Hur 

funkar det här med Arbetsfysiologi?
Mattias Hedlund VT21

1
Uppvärmning…

2
 …med några frågor från 
studenter:

1) Vad beror muskeltrötthet på vid olika typer av 
arbeten? (A) extremt korta, B) 20 sek – till minuter 
C) timmar
‐ Underfråga till dessa: Vilka fysiologiska anpassningar skulle 
göra dig bättre på ovanstående arbeten (gör det inte för 
komplicerat). 
2) Varför är respiratorisk kvot lägre vid arbete på en 
given belastning hos den vältränade jmf med den 
otränade? Vad säger det oss?
3) Varför kan central arteriovenös syredifferens 
fortsätta att öka under ett stegrat arbete trots att 
lokal arteriovenös syredifferens inte ökar.
3
 …med några frågor från 
studenter:
5) Hur ser syreförbrukningen ut i relation till 
arbetets syrekrav före, under och efter  
ovanstående arbete? Rita och förklara varför det 
blir så här!

4
5
Vad händer om…

...man bara förbättrar en av faktorerna i modellen?
• Du skall nu jämföra tillståndet före med tillståndet 
efter en träningsperiod. 
• Personen har genomfört tester före och efter 
träningsperiod (tillfälle 1 och tillfälle 2). 
• Du skall alltså ange vad som hänt med respektive 
variabel som svar på träningen. Om du tror att 
aktuell variabel är högre vid tillfälle 2 jämfört med 
tillfälle 1 skall alltså pilen peka uppåt etc. 

6
Tester som gjordes: 
- Dels testades maximalt syreupptag vid löpning (under testet mättes syreupptag, 
hjärtfrekvens, laktatnivå (för att bestämma laktattröskeln)
- Dels testades hur snabbt personen kunde springa 10 km (tävling)

Högre eller lägre eller väsentligen oförändrad

7
Fråga 5) Om personen enbart förbättrat maximalt syreupptag
avsevärt (nyttjandegrad och arbetsekonomi helt oförändrat) - vad
kommer då att hända med följande variabler
Variabel  Pil Varför

Syreupptaget när personen når maximal hjärtfrekvens 

Syreupptaget  vid en given  löphastighet 

Maximal hjärtfrekvens

Laktattröskeln som procent av maximalt syreupptag. 

Löphastighet på 10 km tävling

Hjärtfrekvensen på 10 km tävling

8
• Fråga 6) Fler frågor om maximalt syreupptag. 

A) Om jag sitter stilla och pulsen ökar för att jag t.ex. blir nervös: 
Ökar eller minskar AV O2 diff då – förklara varför?

B) Att enbart öka kapillärtätheten ökar i sig inte VO2 max. Däremot 
kan ökad kapillärtäthet vara viktigt för att få ”full utdelning” av en 
ökad hjärtminutvolym. Förklara hur detta hänger ihop. 

C) Om du förbättrar din prestationsförmåga vid löpning genom 
viktreduktion, förklaras då denna förbättring av ett ökat VO2 max, 
nyttjandegrad eller arbetsekonomi?  

9
Fråga 9) Vad kan förklara att nyttjandegrad av det
maximal syreupptaget ökar som svar på träning?

(Ökat maximal syreleverans eller lokala anpassningar –

metabol träningsgrad?)

Fråga 10) Påverkas nyttjandegraden av något annat än

laktattröskeln?

Fråga 11) Varför är nyttjandegraden (pulsen) ofta högre

vid skidåkning jämfört med cykel

10
Fråga 7) Personen har enbart ökat sin nyttjandegrad avsevärt (övriga 
oförändrade). Vad har hänt med följande variabler vid tillfälle nr 2 jämfört 
med test nr 1. 
Variabel Pil Kommentar
Hjärtfrekvensen vid en given submaximal
löphastighet

Laktattröskeln som procent av maximalt 
syreupptag. 

Löphastighet vid maximal hjärtfrekvens

Ventilation vid den löphastighet personen nådde 
laktattröskeln vid tillfälle nr 1. 

Löphastighet på 10 km tävling

Hjärtfrekvensen på 10 km tävling

11
 VO2 max och nyttjandegrad

• VO2 max och nyttjandegrad. Förändring över tid

12
 Nyttjandegrad olika arbetslängd

• Nyttjandegrad: Arbetets duration påverkar. (figuren gäller arbeten 
över några minuter, vid arbeten kortare tid (typ 30 sekunder) kan alla 
arbeta på intensiteter en bra bit över VO2 max.  

13
Fråga 8) Vad kan förklara en
förbättrad arbetsekonomi?

Fråga 9) Hur mäter man 

arbetsekonomi?

14
Fråga 10) Personen har enbart ökat sin arbetsekonomi avsevärt Vad har 
hänt med följande variabler vid tillfälle nr 2 om du jämför med tillfälle 1 
(före träningsperioden. 
Variabel Pil Kommentar
Syreupptaget  vid en given  löphastighet 

Hjärtfrekvensen vid en given submaximal
löphastighet

Laktattröskeln som procent av maximalt syreupptag. 

Löphastighet när vi når maximal hjärtfrekvens

Hjärtfrekvensen på 10 km tävling 

Löphastighet på 10 km tävling

15
Fråga 12) Vad är stretch‐shortening cycle och varför blir den 
typen av arbete mer energi‐effektivt? 
Fråga 13) Hur och varför är maximal styrka viktigt för 
förmågan att utnyttja stretch shortening cycle?
Fråga 14) Om en person har hög verkningsgrad, kommer 
han eller hon då att överskattas eller underskattas vid ett 
Åstrandstest? Vad får detta för konkret betydelse vad gäller 
prestationsförmågan vid ”vanlig” cykling, i jämförelse med 
en person som har ”normal” verkningsgrad?  
Förklara hur du resonerar. 

16
Patientfall 1

Ingrid är 70 år och har alltid gillat att vara ute i naturen och promenera. 
Under det senaste halvåret fick hon dock långsamt fått allt sämre ork. Till 
slut orkade hon knappt komma ur sängen. Hennes man noterade att hon 
hade mycket låg puls och man sökte då hjälp på vårdcentralen. Där kunde 
man genom att ta prover konstatera att hon led av hypotyreos. Efter 
behandling med sköldkörtelhormon fungerar hon nu normalt och har en 
hjärtfrekvens i vila på 70 slag per minut, men hennes ork är fortfarande 
usel. Hon orkar bara gå kortare sträckor innan hon blir helt utmattad. 

Tänk Inger som en äldre otränad 70‐åring med en vilopuls på 70 bpm som 
behöver förbättra VO2 max och nyttjandegrad. 

17
 Patientfall 1

• Hur kan man förklara kroppens anpassning till träning i grova drag. Bilden ovan visar General Adaption model –
förklara den för en kurskamrat – med för sammanhanget relevanta begrepp. 
• Vi börjar med distansträning/kontinuerlig träning
• Vilken intensitet i relation till VO2 max och laktattröskeln?
• Du väljer att styra träningsintensitet med den så kallade Karvonen‐metoden (hjärtfrekvensreserven). Vilken 
hjärtfrekvens skall hon tränar på?
• Vilken upplevd ansträngning  (RPE –skalan) kan du förvänta vid denna intensitet? 
• Varför är det för poäng med att bedriva ”kontinuerlig” träning?
• Vilka särskilda träningseffekter kan vi få med intervallträning som kanske inte fås på samma sätt med 
högintensiv intervallträning?
• Vi provar addera intervallträning. 
• Hur kan den se ut, varför gör man som man gör och hur styr kan vi styra intensitet?

• Varför intervallträning? 
• Det vill säga vilka särskilda träningseffekter kan vi få som vi inte får lika bra med kontinuerlig träning –
och varför?
18
Patientfall 1
Ålderspredicerad 
maxpuls
• 220‐ålder
• 208‐ ålder x 0.7

19
 Patientfall 1

RPE Procent av VO2 max

6 0%
7 7%
8 14%
9 21%
10 29%
11 36%
12 43%
13 50%
14 57%
15 64%
16 71%
17 79%
18 86%
19 93%
20 100%

20