Lokalt

√UTRIKES

2 min

Hör Thom Thavenius, med bakgrund inom både Säpo och Försvarsmakten, svara på tre frågor
om svensk underrättelsetjänst. Foto: SVT/Per Leandersson

Spionåtalet: Så kan svensk

underrättelsetjänst ha drabbats
UPPDATERAD IDAG 11:40 PUBLICERAD IDAG 06:55
Svenska agenter i andra länder kan ha blivit röjda. Källor utomlands som lämnat
uppgifter till Sverige kan ha blivit dubbelagenter. Det konstaterar två experter
som SVT Nyheter talat med angående åtalet mot två bröder för grovt spioneri.
Det kan till och med ha blivit farligt för vissa personer.
– Ytterst handlar det om risk för liv och hälsa, säger Thom Thavenius som har
arbetat inom både Säpo och Försvarsmakten.

Den äldre, nu spionåtalade brodern, har själv uppgett i förhör att han arbetat på Säpos
kontraspionage. Enligt uppgifter till tidningen Dagens Nyheter ska han även ha arbetat på
Kontoret för särskild inhämtning, KSI. Det är en mycket hemlig organisation under den militära
underrättelsetjänsten, Must.

Om hemligstämplade uppgifter från KSI läckt till främmande makt är det ytterst
problematiskt, menar Thom Thavenius, som tidigare jobbat inom Säpo och Försvarsmakten,
nu ställföreträdande säkerhetschef på SVT.

Jörgen Elfving, före detta överstelöjtnant med bakgrund inom militära underrättelsetjänsten,
säger att allt beror på vilken typ av tjänst den åtalade haft och vilka uppgifter han egentligen
kan ha kommit över.

– Men worst case scenario är katastrof, konstaterar han.

Enligt Jörgen Elfving skulle källor och kontakter som Sverige har utomlands ha kunnat bli
röjda. Det kan i sin tur ha lett till att de blivit värvade av motståndarsidan och blivit
dubbelagenter. Även svensk personal i Sverige kan ha röjts.

– Det kan leda till att de i princip är oanvändbara framgent, säger Elfving.

Sekretessbelagt lång tid

Att veta vilka uppgifter de misstänkta eventuellt kommit över är avgörande för hur den
svenska underrättelsetjänsten kan fortsätta att fungera, enligt Thom Thavenius.

– Vi kan vara tämligen säkra på att säkerhetspolisen och den militära säkerhetstjänsten
jobbat precis lika aktivt med att kartlägga skadan som det har inneburit för egen och andras
verksamhet, som med själva utredningen.

Jörgen Elfving är inte förvånad över att utredningen pågått under många år. Han har själv
deltagit i liknande utredningar och uppger att det kan ta lång tid innan man har tydliga bevis i
fall som det här.

– Sådana här utredningar är enormt svåra. Man måste röra sig mycket försiktigt när man
lägger det här pusslet. Röjer man sig kan alla bevis förstöras.

Rättegången är planerad att inledas 24 november i Stockholms tingsrätt. Båda bröderna

nekar till brott.

Ena broderns advokat, Anton Strand, har tidigare sagt till SVT Nyheter:

– Min klient förnekar allt som läggs honom till last. Han bestrider att han skulle ha gjort något
felaktigt över huvudtaget.

AGENTER OCH SPIONER

Spion är en person som begår spioneribrott, det vill säga brott mot 19 kap 5 eller 6
paragrafen brottsbalken. Att utan uppsåt begå ett sådant brott kallas obehörig
befattning med hemlig uppgift.

En agent däremot behöver inte göra sig skyldig till spioneribrott i sin verksamhet. En
agent kan utföra uppdrag för sin uppdragsgivare utan att hans agerande går över
gränsen för vad som är straffbart.

En dubbelagent förråder minst en part och kan medvetet lämna vilseledande uppgifter.

Kontraspionage syftar till att hindra och avslöja spionage.

RELATERAT

Två bröder åtalas för grovt spioneri

11 november 2022

Här är bevisen mot de misstänkta spionbröderna

11 november 2022

Säpo om spionbröderna: ”Mycket allvarligt”

11 november 2022

Försvarsadvokaten: Han bestrider att han gjort något felaktigt

11 november 2022

60 sekunder: Bröderna som misstänks för spioneri

19 november 2021

Karin Airaksinen (karin.airaksinen@svt.se)

Uppdaterad 21 november 2022 kl 11:40
Publicerad 21 november 2022 kl 06:55

Hittat språk- eller faktafel i texten?

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

SÅ ARBETAR VI
SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant.
Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet
– och inte vet. Läs mer