C~vL.! I :.....I CJ"Y-I- s··t,\.·v· (26 6~- UV-2.Y 5~·b+ArQ.h.
produces them, and to the socio-economic factors that shape and
determine that age."
Poangterandet av 6versattarnas roll i en samhallsutveckling ar
ocksa grundlaggande i den sam ling uppsatser, Translators through
History, som 1995 publicerades inom ramen f6r 6versattarnas inter-
nationella federation (FIT) med bidrag fran UNESCO. Over femtio
forskare (daribland Lars Wollin) fran tjugo olika lander belyser pa
olika satt 6versattarens roll i f6rhallande till nationella sprak och lit-
teraturer och religi6sa och kulturella f6rh.manden. Syftet med
denna volym, dar 6versattarnas historiska betydelse kraftigt marke-
ras, ar tvataldigt: "first, to bring translators from the ancient and
recent past out of oblivion and, second, to illustrate the roles they
have played in the evolution of human thought."
2 Teoretiska och metodiska
utgangspunkter
Fragor kring 6versattning har alltsa diskuterats i artu5enden men
disciplinen Translation Studies har endast existerat i knappt fyra
decennier. Den definieras med termer som empirisk, malspraksrela-
terad och deskriptiv och har en starkt tvarvetenskaplig inriktning.
James S. Holmes, en av f6rgrundsfigurerna in om modern 6versatt-
ningsforskning, f6reslog vid en konferens i K6penhamn 1972
beteckningen Translation Studies f6r denna typ av 6versattnings-
forskning. I 5itt f6redrag definierade Holmes Translation Studies
som en empirisk di5ciplin med tva syften. Man skulle dels beskriva
6versattningar och de sammanhang i vilka de tillkommer, dels eta-
blera generella principer med vars hjalp dessa f6reteelser kan f6rkla-
ras och f6rutsagas. Teoretiska och filosofiska fragorskulle diskuteras
utifran vad man pa empirisk vag genom studium av 6versatta texter
kan iaktta oeh beskriva. Intresset riktas inte mot hur en bversatt-
ning skall vara beskaffad, utan genom studium av redan befintliga
6versattningar s6ker man na kunskap om saval 6versattningspro-
cessen som de sammanhang i vilka 6versattningen ager rum. Det
f6rsta syftet inordnade Holmes under beteckningen "descriptive
translation studies", det senare under "theoretical translation stu-
dies" eller "translation theory". Den deskriptiva delen kunde vara
produkt-, funktions- eller proeessorienterad, beroende pa om det
var sjalva 6versattningen, dess funktion, dvs. den roll en 6versatt-
ning spelar i sitt malsprakssammanhang, eller 6versattningsproees-
5en som stalldes i fokus.
Betraffande termen, Translation Studies, som fran b6rjan varit
f6remal f6r diskussion, kommenterar Jose Lambert i en klarg6rande
artikel i Translation Studies. The State of the Art, Holmes intentioner:
"Translation studies was supposed to give a more tentative and open
range to scholarly activities than 'science', 'theory', etc." Dessutom
ville Holmes understryka att aversattning inte kunde betraktas som
ett kant och val avgransat forskningsomrade, papekar Lambert.
Beteckningen Translation Studies befastes senare av Andre Lefe-
vere i ett appendix till boken literature and translation: new perspecti-
ves in literary studies. "I would like to propose the name 'translation
studies' ror the discipline which concerns itself with problems raised
by the production and description of translations." Artiklarna i
denna volym ar bearbetningar av anforanden som holls vid the
International Colloquium on Literature and Translation i Leuven
1976, ett symposium som betecknats som "historiskt" eftersom det
var vid detta tillfalle som den betydelsefulla integreringen av ett sys-
temteoretiskt synsatt i Translation Studies inleddes. Lefevere kom-
menterade teoribildningen inom disciplinen och understrak bety-
delsen av att denna befann sig i standig utveckling i samspel med
empiriska undersakningar. Malet for Translation Studies, menade
han, liksom Holmes, var att skapa en avergripande teori som ocksa
kunde anvandas som riktlinje for produktion av oversattningar.
Pa grund av att manga av pionjarerna inom omradet, forutom
James S. Holmes sjalv, t.ex. Andre Lefevere och Gideon Toury, arbe-
tade med fragestallningar in om litterar oversattning har termen
Translation Studies ibland felaktigt relaterats enbart till sadan forsk-
ning. Att den inte skall begransas till att enbart galla litterar over-
sattning poangterar Mary Snell-Hornby i sin bok Translation Studies.
Towards An Integrated Approach, som kom ut 1988. Hon efterlyser ett
nytt satt att tanka kring oversattning som innebar att man averger
ett kategoritankande och istallet ser oversattning sam nagot som
in te bara galler ett mote mellan tva texter, tva sprak, utan i lika stor
utstrackning handlar am ett mote mellan kulturer. I ett sadant sam-
manhang ar det inte majligt att gara en atskillnad mellan litterar
oversattning och annan oversattningsverksamhet.
Det fbrsta numret av tidskriften Target, sam enligt utgivarna Jose
Lambert och Gideon Toury skulle utgora en internationell sam-
lingspunkt och en plattform fbr diskussionkring fragor som ryms
inom Translation Studies, utkoIT,l 1989. I programfarklaringen defi-
nierades disciplinen:
Thus, the discipline should be able to establish:
1. all that translation CAN,in principle, BE;
l
2. what it actually IS, under certain cultural, communicational, lin-
guistic and other definable circumstances, and WHY it is realized
the way it is; and
3. what it is LIKELYTO BE,under this or that set of conditions - cul-
tural, linguistic, text-typological, textual, social, psychological, etc.
(Target 1 (1989):5-6)
Under punkt 1 ryms arbeten som behandlar teoretiska fragor,
medan den andra rymmer studier inriktade pa beskrivning och for-
klaring av konkreta farhallanden. Arbeten inom dessa tva grupper,
dvs. dar teorier testas i konkreta studier, ar en forutsattning for de
diskussioner som fors inom den tredje kategorin. Malet far tidskrif-
ten ar att arbeta for en teoribildning sam staller fragor betraffande
villkor och sannolikhet enligt formeln "if X, then the greater/the
smaller the likelihood that Y". Att farsoka finna sambanden kring
vilken roll over satta texter spelar och under vilka villkor de skapats
ar en typ av fragestallningar som bar leda till en battre farstaelse av
hur aversattare agerar som individer och medlemmar i sociala och
historiska sammanhang. Exempel pa sadan forskning finns i voly-
men European Shakespeares. Translating Shakespeare in the Romantic
Age, som ar en samling uppsatser som visar hur och nar Shakespea-
reaversattningar tillkommit i ett antal europeiska lander. Utgivarna,
Dirk Delabastita och Lieven D'hulst ger en tydlig programforkla-
ring: "The time has come to regard translated texts as the result of
complex decision processes, as selections made from a whole range
of possibilities, which derive their historical significance from
underlying poetic and cultural systems." En sadan forskning forut-
satter att man lagger stor vikt vid kontextualisering, vilket i sin tur
innebar en beredskap att vidga granserna for den disciplin man
arbetar inom.
I farordet till den reviderade utgavan av boken Translation Studies,
som utkom 1991, tio ar efter att den publicerats fbrsta gangen, kom-
menterar farfattaren, Susan Bassnett, de farandringar som skett
under decenniet. Hon poangterar starkt den patagligt okade status
som Translation Studies kommit att atnjuta och hon fareslar, kan-
ske i provokativt syfte, en andring i hierarkin mellan litteraturve-
tenskaplig forskning, som tidigare innehaft en averordnad posi-
tion, och forskning kring bversattning sa att "comparative
literature be considered a branch of the much wider discipline that
is Translation Studies".
 En drastisk bUd av den forandring ifraga om synen pa oversiHt-
ningar som skett, inte minst under inflytande av poststrukturalis-
men, och som innebar att de inte langre betraktas som sekundara
produkter, har lanserats i brasiliansk forskning. Oversattaren liknas
vid en kannibal som forst sjalv slukar originaltexten i ett slags ritual
for att sedan astadkomma nagot fullstandigt nytt. Denna bild forut-
satter ett helt annat perspektiv pa aversattning och original an det
traditionellt europeiska, dar originaltexten prioriteras. Derridas
uppsats "Des Tours de Babel" har varit av stor betydelse for oversatt-
ningsforskningen, inte minst darfor att den fort fram denna till en
hogre teoretisk niva.
En tydlig illustration till utvecklingen av disciplinen Translation
studies nnner man i slutkapitlet till boken Constructing Cultures.
Essays 011 Literary Translation, som utgavs av Susan Bassnett och
Andre Lefevere 1998. Kapitlet har rubriken "The Translation Turn in
Cultural studies" och man konstaterar dar att "The cultural turn in
translation studies happened more than a decade ago; the transla-
tion turn in cultural studies is now well underway." 1999 utkom
David Katans bok Translating Cultures, dar aversattarens roll som
formedlare mellan kulturer fokuseras.
Att anlagga ett genusperspektiv pa aversattning har ocksa visat
sig vara fruktbart. 1996 utkom bade Sherry Simons bok Gender in
Translation och Translation and Gender av Luise von Flotow.Postko-
Ionia 1 teoribildning har tillampats i flera studier. Translation and
Empire av Douglas Robinson utkom 1997 och 1999 utgav Susan Bas-
snett och Harish Trivedi en samling uppsatser i am net, Postcolonial
Translation. Theory and Practice. Samma ar publicerades ocksa Maria
Tymoczkos bok Translation in a Postcolonial Context som framst
behandlar aversattningar av irlandsk litteratur till engelska.
Exemplen visar hur en ny typ av forskning kring oversattning har
utvecklats under kort tid och hur ramarna for vad som ryms inom
begreppet Translation Studies har vidgats. Oversattning som
beteckning far en text som ersatter en annan text pa ett mer eller
mindre tillfredsstallande satt har ersatts av ett aversattningsbegrepp
som inkluderar komplexa skeenden i en omgivande samhallsut-
veckling. Den grundar sig pa na'rgaende textanalyser, och det finns
en dynamik mellan makro- och mikroperspektiv som farutsatter en
tvarvetenskaplig inriktning dar klyftor mellan amnen som stilistik,
litteraturvetenskap, lingvistik, semiotik och estetik alltmer maste
1
overbryggas. Edwin Gentzler beskrev 1993 i sin bok Contemporary
Translation Theories den utveckling han da farutsag in om Transla-
tion Studies sa har:
Yet something is changing now. Translation Studies seems to focus
not solely on the source text, nor on the target text, but looks instead
at how different discourses and semiotic practices are mediated
through translation. In the wake of Heidegger's and Derrida's initia-
tive, the philosophical problem of translation is studied as one of the
central problems in philosophy. In the wake of Foucault, the political
problem of translation within the academy and within society is
becoming increasingly of interest to both literary critics and sociolo-
gists. In the nineties, those translation theorists who have worked
through the contribution of deconstructionists will not only be at the
forefront of their own field, but may begin to engage in meaningful
exchanges with those from other fields. (Gentzler, 1993:191-192)
Gentzler betonar liksom Susan Bassnett sambandet mellan post-
strukturalism och Translation Studies. lnnan jag agnar en del upp-
marksamhet at detta forhallande, vill jag peka pa sambandet mellan
Translation Studies och rysk formalism och strukturalism och de for
disciplinen centrala begreppen polysystemteori och normsystem.
Mangtydigheten i begreppet oversattning framhavs av Roman
Jakobson nar han i en artikel i boken On Translation, kategoriserar
overfarandet av verbala tecken:
1. Intralingual translation or rewording is an interpretation of verbal
signs by means of other signs of the same language.
2. Interlingual translation or translation proper is an interpretation of
verbal signs by means of some other language.
3. Intersemiotic translation or transmutation is an interpretation of
verbal signs by means of signs of nonverbal sign systems. Oakob-
son, 1959:223)
I samtliga fall innefattas ett tolkande moment, yare sig det handlar
om att aterge nagot med andra ord, att averfora nagot till ett annat
teckensystem, elleI vad Jakobson betecknar som "translation pro-
per", bverforing fran ett sprak till ett annat. Betraffande alla tIe fal-
len poangterar han det skapande momentet: "Only creative trans-
position is possible".
Gemensamt for formalism och Translation Studies ar att man
koncentrerar sig pa textens ytstruktur. Rysk formalism och Transla-
tion Studies inkluderar ocksa bada en histOfisk dimension, sa till
vida att man stravar efter att se saval original text som aversattning
i sin a textuella sammanhang bade synkront och diakront. For att
illustrera detta samband vill jag namna tva forskare, vars arbeten
haft stor betydelse for utvecklingen inom Translation Studies: Jiff
LevY och Anton Popovic. Bada har hemma i den tjeckiska struktu-
ralismen, som alltsa hade sina ratter i rysk formalism.
Jil'l LevY farsakte i sin bok Die literarische Ubersetzung skapa en
teori som var giltig i samband med "illusionistisk" aversattning,
dvs. aversattning vars mal ar att aterge originalet pa ett satt som
innebar att lasaren av aversattningen ges illusionen av att ha last
originaltexten. LevYgar en klar atskillnad mellan lingvistisk och lit-
teraturvetenskaplig aversattningsteori. Pa samma satt som en jam-
farande karaktaristik av sprakpar och allman kommunikationsteori
ar en farutsattning for lingvistisk aversattningsteori, ser han jamfa-
rande historisk poetik och en analys av aversattarens roll som farut-
sattningar for litteraturvetenskaplig aversattningsteori. LevYrelate-
rar de olikartade upplevelser som lasare av original och aversattning
farvantas ha till kulturhistoriska sammanhang: "Es geht urn eine
Unterordnung der Einzelheiten unter das Ganze, sei es in Bezug auf
die Funktion im System, sei es in Bezug auf eine typisierte Gultig-
keit." LevY poangterar ocksa tolkningsaspekten i aversattarens roll
som lasare av originaltexten. En aversattning ar en konkretisering
av den lasning som agt rum i aversattarens tid och milja och den
har paverkats av denna.
Der Obersetzer ist in erster Unie Leser.Der Text eines Werks wird im
Kulturmilieu des Lesers realisiert und wirkt als Kunstwerk erst dann,
wenn er gelesen wird. Das Werk gelangt in die Hande des Lesersund
Ubersetzers in Gestalt des Textes, und dieser Text wirkt bei der Auf-
nahme als objektives Material, das durch das Subjekt des Aufneh-
menden, des Lesers, umgesetzt wird. So kommt es zur Konkretis-
ienmg seitens des Obersetzer.s.(Levy, 1969:37)
Oversattaren har inte bara originaltexten som sin utgangspunkt,
utan maste tanka pa att lasaren av aversattningen skall ta del av
meddelandet i originaltexten. LevY markerar starkt aversattarens
1
roll genom att peka pa betydelsen av att aversattaren ar medveten
om pa vilket satt hans eller hennes egna preferenser kan komma till
uttryck i aversattningen och innebara en paverkan som star i mot-
sats till originalets intention. Den tolkning aversattaren gar paver-
kas enligt hans uppfattning bade av lasarens farvantningar och
aversattarens egen personlighet.
I artikeln "Translation as a Decision Process" presenterar LevY en
modell for aversattarens val. Dessa sker pa olika nivaer. Forst defl-
nieras en klass av majliga alternativ, varpa nasta val ager rum inom
denna klass. Valen ar bade subjektiva och objektiva eftersom spra-
ket skapar absoluta ramar inom vilka de maste ske. Ramarnas bety-
delse illustrerar han genom att jamfara hur kall- och malsprak skil-
jer sig at ifraga om tatheten i lexikala uttryck. Detta kan illustreras
med nedanstaende exempel, som visar hur variation en i malspraks-
texten anpassas till uttryckens variation i kalltexten, pa sa satt att
ett specifikt uttryck pa kallspraket far en mer allman beteckning i
aversattningen (A), eller omvant att kallsprakets allmanna begrepp
specificeras i aversattningen (B).
A B
Kdllsprdk md/sprak kdllsprdk mdlsprdk
pro d uce _ ____________prod uce
manufacture --- make make ---- manufacture
constitute ~ ~ constitute
etc ~ ~etc
Anton Popovicfinner det sjalvklart att det fareligger skillnader mel-
Ian original och aversattning eftersom det existerar olikheter mellan
sprakomraden inte bara i£raga om sprak, utan ocksa ifraga om soci-
ala oeh litterara konventioner. PopOVic behandlar skillnader mellan
original oeh aversattning i en artikel i volymen The Nature o(Trans-
Iatiol1. Han benamner dem "shifts" oeh han menar att det framst ar
genom analys av dessa, som man kan na kuoskap om aversattning,
eftersom aversattaren maste anvanda sig av sadana' for att aver-
brygga skillnader ifraga om sprak och konveotioner mellan de olika
litterara system som original oeh aversattoing tillhar. Popovic ar
ocksa av den uppfattningen att aversattaren har ratt till ett visst obe-
roende visavi originalet, sa lange de farandringar han anser vara
nodvandiga gars med ambition en att skapa en oversattning som lig-
ger sa nara detta som mojligt. Han diskuterar hur oversattaren arbe-
tar med tva normsystem - originalets oeh oversattningens - oeh lik-
som Levy poangterar han den enskilde overs attar ens betydelse.
Dennes ambition, menar han, ar att bibehalla originalets normsys-
tern, vilket ar konstant, men "the transubstantiation of that norm
into the norm of the translation depends on the subjective view and
creative initiative of the translator".
Den individuelle oversattarens betydelse kommer oeksa till
uttryck i Popovics term "Memory of Translator's Selections", som
han i Dictionmy for the Analysis of Literary Translation defmierar pa
foljande satt:
A "stock" of expressive conventions accumulated by the translator
during his activity. The memory of the translator's solution realized as
the translator's expressive habits affects the reader's expectations.
(Popovic, 1976:13)
Den syn pa oversattning som kommer till uttryek hos]m Levy oeh
Anton Popovic oeh som innebar att man ser en oversattning som ett
eget verk, som skapas oeh lases i ett nytt sammanhang, ar grundlag-
gande inom Translation Studies. Det har tydliggjorts i samband med
begrepp som polysystemteori oeh normsystem. Koneentrationen pa
textens ytstruklur oeh pa hur denna paverkas av oversattarens val,
som i sin tur paverkas av yttre forhiillanden, har bidragit till en storre
medvetenhet om forhallandet mellan teeken oeh innehall, om bety-
delse. Detta har i sin tur lett till att Translation Studies oeksa kommit
att relatera till sprakfilosofiska fragestallningar av en typ som hor
hemma inom dekonstruktion oeh poststrukturalism. Innan jag
kommenterar det sambandet bar dock de begrepp jag namnt ovan,
polysystemteori oeh norm system, presenteras narmare.
Polysystemteori och norm system
I den tidigare namnda volymen literature and translation. new per-
spectives in literary studies £Inns tva artiklar av de israeliska forskarna
Itamar Even-lohar oeh Gideon Toury. Even-lahar skriver am "The
Position of Translated Literature within the Literary Polysystem"
medan rubriken pa Tourys artikel lyder "The Nature and Role of
I
Norms in Literary Translation". "Litterart polysystem" oeh "norm-
system" ar tva begrepp som haft stor betydelse fOr utveeklingen av
Translation Studies.
Det var inom rysk formalism som man inforde begreppet system
i modern litteraturteori. Man betraktade kulturen som ett system
dar litteratur liksom teknologi oeh vetenskap ar en del i ett storre
system. Utomlitterara fenomen relaterades till litteraturen enligt
varierande oeh kulturellt betingade monster. Inspirerad av dessa
tankar introdueerade Itamar Even-lohar i slutet av 60-talet begrep-
pet polysystem som en benamning pa flera interrelaterade system.
Det litterara polysystemet ar ett system, som inrymmer alla olika
former av aktiviteter som gar att hanfora till begreppet litteratur.
Even-lohar utgar fran Roman ]akobsons schema for sprak oeh
kommunikation, som illustrerar en interrelation mellan produeent
oeh konsument ifraga om de begrepp som konstituerar vad sam
betraktas som litteratur. For att det skall kunna fortleva kravs
gemensamma forutsattningar vilka ytterst styrs av nagon form av
institution inom vars ramar litteraturbegreppet ar definierat. Verk-
samheten inom dessa institutioner styrs i sin tur av en marknad
som bevaras genom att vissa gemensamma fOrutsattningar uppratt-
halls. Litteratur betraktas inte som nagot atskilt fran annan mansk-
lig aktivitet utan ses som en vital integrerad del av tillvaron. Till ett
litterart polysystem raknar Even-lohar saledes allt som kan tankas
ha med litteratur att gora, dvs. inte bara en litterar kanon, utan
aven faktorer som forlagsekonomi, litteraturkritik oeh biblioteks-
verksamhet bar tas i beaktande.
Even-lohar ser oversattningslitteratur som ett dynamiskt system
som paverkar oeh paverkas av det sammanhang dar den forekom-
mer. Hit hor vaxlingar i oversattningslitteraturens eentrala eller
perifera position i litterara system. Om oversattningslitteratur har
en stark central position kan detta innebara att gran serna mellan
oversattningar oeh original blir otydliga. Detta kan i sin tur leda till
att oversattaren har en stbrre mojlighet att bryta mot gallande litte-
rara konventioner. Om det motsatta fallet intraffar, dvs. att over-
sattningar hamnar i en perifer position i litterara system som ar
starka i sig sjalva, kan detta leda till att oversattaren valjer att for-
mulera sin text sa att den passar in i de estetiska normer som rader
i malsprakssammanhanget, aven om detta sker pa bekostnad av
vissa drag i originaltexten. Even-lohar har visat hur oversattningar
fran ryska till hebreiska under mellankrigstiden paverkade aversatt-
ningar fran tyska och engelska. Oversatt litteratur kan alltsa bidra
till att bevara ett traditionellt synsatt, lika val som det kan vara en
dynamisk faktor nar det galler att infara nya ideer. Det ar for att
pavisa sadana sammanhang sam Even-Zohar menar att ett polysys-
temteoretiskt perspektiv ar anvandbart. Even-Zohar har kritiserats
av bl.a. Edwin Gentzler for att gara alltfar vittgaende generalise-
ringar utifran sin teori, men vardet av de nya perspektiv som till-
forts aversattningsforskningen kan inte ifragasattas.
Ett antal konkreta resultat utifran denna teoretiska grundsyn
sam illustrerar vad Andre Lefevere benamner "The Cultural Turn" i
aversattningsforskningen finns i den av honom utgivna volymen
Translation, History and Culture, sam innehaller texter sam pa olika
satt diskuterar aversattning i relation till yttre faktorer. Diskussio-
nen rar sig inte am huruvida aversattningar ar bra eller daliga.
Mette Hjort skriver t.ex. am konventioners betydelse for aversatt-
ningar. Som en perfekt illustration till Foucaults maktbegrepp
beskriver Lefevere en essa av Piotr Kuhiwczaks dar denne visar hur
en roman av Milan Kundera vid aversattning till engelska anpas-
sats sa att den blir tillganglig for en engelsksprakig lasekrets. Bar-
bara Godard skriver am aversattning ur ett feministiskt perspektiv
och ser "womanhandling" av texten sam ett satt att utplana bilden
av den osynlige aversattaren, i varje fall en kvinnlig, osynlig aver-
sattare.
Av exemplen framgar att det fareligger en pataglig skillnad mel-
Ian Lefeveres och Even-Zohars anvandning av systembegreppet pa
sa satt att Even-Zohar endast tar hansyn till inomlitterara faktorer,
medan Lefevere urskiljer bade litterara och utomlitterara samband.
Han diskuterar t.ex. begreppet "patronage", sam definieras sam
"the powers (persons, institutions) that can further or hinder the
reading, writing and rewriting of literature." Lefevere understryker i
sin bok Translation, Rewriting & the Manipulation of Literary Fame att
han med begreppet "makt" inte avser en repressiv kraft, utan det
produktiva maktbegrepp sam star att finna has Foucault.
Gideon Toury arbetade tillsammans med ltamar Even-Zohar i Tel-
Aviv och utvecklade inom polysystemteorin ett normbegrepp som
har haft stor betydelse for Translation Studies. Han presenterade
detta i boken In Search of a Theory of Translation, sam utkom 1980
och han har senare reviderat bepreppet i Descriptive Translation Stu-
dies - and Beyond sam utkom 1994. I kapitlet "The Nature and Role
of Norms in Literary Translation" i den senare av de tva backerna
ger Toury normbegreppet en relativ definition. Han talar am en
skala sam stracker sig alltifran regler till rena idiosynkrasier.
"Between these two poles lies a vast middle-ground occupied by
intersubjective factors commonly designated norms", och han till-
mater normer en avgarande betydelse i alla sammanhang:
Norms are the key concept and focal point in any attempt to account
for the social relevance of activities, because their existence, and the
wide range of situations they apply to (with the conformity this
implies) are the main factors ensuring the establishment and reten-
tion of social order. (Toury, 1994:54)
Detta innebar att aversattning kan studeras sam ett kulturellt och
historiskt fenomen, dar det rar sig am tva olika normsystem efter-
sam en aversattning dels ar en text sam har sin plats i malsprakets
litterara system, dels ar en representation av kalltexten sam tillhar
ett annat system.
Toury driver mycket starkt tesen att over satta texter tillhar mal-
spraket: "translations are facts of target cultures; on occasion facts of
a special status, sometimes even constituting identifiable (sub)sys-
terns of their own, but of the target culture in any event." Mot denna
bakgrund gar aversattaren sitt fbrsta val sam Toury placerar in under
begreppet "the initial norm", namligen am han skall producera en
aversattning sam ar anpassad till kallspraket, en "adekvat" aversatt-
ning eller en till malspraket anpassad "acceptabel" aversattning. Jag
gar har inte narmare in pa Tourys normsystem, men tva huvudgrup-
per, "Preliminary Norms" och "Operational Norms", bar dock nam-
nas. Den forstnamnda gruppen betecknar farutsattningar sam rader
vid speciella tillfallen betraffande exempelvis vilken och hur mycket
utlandsk litteratur som oversatts. "Operational Norms" beskriver
sjalva aversattningsprocessen. I Tourys framstallning ar det norm-
systemet bakom aversattningarna sam ar det intressanta, eftersom
han menar att det ar detta sam styr aversattarens val. De hypoteser
sam man pa detta satt uppstaller skall fbrst och framst anvandas
sam farklarande arbetsredskap.
Det kan vara vart att papeka att Thea Hermans, sam far diskussio-
nen kring normbegreppet vidare, i en recension av Tourys bada
backer i tidskriften The Translator, 1995, kritiserat Toury faf aU han
har en tendens aU bortse fran empiriska undersokningar, inte minst 'eqUivalence' is the term denoting the 'translational relation' that we
betraffande oversattarens roll. Hermans anknyter till Tourys resone- postulate as existing between two texts by virtue of the fact that we
mang om upprepningen av eU beteende som determinerande for have observed that one of these texts is regarded, i.e. functions, as a
translation of the other text in a given socio-cultural system or a sec-
normbegreppet. Konventioner, menar han, kan ses som rekommen-
tion thereof. (Hermans,1991:157)
dationer och ar ett beteende som inte ar bindande pa samma saU sam
normeJ. Ett satt att faststalla skillnaden mellan norm och konven- Det var Theo Hermans som 1985 utgav boken The Manipulation of
tion ar att notera nar eU avvikande beteende betraktas som negativt. Literature. Studies in Literary Translation. En forutsattning for denna
Hermans menar att hela det spektrum som ligger mellan en konven- bok var de nara relationerna mellan oversattningsforskare i Israel
tion och ett pabud upptas av normer och att det narmast ror sig om och Belgien och Nederlanderna. Dessa val' redan vid slutet av 1970-
ett socialt be teen de sam ocksa inkluderar maktrelationer. Han ser talet sa etablerade att Hermans i ovannamnda recension av Tourys
oversattning som ett spel mellan minst tre olika normsystem. EU bada bocker anvander beteckningen "invisible college". Medlem-
representeras av kalltextens normer, ett annat av det normsystem mar var [orutom Toury och Even-Zohar forskare sam Popovic i
som for tillfallet ar gallande betraffande oversattningar och ett tredje Tjeckoslovakien, James S. Holmes, Jose Lambert, Andre Lefevere
av det normsystem som galler litteraturen pa malspraket. Samman- och Raymond van den Broeck i Nederlanderna och Belgien. Samt-
taget innebar detta att man ser oversattning ur ett pragmatiskt och liga dessa personer publicerade sig i volymen, ofta kallad "The
relativistiskt perspektiv. I en artikel 1993 placerar Hermans ocksa in Manipulation Book". Deras syfte var att presentera ett nytt para-
oversattarens beteende i detta monster av modeller och normer: digm i forskning kring litterar oversattning av det slag sam exempli-
It also makes of the translator an agent, an active participant in a fierats ovan. Detta bygger pa en gemensam grund som Thea Herm-
complex exchange, a person with a particular expertise (and hence a ans i inledningen beskriver pa foljande satt:
certain amount of power) and all manner of private and public inter- What they have in common is, briefly, a view of literature as a com-
ests to look after. To study such a creature and the forces that make plex and dynamic system; a conviction that there should be a contin-
him or her tick cannot be a simple task. But it is fascinating. It is also uous interplay between theoretical models and practical case studies;
highly relevant to our understanding of the dynamics of social and an approach to literary translation which is descriptive, target-ori-
cultural systems. (Hermans,1993:86)
ented, functional and systemic; and an interest in the norms and con-
En viktig konsekvens av Tourys normbegrepp ar att det forandrade straints that govern the production and reception of translations, in
the relation between translation and other types of text processing,
inneborden i ekvivalensbegreppet. Tidigare anvandes begreppet and in the place and role of translations both within a given literature
ekvivalens i den bemarkeIsen att en oversattning var en ersattning and in the interaction between literatures. (Hermans, 1985:10)
for en annan text. Bade ifraga am J.c. Catfords definition av en
oversattning sam "the replacement of textual material in one lang-
uage (SL) by equivalent textual material in another language (TL)"
fran 1965 och Eugene Nidas begrepp "dynamic eqUivalence", sam i
Poststrukturalistiskt inflytande pa Translation Studies
hans beromda bok fr!'m 1964 Toward a Science of Translating. With James S. Holmes forutskickade redan i borjan pa 80-talet att dekon-
Special Reference to Principles and Procedures Involved in Bible Transla- struk:ionen kunde forse forskare inom Translation Studies med
ting definieras "the reproduction of the closest natural equivalent of verktyg for att besvara viktiga fragOL Han ser den dekonstruktivis-
the source language message" utgar man fran originaltexten. Herm- tiske forskarens uppgift som att frilagga de motsattningar under
ans definierar i en artikel 199f ekvivalens utifran i vilken utstrack- textens till synes enhetliga yta, som dess forfattare har forsokt slata
ning en given text fungerar som en oversattning av en annan text i over. I konsekvens med detta staller Holmes vid en FIT~kongress i
malsprakets litterara system, vilket bygger pa en annan definition Wien 1984 £ragan om oversattaren i sin tur har slatat ut de motsatt-
av ekvivalensbegreppet: ningar sam gar en text spannande: "To what extent are the texts