Tips för fjällfarare - Sommartid

Innehåll:

INNAN DU ÅKER: ...............................................................................................................................................2

UTRUSTNING OCH FYSISK KONDITION .................................................................................................................2
MAT ...................................................................................................................................................................2
MENY-FÖRSLAG: ................................................................................................................................................3
PLANERA FÄRDVÄG ............................................................................................................................................3
ÖVRIGT ..............................................................................................................................................................4
PÅ FJÄLLET (PRAKTISKA DETALJER) .......................................................................................................4
VÄTSKA & FÖDA ................................................................................................................................................4
HYGIEN OCH SÅNT ..............................................................................................................................................4
VANDRING OCH ORIENTERING ............................................................................................................................5
TIPS & ANNAT....................................................................................................................................................5
SÄKERHET ..........................................................................................................................................................6
Vadning........................................................................................................................................................6
Dimma..........................................................................................................................................................6
Snölegor och glaciärer ................................................................................................................................6
Klättring.......................................................................................................................................................7
Om det händer något som gör att fjällräddningen måste larmas:...............................................................7
För de som går efter fjällräddning: .............................................................................................................7
Transport .....................................................................................................................................................7
NATUR & KULTUR .............................................................................................................................................7
Temperaturen: .............................................................................................................................................7
Nederbörden ................................................................................................................................................7
Markförhållande ..........................................................................................................................................8
SAMERNA ...........................................................................................................................................................8
NÄR DU KOMMIT HEM....................................................................................................................................8

BILAGOR
UTRUSTNINGSLISTA; FJÄLLVANDRING SOMMARTID
FOTVÅRD

1
Innan du åker:
Utrustning och fysisk kondition
Dålig kondition minskar din förmåga att njuta av fjällturen: du blir trött, det blir tråkigt och
olycksrisken ökar. Försök därför att förbereda dig genom att träna regelbundet i god tid in-
nan du åker. En allsidig träning med betoning på benen är bäst.

Kontrollera din utrustning! Sätt upp tält, kolla sömmar och öljetter, impregnera och skaffa
reservdelar. Om du har nya kängor skall de vara ingångna när du åker. Se till att dina regn-
kläder verkligen är regnkläder och inte plastskynken.

Packa rätt! Om du packar efter ett visst Förslag på packning

bestämt system, går det både snabbare att Tält överst (tungt)
packa och att hitta dina grejor. Använd Rastplagg (t ex tjock
flerfärgade packpåsar. Packa så, att vikt- tröja) och regnkläder
fördelningen blir jämn åt sidorna. under locket
Tunga saker packas högt och nära rygg- Kök högt upp då det
en, men gärna mjukt allra närmast så ing- skall användas till lunch.
et hårt skaver mot din ryggrad. Packa så Sidofickor: Sjukvårds-
mycket som möjligt inuti ryggsäcken. och reparationsgrejor.
En liten tumregel är att män helst inte Sovsäck och toalettarti-
skall bära mer än 20 kg, kvinnor 15. klar längst ner.
Märk alla prylar!
Svart område representerar tunga saker (högt
En liten bältesficka är jättebra att ha små- och nära ryggen), grått lättare (t ex kläder).
saker i, t ex snask eller kompassen. Du kan också ha en lite större ficka (ca 10l), där Du kan
ha vattenflaska, karta mm.

Mat
Märk ditt stormkök annars tappar du bort delar (Obs även ”tagen”). I stormköket är det bra
att ha: avklippt diskborste och diskmedel (alt. diskkuddar), visp, tändstickor och ev. kon-
servöppnare. Allt detta kan med fördel förvaras i stormköket. Grön såpa kan ersätta diskme-
del, tvättmedel, tvål och schampo. Dock är såpan inte bra i kallt vatten. En hajkbricka är bra
att ha även i fjällen.

Mängder: Man behöver ca 900 gram bröd per person och 7 dagar. När du räknar antalet
portioner på basvaror (ris, makaroner o dyl.) så motsvarar 1.5 - 2 portioner på förpackningen
en portion av vad du behöver på fjället. En portion soppa är ca ½ liter om man äter något
till.

Försök att ”minska” mängden frystorkad mat och istället använda andra alternativ - många
blir dåliga i magen av den. Satsa på torkat! Det är enkelt att torka mat själv och det blir så
mycket godare! Det finns ett flertal böcker om torkning av mat bl.a. ‘Torkning’ av Sigrid
Sahlin.
Ta bort så mycket emballage som möjligt. Kom ihåg att burkar tar plats i packningen även
när de är tomma. Dela gärna upp maten i påsar, gärna papper eller tyg.
Går man i grupp är det kul att ha en eller flera gemensamma middagar.

Obs:

2
• Torrmjölk måste röras ned (lösas) i kallt vatten. Vill du spä t ex en varm soppa med
mjölk, måste du alltså först röra ut mjölken i en liten skål med kallt vatten.
• Soyakött får inte kokas, bara värmas

Meny-förslag:
*
= Torka själv!

FRUKOST LUNCH MIDDAG EFTER-

RÄTTER
Havregrynsgröt, Varma koppen Kassler, ris, Fruktsallad på
eventuellt med ny- + makaroner svamp, purjo- torkad frukt
pon- eller blåbärs- lök, mjöl (för-
soppa, torkade
jordgubbar, russin,
sta dagen)
solroskärnor, äpple,
sylt
Müsli och torr- Söta och salta Köttfärssås Blåbärspaj med
mjölk soppor. med spaghetti* vaniljsås
Välling med Frystorkat Kyckling* Äpplekaka med
müsli eller rus- /gryta vaniljsås
sin /bearnaisesås
Söt soppa Tortellini med Kräm
ostsås
Torskgryta med Mousse
potatismos* och
sås
Lövbiff eller
Ryggbiff*
Frystorkat
+ te, kaffe, choklad, + potatismos, ris, + ris, makaroner,
torrmjölk risnudlar, makaro- potatismos
+ knäckebröd, ner, smörgåsar,
grovt bröd mandelbiskvier
+ ost, marmelad,
smör, korv,
honung, sylt

Bra att ha med: Potatismjöl, kryddor (ex. curry, piffi, paprika, citronpeppar, lök ...), såser (t
ex bearnaise, grädd, champinjon, räk ...). Vad sägs om popcorn och matolja?

Planera färdväg
På fjället färdas man i regel den bekvämaste vägen, dvs i dalgångar, i lättframkomliga stråk
och över de lägsta och mjukaste passen mellan fjällmassiven. Om man inte går topptur för-
söker man undvika toppar och höjder. Man strävar alltså efter att hålla höjd, d v s följa
samma höjdkurva för att slippa gå upp- och nerför hela tiden. Studera därför kartan noggrant
- försök tänka dig in i hur kartbilden kommer att se ut i verkligheten. Se till att en pejl-
kompass finns med (och några som kan använda den).

Fjället bjuder inte bara på fint och klart väder. Ofta, och mycket snabbt, kan det slå om. Of-
tast räcker det att tillfälligt söka lä och skydd, ta på regnkläder o s v. Men det kan också blå-

3
sa upp till storm, dimma, snöbyar mm, varvid förflyttning blir svårare eller omöjlig. För att
inte bli överraskad och behöva fatta ett snabbt och felaktigt beslut kan det vara bra att ha
gjort upp en alternativ färdplan. Är ett vad troligt under vägen är det klokt att öva hemma
under säkra former.
Normal hastighet är ca 2-3 km/h (3-4 om terrängen är lättgången). Längre stigningar kan
tidsberäknas genom att man lägger till 30 min per 100 m stigning. Man går ca 10-12 km per
dag.

Övrigt
Innan vi åker lyssnar vi på väderrapporterna och vi skriver också ett färdmeddelande.

På fjället (praktiska detaljer)

Vätska & föda
Eftersom man anstränger sig mer än normalt under en fjälltur så svettas man också mer.
Man kan svettas bort ett par liter vätska per dygn vid vandring på sommaren. Svettningen
medför två saker: Vätske- och saltbrist.
Vätskebrist leder till sämre ork (man brukar säga att en vätskeförlust på 2% leder till en pre-
stationsförlust på 20%). Ett bra sätt att komma tillrätta med detta är att dricka ofta men lite
åt gången. Dricker man mycket på en gång behövs mycket blod till magen för att värma upp
det kalla fjällvattnet. Dricker du lite och ofta får musklerna behålla sin andel av blodet.
Symtom för vätskebrist är huvudvärk och gul urin.
Saltbrist resulterar i håglöshet och ”jag gitter inte” -sjukan. Salta därför på maten.
Eftersom flytande föda i allmänhet tas upp lättare än fast, d v s magen behöver inte jobba så
mycket, är det bra att äta soppor till lunch. Då orkar du med vandring på eftermiddagen ock-
så.

Under vandring i fjällterräng förbrukar man mer än dubbelt så mycket energi som hemma.
Dessutom äter man ofta mindre energirik mat. Detta kan resultera i energiunderskott som
gör att kroppen försöker bryta ner underhudsfettet, vilket är svårt för kroppen. Svårigheten
att bryta ner fettet gör att man blir trött, orkar mindre, fryser lättare och blir på retligt humör.

· Ät vid varje mål

· Ät innan du går och lägger dig
· Ät när humöret sviktar

Hygien och sånt

Förebygg skavsår genom att tvätta fötterna och byta strumpor varje dag. Om du får den
minsta antydan till skavsår skall du genast sätta på Elastoplast (eventuellt annan liknande
tejp). Om du trots detta får skavsår som blir till blåsa eller öppet sår skall du avlasta stället
genom att klippa hål i en skumplastbit och tejpa fast denna över blåsan/såret. Många tycker
att det är bättre att förekomma än att förekommas och tejpar därför fötterna redan innan
vandringen.
Tejpningen går till som följer:

· tvätta fötterna kvällen innan och smörj in dem efteråt

· tejpa på morgonen
· hela och rena strumpor av bomull/ylle
· klipp tånaglarna korta och rakt över

4
Gå på toaletten lika ofta som hemma. ”Håll” Så här tejpar du :
inte på dig, det kan ge allehanda magproblem. Först ett tvärgående la-
Reglera hårdheten med maten. Te ger ger över hälen och..
”hårdare” mage, katrinplommon ger ”lösare”. ..därefter ett längsgående
Tvätta händerna efter varje toalettbesök även lager som börjar under
om vädret är dåligt. En mycket stor del av ens välbefinnande foten och fortsätter upp,
hänger på magen, så var snäll mot den. Se till att dina toalettbe- över fotknölarna
sök inte syns och att resterna inte kan komma fram för lätt. En
trädgårdsspade är bra att ha med i gruppen.

Varje matlag skall ha minst en skräppåse. Använd den! Du vet nog att bara papper är bränn-
bart, tänk på att många soppåsar har ett lager aluminium som inte är det.

Det bör inte synas att vi gästat naturen. ”- Vi tar ju bara bilder och lämnar bara fotspår”.
Dina kläder kan du tvätta med t.ex. Y-3, såpa eller annat. Diska ditt stormkök noga för att
slippa magsjuka. Diskandet är extra viktigt om det är mycket varmt. Dra dig inte för att bada
även om vattnet är kallt. Både fysiskt och psykiskt mår du bra av ett bad!

Vandring och orientering

Leta efter hållpunkter (ex höjdpunkter) på kartan som du kan identifiera i verkligheten.
Memorera dessa och pricka av efterhand som du passerar dem. Kompassen är ett suveränt
hjälpmedel.

Starta lugnt. Ta gärna första (tillpassnings-)rasten redan efter 15 - 30 min för att rätta till
packningen, lätta på klädseln osv. Gå lugnt och håll ett jämnt tempo. Ta på förstärknings-
plagg under rasterna så du inte fryser samt ta av dig ryggsäcken (ryggsidan uppåt). Det är
ofta ett trötthetstecken när någon inte ”orkar” ta av sig ryggsäcken. Byt strumpor och försök
behålla din upparbetade värme.

Det är lämpligt att gå 10 - 12 km per dag och man bör hålla gruppen samlad. Kom ihåg att
vi går för skojs skull. Därför skall man rätta tempot efter de långsamma i gruppen, t ex ge-
nom att låta dessa gå först. När du går i sten och blockterräng, försök att inte ha någon under
dig (du kan lossa på stenar). När du går nerför sluttningar bör du böja på knäna (för att und-
vika skador genom att knät böjer sig åt fel håll) och när du går uppför sluttningar bör man
skråa, d v s att snedda eller gå i sick-sack. Gå hellre runt stenar än att kliva över dem.

Ett av de värsta vegetationshindren i fjällen är videsnår, försök undvika dessa! Se även ‘Pla-
nera färdväg’ ovan.

Tips & Annat

Myggen gillar dig minst när du är ren och sval. Kläder som skyddar är i stort sett de som är
vindtäta och de som är så tjocka att myggen inte kan sticka igenom.
Sömn ger fysisk och psykisk återhämtning för kroppen. Skaderisken ökar om du är trött. Låt
därför inte grupptrycket styra dig till sena nätter om du känner att du behöver sova. Det vik-
tigaste att hålla torrt är sovsäcken. När du gå och lägger dig tänk på TVM (torr, varm och
mätt).

• I fjällen går man inte efter klockan utan efter hur man mår, väder och terräng.
• Att bedöma avstånd i fjällen är svårt. Allt verkar nära eftersom man ser långt.

5
• Gör dagen effektivare genom att börja med att sätta på vatten till frukosten. Under tiden
som vattnet blir varmt kan du göra andra saker, t.ex. packa ihop och tvätta dig.
• Det går åt mindre T-sprit om du ställer stormköket i lä. Man bör släcka stormköket mel-
lan rätterna.
• Gruppen är en enhet av viljor, om du är positiv blir hela gruppens, förmåga bättre. Om
du är sur, negativ och vresig försämras hela gruppen.
• Tänk på att ni är beroende av varandra. Bjud till!

Säkerhet
Läs gärna ‘Vad gör du om det händer’ som handlar om smärre sjukdomar, småskador etc.
Den ges ut av Röda Korset.
Det rekommenderas att alla innan vandringen kan åtgärda skavsår, små skärsår och smärre
sjukdomar.
Vadning
Först av allt: Underskatta inte vadning ! Fundera över vad man gör om man ramlar i och
kanske dras med ?. Vadning har sina risker och om man måste komma över en större jåkk,
bör man ha mer än en sak i åtanke:

• Gruppmedlemmarnas kondition. Man bör inte vada när man är trött. Skall du äta i an-
slutning till ett vad, är det bättre göra det innan vadet för att vila upp kroppen.
• Vattenståndet. Man bör inte vada om vattnet når över knäna och försöker gärna vada då
vattnet står lågt (ofta på morgonen), och låter vattnet sjunka undan efter regn. Titta på kar-
tan! Stark lutning i terrängen runt jåkken innebär stark ström, kanske är det idé leta upp-
ströms? På ställen där jåkken breder ut sig kan man ofta hitta bra vadplatser (brett är ofta
grunt). Även i kurvor kan hastigheten sjunka men vattnet är ofta djupare och rinner fortare i
ytterkurvor. Använd hjälplina om vattnet går över vaderna.
• Använd vadarskor - t ex ett par gamla gym-
nastikskor - mot vassa stenar och en vandrar-
stav. Vada då snett uppströms med staven först,
ha två ben i botten (staven är ditt tredje ben) och
korsa inte benen. Gå lite bredbent med fötterna
på botten (där är hastigheten nästan noll) och för
dem i sidled i en sorts hasande gång.
Ofta finns de bästa vadställena
• Vada en i taget. Knäpp upp avbärarbältet där jåkken breder ut sig
och bröstremmen (man måste snabbt kunna få (mindre, lättare vad)
av sig ryggsäcken)
Dimma Undvik vada i kröken
Håll ihop gruppen. Använd kompass och viss-
elpipa om ni måste ta er fram, alternativt vänta
ut dimman.

Snölegor och glaciärer

Snölegor är ingen större fara att gå över. Gå däremot inte ut på en glaciär utan säkerhetsut-
rustning för detta. Följ istället kanten på glaciären och se upp med snöbryggor. Åk inte
rutschkana på snöbranter - stenar och barfläckar kan skada. Gå inte i områden där laviner
ofta förekommer och undvik stora, branta och snörika sluttningar, följ istället ryggar och
kammar samt gå längs sidan av stora snöfält. Lavinfaran är störst på läsidor (mestadels öst-
och nordöst)

6
Klättring
Har man ingen klätterutrustning med sig bör man vara försiktig vid klätterpassager, speci-
ellt med packning och då det kan vara halt.
Om det händer något som gör att fjällräddningen måste larmas:
· ta reda på var du är och märk ut på kartan
· skicka iväg minst två (2) stycken till närmaste telefon
· de övriga stannar kvar och tar hand om den skadade samt märker platsen så att den blir
synlig från luften.
För de som går efter fjällräddning:
Skriv ner vad du skall säga innan du går och markera på kartan var de skadade finns. Ring
90 000, begär Polisen eller Fjällräddningen.
Tala om:
· vem du är och var du ringer ifrån (telefonnr och platsen du ringer ifrån)
· var de skadade finns och hur många de är
· var ev. vägvisning möter fjällräddningen
· skadans/skadornas art
· annan information
· Begär repetition

Det kan dröja upp till ett tiotal minuter innan någon svarar på 90 000, så ge inte upp!
Om någon följer med den skadade till sjukhuset kommer denna troligen inte att bli uttrans-
porterad till fjället igen. Förbered er på detta. I olyckssituationer är det mycket viktigt att
inte gripas av panik. Se till att alla i gruppen har en uppgift, ingen skall vara sysslolös. Laga
mat och slå läger. Håll de som stannat kvar samlade. Den skadade behöver din sinnesnär-
varo!
Transport
Tål den skadade transport? Många gånger är det bättra att vänta på olycksplatsen. Endast i
nödfall tillverkar man en egen bår. Om den skadade skall transporteras med helikopter skall
man komma ihåg att inte röra vajern förrän den nått marken (start statisk elektricitet) och
inte närma sig helikoptern förrän den stannat.

Natur & Kultur

Fjällfloran är i förhållande till låglandets flora ganska speciell. Flera olika faktorer medver-
kar till detta. De två viktigaste faktorerna kan sägas vara temperatur och nederbörd.
Temperaturen:
Den otillräckliga värmen är den främsta orsaken till att växter med förvedad stam är så få
inom fjällvärlden. De örtartade växterna har genom anpassning utbildat olika överlevnads-
sätt. Genom tuv- och mattbildning kan många växter klara de låga temperaturerna. Ett
krypande växtsätt ger samma effekt.
Nederbörden
Nederbörden ökar med 75-100 mm per år/100 stigning. Effekten bär bl.a. tjälskjutning och
jordflytning. Växter som inte har förmågan att ”flyta ovanpå” de rörliga jordlagren får svårt
att överleva (t ex blåbär). Trots riklig nederbörd är avrinningen och avdunstningen stor.
Följden blir att åtskilliga fjällväxter får klara sig på ett minimum av vatten. Växterna kom-
penserar detta genom t ex utveckling av ett rikt rotsystem, kraftig behåring (mot uttorkning)
och/eller invikta bladkanter.
Ett rörligt yt- och grundvatten medför ökad halt av syre och mineralämnen och ger därmed
upphov till en rik ängsflora, medan brist på sådant vatten leder till den torra ris- och hedflo-
7
ran. Snöförhållanden spelar en stor för växternas livsbetingelser. Olika växter kräver olika
djupt snötäcke för att överleva på vintern. På de ställen där snösmältningen är sen, får väx-
terna en mycket hektisk blomningstid. Därför måste vissa växter förbereda blomningen un-
der flera somrar.
Markförhållande
Förekomst av kalk i marken ger en rik flora med inslag av krävande växter som t ex orkidé-
er. En annan faktor som påverkar växtens utbredning är invandringshistorien efter istiden.
I Skanderna går skogsgränsen vid 600-800 m ö h. Variationer förekommer dock, främst be-
roende på i vilken del av fjällkedjan man befinner sig, samt om man är på nord- eller sydsi-
da. Regionen ovan skogsgränsen indelas i tre zoner: låg-, mellan- och högalpin zon.

Samerna
I världen finns ungefär 55 - 60 000 samer. Av dessa är ca 2000 bosatta i Sovjet, 4000 i Fin-
land, 35 000 i Norge och 17 000 i Sverige. Ungefär en tredjedel av de svenska samerna le-
ver av renskötsel.
Samernas ursprung är oklart, den troligaste teorin anser att de var ett jägarfolk som från
trakten av Ural följt inlandsisen norrut efterhand som isen smälte undan. Det man säkert vet
är att samerna bebott Nordkalotten långt före svenskar, norrmän, finnar och ryssar.
Vildrensjakt och fiske var länge de främsta samenäringarna. Levnadssättet var halvnoma-
diskt och man flyttade mellan de bästa jakt- och fiskeplatserna. Vid jakten användes tämjda
vildrenar som lockrenar. Ur dessa tamrensflockar utvecklades efterhand tamrens-skötseln.
Vilken gjorde att samerna så småningom utvecklade ett mer helnomadiskt levnadssätt med
flyttningar mellan högfjället om sommaren och skogslandet om vintern. Dessa flyttningar
betingades av renens årstidsbundna vandringar från högfjällen eller norska kusten på som-
maren, till skogslandet eller Bottenviken på vintern.
De tre största ”samehändelserna” under året är: Storslakten på hösten, kalvningen i maj och
kalvmärkningen i juli. Detta har naturligtvis sin grund i att man fick man det mesta för up-
pehället från renen: kött och mjölk till mat, skinn till kläder och skor, senor och horn till
redskap och verktyg. Renarna ägdes enskilt men sköttes gemensamt av sitan, ett antal fa-
miljer i samma flyttlag. Sitan flyttade gemensamt i rajder, under dessa medfördes allt bohag
på renar. Under dessa flyttningar bodde man i tältkåtor som var lätta att transportera och
sätta upp. Så småningom uppfördes mera permanenta boplatser, främst i höst och vårlandet.
Här byggde man förrådsbodar (njallor) på höga pålar för att skydda förråden från rovdjur.
Sådana kan man fortfarande hitta på fjället.

Liten samisk ordlista:

-jaure sjö -tjåkka fjälltopp
-kaise fjällbrant -tjårro bergrygg
-kiebne kittel kaske- mellan-
-kårtje vattenfall nuorta- norr-
-luopal liten sjö, tjärn stuor- stor-
-luspe sjöutflöde unna- lill-
-pakte brant bergvägg

När du kommit hem

Så fort du packat upp och vilat ut dig någotsånär, så gå igenom den utrustning du lånat. Så-
dant som är sönder skall självklart lagas, rengöras och återlämnas så fort som möjligt. Detta
gäller även saker som kommer från Friluftsfrämjandet. Utrustning som ni varit flera om
(tält, yxor, stormkök o.s.v.) är det viktigt att ni åtgärdar tillsammans.

8
Om du lämnar tillbaka hela och rena saker är chansen större att Vi får låna utrustning även i
fortsättningen.
Gå sedan igenom din egen utrustning:
• Torka, laga och förbättra ditt tält.
• Rensa och tvätta ryggsäck. Laga remmar och remfästen.
• Vädra din sovsäck ordentligt. Häng upp den luftigt (ej i sin kompressionspåse)
• Tvätta kängorna och fetta in dem för att till sist borsta dem med skokräm (undvik fett och
skokräm på cellgummit).

9
UTRUSTNINGSLISTA FJÄLLVANDRING, SOMMARTID
Försök att verkligen undvika onödiga prylar och dela på ‘bra att ha - prylar’. T ex kan man
dela på en kamera samt ta med lite mindre kläder och en påse tvättmedel istället! Försök
låna! Men testa grejorna i god tid innan vandringen. Observera att Du inte behöver allt i
denna lista.
* = Om så önskas - ej nödvändigt. Tänk på vikten !!
1 = Kan förvaras i stormköket
2 = Förvaras lättillgängligt under resan

Personlig utrustning
Ryggsäck Med regnskydd (kapell). Tillräckligt stor (minst 60, gärna 70 l) och be-
kväm. Måste ha avbärarbälte. Ytterfickor är bra, man hittar lätt och snabbt
och kan lättare ha ex. regnställ, mössa, reparations- och sjukvårdsgrejor
lättillgängliga.
Liggunderlag Ej glatt och gärna tjockt (14mm). Lagningskit till Termarest.
Sovsäck Varm, skall helst tåla -10°. Med vattentät sovsäckspåse. Ev med sovsäcks-
lakan. Kan ”förbättras” med överdrag
Packpåsar Inte bomull (suger gärna upp vatten). Kan vara en dagsturssäck. Sy själv!
Regnställ Helst jacka, byxor och sydväst eller ett som ”andas”. Se upp för billiga
plastställ - Skall vara rymliga, lätta att ta på och rymlig huva.
Slidkniv
Plastpåsar Till skräp och annat.
Kompass o visselpipa Fäst i snöre (till hands, tappar ej)
Liten ”midjeväska” Modell som man kan fästa vid avbärarbältet
Färdhandlingar Legitimation, kontanter, biljetter, medlemskort etc
* Skärmmössa Bra vid både solsken och regn
* Kamera och x- film
* Vandringsstav Kan även vara en skidstav

Klädsel :
- Kängor eller Stövlar Väl ingångna ! Vattentåliga
- Jacka eller anorak Vindtät och impregnerad
- Oömma byxor Vindtäta. Ej jeans (suger upp vatten). M/59: ta bort ryggknapparna
- Varm tröja Utan uppstickande krage - halsduk är bättre. Gärna fleece. Packpåse ?
Rymlig, lång i livet och om ärmarna. Tips: Sticka in ett tumgrepp
- Skjorta Mycket bra att reglera värmen med. Helst långärmad flanell
- T-shirt
- Underkläder Inte nylon vintertid. En brynja, speciellt en med vertikalribbor, ger god
ventilation och kombinerad med en tröja även god värmeverkan. Även
långkalsonger. Sportbh, helst syntetiskt material
- Strumpor Gärna bomull eller ylle.
- Sockor Gärna ylle
- Träningsbyxor Superlätt modell, typ arméns blåa (överskottslager)
- Gymnastikskor Att användas vid vadning och i lägret. Ett par rejäla sandaler - typ Teva -
kan också användas.
- Mössa och vantar Rejäla, gärna ylle.
- Snusnäsduk Bra även mot mygg. Lätt att reglera värmen med.
- Shorts
+ Ombyte Använd tvättmedel ! Vad är hygien, lyx ? Banta packningen
* Eventuella sovkläder2

10
Köksutrustning :
- Bränsleflaska Gärna lättmetall. Det åtgår ca 1 liter sprit per man och vecka. Blanda t-röd
med 10% vatten eller använd metanol (giftigt) för att undvika sot
- Vattenflaska
- Bestick1 Det går bra med bara en sked
- Kåsa Fäst på ryggsäcken för enkel åtkomst, gärna framtill
- Mat Ca ½ kg per man och dag. Ta med reservproviant.
- Godis Choklad, russin, nötter, frukt, kex etc. I midjeväskan?
- Extra godis
* Djup tallrik Eller stor kåsa

Hygienartiklar: 2
- Tandborste och -kräm Gärna hopfällbar
- Tvål
- Handduk Om du tycker att du behöver
- Toalettpapper
- Tvättmedel Ta även med påsar för smutstvätt
+ Övrigt Dambinda ?
* Rakdon När du skall vara extra fin på fjället
* Liten kam eller borste
Övrigt:
- Myggmedel !! Apotekets ‘Mygga’ ? (2/3 Djungelolja och 1/3 Beckolja ?).
Obs: löser upp imregnering i t ex ryggsäcken
- Eventuella mediciner
- Compeed
* Solglasögon
* Läppcerat
* Myggnät
Glatt humör och sunt förnuft Ta med även om Du tycker det väger för tungt

Matlagsvis utrustning. (Fördelas på 2 - 3 personer)

Tält Med stormlinor. Helt, komplett och stormtåligt.

Karta Använd kartfodral eller -plast. Det är heller inte fel att ha en karta per
person.
Stormkök Använd gärna skyddsfodral. Förvara brännaren i plastpåse
- Kryddor1 Särskilt salt. T ex i filmburkar
- Konservöppnare1 (Om behövligt, arméns lilla är mycket bra)
- Diskkuddar1 Alternativt en avklippt diskborste1 och diskmedel1 eller ruggad svamp
- Blötläggningsburk Till frystorkat och att skaka mjölk och krämer i. Stor öppning, helt tät och
graderad!
- Tändstickor1 Måste vara vattentätt förpackade
- Extra tändstickor Ej i stormköket. Dessa skall också vara vattentätt förpackade!
- Visp1 En liten kan man enkelt göra själv
- Hajkbricka
* Smörburk Helt tät. Man kan använda plastpåse
* Osthyvel1
* Liten trasa1 För tork. Praktisk
* Ficklampa

11
Grupputrustning : (Fördelas på hela gruppen)

Sjukvårdsmaterial. :
- Plåster
- Sårtvättare
- Elastisk binda
- Snabbförband Typ försvarets första förband med kompress
- Elastoplast 6 cm bred. Det inte så bra alternativet heter Leukoplast
- Solskyddsmedel
- Värktabletter
- Medikamenter Noviform (ögonsalva), Xylocainsalva (lokalbedövande), Noskapin (mot
hosta), Dulcolax, Travello, Medicinskt kol, Näsdroppar (avsvällande)
- Sax En liten sax är mycket praktisk
* Salubrin eller liknande Kan ex. vara ´Tea Tree Oil´
* Reparil [(Muskelavspännande)]
* Handkräm

Reparationsutrustning :
- Synål och -tråd Tag den starkaste tråden och både vanliga nålar och lädernålar.
- Säkerhetsnålar
- Ståltråd
- Silvertejp Användbart är också vävtejp, eltejp
- Solution, gummilappar Till rep. av stövlar mm
- Lädersmorning
- Extra tältpinnar och -linor
- Extra skosnöre Mycket långa till kängor
- Tång Plattång och avbitartång
* Kontaktlim [?] Ett förslag är Araldit rapid
* Liquisole För lagning av stövlar
* Ljusstump Kan användas till tillfällig impregnering
* Extrasprintar
* Snörklämmor
* Pryl (”Platt syl med hål i”)

Övrigt
- Remmar och snören Ta med både långa och små packremmar.
- Radio och väckarklocka
- Dagbok/Anteckningsblock, Penna
- Extra tröd
- Plastpåsar till skräp
* Vadlina Minst 25 m och 4-5 mm tjockt
* Litteratur Flora, fauna, fågelbok ...
* Kikare
* Sångbok och musikinstrument
* Tvättlina och klädnypor
* Såg Om man går i björkskog
* Vattenhämtare
Kommentarer:
Det åtgår inte fullt 1 l t-sprit per vecka. Man kan klara sig på 2-2½ l per 3 personer.
LDC från golden produkter kan användas både som diskmedel och som tvål.
Använder du glasögon är ett reservpar enormt värdefulla om dina egna skulle gå sönder.

12