Gamla sagor i ny tid

Under 2000-talet finns det tusentals fö rfattare av olika nationaliteter

dedikerade till att skriva berä ttelser och sagor, må nga av dem med stor skö nhet och
fantasi. (Men ä ndå ) Dagens sagor har dock inte samma inverkan på samhä llet som
klassiska sagor. Om vi gö r tanken och kommer ihå g ö vningen, hur må nga av de gamla
sagorna kä nner du till eller har lä st? Men hur må nga av moderna sagor har du
nå gonsin lä st, hö rt eller sett? På ett eller annat sä tt har vi alla få tt veta å tminstone en
saga, till exempel ”Hansel och Gretel” eller ”Rö dluvan”, två av de må nga historier som
skrivits tidigare, som vi minns och det fortsä tts att undervisas ä ven idag.

Varfö r ä r gamla sagor fortfarande populä ra i dag? 

Bruno Bettelheim skriver i sin bok Sagans förtrollade värld (1979) att: ”Fö r att
en berä ttelse skall lyckas hå lla barnens uppmä rksamhet vid liv må ste den roa och
vä cka nyfikenhet. Men fö r att berika livet må ste den kunna egga deras fantasi, /…/ ge
fullt erkä nnande å t deras svå righeter och på samma gå ng ge en vink om lö sningar på
problem som de ä r ansatta av”. Catherine Hardwicke lyfter i Robert Bö rjessons
artikel En Rödluvan för vår tid (DN 2011-04-19) fram att sagor, dä r hon
anvä nder Rödluvansom exempel, har nå got att ge till alla å ldrar, inte bara barn.
Hardwicke nä mner ä ven, precis som Bettelheim, att sagor stä rker fö rtroendet och
hjä lper till att mö ta strider i livet. 

Hardwicke på stå r också att det kan finnas en annan orsak till sagornas
popularitet; att Hollywoods filmbolag nu har fö rstå tt vad sagor har med folks kä nslor
att gö ra, och dä rfö r tar tillfä llet i akt att tjä na pengar på det. Hanna Fahl ä r i sin
artikel Sagolikaklassiker hittar nya roller i populärkulturen (DN 2011- 12-02) inne på
samma spå r som Hardwicke då hon menar att sagor har filmatiserats ofantligt må nga
gå nger fö rr, men att de nu har gjorts om till en mer vuxen och dä rmed också bredare
publik. Fö rfattaren Nene Ormes sä ger i Fahls artikel att det inte alls ä r konstigt att
filmskapare anvä nder sig av sagor i sitt berä ttande i dag då det finns så otroligt
mycket att hä mta dä r. 

Ytterligare en anledning till sagornas lå nga livslä ngd sä ger Anna Arnman, film-
och konstvetare, i Fahls artikel, ä r att vi i orostider som dessa sö ker oss till trygghet,
vilket vi hittar i sagor, då vå r vä rld runtomkring kä nns allt annat ä n just trygg. Detta
finner vi dock inte bara i vanliga sagobö cker, utan desto mer i moderna filmatiserade
versioner som satts in i vå r egen verklighet och vardag. Arnman menar att exempelvis
succéfilmen Twilight egentligen handlar ganska lite om just vampyrer, men att den
skildrar vå r vä rld med en overklig twist. Detta kan ledas tillbaka till vad Bettelheim
menade med att sagan ska knyta an till det egna livet, i detta fall vå r verklighet vi lever
i. 

En av anledningarna till att gamla sagor fortfarande ä r så populä ra ä r att de ä r

tankevä ckande, de innehå ller ett budskap, en moralisk fö r att lä ra sig vä rderingar.
Sagor anses vara en viktig el av barndomen, dä r de ger vä rderingar och moraliska
regler som gynnar barnets tillvä xtprocess, eftersom tack vare hur karaktä rerna
hanterar kä nslor hittar barnet genom imitation ett sä tt att kanalisera dit.

En annan anledning ä r att filmindustrin fortsä tter att gö ra filmer baserade på

gamla sagor ä n idag, och att de till skillnad frå n tidigare sagofilmer nu ä r gjorda om på
må nga olika sä tt riktade till all publik, med kä nslor hos bå de barn och vuxna.
Dessutom ä r dessa fulla av meddelanden som kan hjä lpa oss i svå ra stunder, de ger
oss ofta ett hoppbudskap till de problem vi mö ter under vå ra liv i olika å ldrar. De
gamla sagorna lå ter oss också komma in genom en dö rr till en fantasivä rld som ofta
kan fundera som en flykt frå n vardagen eller som en inspirationskä lla och dä r vi
ä ntligen alla kan relatera till dessa berä ttelser.

kä llfö rteckning

 Bettelheim, Bruno, Sagans förtrollade värld, 1979.

 Bö rjessons, Robert, “En Rödluvan för vår tid”, DN 2011-04-19.
 Fahl, Hanna, ”Sagolikaklassiker hittar nya roller i populä rkulturen”, DN 2011-
12-02.