Lokalt

√KULTUR

1 min

KU godkänner kritiserad grundlagsändring – Se Nils Funckes kritik i klippet. På bilden: Ida Karkiainen (S), Nils Funcke. Foto: TT, Andreas Idén

Konstitutionsutskottet ställer sig bakom kritiserad grundlagsändring

UPPDATERAD 10 NOVEMBER 2022 PUBLICERAD 10 NOVEMBER 2022

Konstitutionsutskottet ställer sig bakom den nya grundlagsändringen om utlandsspioneri, vilken gör det straffbart att lämna
uppgifter som kan störa Sveriges förhållande till andra stater och organisationer. Nödvändigt menar vissa, medan andra säger
att det är ett hot mot yttrandefriheten.
– Den hör inte hemma i svensk grundlag, säger tryckfrihetsexperten Nils Funcke.

Enligt lagförslaget blir utlandsspioneri ett tryck- och yttrandefrihetsbrott. Syftet är att stärka skyddet för hemliga uppgifter inom internationella
samarbeten, exempelvis med FN eller Nato. Det innebär att det bland annat blir straffbart att att röja en uppgift som ”kan skada Sveriges
förhållande till någon annan stat eller en mellanfolklig organisation”.

Förslaget har sedan första utredningen 2016 fått omfattande kritik. Och samtidigt som KU nu ställer sig bakom lagändringen menar tio
företrädare för mediebranschen att ändringen kommer få stora konsekvenser för journalisters granskning av Sveriges internationella
samarbeten.

Försetts med ”ventil”

Mikael Ruotsi, lektor i konstitutionell rätt vid Uppsala universitet, har arbetat med att bereda lagförslaget i riksdagen. Till DN säger han att det
är osannolikt att journalister och publicister kommer att anklagas för utlandsspioneri och framhåller att redan existerande bestämmelser kring
röjande av hemliga uppgifter sällan påverkar medier.

Han tillägger dock att han kan förstå publicisternas oro då det är svårt att veta exakt vad lagändringen kommer få för konsekvenser. Men för att
skydda vissa publiceringar har förslaget försetts med en ”ventil” som anger att man inte straffas om gärningen bedöms vara ”försvarlig”.

– Det finns inte i den vanliga spionerilagen, så på så vis är det här förslaget mer generöst, säger Mikael Ruotsi.

”Begränsar yttrandefriheten”
Tryckfrihetsexperten Nils Funcke menar emellertid att riksdagen inte anger nog skäl för en sådan lagändring. Enligt honom begränsar
lagförslaget även yttrandefriheten och meddelarfriheten.

– Framförallt drabbar detta benägenheten och säkerheten för personer som uppdagar missförhållanden eller någonting som borde komma upp
och ut i offentligheten, säger han till Kulturnyheterna.
Han tycker att är bra att ”ventilen” finns men att den är luddig då det blir upp till domstolarna att avgöra vad som ”försvarligt”.

– Att man överhuvudtaget behöver stoppa in en sådan bestämmelse visar att hela lagstiftelsen inte hör hemma i svensk grundlag.

Ida Karkiainen (S), ordförande i KU, försvarar beslutet att ställa sig bakom lagförslaget och påpekar att den inte riktar sig mot journalistisk
verksamhet.

– Det är ju det regeringen försökt komma till skott med när det gäller försvarlighetsuppsåtet. Att verkligen vara tydlig med att journalistisk och
granskande verksamhet ska vara möjlig och måste få finnas och ha ett skydd, säger hon till TT.

Riksdagen ska ta ställning till lagförändringen den 16 november.

TURERNA KRING LAGFÖRSLAGET

Utredningen om lagförslaget om utlandsspioneri blev klar 2017 men lämnades, efter omarbetning, som lagförslag till riksdagen först
2021.

Den förra riksdagen röstade igenom förslaget i april året därpå, då alla partier förutom Vänsterpartiet och Liberalerna röstade för
förslaget. En förändring i grundlagen kräver att riksdagen fattar två likadana beslut med ett val emellan och den nyligen tillträdda
regeringen väntas rösta igenom förslaget den 16 november.

När KU justerade betänkandet på torsdag 11 november inför den andra omröstningen i kammaren den 16 november, reserverade sig inte
Liberalerna längre, medan V och MP, som svängt i frågan, reserverade sig.

UTLANDSSPIONERI
Enligt lagförslaget blir utlandsspioneri ett tryck- och yttrandefrihetsbrott. Syftet är att stärka skyddet för hemliga uppgifter inom
internationella samarbeten, exempelvis med FN eller Nato.

I regeringens proposition går att läsa:

”För att stärka skyddet för sådana samarbeten mot spioneriliknande gärningar föreslår regeringen att brotten utlandsspioneri, grovt
utlandsspioneri och röjande av hemlig uppgift i internationellt samarbete införs i brottsbalken. Därigenom blir det straffbart att under
vissa omständigheter t.ex. obehörigen röja hemliga uppgifter som förekommer inom Sveriges internationella samarbeten och som kan
skada Sveriges förhållande till någon annan stat eller en mellanfolklig organisation”

Daniel Wyser (Daniel.wyser@svt.se)

Reporter

Nora Makander
Reporter

Andreas Idén
Inslagsfotograf

Uppdaterad 10 november 2022 kl 16:37

Publicerad 10 november 2022 kl 14:41

Hittat språk- eller faktafel i texten?

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

SÅ ARBETAR VI
SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla
fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer