Sverige 

(svenskt uttal: [sværjɛ] (  lyssna)), formellt Konungariket Sverige ([ˈkôːnɵŋaˌriːkɛt ˈsvæ̌ rjɛ] (

 lyssna)), är ett land som ligger på Skandinaviska halvön i Nordeuropa. Sverige har landgräns i
väst med Norge, i nordost med Finland samt angränsande territorialvatten till Norge
i västsydväst, Danmark i sydväst och Finland i öst. Landet har kuster
mot Bottenviken, Bottenhavet, Ålands hav, Östersjön, Öresund, Kattegatt och Skagerrak.

Sverige hade i juni 2022 en befolkning på 10 487 859[15] och är, med en area (inklusive sjöar) på 447
425 km²,[8] det geografiskt femte största landet i Europa (om enbart den europeiska delen
av Turkiet räknas).

Huvudstad är Stockholm, landets största stad med 1,4 miljoner invånare. Därutöver finns ytterligare

tre storstäder enligt Statistiska centralbyråns definition om kommun med fler än 200 000
invånare: Göteborg, Malmö och Uppsala[16]. Omkring 87 procent av befolkningen, en ökande andel,
lever i tätorter med minst 200 invånare (år 2016)[17]. Med OECD-definitionen[18] – utgående från
minst 50 000 invånare – bor bara 41 procent av svenskarna i urbana system. Sverige är alltså ett
utpräglat landsbygdsland, med låg befolkningstäthet om 22 invånare per km² och med högre täthet i
södra landshalvan.

Sverige är en konstitutionell monarki med parlamentarisk demokrati och utvecklad ekonomi. Landet

är medlem i Förenta nationerna sedan november 1946[19] och Europeiska unionen sedan den 1
januari 1995[20].

Sverige eller traditionellt Svea rike från fornnordiskans svíar, i sig troligen från nordiskans Svitiod,

[21]
 tidigast dokumenterat som Swēorice i det anglosaxiska Beowulfkvädet cirka år 1000,[22] avsåg
ursprungligen ett rike av svear, en folkstam i sin tur tidigast dokumenterad av
den romerske historikern Tacitus år 98 e.Kr. Riket kristnades under medeltiden och erkändes genom
kung Inge den äldre av påve Gregorius VII år 1080. Sedermera omfattades både svear och götar från
omkring år 1160. Sverige ingick därefter i den nordiska Kalmarunionen 1397–1523. Under 1600-
talets stormaktstid expanderade landet militärt, men förlorade större delen av områdena
utanför skandinaviska halvön under 1700- och 1800-talen. Östra rikshalvan, sedermera Finland,
förlorades till Ryssland år 1809. Det senaste kriget som Sverige direkt var inblandat i
var Napoleonkrigen 1814, när Sverige förlänades Norge från Danmark in i Svensk-norska unionen,
en personalunion som varade till 1905.

Under 1900-talet präglades Sveriges utrikespolitik av militär alliansfrihet. Detta till trots har

Sveriges försvarsmakt medverkat i utländska militära operationer
genom Natosamarbetet Partnerskap för fred[23][24] och EU:s gemensamma säkerhets- och
försvarspolitik. Svensk kultur utmärker sig i internationella värderingsmätningar med
sin individualism, humanism och sekularism samt med ett stort förtroende för stat, politik och
myndigheter bland medborgarna.

Svensk ekonomisk politik har sedan mitten av 1900-talet utmärkt sig internationellt för sin
stora högbeskattande offentliga resursfördelning av svenska folkets resurser, både inrikes och
utrikes, och för blandekonomi (blandning av socialism och marknadsekonomi). Samförstånd råder
mellan arbetsmarknadens parter, känt som den svenska modellen.

Landet rankas tredje i världen i tidningen The Economists demokratiindex (2020)[25] och plats 7

i Förenta nationernas ”Human Development Index” (2020).[26] Landet är en av Förenta nationernas
största bidragsgivare och ett av få länder som uppfyller deras biståndsmål om över 0,7 procent
av BNI.[27]
Innehåll

 1Historia

o 1.1Förhistoria

o 1.2Sveriges enande, medeltiden

o 1.3Vasatiden

o 1.4Sverige som stormakt

o 1.5Frihetstiden

o 1.6Gustavianska tiden

o 1.71800-talet

o 1.8Demokratisering av Sverige, folkhemspolitik

o 1.9Efter murens fall

 2Geografi och natur

o 2.1Översikt

o 2.2Klimat

o 2.3Naturtyper

 2.3.1Vegetationsregioner

o 2.4Sveriges fauna

 3Statsskick och politik

o 3.1Sveriges statsskick

o 3.2Politik

o 3.3Rättsväsen

o 3.4Försvar

o 3.5Administrativ indelning

o 3.6Sverige i världen

 4Ekonomi

o 4.1Sveriges ekonomiska historia

o 4.2Sveriges ekonomi

o 4.3Offentliga finanser

o 4.4Sociala förhållanden
 o 4.5Socialt kapital och korruption

 5Infrastruktur

o 5.1Kollektivtrafik

o 5.2Energi

o 5.3Vägar

o 5.4Järnvägar

o 5.5Flyg

o 5.6Sjöfart

o 5.7Telefoni

 6Demografi

o 6.1Svenskarnas ursprung

o 6.2Språk

o 6.3Invandring och utvandring

o 6.4Religion

o 6.5Största tätorter

 7Kultur

o 7.1Sveriges nationalsång

o 7.2Massmedier

o 7.3Konst, film och litteratur

o 7.4Musik och dans

o 7.5Svenska köket

o 7.6Sport

o 7.7Arkitektur

 8Se även

 9Anmärkningar

 10Referenser

o 10.1Noter

 11Vidare läsning

 12Externa länkar

Historia
Huvudartiklar:  Sveriges historia,  Sveriges militärhistoria,  Svensk vetenskapshistoria  och  Sveriges
ekonomiska historia

Gustav Vasa valdes till kung av Sverige den 6 juni 1523, ett datum som nu är Sveriges nationaldag.

Porträtt av Drottning Kristina av Sverige, från 1661.

Förhistoria

Sedan inlandsisen dragit sig tillbaka befolkades den skandinaviska halvön av samlar- och jägarfolk i
olika generationer. Jordbruket gjorde sitt intåg mellan 4 000 och 3 200 f.Kr. Enstaka metallföremål
dök upp redan omkring 3000 f.Kr., men det dröjde till omkring 1800 f.Kr. innan brons blev så vanligt
att man kan tala om en bronsålder.

Järnet blev den huvudsakliga redskapsmetallen omkring 400–500 f.Kr. Det första
skriftspråket, runorna, introducerades troligen under 300-talet e.Kr. men förefaller främst haft en
magisk funktion. Först omkring år 800 började runor användas oftare som kommunikationsmedel.
Ungefär samtidigt började de första spåren av en fastare samhällsorganisation att dyka upp.[28]

Sveriges enande, medeltiden

När Sverige kristnandes och i vilken omfattning är oklart. Spår finns redan från omkring 900 men den
förste kung som tar ställning för kristendomen är Olof Skötkonung omkring år 1000. Kristnandet sker
genom mission och genom att kungar och hövdingafamiljer ställer sig bakom den nya guden.

Den första historiskt säkert belagde svenske kungen är Erik Segersäll, men Sverige då bestod bara av
Götalandskapen, Närke, Södermanland, Västmanland och de uppländska folklanden.
Konsolideringen av Sverige fortgår under 1300-talet och nya områden läggs till, men det är
landskapen och lagsagorna, inte riket, som är i centrum. Först 1336 ersätts landskapslagarna av en
enhetlig lag för hela riket av kung Magnus Eriksson. Olika historiker har därför satt olika datum för
"enandet", beroende på vad man anser vara ett enat rike och tillräckligt pålitliga källor.

Norden förenades i Kalmarunionen år 1397 varpå de tre rikena ger upp delar av sin självständighet.

Vasatiden

Vasatiden börjar med att Gustav Vasa efter Stockholms blodbad leder Sverige

ur Kalmarunionen genom krig med Danmark, en konflikt som kallas befrielsekriget. Kriget slutar
1523, och samma år väljs Gustav Vasa till kung av Sverige. Under Gustav Vasa tar reformationen fart
i Sverige samtidigt som reduktioner av kyrkojord bidrar till att statens finanser stärks. Gustav Vasa är
även den som 1544 inför arvkungadöme i Sverige.

Under Vasatiden kallas ståndsriksdagen löpande till riksdagar och omfattar nu

permanent bondeståndet.

Sverige som stormakt

Karta över stormakten Sveriges utveckling och besittningar mellan 1560 och 1903.

Stormaktstiden inleddes med att kung Gustav II Adolf ledde in Sverige i det trettioåriga kriget.

Kungen dödades redan 1632 under Slaget vid Lützen, men Sveriges deltagande under kriget fram till
fredsslutet 1648 gjorde att Sverige genom den Westfaliska freden blev en europeisk stormakt, med
besittningar både i Baltikum och norra Tyskland.
Fram till 1680 delades den utövande makten mellan kungen och högadeln, vilket ledde till mäktigare
adelsmän. I samband med reduktionen infördes 1680 enväldig monarki, vilken varade fram till Karl
XII:s död 1718, vilket markerar slutet på Stora nordiska kriget.

Frihetstiden

Som en reaktion på nederlaget i det Stora nordiska kriget började frihetstiden år 1719, vilket ledde

till skapandet av konstitutionell monarki, med en svag kungamakt och en stark riksdag. Denna period
såg bildandet av Sveriges första politiska partier, hattarna och mössorna. Frihetstiden såg även en
omläggning av landets ekonomiska politik mot en mer merkantilistisk, och staten stödde bland annat
bildandet av manufakturer genom produktplakatet.

Dock fanns spänningar mellan kungamakten och ständerna, som tog sig uttryck i den
misslyckade statskuppen 1756. Frihetstiden slutade med att Gustav III genomförde sin
egen statskupp 1772 som ledde till en starkare kungamakt.

Gustavianska tiden

Revolutionsring från 1772 med Gustav III.

Statskuppen 1772 gav upphov till 1772 års regeringsform och den markerar början på
den Gustavianska tiden som varade fram till 1809. Under denna tid liberaliserades
strafflagstiftningen, dödsstraff begränsades och tortyr avskaffades. Viss religionsfrihet infördes
för katoliker och judar. Genom Förenings- och säkerhetsakten från Riksdagen 1789 avskaffades de
flesta av adelns privilegier, men samtidigt utökades även kungens makt.

Gustav III sköts på en maskeradbal 1792 av Jacob Johan Anckarström, och han efterträddes av sin
son Gustav IV Adolf. Sveriges utrikespolitik utformades som ett motstånd mot den Franska
revolutionen och senare som ett öppet motstånd mot Napoleon. Sverige drogs in
i Napoleonkrigen och 1809 förlorades den östra rikshalvan, Finland, till Ryssland efter det Finska
kriget 1808–1809. Kungen avsattes genom statskuppen 1809.

1800-talet

Jean Baptiste Bernadotte (Karl Johan) valdes till svensk tronföljare vid Riksdagen 1810 i Örebro, och
Sverige gick därefter åter med i militärallians mot Napoleon. Under det Sjätte koalitionskriget deltog
Sverige med trupper i Tyskland. Karl Johan som var överbefälhavare för den norra armén avdelade
den svenska armén efter Slaget vid Leipzig för att gå mot Danmark. Danmark var vid denna tid en av
Frankrikes allierade. Sverige vann Slaget vid Bornhöft, och Danmark tvingades till Freden i Kiel, där
Sverige fick Norge, mot att Danmark fick Svenska Pommern.

Norge accepterade inte överenskommelsen utan utropade sin självständighet och skapade sin egen
författning, Eidsvollförfattningen. Detta kunde inte Sverige acceptera utan man skickade armén till
Norge för att slå ner upproret. Fälttåget mot Norge varade endast en knapp månad, och slutade med
svensk seger och Konventionen i Moss. Därefter bildade Sverige och Norge en union, Förenade
Konungarikena Sverige och Norge, som varade fram till 1905.

Under 1800-talet drog industrialiseringen igenom Sverige. Denna var beroende av goda

transportnät, varför man lät bygga Göta kanal, som stod klar 1832. Därefter inleddes byggandet av
järnvägar, vilka från 1850-talet var av stor betydelse. 1862 stod Västra stambanan klar.

Även inom politiken skedde förändringar. 1866 avskaffades ståndsriksdagen

genom representationsreformen, och en nya tvåkammarriksdag infördes. Den svenska
industrialiseringen skapade även stora internationella företag, främst inom elektronik och kemi
som L.M. Ericsson och Nitroglycerin AB, vilka fick en internationellt betydelsefull ställning mot
seklets slut.

Demokratisering av Sverige, folkhemspolitik

En första rösträttsreform beslöts år 1909, vilken innebar rösträtt för alla män, med graderad rösträtt
och ett proportionellt valsystem. År 1919 fattades riksdagsbeslut om allmän och lika rösträtt i
Sverige, sedan kung Gustaf V accepterat att utnämna Sveriges regering utifrån riksdagens flertal år
1917. Lika rösträtt tillämpades första gången i andrakammarvalet 1921, som ledde till
en socialdemokratisk regering under Hjalmar Branting.

Under 1920-talet växlade regeringsmakten, men vid valet 1932 kom socialdemokraterna i
regeringsställning och förutom sommaren 1936 förblev partiet vid makten fram till 1976. Under
andra världskrigets samlingsregering och 1950-talets koalitionsregering med nuvarande
Centerpartiet delades dock regeringsmakten med andra partier.

Även under andra världskriget hoppades de nordiska länderna kunna vara neutrala, men denna
förhoppning gick i kras genom Sovjetunionens anfall på Finland och Nazitysklands anfall på Danmark
och Norge, vilket tvingade Sverige att föra en pragmatisk politik mot omvärlden. Efter krigsslutet
avvecklades samlingsregeringen, och en rent socialdemokratisk regering tillträdde. Under 1950- och
1960-talen genomfördes omfattande reformer inom socialpolitiken, och under tidigt 1970-tal
genomfördes en omreglering av arbetsmarknaden. Den ekonomiska högkonjunkturen under dessa
år gjorde att många kunde ta del av en stigande levnadsstandard.

Den svenska säkerhetspolitiken byggde på alliansfriheten i fredstid syftande till neutralitet i händelse
av krig. Senare har det dock visat sig att den formella alliansfriheten inte förhindrade ett nära
vapentekniskt samarbete med Nato. Statsminister Olof Palme drev dock en offensiv utrikespolitik
med kritik mot bland annat Vietnamkriget och apartheid i Sydafrika.

År 1971 ersattes den tidigare tvåkammarriksdagen med en enkammarriksdag. År 1974 kom en

omfattande grundlagsreform. Under 1970-talet försämrades ekonomin och energifrågan blev
aktuell. Kritiken mot kärnkraften ledde till att riksdagen beslutade att inga fler kärnkraftverk skulle
byggas.

Efter murens fall

Berlinmurens fall 1989, Sovjetunionens fall 1991 och det kalla krigets slut ledde till en omprövning av
den tidigare majoritetsuppfattningen att den svenska alliansfriheten förhindrande ett närmare
svenskt deltagande i den europeiska integrationsprocessen. Sveriges regering ansökte därför om
medlemskap för Sverige i Europeiska unionen (EU), efter att ha varit med i EFTA sedan
organisationen bildades 1960.

Efter förhandlingar blev Sverige medlem den 1 januari 1995, efter en majoritet på 52,3 procent
i folkomröstning den 13 november 1994.

Geografi och natur

Huvudartikel:  Sveriges geografi

Karta över Sverige med länsgränser, de största tätorterna och vägarna samt sjöar, floder och berg.

Översikt

Sverige ligger i norra Europa, på östra delen av den skandinaviska halvön och sträcker sig över
ungefär 17 latituder (breddgrader) och 15 longituder (meridianer).[29] Den longitudinella skillnaden
motsvarar 52 minuters skillnad i soltid (mellan Haparanda i öster och Strömstad i väster). Till ytan är
Sverige det femte största landet i Europa. Landet gränsar till Norge i väster, Finland i nordost,
samt Danmark i sydväst. De omgivande vattnen är Bottenviken och Bottenhavet, som utgör en del
av Östersjön, samt i sydväst Skagerrak, Kattegatt och Öresund. Sverige utgör en del av det
geografiska området Norden.

Öster om Sverige ligger Östersjön och Bottniska viken och den långa kustlinjen påverkar klimatet. I

väster ligger den skandinaviska fjällkedjan som såsom bergskedja benämns Skanderna, sedan
gammalt också kallad Kölen på både svenska och norska (kjølen). Den skiljer Sverige från Norge.
Riksgränsen följer alltsedan 1700-talet någorlunda väl vattendelaren i denna bergskedja. Älvarna i
norra Sverige (de så kallade Norrlandsälvarna) flyter alltså som regel österut från bergskedjan och
hinner ofta bli ganska breda.

Södra Sverige är till stora delar jordbruksmark. Totalt täcks Sverige av 2,7 miljoner hektar
jordbruksmark[30]. Totalt sett täcks dock 60 procent av totalytan och 75 procent av landarean av skog.
Sveriges skogsland tillhör den västra ytterkanten av den eurasiska taigan. Befolkningstätheten är
också större i de södra delarna, med centrum främst
i Mälardalen, Bergslagen, Öresundsregionen och i Västra Götalandsregionen. I södra Götaland rinner
många vattendrag upp i mitten av det så kallade sydsvenska höglandet och rinner både åt norr och
söder, öster och väster. Vattendragen i södra Sverige blir vanligen heller inte lika långa och stora som
i norr. I Svealand och i Götaland finns dock Sveriges största älv när det
gäller vattenföring och avrinningsområde: Klarälven-Göta älv, som bland annat inkluderar
sjön Vänern. Sverige är ovanligt tätt på sjöar av olika storlek. Det finns 267 570 insjö- och havsöar i
Sverige.[31]

Sveriges högsta berg är Kebnekaise, på 2 097 meter över havet. De två utmärkande största öarna
är Gotland och Öland, de två största sjöarna är Vänern och Vättern. Sverige sträcker sig 1 572 km
från norr till söder och den största bredden är cirka 500 km (se även Sveriges ytterpunkter).

Skog, vattenkraft och järnmalm är viktiga naturresurser, liksom mangan i

Östersjön, koppar, bly, zink, guld, silver, uran, arsenik, volfram och fältspat.[32]

Klimat

Huvudartikel:  Sveriges klimat

Sverige har ett oftast milt tempererat klimat med stora temperaturskillnader, trots sitt nordliga läge,
vilket beror på värme från Golfströmmen. I södra Sverige är lövträd dominerande, i norr barrskogar,
med tall och gran, och härdiga björkar vilka dominerar landskapet. I Sveriges nordligaste del, som
präglas av fjäll, har landet ett subarktiskt klimat. Det betyder längre, kallare och snösäkra vintrar.
Under delar av sommaren är det midnattssol (solen går inte ner) i allra nordligaste Sverige (norr
om polcirkeln), medan det under delar av vintern är totalt mörker. Midvinternatten avbryts då
endast av några timmars gryning och skymning.

Årsnederbörden ligger normalt runt 680 mm, med relativt stora mängder över den västra fjällkedjan.
[33]
 Dygnsmedeltemperaturen i januari varierar mellan cirka 0 grader i söder, några minusgrader i
mellersta Sverige och ner till −18 °C i norr. I juli är temperaturskillnaderna mellan norr och söder
avsevärt mindre än på vintern. Dygnsmedeltemperaturen ligger då nära 17 °C i både Götaland (något
lägre på sydsvenska höglandet) och Svealand (med undantag av de västra delarna). I Norrland avtar
dygnsmedeltemperaturen längs kusten från cirka 17 °C vid Gävle ner till 14 °C vid Haparanda. I fjällen
stannar emellertid dygnsmedeltemperaturen för juli strax över 10 °C. Sveriges lägsta temperatur
uppmättes den 2 februari 1966 i Vuoggatjålme, Lappland, med –52,6 grader [34]. Den högsta
registrerade temperaturen, 38 °C, noterades i Ultuna, Uppland (9 juli 1933) och Målilla, Småland (29
juni 1947)[34].

Kiruna (Norra Norrland/nordligaste Sverige):[35]

Jan FebMarAprMajJunJulAugSepOktNovDec

 Högsta medeltemp. −10−8 −4 1 7 14 17 14 8 2 −5 −8

 Lägsta medeltemp. −19−18−14 −8 −1 5 7 6 1 −5 −12 −17

 Nederbörd 30 25 26 27 34 49 86 74 49 47 42 34

 Diagram Visatemperaturer i °C • månadsnederbörd i mm

Stockholm (Östra Svealand/södra Mellansverige):[36]

JanFebMarAprMajJunJulAugSepOktNovDec

 Högsta medeltemp. −1 −1 3 9 16 21 22 20 15 10 5 1

 Lägsta medeltemp. −5 −5 −3 1 6 11 13 13 9 5 1 −3

 Nederbörd 39 27 26 30 30 45 72 66 55 50 53 46

 Diagram Visatemperaturer i °C • månadsnederbörd i mm

Göteborg (Västra Götaland):[37]

JanFebMarAprMajJunJulAugSepOktNovDec

 Högsta medeltemp. 1 1 5 10 16 20 21 21 16 12 6 3

 Lägsta medeltemp. −3 −4 −1 2 7 11 13 12 9 6 2 −2

 Nederbörd 61 40 49 41 49 59 68 75 80 83 82 72

 Diagram Visatemperaturer i °C • månadsnederbörd i mm

Malmö (Skåne, sydligaste Sverige):[38]

JanFebMarAprMajJunJulAugSepOktNovDec

 Högsta medeltemp. 2 2 5 10 16 20 21 21 17 12 7 4

 Lägsta medeltemp. −3 −3 −1 2 7 11 13 12 10 7 3 −1

 Nederbörd 49 30 40 38 41 52 61 58 59 57 61 58

 Diagram Visatemperaturer i °C • månadsnederbörd i mm

Naturtyper

 Sjöar och vattendrag – Sverige är ett av världens sjörikaste länder, och nästan en tiondel av
Sveriges yta består av sjöar. Utöver sjöar finns ett antal större älvar, som Vindelälven, Torne
älv, Kalix älv och Pite älv, som alla är skyddade som nationalälvar.
  Fjäll

 Kust och hav

 Ädellövskog – mindre än en procent av Sveriges landyta är idag täckt av ädellövskog. Idag

finns ädellövskog enbart söder om Dalälven.

 Våtmark – cirka en femtedel av Sveriges landyta täcks av våtmark.

 Barrskog – denna naturtyp dominerar Sveriges natur.

Vegetationsregioner

Karta över Sverige vegetationsregioner.

I och med Sveriges stora latitudiella skillnad nord till syd (från omkring 55 till 69 grader nord) uppstår
det stora skillnader för vegetationens möjliga utbredning. Man kan skilja på odlingszoner (för
planterade träd och grödor) samt vegetationsregioner, för den naturliga spridningen av allt ifrån gräs
till träd. I detta hänseende indelas Sverige i fem huvudregioner.

1. Södra lövskogsregionen

2. Södra barrskogsregionen

3. Norra barrskogsregionen

4. Fjällbjörksregionen

5. Kalfjällsregionen

Typiskt för södra lövskogsregionen är att det är en utlöpare från Nordvästeuropas lövskogsområde

men den främsta faktorn är likväl avsaknaden av naturligt spridd gran. Regionen, som täcker
västkusten, större delen av Skåne samt södra Blekinge präglas i stället främst av bok och andra ädla
lövträd. Almen har dock minskat p.g.a. almsjuka.[39]
Södra Öland tillhör södra lövskogsregionen, men utgör ett litet undantag då gran sprider sig naturligt
där.

Södra barrskogsregionen präglas av en blandning av barrträd, med inslag av bland annat bok och ek.
Bokens nordgräns delar upp denna region i två underregioner. Bok förekommer naturligt, blandat
med barrträd ungefär enligt en linje från mellersta Bohuslän till Oskarshamnstrakten, med
en exklav på Västgötaslätten. Södra barrskogsregionens avslutning norrut sammanfaller helt och
hållet med ekens nordgräns[40] (enstaka exemplar längre norrut förlänger inte södra
barrskogsregionen).

Norra barrskogsregionen präglas av gran, tall med inslag av björk, al, asp med flera lövträd. I princip
alla ädla lövträd är planterade. Norra barrskogsregionen är en direkt utlöpare av den rysk-
finska tajgan. Ju längre norrut man kommer desto glesare blir skogen.[41]

I fjälltrakternas lägre terräng finner man fjällbjörksregionen, där fjällbjörken utgör den enda större

vegetationen. Lägre vegetation som blommor, lavar och blåbärsris förekommer.

Över en viss höjd i fjällen finner man kalfjällsregionen. Trädgränsens höjd beror av latituden och är
t.ex. högre upp i Dalafjällen än vid Riksgränsen. Kalfjäll kan utgöras av glaciär eller frilagt urberg
(d.v.s klippor) men också av lägre vegetation sommartid.[42]

Sveriges fauna

 Sveriges däggdjursfauna

 Sveriges fiskfauna

 Sveriges fågelfauna

 Sveriges grod- och kräldjursfauna

 Sveriges insektsfauna

Statsskick och politik

Sveriges statsskick

Huvudartikel:  Sveriges statsskick

Riksdagshusets entré i Stockholm. Riksdagen är enligt regeringsformen folkets främsta företrädare

och beslutar om alla lagar.

Sverige är en parlamentarisk och representativ demokrati med en folkvald riksdag och styrs av

en regering ledd av en statsminister. Formellt är Sverige samtidigt en konstitutionell monarki, där
monarken – kungen – är statschef.
Nuvarande statschef är konung Carl XVI Gustaf, tronarvinge är kronprinsessan Victoria, regeringschef
är statsminister Magdalena Andersson, och riksdagens talman är Andreas Norlén.

Lagarna i riket stiftas av landets parlament – riksdagen – med 349 direktvalda ledamöter, som utses i
fria val. Riksdagen består av en kammare. Regeringen är ansvarig inför riksdagen. Nya lagförslag
läggs vanligen fram av regeringen men kan också läggas fram av riksdagsledamöterna. Riksdagens
ledamöter – riksdagsmännen – väljs vart fjärde år enligt ett proportionellt valsystem. Valdagen är
andra söndagen i september,[43] och då väljs
också kommunfullmäktigeledamöter och landstingsfullmäktigeledamöter. Riksdagsledamöter och
alla andra politiker väljs genom att väljarna röstar på olika partier, som i sin tur representerar olika
politiska idériktningar. Alla medborgare över 18 år får rösta i riksdagsvalen, samt fritt grunda partier
eller kandidera till politiska poster. Det svenska politiska systemet bygger i hög grad
på deltagardemokrati. Vid val till riksdagen finns den s.k. 4-procentsspärren som innebär att partier
med röstandel under detta inte erhåller några riksdagsmandat.

Sverige har fyra grundlagar: regeringsformen (1974, rev. 2010), successionsordningen (1810, rev.

1980), tryckfrihetsförordningen (1949)
och yttrandefrihetsgrundlagen (1992). Riksdagsordningen (2014) har status mellan grundlag och
vanlig lag. Regeringsformen inleds med följande portalparagraf:

” All offentlig makt i Sverige utgår från folket. Den svenska folkstyrelsen
bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. Den förverkligas
genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom
kommunal självstyrelse. Den offentliga makten utövas under lagarna. „

– Regeringsformen

Grundlagarna kan endast ändras genom två likalydande riksdagsbeslut med ett riksdagsval emellan.
Vidare kan, om riksdagen har fattat ett första beslut om att ändra i grundlagen, en folkomröstning
hållas innan det andra beslutet. Resultatet av en sådan folkomröstning är
bindande. Lagrådet kontrollerar nya lagförslag. Det granskar hur lagförslaget förhåller sig till
grundlagarna och rättsordningen, rättssäkerhetens krav och till EU-rätten samt hur föreskrifterna
förhåller sig till varandra.

Kung Carl XVI Gustaf och drottning Silvia.

Kronprinsessan Victoria är svensk tronarvinge.

Monarkin innehar inte längre någon politisk makt; monarkin har i stället en symbolisk
statschefsfunktion med nästan uteslutande ceremoniella uppgifter. Grundlagen skrevs delvis med
syftet att ”med ett penndrag” kunna avveckla monarkin, och flera partier har införandet
av republik inskrivet i sina partiprogram. Kungahuset har dock fortsatt åtnjuta hög popularitet, varför
frågan av pragmatiska skäl inte väcks.

Regeringen styr landet och tillsätts efter riksdagsvalen genom förhandlingar som leds av riksdagens
talman. Talmannen föreslår en statsminister på grundval av vem som har det starkaste stödet i den
nyvalda riksdagen. På talmannens förslag utser riksdagen statsministern. Statsministern utser i sin
tur ministrarna i regeringen. Regeringen måste stödjas eller tolereras av en majoritet riksdagens
ledamöter. Riksdagen har även kontrollerande funktioner, både av regeringen och av
myndigheterna; regeringen kontrolleras bland annat av riksdagens konstitutionsutskott. Riksdagen
kan också när den vill pröva om regeringen fortfarande har stöd av riksdagen. Riksdagen kan på så
sätt tvinga regeringen att avgå; det kan ske genom att minst 35 ledamöter går ihop och föreslår en
omröstning om misstroendeförklaring.

Sveriges styrelse bygger därutöver på långtgående decentralisering. Kommuner och myndigheter har

en ovanligt stark ställning som enskilda instanser, och kommunernas självstyre är inskrivet i
grundlagen. I Sverige finns sammanlagt runt 380 olika statliga myndigheter och bolag. En ovanlig
politisk institution – som dessutom uppfanns i Sverige – är ombudsmannainstitutionen. Sverige har
flera ombudsmän som tillgodoser enskildas rättigheter mot myndigheter, organisationer och
företag. Justitieombudsmannen (JO) heter den främsta ombudsman som värnar medborgarnas rätt
att bli behandlade på rätt sätt av myndigheterna.

Sverige är medlem i EU, och Sveriges grundlag är underordnad Europeiska unionens, men
förhållandet mellan dessa är inte klarlagt exakt.[44][45][46] Omkring 80 procent av alla nya lagar som
stiftas i Sverige är från början direktiv som har fattats inom EU. Sverige har 21 av 705 mandat
i Europaparlamentet och företräds av den svenska regeringen i Europeiska unionens råd.
I Europeiska kommissionen sitter svenskan Ylva Johansson (S), men representerar inte Sveriges, utan
Europas, intressen.[47] Sverige tillhörde länge de länder som hade den allra högsta åtföljnadsgraden
av EU:s direktiv.[48][49] De senaste åren har dock implementationsprocenten minskat en aning.[50] Som
följd av EU-medlemskapet utformas Sveriges utrikes- och säkerhetspolitik delvis i samarbete med
andra länder. Regeringen representerar Sverige i EU, men förutsätts representera riksdagens
ståndpunkter i Europeiska unionens råd genom att regeringen kontinuerligt konsulterar EU-
nämnden i riksdagen.[51]

Politik
Huvudartikel:  Politik i Sverige

Stefan Löfven (i mitten) var Sveriges statsminister 2014-2021, i en minoritetsregering tillsammans

med Miljöpartiet de gröna.

Tidigare statsminister Fredrik Reinfeldt tillsammans med sin dåvarande

hustru Filippa, Michelle och USA:s president Barack Obama vid Metropolitan Museum of Art i New
York den 23 september 2009.

Under större delen av 1900-talet har Sverige i huvudsak haft fem olika partier i
parlamentet, riksdagen, som grovt uppräknat har
representerat socialism, socialdemokrati, liberalism, konservatism samt landsbygdens intressen. I
slutet av 1900-talet tillkom riksdagspartierna Miljöpartiet – de Gröna (1988)
och Kristdemokraterna (1991). Sverigedemokraterna finns i riksdagen sedan 2010. I valet
1991 röstades Ny demokrati in i riksdagen, men kom efter valet 1994 att nästan försvinna helt ur
svensk politik. Sedan valet 2018 är de största partierna utanför riksdagen: Feministiskt
initiativ, Alternativ för Sverige samt Medborgerlig samling.

I EU-parlamentet representeras Sverige av riksdagspartierna. Åren 2004–2009 hade Junilistan först

tre och sedan två mandat och åren 2009–2014 hade Piratpartiet två mandat i EU-
parlamentet. Mandatperioden 2014–2019 hade Feministiskt initiativ ett mandat.

Socialdemokraterna har sedan 1930-talet dominerat svensk politik och satt närmast oavbrutet i
regeringsposition från 1932 fram till 1976 med egen majoritet 1968–1970. Sedan slutet av 90-talet
har socialdemokratiska regeringar förlitat sig på stöd från miljöpartiet och vänstern för att bilda
regering. De senaste decennierna har socialdemokratins dominans luckrats upp av återkommande
borgerliga valsegrar. Riksdagsvalet 2006 resulterade i att den borgerliga alliansen (Allians för Sverige)
bestående av Moderaterna, Folkpartiet liberalerna, Centerpartiet och Kristdemokraterna kunde
bilda en majoritetskoalition. Moderaternas partiledare Fredrik Reinfeldt innehade posten som
Sveriges statsminister, dock efter riksdagsvalet 2010 som ledare för en minoritetsregering.
Efter riksdagsvalet 2014 är emellertid åter en socialdemokrat statsminister; först Stefan Löfven som
ledde en minoritetsregering tillsammans med Miljöpartiet de gröna mellan 2014 och 2021,
och Magdalena Andersson i en minoritetsregering sedan november 2021 då Stefan Löfven avgick.

I samband med riksdagsvalen hålls också val till kommun och landsting. De partier som nu är

representerade i riksdagen är också representerade på de flesta håll lokalt. Därtill är det också
vanligt med rent kommunala eller regionala partier samt mer eller mindre rikstäckande småpartier
som ställer upp i lokala val, Feministiskt initiativ, Landsbygdspartiet oberoende, Kommunistiska
Partiet, Sjukvårdspartiet, Rättvisepartiet Socialisterna och Sveriges pensionärers intresseparti är
exempel på partier utanför riksdagen som finns representerade lokalt.

Utrikespolitiskt tillhör Sverige de stater som är medlemmar i flest internationella organisationer och
som är mest positiva till multilateralt samarbete. Sverige ger ett av världens högsta bistånd i
förhållande till BNP[52] och ett av de största bidragen till FN. Sverige ger även ett av de högsta
bidragen till EU och det högsta per capita till UNHCR. Tidigare var Sverige starkt engagerat i
fredsbevarande FN-operationer, men bidrag med manskap har minskat kraftigt på senare år.[53] I
stället samarbetar Sverige mer och mer med Nato, bland annat genom över 500 man i Afghanistan.

Rättsväsen

Huvudartikel:  Sveriges rättsväsen

Sveriges rikes lag.

Ett utmärkande drag för polisen i Sverige är att hela polisväsendet, som 2007 omfattade 17 866
poliser, är statligt, även om länspolisen i varje län utgör en egen myndighet.[54]

Domstolsväsendet är uppdelat i allmänna domstolar, allmänna

förvaltningsdomstolar och specialdomstolar. De allmänna domstolarna handlägger och dömer i både
civilmål (tvister mellan enskilda) och brottmål medan förvaltningsdomstolarna dömer i tvister mellan
enskilda och myndigheter. Verksamheten i de allmänna domstolarna är uppdelad i
olika rättsinstanser. Dessa är lokala tingsrätter och förvaltningsrätter, vars domar eller beslut kan
överklagas till regionala appellationsdomstolar, hovrätter och kammarrätter, med Högsta
domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen (tidigare Regeringsrätten), som högsta instans i
respektive system.

Vissa mål avgörs i specialdomstolar. Hit

hör Arbetsdomstolen, Marknadsdomstolen, Patentbesvärsrätten, mark- och
miljödomstolarna, fastighetsdomstolarna och migrationsdomstolarna. Vissa arbetsrättsliga mål, som
handläggs i tingsrätt som första instans, överklagas till Arbetsdomstolen. En dom i Arbetsdomstolen
eller Marknadsdomstolen kan inte överklagas.
Försvar

En JAS 39 Gripen från svenska flygvapnet. Stridsflygplanet är utvecklat och tillverkat i Sverige.

Huvudartikel:  Försvarsmakten (Sverige)

Beteckningen totalförsvar används i Sverige som en samlingsbeteckning på militärt och civilt försvar.
[55]
 Sverige var under merparten av 1900-talet militärt alliansfritt men har nu ett nära samarbete
med Nato, via medlemskapet i Partnerskap för fred, och deltar i försvarssamarbetet inom EU. Ordet
neutralitet försvann från Sveriges säkerhetspolitiska linje 2007.[56] Försvarets andel av
Sveriges BNP var år 2007 1,48 procent.[57] Internationella insatser har kommit att få successivt ökad
betydelse relativt den tidigare dominerande uppgiften försvar av det egna territoriet mot invasion.

Sveriges försvar består av försvarsgrenarna armén, marinen och flygvapnet. Marinen består i sin tur

av vapenslagen flottan och amfibiekåren. Samtliga försvarsgrenar ingår i
myndigheten Försvarsmakten. Under 1990-talet, några år efter kalla krigets slut inleddes en
långvarig period av successiv minskning av Sveriges försvar. Sverige tillämpade under lång
tid värnplikt, men sedan början av 1990-talet har uttaget av värnpliktiga sjunkit kraftigt. 1996 ryckte
32 547 personer in i värn- eller civilpliktsutbildning, år 2007 var antalet personer nere i 5 119
stycken.[58] Värnplikten lades vilande den 1 juli 2010, och försvarets personalbehov täcks numera
dels genom anställda yrkessoldater, dels genom frivillig tjänstgöring. Den 2 mars 2017 beslutade
regeringen att totalförsvarspliktiga ska vara skyldiga att fullgöra mönstring respektive
grundutbildning med värnplikt. Beträffande skyldigheten att fullgöra mönstring gäller beslutet från
och med den 1 juli 2017, och vad gäller skyldigheten att fullgöra grundutbildning gäller det från och
med den 1 januari 2018. Den 5 juli 2022 blev Sverige, efter ansökan, officiellt inbjudet till
försvarsorganisationen Nato.[59]

Administrativ indelning

Huvudartikel:  Sveriges administrativa indelning

Sverige är uppdelat i 21 län. I varje län finns en länsstyrelse, utnämnd av Sveriges regering. I varje län
finns också ett landsting som är den lokala folkrepresentationen. Varje län är vidare uppdelat
i kommuner, med totalt 290 kommuner. Historiskt och traditionellt finns även uppdelning
i landskap (25) och landsdelar (3). Dessa saknar administrativ betydelse, men befolkningsstatistik
redovisas även för dessa områden.
  AB - Stockholms län 

 C - Uppsala län

 D - Södermanlands län

 E - Östergötlands län

 F - Jönköpings län

 G - Kronobergs län

 H - Kalmar län

 I - Gotlands län

 K - Blekinge län

 M - Skåne län

 N - Hallands län

 O - Västra Götalands län

 S - Värmlands län

 T - Örebro län

 U - Västmanlands län

 W - Dalarnas län

 X - Gävleborgs län

 Y - Västernorrlands län

 Z - Jämtlands län

 AC - Västerbottens län

 BD - Norrbottens län

Ibland delas Sverige in även i landsdelar, landskap och stift.

Uppdelning i landsdelar: Uppdelning i landskap:

 Götaland  Blekinge

 Svealand  Bohuslän

 Norrland  Dalarna

 Dalsland

 Gotland

 Gästrikland
  Halland

 Hälsingland

 Härjedalen

 Jämtland

 Lappland

 Medelpad

 Norrbotten

 Närke

 Skåne

 Småland

 Södermanland

 Uppland

 Värmland

 Västerbotten

 Västergötland

 Västmanland

 Ångermanland

 Öland

 Östergötland

Sverige i världen

Som ett litet land utan större pågående konflikter är kunskapen om Sverige låg i omvärlden som
helhet. De som känner till landet har dock sällan negativa uppfattningar om det. I ett index där drygt
25 000 människor världen över har rankat sin uppfattning om 40 länder hamnar Sverige på en
åttonde plats, och varumärket Sverige värderas till 464 miljarder dollar, en uppgång med 16,5
procent sedan föregående år (2006).[60] En av de internationellt mest kända svenska företeelserna
är Nobelpriset, som har delats ut årligen sedan 1901 och tillkom genom en donation
av dynamitens uppfinnare, ingenjör Alfred Nobel. Bland internationellt kända svenska politiker-
diplomater finns Olof Palme, Dag Hammarskjöld och Carl Bildt.

Internationella rankningar

Organisation Undersökning Rankning

Freedom House Frihetsindex 2019[61] 3 av 195

The Economist Demokratiindex 2018[62] 3 av 167

 FN:s utvecklingsprogram HDI (välfärd) 2018 8 av 189

IMF/IMF BNP per capita 2017 11 av 187

Heritage
Ekonomifrihetsindex
Foundation/Wall Street 19 av 180
2019
Journal

2–3 av
Freedom House Pressfrihetsindex 2017
199

Reportrar utan gränser Pressfrihetsindex 2019 3 av 180

Transparency Anti-korruptionsindex
3 av 180
International 2018

Central Intelligence Militärutgifter per capita 110 av

Agency 2016 153

Ekonomi

Sveriges ekonomiska historia

Huvudartikel:  Sveriges ekonomiska historia

Sveriges BNP/capita år 1000–2006 i jämförelse.

Sverige har sedan järnåldern haft en omfattande utrikeshandel som ofta har begränsat sig till ett
fåtal viktiga import- och exportvaror. Dessa har oftast kommit från råvarutillgång i landet, framför
allt järn och trä.

Under folkungatiden på 1250-talet till 1300-talets slut, dominerades handeln i Sverige av tyska

köpmän (först på 1600-talet blev Sverige en riktig handelsnation) för vilka Visby fram till 1300-talet
var ett viktigt nav.[63]

På 1500-talet sysselsatte jordbruket över 90 procent av Sveriges befolkning. De svenska böndernas

ekonomi byggde på självhushållning. De största importvarorna var salt för konservering av livsmedel
och kläde främst för att tillgodose efterfrågan från de högre stånden i landet.[64] Exporten
dominerades av råvarumetaller såsom järn och koppar. Sverige var under denna tiden ett starkt
specialiserat råvaruexporterande land.[64]
Sverige förde alltmer en merkantilistisk politik från 1500-talet, och utvecklingen förstärktes under
1600-talet.[65] Den ekonomiska expansionen under stormaktstidens 1600-tal innebar att Sverige
försökte utvidga handeln mot Östeuropa och Centraleuropa. Det misslyckades dock då den ryska och
polska exporten tog andra vägar än via Sverige. Däremot lyckades Sverige med att sälja koppar och
järn i allt större utsträckning på världsmarknaden.[66] På 1700-talet revolutionerades det svenska
jordbruket, vilket medförde en ytterligare expansion av den svenska ekonomin. Revolutionen
innebar ökad produktion per person, förstärkt arbetsdelning, ökad marknadsproduktion och
kapitalbildning. Den allt starkare expansionen, delvis byggd på statliga subventioner, från mitten av
1700-talet medförde en ökad penningmängd och inflation (kostnads- och prisökningar), och
underskott i statens finanser. Handeln och industrin stod i förgrunden för statens intressen under
1700-talet.

På 1800-talets satsade staten betydande summor på infrastruktur under det att flera finansiella
institutioner, som banker, bildades.[67] Runt 1850-talet närmade sig Sverige också liberalismens ideal
vad gällde frihandelsprincipen. Livsmedelstullarna sänktes, alla import- och exportförbud, utom
förbudet mot export av järnmalm, avskaffades. Från mitten av 1800-talet skedde en successiv
övergång till en alltmer oreglerad marknadsekonomi i takt med industrialismens genombrott.

Konjunkturcykler i Sverige år 1842–2001.

Stora ekonomiska förändringar leder till nya institutionella arrangemang, man ser det i slutet av
1800-talet då det ökade industriella arbetet för befolkningen gav upphov till bland
annat fackföreningar, sjukkasseväsen och arbetsgivarföreningar.[68]

1900-talet var industrins sekel, då industrin växte kraftigt, mognade och samtidigt kontinuerligt
omvandlades. På 1960-talet var Sverige ett av de rikaste länderna i världen, sett till BNP per capita.
[69]
 Under detta årtionde upplevde såväl Europa som Sverige en period av snabb ekonomisk tillväxt.
Det var en period av ökad frihandel som lade grunden till detta. Sverige upplevde under 1970-talet
en ökande andel av offentlig konsumtion, vilket blev en stabiliserande faktor på konjunkturerna.
Under samma årtionde började inflationen öka samtidigt som tillväxttakten mattades av och
arbetslösheten ökade, och ekonomin trädde in i ett stadium som kallas stagflation.[70] Mellan 1970
och 1990 sjönk den ekonomiska tillväxten kraftigt och skapade problem i de offentliga finanserna.
Statens avregleringspolitik i kombination med kraftig expansiv finanspolitik på 1980-talet skapade
under 1990-talet en finanskris. Finanskrisen 1990–1994 var en svår lågkonjunktur med kraftiga
underskott i de offentliga finanserna. Monetarismen kan sägas ha fått större inflytande i den
ekonomiska politiken efter 1990-talskrisen, med dess prioritering av att stabilisera penningmängden
för att få ned inflationen.

En lågkonjunktur i spåren efter IT-boomen, som bland annat kallats ”dot-com-döden”, inträffade

under 2000–2002 och drabbade den övervärderade it-sektorn svårt.
Sveriges ekonomi

Huvudartikel:  Sveriges ekonomi

Sveriges BNP / capita (PPP) (blå linje) i jämförelse med andra avancerade ekonomier. År 2006–2013,
årtal efter 2007 är projektioner.

Olika sektorers bidrag till Sveriges BNP, 1800–2000.

Sveriges valuta är svensk krona (SEK).

Sveriges köpkraftsjusterade bruttonationalprodukt uppskattades 2005 till 270,5
miljarder amerikanska dollar.[71] BNP per capita var 36 578  dollar år 2007.[72] Medelbruttoinkomsten
per invånare var 28 400 svenska kronor i månaden under år 2010.[73][74]

Sverige har varit medlem i den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD från det att

organisationen bildades 1961.

Landet är sedan 1995 medlem i EU:s interna marknad, men efter ett nej vid en folkomröstning 2003
deltar Sverige inte fullt ut i samarbetet kring EMU.

Sveriges ekonomi är en marknadsekonomi med en omfattande skattefinansierad sektor

och omfördelning av inkomster. Privata företag står för cirka 90 procent av landets industriella
produktion. Landets tjänsteproduktion utgör cirka 70 procent av BNP. Lantbruket utgör endast 2
procent av BNP och sysselsätter också endast 2 procent av arbetsstyrkan.[75]

Arbetsmarknad

I juli 2012 uppgick arbetslösheten i Sverige till 7 procent.[76] Störst var arbetslösheten i Norrbottens
län med 10,5 procent, minst i Stockholms län med 3,9 procent (2012, juli). Ungdomsarbetslösheten
(åldern 15–24 år) uppmättes till 16,9 procent, vilket är en bra bit under EU-genomsnitt som ligger på
22,6 procent (första kvartalet 2012).[77][78] När det gäller löneskillnader, har Sverige det minsta
lönespridningen bland OECD-länderna.[79]. År 2019 tillhörde 68 procent av de anställda
en fackförening, vilket är mycket högt internationellt sett.[80]. Av arbetarna var år 2019 60 procent
fackligt organiserade och av tjänstemännen 72 procent.
Näringsliv

Viktiga näringar i Sverige innefattar tjänster, skogsbruk, industri samt gruvdrift (se Gruvdrift i

Sverige). Andra näringar av betydelse inkluderar jordbruk (viktiga jordbruksprodukter
är vete, potatis, sockerbetor, nötkreatur) och fisk.

Maskiner, papper, trävaror, järn, stål, vägfordon liksom elektronik och

telekommunikationsprodukter utgör viktiga exportprodukter för Sveriges ekonomi.[81] Sveriges
ekonomi är mycket starkt orienterad mot export och handel med utlandet, exporten har de senaste
åren utgjort över 50 procent av BNP.[82] Sveriges industristruktur består i ovanlig hög grad av stora
internationellt inriktade koncerner. Huvudstaden Stockholm, med Stockholmsbörsen och flera
bankers huvudkontor, är Nordens främsta finanscentrum. Wallenbergsfären har haft ett inom
industriländer unikt stort inflytande på den svenska börsen, stundtals har de kontrollerat över 30
procent av börsvärdet.

Landet har ett modernt distributionssystem, bra interna och externa kommunikationsmedel och en
välutbildad arbetsstyrka. Handel med andra europeiska länder utgör en betydande del av Sveriges
utrikeshandel där Tyskland är landets viktigaste handelspartner.[83][84] Verkstadsvaror stod för 47,5
procent av exportvärdet 2007.[81]

Sverige var ett av Europas fattigaste länder för hundra år sedan men har nått framgång tack
vare innovationer.[85]

Offentliga finanser
Bruttoregionalprodukt per capita i tusental kronor. (2014)

Med offentliga finanser så menar man kommunernas, landstingens och statens finanser. Dessa
omfattar drygt halva Sveriges BNP och är en av världens högsta. Cirka hälften av de offentliga
finanserna utgörs av Sveriges statsbudget (statens finanser) som år 2015 beräknas uppgå till 887
miljarder kronor. Merparten av de offentliga utgifterna finansieras via olika typer av skatter.

Den offentliga sektorn har de senaste åren genomgått en bolagisering och privatisering. I den nära

historien har de offentliga finanserna inte alltid balanserat. Sverige har, särskilt sedan mitten av
1970-talet, ackumulerat en statsskuld motsvarande drygt 1093 miljarder kronor (brutto). Detta
skapar en bruttoskuld på drygt 35 procent av Sveriges BNP.[86] Sedan sent 1990-tal har dock
bruttostatsskuldens andel av BNP minskat kraftigt, från ca 80 procent. Statsskulden utslagen per
invånare blir ca 130 000 kr.[87] Staten äger samtidigt stora finansiella tillgångar. Då tillgångarna
överstiger skulderna har Sverige ingen offentlig nettoskuld, utan förvaltar i stället ett överskott. Den
svenska offentliga sektorn har därmed år 2008 en finansiell nettofordran på 24 procent av BNP
gentemot omvärlden. Överskottet är följden av att den offentliga sektorn det senaste decenniet har
gjort stora budgetöverskott, i genomsnitt ca två procent av BNP per år. År 2008 var överskottet 135
miljarder kronor, vilket främst berodde på försäljningar av statliga bolag. Som en följd av finansiella
överskott utan motsvarande ökning av inhemska investeringar, har Sverige använt sju procent av
landets samlade resurser till kapitalexport under de senaste tio åren. En så stor kapitalexport är unik
bland industriländer.[88]

Den svenska nationalbanken – Riksbanken – för en inflationsstabiliserande politik med en

målsättning på en årlig inflation på 2 procent.[89] Riksbankens beslut får inte påverkas av de valda
politikerna och är starkt beroende av ränteutvecklingen i euro- och dollarområdena.

Sociala förhållanden

Sverige har världens sjunde högsta levnadsstandard enligt Human Development Index, med index

0,916 av 1,0.[90] På lång sikt (1980–2006) har Sverige haft en ganska normal ökning jämfört med
andra länder. På medellång sikt (1990–2006) har Sverige har en relativt hög ökning, men på kort sikt
(2000–2006) har vi däremot haft en ytterst liten ökning. Även i många andra välfärdsindex hamnar
Sverige mycket högt upp vid rankningar. Sverige har en relativt låg inkomstfördelning, med
en Gini på 27,6 (år 2019)[91]. Även fattigdomsnivån i Sverige är en av världens allra lägsta, oavsett om
man avser relativ eller absolut fattigdom. Inkomstojämlikheten har dock ökat i Sverige under mer än
ett decennium. I december 2008 offentliggjorde TCO en rapport som visar att var tredje arbetslös i
Sverige saknar a-kassa och därmed bara har en garanterad inkomst motsvarande existensminimum.
[92]

Socialt kapital och korruption

Fördjupning:  Korruption i Sverige

Sverige är ett av de länder i världen som har det högsta sociala kapitalet. Med det menas att tilliten
mellan medborgarna som individer och till myndigheter är mycket hög. En effekt av högt socialt
kapital är låg korruption.[93]

Inledningsvis är det nämnvärt att korruption förekommer i alla länder världen över. Olle Lundin, som
är professor i förvaltningsrätt vid Uppsala universitet, har uttalat att "där det finns människor finns
det korruption".[94] Sverige har dock relativt låg korruption, i likhet med flera andra västeuropeiska
länder. På den internationella listan som årligen publiceras av analysföretaget Gallup hamnar Sverige
på en tiondeplats. Flera andra europeiska länder hamnade dock före Sverige.[95] Enligt Transparency
Internationals korruptionsindex hamnade Sverige 2018 på en tredjeplats tillsammans
med Finland, Singapore och Schweiz[96] Av europeiska länder var Danmark före Sverige på listan.
Jämför artikeln om riksrätt.

Infrastruktur

Kollektivtrafik

Modern dubbelledad stadsbuss som trafikerar linje 5 i Malmö.

Huvudartikel:  Kollektivtrafik i Sverige

Sedan 1983 är den lokala och regionala kollektivtrafiken i Sverige organiserad på länsnivå. I varje län
ska det finnas en kollektivtrafikmyndighet. De regionala myndigheterna ansvarar
för tunnelbana, spårväg, stadsbussar och regionala bussar liksom för regional tågtrafik. Vissa
myndigheter ansvarar även för andra trafikslag (båt).

För lönsam långväga kollektivtrafik finns ingen myndighet eller trafikhuvudman i ordens egentliga
betydelse utan varje trafikföretag (operatör) får köra i egen regi. Marknaden är avreglerad sedan
1990-talet. Det finns dock en myndighet för nationell, alltså långväga, kollektivtrafik i Sverige. Denna
sorterar under Trafikverket (fram till 2011 var det en egen myndighet som kallades Rikstrafiken).
Trafikverket handlar endast upp trafik och hanterar inte något biljettsystem eller tillhandahåller
fordon, utan det får operatörerna sköta. På vissa mellanlånga linjer, både buss och tåg, upphandlar
Trafikverket och flera regionala kollektivtrafikmyndigheter tillsammans trafiken.

Trafikverket handlar också, inom ramen för myndighetens uppdrag, upp

olönsam flygtrafik (exempelvis till Norrland) och båttrafik (primärt Gotland). Kollektivtrafik mellan
Sverige och utlandet får oftast inget stöd, men tågtrafiken till Narvik i Norge är ett av undantagen.

Energi

Oskarshamns kärnkraftverk.

Huvudartikel:  Energi i Sverige

Andelen förnybar energi i Sveriges energianvändning var år 2018 till drygt 54 procent. Landet stora
tillgångar av skog nyttiggörs delvis som biobränsle i fjärr- och kraftvärmeverk, liksom att skogsråvara
jämte jordbruksprodukter används till fordonsdrivmedel.

Vattenkraftsproduktionen stod för 43 procent av elproduktionen år 2014 med 64 TWh.

Vattenkraften koncentrerad till dammbyggen vid älvar i norra delen av landet. I huvudsak
biobränsleeldad värmekraft stod för 8,4 procent med sina 13 TWh och vindkraften för 8,4 procent
med sina 12 TWh. De senaste årens trend har varit att värmekraft minskat och vindkraft ökat. En
annan energikälla i tillväxt är solenergi. Kärnkraften stod för 41,4 procent av elproduktionen med
sina 62 TWh. Landet har sex kärnkraftsreaktorer i drift fördelade på Forsmarks
kärnkraftverk, Oskarshamns kärnkraftverk och Ringhals kärnkraftverk. Sveriges transmissionsnät för
el, som omfattar ca 17 000 kilometer ledningar för 400 kV och 220 kV är sammankopplat med
elnätet i Norge, Finland, Danmark, Polen Tyskland och Litauen.[97] Den totala elförbrukningen har
sjunkit något och Sverige har blivit en nettoexportör av el (15,8 TWh år 2014), mest till Finland.[98]

I Sverige finns flera raffinaderier som framställer oljeprodukter som bensin och diesel från råolja. Det
raffineras så mycket att Sverige faktiskt exporterar mer bensin och diesel än vi importerar. Sverige
har ingen utvinning av råolja utan är beroende av import. 2007 importerade Sverige 20 930 000 m³
råolja.[99]

Vägar
Essingeleden i Stockholm.

Huvudartikel:  Vägar i Sverige

Sverige har ett uppskattat vägnät på 212 000 kilometer (år 2001). De södra delarna av landet har det
mest utbyggda vägnätet. Det är framförallt tätbefolkade områden
som Skåne, Göteborg, västkusten samt Östergötland, Uppsala och Stockholmsregionen som har ett
omfattande vägnät. Mindre vägar i glesbefolkade delar kan vara grusvägar, detta gäller
framförallt Norrland. Från Skåne går det motorvägar till Danmark över Öresundsbron och
till Göteborg, Stockholm och Gävle. Från Göteborg går det motorväg även vidare till Norge då E6:an
fungerar som en internationell transitmotorväg mellan Köpenhamn och Oslo.
Från Helsingborg till Vattrång som ligger kring 20 km norr om Hudiksvall är vägen helt mötesfri.
Motorvägsnätet i Sverige ingår i det kontinentala motorvägsnätet och är anslutet till övriga Europa
genom Öresundsförbindelsen och vidare genom Danmark till Tyskland. Vissa delar av E4 längre
norrut har bristfällig standard, men Dubbelkrum och Umeåprojektet syftar till förbifarter utanför
tätorter.

Järnvägar

X 2000-tågen togs i bruk 1990.

Huvudartikel:  Järnväg i Sverige

Sveriges järnvägsnät har byggts ut sedan mitten av 1800-talet, även om många banor, framförallt på
landsbygden, lades ned under andra halvan av 1900-talet. År 2001 omfattade nätet omkring 11 106
kilometer järnväg, varav 9 400 kilometer är elektrifierad.

Järnvägarna är ojämnt utbyggda i Sverige. Järnvägsnätet har Stockholm som en central punkt och

når till de övriga delarna av Sverige. Järnvägarna som är en del i Europas kontinentala järnvägsnät
når också ut till Danmark, Norge och även, via tågfärja, Tyskland. En förbindelse via Haparanda
till Finland trafikeras för närvarande endast av godstrafik. I vissa regioner är järnvägsnätet väl
utbyggt och där är också tågtrafiken tät. Det handlar främst om regionerna
runt Stockholm, Göteborg och Skåne. Andra regioner har däremot ett glesare järnvägsnät. Det finns,
främst i Norrland, regioner som i stort sett enbart har en eller två banor.

Flyg

Scandinavian Airlines.

Huvudartikel:  Luftfart i Sverige

I Sverige finns flera internationella flygplatser, av vilka Arlanda är den största. Därefter

kommer Göteborg Landvetter, Stockholm-Bromma flygplats, Skavsta, Malmö Airport och Luleå
Airport. Resenärer i den sydligaste delen av Sverige använder även Köpenhamns flygplats. Från
flygplatserna opererar ett flertal stora internationella flygbolag. Fortfarande har SAS ett övertag,
men flera andra har också en stor betydelse, exempelvis Norwegian, Lufthansa och Ryanair. Inrikes
finns det – förutom SAS – flera alternativ på de större sträckorna, som till exempel BRA och
lågprisflyget Norwegian. Några utländska flygbolag som trafikerar Arlanda och i vissa fall Göteborg
Landvetter är Finnair, Air France, British Airways, Continental Airlines och Aeroflot. Arlanda har
dessutom en järnväg som går både söderut och norrut med tät trafik.[100]

Sjöfart

Stena Line HSS Stena Explorer.

Huvudartikel:  Svensk sjöfart

Svensk sjöfart har genom historien haft stor betydelse för Sveriges historia och handelsförbindelser,
inte minst på grund av det geografiska läget som i praktiken har gjort Sverige lika beroende av
sjöfarten som en önation. Med en av Europas längsta kuststräckor och ganska goda
djupförhållanden i hamnar, svarar sjöfarten för en dominerande del av transporterna i Sveriges
utrikeshandel – cirka 90 procent mätt i volym. År 2007 fanns 232 fartyg registrerade i det svenska
fartygsregistret. Det totala antalet svenskkontrollerade fartyg – inklusive sådana som är registrerade
i utlandet – var 562 samma år. Tankfartyg och rorofartyg är de viktigaste fartygstyperna,
och Göteborg, Stockholm, Helsingborg och Trelleborg de viktigaste sjöfartsstäderna.[101]

Telefoni

 Fast telefoni (2012): 4,5 miljoner abonnemang [102] Till 2017 hade antalet abonnemang med

fast telefoni sjunkit till 2,6 miljoner (varav 1,5 miljoner var ip-telefoni).[103]

 Mobil telefoni (2012): 13,9 miljoner abonnemang [102] Till 2017 hade antalet

mobilabonnemang stigit till 14,4 miljoner.[103]

Demografi

Huvudartikel:  Sveriges demografi

Sveriges befolkningstäthet, kommunvis. (2016) Antal invånare per kvadratkilometer.

Sverige uppnådde 10 miljoner invånare den 20 januari 2017 enligt Statistiska centralbyrån[104].

Befolkningen ökar med 60 000–80 000 personer per år, varav tre fjärdedelar beror på
invandringsöverskottet.

Landet har en folktäthet på 21,9 invånare per kvadratkilometer. Det är därmed det land med det
84:e högsta invånarantalet, men med endast den 152:a högsta befolkningstätheten.
Befolkningstätheten är i allmänhet större i de södra delarna i Sverige. Såsom exempel kan nämnas
att det i landskapet Lappland bor 100 980 invånare; Lapplands yta är 109 702 km²; i Lunds
kommun bor det fler, 102 257 invånare; Lunds kommun har en yta på endast 442,87 km².
Medellivslängden stiger i Sverige. År 2006 var medellivslängden 83 år för kvinnor och 79 år för män.
[105]
 Tretton år senare hade männen nästan hunnit ikapp kvinnorna, då män 2019 hade en
medellivslängd på 81,3 år och kvinnor 84,7 år.[106]

Åldersstrukturen är jämförelsevis rak upp till 64 års ålder och andelen gamla är hög; 21 procent av
befolkningen är yngre än 17 år och 17,5 procent äldre än 65 år (2007). Spädbarnsdödligheten är en
av de lägsta i världen, 2,5 barn per 1 000 födda. 2007 var det genomsnittliga antalet barn per kvinna
1,88, 2018 hade denna siffra sjunkit något och låg på 1,75. Den kommun med lägst genomsnitt 2018
var Kristinehamn med 1,38 och den kommun med högst genomsnitt var Vingåker med 2,59[107].

Svenskarnas ursprung

Huvudartikel:  Svenskar

De första förfäderna till dagens svenskar anlände till Sverige för 12 000–13 000 år sedan. Dessa
grupper av jägare-samlare följde inlandsisen och bosatte sig först i Skåne.[108] Samtida forskning tyder
på ett flertal forntida invandringsvågor; från Mellanöstern via Balkan (haplogrupp I), från
Centralasien via Sydeuropa (haplogrupp R1b), från Centralasien västerut (haplogrupp R1a), från
Sydostasien via Sibirien (haplogrupp N), samt neolitiska jordbrukare som bör ha anlänt någon gång
under neolitikum, från och med 4200 f.Kr (haplogrupper E, G, J).[109][110][111] Ytterligare forskning tyder
på att etniska svenskar till största delen (ca 80 procent) är ättlingar till de tidigare jägare-samlarna
och endast i mindre grad (20 procent) till de senare neolitiska bondefolken.[111][112]

Samerna har status som ursprungsbefolkning och invandrade från öster för mellan 8000 och 5000 år
sedan.[112] Det finns i dag uppemot 17 000 samer i Sverige. I norr invandrade tidigt även finska folk
ifrån öster, vilka inte minst blev tornedalingar. Bland senare invandrade etniska minoriteter
märks sverigefinnar (i till exempel Rättviks finnmark och Orsa finnmark), romer och judar; de två
senare folkgrupperna har funnits i Sverige sedan 1500- och 1600-talen och i något större antal från
1800-talet. Upp till tusen valloner invandrade på 1600-talet.[113]

Det fanns 633 292 utländska medborgare i Sverige år 2010, 6,7 procent i jämförelse med
befolkningen. År 2017 hade siffran stigit till 897 336, eller 8,9 procent av befolkningen. Som utländsk
medborgare räknas dock inte personer med svenskt och annat medborgarskap, dvs. dubbelt
medborgarskap.[114]

År 2010 var 1 384 929 personer födda i utlandet (14,7 procent). Sammanlagt 19,1 procent av
befolkningen var då födda utomlands eller hade föräldrar som båda var födda utomlands.[115]

År 2017 hade siffran stigit till 1 877 050 personer födda i utlandet (18,5 procent). Sammanlagt 24,1
procent av befolkningen var då födda utomlands eller hade föräldrar som båda är födda utomlands.
[116]

Språk

Huvudartikel:  Språk i Sverige

Sedan den 1 juli 2009 är svenska officiellt stadfäst som huvudspråk för Sverige och samma lag anger
att svenska skall vara officiellt språk för Sverige i internationella sammanhang.[117] De erkända
inhemska minoritetsspråken i Sverige är samiska, meänkieli, finska, romani chib och jiddisch[118].
Romani chib och jiddisch är så kallade extraterritoriella minoritetsspråk, vilket betyder att de inte är
bundna till en viss region eller ett visst område. Övriga minoritetsspråk har en starkare ställning än
de extraterritoriella språken, vilket bland annat yttrar sig i att minoritetsspråkbrukare i
vissa kommuner har rätt till myndighetskontakter och äldrevård på sitt eget språk. Akademisk
forskning och undervisning kring samtliga fem minoritetsspråk ska enligt lag ske vid minst ett svenskt
universitet. Det svenska teckenspråket har en ställning som liknar de nationella
minoritetsspråken. Älvdalska har på senaste tid börjat ses som ett eget språk,[119] men har ingen
officiell status som minoritetsspråk.

Invandring och utvandring

Huvudartiklar:  Sveriges migrationshistoria  och  Sveriges invandringspolitik

Invandring (blå linje) och utvandring (orange linje) i Sverige per år, 1875–.[120]

Medeltidens invandring till Sverige var blygsam som andel av hela befolkningen och skedde främst i
form av tyska hantverkare och köpmän till städerna. Från 1600-talet till tidigt 1800-tal fanns
restriktioner mot invandring av personer som inte var protestanter (vilket vid den tidpunkten i
praktiken främst innebar katoliker och judar).

Efter andra världskriget ökade invandringen till Sverige kraftigt. Under 1950- och 60-talen
invandrade många från Sydeuropa till Sverige för att arbeta.
[121]
 Framförallt finländare, norrmän, danskar, tyskar, polacker, kroater, albaner, indier, eritreaner, ag
haner, irakier, iranier, syrier, assyrier/syrianer, libaneser, chilenare, greker och somalier har
invandrat till Sverige.

Under perioden 1941–2005 har Sverige tagit emot totalt 2 455 665 invandrare, men samtidigt har
1 410 063, människor flyttat från Sverige.[122]

Under åren 1980–2009 har sammanlagt 365 523 asylsökande beviljats permanent uppehållstillstånd.

Toppnoteringarna för enskilda år under denna intervall var 1993 och 1994, då 36 482 respektive
44 875 asylsökande beviljades permanent uppehållstillstånd; majoriteten av dessa var flyktingar från
olika länder i forna Jugoslavien.[123] Under efterkrigstiden fram till omkring 1980 kom många
invandrare från Finland, Tyskland, Polen, Iran, det
forna Jugoslavien, Vietnam, Chile, Argentina och Uruguay till landet. Senare har många invandrare
varit kurder, assyrier/syrianer, araber, palestinier, marockaner med flera från länderna
i Mellanöstern.

År 2016 var den totala invandringen den högsta någonsin med 163 005 personer[124]. Samma år
utvandrade 45 878 personer[125]. Antalet utvandrare har ökat från 20 000–30 000 per år under 1970-
talet till över 40 000 per år i dag.[126]

Religion

Huvudartikel:  Religion i Sverige

Uppsala domkyrka, säte för Svenska kyrkan.

Sverige är ett av världens minst religiösa länder. Religionssociologiska undersökningar visar att 46–85
procent av Sveriges befolkning kan kategoriseras som ateistisk, agnostisk eller icke-gudstroende.
[127]
 År 2019 var ändå 56,4 procent av alla svenskar medlemmar i den lutherska Svenska kyrkan.
[128]
 Svenska kyrkan var tidigare statskyrka i Sverige och dess villkor och existens fastställs ännu
i lagen om Svenska kyrkan från 1998. Lagen trädde i kraft 2000, då relationerna mellan kyrka och stat
ändrades. Trots Svenska kyrkans höga medlemssiffror är den religiösa aktiviteten
(gudstjänstbesöken) inte särskilt omfattande. Totalt 40,0 procent av de som föds i Sverige döps inom
Svenska kyrkan. 29,7 procent av vigslarna sker i Svenska kyrkan, men 69,7 procent av
begravningarna sker inom den.[129]

I Sverige finns flera andra trosåskådningar representerade, bland annat till följd av invandring från
andra delar av världen. Romerska katoliker, den kristna
ortodoxa kyrkan, muslimer och frikyrkliga protestanter är vanliga religiösa inriktningar. Den
muslimska gruppen uppgick enligt lösa definitioner till 400 000 personer år 2006.[130] Av muslimerna
uppskattas 5 procent, eller 25 000, vara praktiserande (i betydelsen att de deltar i fredagsbönen och
ber fem gånger om dagen).[131] Det finns även buddhister, judar, hinduer och bahá'íer i Sverige. Bland
de övriga finns enstaka som praktiserar modern asatro och traditionell samisk religion.

Största tätorter

Sveriges största tät

Stockholm
 Göteborg

Malmö

Uppsala
Kultur

Huvudartikel:  Kultur i Sverige

Alfred Nobel, instiftare av Nobelpriset.

Svensk kultur är en del av de nordiska, germanska och västerländska kulturområdena. Svenska

kulturuttryck inom konst, musik och litteratur ansluter sig främst till dessa traditioner. Det offentliga
stödet till kulturen är omfattande i Sverige. Folkligt deltagande är stort inom många
kulturverksamheter, ett exempel på detta är körsång, som engagerar tiotusentals svenskar.
Värderingsmässigt skiljer sig svensk kultur starkt från världens genomsnittsvärderingar genom att
vara mycket mer universalistisk, sekulär och inriktad mot postmaterialistiskt självförverkligande.
[132]
 Svensk kultur är starkt egalitär och mycket öppen mot omvärlden. Amerikansk kultur har sedan
länge ett stort inflytande. Svensk kultur är vidare starkt individualistisk och antinationalistisk, även
självkritisk. Maximal jämställdhet mellan kvinnor och män har ett centralt värde.[133]

Sveriges nationalsång

Huvudartikel:  Du gamla, du fria

”Du gamla, du fria” med text av Richard Dybeck brukas som Sveriges nationalsång och spelas vid
större arrangemang och vid högtider, men till skillnad från många länder så har denna sång aldrig
antagits officiellt, utan användandet av nationalsången vilar helt på traditioner.[134]

Massmedier

Huvudartikel:  Massmedier i Sverige

Antalet Internetanvändare uppskattades år 2013 till 8 900 per 10 000 invånare.[135] 2017 använde

cirka 96 procent av Sveriges befolkning internet, detta kan jämföras med bara 10 år tidigare när
endast cirka 82 procent av befolkningen använde internet.[136] År 2016 ägde 3,5 miljoner företag och
hushåll minst en TV- eller radiomottagare.[137]

Konst, film och litteratur

August Strindberg räknas som en av Sveriges främsta författare. Internationellt är han dock främst
känd som dramatiker. Barnboksförfattaren Astrid Lindgren och Millennium-författaren Stieg
Larsson har också fått stor spridning på sina verk, långt utanför Sveriges gränser. Från 1900-talets
första hälft bör Nobelpristagarna Selma Lagerlöf och Harry Martinson nämnas. Sveriges mest kända
konstnärer inkluderar målarna Alexander Roslin, Anders Zorn och Carl Larsson. Bland svenska
skulptörer kan Carl Milles och Tobias Sergel nämnas. Svensk 1900-talskultur är också känd för den
tidiga verksamheten inom filmen, med personer som Mauritz Stiller och Victor Sjöström. Mellan
1920- och 80-talen blev filmskapare som Ingmar Bergman samt skådespelare som Greta
Garbo och Ingrid Bergman internationellt kända inom filmen. Under 2000-talet har filmer av Roy
Andersson, Lasse Hallström och Lukas Moodysson mottagit internationella utmärkelser.

Musik och dans

Svensk populärmusik har periodvis haft stora framgångar, dels genom musikgrupper och dels genom
framgångsrika låtskrivare och producenter. Under 1970-talet och början av 1980-talet stod Abba för
de i särklass största svenska popframgångarna. Roxette, som också fick flera förstaplatser
på Billboard 100, hade sin storhetstid under 1980-talets andra hälft samt och under det tidiga 1990-
talet. Detsamma kan sägas om Ace of Base som också fick en listetta på Billboard. Producenten Max
Martin har skrivit över 20 Billboardettor. I början av 2010-talet slog Avicii igenom, främst med
låten Levels. Hans låt Wake Me Up var 2014 den låt som spelades mest i världen och han är den
svensk som är mest spelad på Spotify.[138]

Kända kompositörer i den svenska musikhistorien är: Carl Michael Bellman, som kan betraktas som
en nationalskald och har inspirerat 1900-talets vissångare; Johan Helmich Roman anses allmänt som
"den svenska musikens fader"; Han efterföljdes av klassicisten Franz Berwald, romantikerna Hugo
Alfvén, Wilhelm Peterson-Berger och Wilhelm Stenhammar; modernisterna Hilding Rosenberg, Karl-
Birger Blomdahl och nyklassicisten Lars-Erik Larsson. På operans område nådde sopranerna Jenny
Lind och Birgit Nilsson samt tenoren Jussi Björling världsberömmelse. Körmusik intar en stark
ställning inom det svenska musiklivet och 2009 var 6 % av befolkningen aktiva körsångare[139]. Eric
Ericson räknas som en av upphovspersonerna till den generellt höga kvalitén inom körsångens
utövande.

Sverige var ett av de första europeiska länderna där jazzen fick fäste.[140]Redan 1899 gjordes en
inspelning med Kronobergs Regementes Musikkår som spelade in Georgia Camp Meeting vilket kan
ses som den svenska jazzens födelse.[141] Under 1920-talet började den nya genren från USA inspirera
svenska musiker som samtidigt skapade sig ett eget, utpräglat svenskt sound.[140] 1950-talet brukar
ses som den svenska jazzens guldålder med artister som Arne Domnérus, Lars Gullin, Alice
Babs och Monica Zetterlund.[142] Andra betydande svenska jazzmusiker och kompositörer är bland
andra Jan Johansson, Georg Riedel, Bengt Hallberg, Putte Wickman och Esbjörn Svensson.[142]

Sverige har också en utvecklad dansbandskultur som inrymmer orkestrar med något olika

inriktningar. Dessa orkestrar spelar musik som passar för bugg och foxtrot och är en tradition som
även spridits till delar av övriga Norden.

Svenska köket

Huvudartikel:  Svenska köket

Köttbullar med potatismos (eller kokt potatis), brunsås och lingonsylt är en klassisk svensk maträtt
som är känd världen över. Den blågula tårtan är en rulltårta.

Svenskt knäckebröd.

Det svenska köket är, liksom de övriga skandinaviska länderna, Danmark och Norge, traditionellt

ganska enkelt. Fisk (speciellt sill), kött och potatis spelar framstående roller. Kryddor används relativt
sparsamt. Kända maträtter är svenska köttbullar som traditionellt serveras med brunsås, kokt potatis
och lingonsylt; pannkakor, lutfisk och smörgåsbord. Akvavit är en populär
alkoholhaltig spritdryck och att dricka snaps är kulturellt viktigt. Lokalt viktig mat är bland
annat surströmming i norra Sverige och ål i Skåne i södra Sverige.

Sport

Huvudartikel:  Sport i Sverige

Sverige har ett omfattande föreningsliv på idrottssidan och de flesta föreningar med någon form av
idrottsinriktning är medlemmar i Riksidrottsförbundet. Räknat på antalet utövare är fotboll den
största sporten i Sverige, med innebandy och golf på andra och tredje plats. De största sporterna
publikmässigt är fotboll och ishockey. Arrangemang med stort folkligt deltagande är bland
annat Vasaloppet, O-ringen och Stockholm Marathon. Bland elittävlingarna är DN-galan i friidrott en
av de största. Sportprofiler från Sverige är bland annat Zlatan Ibrahimović (fotboll), Peter
Forsberg (ishockey), Ingemar Stenmark och Anja Pärson (utförsåkning), Jan-Ove
Waldner (bordtennis), Ingemar Johansson (boxning), Björn Borg (tennis) och Sarah
Sjöström (simning). Pia Sundhage, fotbollstränare och före detta fotbollsspelare, kan också nämnas.
Inom lagsporterna har Sverige varit framgångsrikt inom bland annat handboll på herrsidan och
curling på damsidan. Dessutom har såväl Sveriges herrlag som damlag i fotboll tagit medalj(er) i
världsmästerskap och Olympiska spel.

Arkitektur
Huvudartikel:  Svensk arkitektur

Drottningholms slott, kungens bostad och ett populärt turistmål.

Med sina 190 meter är Turning Torso den högsta skyskrapan i Norden.

Före 1300-talet var de flesta byggnader gjorda av sten eller tegel, om de inte var gjorda av trä. Tidiga
svenska stenhus är romanska kyrkor på landet. Många av de som byggdes i Skåne är i praktiken
danska kyrkor. Detta skulle inkludera Lunds domkyrka i Lund från 1100-talet och den något
äldre kyrkan i Dalby, men även många andra tidiga kyrkor influerades av Hansan, som i Ystad, Malmö
och Helsingborg.

Katedraler i övriga delar av Sverige byggdes också som platser för Sveriges biskopar. Skara
Domkyrka byggdes av tegel på 1400-talet, och Uppsala domkyrka på 1500-talet. Grunden
till Linköpings domkyrka gjordes 1230; materialet som användes var kalksten, och byggnaden tog
250 år att färdigställa.

Bland äldre strukturer finns också några betydande fästningar och andra historiska byggnader så
som Borgholms slott, Halltorps gård och Eketorps borg på Öland, Nyköpingshus och Visby ringmur.

Omkring 1520, strax efter medeltiden under Gustav Vasas regeringstid, inleddes bygget av stora
herrgårdar, slott och fästningar. Några av de mer storslagna inkluderar Kalmar slott, Gripsholms
slott och Vadstena slott.

I de nästkommande två århundradena dominerades arkitekturen av barock och senare rokoko.

Kända projekt från den tiden inkluderar staden Karlskrona, som har förklarats som världsarv,
och Drottningholms slott.
1930 var året för den stora Stockholmsutställningen, som innebar genombrottet för funktionalismen,
eller ”funkis” som det blev känt som. Stilen kom att dominera under de följande decennierna. Några
framstående projekt av detta slag var miljonprogrammet, som erbjuder prisvärda men något bisarrt
snabbt konstruerade lägenhetskomplex.

Skyskrapor

De nordiska länderna är kända för att inte ha många skyskrapor, men Sverige är det land som har
byggt flest. Malmö och Stockholm har några skyskrapor på över 80 meter, men de är inte tätt byggda
som i ett så kallat affärsdistrikt (till exempel i Frankfurt eller La Defense). Det finns ingen förklaring
till varför så få höga byggnader har byggts i Sverige. Turning Torso i Malmö har den högsta
skyskrapan i de nordiska länderna och det näst högsta bostadshuset i Europa. Malmö upplever också
en byggboom sedan Turning Torso färdigställdes och många svenska städer inspireras av
denna. Point Hyllie är en ny skyskrapa som just nu är under byggnation, Malmös nya konserthus
planeras bli minst 70 meter högt och flera nya höga byggnader har föreslagits.[143][144]

Se även

 Svenska namn

 Brottslighet i Sverige

 11870 Sverige

Anmärkningar

1. ^ För Sverige – I tiden är antaget som kungligt valspråk av Carl XVI Gustaf.[1][2][3]

2. ^ Du gamla, du fria (de facto) har aldrig antagits officiellt som nationalsång, men är
det enligt konvention.[4]

3. ^ Svenska har fått officiell status sedan 1 juli 2009.[5][6] Fem andra språk har erkänts
officiellt som minoritetsspråk: finska, meänkieli, romani, samiska och jiddisch.
[7]
 Det svenska teckenspråket har också fått en speciell status.

4. ^ Sverige har haft högertrafik sedan 3 September 1967.[13]

Referenser

Noter

1. ^ ”Kung Carl den sextonde Gustaf”. Kungliga Hovstaterna. Läst 21 mars 2020.

2. ^ ”Svenska regenters valspråk”. Kungliga Hovstaterna. Läst 21 mars 2020.

3. ^ Håkansson, Joel (2012). ”För Sverige i tiden? En studie om den svenska monarkins relation
till samhället och sekulariseringsprocessen mellan 1858 och 2012 ” (  
PDF). Linnéuniversitetet. sid. 57. Läst 9 februari 2020.

4. ^ ”Nationalsången”. Kungliga Hovstaterna. Läst 9 februari 2020.

5. ^ ”Språklag (2009:600)”. Riksdagen. Arkiverad från originalet den 10 november 2014. Läst 21

mars 2020.
6. ^ Landes, David (1 juli 2009). ”Swedish becomes official 'main language'” (på engelska). The
Local. Arkiverad från originalet den 10 december 2013. Läst 21 mars 2020.

7. ^ ”Är svenskan också officiellt språk i Sverige?”. Språkrådet. 1 februari 2008. Arkiverad

från originalet den 6 februari 2014. Läst 21 mars 2020.

8. ^ [a b c] ”Land- och vattenarealer (exklusive havsvatten)”. statistikdatabasen.scb.se. SCB. 1

januari 2021. Läst 5 mars 2021.

9. ^ [a b c d] ”World Economic Outlook database: April 2022” (på engelska). Internationella

valutafonden. Läst 2 augusti 2022.

10. ^ ”Gini coefficient of equivalised disposable income - EU-SILC survey” (på

engelska). Eurostat. Arkiverad från originalet den 20 mars 2019. Läst 21 mars 2020.

11. ^ ”Human Development Report 2019” (på engelska) (  PDF). FN:s utvecklingsprogram. 10

december 2019. Arkiverad från originalet den 20 juli 2020. Läst 21 mars 2020.

12. ^ ”Detta är Kebnekaise”. kebnekaise.se. Läst 21 mars 2020.

13. ^ Nationalencyklopedin band 9, Högertrafikomröstningen, Bokförlaget Bra Böcker AB,

Höganäs 1992, ISBN 91-7024-620-3.

14. ^ https://www.eniro.se/landsnummer

15. ^ ”Folkmängden per månad efter region, ålder och kön.”. Statistikdatabasen. Statistiska

centralbyrån.

16. ^ ”Uppsala har blivit storstad”. SVT. 22 november 2011. Läst 6 november 2015.

17. ^ ”Befolkningen i tätort ökade med 120 000”. SCB. 5 april 2017. Arkiverad från originalet den
8 mars 2018. Läst 8 mars 2018.

18. ^ Redefining urban areas in OECD countries

19. ^ ”FN:s medlemsländer”. Svenska FN-förbundet. Läst 30 april 2019.

20. ^ Smith, John (3 maj 2016). ”Sverige i EU”. Sverige - European Commission. Läst 30 april
2019.

21. ^ Hellquist, Elof (7 september 1922). ”917 (Svensk etymologisk ordbok)”. runeberg.org. Läst

8 oktober 2020.

22. ^ Första delen, vers 2380

23. ^ ”Nato och Partnerskap för fred”. regeringen.se. Regeringskansliet. Arkiverad

från originalet den 23 juli 2014.

24. ^ Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap Militär alliansfrihet (läst 2010-10-04)

25. ^ ”Global democracy has a very bad year”. The Economist. 2 februari 2021. ISSN 0013-0613.
Läst 29 december 2021.

26. ^ ”Latest Human Development Index Ranking | Human Development

Reports”. hdr.undp.org. Arkiverad från originalet den 10 december 2021. Läst 29 december
2021.
27. ^ Om Sverige och FN Arkiverad 1 juli 2016 hämtat från the Wayback Machine. regeringen.se

28. ^ Arkeologi i Sverige, Göran Burenhult, band 1–3, 2:a omarbetade upplagan

29. ^ Eniro kartor, GPS-koordinater

30. ^ Fakta om svenskt jordbruk, Jordbruksverket 2008

31. ^ Mats & Åsa Ottosson text & Roine Magnusson foto (2015). Stora Karlsö - bilder från ett
paradis. Votum förlag. sid. 144. ISBN 9789187283574

32. ^ ”Europe: Sweden” (på engelska). The World Factbook. CIA. Arkiverad från originalet den 29

november 2015. Läst 9 januari 2009.

33. ^ ”Dataserier med normalvärden för perioden 1991-2020 | SMHI”. www.smhi.se. Läst 11

januari 2022.

34. ^ [a b] ”Svenska temperaturrekord | SMHI”. www.smhi.se. Läst 29 maj 2019.

35. ^ ”Weather Information for Kiruna” (på engelska). Worldweather.org. Läst 9 augusti 2010.

36. ^ ”Weather Information for Stockholm” (på engelska). Worldweather.org. Läst 9 augusti

2010.

37. ^ ”Weather Information for Gothenburg” (på engelska). Worldweather.org. Läst 6 december

2010.

38. ^ ”Weather Information for Malmo” (på engelska). Worldweather.org. Läst 9 augusti 2010.

39. ^ Olle G. Olsson och Björn Norden. ”Almsjuka”. Nationalencyklopedin. Bokförlaget Bra

böcker AB, Höganäs. Läst 13 maj 2015.

40. ^ Hugo Sjörs. ”Södra barrskogsregionen”. Nationalencyklopedin. Bokförlaget Bra böcker AB,

Höganäs. Läst 13 maj 2015.

41. ^ Hugo Sjörs. ”Norra barrskogsregionen”. Nationalencyklopedin. Bokförlaget Bra böcker AB,

Höganäs. Läst 13 maj 2015.

42. ^ Bonniers Lexikon, "Äpplet", artikel "Sverige" , band 13 av 15. Spalt 1047.

43. ^ ”Kommande val”. Valmyndigheten. Arkiverad från originalet den 18 april 2013.

44. ^ ”Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-06-28” (PDF). Lagrådet. 7 september 2005.

Läst 24 juli 2012.

45. ^ ”Remissyttrande över promemorian Fördraget om upprättande av en konstitution för

Europa (Ds 2004:52). Beslut 2005-03-22, Dnr 4506-04-80”]. Justitiekanslern. 7 september
2005. Läst 24 juli 2012.

46. ^ ”EU-rättsliga principer styr EU-domstolen och nationella domstolar”. EU-upplysningen. 17

oktober 2011. Läst 24 juli 2012.

47. ^ ”Europeiska kommissionen”. EU-upplysningen. 10 juli 2009. Läst 11 juli 2009.

48. ^ Falkner et al (2004). Non-Compliance with EU Directives in the Member States: Opposition

through the Backdoor?. West European Politics 27(3):452-473.
49. ^ ”Progress in notification of national measures implementing all adopted directives” (på
engelska) (PDF). Europeiska kommissionen. 7 september 2002. Läst 24 juli 2012.

50. ^ Europeiska kommissionen (2009). Progress in notification of national measures

implementing all adopted directives  PDF. Reference date 26/06/2009.

51. ^ ”EU-nämnden”. Sveriges riksdag. 2 oktober 2008. Läst 11 juli 2009.

52. ^ Larsson, Peter (14 april 2010). ”Biståndsrekord 2009”. regeringen.se. Regeringskansliet.

Läst 19 april 2010.

53. ^ ”Monthly Summary of Contributions as of 31 October 2008” (på engelska) (Portable

Document Format). FN. Läst 12 november 2008.

54. ^ ”Police employees during 1997-2007”. Police employees during 1997-2007. Läst 1

november 2017.

55. ^ Regeringen.se: Totalförsvar, läst 31 juli 2008

56. ^ Henrik Brors -Allt talar för svensk insats. DN 2011 03 21 s.10

57. ^ ”Försvarsutgifters andel av statsbudgeten”. Läst 20 oktober 2008.

58. ^ ”Pliktverket statistik”. Läst 18 oktober 2008.

59. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (7 juni 2022). ”Sveriges väg in i

Nato”. Regeringskansliet. Läst 7 september 2022.

60. ^ ”Varumärket Sverige ökar i värde - DN.SE”. Varumärket Sverige ökar i värde - DN.SE. 31
maj 2007. Läst 1 november 2017.

61. ^ ”Freedom in the world 2019” (på engelska) (  PDF). Freedom House.

62. ^ ”EIU Democracy Index 2018”. infographics.economist.com. Läst 30 december 2019.

63. ^ Lagerqvist, sid. 101

64. ^ [a b] Historiens huvudlinjer 1, sid. 127

65. ^ Magnusson, sid. 163

66. ^ Historiens huvudlinjer 1, sid. 171–178

67. ^ (Lundh, sid. 24)

68. ^ Magnusson, sid. 381–383

69. ^ Andersson-Skog & Krantz, sid. 12–15

70. ^ Lybeck, sid 20–26

71. ^ Internationella valutafonden (2005) - Lista över BNP (PPP)

72. ^ Internationella valutafonden (2008) - Lista över BNP (PPP) per capita

73. ^ ”Börsmäklaren tjänar bäst”. Svd.se.

74. ^ ”Lönestrukturstatistik 2010”. Scb.se.

75. ^ Uppslagsordet Sverige - näringsliv - jordbruk från Nationalencyklopedins internettjänst;
"Sysselsättningen [inom jordbruket] har minskat från ca 25 procent av landets
förvärvsarbetande 1950 till 2 procent 2000". Hämtat 17 december 2008.

76. ^ ”Arbetslöshet - Ekonomifakta”. Ekonomifakta.se.

77. ^ ”Ungdomsarbetslöshet - Ekonomifakta”. Ekonomifakta. Läst 1 november 2017.

78. ^ ”Ungdomsarbetslöshet - internationellt - Ekonomifakta”. Ekonomifakta.se.

79. ^ ”Lönespridning - internationellt - Ekonomifakta”. Ekonomifakta.se.

80. ^ Kjellberg, Anders (2020)Kollektivavtalens täckningsgrad samt organisationsgraden hos

arbetsgivarförbund och fackförbund, Department of Sociology, Lund University. Studies in
Social Policy, Industrial Relations, Working Life and Mobility. Research Reports 2020:1

81. ^ [a b] ”Export för viktiga varuområden enligt SITC”. Export för viktiga varuområden enligt
SITC. Läst 1 november 2017.

82. ^ SCB (2008) Export och import av varor och tjänster (1950- ). Statistiska Centralbyrån.

83. ^ ”Import från våra 30 största handelspartner”. Import från våra 30 största handelspartner.
Läst 1 november 2017.

84. ^ ”Export från våra 30 största handelspartner”. Export från våra 30 största handelspartner.
Läst 1 november 2017.

85. ^ ”SACC-USA - “Sweden Leeds in Innovation, but Needs to Turn Ideas into Business””.
Arkiverad från originalet den 4 januari 2011. Läst 14 februari 2012.

86. ^ https://www.riksgalden.se - Information om Sveriges statsskuld

87. ^ https://www.riksgalden.se/templates/RGK_Templates/TwoColumnPage____587.aspx -
Fakta om Sveriges statsskuld

88. ^ Lindbeck, Assar (2008). Ett samhällsekonomiskt perspektiv på överskottsmålet Arkiverad 23

oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.  PDF. IIES, Stockholms Universitet.

89. ^ http://www.riksbank.se/upload/Dokument_riksbank/Kat_publicerat/Pressmeddelanden/
930115.pdf   PDF

90. ^ ”2013 Human Development Report”. 2013 Human Development Report. Läst 1 november
2017.

91. ^ ”Gini coefficient of equivalised disposable income - EU-SILC survey”. ec.europa.eu.

Eurostat. 17 december 2020. Läst 26 januari 2021.

92. ^ d=22620&a=1349955&lid=puff_1349968&lpos=lasmer Många arbetslösa utanför a-

kassan, svt.se 17 december 2008. Hämtat 17 december 2008.

93. ^ Rothstein, Bo (7 september 2018). ”Myndigheter att lita på. Den svenska demokratins
grundbult”. Sveriges riksdag. Läst 14 november 2020.

94. ^ ””I Sverige är vi genomruttna på att utkräva ansvar””. DN.SE. 27 juli 2019. Läst 18
december 2020.
95. ^ Organization, The Gallup. ”2006 Gallup Worldwide Corruption
Index”. www.prnewswire.com. Läst 1 november 2017.

96. ^ ”Corruption Perceptions Index 2018”. www.transparency.org. Läst 30 december 2019.

97. ^ ”SYSTEMUTVECKLINGSPLAN 2020–2029”. Svenska Kraftnät. Läst 11 mars 2020.

98. ^ ”Svensk Energi:Kraftlägen i Sverige och Norden veck 52 2014”. Svensk Energi:Kraftlägen i

Sverige och Norden veck 52 2014. Läst 1 november 2017.

99. ^ ”SPI Oljeåret 2007” (PDF). Svenska Petroleum Institutet. sid. 5. Arkiverad

från originalet den 15 augusti 2010. Läst 20 oktober 2008.

100. ^ Ethel Bergman Carter. ”Människan och samhället”. Ny i Sverige - webbsida. Läst 13

maj 2015.

101. ^ Näringsdepartementet (2008). Sjöfart.

102. ^
[a b] http://www.statistik.pts.se/pts2012/Marknadsutvecklingabonnemang.htm PTS.se

103. ^ [a b] http://www.statistik.pts.se/media/1315/svensk-telekommarknad-2017.pdf

104. ^ ”Nu är vi 10 miljoner invånare i Sverige”. SCB. Arkiverad från originalet den 24

januari 2017. Läst 20 januari 2017.

105. ^ ”Folkhälsa och sociala förhållanden – Lägesrapport 2007”. www.socialstyrelsen.se.

Läst 1 november 2017.

106. ^ ”Medellivslängd (Senast uppdaterad: 2020-11-

14)”. www.folkhalsomyndigheten.se.

107. ^ ”Födda i Sverige”. Statistiska Centralbyrån. Läst 2 juli 2019.

108. ^ Andersson, M. & Knarrström, B. (1999). Senpaleolitikum i Skåne. En studie av

materiell kultur och ekonomi hos Sveriges första fångstfolk. Lund UV-Syd,
Riksantikvarieämbetet.

109. ^ Karlsson et al (2006). Y-chromosome diversity in Sweden – A long-time

perspective, European Journal of Human Genetics, 14, 963–970. [1]

110. ^ Atlas of the Human Journey - The Genographic Project Arkiverad 5 februari 2011
hämtat från the Wayback Machine.

111. ^ [a b] Malmström (2007). Ancient DNA as a Means to Investigate the European

Neolithic. Doctoral Dissertation. Acta Universitatis Upsaliensis, Uppsala.

112. ^ [a b] Bergman et al (2004). Deglaciation and Colonization: Pioneer Settlements in

Northern Fennoscandia. Journal of World Prehistory, Vol. 18, No. 2, June 2004.

113. ^ Nationalencyklopedin: Valloner

114. ^ http://www.scb.se/Pages/Article____341727.aspx läst 2013-10-05

115. ^ ”Summary of Population Statistics 1960 - 2010”. www.scb.se. 17 mars 2011.

Arkiverad från originalet den 17 mars 2013. Läst 4 juli 2011.
116. ^ ”Befolkningsstatistik i sammandrag 1960–2017”. www.scb.se. 21 mars 2018.

117. ^ Riksdagsförvaltningen. ”Språklag (2009:600) Svensk författningssamling

2009:2009:600 - Riksdagen”. Språklag (2009:600) Svensk författningssamling 2009:2009:600
- Riksdagen. Läst 1 november 2017.

118. ^ ”Om minoritetsspråk - Institutet för språk och

folkminnen”. www.sprakochfolkminnen.se. Läst 2 juli 2019.

119. ^ ”Hoppet finns kvar för Nordens minsta språk”. Svenska Dagbladet 2010-04-20, läst
2013-09-04

120. ^ "Befolkningsutvecklingen i riket efter kön. År 1749- " SCB på "Hitta statistik"

121. ^ Tomas Hammar. ”Invandring”. Nationalencyklopedin. Bokförlaget Bra böcker AB,

Höganäs. Läst 13 maj 2015.

122. ^ Immigrant-institutet – Sverige ett invandrarland och ett utvandrarland –

samtidigt Arkiverad 19 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.

123. ^ ”Felsida - Startsida”. Felsida - Startsida. 31 mars 2010. Arkiverad

från originalet den 31 mars 2010. Läst 1 november 2017.

124. ^ ”Invandring till Sverige”. Statistiska Centralbyrån. Läst 14 januari 2021.

125. ^ ”Utvandring från Sverige”. Statistiska Centralbyrån. Läst 14 januari 2021.

126. ^ ”Det stora antalet asylsökande under 2015 ökade inte flyktinginvandringen
nämnvärt”. Statistiska centralbyrån 2016. 18 mars 2016. Läst 14 november 2020.

127. ^ Zuckerman, Phil (2007), Atheism: Contemporary Rates and Patterns Arkiverad 12

juni 2009 hämtat från the Wayback Machine.   PDF i Cambridge Companion to Atheism.
Cambridge: Cambridge University Press. ISBN 0-521-60367-6

128. ^ Medlemmar i Svenska kyrkan 1970-2019.  PDF

129. ^ Döpta, konfirmerade, vigda och begravda enligt Svenska kyrkans ordning år 1970-
2019.  PDF

130. ^ Muslims in the EU Arkiverad 22 juli 2012 hämtat från the Wayback Machine.  
PDF

131. ^ Andel praktiserande muslimer Arkiverad 13 januari 2012 hämtat från the Wayback

Machine.

132. ^ ”World Value Survey”. World Value Survey. Läst 1 november 2017.

133. ^ ”Gender Inequality Index (GII) - Human Development Reports”. hdr.undp.org. Läst

1 november 2017.

134. ^ Jonsson Leif, Tegen Martin, red (1992). Musiken i Sverige. 3, Den nationella
identiteten 1810-1920. Stockholm: Fischer. Libris 8221448. ISBN 91-7054-685-1 (Fischer
(inb.)

135. ^ Elisabeth Nilsson (20 november 2013). ”Svenskarna och internet 2013 släppt”. Läst
13 maj 2015.
 136. ^ ”Individuals using the Internet (% of population) | Data”. data.worldbank.org. Läst
30 april 2019.

137. ^ ”Rundradiorörelsens samlade ekonomi 2016” (PDF). Radiotjänst. 2016. sid. 6. Läst

23 maj 2018.

138. ^ ”Avicii mest spelade svenska artisten någonsin på Spotify”. Aftonbladet. Läst 30

april 2019.

139. ^ ericsonchoralcentre.se/wp-content/uploads/Körundret-svensk.pdf

140. ^ [a b] Lembke, Judi. ”Sweden's Entwined History with American Jazz”. Culture Trip.

Läst 27 januari 2021.

141. ^ ”DIG-Music”. www.digjazz.se. Läst 27 januari 2021.

142. ^ [a b] Kjellberg, Erik. (1985). Svensk jazz historia  : en översikt. Norstedt. ISBN 91-1-

843442-8. OCLC 13582746. Läst 27 januari 2021

143. ^ Westerberg, Olof (24 mars 2011). ”Första etappen för Malmös Manhattan får
ja”. Sydsvenskan. Läst 6 november 2015.

144. ^ Anjou, Marika (10 september 2010). ”Malmö får nytt konserthus”. Sydsvenskan.
Läst 6 november 2015.

Vidare läsning

 Palmer, Brian W (2001). ”Sweden”. i Ember, Melvin & Ember, Carol, A. (red.). Countries and
Their Cultures. Macmillan Reference. ISBN 978-0-02-864950-4

Externa länkar

  Kartor i Wikimedia Atlas relaterade till Sverige

  Svenskspråkiga Wikivoyage om Sverige

Kategorier: 

 Sverige

 Europas länder
  Europeiska unionens medlemsstater

 Norden

 Monarkier

 Svenskspråkiga länder och territorier

Navigeringsmeny

 Inte inloggad

 Diskussion

 Bidrag

 Skapa konto

 Logga in

 Artikel

 Diskussion

 Läs

 Visa källa

 Visa historik

 Nära

Sök

Sök Gå till

 Huvudsida

 Introduktion

 Deltagarportalen

 Bybrunnen

 Senaste ändringarna

 Slumpartikel (−bot)

 Ladda upp filer

 Stöd Wikipedia

 Kontakta Wikipedia

 Hjälp

På andra projekt

 Commons

 Wikinews
  Wikiquote

 Wikivoyage

Skriv ut/exportera

 Skapa en bok

 Ladda ned som PDF

 Utskriftsvänlig version

Verktyg

 Sidor som länkar hit

 Relaterade ändringar

 Specialsidor

 Permanent länk

 Sidinformation

 Använd som referens

 Wikidata-objekt

Språk

 Afrikaans

 ‫العربية‬

 Dansk

 Davvisámegiella

 English

 Español

 Interlingua

 Suomi

 ‫יי ִדיש‬

268 till

Redigera länkar

 Sidan redigerades senast den 7 september 2022 kl. 14.04.

 Wikipedias text är tillgänglig under licensen Creative Commons Erkännande-dela-lika 3.0

Unpo