Fråga 1

Förutsättningar för bosättning. Du skall beskriva de främsta naturliga förutsättningarna för en

bosättning. Du skall dessutom analysera förutsättningarna i följande områden: Norra Indien,
Etiopien, Peru och Frankrike. Utnyttja Atlas.

De naturliga förutsättningarna för en bosättning var innan den industriella revolutionen eller i
jordbrukarsamhällen oftast ställen där miljön var anpassad för människan, det vill säga att det
var ett hyggligt tempererat klimat som varken var för varmt, fuktigt eller för kallt. Men det
viktigaste var att det var ett odlingsbart klimat och en möjlighet att odla sin föda med jord
som gav bra avkastning på födan eller på ett område som gav andra födotillgångar som sjöar,
hav osv. Tillgången på drickbart vatten var också en viktig del för val av bosättning. Detta har
dock inte alltid varit fallet på vissa platser, där har människan istället anpassat sig till klimatet
under tusentals år och därmed klarat av att leva i svårare miljöer.
Efter den industriella revolutionen har det istället ofta varit andra krav för bosättning så som
anslutning till råvarufyndigheter, naturresurser, som i sin tur ger arbete, men även bosättning
vid transportanslutningar som vägar, hamnar och andra marknadsplatser där man kunde göra
affärer och sälja sina producerade varor.

Förutsättningarna för bosättning i norra Indien är goda, detta eftersom de förutsättningar som
människan behöver uppfylls här. Det är ett varmtemperat klimat med ett gott odlingsklimat i
och med att både floden Ganges och Brahmaputra flyter från Himalaya och ner igenom
området samtidigt som det drar med sig bördiga alluviala jordarter längs flodslätterna. Dessa
jordarter är exemplariska att odla i. Norra Indien och kringområden är även en av världens
nederbördsrikaste platser och färskvatten är det heller ingen brist på då vattnet rinner ner från
bergen mot haven, detta genom att års monsunerna och de regnfyllda molnen från nordost-
passaden som drar in över området och tvingas släppa varmt regnvatten för att kunna klara av
att stiga över världens högsta bergskedja.

I Peru är förutsättningarna annorlunda beroende på vart i landet du bor, öster om Anderna i

landets östra delar börjar Amazonas regnskog och medför därför sämre förutsättningar för att
driva jordbruk pågrund utav den näringsfattiga jorden. Klimatet är även väldigt fuktigt och
varmt med tät skog, så jakt på djur är heller inte det lättaste. Dessa sämre förutsättningar leder
till att få bosätter sig här. I västra Peru mot stilla havet är det till skillnad mot östra ett väldigt
torrt klimat utan mycket nederbörd, här är det också svårt att odla något på grund utav det
torra ökenliknande klimatet. Anderna som skiljer dessa två delar från varandra har däremot
mycket större förutsättningar till bosättning på grund utav det tempererande med omväxlande
kalla klimatet med mycket nederbörd och jordarten är näringsrik på grund utav den
vulkanaska som Anderna fick med sig under bildandet av bergskedjan, därför odlas det
mycket olika grödor på slätterna, så som potatis, majs, vete, m.fl. Bergskedjan är även rik på
mineraler och man utvinner bland annat silver, guld, bly, zink och koppar i gruvor ur bergen.
Tillgång på dricksvatten råder det heller ingen brist på, då det ofta kommer regnmoln som
släpper sitt vatten över bergen. Höjden är dock ett problem för människan eftersom luften är
så tunn, detta har dock ursprungsbefolkningen vant sig vid och utvecklat lungor som klarar av
den syrefattiga luften på Andernas berg. Men just i Peru och kringområden kan det också vara
ett väldigt ostabilt klimat på grund utav El-nino. Denna havsström kan få förödande

Studienet.se-68837-1432543
Hiam, hayamqadri18@gmail.com
Detta dokument är en personlig utgåva hämtad från Studienet.se, och det är inte tillåtet att dela dokumentet med andra.
 konsekvenser för befolkningen i bland annat Peru och kringområden mot stillahavskusten,
Denna ström skakar om klimatet och leder bland annat till att nederbörden ökar kraftigt i den
annars torra västra regionen, vilket leder till att regnet eroderar bort odlingsjorden och på så
sätt förstör skördar samt ökad nederbörd som förstör skördar m.m.

I Frankrike är förutsättningarna också goda, ett varmtempererat klimat med helårsregn,

västvindsbältet dra rakt igenom Frankrike och ger det rikligt med nederbörd. Jorden är bördig
då den består mestadels utav brunjordsmån som ligger ovanför sedimentära bergarter. Detta är
lämplig jord för jordbruk och boskap, långa kustområden till atlanten och medelhavet tillför
också en bra förutsättning för bosättning i form av bra fiske. Landet är lågland förutom kring
alperna och Pyreenerna i sydvästra respektive sydöstra delarna av landet, där berg på över
3000m sträcker sig över landskapet. Rika naturresurser och råvaror som malmer ex järnmalm,
zink men även utvinningen av bauxit kol har gett arbetstillfällen och handelspartners på
senare tid vilket har ökat förutsättningarna för bosättningar i landet.

Etiopiens höglandskap leder till att området kring bergen är klassat som ett varmtempererande
klimat och inte ett torrt klimat med öken eller buskstäpp som grannländerna Eritrea, Sudan
och Somalia istället har. Detta höglandskap som är bildat utav flertalet vulkaner i området har
lett till att dessa vulkaner även sprutat ut näringsrik aska som berikat jorden på mineraler.
Etiopiens närhet till ekvatorn gör att det blir varmt men på grund utav höjden är det svalare
och det regnar oftare här än kringområden delvis på grund utav det tropiska lågtrycksbältet.
Vulkanerna och också lett till väldigt stora mängder mineraler och salter, som guld, platina,
koppar, nickel, järn, fosfor, kol ädelstenar med flera. Detta har lett till att förutsättningarna för
bosättning i Etiopien är bättre än flera av kringområdena.

Fråga 2
För E skall du redogöra för hur ett jordbrukssamhälle övergår till ett industrisamhälle genom
att beskriva vad som sker i de olika skedena i den demografiska transitionen.

För att nå de högre betygen skall du redogöra för Sveriges demografiska utveckling samt
jämföra Sveriges demografiska transition med ett u-lands.

Den demografiska transitionen består vanligtvis utav fyra så kallade ”steg” som är baserade
på utvecklingen fertiliteten och dödligheten i ett samhälle, alla länder var ifrån början i det
”första stadiet” som kan räknas som ett jordbrukssamhälle. För att ett jordbrukssamhälle skall
övergå till ett industrisamhälle krävs det att ett samhälle hamnar i steg fyra, ett steg där både
nativiteten och mortaliteten är låg, men samhället måste först genomgå steg ett, två och tre
innan man uppnår det fjärde stadiet.

Det första stadiet är vad man kallar ett jordbruksamhälle och ett förindustriellt
jordbruksamhälle. Det är inom jordbruket som största delen av befolkningen är aktiva inom
och det är brist på mediciner, vård och kapital. Missväxt, epidemier, krig, sjukdomar, svält
och andra dåliga levnadsvillkor råder. Mortaliteten och nativiteten är båda höga och ligger
båda på ungefär 40 promille. Dödligheten ökar drastiskt vissa år när det är svårt och minskar
när det är bättre. Spädbarnsdödligheten är också hög och en låg medelålder existerar. Sverige

Studienet.se-68837-1432543
Hiam, hayamqadri18@gmail.com
Detta dokument är en personlig utgåva hämtad från Studienet.se, och det är inte tillåtet att dela dokumentet med andra.
 var i detta stadium fram tills ca år 1750, och i dagsläget finns det inga länder som befinner sig
i detta stadium.

börjar dödligheten att sjunka till ungefär 20 promille, i Sverige tror man att det berodde på
delvis succén med den odlade potatisen, en längre fred samt uppkomsten av vaccinet.
Nativiteten är dock fortfarande hög, medelåldern blir högre och levnadsvillkoren har
förbättrats. Detta genom bättre sjukvård med nya mediciner, vaccination mot sjukdomar,
bättre hygien, förbättring av den allmänna utbildningen och tillgång på rent vatten m.m. Det
råder bättre tillgång på mat genom jordbruksutveckling med bättre jordbruksmetoder som ger
större skördar och nya transportmöjligheter genom exempelvis järnväg, som kan transportera
födan till områden där det råder hungersnöd och missväxt vilket resulterar i en folkökning.
Detta stadium råder i många Afrikanska länder på grund utav bl.a. HIV/AIDS.

I stadium tre stabiliseras befolkningen genom att nativiteten sjunker kraftigt, dödligheten
sjunker också något. Levnadsvillkoren blir ännu lite bättre och medelåldern ännu lite högre.
Man skaffar färre barn på grund utav familjeplanering, löneökning, preventivmedel och
Urbanisering, där man till skillnad mot landsbygden inte behövde ta hjälp av lika många barn
som i stan. Många utan åkermark och i jakt på arbete flyttar in till städerna och börjar ofta
arbeta på de framväxande industrierna. Infrastrukturen blir bättre och den stora arbetskraften
till industrierna leder till en kraftig ekonomisk tillväxt. Skolsystemen byggs ut allt mer och det
införs allmän skolplikt och oftast lagar emot barnarbete. Brasilien är ett exempel på ett land
som är kvar i detta stadium och inte gått över till stadium fyra än på grund utav det inte helt
industrialiserats än. För Sveriges del gick vi över från stadium två till tre under slutet av 1800-
talet.

Den demografiska transitionen är fullbordad när samhället har kommit till stadiet fyra. Detta
skedde i Sverige under 1930-talet. Befolkningsökningen har stannat av, nativiteten och
mortaliteten är densamma och ligger runt 10-15 promille, dödligheten kan dock öka något på
grund utav livsstilssjukdomar som grundar sig i fetma. Födelseantalet kan också öka och
minska vissa år i form utav stora eller små barnkullar, då de föds mycket eller lite barn vissa
år. Detta skapar problem i from utav platsbrist på dagis, skola och arbetsbrist. Livsvillkoren är
för övrigt mycket goda, de allra flesta har tillgång till bra sjuk och hälsovård, allmän skola
och arbete. Spädbarnsdödligheten är mycket låg och medelåldern är hög.

Om man jämför Sveriges demografiska transition mot ett afrikanskt U-land där alla länder
ligger i stadium två eller tre, gemfört med att Sverige är på steg fyra och fullbordade
transitionen på ungefär 250år. Detta har vi i Sverige kunnat göra på grund utav att vi haft
många fördelar och inte varit varken koloniserade eller haft några större krig under våra
transitioner. Vi har även haft en mycket större fördel när det ligger det geografiska läget, då vi
ligger i den tempererade zonen med ett milt och odlingsbart klimat. Vi har även det rikligt
med friskt vatten och med bra naturresurser som järnmalm, skog, bördig jord m.m. Dessa
fördelar har lett till att vi i vårt land snabbt utvecklats och fullbordat alla steg utan större
hinder. Vilket har lett till att vi idag har en hög levnadsstandard, vilket resulterar i låg nativitet
och mortalitet. Till skillnad mot många U-länder i Afrika som plågas av sjukdomar och
epidemier, nu senast i Västafrika härjar Ebola. Men även konflikter, krig, svält och ett sämre

Studienet.se-68837-1432543
Hiam, hayamqadri18@gmail.com
Detta dokument är en personlig utgåva hämtad från Studienet.se, och det är inte tillåtet att dela dokumentet med andra.
 geografiskt läge som ligger i torra eller tropiska klimat som inte lämpar sig till odling på
grund utav för lite eller för mycket nederbörd och en icke bördig jord. Detta resulterar i en låg
levnadsstandard och leder ofta till att barnafödandet är högt, men även dödligheten. Detta är
anledningen till att många Afrikanska länder fortfarande är i stadie två och tre i den
demografiska transitionen.

Studienet.se-68837-1432543
Hiam, hayamqadri18@gmail.com
Detta dokument är en personlig utgåva hämtad från Studienet.se, och det är inte tillåtet att dela dokumentet med andra.