Viann Ali

Högskolan Kristianstad
DT504I HT20

Frågor från seminarium 1

Ge exempel på design som är visionär?

För mig är design som är visionär ett smakprov på framtiden. Visionär design för mig är
inte design som görs med grundtanken att det måste implementeras idag, utan design
som görs för framtiden. Det behöver inte vara design som är 100% verklighetstroget och
genomförbart i nutid - det kan också vara design som är utopisk och imaginär. Visionär
design behöver ha ett syfte som för utvecklingen framåt.

3D printar är för mig framtiden och kommer användas inom många olika kontexter.
Exempel på visionär design är 3D printad mat man kan ha i sitt kök som printar ut din
måltid. Tänk dig en dag när du kommer hem från jobbet, inte har ork att laga mat och låter
3D-printern laga en maträtt åt dig som skulle kunna serveras på en Michelin-restaurang.
Ladda endast ner en fil som innehåller dina preferenser, som t.ex. vad du gillar och vilka
allergier du har. Det finns restauranger runt om i världen som har börjat använda sig utav
3D printad mat, men tekniken är i ett tidigt stadie och det kommer bli mer aktuellt i
framtiden när tekniken utvecklats mer. Däremot finns det etiska faktorer man behöver ha
i åtanke, som att det kan påverka ekonomin i landet. Varför ska man gå ut och äta när 3D
printern kan skapa lika god mat hemma?

När det kommer till visionär design så kommer det nästan alltid finnas etiska faktorer man
behöver ha hänsyn till och som behöver diskuteras. Däremot anser jag att för att
utveckling ska kunna gå framåt behöver man ibland sudda gränserna lite, vilket vi redan
har gjort under hela mänsklighetens samhällsutveckling.

3D-printad mat bidrar också till att vi får bli mer kreativa bli professionella kockar. Vi
kommer få smaka på mat som vi kanske hade gått miste om annars. Det möjliggör att vi
får utforska våra sinnen som syn, lukt och smak.

Hur positionerar du dig och ditt arbete?

Min positionering kan variera beroende på om det är ett självständigt arbete eller ett
arbete i grupp. När arbetet är självständigt så tar jag en mer bestämd roll, då det endast
är mitt ansvar att arbetet fullföljs innan deadline. Däremot så anser jag att även vid ett
självständigt arbete kan det vara bra att få inspiration ifrån andra, då ämnet kan belysas
från olika infallsvinklar och perspektiv. Vid arbete i grupp kan jag även här variera i min
roll.

Efter att ha påbörjat denna utbildning och utfört uppgifter i grupp har jag kommit fram till
att en välbalanserad position är den bäste. Med välbalanserad menar jag en roll som kan
pendla mellan en ledarroll och en roll som kan ta kommandon. Det är viktigt att alla i en
grupp kan känna sig hörda och att deras åsikt har ett värde. Det kan även förekomma
scenarion vid ett grupparbete där en i gruppen har mer kunskap inom området – då känns
det mer logiskt att den individen får ledarrollen för att slutresultatet ska bli så bra som
 Viann Ali
Högskolan Kristianstad
DT504I HT20

möjligt. Grupparbeten är mer dynamiska än självständiga arbeten, därför är det svårt att
definiera vilken roll man har då det kan variera beroende på situation och uppgift som
behöver utföras. Mina utgångspunkter i vilken roll jag antar i mina arbeten har dock
somliga roller som alltid finns i grunden. Förutom att vara målinriktad är jag nyfiken och
försöker hitta fakta inom området som arbetet ska utgå ifrån. Att ha mycket kunskap och
fakta inom området kan bidra till att slutresultatet blir mycket välgjort. Ytterligare en roll
som alltid är med oberoende av uppgift är att jag är orädd. Med orädd menar jag att tänka
utanför mallarna och ibland skapa något som inte är förutsägbart. Jag anser att inom
designyrket är det bra om man vågar utmana mallarna lite och skapa något nytt och
spännande som inte setts tidigare.

Hur gör du för att utveckla din kritiska förmåga?

För att kunna utveckla min kritiska förmåga är den första utgångspunkten att förstå själva
uppgiften eller det som som skrivs. Om det finns oklarheter inom detta så kan man inte
gå vidare till kritiska reflektioner om innehållet – för då fastnar man vid att försöka förstå
vad texten handlar om. Efter att innehållet är tydligt och man förstår innehållet är det dags
att bli källkritisk.

Jag anser att det finns olika former utav källkritik. Den enda grundar sig i värdepåståenden
där det inte finns slutsatser som är rätt eller fel. Den andra formen av källkritik är
sakpåståenden som går att bevisa om det är rätt eller fel och är baserad på fakta.

För att utveckla min kritiska förmåga när det innefattar värdepåståenden anser jag att
filosofi, reflektioner och att se problematik eller frågeställningar från många olika
perspektiv kan bidra till att min kritiska förmåga utvecklas.

När det innefattar källkritik inom ämnen där det finns en någorlunda tydlig slutsats, kan
denna förmåga utvecklas genom att läsa information från olika källor som inte är vinklade
- eller vetenskapliga rapporter, studier, empiri, forskning, böcker osv. Även här kan dock
slutsatsen kritiseras, då slutsatser ibland kan vara dynamiska och förändras med åren eller
valda metoder.

Kritiskt tänkande innebär att man värderar andras tankar och idéer, vilket bidrar till att
man kan utveckla sitt eget tänkande samt reflektiva och analytiska förmåga - när man
börjar söka efter svar som omfattar många olika spektrum. Ju mer kunskap, erfarenhet,
material och förståelse man har inom området och närliggande områden, desto lättare blir
det att tänka kritiskt och analysera. Därför anser jag att kunskap och nyfikenhet är grunder
för kritiskt tänkande och för att detta ska ha en möjlighet att kunna utvecklas. För att
utveckla sitt kritiska tänkande kan det även vara inspirerande med gruppdiskussioner, där
man kan få höra infallsvinklar man själv kanske inte reflekterat över.