och frå-
getecken samt stava ord som eleven själv ofta använder och som är vanligt före-
kommande i vardagliga texter. Eleven kan söka information ur någon anvisad
källa och återger då grundläggande delar av informationen i korta meningar.
att på ett relativt väl fungerande sätt uttrycka sin uppfattning, ställa frågor och
kommentera på ett sätt som upprätthåller samtalet relativt väl. Eleven kan på
ett relativt väl fungerande sätt genomföra en muntlig redogörelse.
SV DELKURS 1

är uppfyllda.

och helordsläsning på ett väl fungerande sätt. Vid samtal om texter kan eleven
utifrån olika frågeställningar återge delar av innehållet, föra enkla resonemang
om idéer och tankar som texten väckt samt göra goda kopplingar till egna
erfarenheter eller till andra texter.
eleven på ett ändamålsenligt sätt använda stor bokstav, punkt och frågetecken
mande i vardagliga texter. Eleven kan söka information ur någon anvisad källa
och återger då grundläggande delar av informationen i korta meningar.
att på ett väl fungerande sätt uttrycka sin uppfattning och ställa frågor och
kommentera på ett sätt som upprätthåller samtalet väl. Eleven kan på ett väl
fungerande sätt genomföra en muntlig redogörelse.

SVENSKA DELKURS 1
Eleven kan läsa korta och Eleven kan läsa korta och elev- Eleven kan läsa korta och elev-
elevnära texter genom att nära texter genom att använda nära texter genom att använda
använda ljudningsstrategi och ljudningsstrategi och helordsläs- ljudningsstrategi och helordsläs-
helordsläsning på ett i huvudsak ning på ett ändamålsenligt sätt. ning på ett väl fungerande sätt.
fungerande sätt. Vid samtal om Vid samtal om texter kan eleven Vid samtal om texter kan eleven
texter kan eleven utifrån olika utifrån olika frågeställningar utifrån olika frågeställningar
frågeställningar återge delar av återge delar av innehållet, föra återge delar av innehållet, föra
innehållet, föra enkla resone- enkla resonemang om idéer och enkla resonemang om idéer och
mang om idéer och tankar som tankar som texten väckt samt tankar som texten väckt samt
texten väckt samt göra vissa göra relativt goda kopplingar till göra goda kopplingar till egna
kopplingar till egna erfarenheter egna erfarenheter eller till andra erfarenheter eller till andra texter.
eller till andra texter. texter.
Eleven kan skriva enkla texter Eleven kan skriva enkla texter Eleven kan skriva enkla texter
med begripligt innehåll. I texter- med relativt tydligt innehåll. I tex- med relativt tydligt innehåll.
na kan eleven på ett i huvudsak terna kan eleven på ett relativt I texterna kan eleven på ett
fungerande sätt använda stor väl fungerande sätt använda stor ändamålsenligt sätt använda stor
bokstav, punkt och frågetecken bokstav, punkt och frågetecken bokstav, punkt och frågetecken
samt stava ord som eleven själv samt stava ord som eleven själv samt stava ord som eleven själv
ofta använder och som är vanligt ofta använder och som är vanligt ofta använder och som är vanligt
SV DEKURS 1
förekommande i vardagliga tex- förekommande i vardagliga tex- förekommande i vardagliga tex-
ter. Eleven kan söka information ter. Eleven kan söka information ter. Eleven kan söka information
ur någon anvisad källa och åter- ur någon anvisad källa och åter- ur någon anvisad källa och åter-
ger då grundläggande delar av ger då grundläggande delar av ger då grundläggande delar av
informationen i korta meningar. informationen i korta meningar. in-formationen i korta meningar.
Eleven kan delta i enkla samtal Eleven kan delta i enkla samtal Eleven kan delta i enkla samtal
och diskussioner om elevnära och diskussioner om elevnära och diskussioner om elev-
frågor genom att på ett i huvud- frågor genom att på ett relativt nära frågor genom att på ett
sak fungerande sätt uttrycka sin väl fungerande sätt uttrycka sin väl fungerande sätt uttrycka sin
uppfattning, ställa frågor och uppfattning, ställa frågor och uppfattning och ställa frågor
kommentera på ett sätt som till kommentera på ett sätt som och kommentera på ett sätt
viss del upprätthåller samtalet. upprätthåller samtalet relativt som upprätthåller samtalet väl.
Eleven kan på ett i huvudsak väl. Eleven kan på ett relativt väl Eleven kan på ett väl fungerande
fungerande sätt genomföra en fungerande sätt genomföra en sätt genomföra en muntlig redo-
muntlig redogörelse. muntlig redogörelse. görelse.

Svenska
Nationell delkurs 2
Kurskod: GRNSVEB

Syfte
SV DELKURS 2

bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra. Eleven ska ges möjligheter
att kommunicera i digitala miljöer med interaktiva och föränderliga texter.
Vidare ska undervisningen bidra till att eleven utvecklar kunskaper om hur
man söker och kritiskt värderar innehåll från olika källor.
få konsekvenser för en själv och för andra människor. Därigenom ska eleven
och medier.

Centralt innehåll
Läsa och skriva
• Att läsa och skriva i olika situationer med anknytning till vardags-,
• Lässtrategier för att förstå texter från olika medier och för att anpassa
läsningen efter textens form, innehåll och syfte. Att urskilja tydliga budskap
i texter.
SV DEKURS 2
• Enkla former för att bearbeta egna och gemensamma texter, till exempel att
i efterhand gå igenom en text och göra förtydliganden.
• Språkets struktur, till exempel meningsbyggnad, skiljetecken och stavnings-
regler för vanligt förekommande ord i vardagliga texter.
• Att lyssna och återberätta i olika situationer.
• Att uttrycka sin åsikt och formulera argument och ta initiativ till nya
ämnesområden.
• Muntliga presentationer och muntligt berättande om olika ämnen för olika
sentationer och muntligt berättande, till exempel stödord, bilder, digitala
medier och verktyg.
• Berättande i olika situationer och för skilda syften.

• Sakprosa som är beskrivande, förklarande och instruerande, till exempel
faktatexter och instruktioner, och hur deras innehåll kan organiseras.
• Skönlitteratur och annan fiktion från Sverige och andra delar av världen
som belyser människors upplevelser och erfarenheter.
• Skönlitterära texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en berättande
text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning samt
enkla miljö- och personbeskrivningar.
webbtexter.
• Texter i digitala miljöer, till exempel texter med länkar och andra inter-
aktiva funktioner.
Språkbruk
• Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel att skriva ned något
man talat om eller att gruppera och associera information eller innehåll.
SV DELKURS 2

• Hur ord och yttranden uppfattas av omgivningen beroende på tonfall och
ords nyanser.
• Ansvarsfullt agerande vid kommunikation i digitala och andra medier och
i olika sammanhang.
• Skillnader mellan tal- och skriftspråk, till exempel att talet kan förstärkas
genom röstläge och kroppsspråk.

• Att söka, välja, värdera och använda sig av information från någon anvisad
källa, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på
internet.
• Källkritik, hur avsändaren påverkar innehållet.
Kunskapskrav
Eleven kan läsa bekanta och vardagliga texter med flyt genom att använda
lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt. Genom att kommentera
och återge delar av innehållet på ett enkelt sätt visar eleven grundläggande

läsförståelse. Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om tydligt fram-
trädande budskap i texterna och sätta budskapet i relation till egna erfaren-
heter.
Eleven kan skriva enkla texter med begripligt innehåll. I texterna kan eleven
på ett i huvudsak fungerande sätt använda stor bokstav, punkt och frågetecken
mande i vardagliga texter. Eleven kan söka information ur någon anvisad
källa och återger då grundläggande delar av informationen i enkla former av
faktatexter. Texterna innehåller grundläggande ämnesspecifika ord och begrepp
som används så att innehållet framgår på ett begripligt sätt. Genom att kom-
binera sina texter med bilder kan eleven förtydliga och förstärka sina budskap.
Dessutom kan eleven utifrån givna frågor ge enkla omdömen om sina egna
och andras texter samt utifrån respons bearbeta och förtydliga sina texter på ett
enkelt sätt.
Eleven kan samtala om bekanta och vardagliga ämnen genom att ställa
frågor, ge kommentarer och framföra egna åsikter på ett sätt som till viss del
upprätthåller samtalet. Dessutom kan eleven förbereda och genomföra enkla
muntliga redogörelser med viss anpassning till syfte och mottagare.
SV DEKURS 2
är uppfyllda.

Eleven kan läsa bekanta och vardagliga texter med gott flyt genom att använda
lässtrategier på ett ändamålsenligt sätt. Genom att kommentera och återge
delar av innehållet på ett utvecklat sätt visar eleven relativt god läsförståelse.
Dessutom kan eleven föra utvecklade resonemang om tydligt framträdande
budskap i texterna och sätta budskapet i relation till egna erfarenheter.
eleven på ett relativt väl fungerande sätt använda stor bokstav, punkt och frå-
getecken samt stava ord som eleven själv ofta använder och som är vanligt före-
kommande i vardagliga texter. Eleven kan söka information ur någon anvisad
källa och återger då grundläggande delar av informationen i enkla former av
faktatexter. Texterna innehåller grundläggande ämnesspecifika ord och begrepp
som används så att innehållet framgår på ett relativt tydligt sätt. Genom att
kombinera sina texter med bilder kan eleven förtydliga och förstärka sina bud-
skap. Dessutom kan eleven utifrån givna frågor ge utvecklade omdömen om
sina egna och andras texter samt utifrån respons bearbeta och förtydliga sina
texter på ett utvecklat sätt.

Eleven kan samtala om bekanta och vardagliga ämnen genom att ställa frågor,
ge kommentarer och framföra egna åsikter på ett sätt som upprätthåller samta-
let relativt väl. Dessutom kan eleven förbereda och genomföra enkla muntliga
redogörelser med god anpassning till syfte och mottagare.

är uppfyllda.

Eleven kan läsa bekanta och vardagliga texter med mycket gott flyt genom
att använda lässtrategier på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. Genom att
kommentera och återge delar av innehållet på ett välutvecklat sätt visar eleven
mycket god läsförståelse. Dessutom kan eleven föra välutvecklade resonemang
om tydligt framträdande budskap i texterna och sätta budskapet i relation till
egna erfarenheter.
Eleven kan skriva enkla texter med tydligt innehåll. I texterna kan eleven på
ett väl fungerande sätt använda stor bokstav, punkt och frågetecken samt stava
SV DELKURS 2
ord som eleven själv ofta använder och som är vanligt förekommande i vardag-
liga texter. Eleven kan söka information ur någon anvisad källa och återger då
grundläggande delar av informationen i enkla former av faktatexter. Texterna
innehåller grundläggande ämnesspecifika ord och begrepp som används så att
innehållet framgår på ett tydligt sätt. Genom att kombinera sina texter med
bilder kan eleven förtydliga och förstärka sina budskap. Dessutom kan eleven
utifrån givna frågor ge välutvecklade omdömen om sina egna och andras texter
samt utifrån respons bearbeta och förtydliga sina texter på ett välutvecklat sätt.
Eleven kan samtala om bekanta och vardagliga ämnen genom att ställa
frågor, ge kommentarer och framföra egna åsikter på ett sätt som upprätthåller
samtalet väl. Dessutom kan eleven förbereda och genomföra enkla muntliga
redogörelser med mycket god anpassning till syfte och mottagare.

SVENSKA DELKURS 2
Eleven kan läsa bekanta och Eleven kan läsa bekanta och Eleven kan läsa bekanta och
vardagliga texter med flyt genom vardagliga texter med gott flyt ge- vardagliga texter med mycket
att använda lässtrategier på ett nom att använda lässtrategier på gott flyt genom att använda läs-
i huvudsak fungerande sätt. Ge- ett ändamålsenligt sätt. Genom strategier på ett ändamålsenligt
nom att kommentera och återge att kommentera och återge delar och effektivt sätt. Genom att
delar av innehållet på ett enkelt av innehållet på ett utvecklat sätt kommentera och återge delar av
sätt visar eleven grundläggande visar eleven relativt god läsför- innehållet på ett välutvecklat sätt
läsförståelse. Dessutom kan ståelse. Dessutom kan eleven visar eleven mycket god läsför-
eleven föra enkla resonemang föra utvecklade resonemang om ståelse. Dessutom kan eleven
om tydligt framträdande budskap tydligt framträdande budskap i föra välutvecklade resonemang
i texterna och sätta budskapet i texterna och sätta budskapet i om tydligt framträdande budskap
relation till egna erfarenheter. relation till egna erfarenheter. i texterna och sätta budskapet i
relation till egna erfarenheter.
Eleven kan skriva enkla texter Eleven kan skriva enkla texter Eleven kan skriva enkla texter
med begripligt innehåll. I texter- med relativt tydligt innehåll. I tex- med tydligt innehåll. I texterna
na kan eleven på ett i huvudsak terna kan eleven på ett relativt kan eleven på ett väl fungerande
fungerande sätt använda stor väl fungerande sätt använda stor sätt använda stor bokstav, punkt
bokstav, punkt och frågetecken bokstav, punkt och frågetecken och frågetecken samt stava ord
samt stava ord som eleven själv samt stava ord som eleven själv som eleven själv ofta använder
SV DEKURS 2
ofta använder och som är vanligt ofta använder och som är vanligt och som är vanligt förekommande
förekommande i vardagliga tex- förekommande i vardagliga tex- i vardagliga texter. Eleven kan
ter. Eleven kan söka information ter. Eleven kan söka information söka information ur någon anvi-
ur någon anvisad källa och åter- ur någon anvisad källa och åter- sad källa och återger då grundläg-
ger då grundläggande delar av ger då grundläggande delar av gande delar av informationen
informationen i enkla former av informationen i enkla former av i enkla former av faktatexter.
faktatexter. Texterna innehåller faktatexter. Texterna innehåller Texterna innehåller grundläggande
grundläggande ämnesspecifika grundläggande ämnesspecifika ämnesspecifika ord och begrepp
ord och begrepp som används ord och begrepp som används som används så att innehållet
så att innehållet framgår på ett så att innehållet framgår på framgår på ett tydligt sätt. Genom
begripligt sätt. Genom att kombi- ett relativt tydligt sätt. Genom att kombinera sina texter med
nera sina texter med bilder kan att kombinera sina texter med bilder kan eleven förtydliga och
eleven förtydliga och förstärka bilder kan eleven förtydliga och förstärka sina budskap. Dess-
sina budskap. Dessutom kan förstärka sina budskap. Dess- utom kan eleven utifrån givna frå-
eleven utifrån givna frågor ge utom kan eleven utifrån givna gor ge välutvecklade omdömen
enkla omdömen om sina egna frågor ge utvecklade omdömen om sina egna och andras texter
och andras texter samt utifrån om sina egna och andras texter samt utifrån respons bearbeta
respons bearbeta och förtydliga samt utifrån respons bearbeta och förtydliga sina texter på ett
sina texter på ett enkelt sätt. och förtydliga sina texter på ett välutvecklat sätt.
utvecklat sätt.
Eleven kan samtala om bekanta Eleven kan samtala om bekanta Eleven kan samtala om bekanta
och vardagliga ämnen genom och vardagliga ämnen genom att och vardagliga ämnen genom att
att ställa frågor, ge kommentarer ställa frågor, ge kommentarer och ställa frågor, ge kommentarer och
och framföra egna åsikter på ett framföra egna åsikter på ett sätt framföra egna åsikter på ett sätt
sätt som till viss del upprätthåller som upprätthåller samtalet relativt som upprätthåller samtalet väl.
samtalet. Dessutom kan eleven väl. Dessutom kan eleven förbere- Dessutom kan eleven förbereda
förbereda och genomföra enkla da och genomföra enkla muntliga och genomföra enkla muntliga
muntliga redogörelser med viss an- redogörelser med god anpassning redogörelser med mycket god an-
passning till syfte och mottagare. till syfte och mottagare. passning till syfte och mottagare.

Svenska
Nationell delkurs 3
Kurskod: GRNSVEC

Syfte
läggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i och om svenska språket.
Genom undervisningen ska eleven ges förutsättningar att utveckla sitt tal- och
skriftspråk så att eleven får tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka sig
i olika sammanhang och för skilda syften i vardags-, samhälls-, studie- och
SV DELKURS 3

bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra. Eleven ska ges möjligheter
att kommunicera i digitala miljöer med interaktiva och föränderliga texter.
Vidare ska undervisningen bidra till att eleven utvecklar kunskaper om hur
man söker och kritiskt värderar innehåll från olika källor.
få konsekvenser för en själv och för andra människor. Därigenom ska eleven
och medier.

Centralt innehåll
Läsa och skriva
• Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier. Att urskilja
texters uttalade och outtalade budskap samt deras olika syften.
ord och bild samspelar såväl med som utan digitala verktyg.
SV DEKURS 3
att förtydliga och variera dem. Hur man ger och tar emot respons på texter.
• Att redigera och disponera texter med hjälp av digitala verktyg. Olika funk-
tioner för språkbehandling.
Textbindning med hjälp av sambandsord, till exempel hur orsakssamband,
• Olika hjälpmedel för stavning och ordförståelse, till exempel digitala
verktyg.

• Att argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser och i samtal
om aktuella händelser och ämnen.
mottagare. Anpassning av språk, innehåll och disposition till syfte och mot-
tagare. Olika hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presenta-
tion, till exempel digitala medier och verktyg.
• Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation.

• Sakprosa som är beskrivande, förklarande, instruerande och argumente-
rande, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och längre
insändare.
• Sakprosatexters innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag samt deras
ord och begrepp.
som belyser människors upplevelser och erfarenheter. Några skönlitterärt
betydelsefulla verk och deras författare.
• Skönlitterära texters budskap, språkliga drag och typiska uppbyggnad. Hur
en skönlitterär text kan konstrueras med inledning, händelseförlopp och
avslutning. Miljö- och personbeskrivningar.
webbtexter. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
Språkbruk
SV DELKURS 3
• Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och
stödord som underlag för att planera sitt skrivande och strategier för att
identifiera överordnade idéer i en text.
studie- och arbetsliv. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
• Skillnader i språkanvändning beroende på syfte och mottagare, till exempel
skillnaden mellan att skriva ett personligt sms, ett inlägg i sociala medier
och att skriva en faktatext.
• Etiska och moraliska aspekter på språkbruk, yttrandefrihet och integritet i
digitala och andra medier och i olika sammanhang.
• Språk i Sverige och Norden. Skillnader och likheter mellan de olika språken.
De nationella minoritetsspråken i Sverige. Några varianter av regionalt
färgat talspråk.

• Olika sätt att söka, välja och värdera information från internet och andra
källor. Hur man citerar.

Kunskapskrav
Eleven kan läsa sakprosa och skönlitteratur med flyt genom att använda
lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt. Genom att göra enkla
sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar
med viss koppling till sammanhanget visar eleven grundläggande läsförståelse.
Dessutom kan eleven tolka och föra enkla och till viss del underbyggda
resonemang om tydligt framträdande budskap i olika texter samt på ett enkelt
sätt beskriva sin upplevelse av läsningen.
Eleven kan skriva olika slags texter med viss språklig variation, enkel text-
bindning samt i huvudsak fungerande anpassning till syfte, mottagare och
texttyp samt till språkliga normer och strukturer. Eleven kan söka, välja ut och
sammanställa information från ett avgränsat urval av källor och för då enkla
resonemang om informationens användbarhet. Sammanställningarna innehål-
ler enkla beskrivningar, egna formuleringar och viss användning av ämnes-
specifika ord och begrepp. Genom att kombinera olika texttyper och medier
så att de olika delarna samspelar på ett i huvudsak fungerande sätt kan eleven
förtydliga och förstärka sina texters budskap. Dessutom kan eleven ge enkla
omdömen om texters innehåll och språk och utifrån respons bearbeta texter
SV DEKURS 3
mot ökad tydlighet och kvalitet på ett i huvudsak fungerande sätt.
Eleven kan samtala om bekanta ämnen genom att ställa frågor och framföra
egna åsikter på ett sätt som till viss del upprätthåller samtalet. Dessutom kan
eleven förbereda och genomföra enkla muntliga redogörelser med i huvudsak
fungerande inledning, innehåll och avslutning samt viss anpassning till syfte
och mottagare.

är uppfyllda.

Eleven kan läsa sakprosa och skönlitteratur med gott flyt genom att
använda lässtrategier på ett ändamålsenligt sätt. Genom att göra utvecklade
med relativt god koppling till sammanhanget visar eleven god läsförståelse.
Dessutom kan eleven tolka och föra utvecklade och relativt väl underbyggda
resonemang om tydligt framträdande budskap i olika texter samt på ett
utvecklat sätt beskriva sin upplevelse av läsningen.

Eleven kan skriva olika slags texter med relativt god språklig variation, utvecklad
textbindning och relativt väl fungerande anpassning till syfte, mottagare och
sammanställa information från ett relativt varierat urval av källor och för då
utvecklade resonemang om informationens användbarhet. Sammanställning-
arna innehåller utvecklade beskrivningar, egna formuleringar och relativt god
användning av ämnesspecifika ord och begrepp. Genom att kombinera olika
texttyper och medier så att de olika delarna samspelar på ett relativt väl fung-
erande sätt kan eleven förtydliga och förstärka sina texters budskap. Dessutom
kan eleven ge utvecklade omdömen om texters innehåll och språk och utifrån
respons bearbeta texter mot ökad tydlighet och kvalitet på ett relativt väl fung-
erande sätt.
egna åsikter på ett sätt som upprätthåller samtalet relativt väl. Dessutom kan
väl fungerande inledning, innehåll och avslutning och relativt god anpassning
till syfte och mottagare.

SV DELKURS 3
är uppfyllda.

Eleven kan läsa sakprosa och skönlitteratur med mycket gott flyt genom att
använda lässtrategier på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. Genom att göra
välutvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera
centrala delar med god koppling till sammanhanget visar eleven mycket
god läsförståelse. Dessutom kan eleven tolka och föra välutvecklade och väl
underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika texter samt
på ett välutvecklat sätt beskriva sin upplevelse av läsningen.
textbindning och väl fungerande anpassning till syfte, mottagare och texttyp
resonemang om informationens användbarhet. Sammanställningarna inne-
håller välutvecklade beskrivningar, egna formuleringar och god användning
av ämnesspecifika ord och begrepp. Genom att kombinera olika texttyper och
medier så att de olika delarna samspelar på ett väl fungerande sätt kan eleven
förtydliga och förstärka sina texters budskap. Dessutom kan eleven ge välut-
vecklade omdömen om texters innehåll och språk och utifrån respons bearbeta
texter mot ökad tydlighet och kvalitet på ett väl fungerande sätt.

egna åsikter på ett sätt som upprätthåller samtalet väl. Dessutom kan eleven
förbereda och genomföra välutvecklade muntliga redogörelser med väl fung-
erande inledning, innehåll och avslutning och god anpassning till syfte och
mottagare.
SV DEKURS 3

SVENSKA DELKURS 3
skönlitteratur med flyt genom att skönlitteratur med gott flyt ge- skönlitteratur med mycket gott
använda lässtrategier på ett i hu- nom att använda lässtrategier på flyt genom att använda lässtra-
vudsak fungerande sätt. Genom ett ändamålsenligt sätt. Genom tegier på ett ändamålsenligt och
att göra enkla sammanfattningar att göra utvecklade sammanfatt- effektivt sätt. Genom att göra
av olika texters innehåll och kom- ningar av olika texters innehåll välutvecklade sammanfattningar
mentera centrala delar med viss och kommentera centrala delar av olika texters innehåll och kom-
koppling till sammanhanget visar med relativt god koppling till mentera centrala delar med god
eleven grundläggande läsförstå- sammanhanget visar eleven god koppling till sammanhanget visar
else. Dessutom kan eleven tolka läsförståelse. Dessutom kan eleven mycket god läsförståelse.
och föra enkla och till viss del eleven tolka och föra utvecklade Dessutom kan eleven tolka och
underbyggda resonemang om och relativt väl underbyggda reso- föra välutvecklade och väl under-
tydligt framträdande budskap i nemang om tydligt framträdande byggda resonemang om tydligt
olika texter samt på ett enkelt budskap i olika texter samt på framträdande budskap i olika
sätt beskriva sin upplevelse av ett utvecklat sätt beskriva sin texter samt på ett välutvecklat
läsningen. upplevelse av läsningen. sätt beskriva sin upplevelse av
läsningen.
texter med viss språklig varia- texter med relativt god språklig texter med god språklig variation,
SV DELKURS 3
tion, enkel textbindning samt i variation, utvecklad textbind- välutvecklad textbindning och väl
huvudsak fungerande anpassning ning och relativt väl fungerande fungerande anpassning till syfte,
till syfte, mottagare och texttyp anpassning till syfte, mottagare mottagare och texttyp samt till
samt till språkliga normer och och texttyp samt till språkliga språkliga normer och strukturer.
strukturer. Eleven kan söka, välja normer och strukturer. Eleven Eleven kan söka, välja ut och
ut och sammanställa information kan söka, välja ut och samman- sammanställa information från
från ett avgränsat urval av källor ställa information från ett relativt ett varierat urval av källor och för
och för då enkla resonemang om varierat urval av källor och för då välutvecklade resonemang om
informationens användbarhet. då utvecklade resonemang om informationens användbarhet.
Sammanställningarna innehål- informationens användbarhet. Sammanställningarna innehåller
ler enkla beskrivningar, egna Sammanställningarna innehåller välutvecklade beskrivningar, egna
formuleringar och viss använd- utvecklade beskrivningar, egna formuleringar och god använd-
ning av ämnesspecifika ord och formuleringar och relativt god ning av ämnesspecifika ord och
begrepp. Genom att kombinera användning av ämnesspecifika begrepp. Genom att kombinera
olika texttyper och medier så ord och begrepp. Genom att olika texttyper och medier så
att de olika delarna samspelar kombinera olika texttyper och att de olika delarna samspelar
på ett i huvudsak fungerande medier så att de olika delarna på ett väl fungerande sätt kan
sätt kan eleven förtydliga och samspelar på ett relativt väl fung- eleven förtydliga och förstärka
förstärka sina texters budskap. erande sätt kan eleven förtydliga sina texters budskap. Dessutom
Dessutom kan eleven ge enkla och förstärka sina texters bud- kan eleven ge välutvecklade
omdömen om texters innehåll skap. Dessutom kan eleven ge omdömen om texters innehåll
och språk och utifrån respons utvecklade omdömen om texters och språk och utifrån respons be-
bearbeta texter mot ökad tydlig- innehåll och språk och utifrån arbeta texter mot ökad tydlighet
het och kvalitet på ett i huvudsak respons bearbeta texter mot och kvalitet på ett väl fungerande
fungerande sätt. ökad tydlighet och kvalitet på ett sätt.
relativt väl fungerande sätt.

SVENSKA DELKURS 3
Eleven kan samtala om bekanta Eleven kan samtala om bekanta Eleven kan samtala om bekanta
ämnen genom att ställa frågor ämnen genom att ställa frågor ämnen genom att ställa frågor
och framföra egna åsikter på ett och framföra egna åsikter på ett och framföra egna åsikter på ett
sätt som till viss del upprätthåller sätt som upprätthåller samta- sätt som upprätthåller samtalet
samtalet. Dessutom kan eleven let relativt väl. Dessutom kan väl. Dessutom kan eleven förbe-
förbereda och genomföra enkla eleven förbereda och genomföra reda och genomföra välutveck-
muntliga redogörelser med i utvecklade muntliga redogörelser lade muntliga redogörelser med
huvudsak fungerande inledning, med relativt väl fungerande inled- väl fungerande inledning, innehåll
innehåll och avslutning samt ning, innehåll och avslutning och och avslutning och god anpass-
viss anpassning till syfte och relativt god anpassning till syfte ning till syfte och mottagare.
mottagare. och mottagare.
SV DEKURS 3

Svenska
Nationell delkurs 4
Kurskod: GRNSVED

Syfte
SV DELKURS 4

ningen ges möjligheter att kommunicera i digitala miljöer med interaktiva och
och medier.

Centralt innehåll
Läsa och skriva
SV DEKURS 4
på texter.
• Att redigera och disponera texter med hjälp av digitala verktyg. Olika
• Att leda ett samtal, att argumentera i olika samtalssituationer och besluts-
processer och att sammanfatta huvuddragen i vad som sagts.
tagare. Olika hjälpmedel för att planera och genomföra muntliga presenta-
tioner, till exempel digitala medier och verktyg.

och debattinlägg.
ord och begrepp.
som belyser människors livsvillkor och identitets- och livsfrågor. Några
skönlitterära genrer samt några skönlitterärt betydelsefulla verk och deras
författare.
beskrivningar.
SV DELKURS 4
Språkbruk
liv.
• Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
• Nya ord i språket, till exempel lånord. Ordbildning.
debattinlägg.
• Språkets betydelse för att utöva inflytande. Etiska och moraliska aspekter på
språkbruk, yttrandefrihet och integritet i digitala och andra medier och
i olika sammanhang.
• Olika språk i Sverige och i Norden. Skillnader och likheter mellan de olika
språken. De nationella minoritetsspråken i Sverige. Några varianter av
regionalt färgat talspråk.

mation från internet och andra källor. Hur man citerar och anger källor
Kunskapskrav
Eleven kan läsa sakprosa och skönlitteratur med flyt genom att, på ett i
huvudsak fungerande sätt, välja och använda lässtrategier utifrån olika texters
särdrag. Genom att göra enkla sammanfattningar av olika texters innehåll med
viss koppling till tidsaspekter, orsakssamband och andra texter visar eleven
grundläggande läsförståelse. Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter,
olika livsfrågor och omvärldsfrågor, tolka och föra enkla och till viss del
underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika texter.
Eleven kan skriva olika slags texter med viss språklig variation, enkel
textbindning och i huvudsak fungerande anpassning till syfte, mottagare och
SV DEKURS 4
och sammanställa information från ett avgränsat urval av källor och för då
lornas trovärdighet och relevans. Sammanställningarna kännetecknas av enkla
beskrivningar och förklaringar, ett enkelt ämnesrelaterat språk samt i huvudsak
fungerande struktur, citat och källhänvisningar. Genom att kombinera olika
texttyper och medier så att de olika delarna samspelar på ett i huvudsak fung-
erande sätt kan eleven förtydliga och förstärka sina texters budskap. Dessutom
kan eleven ge enkla omdömen om texters innehåll, språk och uppbyggnad och
utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet, kvalitet och uttrycksfullhet
på ett i huvudsak fungerande sätt.
frågor och framföra åsikter med enkla och till viss del underbyggda argument
på ett sätt som till viss del för samtalen och diskussionerna framåt. Dess-
utom kan eleven förbereda och genomföra enkla muntliga redogörelser med i
huvudsak fungerande struktur och innehåll och viss anpassning till syfte, mot-
tagare och sammanhang. Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda
resonemang om svenska språkets historia, ursprung och särdrag samt jämföra
med närliggande språk och beskriva tydligt framträdande likheter och skillna-
der.

är uppfyllda.

med relativt god koppling till tidsaspekter, orsakssamband och andra texter
visar eleven god läsförståelse. Dessutom kan eleven utifrån egna erfarenheter,
olika livsfrågor och omvärldsfrågor tolka och föra utvecklade och relativt
utvecklad textbindning och relativt väl fungerande anpassning till syfte, mot-
välja ut och sammanställa information från ett relativt varierat urval av källor
och för då utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informa-
tionens och källornas trovärdighet och relevans. Sammanställningarna inne-
SV DELKURS 4
håller utvecklade beskrivningar och förklaringar, ett utvecklat ämnesrelaterat

språk samt relativt väl fungerande struktur, citat och källhänvisningar. Genom
att kombinera olika texttyper och medier så att de olika delarna samspelar på
ett ändamålsenligt sätt kan eleven förtydliga och förstärka sina texters bud-
skap. Dessutom kan eleven ge utvecklade omdömen om texters innehåll och
utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet, kvalitet och uttrycksfullhet
på ett relativt väl fungerande sätt.
frågor och framföra åsikter med utvecklade och relativt väl underbyggda argu-
ment på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt. Dessutom kan
väl fungerande struktur, innehåll och språk samt relativt god anpassning till
syfte, mottagare och sammanhang. Eleven kan föra utvecklade och relativt väl
underbyggda resonemang om svenska språkets historia, ursprung och särdrag
samt jämföra med närliggande språk och beskriva tydligt framträdande likheter
och skillnader.

uppfyllda.

Eleven kan läsa sakprosa och skönlitteratur med mycket gott flyt genom att,
på ett ändamålsenligt och effektivt sätt, välja och använda lässtrategier utifrån
olika texters särdrag. Genom att göra välutvecklade sammanfattningar av olika
texters innehåll med god koppling till tidsaspekter, orsakssamband och andra
texter visar eleven mycket god läsförståelse. Dessutom kan eleven, utifrån egna
erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor, tolka och föra välutvecklade
och väl underbyggda resonemang om budskap som är tydligt framträdande
och budskap som kan läsas mellan raderna eller är dolda i olika texter.
het och relevans. Sammanställningarna innehåller välutvecklade och nyanse-
rade beskrivningar och förklaringar, välutvecklat ämnesrelaterat språk samt väl
fungerande struktur, citat och källhänvisningar. Genom att kombinera olika
texttyper och medier så att de olika delarna samspelar på ett ändamålsenligt
och effektivt sätt kan eleven förstärka och levandegöra sina texters budskap.
SV DEKURS 4
Dessutom kan eleven ge välutvecklade och nyanserade omdömen om texters
innehåll och uppbyggnad och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlig-
het, kvalitet och uttrycksfullhet på ett väl fungerande sätt.
frågor och framföra åsikter med välutvecklade och väl underbyggda argument
på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt och fördjupar eller
breddar dem. Dessutom kan eleven förbereda och genomföra välutvecklade
muntliga redogörelser med väl fungerande struktur, innehåll och språk samt
god anpassning till syfte, mottagare och sammanhang. Eleven kan föra väl-
utvecklade och väl underbyggda resonemang om svenska språkets historia,
ursprung och särdrag samt jämföra med närliggande språk och beskriva tydligt
framträdande likheter och skillnader.

SVENSKA DELKURS 4
att, på ett i huvudsak fungerande genom att, på ett ändamåls- flyt genom att, på ett ändamåls-
sätt, välja och använda lässtrate- enligt sätt, välja och använda enligt och effektivt sätt, välja
gier utifrån olika texters särdrag. lässtrategier utifrån olika texters och använda lässtrategier utifrån
Genom att göra enkla sam- särdrag. Genom att göra utveck- olika texters särdrag. Genom att
manfattningar av olika texters lade sammanfattningar av olika göra välutvecklade sammanfatt-
innehåll med viss koppling till texters innehåll med relativt god ningar av olika texters innehåll
tidsaspekter, orsakssamband koppling till tidsaspekter, orsaks med god koppling till tidsaspekt-
och andra texter visar eleven samband och andra tex-ter visar er, orsakssamband och andra
grundläggande läsförståelse. eleven god läsförståelse. Dess- texter visar eleven mycket god
Dessutom kan eleven, utifrån utom kan eleven utifrån egna läsförståelse. Dessutom kan
egna erfarenheter, olika livsfrågor erfarenheter, olika livsfrågor och eleven, utifrån egna erfarenheter,
och omvärldsfrågor, tolka och omvärldsfrågor tolka och föra olika livsfrågor och omvärlds-
föra enkla och till viss del under- utvecklade och relativt väl under- frågor, tolka och föra välutveck-
byggda resonemang om tydligt byggda resonemang om budskap lade och väl underbyggda resone-
framträdande budskap i olika som är tydligt framträdande och mang om budskap som är tydligt
texter. budskap som kan läsas mellan framträdande och budskap som
raderna i olika texter. kan läsas mellan raderna eller är
SV DELKURS 4

SVENSKA DELKURS 4
texter med viss språklig variation, texter med relativt god språklig texter med god språklig varia-
enkel textbindning och i huvud- variation, utvecklad textbind- tion, välutvecklad textbindning
sak fungerande anpassning till ning och relativt väl fungerande och väl fungerande anpassning
syfte, mottagare och texttyp anpassning till syfte, mottagare till syfte, mottagare och texttyp
samt till språkliga normer och och texttyp samt till språkliga samt till språkliga normer och
strukturer. Eleven kan söka, välja normer och strukturer. Eleven strukturer. Eleven kan söka, välja
ut och sammanställa information kan söka, välja ut och sam- ut och sammanställa information
från ett avgränsat urval av källor manställa information från ett från ett varierat urval av källor
och för då enkla och till viss del relativt varierat urval av källor och för då välutvecklade och
underbyggda resonemang om och för då utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang
informationens och källornas väl underbyggda resonemang om informationens och källor-
trovärdighet och relevans. Sam- om informationens och källor- nas trovärdighet och relevans.
manställningarna kännetecknas nas trovärdighet och relevans. Sammanställningarna innehåller
av enkla beskrivningar och Sammanställningarna innehåller välutvecklade och nyanserade
förklaringar, ett enkelt ämnes- utvecklade beskrivningar och beskrivningar och förklaringar,
relaterat språk samt i huvudsak förklaringar, ett utvecklat äm- välutvecklat ämnesrelaterat
fungerande struktur, citat och nesrelaterat språk samt relativt språk samt väl fungerande struk-
källhänvisningar. Genom att kom- väl fungerande struktur, citat tur, citat och källhänvisningar.
binera olika texttyper och medier och källhänvisningar. Genom att Genom att kombinera olika text-
SV DEKURS 4
så att de olika delarna samspe- kombinera olika texttyper och typer och medier så att de olika
lar på ett i huvudsak fungerande medier så att de olika delarna delarna samspelar på ett ända-
sätt kan eleven förtydliga och samspelar på ett ändamålsenligt målsenligt och effektivt sätt kan
förstärka sina texters budskap. sätt kan eleven förtydliga och eleven förstärka och levandegöra
Dessutom kan eleven ge enkla förstärka sina texters budskap. sina texters budskap. Dessutom
omdömen om texters innehåll, Dessutom kan eleven ge utveck- kan eleven ge välutvecklade och
språk och uppbyggnad och lade omdömen om texters inne- nyanserade omdömen om texters
utifrån respons bearbeta texter håll och utifrån respons bearbeta innehåll och uppbyggnad och
mot ökad tydlighet, kvalitet och texter mot ökad tydlighet, kvalitet utifrån respons bearbeta texter
uttrycksfullhet på ett i huvudsak och uttrycksfullhet på ett relativt mot ökad tydlighet, kvalitet och
fungerande sätt. väl fungerande sätt. uttrycksfullhet på ett väl fung-
erande sätt.

SVENSKA DELKURS 4
Eleven kan samtala om och dis- Eleven kan samtala om och dis- Eleven kan samtala om och dis-
kutera varierande ämnen genom kutera varierande ämnen genom kutera varierande ämnen genom
att ställa frågor och framföra att ställa frågor och framföra att ställa frågor och framföra
åsikter med enkla och till viss åsikter med utvecklade och re- åsikter med välutvecklade och
del underbyggda argument på ett lativt väl underbyggda argument väl underbyggda argument på ett
sätt som till viss del för samtalen på ett sätt som för samtalen och sätt som för samtalen och dis-
och diskussionerna framåt. diskussionerna framåt. Dess- kussionerna framåt och fördjupar
Dessutom kan eleven förbereda utom kan eleven förbereda och eller breddar dem. Dessutom kan
och genomföra enkla muntliga genomföra utvecklade muntliga eleven förbereda och genomföra
redogörelser med i huvudsak redogörelser med relativt väl välutvecklade muntliga redogörel-
fungerande struktur och innehåll fungerande struktur, innehåll och ser med väl fungerande struktur,
och viss anpassning till syfte, språk samt relativt god anpass- innehåll och språk samt god
mottagare och sammanhang. ning till syfte, mottagare och anpassning till syfte, mottagare
Eleven kan föra enkla och till viss sammanhang. Eleven kan föra och sammanhang. Eleven kan
del underbyggda resonemang utvecklade och relativt väl under- föra välutvecklade och väl under-
om svenska språkets historia, byggda resonemang om svenska byggda resonemang om svenska
ursprung och särdrag samt språkets historia, ursprung språkets historia, ursprung
jämföra med närliggande språk och särdrag samt jämföra med och särdrag samt jämföra med
och beskriva tydligt framträdande närliggande språk och beskriva närliggande språk och beskriva
likheter och skillnader. tydligt framträdande likheter och tydligt framträdande likheter och
SV DELKURS 4
skillnader. skillnader.

Svenska som andraspråk
Kurskod: GRNSVA2

Syfte
Undervisningen i kursen svenska som andraspråk inom kommunal vuxenut-
bildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i och
om svenska språket. Genom undervisningen ska eleven ges förutsättningar att
utveckla sitt svenska tal- och skriftspråk så att eleven får tilltro till sin språk-
förmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften i
vardags-, samhälls-, studie- och arbetsliv. Det innebär att eleven genom under-
SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

visningen ska ges möjlighet att utveckla språket för reflektion, kommunikation
och kunskapsutveckling.
Undervisningen ska ge eleven rika möjligheter att kommunicera på svenska
i funktionella och meningsfulla sammanhang samt ge eleven möjlighet att
utveckla sin förmåga att förstå talad och skriven svenska. Undervisningen
ska även stimulera elevens intresse för att läsa och skriva på svenska. Genom
Eleven ska i undervisningen ges möjlighet att kommunicera i digitala miljöer
med interaktiva och föränderliga texter. Undervisningen ska även syfta till att
eleven utvecklar förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans
med andra. Vidare ska undervisningen bidra till att eleven utvecklar kunskaper
om hur man söker och kritiskt värderar innehåll från olika källor.
om svenska språket, dess normer, uppbyggnad, uttal, ord och begrepp samt

och medier. I undervisningen ska eleven ges möjlighet att reflektera över fler-
språkighetens betydelse för utvecklingen av språk.
Genom undervisningen i kursen svenska som andraspråk ska eleven samman-

fattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
• välja och använda språkliga strategier,
Centralt innehåll
Läsa och skriva
• Att läsa och skriva i olika situationer med anknytning till vardags-, samhälls-,

på texter.
• Att redigera och disponera texter med hjälp av digitala verktyg. Olika funk-
• Olika hjälpmedel för stavning och ordförståelse, till exempel digitala
verktyg.

• Språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd i olika situationer
• Att medverka i olika samtal och diskussioner, till exempel att leda ett sam-
tal, att argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser och att
sammanfatta huvuddragen i vad som sagts.
• Uttal, betoning och satsmelodi. Olika variationer av talad svenska.
och debattinlägg.

ord och begrepp.
• Skönlitteratur och annan fiktion från olika tider och från skilda delar av
världen som belyser människors livsvillkor och identitets- och livsfrågor.
Några skönlitterära genrer samt några skönlitterärt betydelsefulla verk och
deras författare.
beskrivningar.
Språkbruk
liv.

• Hur ords och begrepps nyanser och värdeladdning kan påverka uppfatt-
ningen av innehåll och budskap i texter och samtal. Språkförändringar, till
exempel nya ord i det svenska språket och betydelseglidningar av ord och
uttryck.
• Ordbildning, till exempel sammansättningar och avledningar, samt betydel-
sen av olika prefix och suffix.
• Fasta uttryck, idiomatiska uttryck och bildspråk.
debattinlägg.
olika sammanhang.
• Skillnader och likheter mellan svenska och något annat språk, till exempel
svenska språkets struktur i jämförelse med något annat språk.

Kunskapskrav
Eleven kan läsa sakprosa och skönlitteratur med flyt genom att, på ett i huvud-
sak fungerande sätt, välja och använda lässtrategier utifrån olika texters
särdrag. Genom att göra enkla sammanfattningar av olika texters innehåll och
kommentera centrala delar med viss koppling till tidsaspekter och orsaks-
samband visar eleven grundläggande läsförståelse. Dessutom kan eleven,
utifrån egna erfarenheter och referensramar samt olika livsfrågor och omvärlds-
frågor, tolka och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om
tydligt framträdande budskap i olika texter.
och till viss del underbyggda resonemang om informationens och

källornas trovärdighet och relevans. Sammanställningarna kännetecknas av
enkla beskrivningar och förklaringar, ett enkelt och fungerande kunskapsre-
laterat språk samt i huvudsak fungerande struktur, citat och källhänvisningar.
Genom att kombinera olika texttyper och medier så att de olika delarna
samspelar på ett i huvudsak fungerande sätt kan eleven förtydliga och förstärka
sina texters budskap. Dessutom kan eleven ge enkla omdömen om texters
innehåll, språk och uppbyggnad och utifrån respons bearbeta texter mot ökad
tydlighet, kvalitet och uttrycksfullhet på ett i huvudsak fungerande sätt.
Eleven kan med en i huvudsak fungerande kombination av vardagsrelaterat
och ämnesrelaterat språk samtala om och diskutera varierande ämnen på ett
enkelt sätt. I sådana situationer kan eleven ställa frågor och framföra åsikter
med enkla och till viss del underbyggda argument på ett sätt som till viss
del för samtalen och diskussionerna framåt. Eleven väljer och använder då i
huvudsak fungerande språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd.
Dessutom kan eleven förbereda och genomföra enkla muntliga redogörelser
med i huvudsak fungerande struktur, innehåll och språk samt viss anpass-
ning till syfte, mottagare och sammanhang. Eleven kan föra enkla och till viss
del underbyggda resonemang om språkliga varianter inom svenskan samt om

några tydligt framträdande skillnader och likheter mellan svenska och något
annat språk.

är uppfyllda.

och kommentera centrala delar med relativt god koppling till tidsaspekter och
orsakssamband visar eleven god läsförståelse. Dessutom kan eleven, utifrån
egna erfarenheter och referensramar samt olika livsfrågor och omvärldsfrågor,
tolka och föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om
budskap som är tydligt framträdande och budskap som kan läsas mellan
raderna i olika texter.
utvecklad textbindning och relativt väl fungerande anpassning till syfte,
mottagare och texttyp samt till språkliga normer och strukturer. Eleven kan
söka, välja ut och sammanställa information från ett relativt varierat urval av
källor och för då utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om
informationens och källornas trovärdighet och relevans. Sammanställningarna

kännetecknas av utvecklade beskrivningar och förklaringar, ett utvecklat och
fungerande kunskapsrelaterat språk samt relativt väl fungerande struktur, citat
och källhänvisningar. Genom att kombinera olika texttyper och medier så att
de olika delarna samspelar på ett ändamålsenligt sätt kan eleven förtydliga och
förstärka sina texters budskap. Dessutom kan eleven ge utvecklade omdömen
mot ökad tydlighet, kvalitet och uttrycksfullhet på ett relativt väl fungerande
sätt.
Eleven kan med en ändamålsenlig kombination av vardagsrelaterat och
ämnesrelaterat språk samtala om och diskutera varierande ämnen på ett
utvecklat sätt. I sådana situationer kan eleven ställa frågor och framföra åsikter
med utvecklade och relativt väl underbyggda argument på ett sätt som för
samtalen och diskussionerna framåt. Eleven väljer och använder då relativt väl
fungerande språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd. Dessutom
kan eleven förbereda och genomföra utvecklade muntliga redogörelser med
relativt väl fungerande struktur, innehåll och språk samt relativt god anpass-
ning till syfte, mottagare och sammanhang. Eleven kan föra utvecklade och
relativt väl underbyggda resonemang om språkliga varianter inom svenskan
samt om några tydligt framträdande skillnader och likheter mellan svenska och
något annat språk.

är uppfyllda.

Eleven kan läsa sakprosa och skönlitteratur med mycket gott flyt genom
att, på ett ändamålsenligt och effektivt sätt, välja och använda lässtrategier
utifrån olika texters särdrag. Genom att göra välutvecklade sammanfattningar
av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med god koppling
till tidsaspekter och orsakssamband visar eleven mycket god läsförståelse.
Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter och referensramar samt
olika livsfrågor och omvärldsfrågor, tolka och föra välutvecklade och väl
underbyggda resonemang om budskap som är tydligt framträdande och
budskap som kan läsas mellan raderna eller är dolda i olika texter.
het och relevans. Sammanställningarna kännetecknas av välutvecklade och

nyanserade beskrivningar och förklaringar, ett välutvecklat och fungerande
kunskapsrelaterat språk samt väl fungerande struktur, citat och källhän-
visningar. Genom att kombinera olika texttyper och medier så att de olika
delarna samspelar på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan eleven förtydliga
och förstärka sina texters budskap. Dessutom kan eleven ge välutvecklade och
nyanserade omdömen om texters innehåll, språk och uppbyggnad och utifrån
respons bearbeta texter mot ökad tydlighet, kvalitet och uttrycksfullhet på ett
väl fungerande sätt.
Eleven kan med en ändamålsenlig och effektiv kombination av vardags-
relaterat och ämnesrelaterat språk samtala om och diskutera varierande
ämnen på ett välutvecklat sätt. I sådana situationer kan eleven ställa frågor
och framföra åsikter med välutvecklade och väl underbyggda argument på ett
sätt som för samtalen och diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar
dem. Eleven väljer och använder då väl fungerande språkliga strategier för att
förstå och göra sig förstådd. Dessutom kan eleven förbereda och genomföra
välutvecklade muntliga redogörelser med väl fungerande struktur, innehåll och
språk samt god anpassning till syfte, mottagare och sammanhang. Eleven kan
föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om språkliga varianter

inom svenskan samt om några tydligt framträdande skillnader och likheter
mellan svenska och något annat språk.

att, på ett i huvudsak fungerande genom att, på ett väl fungerande flyt genom att, på ett ändamåls-
sätt, välja och använda läs- sätt, välja och använda läs- enligt och effektivt sätt, välja
strategier utifrån olika texters strategier utifrån olika texters och använda lässtrategier utifrån
särdrag. Genom att göra enkla särdrag. Genom att göra utveck- olika texters särdrag. Genom att
sammanfattningar av olika tex- lade sammanfattningar av olika göra välutvecklade sammanfatt-
ters innehåll och kommentera texters innehåll och kommentera ningar av olika texters innehåll
centrala delar med viss koppling centrala delar med relativt god och kommentera centrala delar
till tidsaspekter och orsakssam- koppling till tidsaspekter och med god koppling till tidsaspekt-
band visar eleven grundläggande orsakssamband visar eleven god er och orsakssamband visar
läsförståelse. Dessutom kan läsförståelse. Dessutom kan eleven mycket god läsförståelse.
eleven utifrån egna erfarenheter eleven utifrån egna erfarenheter Dessutom kan eleven, utifrån
och referensramar samt olika och referensramar samt olika egna erfarenheter och referens-
livsfrågor och omvärldsfrågor, livsfrågor och omvärldsfrågor, ramar samt olika livsfrågor och
tolka och föra enkla och till viss tolka och föra utvecklade och omvärldsfrågor, tolka och föra
del underbyggda resonemang om relativt väl underbyggda resone- välutvecklade och väl under-
tydligt framträdande budskap i mang om budskap som är tydligt byggda resonemang om budskap
olika texter. framträdande och budskap som som är tydligt framträdande och
kan läsas mellan raderna i olika budskap som kan läsas mellan
texter. raderna eller är dolda i olika
texter.


enkel textbindning och i huvud- variation, utvecklad textbindning tion, välutvecklad textbindning
sak fungerande anpassning till och relativt väl fungerande an- och väl fungerande anpassning
syfte, mottagare och texttyp passning till syfte, mottagare och till syfte, mottagare och texttyp
samt till språkliga normer och texttyp samt till språkliga normer samt till språkliga normer och
strukturer. Eleven kan söka, välja och strukturer. Eleven kan söka, strukturer. Eleven kan söka, välja
ut och sammanställa information välja ut och sammanställa infor- ut och sammanställa information
från ett avgränsat urval av källor mation från ett relativt varierat från ett varierat urval av källor
och för då enkla och till viss del urval av källor och för då utveck- och för då välutvecklade och väl
underbyggda resonemang om lade och relativt väl underbyggda underbyggda resonemang om
informationens och källornas resonemang om informationens informationens och källornas
trovärdighet och relevans. Sam- och källornas trovärdighet och trovärdighet och relevans. Sam-
manställningarna kännetecknas relevans. Sammanställningarna manställningarna kännetecknas
av enkla beskrivningar och förkla- kännetecknas av utvecklade av välutvecklade och nyanserade
ringar, ett enkelt och fungerande beskrivningar och förklaringar, beskrivningar och förklaringar,
kunskapsrelaterat språk samt i ett utvecklat och fungerande ett välutvecklat och fungerande
huvudsak fungerande struktur, ci- kunskapsrelaterat språk samt kunskapsrelaterat språk samt
tat och källhänvisningar. Genom relativt väl fungerande struktur, väl fungerande struktur, citat
att kombinera olika texttyper och citat och källhänvisningar. Genom och källhänvisningar. Genom att

medier så att de olika delarna att kombinera olika texttyper och kombinera olika texttyper och
samspelar på ett i huvudsak medier så att de olika delarna medier så att de olika delarna
fungerande sätt kan eleven för- samspelar på ett ändamålsenligt samspelar på ett ändamålsenligt
tydliga och förstärka sina texters sätt kan eleven förtydliga och och effektivt sätt kan eleven
budskap. Dessutom kan eleven förstärka sina texters bud- förtydliga och förstärka sina
ge enkla omdömen om texters skap. Dessutom kan eleven ge texters budskap. Dessutom kan
innehåll, språk och uppbyggnad utvecklade omdömen om texters eleven ge välutvecklade och
och utifrån respons bearbeta innehåll, språk och uppbyggnad nyanserade omdömen om texters
texter mot ökad tydlighet, kvalitet och utifrån respons bearbeta innehåll, språk och uppbyggnad
och uttrycksfullhet på ett i huvud- texter mot ökad tydlighet, kvalitet och utifrån respons bearbeta
sak fungerande sätt. och uttrycksfullhet på ett relativt texter mot ökad tydlighet, kvalitet
väl fungerande sätt. och uttrycksfullhet på ett väl
fungerande sätt.


Eleven kan med en i huvudsak Eleven kan med en ändamåls- Eleven kan med en ändamålsen-
fungerande kombination av var- enlig kombination av vardags- lig och effektiv kombination av
dagsrelaterat och ämnesrelaterat relaterat och ämnesrelaterat var-dagsrelaterat och ämnesre-
språk samtala om och diskutera språk samtala om och diskutera laterat språk samtala om och
varierande ämnen på ett enkelt varierande ämnen på ett utveck- diskutera varierande ämnen på
sätt. I sådana situationer kan lat sätt. I sådana situationer kan ett välutvecklat sätt. I sådana
eleven ställa frågor och framföra eleven ställa frågor och framföra situationer kan eleven ställa
åsikter med enkla och till viss åsikter med utvecklade och re- frågor och framföra åsikter med
del underbyggda argument på ett lativt väl underbyggda argument välutvecklade och väl under-
sätt som till viss del för samtalen på ett sätt som för samtalen byggda argument på ett sätt som
och diskussionerna framåt. och diskussionerna framåt. för samtalen och diskussionerna
Eleven väljer och använder då i Eleven väljer och använder då framåt eller fördjupar och bred-
huvudsak fungerande språkliga relativt väl fungerande språkliga dar dem. Eleven väljer och använ-
strategier för att förstå och göra strategier för att förstå och göra der då väl fungerande språkliga
sig förstådd. Dessutom kan sig förstådd. Dessutom kan strategier för att förstå och göra
eleven förbereda och genomföra eleven förbereda och genomföra sig förstådd. Dessutom kan
enkla muntliga redogörelser med utvecklade muntliga redogörel- eleven förbereda och genomföra
i huvudsak fungerande struktur, ser med relativt väl fungerande välutvecklade muntliga redogörel-
innehåll och språk samt viss struktur, innehåll och språk samt ser med väl fungerande struktur,
anpassning till syfte, mottagare relativt god anpassning till syfte, innehåll och språk samt god
och sammanhang. Eleven kan mottagare och sammanhang. anpassning till syfte, mottagare
föra enkla och till viss del under- Eleven kan föra utvecklade och och sammanhang. Eleven kan
byggda resonemang om språkliga relativt väl underbyggda reso- föra välutvecklade och väl under-
varianter inom svenskan samt nemang om språkliga varianter byggda resonemang om språkliga
om några tydligt framträdande inom svenskan samt om några varianter inom svenskan samt
skillnader och likheter mellan tydligt framträdande skillnader om några tydligt framträdande
svenska och något annat språk. och likheter mellan svenska och skillnader och likheter mellan
något annat språk. svenska och något annat språk.

Nationell delkurs 1
Kurskod: GRNSVAA

Syfte
utveckla sitt svenska tal- och skriftspråk så att eleven får tilltro till sin språkför-
måga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften i vardags-,
samhälls-, studie- och arbetsliv. Det innebär att eleven genom undervisningen
ska ges möjlighet att utveckla språket för reflektion, kommunikation och kun-
SVA DELKURS 1
skapsutveckling.
ningen ges möjlighet att kommunicera i digitala miljöer med interaktiva och

Genom undervisningen i kursen svenska som andraspråk ska eleven samman-

Centralt innehåll
Läsa och skriva
SVA DELKURS 1
• Lässtrategier för att anpassa läsningen till textens syfte samt för att förstå
och dra slutsatser om texters innehåll.
• Strategier för att förstå ord och uttryck, till exempel att använda förförståelse
och att ta hjälp av sammanhanget för att uppfatta betydelsen.
• Strategier för att planera, disponera och skriva olika typer av texter med
anpassning till syfte, mottagare och texttyp, såväl med som utan digitala
verktyg.
• Enkla former för att bearbeta egna och gemensamma texter, till exempel att
gå igenom en text och göra förtydliganden.
• Språkets struktur med sats- och meningsbyggnad, till exempel huvudsatser,
bisatser och omvänd ordföljd. Textbindning.
• Strategier för att förstå och göra sig förstådd i olika situationer med anknyt-
ning till vardags-, samhälls-, studie- och arbetsliv.
• Strategier för att lösa språkliga problem, till exempel att använda omformu-
leringar och förklaringar.

• Att medverka i olika samtal och diskussioner, till exempel att ta initiativ till
interaktion, ge bekräftelse och ställa följdfrågor.
• Muntliga beskrivningar och muntligt berättande om olika ämnen för
olika mottagare. Olika hjälpmedel för att planera och genomföra muntliga
beskrivningar och muntligt berättande, till exempel stödord, digitala medier
och verktyg.
• Uttal, betoning och satsmelodi.
• Innehåll och form i sakprosatexter och berättande texter.
webbtexter.
• Texter i digitala miljöer, till exempel texter med länkar och andra interak-
tiva funktioner.
Språkbruk
• Strategier för att minnas och lära, till exempel att använda stödord och tan-
kekartor.
SVA DELKURS 1
liv.
• Betydelsen av uttal, betoning och satsmelodi för språkets begriplighet.
• Någon skillnad och likhet mellan svenska och något annat språk.
• Språkbruk samt möjligheter och risker vid egen kommunikation i digitala
medier.

• Olika sätt att söka information, från internet och andra källor.
Kunskapskrav
Eleven kan läsa sakprosatexter och berättande texter med flyt genom att
använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt. Genom att göra enkla
Dessutom kan eleven, utifrån olika frågeställningar, föra enkla resonemang

om idéer och tankar som texten väckt samt göra i huvudsak fungerande
kopplingar till egna erfarenheter och till andra texter.
texttyp samt till språkliga normer och strukturer. Eleven kan söka information
och återge grundläggande delar av informationen på ett i huvudsak fungerande
sätt.
Eleven kan med ett i huvudsak fungerande vardagsrelaterat språk samtala
om och diskutera varierande ämnen på ett enkelt sätt. I sådana situationer
kan eleven ställa frågor och framföra egna åsikter på ett sätt som upprätthål-
ler samtalet på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven använder då i huvudsak
kan eleven på ett i huvudsak fungerande sätt förbereda och genomföra en
enkel muntlig redogörelse.

Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för
betyget C är uppfyllda.

SVA DELKURS 1
Eleven kan läsa sakprosatexter och berättande texter med gott flyt genom
att använda lässtrategier på ett relativt väl fungerande sätt. Genom att göra
utvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera
centrala delar med relativt god koppling till sammanhanget visar eleven
god läsförståelse. Dessutom kan eleven, utifrån olika frågeställningar, föra
utvecklade resonemang om idéer och tankar som texten väckt samt göra
relativt väl fungerande kopplingar till egna erfarenheter och till andra texter.
tagare och texttyp samt till språkliga normer och strukturer. Eleven kan söka
information och återge grundläggande delar av informationen på ett relativt
Eleven kan med ett relativt väl fungerande vardagsrelaterat språk samtala
om och diskutera varierande ämnen på ett utvecklat sätt. I sådana situationer
kan eleven ställa frågor och framföra egna åsikter på ett sätt som upprätthål-
ler samtalet på ett relativt väl fungerande sätt. Eleven använder då relativt väl
kan eleven på ett relativt väl fungerande sätt förbereda och genomföra en
utvecklad muntlig redogörelse.

Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för
betyget A är uppfyllda.

Eleven kan läsa sakprosatexter och berättande texter med mycket gott flyt
genom att använda lässtrategier på ett väl fungerande sätt. Genom att göra
centrala delar med god koppling till sammanhanget visar eleven mycket
god läsförståelse. Dessutom kan eleven, utifrån olika frågeställningar, föra
välutvecklade resonemang om idéer och tankar som texten väckt samt göra väl
fungerande kopplingar till egna erfarenheter och till andra texter.
samt till språkliga normer och strukturer. Eleven kan söka information och
återge grundläggande delar av informationen på ett väl fungerande sätt.
Eleven kan med ett väl fungerande vardagsrelaterat språk samtala om och
diskutera varierande ämnen på ett välutvecklat sätt. I sådana situationer kan
eleven ställa frågor och framföra egna åsikter på ett sätt som upprätthåller sam-
talet på ett väl fungerande sätt. Eleven använder då väl fungerande språkliga
SVA DELKURS 1
strategier för att förstå och göra sig förstådd. Dessutom kan eleven på ett väl
fungerande sätt förbereda och genomföra en välutvecklad muntlig redogörelse.

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK DELKURS 1
Eleven kan läsa sakprosatexter Eleven kan läsa sakprosatexter Eleven kan läsa sakprosatex-
och berättande texter med flyt och berättande texter med gott ter och berättande texter med
genom att använda lässtrategier flyt genom att använda lässtrate- mycket gott flyt genom att
på ett i huvudsak fungerande gier på ett relativt väl fungerande använda lässtrategier på ett väl
sätt. Genom att göra enkla sätt. Genom att göra utveck- fungerande sätt. Genom att göra
sammanfattningar av olika tex- lade sammanfattningar av olika välutvecklade sammanfattningar
ters innehåll och kommentera texters innehåll och kommentera av olika texters innehåll och
centrala delar med viss koppling centrala delar med relativt god kommentera centrala delar med
till sammanhanget visar eleven koppling till sammanhanget visar mycket god koppling till sam-
grundläggande läsförståelse. eleven god läsförståelse. Dess- manhanget visar eleven mycket
Dessutom kan eleven, utifrån utom kan eleven, utifrån olika god läsförståelse. Dessutom
olika frågeställningar, föra enkla frågeställningar, föra utvecklade kan eleven, utifrån olika fråge-
resonemang om idéer och tankar resonemang om idéer och tankar ställningar, föra välutvecklade
som texten väckt samt göra i som texten väckt samt göra rela- resonemang om idéer och tankar
huvudsak fungerande kopplingar tivt väl fungerande kopplingar till som texten väckt samt göra väl
till egna erfarenheter och till egna erfarenheter och till andra fungerande kopplingar till egna
andra texter. texter. erfarenheter och till andra texter.
texter med viss språklig variation, texter med relativt god språklig texter med god språklig variation,
enkel textbindning och i huvud- variation, utvecklad textbindning välutvecklad textbindning och väl
sak fungerande anpassning till och relativt väl fungerande an- fungerande anpassning till syfte,
SVA DELKURS 1
syfte, mottagare och texttyp passning till syfte, mottagare och mottagare och texttyp samt till
samt till språkliga normer och texttyp samt till språkliga normer språkliga normer och strukturer.
strukturer. Eleven kan söka infor- och strukturer. Eleven kan söka Eleven kan söka information och
mation och återge grundläggande information och återge grundläg- återge grundläggande delar av
delar av informationen på ett i gande delar av informationen på informationen på ett väl fung-
huvudsak fungerande sätt. ett relativt väl fungerande sätt. erande sätt.
Eleven kan med ett i huvudsak Eleven kan med ett relativt väl Eleven kan med ett väl fung-
fungerande vardagsrelaterat fungerande vardagsrelaterat erande vardagsrelaterat språk
språk samtala om och diskutera språk samtala om och diskutera samtala om och diskutera varie-
varierande ämnen på ett enkelt varierande ämnen på ett utveck- rande ämnen på ett välutvecklat
sätt. I sådana situationer kan lat sätt. I sådana situationer kan sätt. I sådana situationer kan
eleven ställa frågor och framföra eleven ställa frågor och framföra eleven ställa frågor och framföra
egna åsikter på ett sätt som egna åsikter på ett sätt som upp- egna åsikter på ett sätt som
upprätthåller samtalet på ett rätthåller samtalet på ett relativt upprätthåller samtalet på ett väl
i huvudsak fungerande sätt. väl fungerande sätt. Eleven an- fungerande sätt. Eleven använder
Eleven använder då i huvudsak vänder då relativt väl fungerande då väl fungerande språkliga
fungerande språkliga strate- språkliga strategier för att förstå strategier för att förstå och göra
gier för att förstå och göra sig och göra sig förstådd. Dessutom sig förstådd. Dessutom kan
förstådd. Dessutom kan eleven kan eleven på ett relativt väl eleven på ett väl fungerande sätt
på ett i huvudsak fungerande fungerande sätt förbereda och förbereda och genomföra en väl-
sätt förbereda och genomföra en genomföra en utvecklad muntlig utvecklad muntlig redogörelse.
enkel muntlig redogörelse. redogörelse.

Nationell delkurs 2
Kurskod: GRNSVAB

Syfte
Undervisningen i kursen svenska som andraspråk inom kommunal vuxen-
utbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i
och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleven ges förutsättningar
att utveckla sitt svenska tal- och skriftspråk så att eleven får tilltro till sin
språkförmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften i
vardags-, samhälls-, studie- och arbetsliv. Det innebär att eleven genom under-
visningen ska ges möjlighet att utveckla språket för reflektion, kommunikation
SVA DELKURS 2
och kunskapsutveckling.

Genom undervisningen i ämnet svenska som andraspråk ska eleven samman-

Centralt innehåll
Läsa och skriva
SVA DELKURS 2
• Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier och för att
anpassa läsningen till textens form, innehåll och syfte. Att urskilja tydliga
budskap i texter.
• Olika sätt att bearbeta egna och gemensamma texter, till exempel att förtyd-
liga en texts innehåll med hjälp av inledning och avslutning. Hur man ger
och tar emot respons på texter.
• Att skriva, disponera och redigera texter med hjälp av digitala verktyg.
• Språkets struktur, till exempel sats- och meningsbyggnad, tempus och text-
bindning.
• Att medverka i olika samtal och diskussioner, till exempel att uttrycka sin
åsikt samt ställa följdfrågor.

sentationer och muntligt berättande, till exempel stödord, bilder, digitala
medier och verktyg.
• Uttal, betoning och satsmelodi.
rande, till exempel instruktioner, enkla reportage och insändare samt hur
texternas innehåll kan organiseras.
• Sakprosatexters typiska språkliga drag.
• Modern skönlitteratur och annan fiktion som belyser människors upplevelser
och erfarenheter.
• Skönlitterära texters budskap, språkliga drag och innehåll.
webbtexter.
• Texter i digitala miljöer, till exempel texter med länkar och andra interak-
tiva funktioner.
SVA DELKURS 2
Språkbruk
• Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel stödord, tanke-
kartor och andra sätt att gruppera och associera information eller ett inne-
håll.
liv.
• Nyanser, värdeladdning och betydelseomfång i vardagliga ord och begrepp.
• Skillnader mellan tal- och skriftspråk samt skillnader i språkanvändning
beroende på syfte och mottagare, till exempel skillnaden mellan att skriva
ett personligt sms, ett inlägg i sociala medier och att skriva en faktatext.
• Ansvarsfullt agerande vid kommunikation i digitala och andra medier och i
olika sammanhang.
mellan språkens ljud- och skriftsystem.

mation från internet och andra källor.
Kunskapskrav
Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter och referensramar, föra enkla
och till viss del underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i
olika texter.
sammanställa information från någon anvisad källa och för då enkla reso-
nemang om informationens användbarhet. Sammanställningarna innehåller
SVA DELKURS 2
enkla beskrivningar, egna formuleringar och viss användning av ämnesspeci-

fika ord och begrepp. Genom att kombinera olika texttyper och medier så att
de olika delarna samspelar på ett i huvudsak fungerande sätt kan eleven förtyd-
liga och förstärka sina texters budskap. Dessutom kan eleven utifrån respons
bearbeta texter mot ökad tydlighet och kvalitet på ett i huvudsak fungerande
sätt.
Eleven kan med en i huvudsak fungerande kombination av vardagsrelate-
rat och ämnesrelaterat språk samtala om och diskutera varierande ämnen på
ett enkelt sätt. I sådana situationer kan eleven ställa frågor och framföra egna
åsikter på ett sätt som upprätthåller samtalet på ett i huvudsak fungerande sätt.
Eleven använder då i huvudsak fungerande språkliga strategier för att förstå
och göra sig förstådd. Dessutom kan eleven förbereda och genomföra enkla
muntliga redogörelser med i huvudsak fungerande inledning, innehåll och
avslutning samt viss anpassning till syfte och mottagare.


med relativt god koppling till sammanhanget visar eleven god läsförståelse.
Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter och referensramar, föra enkla
och relativt väl underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i
olika texter.
välja ut och sammanställa information från någon anvisad källa och för då
utvecklade resonemang om informationens användbarhet. Sammanställning-
arna innehåller utvecklade beskrivningar, egna formuleringar och relativt god
användning av ämnesspecifika ord och begrepp. Genom att kombinera olika
texttyper och medier så att de olika delarna samspelar på ett ändamålsenligt
sätt kan eleven förtydliga och förstärka sina texters budskap. Dessutom kan
eleven utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet och kvalitet på ett
relativt väl fungerande sätt.
Eleven kan med en relativt väl fungerande kombination av vardagsrelaterat
SVA DELKURS 2
utvecklat sätt. I sådana situationer kan eleven ställa frågor och framföra egna
åsikter på ett sätt som upprätthåller samtalet på ett relativt väl fungerande sätt.
Eleven använder då relativt väl fungerande språkliga strategier för att förstå
och göra sig förstådd. Dessutom kan eleven förbereda och genomföra utveck-
lade muntliga redogörelser med relativt väl fungerande inledning, innehåll och
avslutning samt relativt god anpassning till syfte och mottagare.


centrala delar med god koppling till textsammanhanget visar eleven
mycket god läsförståelse. Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter
och referensramar, föra enkla och väl underbyggda resonemang om tydligt
framträdande budskap i olika texter.

textbindning och väl fungerande anpassning till syfte, mottagare och text-
typ samt till språkliga normer och strukturer. Eleven kan söka, välja ut och
sammanställa information från någon anvisad källa och för då välutvecklade
resonemang om informationens användbarhet. Sammanställningarna inne-
håller välutvecklade beskrivningar, egna formuleringar och god användning
av ämnesspecifika ord och begrepp. Genom att kombinera olika texttyper och
medier så att de olika delarna samspelar på ett ändamålsenligt och effektivt
sätt kan eleven förtydliga och förstärka sina texters budskap. Dessutom kan
eleven utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet och kvalitet på ett
Eleven kan med en väl fungerande kombination av vardagsrelaterat och
ämnesrelaterat språk samtala om och diskutera varierande ämnen på ett väl-
utvecklat sätt. I sådana situationer kan eleven ställa frågor och framföra egna
åsikter på ett sätt som upprätthåller samtalet på ett väl fungerande sätt. Eleven
använder då väl fungerande språkliga strategier för att förstå och göra sig för-
stådd. Dessutom kan eleven förbereda och genomföra välutvecklade muntliga
redogörelser med väl fungerande inledning, innehåll och avslutning samt god
anpassning till syfte och mottagare.
SVA DELKURS 2

vudsak fungerande sätt. Genom ett ändamålsenligt sätt. Genom tegier på ett ändamålsenligt och
att göra enkla sammanfattningar att göra utvecklade sammanfatt- effektivt sätt. Genom att göra
av olika texters innehåll och kom- ningar av olika texters innehåll välutvecklade sammanfattningar
mentera centrala delar med viss och kommentera centrala delar av olika texters innehåll och
koppling till sammanhanget visar med relativt god koppling till kommentera centrala delar med
eleven grundläggande läsför- sammanhanget visar eleven god god koppling till textsamman-
ståelse. Dessutom kan eleven, läsförståelse. Dessutom kan hanget visar eleven mycket god
utifrån egna erfarenheter och eleven, utifrån egna erfarenheter läsförståelse. Dessutom kan
referensramar, föra enkla och till och referensramar, föra enkla eleven, utifrån egna erfarenheter
viss del underbyggda resone- och relativt väl underbyggda reso- och referensramar, föra enkla
mang om tydligt framträdande nemang om tydligt framträdande och väl underbyggda resonemang
budskap i olika texter. budskap i olika texter. om tydligt framträdande budskap
i olika texter.
Eleven kan skriva olika slags Eleven kan skriva olika slags tex- Eleven kan skriva olika slags
texter med viss språklig variation, ter med relativt god språklig vari- texter med god språklig variation,
enkel textbindning och i huvud- ation, utvecklad textbindning och välutvecklad textbindning och väl
sak fungerande anpassning till relativt väl fungerande anpass- fungerande anpassning till syfte,
syfte, mottagare och texttyp ning till syfte, mottagare och text- mottagare och texttyp samt till
SVA DELKURS 2
samt till språkliga normer och typ samt till språkliga normer och språkliga normer och strukturer.
strukturer. Eleven kan söka, välja strukturer. Eleven kan söka, välja Eleven kan söka, välja ut och
ut och sammanställa informa- ut och sammanställa information sammanställa information från
tion från någon anvisad källa från någon anvisad källa och för någon anvisad källa och för då
och för då enkla resonemang om då utvecklade resonemang om välutvecklade resonemang om
informationens användbarhet. informationens användbarhet. informationens användbarhet.
Sammanställningarna innehåller Sammanställningarna innehåller Sammanställningarna innehåller
enkla beskrivningar, egna formu- utvecklade beskrivningar, egna välutvecklade beskrivningar, egna
leringar och viss användning av formuleringar och relativt god formuleringar och god använd-
ämnesspecifika ord och begrepp. användning av ämnesspecifika ning av ämnesspecifika ord och
Genom att kombinera olika ord och begrepp. Genom att begrepp. Genom att kombinera
texttyper och medier så att de kombinera olika texttyper och olika texttyper och medier så att
olika delarna samspelar på ett medier så att de olika delarna de olika delarna samspelar på
i huvudsak fungerande sätt kan samspelar på ett ändamålsenligt ett ändamålsenligt och effektivt
eleven förtydliga och förstärka sätt kan eleven förtydliga och sätt kan eleven förtydliga och
sina texters budskap. Dessutom förstärka sina texters budskap. förstärka sina texters budskap.
kan eleven utifrån respons be- Dessutom kan eleven utifrån Dessutom kan eleven utifrån
arbeta texter mot ökad tydlighet respons bearbeta texter mot respons bearbeta texter mot
och kvalitet på ett i huvudsak ökad tydlighet och kvalitet på ett ökad tydlighet och kvalitet på ett
fungerande sätt. relativt väl fungerande sätt. väl fungerande sätt.

Eleven kan med en i huvudsak Eleven kan med en relativt väl Eleven kan med en väl fung-
fungerande kombination av var- fungerande kombination av erande kombination av vardags-
dagsrelaterat och ämnesrelaterat vardagsrelaterat och ämnesre- relaterat och ämnesrelaterat
språk samtala om och diskutera laterat språk samtala om och språk samtala om och diskutera
varierande ämnen på ett enkelt diskutera varierande ämnen varierande ämnen på ett välut-
sätt. I sådana situationer kan på ett utvecklat sätt. I sådana vecklat sätt. I sådana situationer
eleven ställa frågor och framföra situationer kan eleven ställa kan eleven ställa frågor och
egna åsikter på ett sätt som frågor och framföra egna åsikter framföra egna åsikter på ett sätt
upprätthåller samtalet på ett på ett sätt som upprätthåller som upprätthåller samtalet på
i huvudsak fungerande sätt. samtalet på ett relativt väl fung- ett väl fungerande sätt. Eleven
Eleven använder då i huvudsak erande sätt. Eleven använder då använder då väl fungerande
fungerande språkliga strate- relativt väl fungerande språkliga språkliga strategier för att förstå
gier för att förstå och göra sig strategier för att förstå och göra och göra sig förstådd. Dessutom
förstådd. Dessutom kan eleven sig förstådd. Dessutom kan kan eleven förbereda och ge-
förbereda och genomföra enkla eleven förbereda och genomföra nomföra välutvecklade muntliga
muntliga redogörelser med i utvecklade muntliga redogörel- redogörelser med väl fungerande
huvudsak fungerande inledning, ser med relativt väl fungerande inledning, innehåll och avslutning
innehåll och avslutning samt inledning, innehåll och avslutning samt god anpassning till syfte
viss anpassning till syfte och samt relativt god anpassning till och mottagare.
mottagare. syfte och mottagare.
SVA DELKURS 2

Nationell delkurs 3
Kurskod: GRNSVAC

Syfte
SVA DELKURS 3
skapsutveckling.

Genom undervisningen i kursen svenska som andraspråk ska eleven sammanfatt-

ningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
Centralt innehåll
Läsa och skriva
SVA DELKURS 3
• Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier. Att urskilja
texters uttalade och outtalade budskap samt deras olika syften.
att förtydliga och variera dem. Hur man ger och tar emot respons på texter.
• Att disponera och redigera texter med hjälp av digitala verktyg. Olika funk-
• Språkets struktur, till exempel sats- och meningsbyggnad, tempus och text-
bindning.
• Att medverka i olika samtal och diskussioner, till exempel att formulera
och bemöta argument samt ta initiativ till nya frågeställningar eller ämnes-
områden.

rande, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och längre
insändare.
ord och begrepp.
• Skönlitteratur och annan fiktion från skilda delar av världen som belyser
människors upplevelser och erfarenheter.
Hur en skönlitterär text kan konstrueras med inledning, händelseförlopp
och avslutning.
webbtexter. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
SVA DELKURS 3
Språkbruk
• Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och
stödord som underlag för att planera sitt skrivande och strategier för att
identifiera överordnade idéer i en text.
liv.
ningen av innehåll och budskap i texter och samtal.
• Ords betydelseomfång samt kategorisering och klassificering av ord, till
exempel i över- och underordning. Synonymer och motsatsord.
• Ordbildning, till exempel sammansättningar och avledningar, samt betydel-
sen av olika prefix och suffix.
• Skillnader i språkanvändning beroende på mottagare och syfte, till exempel
skillnaden mellan språket i samhällsinformation och reklam.

• Etiska och moraliska aspekter på språkbruk, yttrandefrihet och integritet i
digitala och andra medier och i olika sammanhang. Skillnader och likheter
mellan svenska och något annat språk, till exempel att flera ord på ett språk
kan motsvaras av endast ett ord på ett annat språk.

• Olika sätt att söka, välja, värdera, kritiskt granska och använda sig av
information från internet och andra källor. Hur man citerar.
Kunskapskrav
Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter och referensramar, tolka och
föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om tydligt framträdande
SVA DELKURS 3
budskap i olika texter.

och till viss del underbyggda resonemang om informationens användbarhet.
Sammanställningarna kännetecknas av enkla beskrivningar, egna formule-
ringar och viss användning av ämnesspecifika ord och begrepp. Genom att
kombinera olika texttyper och medier så att de olika delarna samspelar på ett
i huvudsak fungerande sätt kan eleven förtydliga och förstärka sina texters
budskap. Dessutom kan eleven ge enkla omdömen om texters innehåll och
språk och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet och kvalitet på ett
i huvudsak fungerande sätt.
med enkla och till viss del underbyggda argument på ett sätt som till viss del
för samtalen och diskussionerna framåt. Eleven använder då i huvudsak fung-
erande språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd. Dessutom kan
eleven förbereda och genomföra enkla muntliga redogörelser med i huvudsak

fungerande inledning, innehåll och avslutning samt viss anpassning till syfte
och mottagare.


sammanfattningar av olika texters innehåll med relativt god koppling till
sammanhanget visar eleven god läsförståelse. Dessutom kan eleven, utifrån
egna erfarenheter och referensramar, tolka och föra utvecklade och relativt
välja ut och sammanställa information från ett avgränsat urval av källor och för
då utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens
SVA DELKURS 3
användbarhet. Sammanställningarna kännetecknas av utvecklade beskriv-
ningar, egna formuleringar och relativt god användning av ämnesspecifika ord
och begrepp. Genom att kombinera olika texttyper och medier så att de olika
delarna samspelar på ett relativt väl fungerande sätt kan eleven förtydliga och
om texters innehåll och språk och utifrån respons bearbeta texter mot ökad
tydlighet och kvalitet på ett relativt väl fungerande sätt.
Eleven kan med en relativt väl fungerande kombination av vardagsrelaterat
samtalen och diskussionerna framåt. Eleven använder då relativt väl fung-
erande språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd. Dessutom kan
väl fungerande inledning, innehåll och avslutning samt relativt god anpass-
ning till syfte och mottagare.


välutvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll med god koppling
till sammanhanget visar eleven mycket god läsförståelse. Dessutom kan eleven,
utifrån egna erfarenheter och referensramar, tolka och föra välutvecklade och
textbindning och väl fungerande anpassning till syfte, mottagare och text-
typ samt till språkliga normer och strukturer. Eleven kan söka, välja ut och
sammanställa information från ett avgränsat urval av källor och för då välut-
vecklade och väl underbyggda resonemang om informationens användbarhet.
Sammanställningarna kännetecknas av välutvecklade beskrivningar, egna for-
muleringar och god användning av ämnesspecifika ord och begrepp. Genom
ett väl fungerande sätt kan eleven förtydliga och förstärka sina texters budskap.
Dessutom kan eleven ge välutvecklade omdömen om texters innehåll och
språk och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet och kvalitet på ett
SVA DELKURS 3
Eleven kan med en väl fungerande kombination av vardagsrelaterat och

välutvecklat sätt. I sådana situationer kan eleven ställa frågor och framföra
åsikter med välutvecklade och väl underbyggda argument på ett sätt som för
samtalen och diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem. Eleven
använder då väl fungerande språkliga strategier för att förstå och göra sig för-
stådd. Dessutom kan eleven förbereda och genomföra välutvecklade muntliga
redogörelser med väl fungerande inledning, innehåll och avslutning samt god
anpassning till syfte och mottagare.

vudsak fungerande sätt. Genom ett ändamålsenligt sätt. Genom tegier på ett ändamålsenligt
att göra enkla sammanfattningar att göra enkla sammanfattningar och effektivt sätt. Genom att
av olika texters innehåll och av olika texters innehåll med göra enkla sammanfattningar av
kommentera centrala delar med relativt god koppling till sam- olika texters innehåll med god
viss koppling till sammanhanget manhanget visar eleven god koppling till sammanhanget visar
visar eleven grundläggande läsförståelse. Dessutom kan eleven mycket god läsförståelse.
läsförståelse. Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter Dessutom kan eleven, utifrån
eleven, utifrån egna erfarenhe- och referensramar, tolka och föra egna erfarenheter och referensra-
ter och refe-rensramar, tolka utvecklade och relativt väl under- mar, tolka och föra välutvecklade
och föra enkla och till viss del byggda resonemang om budskap och väl underbyggda resonemang
underbyggda resonemang om som är tydligt framträdande och om budskap som är tydligt
tydligt framträdande budskap i budskap som kan läsas mellan framträdande och budskap som
olika texter. raderna i olika texter. kan läsas mellan raderna eller är
texter med viss språklig variation, texter med relativt god språklig texter med god språklig variation,
enkel textbindning och i huvud- variation, utvecklad textbindning välutvecklad textbindning och väl
sak fungerande anpassning till och relativt väl fungerande an- fungerande anpassning till syfte,
SVA DELKURS 3
syfte, mottagare och texttyp passning till syfte, mottagare och mottagare och texttyp samt till
samt till språkliga normer och texttyp samt till språkliga normer språkliga normer och strukturer.
strukturer. Eleven kan söka, välja och strukturer. Eleven kan söka, Eleven kan söka, välja ut och
ut och sammanställa information välja ut och sammanställa infor- sammanställa information från
från ett avgränsat urval av källor mation från ett avgränsat urval ett avgränsat urval av källor och
och för då enkla och till viss del av källor och för då utvecklade för då välutvecklade och väl
underbyggda resonemang om och relativt väl underbyggda underbyggda resonemang om
informationens användbarhet. resonemang om informationens informationens användbarhet.
Sammanställningarna känneteck- användbarhet. Sammanställning- Sammanställningarna känneteck-
nas av enkla beskrivningar, egna arna kännetecknas av utvecklade nas av välutvecklade beskrivning-
formuleringar och viss använd- beskrivningar, egna formuleringar ar, egna formuleringar och god
ning av ämnesspecifika ord och och relativt god användning av användning av ämnesspecifika
begrepp. Genom att kombinera ämnesspecifika ord och begrepp. ord och begrepp. Genom att kom-
olika texttyper och medier så Genom att kombinera olika text- binera olika texttyper och medier
att de olika delarna samspelar typer och medier så att de olika så att de olika delarna samspe-
på ett i huvudsak fungerande delarna samspelar på ett relativt lar på ett väl fungerande sätt kan
sätt kan eleven förtydliga och väl fungerande sätt kan eleven eleven förtydliga och förstärka
förstärka sina texters budskap. förtydliga och förstärka sina sina texters budskap. Dessutom
Dessutom kan eleven ge enkla texters budskap. Dessutom kan kan eleven ge välutvecklade
omdömen om texters innehåll eleven ge utvecklade omdömen omdömen om texters innehåll
och språk och utifrån respons om texters innehåll och språk och språk och utifrån respons be
bearbeta texter mot ökad tydlig- och ut ifrån respons bearbeta arbeta texter mot ökad tydlighet
het och kvalitet på ett i huvudsak texter mot ökad tydlighet och och kvalitet på ett väl fungerande
fungerande sätt. kvalitet på ett relativt väl fung- sätt.
erande sätt.

Eleven kan med en i huvudsak Eleven kan med en relativt väl Eleven kan med en väl fungeran-
fungerande kombination av var- fungerande kombination av de kombination av vardagsrela-
dagsrelaterat och ämnesrelaterat vardagsrelaterat och ämnesre- terat och ämnesrelaterat språk
språk samtala om och diskutera laterat språk samtala om och samtala om och diskutera varie-
varierande ämnen på ett enkelt diskutera varierande ämnen rande ämnen på ett välutvecklat
sätt. I sådana situationer kan på ett utvecklat sätt. I sådana sätt. I sådana situationer kan
eleven ställa frågor och framföra situationer kan eleven ställa eleven ställa frågor och framföra
åsikter med enkla och till viss frågor och framföra åsikter med åsikter med välutvecklade och
del underbyggda argument på utvecklade och relativt väl under- väl underbyggda argument på
ett sätt som till viss del för byggda argument på ett sätt som ett sätt som för samtalen och
samtalen och diskussionerna för samtalen och diskussionerna diskussionerna framåt och för-
framåt. Eleven använder då i framåt. Eleven använder då djupar eller breddar dem. Eleven
huvudsak fungerande språkliga relativt väl fungerande språkliga använder då väl fungerande
strategier för att förstå och göra strategier för att förstå och göra språkliga strategier för att förstå
sig förstådd. Dessutom kan sig förstådd. Dessutom kan och göra sig förstådd. Dessutom
eleven förbereda och genomföra eleven förbereda och genomföra kan eleven förbereda och ge-
enkla muntliga redogörelser med utvecklade muntliga redogörel- nomföra välutvecklade muntliga
i huvudsak fungerande inledning, ser med relativt väl fungerande redogörelser med väl fungerande
innehåll och avslutning samt inledning, innehåll och avslutning inledning, innehåll samt avslut-
viss anpassning till syfte och samt relativt god anpassning till ning och god anpassning till syfte
mottagare. syfte och mottagare. och mottagare.
SVA DELKURS 3

Nationell delkurs 4
Kurskod: GRNSVAD

Syfte
SVA DELKURS 4
skapsutveckling.

Genom undervisningen i kursen svenska som andraspråk ska eleven sammanfatt-

ningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
Centralt innehåll
Läsa och skriva
SVA DELKURS 4
på texter.
• Redigering och disposition av texter med hjälp av digitala verktyg. Olika

• Att medverka i olika samtal och diskussioner, till exempel att leda en
diskussion, argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser och
att sammanfatta huvuddragen i vad som sagts.
och debattinlägg.
ord och begrepp.
• Skönlitteratur och annan fiktion från olika tider och från skilda delar av
SVA DELKURS 4
världen som belyser människors livsvillkor och identitets- och livsfrågor.
Några skönlitterära genrer samt några skönlitterärt betydelsefulla verk och
deras författare.
beskrivningar.
Språkbruk
liv.

ningen av innehåll och budskap i texter och samtal. Språkförändringar, till
exempel nya ord i det svenska språket och betydelseglidningar av ord och
uttryck.
• Ordbildning, till exempel sammansättningar och avledningar, samt betydelsen
av olika prefix och suffix.
• Fasta uttryck, idiomatiska uttryck och bildspråk.
debattinlägg.
olika sammanhang.
svenska språkets struktur i jämförelse med något annat språk.

SVA DELKURS 4

Kunskapskrav
Eleven kan läsa sakprosa och skönlitteratur med flyt genom att, på ett i huvud-
sak fungerande sätt, välja och använda lässtrategier utifrån olika texters
särdrag. Genom att göra enkla sammanfattningar av olika texters innehåll
och kommentera centrala delar med viss koppling till tidsaspekter och orsaks-
samband visar eleven grundläggande läsförståelse. Dessutom kan eleven,
utifrån egna erfarenheter och referensramar samt olika livsfrågor och omvärlds-
frågor, tolka och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om
tydligt framträdande budskap i olika texter.
och sammanställa information från ett avgränsat urval av källor och för då

lornas trovärdighet och relevans. Sammanställningarna kännetecknas av enkla
beskrivningar och förklaringar, ett enkelt och fungerande kunskapsrelaterat
språk samt i huvudsak fungerande struktur, citat och källhänvisningar. Genom
ett i huvudsak fungerande sätt kan eleven förtydliga och förstärka sina texters
budskap. Dessutom kan eleven ge enkla omdömen om texters innehåll, språk
och uppbyggnad och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet,
kvalitet och uttrycksfullhet på ett i huvudsak fungerande sätt.
med enkla och till viss del underbyggda argument på ett sätt som till viss
del för samtalen och diskussionerna framåt. Eleven väljer och använder då i
huvudsak fungerande språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd.
Dessutom kan eleven förbereda och genomföra enkla muntliga redogörelser
med i huvudsak fungerande struktur, innehåll och språk samt viss anpass-
ning till syfte, mottagare och sammanhang. Eleven kan föra enkla och till viss
del underbyggda resonemang om språkliga varianter inom svenskan samt om
några tydligt framträdande skillnader och likheter mellan svenska och något
annat språk.
SVA DELKURS 4

och kommentera centrala delar med relativt god koppling till tidsaspekter och
orsakssamband visar eleven god läsförståelse. Dessutom kan eleven, utifrån
egna erfarenheter och referensramar samt olika livsfrågor och omvärldsfrågor,
tolka och föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om
budskap som är tydligt framträdande och budskap som kan läsas mellan
raderna i olika texter.
utvecklad textbindning och relativt väl fungerande anpassning till syfte,
mottagare och texttyp samt till språkliga normer och strukturer. Eleven kan
söka, välja ut och sammanställa information från ett relativt varierat urval av
källor och för då utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om
informationens och källornas trovärdighet och relevans. Sammanställningarna

kännetecknas av utvecklade beskrivningar och förklaringar, ett utvecklat och
fungerande kunskapsrelaterat språk samt relativt väl fungerande struktur, citat
och källhänvisningar. Genom att kombinera olika texttyper och medier så att
de olika delarna samspelar på ett ändamålsenligt sätt kan eleven förtydliga och
mot ökad tydlighet, kvalitet och uttrycksfullhet på ett relativt väl fungerande
sätt.
Eleven kan med en ändamålsenlig kombination av vardagsrelaterat och
samtalen och diskussionerna framåt. Eleven väljer och använder då relativt väl
kan eleven förbereda och genomföra utvecklade muntliga redogörelser med
relativt väl fungerande struktur, innehåll och språk samt relativt god anpass-
ning till syfte, mottagare och sammanhang. Eleven kan föra utvecklade och
relativt väl underbyggda resonemang om språkliga varianter inom svenskan
samt om några tydligt framträdande skillnader och likheter mellan svenska och
något annat språk.
SVA DELKURS 4


Eleven kan läsa sakprosa och skönlitteratur med mycket gott flyt genom
att, på ett ändamålsenligt och effektivt sätt, välja och använda lässtrategier
utifrån olika texters särdrag. Genom att göra välutvecklade sammanfattningar
av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med god koppling
till tidsaspekter och orsakssamband visar eleven mycket god läsförståelse.
Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter och referensramar samt
olika livsfrågor och omvärldsfrågor, tolka och föra välutvecklade och väl
underbyggda resonemang om budskap som är tydligt framträdande och
het och relevans. Sammanställningarna kännetecknas av välutvecklade och

nyanserade beskrivningar och förklaringar, ett välutvecklat och fungerande
kunskapsrelaterat språk samt väl fungerande struktur, citat och källhänvisningar.
Genom att kombinera olika texttyper och medier så att de olika delarna
samspelar på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan eleven förtydliga och
förstärka sina texters budskap. Dessutom kan eleven ge välutvecklade och
nyanserade omdömen om texters innehåll, språk och uppbyggnad och utifrån
respons bearbeta texter mot ökad tydlighet, kvalitet och uttrycksfullhet på ett
Eleven kan med en ändamålsenlig och effektiv kombination av vardags-
relaterat och ämnesrelaterat språk samtala om och diskutera varierande
ämnen på ett välutvecklat sätt. I sådana situationer kan eleven ställa frågor
och framföra åsikter med välutvecklade och väl underbyggda argument på ett
sätt som för samtalen och diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar
dem. Eleven väljer och använder då väl fungerande språkliga strategier för att
förstå och göra sig förstådd. Dessutom kan eleven förbereda och genomföra
välutvecklade muntliga redogörelser med väl fungerande struktur, innehåll och
språk samt god anpassning till syfte, mottagare och sammanhang. Eleven kan
föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om språkliga varianter
inom svenskan samt om några tydligt framträdande skillnader och likheter
mellan svenska och något annat språk.
SVA DELKURS 4

att, på ett i huvudsak fungerande genom att, på ett väl fungerande flyt genom att, på ett ändamåls-
sätt, välja och använda läs- sätt, välja och använda läs- enligt och effektivt sätt, välja
strategier utifrån olika texters strategier utifrån olika texters och använda lässtrategier utifrån
särdrag. Genom att göra enkla särdrag. Genom att göra utveck- olika texters särdrag. Genom att
sammanfattningar av olika tex- lade sammanfattningar av olika göra välutvecklade sammanfatt-
ters innehåll och kommentera texters innehåll och kommentera ningar av olika texters innehåll
centrala delar med viss koppling centrala delar med relativt god och kommentera centrala delar
till tidsaspekter och orsakssam- koppling till tidsaspekter och med god koppling till tidsaspekt-
band visar eleven grundläggande orsakssamband visar eleven god er och orsakssamband visar
läsförståelse. Dessutom kan läsförståelse. Dessutom kan eleven mycket god läsförståelse.
eleven utifrån egna erfarenheter eleven utifrån egna erfarenheter Dessutom kan eleven, utifrån
och referensramar samt olika och referensramar samt olika egna erfarenheter och referens-
livsfrågor och omvärldsfrågor, livsfrågor och omvärldsfrågor, ramar samt olika livsfrågor och
tolka och föra enkla och till viss tolka och föra utvecklade och omvärldsfrågor, tolka och föra
del underbyggda resonemang om relativt väl underbyggda resone- välutvecklade och väl under-
tydligt framträdande budskap i mang om budskap som är tydligt byggda resonemang om budskap
olika texter. framträdande och budskap som som är tydligt framträdande och
kan läsas mellan raderna i olika budskap som kan läsas mellan
texter. raderna eller är dolda i olika
texter.
SVA DELKURS 4

enkel textbindning och i huvud- variation, utvecklad textbindning tion, välutvecklad textbindning
sak fungerande anpassning till och relativt väl fungerande an- och väl fungerande anpassning
syfte, mottagare och texttyp passning till syfte, mottagare och till syfte, mottagare och texttyp
samt till språkliga nor mer och texttyp samt till språkliga normer samt till språkliga normer och
strukturer. Eleven kan söka, välja och strukturer. Eleven kan söka, strukturer. Eleven kan söka, välja
ut och sammanställa information välja ut och sammanställa infor- ut och sammanställa information
från ett avgränsat urval av källor mation från ett relativt varierat från ett varierat urval av källor
och för då enkla och till viss del urval av källor och för då utveck- och för då välutvecklade och väl
underbyggda resonemang om lade och relativt väl underbyggda underbyggda resonemang om
informationens och källornas resonemang om informationens informationens och källornas
trovärdighet och relevans. Sam- och källornas trovärdighet och trovärdighet och relevans. Sam-
manställningarna kännetecknas relevans. Sammanställningarna manställningarna kännetecknas
av enkla beskrivningar och förkla- kännetecknas av utvecklade av välutvecklade och nyanserade
ringar, ett enkelt och fungerande beskrivningar och förklaringar, beskrivningar och förklaringar,
kunskapsrelaterat språk samt i ett utvecklat och fungerande ett välutvecklat och fungerande
huvudsak fungerande struktur, ci- kunskapsrelaterat språk samt kunskapsrelaterat språk samt
tat och källhänvisningar. Genom relativt väl fungerande struktur, väl fungerande struktur, citat
att kombinera olika texttyper och citat och källhänvisningar. Genom och källhänvisningar. Genom att
medier så att de olika delarna att kombinera olika texttyper och kombinera olika texttyper och
samspelar på ett i huvudsak medier så att de olika delarna medier så att de olika delarna
SVA DELKURS 4
fungerande sätt kan eleven för- samspelar på ett ändamålsenligt samspelar på ett ändamålsenligt
tydliga och förstärka sina texters sätt kan eleven förtydliga och och effektivt sätt kan eleven
budskap. Dessutom kan eleven förstärka sina texters bud- förtydliga och förstärka sina
ge enkla omdömen om texters skap. Dessutom kan eleven ge texters budskap. Dessutom kan
innehåll, språk och uppbyggnad utvecklade omdömen om texters eleven ge välutvecklade och
och utifrån respons bearbeta innehåll, språk och uppbyggnad nyanserade omdömen om texters
texter mot ökad tydlighet, kvalitet och utifrån respons bearbeta innehåll, språk och uppbyggnad
och uttrycksfullhet på ett i huvud- texter mot ökad tydlighet, kvalitet och utifrån respons bearbeta
sak fungerande sätt. och uttrycksfullhet på ett relativt texter mot ökad tydlighet, kvalitet
väl fungerande sätt. och uttrycksfullhet på ett väl
fungerande sätt.

Eleven kan med en i huvudsak Eleven kan med en ändamåls- Eleven kan med en ändamålsen-
fungerande kombination av var- enlig kombination av vardags- lig och effektiv kombination av
dagsrelaterat och ämnesrelaterat relaterat och ämnesrelaterat vardagsrelaterat och ämnesre-
språk samtala om och diskutera språk samtala om och diskutera laterat språk samtala om och
varierande ämnen på ett enkelt varierande ämnen på ett utveck- diskutera varierande ämnen på
sätt. I sådana situationer kan lat sätt. I sådana situationer kan ett välutvecklat sätt. I sådana
eleven ställa frågor och framföra eleven ställa frågor och framföra situationer kan eleven ställa
åsikter med enkla och till viss åsikter med utvecklade och re- frågor och framföra åsikter med
del underbyggda argument på ett lativt väl underbyggda argument välutvecklade och väl under-
sätt som till viss del för samtalen på ett sätt som för samtalen byggda argument på ett sätt som
och diskussionerna framåt. och diskussionerna framåt. för samtalen och diskussionerna
Eleven väljer och använder då i Eleven väljer och använder då framåt och fördjupar eller bred-
huvudsak fungerande språkliga relativt väl fungerande språkliga dar dem. Eleven väljer och använ-
strategier för att förstå och göra strategier för att förstå och göra der då väl fungerande språkliga
sig förstådd. Dessutom kan sig förstådd. Dessutom kan strategier för att förstå och göra
eleven förbereda och genomföra eleven förbereda och genomföra sig förstådd. Dessutom kan
enkla muntliga redogörelser med utvecklade muntliga redogörel- eleven förbereda och genomföra
i huvudsak fungerande struktur, ser med relativt väl fungerande välutvecklade muntliga redogörel-
innehåll och språk och viss struktur, innehåll och språk samt ser med väl fungerande struktur,
anpassning till syfte, mottagare relativt god anpassning till syfte, innehåll och språk samt god
och sammanhang. Eleven kan mottagare och sammanhang. anpassning till syfte, mottagare
föra enkla och till viss del under- Eleven kan föra utvecklade och och sammanhang. Eleven kan
SVA DELKURS 4
byggda resonemang om språkliga relativt väl underbyggda reso- föra välutvecklade och väl under-
varianter inom svenskan samt nemang om språkliga varianter byggda resonemang om språkliga
om några tydligt framträdande inom svenskan samt om några varianter inom svenskan samt
skillnader och likheter mellan tydligt framträdande skillnader om några tydligt framträdande
svenska och något annat språk. och likheter mellan svenska och skillnader och likheter mellan
något annat språk. svenska och något annat språk.

Kommentarer till kursplaner för
kommunal vuxenutbildning på
grundläggande nivå
Kursplanens olika delar

Kursplanerna är indelade i avsnitten syfte, centralt innehåll och kunskapskrav.
Syfte
Varje kursplan inleds med en kort motivering till varför kursen finns inom
utbildningen. Därefter anges syftena med undervisningen i ämnet. Syftes
texten är formulerad så att det tydligt framgår vilket ansvar undervisningen har
för att eleverna ska kunna utveckla de kunskaper som anges.
Texten avslutas med ett antal långsiktiga mål som är uttryckta som ämnes-
specifika förmågor. Dessa ligger till grund för kunskapskraven. Målen sätter
ingen begränsning för elevens kunskapsutveckling – det går alltså inte att
betrakta dem som något som slutgiltigt kan uppnås.
Centralt innehåll
I det centrala innehållet anges vad som ska behandlas i undervisningen.
Innehållet är indelat i kunskapsområden som ringar in centrala delar av ämnet
och i sin tur består av ett antal punkter. Punkterna är inte rangordnade efter
hur viktiga de är. Innehållet är utformat så att den enskilde elevens behov ska
kunna vara utgångspunkten vid studieplaneringen.
I kursen hem- och konsumentkunskap finns ingen indelning i olika kunskaps-
områden utan där består det centrala innehållet enbart av punkter. I kurserna
svenska och svenska som andraspråk omfattar det centrala innehållet två delar
där den första delen som behandlar grundläggande läs- och skrivinlärning
inom respektive kurs endast vänder sig till elever med sådana behov. Kunskaps-
områdena behöver inte motsvara arbetsområden i undervisningen, utan de
är enbart ett sätt att strukturera innehållet i ämnet. Innehållspunkterna ska
snarare uppfattas som byggstenar som kan kombineras på olika sätt. Hur de
olika innehållspunkterna hanteras i relation till varandra är något som läraren
tillsammans med eleven måste avgöra. Det centrala innehållet säger heller ing-
enting om hur mycket undervisningstid som ska ägnas åt de olika punkterna.
Det är även viktigt att understryka att det centrala innehållet inte begränsar
innehållet i undervisningen. Det finns alltid möjlighet för läraren att kom-
plettera med ytterligare innehåll utifrån elevens behov och intresse.

Kunskapskrav
Kunskapskraven är skrivna i löpande text och ger helhetsbeskrivningar av vilka
kunskaper som krävs för olika betygssteg. De grundar sig på förmågorna som
beskrivs i de långsiktiga målen samt på det centrala innehållet.
Kunskapskraven
Kunskapskravens uppbyggnad
Kunskapskraven i kursplanerna på grundläggande nivå grundar sig på för-
mågorna som beskrivs i de långsiktiga målen samt på det centrala innehållet.
Varje del av kunskapskraven inleds med en beskrivning av vad eleven kan.
Den beskrivningen tar sin utgångspunkt i en eller flera förmågor. Sedan följer
en beskrivning av hur eleven visar sina kunskaper, grundat på det centrala
innehållet för de olika betygsstegen. Det är genom den beskrivningen som
kvaliteten eller nivån på elevens kunnande syns. Betygssteget E beskriver de
lägsta godtagbara ämnesspecifika kunskaperna.
Kunskapsformer och helhetssyn

Kunskapskraven är konstruerade utifrån den kunskapssyn som finns i läro
planen. Där beskrivs hur kunskap kommer till uttryck i olika former, så
kallade kunskapsformer såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet.
Dessa kunskapsformer förutsätter och samspelar med varandra och bildar på
det sättet en helhet. En specifik kunskapsform kan inte kopplas samman med
ett visst betygssteg. Att en elev behärskar fakta är med andra ord inte enbart
knutet till betyget E. På samma sätt leder en elevs förståelse och analysförmåga
inte automatiskt till betygen C eller A. Av den anledningen finns de kunskaps
former som beskrivs i ämnets långsiktiga mål uttryckta på alla betygsnivåer.
För att få betyget E, C eller A krävs att elevens kunskaper motsvarar beskriv-
ningen av kunskapskravet i sin helhet.
Betygsskalan
Betygsskalan har fem godkända steg A, B, C, D och E och ett underkänt steg
F. Om läraren saknar underlag för bedömning av elevens kunskaper på grund
av bristande deltagande ska betyg inte sättas. Preciserade kunskapskrav finns
för tre av betygen – A, C och E. Betygsskalan anger inga preciserade kunskaps-
krav för betygen B och D.
För att få betyget A, C eller E i en kurs ska elevens kunskaper motsvara

beskrivningen av betygskriteriet i sin helhet.

Betygsstegen B och D
uppfyllda. Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande
del för C är uppfyllda.
Betygsstegen B och D grundar sig alltså på vad som står i kunskapskravet
för betyget under och över. Underlaget för betygen B och D kan se olika ut
för olika elever. En elev uppfyller vissa delar av kunskapskravet för det över
liggande betyget medan en annan elev uppfyller andra delar. Båda eleverna kan
dock bedömas uppfylla det överliggande betyget till övervägande del. Eftersom
”till övervägande del” är en bedömning som kan se olika ut från elev till elev
kan dessa kunskapskrav inte preciseras vare sig på nationell eller på lokal nivå.
Vid bedömningen av ”till övervägande del” gör läraren en helhetsbedömning
av de kunskaper eleven visar jämfört med överliggande kunskapskrav. I jäm-
förelsen identifierar läraren vilka delar av kunskapskraven som eleven upp-
fyller och bedömer med stöd i kursens syfte och centrala innehåll om elevens
kunskaper sammantaget uppfyller kravet på ”till övervägande del”.
Kunskapskraven i tabellform
Det är viktigt att läsa och förstå kunskapskraven ur ett helhetsperspektiv. För
att tydligt kunna urskilja progressionen, det vill säga hur kraven förändras och
utvecklas mellan betygsstegen, presenteras de förutom i löpande text även i
form av en tabell i kursplanen.
Avläser man tabellen vertikalt framträder ett betygssteg i sin helhet. Läser
man den istället horisontellt syns progressionen mellan betygsstegen tydligt.
De fetmarkerade orden visar vad som skiljer kunskapskraven på de olika
betygsstegen från varandra.
Kunskapskrav för Kunskapskrav för Kunskapskrav för betyg

betyg E betyg C A
Eleven kan föra enkla Eleven kan föra ut Eleven kan föra väl
resonemang om budskap vecklade resonemang om utvecklade resonemang
och innehåll i muntliga budskap och innehåll i om budskap och innehåll i
presentationer och talat muntliga presentationer muntliga presentationer och
språk i olika medier. och talat språk i olika talat språk i olika medier.
medier.
Återfinns i kursplanen för svenska

Sammanfattande uttryck
För att kunskapskraven ska vara hanterbara och inte bli alltför omfattande,
preciseras inte innehållet lika detaljerat i kunskapskraven som i det centrala
innehållet. Alltför detaljerade kunskapskrav skulle även kunna ge oönskade
effekter vid betygssättningen. Enstaka detaljer i kunskapskraven som eleven
inte motsvarar, skulle kunna leda till att eleven inte uppfyller kunskapskravet
i sin helhet. Innehållet beskrivs därför ofta med sammanfattande uttryck i
kunskapskraven.
Kunskapskrav för Kunskapskrav för Kunskapskrav för

betyget E betyget C betyget A
Eleven kan välja och Eleven kan välja och Eleven kan välja och
använda i huvudsak använda ändamålsenliga använda ändamålsenliga
fungerande matematiska matematiska metoder och effektiva matematiska
metoder med viss anpass- med relativt god anpass- metoder med god anpass-
ning till sammanhanget för ning till sammanhanget ning till sammanhanget för
att göra beräkningar och för att göra beräkningar att göra beräkningar och lösa
lösa rutinuppgifter inom och lösa rutinuppgifter rutinuppgifter inom aritmetik,
aritmetik, algebra, geo inom aritmetik, algebra, algebra, geometri, sannolik-
metri, sannolikhet, statistik geometri, sannolikhet, het, statistik samt samband
samt samband och föränd- statistik samt samband och förändring med mycket
ring med tillfredsställande och förändring med gott gott resultat.
resultat. resultat.
Återfinns i kursplanen för matematik
Det sammanfattande uttrycket matematiska metoder för att göra beräkningar

och lösa rutinuppgifter som finns i utdraget ur kunskapskravet ovan syftar på
flera olika punkter i det centrala innehållet, bland annat:
överslagsräkning, huvudräkning samt vid beräkningar med skriftliga
• Procent för att uttrycka förändring och förändringsfaktor samt beräkningar med
procent i vardagliga situationer och i situationer inom olika ämnesområden.
• Metoder för beräkning av area, omkrets och volym hos geometriska objekt,

Värdeorden i kunskapskraven
I kunskapskraven används ett antal uttryck, så kallade värdeord, för att
beskriva kunskapsnivåer för olika betygssteg. För att kunskapskraven ska bli
enhetliga och tydliga har varje betygssteg ett begränsat antal värdeord som
används enbart för det betygssteget. Till exempel används uttrycket mycket
goda uteslutande på A-nivån, oavsett ämne. Alla värdeord i kunskapskraven är
fetmarkerade för att skillnaderna mellan kunskapskraven ska bli tydliga.
De enda tillfällen då värdeorden är desamma för flera betygssteg är när
kraven inte ökar mellan betygen. Då används samma värdeord som för det
underliggande betygssteget.
Sammanställning av värdeord
Nedan följer en sammanställning av några av de vanligaste värdeorden i kun-
skapskraven. Sammanställningen rymmer bara sådana värdeord som används i
flera ämnen. På så sätt kan den tjäna som underlag för vidare diskussioner och
jämförelser kring hur värdeorden används i olika ämnen.
I vissa fall anges i tabellen nedan alternativa värdeord för en nivå. Uttrycken
varierar ibland något mellan kursplanerna för att nyansskillnader mellan olika
ämnen ska bli tydliga, eller för att uttrycken ska passa in i olika textsamman-
hang. I många fall är uttrycken sådana att absoluta gränsdragningar mellan
dem inte är möjliga att göra. Då måste värdeorden tolkas och förstås i relation
till det sammanhang och det innehåll de relaterar till i respektive ämne. I anslut-
ning till varje uppsättning värdeord följer en kort beskrivning av hur de
används i kunskapskraven.
E C A
grundläggande goda mycket goda
Återfinns i kursplanen för biologi, fysik, geografi, historia, kemi, matematik,

religionskunskap och samhällskunskap.
Uttrycken används för att ange kvaliteten på de kunskaper som eleven har
om något, till exempel eleven har goda kunskaper om ... När de här uttrycken
används följer en beskrivning av hur elevens kunskaper visar sig. Konstruktio-
nen har vanligen formen: eleven har grundläggande kunskaper om xyz och visar
det genom att ... Den beskrivning som följer anger alltså nivån på vad grund
läggande kunskaper innebär i det aktuella ämnet och kursen.

E C A
enkla utvecklade välutvecklade
alternativt
välutvecklade och nyanserade
Återfinns i kursplanen för biologi, fysik, geografi, hem- och konsumentkunskap, historia, kemi,
matematik, religionskunskap, samhällskunskap och svenska.
Uttrycken används för att ange kvalitet i flera olika sammanhang, till exempel
kvaliteten på beskrivningar, sammanfattningar, textbindningar, redogörelser,
omdömen, motiveringar, dokumentationer eller resonemang. Begreppet enkla
används alltid för att ange graden av komplexitet och inte för att ange att
något är lätt att göra.
Ett exempel på hur värdeorden används är att de ibland anger med vilken
kvalitet eleven motiverar olika ställningstaganden och val som i exempelvis
frasen Eleven… formulerar ställningstaganden med enkla motiveringar (kurs-
planen för fysik och kemi). Enkla motiveringar kännetecknas ofta av att de är
allmänt hållna och baseras mer på subjektiva värdeomdömen än på utvecklade
argumentationer. Mer utvecklade motiveringar kännetecknas av att de väger in
flera olika aspekter och baseras på allt mer tydliggjorda argumentationer och
tankegångar.
Värdeorden enkla/utvecklade/välutvecklade används ofta för att ange
kvaliteten på elevens resonemang, som i exemplet Eleven kan också föra enkla
resonemang om verket med kopplingar till dess upphovsman. Mer utvecklade reso-
nemang kan till exempel innefatta flera olika kopplingar, längre resonemangs-
kedjor eller en avvägd balans mellan detaljer och helhet. I samband med
resonemang kombineras de här värdeorden ofta med uttryck som beskriver
hur underbyggda elevens resonemang är.
E C A
till viss del underbyggda relativt väl underbyggda väl underbyggda
Återfinns i kursplanen för biologi, fysik, geografi, hem- och konsumentkunskap, historia, kemi,
matematik, religionskunskap, samhällskunskap och svenska.
Uttrycken används för att ange graden av underbyggnad i elevens argument,

slutsatser eller resonemang. Underbyggnad handlar om stöd i fakta och sak-
förhållanden men också om logiken i resonemanget. Ofta kombineras dessa
värdeord med en angivelse av hur utvecklade elevens resonemang är, exempel-
vis eleven för enkla och till viss del underbyggda resonemang om …

E C A
ge exempel på och förklara och visa på förklara och generalisera
beskriva samband mellan alternativt
förklara och visa på samband
och generella mönster
Återfinns i kursplanen för biologi, fysik och kemi.
Uttrycken används för att beskriva kvaliteten på elevens förståelse, som att
eleven exempelvis kan förklara och generalisera kring några centrala naturveten-
skapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor På de högre
betygsnivåerna visar eleven en djupare förståelse genom att förklara hur delar
hänger ihop och bildar helheter och mönster. Att förklara och generalisera
handlar om att utifrån enskildheter och sammanhang kunna dra slutsatser som
går att överföra till andra sammanhang. I exemplet ovan kan generaliseringen
innebära att eleven använder sina kunskaper om enskilda upptäckter för att
dra slutsatser om naturvetenskapens villkor och betydelse.
E C A
enkel/enkla förhållandevis komplex/ komplex/komplexa
alternativt komplexa
enkelt identifierbara
Återfinns i kursplanen för biologi, fysik, geografi, historia, kemi,

religionskunskap och samhällskunskap,
Uttrycken används vanligen för att beskriva karaktären på de samband eller

relationer som eleven kan identifiera och beskriva som i exemplet eleven
beskriver då enkla samband inom och mellan olika samhällsstrukturer. Enkla
samband karaktäriseras av att de är lätta att identifiera och kan beskrivas
endast i något led. På de högre betygsstegen visar eleven en mer utvecklad
analysförmåga genom att beskriva allt mer komplexa samband eller relationer.
Komplexiteten kan då ligga i att relationerna är mindre uppenbara och blir
synliga först genom att eleven beskriver samband i flera led, till exempel
mellan ekonomiska och politiska strukturer i samhället.

E C A
som till viss del för som för som för diskussionerna framåt
diskussionerna framåt diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar
dem
Återfinns i kursplanen för biologi, fysik, kemi och svenska.
Uttrycken används för att beskriva kvaliteten på elevens inlägg och reflektioner
i olika sammanhang. Det kan till exempel handla om att eleven i diskussio-
nerna ställer frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som
till viss del för diskussionerna framåt. För högre betygssteg krävs att inläggen
är av sådan kvalitet att de för diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar
dem med till exempel ytterligare fakta eller nya perspektiv.
E C A
med viss anpassning med relativt god med god anpassning
anpassning
Återfinns i kursplanen för biologi, fysik, kemi, matematik och svenska.
Uttrycken används för att beskriva hur väl eleven kan anpassa sitt handlande
till en situation eller ett sammanhang. Det kan till exempel handla om att
anpassa sitt språk eller sin framställning till syftet och målgruppen.
Uttrycken används också för att beskriva hur väl anpassad användningen
av till exempel strategier, metoder, verktyg, begrepp eller modeller är till olika
situationer. Det kan exempelvis handla om att eleven kan lösa olika problem
(…) genom att välja och använda strategier och metoder med viss anpassning till
problemets karaktär…
Viss anpassning innebär i exemplet ovan att eleven väljer och använder
strategier och metoder med någon tanke om att de ska fungera i den aktuella
problemsituationen. På högre betygsnivåer krävs att eleven väljer och använder
strategier och metoder som är allt mer effektiva i förhållande till problemet
som ska lösas.
E C A
i huvudsak fungerande ändmålsenligt ändamålsenligt och effektivt
alternativt alternativt
fungerande/relativt väl väl fungerande
fungerande
Återfinns i kursplanen för biologi, engelska, fysik, geografi, historia, kemi, matematik, religions-
kunskap, samhällskunskap, svenska och svenska som andraspråk.

Uttrycken används för att ange hur utvecklad elevens förmåga är att bland
annat välja, använda och kombinera strategier, metoder, verktyg, begrepp eller
modeller, som i exemplet eleven kan undersöka omvärlden och använder då
kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker på ett i huvudsak
fungerande sätt. För de högre betygen ökar kraven på skicklighet i tillämp-
ningen.
Uttrycken används även för att ange kvaliteten på resultatet, till exempel
sammanställningarna kännetecknas av … i huvudsak fungerande struktur, citat
och källhänvisningar (kursplanen för svenska). I det sammanhanget syns pro-
gressionen genom i vilken mån struktur, citat och källhänvisningar fungerar i
sammanhanget.
Uttrycken används också för att ange hur utvecklad elevens förmåga är att
använda olika typer av informationskällor, till exempel eleven kan söka infor-
mation om samhället och använder då olika källor på ett i huvudsak fungerande
sätt. På högre betygsnivåer visar eleven en allt mer välfungerande käll
användning genom att på ett medvetet sätt söka information utifrån kunskaper
om olika källors möjligheter och begränsningar. När uttrycken används för att
ange nivån på elevens förmåga att använda källor kombineras de vanligen med
uttryck som anger hur underbyggda resonemang eleven för om informationens
och källornas trovärdighet och relevans.
E C A
bidra till att formulera formulera... som det efter formulerar… som det går att
någon bearbetning går arbeta systematiskt utifrån
att arbeta systematiskt
utifrån
Återfinns i kursplanen för biologi, fysik, kemi och matematik.
Uttrycken används för att ange hur självständigt och med vilken kvalitet
eleven kan formulera till exempel handlingsalternativ, modeller eller fråge
ställningar. Exempelvis eleven kan bidra till att formulera enkla frågeställningar
och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. Att eleven bidrar till
att formulera något innebär att kraven på självständighet är låga. Nästa nivå
innebär att eleven klarar av att formulera handlingsalternativ, frågeställningar
eller modeller självständigt, men att dessa behöver någon form av bearbetning
för att fungera. På den högsta betygsnivån formulerar eleven självständigt
handlingsalternativ, modeller och frågeställningar som fungerar utan bearbet-
ning.

Engelska och svenska som andraspråk
Kunskapskraven i engelska och svenska som andraspråk skiljer sig från övriga
ämnen både i sin uppbyggnad och i begreppsanvändningen. Det beror på
att kursplanerna och kunskapskraven i dessa kurser relaterar till Europa
rådets Gemensam europeisk referensram för språk: undervisning, lärande och
bedömning, GERS.

I muntliga och skriftliga I muntliga och skrift- I muntliga och skriftliga fram-
framställningar i olika gen- liga framställningar i ställningar i olika genrer kan
rer kan eleven formulera olika genrer kan eleven eleven formulera sig relativt
sig enkelt, begripligt och formulera sig relativt varierat, tydligt och samman-
relativt sammanhängande. varierat, tydligt och relativt hängande.
sammanhängande.
Återfinns i kursplanen för engelska.
Som exemplet i tabellen ovan visar anger kunskapskraven språkfärdighet på

olika betygsnivåer genom att kombinera flera värdeord. Det beror på att olika
värdeord beskriver olika språkliga förmågor. Språkfärdigheten i produktion
och interaktion är komplex och det är kombinationen av värdeord som i sig
utgör progressionen.
Vissa förmågor beskrivs bara i två steg. Anledningen till detta är att olika
förmågor utvecklas olika snabbt. Det är därför som en förmåga i vissa fall kan
beskrivas med samma värdeord på flera betygssteg. I utdraget ur kunskaps
kraven i tabellen ovan karaktäriseras till exempel språkets omfång och bredd
som enkelt på det första betygssteget och relativt varierat på de två andra
betygsstegen. Uttrycken beskriver elevens ord-och strukturförråd och för-
mågan att använda dessa i tal och skrift. Enkelt innebär att eleven använder ett
mycket grundläggande förråd av ord och enkla fraser, medan uttrycket relativt
varierat innebär att eleven har tillgång till och använder sig av en bredare
repertoar av ord och satsstrukturer. Progressionen för de två betygsstegen där
samma värdeord används ligger i hur ett enkelt ord- och strukturförråd kom
bineras med de övriga språkliga förmågorna.

Eleven kan även formu- Eleven kan även formu- Eleven kan även formulera
lera sig med visst flyt och lera sig med flyt och viss sig med flyt och viss anpass-
i någon mån anpassat anpassning till syfte, mot- ning till syfte, mottagare och
till syfte, mottagare och tagare och situation. situation.
situation.
Återfinns i kursplanen för svenska som andraspråk.
Uttrycken med visst flyt och med flyt beskriver i vilken utsträckning eleven
talar, skriver och samtalar med ett naturligt flöde utan att behöva stanna upp
eller tveka så att det stör kommunikationen. Uttrycket med visst flyt inne-
bär främst att eleven uttrycker sig relativt obehindrat i olika typer av fram
ställningar och interagerar relativt otvunget genom att haka i och fylla på
samtalet utan att alltför ofta tveka eller behöva stanna upp. Uttrycket med flyt
innebär att det finns ett naturligt flöde i framställningen och att eleven inter
agerar genom att på ett relevant och otvunget sätt haka i, fylla på och utveckla
samtalet.

Inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå får
reviderade kursplaner tillämpas för kurser och delkurser som
har påbörjats efter den 30 juni 2017 och ska tillämpas
första gången på kurser och delkurser som påbörjas efter
den 30 juni 2018.
Bestämmelser för kommunal vuxenutbildning för vuxna på

grundläggande nivå finns, förutom i kursplanen, även i
skollagen, vuxenutbildningsförordningen och läroplanen för
vuxenutbildningen.
Detta material innehåller:

• Samtliga kursplaner inom kommunal vuxenutbildning på
grundläggande nivå i sin senaste lydelse.
• Kommentarer till kursplanernas uppbyggnad, betygsskalan
och kunskapskraven.
Syftet med kommentarerna är att ge en bredare och djupare

förståelse av kursplanen och kunskapskraven. Materialet är
i första hand tänkt att fungera som ett stöd för den enskilda
läraren men även för övriga verksamma inom vuxenutbildningen.
ISBN: 978-91-7559-307-4

Kommunal Vuxenutbildning På Grundläggande Nivå

Uploaded by

Document Information

Original Title

Copyright

Available Formats

Share this document

Share or Embed Document

Sharing Options

Did you find this document useful?

Is this content inappropriate?

Copyright:

Available Formats

Kommunal Vuxenutbildning På Grundläggande Nivå

Uploaded by

Copyright:

Available Formats

Kommunal vuxenutbildning

Publikationen finns att ladda ner som

Grafisk produktion: AB Typoform

Svenska som andraspråk. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 165

Kommentarer till kursplaner för

Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå

Kursplaner och kunskapskrav

Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att

KOMMUNAL VUXENUTBILDNING PÅ GRUNDLÄGGANDE NIVÅ 7

sin förmåga att

Biologin och världsbilden

8 KOMMUNAL VUXENUTBILDNING PÅ GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

KOMMUNAL VUXENUTBILDNING PÅ GRUNDLÄGGANDE NIVÅ 9

kokroppens byggnad och funktion. Eleven undersöker olika faktorers inverkan

Kunskapskrav för betyget D

Kunskapskrav för betyget C

10 KOMMUNAL VUXENUTBILDNING PÅ GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Kunskapskrav för betyget B

Kunskapskrav för betyget A

KOMMUNAL VUXENUTBILDNING PÅ GRUNDLÄGGANDE NIVÅ 11

Eleven undersöker olika faktorers inverkan på ekosystem och populationer och

12 KOMMUNAL VUXENUTBILDNING PÅ GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

KOMMUNAL VUXENUTBILDNING PÅ GRUNDLÄGGANDE NIVÅ 13

Kunskapskrav för betyget E Kunskapskrav för betyget C Kunskapskrav för betyget A

14 KOMMUNAL VUXENUTBILDNING PÅ GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och

KOMMUNAL VUXENUTBILDNING PÅ GRUNDLÄGGANDE NIVÅ 15

• formulera sig och kommunicera i tal och skrift,

Lyssna och läsa – reception

16 KOMMUNAL VUXENUTBILDNING PÅ GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Tala, skriva och samtala – produktion och interaktion

KOMMUNAL VUXENUTBILDNING PÅ GRUNDLÄGGANDE NIVÅ 17

Eleven diskuterar översiktligt några företeelser i olika sammanhang och

Kunskapskrav för betyget D

Kunskapskrav för betyget C

Kunskapskrav för betyget B

18 KOMMUNAL VUXENUTBILDNING PÅ GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

KOMMUNAL VUXENUTBILDNING PÅ GRUNDLÄGGANDE NIVÅ 19

Kunskapskrav för betyget E Kunskapskrav för betyget C Kunskapskrav för betyget A

20 KOMMUNAL VUXENUTBILDNING PÅ GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och

KOMMUNAL VUXENUTBILDNING PÅ GRUNDLÄGGANDE NIVÅ 21

Lyssna och läsa – reception

22 KOMMUNAL VUXENUTBILDNING PÅ GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Kunskapskrav för betyget D

Kunskapskrav för betyget C

KOMMUNAL VUXENUTBILDNING PÅ GRUNDLÄGGANDE NIVÅ 23

Kunskapskrav för betyget B

Kunskapskrav för betyget A

24 KOMMUNAL VUXENUTBILDNING PÅ GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

KOMMUNAL VUXENUTBILDNING PÅ GRUNDLÄGGANDE NIVÅ 25

Kunskapskrav för betyget E Kunskapskrav för betyget C Kunskapskrav för betyget A

26 KOMMUNAL VUXENUTBILDNING PÅ GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och

KOMMUNAL VUXENUTBILDNING PÅ GRUNDLÄGGANDE NIVÅ 27

Lyssna och läsa – reception

28 KOMMUNAL VUXENUTBILDNING PÅ GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Kunskapskrav för betyget D

KOMMUNAL VUXENUTBILDNING PÅ GRUNDLÄGGANDE NIVÅ 29

Kunskapskrav för betyget B

Kunskapskrav för betyget A

30 KOMMUNAL VUXENUTBILDNING PÅ GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

KOMMUNAL VUXENUTBILDNING PÅ GRUNDLÄGGANDE NIVÅ 31