EKONOMISTYRNING

Generell fakta om Ekonomistyrning:

● Ekonomistyrning besvarar frågan “Hur ser vår framtid ut?” och handlar om läran om
vilka verktyg som ska användas för att prognostisera (förutse) framtiden.
● Ekonomistyrning handlar om två saker Intäkter och Kostnader.
● Ju högre resultat desto bättre, genom att öka totala intäkter eller att sänka de totala
kostnaderna.6
● Ekonomistyrning handlar om att prognostisera (förutse) framtiden, med hjälp av
olika metoder.

1. Volym

Begrepp & Formell definition:

Fasta kostnader= Kostnader som inte varierar med volymen utan de är fasta. Det finns tre
typer av fasta kostnader, alltså helt fasta, halvfasta samt driftbetingade kostnader.
Rörliga kostnader= Kostnader som varierar med volymen. Det finns tre typer av rörliga
kostnader, alltså Proportionella (Kostnaden stiger i takt med volymen t.ex. ackordslön),
Progressivt ( Kostnaden stiger snabbare än volymen) och Degressivt ( Volymen stiger
snabbare än kostnaden) rörliga kostnader.
Kritiskt punkt= Intäkter - Kostnader (Nollpunkten).
Vinstmarginal= Resultat / Totala intäkter ( p x q) x 100.
Kritisk volym= Samkostnader / Bidrag/st alt. Fast kostnad / Bidrag/st.
Kritisk volym= TI= TK eller TTB = TFK

1. R= I - K
R= TI - TK
R= P x Q - ( RK + FK)
R= P x Q - ( RK x Q + FK)
R= P x Q - RK x Q - FK
R= Q (P-RK) - FK
 Återkommande tentamens fall

● Avrunda alltid uppåt när vi jobbar med volym

● Det som presenteras i procent görs→ 100-procentandel
Att beräkna hur mycket försäljningsvolymen måste öka med i % om de har en
prissänkning eller prisökning på “så här mycket “ → Detta när de presenterar
omsättningen, de rörliga kostnaderna samt de fasta kostnaderna.
Steg 1. Beräkna vinsten→ Omsättning- Rörliga kostnader - Fasta kostnader
Steg 2.Är det en prissänkning som vår uppgift handlar om så ska vi göra följande:
Uträkning→ Den resterande procentandelen till 100% x omsättning * X- Rörliga kostnader*
X - Fasta kostnader = Vinsten som du räknade fram på steg 1.
Steg 3. Få x på ena sidan och de fasta kostnaden till höger om likamedtecknet som nu
kommer att bli pluss, där du plussar med vinsten.
Steg 4. Dela svaret du fick ovan med x→ Du kommer förmodligen att få 1,något.
Det som är efter decimalen är det som försäljningsvolymen ska öka med.

Att beräkna hur mycket försäljningsvolymen måste öka för att vinsten inte ska
påverkas under förutsättningarna att de presenterar försäljningspris, täckningsgrad,
fasta kostnader och att de vill sänka försäljningspriset. Observera att det kan
förekomma andra förutsättningar. Ex prisökning etc.
Steg1. Beräkna täckningsbidraget → försäljningspris x täckningsgrad
Steg 2. Beräkna den aktuella vinsten→ Täckningsbidrag x volym - fasta kostnader
Steg 3. Beräkna rörliga kostnader → Försäljningspriset- Täckningsbidraget
Steg 4. Beräkna det nya täckningsbidraget→ Försäljningspriset- prissänkning/ökning - rörliga
kostnader.
Steg 5. Beräkna volymen för bibehållen vinst→ Den aktuella vinsten +Fasta kostnader/ det
nya täckningsbidraget
Steg 6. Svaret på hur mycket volymen måste ökas med→ Volym för bibehållen vinst - Volym

Om de vill att vi beräknar volymökning där de presenterar, omsättning, fasta kostnader,

rörliga kostnader, prissänkning och att TTB inte ska ändras.
Steg.1 Intäkt eller omsättning - Rörliga kostnader → Vilket ger oss den TTB idag.
Seg 2. Nu tar vi reda på vad intäkten blir efter prissänkningen. → 100- Prissänkningen i %
Svaret på det gångrar vi sen med den gamla intäkten.
Steg 3. Vi gör nu Den nya intäkten- Rörliga kostnaden vilket ger oss den nya TTB.
Steg 4. Sedan gör du → Gamla TTB- nya TTB /nya TTB→ Vilket ger oss hur mycket %
volymökningen måste vara.
*
Att beräkna resultat när det sker en förändring i omsättning, täckningsgraden eller de
fasta kostnaderna, följande uträkning utgår ifrån när omsättningen ökar,
§täckningsgraden sjunker och de fasta kostnaderna stiger.

Steg 1. Rita upp en tabell för att göra det enklare för dig själv och för att kunna separera de
siffror som presenteras i frågan. Där har du med Omsättningen, täckningsgraden samt de
fasta kostnaderna från i år i en kolumn och förändringarna hos varje rubrik i nästa års
kolumn. Detta för att kunna enklare se förändringen.

Steg 2. Börja räkna ut resultatet för det här året . Det gör du genom att till att börja med räkna
ut de totala intäkterna. För att få fram de totala intäkterna/ den totala täckningsbidraget (TTB)
för det här året multiplicera omsättningen med täckningsgraden.
Uträkning→ Totala intäkter (för det här året)= Omsättningen x Täckningsgraden.

Steg 3. Då vi inte vet vad de fasta kostnaderna för det här året är, ta då de totala intäkterna/
den totala täckningsbidraget (TTB) som du fick svar från steg.2 och subtrahera det med
vinsten.
Uträkning→ Fasta Kostnader= Vinst - TTB.

Steg.4 Nu har du räknat ut de totala intäkterna och de fasta kostnaderna för det här året.
Beräkna då resultatet för det här året:
Uträkning→ Resultat (för det här året) = Totala intäkterna - Fasta kostnaderna.

Steg.5 För att räkna ut nästa års resultat, utgå från förändringarna som sker i omsättningen,
täckningsgraden och de fasta kostnaderna.

Steg.6 Till och börja med räkna ut den nya omsättningen och multiplicera det med den
förändrade täckningsgraden, för att på så sätt få fram den nya totala intäkten/totala
täckningsbidraget.
Uträkning→ Totala intäkter (för nästa år)= Omsättningen(förändringen) x
Täckningsgraden(förändringen).

Steg.7 Sedan räknar ut ökningen/minskningen av de fasta kostnaderna.

Uträkning→ 1,x * Fasta kostnader (från det här året).

Steg.8 Nu har du räknat ut de totala intäkterna och de fasta kostnaderna för nästa år. Beräkna
då resultatet för nästa år:
Uträkning→ Resultat (för nästa år) = Totala intäkterna - Fasta kostnaderna.

Att beräkna kritisk nivå vid ny bedömning av normalår där man presenterar rk, fk,
sjk, vp och försälningspris. Där man i den gamla bedömningen gjort en fördelning .
Man presenterar även nya justeringar i samband med den nya bedömningen som ny
vinpålägg i % samt ny normalårsvolym.
- Se till att ta reda på vad de totala rk och fk är först genom att gångra de med det dem
säger att dem gjort fördelning(den gamla) med. Sedan justerar du rk utifrån
informationen de ger och fördelar den med det nya fördelning summan.
Steg1. Vi vill får reda på den nya självkostnaden→ rk/st + fk/st / nya volym
Steg 2. Vi vill få reda på det nya priset. → Svaret från ovan x vinstpålägg(1,?)
Steg 3. Det nya priset - rk= tb → FK/ tb = Vilket ger oss den kritiska omsättningen.FK var
det första vi räknade fram så ta den summan.

OBSERVERA ATT du måste vara uppmärksam gällande kostnaderna vid ökning av volym
då det endast är den rörliga kostnaden som ökar. För få reda på den fasta kostnaden ifall du
vet vad den rörliga kostnaden är så gör du den totala kostnaden - rörliga kostnaden.

Om de i en tentafråga vill att du ska beräkna resultat och de vill att vi ska utgå från deras
kalkylmodell där de presenterat aktiviteter. Gör inte en självkostnadskalkyl eller ABC kalkyl
om de inte nämner det. Utan multiplicera kostnad kr/ st per kostnadsdrivare med de olika
aktiviteternas kostandsdrivarvolym för det året de pratar om. Då de kan presentera hur
mycket de “usually” brukar sälja per år vilket är orrelevant om de ger oss andra belopp för de
åren dem vill att vi ska utgå ifrån.
Nämner de att något motsvarar “såhär mycket” % av försäljningspriset gör då: Det
resterande till hundra procent x omsättningen.
Sedan gör du omsättningen - alla kostnader som du räknat fram samt de kostnader som
nämns i texten.

Beräkna resultat där man använder pålägg för att sätta pris, där påläggen ska täcka
nettovinsten och att vi hanterar rabatterad pris och att vi köpt in ett antal st av
produkten(volym)
För att få fram pris→ Inköpspris + (pålägg x inköpspris) (Vilket är det gamla priset)
Få fram det nya priset genom att att gångra procentsatsen (det resterande till hundra) med det
gamla priset.
Vi gör sedan pålägget minus nettovinsten för att få fram de rörliga kostnaderna
För att sedan räkna ut resultatet så gör vi:
Nämns att de innan prisförändring sålt ett antal av produkten gör då det antal(volymen)t x det
gamla priset för att se hur mycket vi sålt för + Gör sedan det resterande antal(volym) av hur
mycket man köpt in x det nya priset - (inköpspris x total volym) + (De rörliga kostnader x
(Totala kostnader)

Beräkna det verkliga resultatet där kvantiteten var “så här mycket” för produkt 1 och
var “såhär mycket “för produk 2t:
Uträkning→ Bidrag- FK = Vinst eller förlust

Version 1- Om de vill att du ska beräkna resultatet efter att du gjort en självkostnadskalkyl
Steg1. Beräkna täckningsbidrag/st för produkt 1 och produkt 2. De rörliga kostnaderna
kommer du ta från den uppställning du gjort när du skulle beräkna självkostnaden finns det
omkostnader som även är rörliga ta även med de (FOr?)
Steg 2. Plussa ihop alla omkostnader som är fasta ( detta är de som presenteras i början) de vi
inte justerar eftersom de inte berörs av volymförändring.
Steg 3. Gör → tb för produkt 1 x produkt 1s nya kvantitet + tb för produkt 2 x produkt 2s
nya kvantitet- Totala fasta kostnader

Version 2 - Om de vill att du ska beräkna det verkliga resultatet för två produkter och de
redan gjort en förkalkyl (självkostnad)
Steg 1. Beräkna täckningsbidraget/ st för produkt 1 och 2. I de rörliga kostnaderna ska det
vara dM, dM och ALLA omkostnader som är rörliga.
Steg 2. De fasta kostnaderna kommer att presenteras i styck. Vi måste få fram de totala fasta
kostnaderna för både produkt 1 och produkt 2. Detta genom att:
För produkt 1, gångra varje fast omkostnad med den gamla kvantiteten för produkt 1 och
plussa sedan ihop alla summor du fick.
För produkt 2 , gångra varje fast omkostnad med den gamla kvantiteten för produkt 2 och
plussa sedan ihop alla summor du fick.
Steg 3. Gör → tb för produkt 1 x produkt 1s nya kvantitet + tb för produkt 2 x produkt 2s nya
kvantitet- Totala fasta kostnader för produkt 1 - Totala fasta kostnader för produkt 2.

Säkerhetmarginal:
Uträkning → = Verklig volym -nollpunktsvolym ( Kritisk volym)
I %= säkerhetsmarginalen x100 / volymen

För att få fram den kritiska volymen→ R= q*(p-r)FK

Finns det inget resultat i frågan bortse från den i uträkningen.

Ifall de i frågan nämner att man har möjligheten av att “förvärva” produkten för ett visst
belopp. Subtrahera det beloppet med de fasta kostnaderna. När du sedan gjort detta så
lägger du in detta i formeln när vi ska beräkna den kritiska volymen. Observera: att den
volym som finns med i uppgiften är verkliga volymen , därför räknar vi ut den kritiska
volymen.
Vinstpålägg - Används för att räkna fram pris. Vinstpålägg läggs alltid på självkostnaden.
Vilket innebär att vi måste beräkna självkostnaden för att på det sättet lägga på vinst påläggen
så vi kan få ett pris.
 2. Beslutssituation
Begrepp
Alternativ kostnad: Ingen kostnad, den finns egentligen inte i verkligheten. Det är bidrag
som den bästa alternativa användningen av resursen skulle kunna ha gett (OM) (man gör
något som kan påverka andra delar ex en utbildningskurs påverkar försäljningsvolymen, man
kan inte vara på två ställen samtidigt, då förlorar man försäljning).
Det totala bidraget -> Bidrag/st x kvantiteten (multiplicera med den nya kvantiteten som ges)
- Om frågan nämner att en av flera produkter vill säljas så beräknas tb för varje produkt
som sedan multipliceras med de produkter som inte kommer att användas. Därefter
- “OBSERVERA ATT om det i frågan nämner att ifall man vill börja “göra eller sälja
något så leder det till att ett antal på de andra produkterna inte kommer säljas → Så
ska du beräkna deras TB genom att få fram bidrag/st och sedan gångra med det
antalet som inte kommer säljas. Sedan plussar du summorna från respektive produkt
och gångrar sedan med den nya kvantiteten för det nya alternativet. → Svaret på det
är då alternativkostnaden.”

Operationell kostnad: “Den egentliga kostnaden”. Särkostnad + Alternativa kostnader för

befintliga resurser (lokaler, utrustning, fast personal) allt som kan omsättas i värde.
Operationell vinst: Försäljningsintäkt – Operationell kostnad

- Saknas särkostnad gör följande: rörliga kostnad x kvantiteten

- Fasta kostnader räknas och tas även med som en särkostnad, skulle den informationen
vara med.
- Är det pris dem frågar om(den lägsta priset man kan ha av en produkt) gör då
operationella kostnaden/ kvantiteten

Generell trångsektion: Om företaget har en produktionsresurs som blir den mest

begränsade, (dvs den resurs det är brist på) oavsett hur verksamheten bedrivs. Rangordning
spelar stor roll här (kolla efter bidrag/st).
- Bidraget per enhet/ I anspråket kapacitet i den trånga sektionen per producerad enhet
(tex. tid, antal etc dvs det som ska begränsas).
- Är frågan vilken produktioniniktig ett företag ska ha så vill dem att du ska beräkna
hur mycket som ska säljas av samma produkt
- - Om de inte nämner någon volym men att vi istället handskas med minuter så
kommer vi att på alternativkostnad gångra med minuten. Men särkostnad och
försäljningspriset(intäkten) remains the same.

Återkommande tentamens fall

● Operationell kostnad - Beräkna det operationella resultatet för produkt.
Beräkna först TB för varje produkt och sedan multiplicera med kvantiteten för att få
TTB. Beräkna sedan alternativkostnaden för varje produkt. Om företaget vill
 producera en specifik produkt tex. 2st A, vad är den operationella kostnaden för 1st
A?
Steg 1: Beräkna först total operationell kostnad för 2st A: kvantiteten x särkostnaden
+ alternativ ( I det här steget så måste du beräkna tb för alla produkter och den som
har den högsta TTB är det som blir den alternativa kostnaden.)
Steg 2: Sedan: kvantiteten x priset - den beräknade operationella kostnaden ovan
Steg 3: Beräkna sedan operationell kostnad för 1st A: svaret / kvantiteten (dvs 2st A).

● Operationell kostnad = Alternativkostnad + särkostnad

Operationellt resultat: F.pris – operationellt kostnaden

Två produkter säljs (A och B) vad är den operationella kostnaden för B?

Observera att den enda informationen som ges är särinkomst och särkostnad.
Formel: OpR = OpI - OpK
Steg 1: (Särintäkt för A - särkostnad för A x kvantitet för B) + Särkostnad för B =
OpK för B
Steg 2: OpI (Särintäkten för B) - OpK (svaret från steg 1) = OpR för B

● Vilken av modellerna ska prioriteras i första hand om det råder brist på

produktionspersonal och målet är kortsiktig vinstmaximering?
Välj den produkt som ger högst tb per dL (då i detta fall gäller brist på
produktionspersonal).

Operationell kostnad /lägsta pris som kan sättas för en produkt

- Om den nya produkten gör att andra produkter inte kan säljas
Steg 1. Beräkna särkostnaden → De fasta kostnaderna för den nya produkten + rörliga
kostnaden för produkten( kvantiteten för den nya produkten x särkostnaderna för den nya
produkten)
Steg 2. Beräkna alternativkostnaden→ Täckningsbidrag för produkt 1 x hur mycket man inte
kommer kunna sälja av den. Täckningsbidrag för produkt 2 x hur mycket man inte kommer
kunna sälja av den. Plussa sedan ihop summan från dessa två och gångra med den nya
kvantiteten och dela sedan med hur många av den nya produkten som skulle innebära att de
andra produkterna inte kunde säljas.
Steg 3. Plussa det sammanlagda särkostnaden med den alternativa kostnaden
Steg 3. Svaret på detta delar du sedan med kvantiteten(av den nya produkten) vilket
kommer att ge oss det lägsta priset som kan sättas. Ta med två decimaler.

Frågar de däremot om hur mycket vinsten blir så gör:

Särintäkten (priset x kvantiteten) - Den operationella kostnaden (särkostnaden)

Täckningsbidrag
Täckningsbidrag= Särintäkter (pris/st)- Särkostnader (rörliga kostnader /st)
Bidrag - Samkostnader (FK)= Vinst/ förlust
TTB → Total täckningsbidrag = Bidrag/st x q - Total fast kostnad (Plussa ihop alla fk om
nödvändigt) → Finns brist ta den produkten med högst TTB.
OBSERVERA ATT så länge en produkts Tb är positivt så kan de vara kvar i företaget.
Kritisk volym= Samkostnader/ Bidrag/ st

Täckningsgrad
Täckningsgrad= Bidrag/st / Försäljningspriset st. x 100
Eller
Täckningsgrad= Total täckningsbidrag / totala intäkter
Kritisk omsättning = Samkostnad/ Täckningsgrad

● Om kundens inköp begränsas av tillgången på pengar så tjänar vi mest på att att sälja
den produkt som har den högsta täckningsgraden.
● Om kundens inköp styrs mer av hur många produktenheter av en viss typ som han
har behov av(än tillgången på pengar) så tjänar vi mest på att sälja den produkt som
har den högsta täckningsbidraget per styck i kronor inräknat.

För att räkna ut ett paketserbjudandes täckningsgrad som innehåller “såhär mycket”
produkt 1 och “såhär mycket” produkt 2. Gör så här:
Uträkning→ Först räknar vi ut täckningsbidraget för de bägge produkterna :si-sk= Bidrag/st
- Sedan räknar vi Täckningsbidraget för paketerbjudandet: Antal styck produkt 1 x
bidrag/st för produkt 1 + Antal st produkt 2 x Bidrag/st för produkt 2
- Därefter så räknar vi fram särintäkter genom att: Antal styck produkt 1 x Pris för
produkt 1 + Antal st produkt 2 x pris för produkt 2
När vi nu fått summan för täckningsbidraget för paketerbjudandet och särintäkten för
paketerbjudandet så kan vi nu få fram täckningsgraden genom: TB/Särintäkt

Frågar de vad täckningsgraden blir om särkostnaderna är lika stora som

självkostnaden och vinstmarginalen är på ex 25 % så blir täckningsgraden lika mycket som
vinstmarginalen. Alltså i det här fallet 25%

Frågar om vad täckningsgrad är→ Utgår från priset för produkten p-rk→ -tb
/försäljningspris

Pris och täckningsgrad

Frågar de om vad priset måste bli för att täckningsgrad ska bli samma givet nya
förutsättningar gör såhär:
- Räkna först ut hur mycket täckningsgraden är innan förändringarna.
- Gör nu alla justeringar som är lämpliga utifrån förändringen. Ex ifall de rörliga
kostnaderna ökade med 25 kr så räknar du nu fram den nya rörliga kostnaden.
 - De har ju gett massa svarsalternativ på olika prisbelopp, använd nu alla svarsalternativ
och räkna ut som du skulle räkna ut när du ska få fram täckningsgrad genom att
använda alla priser de nämnt för att se vilken av de svarsalternativ som är nära den
gamla täckningsgraden.

Generell trångsektion
Generell trångsektion= Bidrag/enhet (si-sk) (p-rk) (p-direkta kostnader) / i anspråken
kapacitet i den trånga sektionen per producerad enhet. (Det de säger att det är en begränsning
på)

Observera att det är direkt materia i styck man delar med och inte hur mycket den totala
materialen är. Detta då ifall det är materialet som är begränsningen.

Om en fråga handlar om vad för produktionsinriktning företaget ska ha eller hur

mycket de ska sälja av varje produkt på grund av en begränsning eller om det i frågan
står att det finns brist på personal och att man ska räkna fram täckningsbidraget så ska
du göra på följande sätt:
Uträkning→ Räkna först bidraget / st / ianspråken kapacitet i den trånga sektionen per
producerad enhet/produkt. Den produkt som har högst kvot är också den produkten som du
ska sälja mest av (alltså den efterfrågan den har i uppgiften är hur mycket vi ska sälja av den
eftersom den då hade högst kvot) den produkt som kommer på andra plats kommer vi att sälja
den efterfrågan som också finns på frågan på den produkten. Men för den tredje, alltså den
som hade lägst kvot , kommer vi att sälja det som blir kvar av produkt ett och två i ex
monterings minuter eller material. För att ta reda på det så gör vi på följande sätt:
Om de i frågan nämner hur många de normaltvis brukar vara och att en medarbetare är sjuk
så kommer du att skriva detta i bråkform som ex : Säger de att de var 3 men 1 har blivit sjuk
så kommer det i bråkform vara ⅔. Säger de att kapaciteten ligger på “så här mycket “%
så tar du procenten ← Vilket kommer att vara med i följande i nästa steg:
- Vi måste ta reda på hur en normal produktion brukar vara när det brukar vara full
kapacitet. Då gör vi följande → Efterfrågan x min (för produkt 1) + Efterfrågan x
min (för produkt 2)+ Efterfrågan x min (för produkt 2) etc (finns fler produkter så
fortsätt) = normal produktion
För att nu se hur produktionen kommer att se ut efter begränsningen(att vi e en man mindre)
så gör vi : Normal produktion x bråkformen eller om det är procenten (0,?)= Svaret
subtraherar vi sedan med normal produktion. Alltså → Normal produktion - Svaret från
ovan= Hur mycket minuter vi nu kommer att kunna utnyttja pga vår begränsning.

Nu till den sista uträkningen där vi får fram hur mycket som ska säljas av varje produkt:
Vi nämnde tidigare att den högsta och näst högsta kvoten skulle behålla sin efterfråga, alltså
de mängd man kommer sälja dessa två produkter. Nu måste vi se hur mycket minuter som
kommer att gå till dessa två produkter samt hur mycket som kommer att återstå för den sista
produkten.
Vi gör då alltså:
- Produkten med högst kvots efterfråga x produktens monterings minuter = Hur
mycket minuter det går åt för att göra produktens efterfråga. Summan av detta
subtraherar vi sedan med hur många minuter vi kunde utnyttja.
- Alltså → Hur många minuter vi kommer att kunna utnyttja - Hur många minuter det
går att producera produkten med högst kvot= Svaret på det är hur många minuter vi
har kvar att utnyttja. Nu måste vi göra samma sak på produkten som hade näst högst
kvot. Vi gör då: Produkten med näst högst kvots efterfråga x produktens monterings
minuter=Hur mycket minuter det går åt för att göra produktens efterfråga.
- Sedan gör vi : Hur många minuter vi hade kvar att utnyttja- Hur mycket minuter det
går åt för att göra produktens efterfråga= Hur många minuter som återstår för
produkten med den lägsta kvoten. Detta gör vi sen delat med monterings minuten för
produkten med den lägsta kvoten. Svaret på det blir då hur mycket vi kommer att
sälja för den lägsta kvoten.
- Nu har du alltså efterfrågan för den högsta kvoten, den näst högsta och nu även för
den lägsta kvoten.
Observera att om inte tiden räcker åt så får de två första sin efterfråga men den
med lägst kvot får 0
Observera att om arbetskraft presenteras i bråkform så behöver du inte göra
subtrahera med normal produktion minuterna.

Observera att när de i en generell sektion där material är bristen och de inte
nämner hur mycket som går åt för varje produkt så måste vi själva räkna fram
det. Detta genom att→ Dela direkt material med hur mycket råmaterialen
kostar. → Därefter gör vi tb/svaret vi fick fram ovan.

Frågor om vinst, omsättning,resultat, vinstmarginal

Vad blir vinsten om omsättningen är förändrad givet förutsättningar där den fasta kostnaden
ökar “såhär mycket”% och täckningsgraden minskar med “såhär mycket”%
Uträkning→ Det första vi gör är att beräkna de fasta kostnaderna. Utgå från följande
formel: TI*TG-FK=RES
- Steg 1. Gör först den totala intäkten x täckningsgraden. Flytta sedan över
resultatet(vinsten) åt vänster (andra sidan lika med tecknet) som nu blir minus. Du
gör alltså summan av TI x TG - RES= Svaret på det blir då den fasta kostnaden.
- Steg 2. Vi måste nu ta hänsyn till de nya förutsättningarna.
Procentandel som de fasta kostnaderna skulle öka med(1,?) x Fasta kostnader(Den
gamla) = Svaret ska du sedan lägga i samma formel TIxTG-FK=RES där du byter ut
fasta kostnaden med svaret du fick ovan. och byter även TG med procenten som den
 skulle öka med nästa år.(0,?) . TI blir samma som den först va. När du beräknat detta
kommer du att få fram vad vinsten blir nästa år om omsättningen är oförändrad.

Vilken omsättning krävs om företagets målsättning är en oförändrad vinst.

Uträkning → TI*TG-FK=RES
● Steg 1. Tänk på att TI i det här fallet blir “x” så→ TG(1,?) eller (0,?) beroende på ifall
TG ökar eller sjunker. x X(TI som vi inte vet)-FK ( Nya fasta kostnader) = Vinsten
● Steg 2. Flytta över fasta kostnaderna till höger om likamedtecknet där den nu blir
pluss. Så du kommer alltså att plussa FK med Vinsten.
● Steg 3. Du kommer nu att ha TG på ena sidan och summan av FK+Vinst på andra
sidan. Nu ska du bara dela summan av FK+Vinst med TG svaret på det är då
omsättningen
OBSERVERA ATT omsättningsfrågan är en fortsättning på vinst frågan över den i sem
kompendium. Så för att ex räkna fram FK så måste du kolla på hur man räknade ut det på
vinstfrågan.

Beräkna företagets förväntade resultat för nästa år givet förutsättningarna där omsättningen i
år var “så här mycket”. Täckningsgraden var “så här mycket” i % och vinsten var “så har
mycket”. Omsättningen nästa år förväntas stiga med “såhär mycket” i %, täckningsgraden
förväntas sjunga till “så här mycket” %. De fasta kostnaderna förväntas stiga med “såhär
mycket” %.
Uträkning→
● Steg 1. Räkna täckningsbidrag för förra året → TG (förra året) x Omsättningen(förra
året)
● Steg 2. Räkna fasta kostnaden för förra året→ Täckningsbidraget som vi räknat fram
ovan - vinst (förra året)
● Steg 3. Räkna nu fram fasta kostnader för nästa år → Fasta kostnader vi räknade
fram ovan x Procentandelen som de fasta kostnaderna ska öka med nästa år (1,?) ex
om det var 19 % s skriv (1,19)
● Steg 4. Räkna fram täckningsbidrag för nästa år → Omsättningen för nästa år (detta
räknades fram genom: gamla årets omsättning x procentandelen som omsättningen
skulle öka med nästa år (1,?) x Den % som TG skulle sjunka till nästa år (0,?)
● Steg 5. Slutligen kan vi räkna fram resultatet→ Täckningsbidraget vi fick fram
ovan- Fasta kostnaderna vi fick fram på steg 3.

Vad blir vinstmarginalen om omsättningen är oförändrad givet förutsättningar där man hade
ett vinstpålägg på “såhär mycket” %. Där även de rörliga kostnaderna utgjordes “så här
mycket” % . Där man för nästa år räknar med att de fasta kostnaderna ökar med “så här
mycket” i % (För denna uppgift, skriv i 1000 för mkr och 0,? för hundratnkr
 - Vi måste ta reda på vad den nya resultaten blir och vad omsättningen är för att få reda
på vinstmarginalen → R/I Men för att komma dit måste vi ta reda på vad rk och fk är.
Detta genom:
● Steg1. Dela procentsatsen för den stigande fasta kostnaden (1,?) /eller vinstpålägg
med vinsten (Yani om du ej finner ditt svar på alternativ då gör vinst påläggen)
● Steg 2. Gör vinsten minus svaret ovanför.
● Steg 3. Dela vinsten med Svaret från ovan.= Vilket ger oss den Totala intäkten
● Steg 4. Svaret från ovan gör du sedan minus vinsten → Detta kommer att vara den
totala kostnaden.
● Steg 5. Gör 100%- procentsatsen för de rörliga kostnaden= Svaret på det kommer
vara hur mycket av den totala kostnaden som är fasta kostnader.
● Steg 6. Vi gångrar nu procentsatsen(för FK) vi fick ovan x den totala kostnaden.
Sedan procentsatsen för RK x totalkostnad
● Steg 7. De nämner ju i texten att de fasta kostnaderna förväntas öka. Så ny måste vi ta
reda på de nya fasta kostnaderna. Tidigare så räknade vi ut vad de fasta kostnaderna
faktiskt var. Så vi gör då → Den procenten som de fasta kostnaderna skulle öka med x
den gamla fasta kostnaderna vi räknade ut på steg 6.
● Steg 8. TI-TK = Den Totala Intäkten(Vi fick fram från steg 3) - Fasta kostnaden(från
steg 7) - De rörliga kostnaderna (från steg 6)= Svaret på detta blir det nya resultatet.
● Steg 9. Den nya resultaten/ Intäkten (från steg 3.) = Vilket ger oss vinstmarginalen

3. Fördelning
Påläggskalkyl ( är det fler än 4 decimaler , ta fyra)

Mall för normalårspålägg /metod

Får fram pålägg genom:
MO→ Materialomkostnader / Direkt Material (material /st x volym)
TO→ Tillverkningskostnader/ Direkt lön (lön/ st x volym)
AO→ Administrationsomkostnader / Tillverkningskostnader (tilv.k x volym)
FO→ Försäljningsomkostnader / Tillverkningskostnader

Direkt material DM
+ Materialomkostnadspålägg (MO pålägg)
= Materialkostnad

Direkt lön (DL)

+ Tillverkningsomkostnadspålägg (TO-pålägg)
+Speciella direkta kostnader
= Tillverkningskostnad
----------------------------------------------------
Försäljnings Omkostnadspålägg (FO- pålägg)
+ Administrationspålägg (AO- pålägg)
+ Direkta försäljningsomkostnad
= Självkostnad

- OBSERVERA ATT det man fördelar med är också det som påläggen kommer
att gångras med i uppställningen sen
- Är omkostnaderna presenterade i styck så ska man inte göra någon fördelning.
Detta eftersom att meningen med fördelning är att få omkostnaderna i styck. Så
har de redan presenterat detta så behöver man bara plussa allt vilket blir→
Självkostnad
- OBSERVERA ATT du kan behöva arbetstimmar som presenteras i minuter till
timmar
- Observera att om de säger att ett material åtgår för ex 70. Och de inte
presenterat dm i styck. Så blir denna summa både dm i styck och en generell
trångsektion om det finns brist på material
- Kom ihåg att FK också ska fördelas. Så presenteras den i styck→ Gör till total
och fördela med den nya fördelningen.

Frågar de om den totala kostnaden / Omkostnadspålägg om det förra året hade en kapacitet
på “så här mycket” % och att det nu(normalår) är “så här mycket” % gör då :
Uträkning → Förra årets kapacitetsutnyttjande / Normalårets kapacitetsutnyttjande x totala
fasta kostnader + rörliga kostnader

Ekvivalentmetoden för att få fram självkostnaden/ st

Uträkning →
Ekvivalenttal x volym = EKV volym (för varje produkt, plussa sedan ihop alla produkter för
att få total ekvivalent volym)
(Ekvivalent volym / Total ekvivalent volym) x (TK / volym (för respektive produkt))
För att få fram det totala→ (Ekvivalent volym / Total ekvivalent volym) x TK

Kapacitet i timmar
Om det i frågan nämns att man planerat (normal) att jobba ett antal timmar men att det sen
visade sig (verklig )att de jobbade antingen mer eller färre så betyder det att vi måste justera
våra rörliga kostnader. Då dessa kostnader är baserade på de gamla timmarna.
De fasta kostnaderna kommer att vara samma. De rörliga( DL,DM ev MOr, TOr, AOr,FOr
kostnaderna måste vi ändra.
Uträkning → Omkostnad / de gamla timmarna = Hur mycket det kostar för en timme→
Gångra sedan med de nya timmarna→ Det blir då den ny kostnaden. Detta gör du för alla
rörliga kostnader.
Nämner de att det är timmarna som vi ska fördela med så ska de rörliga kostnaderna
fördelas med föregående års timmar och de fasta kostnaderna ska fördelas med
normalårets timmar.
När vi sedan ska få reda på kostnaderna i styck så ska vi gångra påläggen med hur många
timmar en produkt kräver.
Kapacitet i %
Säger de att förra årets kapacitet var “så här mycket” % högre än normalåret och de även
presenterar alla kostnader från förra året så måste vi nu justera kostnaderna för normal året.
OBSERVERA att det bara är de rörliga kostnaderna som ska justeras.
Uträkning→ Omkostnaden / 1,(procentsatsen) = Den nya kostnaden Detta görs då för ALLA
rörliga kostnader.

Säger de istället att förra årets kapacitet var “så här mycket” % mindre än normalåret så gör
du:
Uträkning→ Omkostnaden / hur mycket som är kvar till 100
Så om kapacitetsutnyttjandet exempelvis var 20% mindre förra året så ska det vara→
Omkostnaden/0,8 (Vilket är det som är kvar till 100%

Säger de att förra året var kapacitetsutnyttjande “såhär mycket” % och det normalårets
kapacitetsutnyttjande var “såhär mycket” % och de visar alla kostnader från föregående år. Så
betyder det att vi måste justera våra rörliga kostnader (dM, dL, MO, TO AO, FO, EV AFFO)
Det gör du genom att:
Uträkning → Omkostnader / procentsatsen (0,?) (för föregående år) x procentsatsen (0,?) ←
Procentsatsen för normalåret. Ta heltal
När du sedan ska göra självkostnaden finner du dM och dL i styck i frågan ( gångra med
materialåtgång eller tidsåtgång om det behövs)
Om kapacitetsutnyttjandet var högre förra året än det här året? Samma sak gäller
Kan även göra → Omkostnaden x procentsats för normalår/ Procentsats för föregående år.

- Observera att om de de säger att vi ska beräkna pålägg för AO eller FO där vi ska
använda tillverkningskostnader som fördelningsbas och det inte finns
tillverkningskostnader så får vi reda på det genom att:
Uträkning→ Plussa ihop alla kostnader förutom AO eller om det är FO vi håller på med
Sedan ska du ta Administrationskostnaden / Totala summan av kostnaderna som du plussa
ihop. Eller om det är FO vi håller på med så tar du Försäljningsomkostnaden/totala summan
av kostnaderna som du plussa ihop → Det blir påläggen.
OBSERVERA ATT om direkt lön och direkt material presenteras i styck→ Gångra med
volym ev tid eller per kg om det finns. → Använd summorna av dessa två när du ska plussa
ihop alla totala kostnader. OBSERVERA ATT TA MED ALLA KOSTNADER förutom
direktförsäljning

Få fram pris om vinstmarginal är (?) → Självkostnad + procentsats / delat i det resterande

summan till 100% (0,?) (Vi måste alltså först veta vad självkostnaden är.) (Avrunda uppåt)

Frågar de ifall man bör producera något så måste du göra följande: Du måste beräkna alla
produkter tb/ trång sektion (Detta om de har brist på material) Annars beräkna bara tb.
Observera att du kommer att vara tvungen att ta reda på de andra produkternas rörliga
kostnader (Ta med ALLA rörliga kostnader)

OBS- Om de nämner att företaget ska köpa en ny produkt och att de ska sälja samma pris
som svensktillverkare och att det ej finns någon kapacitet och de frågar ifall de bör investera
eller hur mycket måste vinsten öka med → Gör:
Uträkning→ Särk (för den gamla produkten)-priset (det nya priset i frågan) x den nya
kvantiteten för den nya produkten. (Tenta 2020-01-18 B1c)

Om de frågar vad täckningsgrad är om omsättningen är “ såhär mycket” så ska du:

Uträkning→ (SI -SK) Omsättningen -Alla rörliga kostnader = Bidrag /omsättningen
OBSERVERA ATT om de frågar vad täckningsgraden var förra året så ska du ta de gamla
kostnaderna. Vill de att du utgår från normal året så gör → Pris x volym för att få intäkten
och gör sedan det - de nya alla rörliga kostnader.
Frågar de istället om vad täckningsgraden är givet förutsättningar → Ta bara
försäljningspriset- alla rörliga kostnader =Bidrag/ Försäljningspriset
- Frågar de direkt efter detta hur mycket volymökning som krävs ifall man vill till nästa
år sänka priset med “så här mycket” % och man vill behålla resultat gör då och där de
även nämner täckningsgraden.:
Uträkning→ Täckningsgrad /(Täckningsgrad- procentsats) (gör inte 0,? utan gör så som de
presenterar procentsatsen) Du kommer att få
1, decimaler→ ifall du ex får fram 1,3945 ta då → 39,45

- Efterkalkyl
Över och underordning
Undertäckning och Övertäckning berör fasta kostnader och rör sig inte med volymen.
Övertäckning: Verklig volym→ Antagen volym
Undertäckning: Verklig volym← Antagen volym
Uträkning→ FK /Normal volym = Normalmetodspålägg
Normalmetodspålägg x Verklig volym = Svaret - FK (NORMAL)
● Blir svaret minus så är det en undertäckning, är det motsatsen så är det en
övertäckning.
Observera att påläggen även kan tas från den tabellen där vi tidigare gjort en självkostnad.
Man tar alltså MO,TO AO ,FO eller AFFO.
Man plussar ihop alla påläggen och gångrar med den verkliga volymen och sedan svaret
minus den totala kostnaden.
Är det två eller flera produkter vi hanterar så → Plussa ihop alla pålägg för respektive
produkt. → Produkt 1s pålägg x Verklig volym för produkt 1 + Produkt 2s pålägg x Verklig
volym för produkt 2= Svaret på det minus Fasta kostnader.

OBSERVERA ATT → Du ibland kan vara tvungen att beräkna antingen verkliga volymen
eller det normala. Ska vi få fram normala volymen → Verklig volym delat med procenten
(0,?)= Normal volym → Sen fortsätter du göra det vi normaltvis brukar göra.
Säger de att något utgör eller motsvarar normal eller verklig så är dt det du alltså ska ta reda
på.

Enklare sätt att få fram under- överteckning→ procentandel x FK= Svaret på det minus Fk→
Blir svaret mindre så är det en underordning, är den pluss så är det övertäckning
Är kostnaden större än den normala fk så är det en övertäckning. Är den mindre så är det en
undertäckning.
Frågar de ifall man bör tillverka en produkt under förutsätta sälja en produkt om det råder
brist något- Beräkna tb/trångsektion. Jämför den med de andra produkterna som produceras.
(Du måste alltså göra beräkna tb/trångsektion för de andra produkterna för att jämföra)
ABC-KALKYL-- Räkna om för att se att du har räknat ut RÄTT
Version 1
Uträkning→ Aktivitetskostnad/ Kostnadsdrivare (kostnadrivarvolym) = Aktivitetssats
OBSERVERA ATT om de presenterat hur mycket bearbetningar/tillverkningskostnaden är
per år men inte presenterat hur mycket tillverknings timmar som går så måste du räkna ut
det genom: → Omvandla produkternas minuter för tillverkningen till timmar genom att dela
minuterna med 60 gångra sedan med antalet producerade av respektive produkt per år (inte
orden utan det totala antal producerande) Plussa sedan summorna av produkterna. Detta
blir det som bearbetnings/tillverkningskostnaden ska dela med = Vilket blir aktivitetssatsen
Gör sedan tabell med alla Aktiviteter där du först→
dM(för respektive produkt) x antal eller volym(för respektive produkt) plussa ihop summan
av respektive produkt→ Lägg sedan i kolumnen :Total
dL- Finns dl så gör du precis som du gjort ovan
Gör sedan aktivitetssats x aktiviteternas antal för den specifika ordern (Alltså där de nämner
“vad orden medför”).
OBSERVERA ATT om de inte presenterat antalet timmar som gått åt för
bearbetning/tillverkning för det specifika ordern så delar du återigen minuterna med 60
för respektive produkt och gångrar sedan summan av respektive belopp med volymen för
respektive produkt i ordern. Plussa sedan summan av produkterna → Svaret på detta kommer
du sedan att gångra med aktivitetsatsen för bearbetningen/tillverkningen
Skriv summan av respektive aktivitet åt höger. Plussa sedan alla dessa kostnader→
Summan blir då självkostnaden.
● Fråga om du ej fattar

- Har de med vinstmarginal? → Självkostnad + procentsats/ det resterande summan till

100% (0,?) → Svaret på det -självkostnaden= Vinstmarginal
Plussa det med summan av det totala självkostnaden= Offererade priset

Version 2 ( självkostnad /st)

Total Aktivitetskostnad/Kostnadsdrivarvolym totalt för produkterna= Aktivitetskostnad.
Aktivitetskostnad x kostnadsvolym (för respektive produkt )(för varje aktivitet)= Total
aktivitets kostnad för produkt.
Plussa sedan alla kostnader för respektive produkt (Självkostnaden)
Dela sedan med produktionsvolym(hur många man ska sälja av produkten). → Detta för att
få självkostnaden /st

Version 3 (Påläggsats, tillverkningskostnad)

Fördelningsbas(för kostnadsställe) “antal” x volym (för respektive produkt) → Total →
Omkostnaden/Det totala= Påläggsbas
Omkostnad för kostnadsställe / Pålägsbas = Påläggssats
Påläggssats x fördelningsbas “antal” för respektive produkt
Plussa sedan ihop alla kostnader på respektive produkt→ Det blir tillverkningskostnad

4. Investeringskalkyl
Observera att om det sker både inbetalningar och utbetalningar under åren så gör du
→ Inbetalningarna - utbetalningarna = Inbetalningsöverskott/nettovärde för varje
år.
METODER
OBSERVERA ATT ifall investeringsalternativ har olika ekonomiska livslängd så måste du
räkna ut nuvärdet och sedan annuitet efter och jämföra annuiteten.
Observera att ekonomiska livslängden antingen kan va presenterat att man nämner vad
restvärdet är eller att de säger hur långa inbetalningarna är)
Nuvärdesmetod: Tabell 1 i kompendiet. Investeringens samtliga in och utbetalningar räknas
om till tidpunkten för grundinvesteringen.
● Genom denna metod får vi reda på klumpsumman.
Uppställning → - (minus) Grundinvestering + Betalning x ( år, ränta) etc etc→
Uträkning→ Betalning x räntesatsen (för det året) + Betalning x räntesats (för det året) finns
flera inbetalningar gör samma sak som ex restvärde. Räkna ut betalningarna och deras år för
sig. När du fått svaren från alla → (-)Insättningen + summan från det du plussade ihop.
Välj den med störst kvot.
OBSERVERA ATT ifall det skett en kostnad i början av år 1 så plussar vi det med
grundinvesteringen.

OBSERVERA ATT om det i en investering förekommer att inbetalningsöverskotten är

konstanta under de tidigare åren av den ekonomiska längden och att det förekommer
konstanta inbetalnigsöverskott under de senare åren av den ekonomiska livslängden gör
då:
- Grundinvestering + inbetalning (de tidigare åren) x nusf(år, ränta) + inbetalnning (de
senare åren) x (procentränta för inbetalningen för det året det senare inbetalning
kommer att ske- procentsatsen för de tidigare åren som du inte kommer att betala
denna inbetalningsöverskott ) sen fortsätter du uträkningen som du vanligtvis gör.
- Ex på min förklaring→ man får en inbetalning på 20´ år 1 & 2 och därefter 40´år 3
& 4→ -100 (grundinv)+ 20 x nusf(procentsats för år 2) + 40´x nusf(procentsats för år
4 )- procentsats för år 2( då vi inte kommer betala 40´år 1&2)

what im trying to say is om det sker konstanta betalningar senare under den ekonomiska
längden så kommer du att använda nusummesfaktorn för betalningenens år- procentandel fö
de åren du inte gör denna betalning. Har det endast skett en betalning innan som inte varit
konstnat så använder du subtraherar du med nuvf för det året. Har det istället varit konstanta
inbetalningar åren innan så använder du dig av nusf.
OBSERVERA att ifall en betalning sker med konstant belopp under hela året så behöver man
inte subtrahera någon procentandel, utan ta nusf direkt.

------------------------------------------------------------------------------------------------------------
OBSERVERA ATT om inbetalningarna eller utbetalningar är konstanta så kan
Nusummefaktorn användas. → Man tar då betalningens belopp x (sammanlagda antal år,
ränta) och sen använder man nuvärdet på restvärdet eller på ett annat belopp ( betalning x
(året som man får restvärdet, ränta) → Tabell 2 i kompendiet.
-----------------------------------------------------------------------------------------------------------
När vi behandlar frågor där investeringen är genom hyra där kostnader betalas i
förskott så gör man följande:
Du gör det du brukar göra när du ska räkna ut nuvärde men skillnaden här är att eftersom att
kostnaden sker i förskott så kommer inbetalningen för det sista året att inte räknas med.
Alltså om den ekonomiska livslängden är 5 år och det sker kostnader i förskott så kommer det
inte ske någon kostnad det 5e året. Utan endast från år 1-4 . Nämner de hur lång
hyreskostnaden är då ska det inte ske några utbetalningar året innan angiven år.

Behandlar vi frågor där en betalning sker i förskott så ska vi:

Plussa kostnaden med grundinvesteringen. Vilket innebär att vi får en ny grundinvestering.
Denna kostnad som betalas i förskott ska även vara med som utbetalning när vi beräknar
nuvärde, annuitet etc.

Nuvärdeskvot- Kvoten visar alternativets totala avkastning i form av nuvärde per investerad
krona.
Uträkning→ Nuvärde /Grundinvestering
Är till för att analysera och mäta effektiviteten. Om det finns kapitalbrist, trångsektion ska vi
då först ta reda på vad nuvärde är för att sedan ta reda på vad nuvärdeskvoten är. →
Ju högre Nuvärdeskvot desto bättre investering.

- Är nuvärdet över 0 på båda så säger du att båda är lönsamma. Är A högre på nuvärdet

och B på kvot så säger du också det. Att A är bäst på Nuvärde men vid kapitalbrist är
B bäst.

Annuitetsmetod: Tabell 3 i kompendiet. Investeringens samtliga in och utbetalningar

räknas om till annuitet
● Omvandlar från klumpsumma till antal belopp som är lika stora och som inträffar de
antal återkommande år→ Hur många år är investeringen. ta räntesatsen för antal år.
Uträkning → Nuvärde x annf (år, ränta) → välj den med störst kvot om vi måste välja.
Annars ifall båda är över 0→ Positiv Observera att du alltid måste ta reda på nuvärdet.
Finns ett restvärde och de vill veta hur mycket vi ska betala per år. Gör följande.
+Grundinvestering - Restvärde x nuvf= Nuvärde → Nuvärde x annf

Annuitetskvot- Kvoten visar alternativets årliga avkastning i form av annuitet per investerad
krona. Finns kapitalbrist, trång sektion ska detta göras.
Uträkning→ Annuitet/Grundinvestering
- Ju högre annuitetskvot desto bättre investering.

Slutvärdefaktor- Tabell 4
Uträkning→ Nuvärde * sluvärdefaktor (år, %)
EX- Sätter in 1.000 kr på banken idag till 10% ränta –
hur mycket om ett år?
1.000 kr * (1+räntan) = 1.000 * 1,10 = 1.100 kr. → Slutvf(1år,10%)

Enstaka frågor inom investeringskalkyl

Hur stor den årliga besparingen (inbetalningarna) i (ett alternativ) måste vara för att de
båda alternativen ska vara likvärdiga.
Uträkning→ Grundinvestering + X*( nuvf, år, %) (- ev utbetalning x( nuvf, år, %) +
Restvärde x (nuvf, år, %) = Nuvärdet för den andra alternativen . När du fått x på ena sidan
och heltalen på andra sidan så delar du de.
OBS är det konstant belopp under flera år, använd nusf)
Är det en fråga där de vill att du ska ta fram belopp per år→ Annuitet. Finns det bara
inköpspriset och restvärdet? Gör då → Grundinvesteringen- Restvärdet x nvf (år, %)
Gör först restvärdet x nvf→ Svaret på det → Grundinvestering- det svaret.
Summan från ovan x annf(år,% )

Vid vilken kalkylränta ger alternativen lika stora nuvärden?

-Grundinvestering (alt1) + Inbetalning X = -Grundinvestering alt 2 + Inbetalning X
Flytta över Grundinvesteringen i alt 1 till höger sida som nu kommer bli +. →
-Grundinvestering alt 2 + Grundinvestering alt 1

Sedan flyttar du över inbetalningen från alt 2 till vänster som nu blir -. →
+ Inbetalning alt 1- Inbetalning alt 2.
● Du kommer nu att få → Inbetalning= Grundinvestering
● Gör då Grundinvesteringen / Inbetalningen= Procentsats
● Gå sedan till tabellen, utgå från hur lång investeringen är och kolla sedan på vilken
räntesats som procentsatsen passar in. Observera att procentsatsen börjar från högst
till minst.
● Är inbetalningarna konstanta dvs att inbetalningara vart samma året ut så använder du
dig av nusf som du också kommer att vända till dig när du ska leta efter procentsatsen
i tabellen.
● När du ska leta kalkylränta kolla i åren från kalkylränta 1-14 och 15-40

Hur mycket måste restvärdet vara på alternativ (?)för att båda alternativen ska vara
lika vid “så här mycket %”(Kalkylräntan)
Uträkning→ Vill de att vi ska beräkna restvärdet på ett alternativ så är det ekvationen för det
alternativet vi ska använda oss och sedan alternativ 2s nuvärde efter likamedtecknet. Alltså:
Steg 1. -Grundinvetsering + inbetalning x nusf(år, ränta) + inbetalning x nusf(år, ränta) + X*
nuvf(år, ränta) = Nuvärde för alternativ 2. (Observera att detta endast är grundekvation, har
du ställt upp din ekvation på tidigare uppgiften på ett annat sätt så kan du utgå från den.)
Steg 2. När du beräknat ovanstående så ska det se ut på följande vis:
-Grundvärde + sammanlagda inbetalningsöverskott från steg 1 + X(nuvf, år , ränta) =
Nuvärde för alternativ 2
Steg 3. beräkna -Grundvärde + sammanlagda inbetalningsöverskott
Steg 4. Flytta över svaren från ovan till höger om likamedtecknet vilket innebär att du
kommer att subtrahera nuvärdet med svaret.
Steg 5. Dela nu det svaret du får från att du subtraherat med procentsatsen kalkylräntan för
det året man ska få restvärdet (vilket är sista året av den ekonomiska längden)

Beräkna nuvärde där kalkylräntan är 0.

Vill de att vi ska beräkna nuvärdet för en investering där kalkyräntan är 0% så kommer vi att
gångra inbetalningen med den ekonomiska livslängden.

Vad är den kritiska nivån för alternativets inbetalningar( vid vilket belopp är
investeringen olönsamt-- = 0)
Observera att ingen inbetalningsöverskott sker här, utan beräkna kostnaden för sig och
restvärdet för sig.
-Grundinvestering + X* faktorn (nusf eller nvf) - kostnaden x faktorn(nusf eller nuvf) +
restvärde x nuvf=0
Beräkna så att du får x(faktorn) på ena sidan och betalning i höger om likamedtecknet.
Sedan delar du betalningarna med faktorn

Vid vilket antal kvantitet/år är de två alternativen likvärdiga från en ekonomisk

synpunkt.

Vi vill veta hur mycket inbetalningen är per år. Detta genom att räkna ut nuvärdet och sedan
annuitet på den alternativ som inte nämner hur mycket inbetalningen är per år. Finns det en
kostnad så är den inte me när vi ska få fram annuiteten.

Internräntemetod- Den årliga genomsnittliga avkastningen som investerings alternativet

ger på det satsade kapitalet. → Internränta är den räntesats som ger investeringens nuvärde =
0. Räkna ut nuvärdet först.

Vi använder oss av samma ekvation som vi hade innan men att vi byter ut den dåvarande
räntan med den vi testar oss fram med→ Så kolla återigen på året, och kolla vad den nya
räntesatsen ger oss för faktor. Genom att välja den först test räntan så kollar vi på vad hade vi
för ränta först? Börja sedan med att testa några tal den tills du är så nära 0 som möjligt. Den
räntesatsen som i beräkning gör att man ligger nära noll är den räntesatsen som är
internräntan för det alternativet. I många fall blir svaret “-” TIPS Blir svaret positivt måste
kalkylräntan vara högre är den minus så måste den vara från 0-20
Den internräntan som är högst är den som “vinner”
OBSERVERA ATT är internräntan högre än kalkylräntan så är alternativet lönsamt.
Är båda alternativernas internränta högre än kalkyl→ Välj den som är högst.
Är ena alternativets internränta högre än kalkylräntan och den andra alternativets internränta
mindre än kalkylränta→ Välj den som är överst.

Payback metoden
Den tid som går innan investeringen har betalat tillbaka det satsade kapitalet.
- Om flera investeringsalternativ, ju kortare tid desto bättre
Uträkning→ Grundinvestering / Inbetalning( Detta görs endast ifall åren är konstanta)
Finns både Inbetalning och Utbetalning→ Inbetalning-Utbetalning =Inbetalningsöverskott
Grundinvestering/ Inbetalningsöverskott
Sker det olika inbetalningar i olika år välj då det alternativ som har högst inbetalning/
Inbetalnngsöverskott. Du delar alltså grundinvesteringen med detta.
Kan även plussa alla år tills man når grundinvestering.

ANALYSER
Känslighetsanalys
Tittar på en förutsättning i taget tills ett gränsvärde erhålls där kalkylresultatet ändras.

Om det finns en osäkerhet kring Inbetalning och de även presenterar utbetalningar och
restvärde.
Uträkning→ X* nusf + Restvärde x nuvf- Utbetalning x nusf-Grundinvestering = 0
Flytta över svaret till höger om likamedtecknet → Vilket nu kommer blir positivt.
Svaret x annf (året, räntan) För inbetalningen) = Lägsta inbetalningen innan investeringen blir
olänsam.

Om det finns en osäkerhet kring Inbetalningsöverskott

Uträkning→ Grundinvestering + X * nusf (år, ränta) + Restvärde *nuvf (år, ränta)= 0
Steg 1. Räkna först ut summan av Restvärdet x (år, ränta)
Steg 2. Gör sedan→ -Flytta över inbetalningen och grundinvesteringen till höger om
likamedtecknet.
Steg 3. Gör sedan → Summan av det du fick steg 2 / procentsatsen av inbetalningsöverskottet
Steg 4. Inbetalningsöverskottet - Svaret du fick från steg 3.
OBSERVERA att ifall det finns utbetalningar → Inbetalning-utbetalning.

Om det finns en osäkerhet kring underhållningskostnader(utbetalning) där de även

presenterar olika inbetalningar under investerings åren.
Uträkning→ Räntesatsen för underhållningskostnader(Utbetalning) X = -Grundinvestering +
Inbetalning x nusf (år, ränta) + Inbetalning x (nusf år, ränta för den senare inbetalningen-
(nusf år de åren du inte betalar denna summa)+ Restvärde x (nuv år, ränta)
Observera att när du räknat ut faktorer att sen göra -grundinvestering + betalning

Räntesatsen för underhålningskostnaden (utbetalning) = Summan av det vi räknat fram ovan

Det vi alltså ska göra är att dela summan av det vi räknat fram ovan med räntesatsen för
underhållningskostnaden. Detta kommer då att ge oss att → Utbetalningarna kan vara så här
höga utan att investeringen blir olönsam.

Årskostnadskalkyl
Analysera endast årskostnader.
Differenskalkyl
Beräknar nuvärdet för skillnaderna i betalnings konsekvenserna mellan alternativen.
- Välj den projekt som ska vara den refererande alternativen.
- Kolla på fördelarna och nackdelarna genom att→ skriva skillnaden mellan
projekternas grundinvestering, inbetalning (Utbetalning) och restvärdet.
EX är det ena projektets grundinvestering 68´ och din 168´så ska du subtrahera de två.
Detsamma gäller på inbetalning och restvärde.
OBS- Gör bara den största minus den lägsta. På det sättet ser du då vilket som är bäst.
→ Eller att du tar alternativ A-B och sen Alternativ B minus A→ Den av de som är större än
noll är också den som är bäst.

5. Budgetering
Definition - En budget uttrycker förväntningar och åtaganden för en organisation,
gällande ekonomiska konsekvenser för en kommande perioder.

Ett dokument innehållande att handlingsprogram och dess förväntade konsekvenser

uttryckta i ekonomiska termer och baserat på vissa uttryckta förväntningar för en
given period.

Budgetering är en metod för ekonomisk styrning vilken innebär uppställande och

användande av budgetar.

Varför budget? Syfte?

Styra verksamheten mot uppsatta mål

- Framförhållning: Planering, resursallokering (välja vilken produkt som är mest

lönsam), samordning
- Ansvar: Fördelning (vem som ska göra vad), uppföljning, incitament
- Förståelse: Medvetenhet, målsättning, motivation - Inte alltid.

Andra syften med budget

- Legitimering
- Makt
- Ritual
- Slentrian (man gör en budget för att man alltid gjort en)

Kritik mot budget

- Dålig målbild
- Datamanipulation (man plockar fram siffror som ser bäst ut för en avdelning)
- Krävande – tid och pengar
- Falsk säkerhet
- Tar ingen hänsyn till mjuka värden (hur budgetförändring påverkar faktorerna
runt omkring, ex kundernas reaktion)

Alternativ till budget?

- Forcasting (ser in i framtiden), prognos, långsiktig planering
- Löpande/rullande budget
- Budgetlös styrning – inte helt utan styrning:
Affärsplan
 Benchmarking
Balanserade styrkort
Snabba på rapportsystem
- De flesta fortsätter med budget
Budgetarbete på 3 nivåer
- Strategisk planering
- Långsiktig
- Mål
- Taktisk planering
- Möjliggöra att målen nås
- Kostnadseffektivitet
- Operativ planering
- Dagliga verksamheten

Budgetens fyra faser

- Budgetuppställande
- Ta fram underbudgetar:
Uppbyggnadsmetod
Nedbrytningsbudgetar
Iterativ budget (upprepande)
- Budgetanvändande
- Dagliga arbetet
- Budgetuppföljning
- Jämför med verkligheten
- Budgetanalys
- Dra lärdom (varför blev det som det blev)

Budgetuppställande
Uppbyggnadsmetod
Positivt: Budgetbesluten görs på lägsta nivå (de anställda som ska verkställa
besluten, därför också viktigt att dem är med i beslutsprocessen)
Negativt: Tidskrävande. En enhetschef får ett revirtänk och ser inte till företagets
bästa)
Nedbrytningsmetod
Nackdel: Avdelningarna känner inte delaktigheten.
Iterativ metod
Fördel: Alla får vara med och bestämma.
Negativt: Tar tid, mycket diskuterande. Ej bra för företag med snabba förändringar.

Olika typer av budgetar

- Fast finansiell budget:
- Grundform
 - Lagt budget ligger (den man bestämde i årets början är kvar hela året, tar
inte hänsyn till förändrade faktorer runt omkring)
- Inkrementell (utgår från tidigare år)
- Icke finansiell budget:
- Svar på kritik (mot den finansiella budgeten)
- Icke finansiella mått

Begreppsdefinitioner
Inkomst: Pris för såld tillgång - avser (uppstår vid) försäljningstillfället
Utgift: Pris för anskaffad resurs - avser anskaffningstillfället
Inbetalning: Ökning av likvida medel - avser betalningstillfället
Utbetalning: Minskning av likvida medel - avser betalningstillfället (när betalningen
sker, pengar lämnar vår hand)
Intäkt: Värdet av utförda prestationer för period - presentationstillfället (vid
produktion) Kostnad: Värdet av förbrukade resurser för period - förbruknings tillfället
Tillgång: Något vi har rätt till och som har ett ekonomisk värde
Skuld: En förbindelse vilken påverkar ekonomin negativt i framtiden
Eget kapital: Skuld till ägarna
IB: Ingående balans, pengarna ligger i kassan.
IB kundfordringar: Det kunder har betalat under året
UB kundfordring: Det man inte har fått betalt för än
IB inköp: Det vi köpt med inte betalt än
UB inköp: I slutet av budgetår och behövs ej betalas just nu
Aktiekapital: Det ägarna har satt in i företaget
Balanserad vinstmedel: Tidigare års vinster
Årets resultat: Vad man tror resultatet kommer vara

Summa eget kapital och summa skulder ska ha samma balans.

UB (är en tillgång som inte har fått betalt för ännu, man får pengar efter budgeterat
år)

För att ett företag som gått med minus ska förbättra sin likviditet: Man kan låna, trots
att räntan stiger så går företaget inte i konkurs

Huvudbudgetar (3)
- Resultatbudget
- Likviditet
- Balansbudget
Dessa gäller för hela företaget

Delbudgetar
- Organisatorisk budget
 - Funktions Budget
- Resursbudget
- Projektbudget
- Produktbudget

Huvudbudgetar
Resultaträkning (resultatbudget)
- Resultat = Intäkt - kostnader
Likviditetsbudget
- Kassaflöde = Inbetalningar - Utbetalningar
- Utan pengar - ingen verksamhet
- Cash is king
Kan med fördel delas upp på månadsbasis
Likviditetsbudget på månadsbasis
- Inköp samt löner är lika under hela året
Balansräkning (balansbudget)
- Tillgångar = EK (eget kapital) + S (skulder)

EKIB
+ ägarinsättning
- ägaruttag
+/- årets resultat
EKUB

Exempel samt återkommande tentamen fall

6. Påstående
1. Vilket av nedanstående påståenden är korrekt?
A: Om differensmetoden ger ett positivt nuvärde har de jämförbara projekt alltid positiva
nuvärden
B: Rangordningen av olika investeringsalternativ enligt nuvärdemetoden respektive
internräntemetoden ger alltid samma resultat.
 C: Verksamhetsfrämmande kostnader är ett exempel på kalkylmässig merkostnad.
D: Annuitetsmetoden och nuvärdemetoden prioriterar olika projekt om de undersökta
alternativen har samma livslängd.
E: Inget av alt A- D är korrekt

2. Vilket av nedanstående påståenden är korrekt?

A: Investeringsalternativet som förordas av differensmetoden (differenskalkylen) är också
alltid lönsamt enligt annuitetsmetoden.
B: Även om de analyserade projekten har olika livslängd, ger nuvärdemetoden och
annuitetsmetoden alltid samma rekommendation.
C: En särkostnad för ett handlingsalternativ vid en beslutssituationär är alltid en rörlig
kostnad.
D: En fast styckkostnad (fk/st) är alltid fast och förändras därmed inte när volymen förändras.
E: Inget av ovanstående påståenden är korrekt.

3. Vilket av nedanstående påståenden är korrekt?

A: Alternativkostnaden för en produkt är detsamma som kostnaden för bästa möjliga
alternativ.
B: Underabsorption/Undertäckning uppstår då den volym man räknar med i förkalkylerna
visar sig vara lägre än den faktiska volymen.
C: Likviditeten i ett företag är beroende av inkomster och utgifter.
D: Den kritiska volymen ökar när försäljningen ökar.
E: Inget av ovanstående påståenden är korrekt.

4. Vilket av följande påståenden är korrekt?

A: En fast kostnad kan inte vara en särkostnad för ett handlingsalternativ.
B: Ränta på eget kapital är ett exempel på bokföringsmässig merkostnad.
C: En direkt kostnad skall alltid betraktas som en särkostnad i en beslutssituation.
D: Avskrivningar är ett exempel på en kostnad som också ger upphov till en utbetalning.
E: Inget av påståendena A-D är korrekt

5. I boken ”Budget och Budgetering” (Kullvén, 2015) beskrivs flera syften med
budgetarbetet.Vilka är, enligt boken, de tre övergirpande syftena med budgetering?
Svar: Framförhållning, Ansvar och Förståelse

6. Vilket av nedanstående påståenden är korrekt?

A: Progressivt rörliga kostnader är kostnader vars totalsumma förändras i långsammare takt
än förändringar i verksamhetsvolymen.
B: Ett syfte med standardkostnader är att underlätta kalkyleringen.
C: En fast kostnad kan inte vara en särkostnad för ett handlingsalternativ.
D: Verksamhetsfrämmande kostnader är ett exempel på kalkylmässig merkostnad.
E: Inget av ovanstående påståenden är korrekt.

7. Vilket av följande påståenden är felaktigt?

A: Budgeteringens huvudsyften är; framförhållning, ansvar och förståelse.
 B: En särkostnad är en kostnad som tillkommer eller bortfaller för ett handlingsalternativ i en
beslutssituation.
C: Om ett företags lönekostnader stiger, så stiger den kritiska volymen.
D: Överabsorbtion/övertäckning uppstår då den volym man räknar med i förkalkylerna visar
sig vara lägre än den faktiska volymen.
E: Alternativkostnaden för en produkt är densamma som kostnaden för det bästa möjliga
alternativet i en beslutssituation.

8. Vilket av nedanstående påståenden är korrekt?

A: En särkostnad för ett handlingsalternativ vid en beslutssituation är alltid en rörlig kostnad.
B: En fast styckkostnad (fk/st) är alltid fast och förändras därmed inte när volymen förändras.
C: Avskrivning är ett exempel på en kostnad som också ger upphov till en utbetalning.
D: Även om de analyserade projekten har olika livslängd, ger nuvärdemetoden och
annuitetsmetoden alltid samma rekommendation.
E: Inget av ovanstående påståenden är korrekt.

BUDGET
KREDITTID
- Observera att detta endast gäller för kundfordringar
För att beräkna företagets genomsnittliga kredittid
Uträkning→ Andel kreditförsäljningar x lämnad kredittid

För att beräkna företagets genomsnittliga kundfordringar

Uträkning→ Försäljning / 360 x genomsnittlig kredittid → Antal belopp kontant /total
försäljning x 0 + Antal belopp / total försäljning x kredittid + Antal belopp /total kostnad x
kredittid
● presenteras inte den genomsnittliga kredittiden så måste du beräkna fram det genom
formeln ovan.

- Observera att detta endast gäller för Leverantörsskuld.

För att beräkna genomsnittlig kredittid
Uträkning→ Andel kreditinköp x erhållen kredittid
För att beräkna genomsnittlig leverantörsskulder
Uträkning→ Inköp/360 x genomsnittlig kredittid
● Har de inte beräknat den genomsnittliga kredittiden så måste du beräkna fram det
genom formeln ovan.

Hur stor kommer betalningen att vara..?

För att få reda på hur stora de utgående kundfordringar ska vara i en angiven månad så
måste du göra följande→
Steg 1. Vad är kredittiden? Tänk på att om kredittiden överstiger 30 dagar så är det, det
resterande till kredittiden de angiver som du ska ta hänsyn till. Ex ifall kredittiden är 40 så
är det 10 du kommer att använda i uppgiften då det endast finns 30 dagar i en månad.

Fakturerat Fakturerade Fakturerade Fakturerade Fakturerade

beloppet för beloppet för beloppet för beloppet för
månad 1 månad 2 månad 3 månad 4

Rest Kommer inte För att få fram För att få fram För att få fram
föregående stå något här för rest föregående rest föregående rest föregående
månad vi inte vet vad månad → månad → månad →
de fakturerade Fakturerade Fakturerade Fakturerade
månaden innan beloppet för beloppet för beloppet för
denna månad 1 x den månad 2 x den månad 3 x den
resterande resterande resterande
kredittiden / 30 kredittiden / 30 kredittiden / 30

Utgående Plussa det Plussa det Plussa det

kundfordring fakturerade fakturerade fakturerade
beloppet med beloppet med beloppet med
svaret du fick svaret du fick svaret du fick
från rest från rest från rest
föregående föregående föregående
månad. månad. månad.

Steg 2. Det du gör efter att du återgå till frågan och kolla vilken månad vi skulle presentera de
utgående kundfordringarna, sedan väljer du alltså från den månad som finns ovan.

Om de därefter frågar hur stora inbetalningar från kunder företaget erhåller för en
specifik månad så gör du följande:
Omsättningen/ fakturerade beloppet för den månaden de angiver
+ Ingående kundfordringar ( Kollar du på tabellen ovan så ska du ta utgående
kundfordringar månaden innan den månaden de vill att du ska presentera inbetalningen på
- (Minus) Utgående kundfordringar → För att få reda på detta så måste du göra följande:
Överstiger kredittiden en månad så måste vi ta reda på hur mycket beloppet är för den
specifika månaden de vill att vi jobbar med samt hur mycket beloppet är månaden innan.
Vi gör då alltså→ Det fakturerade beloppet för den månaden de frågar om x 30 dgr /30 sen
det fakturerade beloppet för månaden innan x det resterande kredittiden /30 . → Plussa sedan
dessa två summor tillsammans. Vilket blir utgående kundfordringar.
Det sista är då att göra→ Fakturerade beloppet + ingående kundfordring - Utgående
kundfordringar. (Så som jag ställt upp det ovan) För att få reda på inbetalningen.
Frågar de hur mycket inbetalningen är för en specifik månad där de även nämner hur
mycket av försäljningen som har varit kontant och på kredit i %så måste vi göra
följande:
Steg 1. Vi måste ta reda ta reda på vad den genomsnittliga kredittiden är → Procent för
kontant x 0 (eftersom det betalas kontant och inte på kredit) + Procent x kredittiden + Procent
x kredittiden. OBSERVERA ATT ifall beloppen är i siffror så tar du beloppet /inköp x
kredittid.
Steg 2. När du fått fram vad den genomsnittliga kredittiden är så gör du samma metod som
du gjorde på de stycken jag gjort ovan. Från tabell till det sista som skedde.

OBSERVERA ATT ifall den genomsnittliga kredittiden för kundfordran inte överstiger 30
dagar, utan är under 30 dagar så kommer det i tabellen inte finnas någon “Resterande från
föregående månad”. Den utgående kundfordringen som sen kommer att bli ingående när vi
ställer upp ekvationen för att räkna ut inbetalningen kommer då vara det beloppet som är på
rubriken “fakturerade beloppet” för månaden innan den månad de vill att vi ska presentera
inbetalningen.
När vi i ekvationen nu ska räkna ut den utgående kundfordringen så kommer du att göra
följande: Fakturerade beloppet för den månad de vill att vi ska räkna fram x den
genomsnittliga kredittiden/ 30 + Det fakturerade beloppet för månaden innan x det
resterande summan till 30 dagar / 30. → Lägg sedan ut detta i ekvationen och beräkna
inbetalningen (Hur man gör finns på stycket under tabellen ovan. Ta med alla decimaler vid
uträkning.
Vill man att du beräknar utg kundfordring och kredittiden är mindre än 30 dagar och du bara
använder faktureradebeloppet som svarsalternativ och det inte finns i svarsalternativen?
Räkna då Månaden de efterfrågar x kredittiden/30

Vill de att vi ska beräkna hur mycket kundfordringar man bör förvänta sig vid slutet av
en månad och de presenterar den genomsnittliga kredittiden så gör vi följande:
Alternativ 1. Är kredittiden mindre än 30 dagar så gör du → Omsättningen eller Fakturerade
beloppet för den månad de vill att du ska presentera x kredittiden / 30
Alternativ 2. Är kredittiden istället över 30 dagar så måste du göra följande → Vi måste “
matcha” in dagarna i månaden då det endast finns 30 dagar i en månad. För att göra detta mer
förståeligt så kommer jag göra ett exempel.
Kredittiden är 111( Vilket överstiger 30 dagar). Vi har Omsättningar i feb 250, i Mars 365, i
April 400 och i Maj 320. Vill de exempelvis att vi ska presentera de förväntade
kundfordringarna i maj så gör då följande→ 320 x 30/30 + 400 x 30/30 + 365 x 30/30 + 250
x 21 / 30. Man fyller alltså upp dagarna i månaderna tills man når 111. Och eftersom det bara
finns 30 så måste man fortsätta bakåt för att ta med de resterande dagarna.

Begreppsdefinitioner
Inkomst- Priset för en såld vara (Behöver ej endast handla om försäljning. Kan även handla
om de prestationer man gjort (man byggt saker) som man sen sätter värde på.
Utgift- Priset för en anskaffad resurs

Inbetalning-Ökning av likvida medel

Utbetalning- Minskning av likvida medel

Intäkt-Värdet av en utförd prestation

Kostnad- Värdet av en förbrukad resurs
Tillgång-Något vi har lagligt rätt till. Denna sak måste ha ett ekonomiskt värde.
Skuld- Juridisk förbindelse som kommer att påverka ekonomin på ett dåligt sätt.
Eget Kapital- Skuld till ägaren

Hur uppstår de?

Intäkt- Vid försäljningstillfället
Utgift- När vi köper

Inbetalning- Vi betalningstillfället, när pengar kommer in på kontot eller kassan.

Utbetalning- När pengarna går ut.

Intäkt- Löpande under perioden vi presterar

Kostnader- Under hela tiden vi förbrukar

Man utför en huvudbudget med hjälp av delbudgetar.

Vi kommer att främst arbeta med funktions budgetar.

OBSERVERA ATT saker som har med kalkylmässigt att göra inte är en del av budgetering.
Däremot är saker som har med bokföringsmässigt att göra, mer specifikt för budgetering.

Huvudbudgetar består av :
● Resultatbudget → Intäkter - kostnader = Resultat
● Likviditetsbudget→ Inbetalningar- Utbetalningar =Förändring likvida medel.
● Balansräkning→ Tillgångar= EK + S
- Kan påverkas genom : - EK IB
+Ägarinsättning
- Ägaruttag
+/- Resutat
----------------------
EK UB
När vi upprättar en likviditetsbudget månadsvis eller kvartal så använder vi följande
underrubriker: //Observera att
Ingående Balans likvida medel(kassa bank)
Ingående Balans KUFO (Kundfordringar)
Försäljning (Kommer få det presenterat)
UB KUFO/försäljning (Försäljning för den månaden ,kvartal/ 360 eller 90 x kredittid →
Måste lägga ett minus tecken framför
Tagna lån
Totalt inbetalning ( Ib likvid.medel + Ib Kufo-Ub kufo)
IB inköp(leverantörskuld) Det de kommer att presentera dig
Inköp (Kommer att få det presenterat)
Utgående Balans leverantörsskulder eller inköp för den månaden, kvartal ( Inköp/ 360 eller
90 x kredittid
Lön (Presenteras det årsvis så måste vi göra den till månads eller kvartal)
Ränta (lånet som ska betalas årsvis /12 månader eller ifall det är kvartal 4
Investering
Amortering
Ägarutdelning
Omkostnader
Total utbetalning (Ingående balans likv. medel- Utgående balans leverantörsskulder + allt
som kommer under denna.
UB likvida medel (Total inbetalning)
- Observera att UB för kundfordring kommer att bli IB kundfordring för månad 2 och
sen blir UB kundfordran på månad 2, IB på månad 3 etc.
- Observera att UB för leverantörsskuld kommer att bli IB leverantörsskuld för månad
2 och sen blir UB leverantörsskuld på månad 2, IB leverantörsskuld på månad 3 etc.
- Månad 1s UB likvida medel kommer att bli IB likv. medel månad 2. Månad 2s UB
likv. medel kommer att bli IB likv. månad 3s etc.

Observera att ifall vi tar ett nytt lån→ Belopp på lån x årsräntan/12 för att få månadsvis=
Vilket blir räntan sedan plussar du det med den gamla ränta.
Hur mycket lån ska tas? → UB likvida medel (som är minus) + Räntekostnad

Huvudbudget
Resultatbudget (R=I-K)
Delbudgetar
Försäljningsbudget- Produkt 1 x kvantitet + Produkt x kvantitet= Total Försäljn.
(Omsättning)

Lager budget (Inköp av lager / tillverkning lager) → Inköpspriset för material 1 x Kvantitet +
Inköpspriset för produkt 2 x kvantitet → summan på detta ska du göra minus Inköpspriset
för material 1 x Tillverknings Budget + Inköpspriset för material 2 x Tillverknings Budget
(Observera att dessa två tillverknings budgetar ska vara med i RB.

eller → Inköpsbudget (pris) x tillverknings budget (volym) = Materialinköp

Inköpspris för material 1 x Tillverknings Budget för material 1 + Inköpspris för material 2 x
Tillverknings Budget material 2
Presenterar de tillverknings budget i total så plussa ihop de och lägg på resultatbudget

Avskrivningar→ Ta med om det finns annars —> Belopp x( 0,?) eller → anskaffningsvärdet/
avskrivningstid( Ekonomisk livslängd)

Personalbudget→ Plussa ihop alla löner. Eller om lönen presenteras i månader gör då —>
Lön i månaden x 12

BRUTTO → Intäkter-kostnader
Omkostnadsbudget→ Plussa ihop alla totala kostnader (och övriga kostnader)

RÖRELSE RESULTAT→ Brutto-Omkostnad

Ränta → Banklån x Räntan (0,0?) (0,? no)

RESULTAT EFTER FINANSIELLA POSTER→ Rörelseresultat- Ränta

Likviditetsbudget (IB Likvida medel +Inbetalning- Utbetalningar= UB Likv. medel)

OBSERVERA ATT avskrivningar inte är en del av likviditetsbudget
Observera att satsning innebär ägartillskott
+ IB likvida medel (Ta från kassa bank)
+ Inbetalning från kunder (intäkter)→ Kufo IB (Presenteras i tabellen)+ Försäljning
-UB Kufo
+ Ägartillskott /Nyemission
+ Banklån (som tillkommit det nya året)

Observera att vi får UB kufo genom → Försäljning /360 x kredittid

- Investering (Kommer att presenteras i texten) Observera att ifall de anger vilken
månad inventarierna köpts in och kredittiden så ska du inte ta med som en utbetalning
nedanför..
- OBSERVERA ATT du måste vara noga med och kolla vad de faktiskt säger om
inventarien. Om den är valid för likviditetsbudgeten. Kolla på ord som” inventarier
för 3,4 skrivs av” Meaning. Vi ska ej använda den i likviditet endast avskrivningen.
- Utbetalning till Leverantörer→IB levskuld (Presenteras i tabell). + Inköp- UB
leverantörsskuld
- Kolla på delbudget om du ser inköpta varor där

Observera att inköp är summan i→ Inköpsbudget ( Material 1x kvantitet + Material 2 x

kvantitet

Observera att vi får UB Leverantörsskuld genom → Inköp //360 x kredittid

- Löner → Plussa ihop alla löner, ligger en på tillverknings budget , ta med den också (
Eller så kan du ta från resultatbudgeten) observera att ifall de nämner att lönen
betalas en månad efter intjänandemånaden så måste du göra —> Lön månad x 11
annars så gör du x 12
- Omkostnader (MO, TO,AO, FO, hyra)→ Plussa alla kostnader från
omkostnadsbudget eller ta direkt från resultatbudget.
- Ränta → Banklån (presenteras i tabellen) x Räntan (0,0?) (0,? no) Eller ta från
resultatbudget.
- Amortering /Kommer att presenteras
- Utdelning (Kommer att presenteras
- Utbetalning till lev av inventarier som gjordes i slutet av året innan.
 = UB likvida medel

● Blir det negativt så måste vi → Öka upplåning→ Justera räntekostnaden så den blir
högre → Revidera resultatbudgeten (Måste ändra den)
● Vi justerar räntekostnaden genom att → Nya banklånet x räntekostnad (0,0?) och
plussa sedan med den gamla räntekostnaden.Och räkna sedan om hela budgeten för
att få den nya UB likvida medel.
● Revideras resultatbudget→ Gå tillbaka till resultatbudgeten och ändra räntekostnaden
till den nya och lägg till nya banklånet räkna sedan om resultatbudgeten för att få den
nya resultatbudgeten

Balansbudget
Tillgångar
Invet& verk → Investering(Presenteras i tabellen + med de investeringar de gjort det nya
året) +UB lev.skul - Avskrivning (Står i en av budgetarna) Eller kolla på resultat budget.
Lager → IB lager(Presenteras i tabellen) + Inköp - Tillverkning Budget
Kufo → (UB Kundfordring )Försäljning /360 x kredittid
IB. Likv medel → (Kassa, bank) (Ta från likviditetsbudgeten) Alltså UB likvida medel

Skulder + Eget kapital

Eget Kapital→ Eget kapital (presenteras i tabellen)- Utdelning + Ägartillskott
Årets resultat→ Presenteras i tabellen eller ta från Resultatbudgeten. Den sista summan du
räknar
Löneskuld —> Lönekostnad - Löneutbetalning ( Lönen från resultatbudgeten - lönen från
likviditetsbudgeten)
Banklån→ Banklån (presenteras i tabellen)- Amortering+ Ny lån
Lev. Skulder→ (UB leverantörer) Inköp /360 x kredittid

- Gör sedan total på tillgångar samt EK+E. Dessa två ska vara lika stora.

OBSERVERA ATT minskning av kundfordringar innebär att man fått inbetalningar.

Minskning av leverantörsskulder innebär att man har gjort utbetalningar.