Sammanfattning FL 2.

Eget kapital
Eget kapital är ingen skuld. Finns ingen legal förpliktelse att betala ut detta.
Långfristiga skulder
Kortfristiga skulder → inom ett år eller inom en normal verksamhetscykel
→ Flytta över från långfristig skuld till kortfristig skuld vid amortering på lån

Avsättningar
Skuld som är osäker vid belopp eller tidpunkt. Exempelvis pensioner. Nuvärde beräkna
förpliktelser. Reglera på balansdagen.

Leasing
Finansiellt leasingavtal, minimi leasingavgifterna och nuvärdesberäkna dessa. Det blir skuld och
tillgång. Sedan skrivs tillgången av linjärt. Skulden amorteras och i början är det högre andel
ränta och amortering än i slutet av leasingperioden. I slutet ska beloppen motsvara varandra.

Eventualförpliktelser
Redovisas i not upplysningar. Redovisade belopp och sannolikhet. Exempelvis gå i borgen för
någon.

FL 3
Vad säger ÅRL?
● ÅRL innehåller mycket lite vägledning avseende redovisning av intäkter.
● Endast under redovisningsprinciper 2 kap. 4 §, 4 p. ”Intäkter och kostnader som är
hänförliga till räkenskapsåret ska tas med oavsett tidpunkten för betalningen.”
[periodiseringsprincipen]
→ Periodisera inkomster och utgifter så vi får fram intäkter och kostnader.
ÅRL har balansräkning-synsätt och härleder intäkter och kostnader.

Normering
● IFRS 15 Intäkter från avtal med kunder [ersatte de tidigare standarderna IAS 11
Entreprenadavtal och IAS 18 Intäkter]
● BFN K3 kapitel 23 Intäkter, bygger i princip på tidigare normgivning från IFRS.

Olika angreppssätt
BFN
Olika modeller för:
● Försäljning av varor
● Tjänsteuppdrag och entreprenadavtal
→ Fokus på (överföring av) risk och förmåner till kunden.

IFRS
En modell med utgångspunkt i prestationsåtaganden
● Fullgörande över tid
● Fullgörande vid specifik tidpunkt
→ Fokus på kontroll

Intäktsredovisning BFN
Allmänna utgångspunkter

Definitioner
● Intäkt – en ökning av det ekonomiska värdet under redovisningsperioden till följd av
inbetalningar eller ökning av tillgångars värde, eller minskning av skulders värde (med
en ökning av eget kapital som följd).
● Skuld – en befintlig förpliktelse som härrör från inträffade händelser och vars reglering
förväntas medföra ett utflöde av resurser.
● En inkomst får inte skuld redovisas om skuld kriterierna inte är uppfyllda
(om skuldkriterier ej uppfylls så ska den intäktsredovisas)

När ska en inkomst intäktsredovisas?

● En inkomst ska redovisas som intäkt när följande förutsättningar är uppfyllda:
● inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt;
● det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förenliga med transaktionen
kommer att tillfalla kommunen; och
● de eventuella utgifter som uppkommit eller som förväntas uppkomma till följd av
transaktionen kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, och villkoren för den ekonomiska
uppgörelsen har i allt väsentligt fullgjorts (dvs. det finns ingen förpliktelse)

Yttrande från bokföringsnämnden

● Yttrande i ärende XXX-XX/X angående redovisning av anslutningsavgifter för ett fibernät
(2014)
Enligt Bokföringsnämnden (BFN) är det avgörande för hur en inkomst ska periodiseras vilken
prestation som ska utföras och om prestationen i allt väsentligt har utförts eller inte. Till den del
prestationen avser att ansluta (inklusive gräva och dra fiberkabel) fastigheter till ett stadsnät av
öppen fiber är det enligt BFN förenligt med god redovisningssed att intäktsredovisa
anslutningsavgiften när arbetet med anslutningen har utförts. Avser delar av
anslutningsavgiften framtida tjänster [dvs. det finns en förpliktelse] som utförs senare år ska
dessa delar av anslutningsavgiften periodiseras.

Intäktsredovisningen påverkas inte av de principer som tillämpas för avskrivningar.

→ Först betalar man en större summa när man ansluter sig, sedan betalar man en mindre avgift
för att få tillgång till nätet.

→ Engångssumman ska redovisas som, beror på vad kunden betalar för och hur regleras detta i
avtalet. Är prestationen utförd eller inte. Företagets prestation (gräva dra fiber), intäktsredovisa
när prestationen är genomförd. Om det är reglerat i avtalet att det avser framtida tjänster =
skuld och periodiseras.

Exempelvis vatten och avlopp.

Vattentjänstlag - aldrig ta ut mer avgift än kapitalkostnader. Om fastigheten skulle kopplas bort
från allmänna vattnet blir huvudmannen återbetalningsskyldig till fastighetsägaren. Således
redovisas som en skuld.

Problem - formella vs informella förpliktelser?

Intäktsredovisning
BFN Försäljning av varor
Ett företag ska redovisa en intäkt från försäljning av varor när kriterierna i punkt 2.18 är
uppfyllda, och
a) företaget har överfört de väsentliga risker och fördelar som är förknippade med
varornas ägande till köparen
b) företaget inte längre har något sådant engagemang i den löpande förvaltningen som
vanligtvis förknippas med ägande och inte heller utövar någon reell kontroll över de
sålda varorna, samt
c) de utgifter som har uppkommit eller som förväntas uppkomma till följd av transaktionen
kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. (BFNAR 2012:5)

När vi betalat i kassan och packar ner varan så är vanan kundens, om vi sedan tappar den
utanför butiken är det inte butikens ansvar.

Intäktsredovisning BFN
Tjänsteuppdrag och entreprenadavtal [uppdrag]

ÅRL
● 4 kap. 10 § ÅRL Pågående arbeten för någon annans räkning får värderas till belopp som
överstiger anskaffningsvärdet, om det finns särskilda skäl och det står i
överensstämmelse med 2 kap. 2 [god redovisningssed] och 3 §§ [rättvisande bild].

Löpande räkning (fakturerar löpande ej bestämt slut pris)

Beror på matierial och antal timmar.
 ● Uppdrag på löpande räkning är ett uppdrag där ersättningen uteslutande eller så gott
som uteslutande grundar sig på ett på förhand bestämt arvode per tidsenhet, den
faktiska tidsåtgången och de eventuella faktiska utgifterna för arbetet.
● Inkomst från uppdrag på löpande räkning ska redovisas som intäkt i takt med att arbete
utförs och material levereras eller förbrukas.

Detta innebär att faktureringstidpunkten inte styr tidpunkten för intäktsredovisning!

(Om vi bygger hus, ska vi intäktsredovisa när hela huset är klart eller intäktsredovisa delar.
Enligt BFN får del prestationer redovisas).

Uppdrag till fast pris

1. Successiv vinstavräkning (huvudregel)
(Har vi gjort hälften av det som ska göras, så ska hälften av kostnaderna och intäkterna redovisas.
Hanteras på samma sätt som löpande räkning, men här regleras vinsten).
● Kan det ekonomiska utfallet av ett uppdrag till fast pris beräknas på ett tillförlitligt sätt
ska uppdragsinkomsten och de uppdragsutgifter som är hänförliga till uppdraget
redovisas som intäkt respektive kostnad med utgångspunkt från färdigställandegraden
på balansdagen.

2. Färdigställandemetoden (alternativregel) tillåten i juridisk person (IL kap 17)

● Intäkt redovisas när arbetet väsentligen är fullgjort.
● Fram till dess redovisas utgifter för sådana uppdrag som tillgång och fakturerade belopp
som skuld.
(Tillämpningen måste ske konsekvent)

Beräkning av färdigställandegrad vid succesiv vinstavräkning

● Ett företag ska fastställa färdigställandegraden för ett uppdrag genom att tillämpa den
metod som mest tillförlitligt mäter det utförda arbetet.
Beroende på typ av uppdrag kan metoderna innefatta bedömningar av:
- förhållandet mellan nedlagda uppdragsutgifter för utfört arbete på balansdagen och
beräknade totala uppdragsutgifter [omvänd matchning],
- utfört arbete på basis av gjorda undersökningar, eller (vi räknar med x antal timmar, och
så här många har vi hittils lagt ner. Nu räknar vi att vi gjort hälften av arbetet med
material och arbetsinsats).
- den fysiska färdigställandegraden för uppdraget.

Successiv vinstavräkning eller löpande uppdrag hur ska vi beräkna och redovisa prestation.
Fördela på skuld respektive intäkt.

Intäktsredovisning IFRS
Företag erbjuder både vara och tjänst. Exempelvis ingå visst abonnemang (avtal) och få en
telefon på köpet.
Femstegsmodell

1. Identifiera avtal med kunden

● Avtalet kan vara skriftligt, muntligt eller baserat på normal affärspraxis
● Giltigt när båda avtalsparterna har godkänt avtalet och åtagit sig att fullgöra sina
skyldigheter
2. Identifiera de olika prestations åtagandena i avtalet
● Ett prestationsåtagande är en förpliktelse, ett löfte, i ett kontrakt att överföra en vara
eller tjänst till en kund. Det kan antingen innebära en vara eller tjänst som är distinkt,
eller en serie av distinkta varor eller tjänster som till sin substans är likställda varandra
och överförs till kunden på likartat sätt (p22).

● Med distinkt vara eller tjänst avses att varan/tjänsten har en tydlig urskiljbar funktion,
vilket innebär att kunden ska kunna använda varan eller tjänsten enskilt som den är
eller tillsammans med andra lättillgängliga resurser samt att den utlovade
varan/tjänsten är separat identifierad i kontraktet (det vill säga fristående från andra
åtaganden i kontraktet) (p.27)

3. Fastställande av transaktionspriset
● Transaktionspriset utgörs av den ersättning som ett företag förväntar sig ha rätt att
erhålla i utbyte mot att det överför varor eller tjänster till en kund. Oftast utgörs
transaktionspriset av en fast ersättning. I det fall en fast ersättning inte stipuleras av
kontraktet måste företaget fastställa den rörliga ersättningens storlek

● Vid fastställandet av transaktionspriset måste också pengars tidsvärde [om effekten av

när i tiden betalningen sker är väsentlig], icke-kontant ersättning, väsentliga
finansieringskomponenter samt eventuella rabatter till kunden beaktas.

4. Fördela transaktionspriset på de olika åtagandena

● När transaktionspriset är fastställt så ska det fördelas till de respektive åtagandena i
kontraktet i proportion till deras oberoende försäljningspriser.
● Om observerbara priser inte finns får de oberoende försäljningspriserna får beräknas.
Detta kan göras på tre olika sätt;
- via bedömda marknadspriser,
- via förväntad tillverkningskostnad plus pålägg eller
- via tillämpning av en residualmetod (p79). [bara undantagsvis]

5. Redovisa intäkten när respektive prestationsåtagande uppfylls

● Intäkten redovisas när företaget har uppfyllt sitt prestationsåtagande.
● Detta innebär att en utlovad vara eller tjänst är överförd till kunden. Överförd anses
varan eller tjänsten vara då kunden har fått kontroll över varan eller tjänsten. En
kund har kontroll över en vara/tjänst när den direkt kan använda eller erhåller nyttan
från en vara/tjänst.
● Överföring av kontroll är inte detsamma som överföring av risker och förmåner och det
behöver inte heller vara detsamma som den kumulativa intjänandeprocessen som vi är
 vana vid i successiv vinstavräkning enligt dagens regler. Här kan således en skillnad
komma att föreligga jämfört med dagens intäktsredovisning.

Exempel!
Steg 1 Identifiera avtalet med kunden
En teleoperatör tecknar den första december 01 ett avtal med en kund som innebär att kunden
får ett par brusreducerande hörlurar samt abonnemang i 12 månader för en kostnad av 400
kronor i månaden. Teleoperatören fakturerar månadsvis. De brusreducerande hörlurarna säljs
separat för 1 600 kr och ett 12 månaders abonnemang utan hörlurar kostar 200 kronor i
månaden.

Hur stor blir teleoperatörens intäkt för år 01, med anledning av det ingångna avtalet? (dvs när
det gått en månad)

Steg 2 Identifiera prestatinsåtaganden

Prestationsåtagande 1 (Hörlurar)

Prestationsåtagande 2 (Abonnemang)

Steg 3 Transaktionspris
12 x 400 = 4 800 avtal: 12 månader x 400 kr i månaden.

Steg 4 Fördela transaktionspriset

SASP TP

Prestationsåtagande 1 1 600 1920

(Hörlurar)

Prestationsåtagande 2 + 2 400 2880

(abonnemang)

= 4 000 4 800

1 600/4 000 × 4 800 = 1920

2 400/4 000× 4 800 = 2 880

Marknadspris/ Summa värdet på de olika prestations åtagandena * transaktionspris =
transaktionspris abonnemang

Steg 5 Redovisa intäkten

1 december
 Debet Kredit

Revenue 1920

Contract Asset 1920

Gällande hörlurarna har vi fått en tillgång eftersom kontrakt. Kontraktstillgången tas upp som en
tillgång. Redan i december när vi överllämnar hötrlurarna intäkt.

31 december

Debet Kredit

Revenue 240

Contract Asset 160

Receivables 400

Prestation är gjort, intäkt 240 dvs för en månad.

Värdet på tillgången har minskar med 1/12 eftersom den redovisats som intäkt. (Tillgången
minskar varje månad, siste november år 02 är värdet på tillgången noll då vi intäkts redovisat
allt).

2 880/12 = 240
1 920/12 = 160

1920 + 240 = 2 160

1920 - 160 = 1760 (contract asset )

Effekten av övergång till IFRS 15

PwC konstaterar i en studie att:
● I ett antal bolag har övergången haft en faktiskt effekt.
● I en handfull bolag är denna betydande.
● Helhetsbilden är dock att införandet av IFRS 15 inte har haft någon stor påverkan på hur
bolagen redovisar sina intäkter.
● I fastighetsbranschen har man noterat att något bolag i dag redovisas intäkten vid
kontraktstidpunkten, men enligt IFRS 15 överförs kontroll först vid tillträdesdagen
vilket leder till en senareläggning av intäkten.

Effekten av övergång till IFRS 15

● PwC konstaterar dock, i samma undersökning, att:
”En viktig effekt av övergången som inte ska glömmas bort är de nya
kraven på relevanta upplysningar om hur intäkter är redovisade. Dessa
bör göra det möjligt att bättre förstå risker, osäkerheter, kassaflöden
 och timingen för intäktsredovisningen.”

Offentliga bidrag
Ett delvis annorlunda synsätt

Vad är ett offentligt bidrag?

● Offentliga bidrag är stöd från EU, staten, kommuner och formellt fristående organ som
bildats av dessa och som lämnas i form av överföringar av resurser till ett företag i
utbyte mot att företaget uppfyllt eller kommer att uppfylla vissa villkor rörande sin
verksamhet.

Ett exempel på formellt fristående organ som bildats av EU, staten och kommuner är regionala
utvecklingsfonder. [Dock inte offentligt ägda bolag]

Offentliga bidrag inkluderar inte andra former av offentliga stöd där ett värde inte rimligtvis kan
fastställas och inte heller transaktioner med staten eller offentliga organ vilka inte kan särskiljas
från företagets normala affärstransaktioner

Olika bidrag – olika redovisning

● Ett offentligt bidrag som inte är förenat med krav på framtida prestation ska redovisas
som intäkt när villkoren för att få bidraget uppfyllts.
● Ett offentligt bidrag som är förenat med krav på framtida prestation ska redovisas som
intäkt när prestationen utförs
● Ett offentligt bidrag som hänför sig till förvärv av en anläggningstillgång ska
minska tillgångens anskaffningsvärde eller redovisas som en förutbetald intäkt.
[Även om det inte längre finns någon förpliktelse]

Offentliga investeringsbidrag – varför hanteras de annorlunda?

● Ses ej som bidrag i syfte att hjälpa till med själva finansieringen
● Bidraget ses snarare som ett politiskt uttalat mål att kompensera för ökade kostnader
som en specifik investering kan innebära. Offentliga sektorn vill gynna vissa
investeringar som annars inte skulle göras i samma omfattning
(sänka kapitalkostnader och få företag att använda den nya tekniken)

IAS 20 — Accounting for Government Grants and Disclosure of Government Assistance

The grant is recognised as income over the period necessary to match them with the
related costs, for which they are intended to compensate, on a systematic basis. [IAS
20.12]
A grant receivable as compensation for costs already incurred or for immediate financial
support, with no future related costs, should be recognised as income in the period in
which it is receivable. [IAS 20.20]
A grant relating to assets may be presented in one of two ways: [IAS 20.24]
● as deferred income, or
● by deducting the grant from the asset's carrying amount
 ● BFN K3, Kapitel 24 — Offentliga bidrag har samma synsätt som IFRS (även om man inte
explicit förklarar varför).
● Av exempelvis PwC:s handbok K3 i praktiken framgår att bidrag från privat aktör
avseende anläggningstillgång inte får redovisas enligt punkt 24.5 i K3-regelverket. Vid
sådana bidrag ska gängse tillämpning av periodiseringsprincipen och intäktskriterierna
tillämpas!

Bokföra bidrag som skuld.

Itakt med avksrivning på tillgång intäktsredovisas skulden i samma takt.

(Huvudregel, bruttoredovisa) Om tillgång skrivs av med 10 år ska den intäktsredovisas över 10

år.

(Undantag, nettoredovisa)
Gammal teknik 5 milj
Ny teknik 7 milj
Bidrag 2 milj

Tillåts för juridisk person får netta ut anskaff mot bidraget.

Tillgång på 7, kreditera tillgångskonto med 2. Får netto 5.
5 som vi skriver av.

Exempelvis fastighetsbolag
Om de väljer att nettoredovisa så ska de veta att kommunens sammanställda räkne skapande
(koncernredovisning) gäller bruttoredovisning. Hålla reda på skillnaden och korrigera för detta
vid koncernredovisning.

Välja samma princip → oerhört mycket enklare!

FL 5
Syftet med innehavet avgör.

Anläggningstillgång vs omsättningstillgång
Med anläggningstillgång förstås tillgång som är avsedd att stadigvarande brukas eller innehas i
verksamheten. Med omsättningstillgång förstås annan tillgång. (ÅRL 4:1)

● Men även om ett företaget beslutar att avyttra eller utrangera en anläggningstillgång, ska
tillgången normaltinte omklassificeras. Däremot om företaget beslutar att stadigvarande
bruka eller inneha en omsättningstillgång, ska tillgången omklassificeras. (värderas då
till redovisat värde)
Definition tillgång och kostnad
● En tillgångär en resurs över vilken företaget har det bestämmande inflytandet till följd
av inträffade händelser och som förväntas ge upphov till ett inflödeav resurser som
innefattar framtida ekonomiska fördelar.
● En kostnad är en minskning av ekonomiska fördelar under ett räkenskapsår till följd av
utbetalningar eller en minskning av tillgångars värde eller en ökning av skulders värde
som medför en minskning av eget kapital. Överföringar till ägare som minskar eget
kapital är inte en kostnad.

Aktivering av tillgång
Ett företag ska redovisa en tillgång i balansräkningen när:
● det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelarna kommer att tillföras företaget,
och
● anskaffningsvärdet eller värdet kan mätas på ett tillförlitligt sätt.

● En utgift ska inte redovisas som tillgång i balansräkningen om det inte bedöms som
sannolikt att ekonomiska fördelar till följd av utgiften kommer att tillföras företaget
under efterföljande räkenskapsår. I ett sådant fall ska utgiften istället kostnadsförasi
resultaträkningen.

Materiell anläggningstillgång
En materiell anläggningstillgång är en fysisk tillgång som företaget innehar för
● produktion eller distribution av varor eller tjänster,
● uthyrning till andra,
● administrativa ändamål*, eller
● långsiktigt investeringsändamål.

*Framtida ekonomiska fördelar kan följaktligen även utgöras av framtida kostnadsbesparingar

Anskaffningsvärde (K3 kapitel 17)

● Anläggningstillgångar ska tas upp till belopp som motsvarar utgifterna för tillgångens
förvärv eller tillverkning (anskaffningsvärdet)
● Inköpspris ökat med tullavgifter, arvoden till t.ex. advokater och mäklare samt
punktskatter, efter avdrag för handelsrabatter och liknande.
● Eventuella utgifter som är direkt hänförbara till tillgången för att bringa den på plats och
i skick att användas på det sätt som var företagsledningens avsikt. Detta kan inkludera
utgifter för att ställa i ordning en plats eller ett område för installation eller uppförande
av tillgången, utgifter för leverans och hantering, installations-och monteringsutgifter
samt utgifter för provning av tillgångens funktioner.
● I anskaffningsvärdet för en förvärvad tillgång ska, utöver inköpspriset, utgifter som är
direkt hänförliga till förvärveträknas in.
● I anskaffningsvärdet för en tillverkad tillgång får, utöver sådana kostnader som direkt
kan hänföras till produktionen av tillgången, en skälig andel av indirekta
tillverkningskostnader räknas in.
 ● Ränta på kapital som har lånats för att finansiera tillverkningen av en tillgång får räknas
in i anskaffningsvärdet till den del som räntan hänför sig till tillverkningsperioden.
[Låneutgifterse även K3 kapitel 25]•Utgifter för värdehöjande förbättringar av en
tillgång får räknas in i anskaffningsvärdet, om de har lagts ned under räkenskapsåret
eller balanserats från tidigare år.

Anskaffningsvärde-bedömningsfrågor
● Hänförbara utgifter som bidrar till tillgångens värde samt andra utgifter kopplade till ett
investeringsprojekt.
● Förstudier (jfr Starke man säsong 2 avsnitt 6), personalfrämjande åtgärder, information
till allmänhet, utgifter för att bedriva verksamhet under investerings perioden är INTE
aktiveringsbara utgifter. Aktivering av utgifter för egen personal
● Tidredovisning
● Uppskattning av skälig andel av indirekta kostnader
● Exempel avskrivning på maskiner (produktionsberoende?)

● Beakta redan vid kalkylering och budgetering för investeringsprojekt att alla utgifter
som förknippas med projektet inte kan aktiveras.
● Vid osäkerhet,så gäller försiktighetsprincipen.
● Ställer alltid frågan om utgiften är nödvändig och/eller medför ett värde som innebär att
tillgångskriterierna uppfylls.

( Exempel då man ofta vill aktivera värde, förstudier. Att kolla på alternativ och ta in olika
uppgifter, men för studierna bidrar inte till tillgångens värde i sig. Exempel friskola äger en
byggnad och det är dax att lägga nytt tak, skolan hyr in baracker vill aktivera som en del i
anskaffningen i nya skolbyggnaden, får inte!)

(Var noggrann, utgifter kopplade till investeringen av dessa ska x kostnadsföras och y aktiveras)

→ Vid osäkerhet, försiktighetsprincipen! Bättre att kostnadsföra än att aktiviera.

Utgifter som inte ingår i anskaffningsvärdet

● Följande utgifter ingår inte i anskaffningsvärdet för en materiell anläggningstillgång och
redovisas därför som kostnader när de uppkommer:
● Utgifter för att öppna en ny anläggning.
● Utgifter för att lansera en ny produkt eller tjänst, inklusive utgifter för annonsering och
marknadsföring.
● Utgifter för att bedriva verksamhet på en ny plats eller med en ny typ av kunder,
inklusive utgifter för personalutbildning.
● Administrationskostnader och andra allmänna omkostnader.
● Utgifter som inte är nödvändiga för att bringa tillgången på plats och i skick att
användas.

Nedskrivningar (K3 kapitel 27)

 ● Ett företag ska skriva ned en tillgång om återvinningsvärdet är lägre än tillgångens
redovisade värde och det kan antas att värdenedgången är bestående.
● Nedskrivningar och eventuella återföringar ska redovisas i resultaträkningen. (Belastar
som en kostnad) Återvinningsvärde, det högsta av verkligt värde efter avdrag för
försäljningskostnader (värde ifall vi sålde till oberoende part) Nyttjandevärdet. Om det är
lägre än redovisade värdet → Nedskrivning.
● Återvinningsvärdet är för en tillgång eller en kassagenererande enhet det högsta av:
● verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader och
● nyttjandevärdet.
● Nyttjandevärdet är nuvärdet av framtida kassaflöden som en tillgång eller en
kassagenererande enhet väntas ge upphov till.
● Vid fastställandet av nyttjandevärdet beräknas nuvärdet genom att
● uppskatta de framtida kassaflöden som tillgången eller den kassagenererande enheten
ger upphov till i den löpande verksamheten samt när den ska avyttras eller utrangeras,
[utgå ifrån senaste budget] och
● diskontera de framtida kassaflödena. [ diskonteringsräntan ska återspegla ränta före
skatt och utgå ifrån aktuella marknadsmässiga bedömningar av pengars tidsvärde och
risker kopplade till den aktuella tillgången]

Nedskrivning vs utrangering (försäljning)

● Nedskrivning innebär att tillgången finns kvar, men värdet justeras genom att
värdeförändringen bokförs på ett korrektivkonto. Eventuella intäkter (återföringar) och
kostnader (nedskrivningar) redovisas i kontogrupp 77
● Vid försäljning och/eller utrangering måste göras för anskaffningsvärde och
ackumulerade avskrivningar bokas bort. Vinst redovisas i kontogrupp 39 Förlust
redovisasikontogrupp 79

Exempel
Ack. avskrivningar 2 000
Försäljning 9 000 exkl moms
Anskaffningsvärde -10 000 exkl moms
Reavinst 1 000

Hade vi däremot sålt det för 7 000 → reaförlust på 1000

Försäljning + ack.avskrivning - anskaff.värde = Reavinst / reaförlust

Bestämd mängd och fast värde (K3 kapitel 17)

● Materiella anläggningstillgångar, råvaror och förnödenheter som omsätts och vilkas
sammantagna värde är av underordnad betydelse för företaget, får tas upp till en
bestämd mängd och ett fast värde, om deras kvantitet, värde och sammansättning inte
varierar väsentligt. (ÅRL 4:12)
● Innebär att tillgången/tillgångarna initialt ska tas upp till belopp som motsvarar
utgifterna för tillgångens förvärv eller tillverkning.
● Tillgångenskrivsinteavöversinnyttjandeperiod utan har en konstant värdering i
balansräkningen. Eventuella ersättningsköp kostnadsförs vid återanskaffning.
 ● Metodenförutsättermindreochstabiltvärde.Börejtillämpasförtillgångardärteknologiutvec
klingen ärsnabb.

Vi driver hotell där det finns sängar, 100 sängar är ganska väsentligt. Så anskaff värde tas upp
till ett värde i balansräkningen. Ej avskrivningar då de utrangeras samtidigt. De ligger konstant
kvar tills varje gång vi skaffar en ny säng, då kostnadsförs inköpet av den nya sängen.

Avskrivning (K3 kapitel 17)

● Anläggningstillgångar med begränsad nyttjandeperiod ska skrivas av systematiskt över
denna period. (ÅRL 4:4)
● Avskrivningsbart belopp = Anskaffningsvärde –restvärde
● Nyttjandeperiod = den period som tillgången förväntas användas av företaget
● Företaget ska välja en avskrivningsmetod som återspeglar förväntad förbrukning av den
materiella anläggningstillgångens framtida ekonomiska fördelar.
● Förväntas skillnaden i förbrukningen av en materiell anläggningstillgångs betydande
komponenter vara väsentlig, ska tillgången delas upp på dessa.
● Nyttjandeperioden för en materiell anläggningstillgång ska omprövas, om det finns en
indikation på att nyttjandeperioden har förändrats jämfört med uppskattningen vid
föregående balansdag.

Exempel
Investeringsutgift 2 000 000

Blå komponent (A) (kan nyttjas hela investeringens nyttjandeperiod)

● Anskaffningsvärde 700 000
● Nyttjandeperiod 20 år

Grå komponent (B)

● Anskaffningsvärde: 800 000
● Nyttjande period: 10 år

Gul komponent ©
● Anskaffningsvärde 200 000
● Nyttjande period 5 år
Orange (diverse små komponenter)
● Anskaffningsvärde: 300 000
● Nyttjandeperiod: (hänförs till komponent med längst nyttjandeperiod och efter hand när
de byts ut så kostnadsförs de) jfr komponent A utbuden av komponenter kostnadsförs
dock successivt.

Uppskrivning (K3 kapitel 17)

Ett aktiebolags eller en ekonomisk förenings anläggningstillgångar som har ett tillförlitligt och
bestående värde som väsentligt överstiger bokfört värde får skrivas upp värdet till högst detta
värde.
● Uppskrivningsbeloppet används för avsättning till en uppskrivningsfond
 ● Avskrivningar och nedskrivningar av den tillgång som har skrivits upp ska efter
uppskrivningen beräknas med utgångspunkt i det uppskrivna värdet.
● Uppskrivningen bokförs på eget (korrektiv)konto på balansräkningens tillgångssida och
motkonteras ett underkonto till bundet eget kapital.
● Vid avskrivning (eller nedskrivning) av en uppskriven tillgång ska uppskrivningsfonden
minskas i motsvarande utsträckning, med den del av fonden som svarar mot tillgången.
Minskningen överförs normalt till fritt eget kapital.

Ökad avskrivning och överföring från bundet till fritt eget kapital.

Redovisning enligt omvärderingsmetoden

IAS 16 tillåter företag kan att redovisa materiella tillgångar anskaffningsvärdemetoden eller
omvärderingsmetoden.
● Omvärderingsmetoden innebär att en tillgång värderas till verkligt värde i
balansräkningen efter den initiala värderingen till anskaffningsvärde.
● Avskrivning bokförs emellertid alltid först utifrån ingående bokfört värde med
beaktande av kvarvarande nyttjandeperiod.
● Vid tillämning av omvärderingsmetoden, så redovisas därefter värdeförändringar mot
eget kapital i balansräkningen (omvärderingsreserv) [om det inte finns något
kreditsaldo på omvärderingsreserven så redovisas en negativ värdeförändring som
nedskrivning i resultaträkningen]. Motkontering sker mot tillgångskontot och ack
avskrivningar.

Vad är tillgången vätd vid bokslutsdaturm

Mer värd? → Omvärdering , värde ökar på BF med ökningen. Justering anskaff. värde och ack.
avskrivning. Det blir samma som uppskrivning som redovisas.

FL - anläggningstillgångar
→För stadigvarande bruk.
● Omsättningstillgång. Normal verksamhetscykel, eller sälja vidare inom ett år. Syftet styr,
dvs avsikten när vi köper den avgör om det blir anläggningstillgång eller
omsättningstillgång. Likvida medel ingår i omsättningstillgångar.
● Det som ej är omsättningstillgång är anläggningstillgångar.

→ Normalverksamhetscykel

Likvida medel → Inköp → Tillverkning varor → Försäljning → Likvida medel

Tiden det tar från likv. medel tills att man får färdiga varor och sedan säljer och till att vi får
likvida medel/kundfordran.
Omsättningstillgångar används i den normala verksamheten, kundfordringar, pengar på banken.

I tillverkningsföretag blir det oftast stora tillgångsposter, varulager.

För vissa företag är den normala verksamhetscykeln lång. Tumregel är inom ett år men finns
ingen formell tidpunkt. Utan syftet avgör.

Värdering omsättningstillgångar
Värderas enl. lägsta värdet princip. Synliggör försiktighetsprincipen. Därför tittar man på
nettoförsäjningsvärdet.

Olika typer av varulager

Råvaror och förnödenheter = Råvaror och förnödenheter avser varor och material som
vidareförädlas och som avser den direkta produktionen. Även förändring av lager avseende
råvaror, tillsatsmaterial, förnödenheter samt halvfabrikat ska ingå.

Handelsvaror = avser varor som köpts in och sedan sålts vidare utan att bearbetas. Har
företaget kostnader för handelsvaror bör det även finnas intäkter av handel redovisade i
fördelningen av rörelsens huvudintäkter/ nettoomsättning

“Udda varulager” = aktier, djur, byggnader. Beroende på huvudverksamheten.

Värdering av lager
● Krävs inventering - hur mycket/hur många varor, material etc. i lager?
● Vilka produkter är det som är kvar i lagret?
- Post för post värdering
- Vad antar vi om flödet på lagret.

● Påverkar värdering: FIFU, vägda genomsnitt, SIFU

● Lägsta värdets princip (LVP)
- Anskaffningsvärde vs nettoförsäljningsvärde (alt. återanskaffningsvärde)

LVP - anskaff- värde

● Anskaffvärde: inköpspris med tillägg för utgifter som är direkt hänförliga till inköp,
tillverkningskostnader
- Direkta tillverkningskostnader såsom inköp och direkt lön
- Indirekta tillverkningskostnader (produktkalkylering) såsom el, hyra,
avskrivningar på anläggningstillgångar.
Om kostnaderna är väsentliga SKA (måste) de inkluderas, för rättvisande bild och ej underskatta
kostnader.
● Utifrån normal produktion - får inkluderas enligt K3, måste inkluderas enligt IAS 2. Får
ej inkludera onormala kostnader.

Exempel:
Qn = 1 000
Fasta tillverkningskostnader 100 000
DM 50
DL 40
Summa 90
Pålägg indirekta kostn = 100 000/ 1000= 100
Tillverkningskostnad per produkt = 190

1) Faktisk produktion = normal kapacitet Lager = 190 000 (190 * 1000)

2) Faktisk produktion < normal kapacitet Lager= 800 Produkter 152 000 (800*190)
3) Faktisk produktion > normal kapacitet Lager 1200 Produkter 208 000
Pålägg justeras= 100 000 / 1200 = 83,33 Tillverkningskostnad / produkt = 173,33

Undantag post-för-post värdering

Man behöver ej göra förändringar eftersom lagret inte förändras så mycket.

Kollektivavärderingar
1. Huvudregel är post för post
2. Svårt att värdera många homogena varor, dyrt. Vid varor i lager som anses vara väldigt
lika, det är svårt praktiskt att värdera de individuellt → kollektiv värdering.

Scablonmässigvärdering
Exempelvis lager i handelsföretag.
Försäljningspris - moms - marginal = anskaffningsvärde
På det stora hela blir värderingen ganska korrekt. Möjligt att använda denna typ av schablon.

Förvärv med onormala kreditvillkor

● Dolda ränteförvärv
● Anskaffningsvärde justeras med räntekompensation
● Juridiskperson får värdera till 97% man tar hänsyn till viss inkurans.

Föreläsning Finansiella instrument

Finansiella tillgångar:
- Kontanter (pengarna vi har, kontant och banken, är motparten staten som ger ut pengar. )
- Lånefordringar och kundfordringar
- Obligationer, fonder
- Derivat
- Aktier och andelar i andra företag

Finansiella skulder
- Lån, checkräkningskredit och leverantörsskulder
- Valutaterminer med negativt värde → vanligt med företag som handlar med utländsk
valuta, vid andra valuter finns risk med valutakursförändring. Valutatermin är ett sett att
 hantera dessa valutakursförändring. Förbinder sig med banken att köpa ett visst antal
dollar för en viss valutakurs. Om kursen sedan går ner och säljer tillbaka det till banken
så gör företaget en förlust.

Skuldinstrument = avtalsenlig rätt att erhålla kontanter

Derivat
Olika typer av finansiella instrument för att hantera finansiella risker. Värdet på den förändras
utifrån hur ett annat värde förändras, valuta kurs, eller råvarupris.
Det krävs ingen större investering för att ingå ett derivat avtal, avtalet regleras i framtiden. Det
kan finnas ett ekonomisk värde som inte synliggörs.

Ränteswapavtal → forma en fast ränta till en rörlig ränta.

Köp pch säljoptioner, avtal om att jag kommer köpa eller sälja till dig till detta priset. Om en part
utnttjar optioner, om man hamnar i ett läge där priset är förmånligare än marknadspris. Om
man har option i aktier, när optionen ska falla ut och aktiens pris är lägre än marknadspris då
vill man utnyttja rätten.

Kap 11/12 tillämpas ej på:

Särreglera områden så som:
- Andelar i dotterbolag (kap 9), intresseföretag (kap 14) joint ventures (kap 15)
- Finansiella instrument klassas som eget kapital (kap 22), aktierelaterade ersättningar
(kap 26)
- Leasingavtal (kap 20)
- Ersättningar efter avslurad anställning (kap 28)
- Villkorade tilläggslöneskillning rörelseförvärv (kap 19)

● Vissa derivat för förvärv av råvaror, finansiella garantiavtal som ställs ut till förmån för
DB/intresseföretag/join venture, försäkringsavtal och lånelöften.

Upplupetanskaffningsvärde
→ nuvärdet av förväntat kassaflöde till effektiv ränta. Dvs den räntesats som gör att man får det
redovisade värdet som tillgången faktiskt har.

Den okända faktorn är den ränta som gör att den framtida betlaningen gör att det blir det man
får in just nu.

Exempel

1/1 år 1 = investering i nollkupongsobligation = 840 tkr

Löptid 3 år = om 3 år kommer utbetalning ske med 1 000 000 kr

Effektivränta r, → 840 = 1000 / (1+r)^3

Definitioner
● Instrument som innehas för handel

● Finansiella tillgångar som kan säljas

- Företaget har hänfört tillgången till denna kategori eller kan inte hänföras till
kategori

Förändringar i verkligt värde

→ huvudregel är att värdeförändringar redovisas i resultaträkningen

FL Repetition 1
Avsättning
→ Garantiavsättningskontot är ett skuldkonto till kunderna.

3 års garanti
Total omsättning 250 000 tkr
98% av försäljningen kommer inte behöva repareras
2% utnyttjar garantin, varav 0,5% allvarliga fel och kostnaden för dessa är 40% av
försäljningspriset
För resterande 1,5% så kostar reparationerna 2% av försäljningspriset.

● Nu göra bokslut, hade IB på garantiavsättning kontot vid början av året på 450 tkr
och under året kopplade till kunders garanti utnyttjande varit 150 tkr.

→ göra bedömning har vi avsatt för mycket eller för lite? Behöver tidigare års avsättning
justeras?

Avsättning
0,5% * 250 000 = 1 250 tkr → 1250*0,4 = 500 tkr
1,5% * 250 000 = 3 750 tkr → 3750*0,02= 75 tkr
Total bedömd kostnad → 575 tkr
Vissa bedömda kostnader blir aldrig utgifter, för all beräknad garanti kanske inte utnyttjas.
Således måste en bedömning göras vad garantiavsättningen totalt sätt borde vara.
 ● Leasing
Erbjudande leasing 5 år med en avgift på 40 000 kr året.
Kunnat köpa denna

om 40 000 kr nuvärdesberäknas ska vara anskaff.värde 175 000kr

Fl 10 - Repetition 2

Immateriella AT
● Icke-monetär, utan fysisk form
● Anskaffningsvärde:
- Direkta utgifter
- Indirekta utgifter
- FoU: stoppregel

● FoU: olika faser!

- Aktiveringskrav
- Redovisningsval

● Efterföljande värdering:
- Obestämbar/Bestämbar nyttjandeperiod. redovisningsval
- Bestämbar nyttjandeperiod, redovisningsval
- Bestämbar nyttjandeperiod
- NEskrivninsprövning utan indikation i vissa fall.

IFRS
VIlket skede i tillverkningen? Forskningsfas eller utvecklingsfas, när vi får aktivera som tillgång.
Resten ska kostnadsföras.