2022-09-21

Informationsmodellering
med verksamhets-
perspektiv

Instruktion till workshop

Spår: Färdighetsgrund

Digital affärsutveckling
Management med IT
Informatik

1
Innehåll
Inledning 3
Förberedelser 4
Genomförande 4
Redovisning 4

Uppgift 1: Identifiera verksamhetskrav 4

Uppgift 2: Identifiera entiteter 5

Uppgift 3: Identifiera relationer 6

Gemensam diskussion 7

Uppgift 4: Sammanställ slutlig modell 7

Omexamination 7

Källförteckning 8

2 (av 8)
Inledning
När en verksamhet ska utvecklas är en viktig komponent att utveckla dess
informationshantering. Här ingår bland annat att göra en s k informationsmodellering
och skapa en s k informationsmodell. Utgångspunkten för informationsmodellen bör
vara verksamhetens behov (även kallat verksamhetskrav). Informationsmodellen bör ses
som en långsiktig investering för verksamheten att samla information om verksamheten
i stort som kan användas för många olika syften. Det kan handla om försäljningssiffror,
kundregister, resultatuppföljning, genomförda aktiviteter, effektivitetsmått etc. Av
samma skäl bör modellen inte utformas specifikt för t ex en applikation eller situation
och därmed riskera att bli alltför specifik och därmed av litet värde för verksamheten i
stort (ett s k silo-fenomen).
I denna workshop övar studenterna på att använda Entitet-relations-modellering
(ER-modellering) för att utforma en informationsmodell utifrån verksamhetens behov,
före ett givet scenario som presenteras vid workshoppen. ER-modellering tas upp
kortfattat i Valacich et al. (2022, ss. 515-516). Det finns dock olika sätt att använda
ER-modellering, och olika sätt att rita modellerna. För denna workshop utgår vi ifrån en
metod som beskrivs av företaget IRM1 vilket bl a beskrivs i boken av Lindström (2010).
Allt material som behövs konkret för workshoppen ges via genomgång och övriga
instruktioner.

Informationsmodellering ur ett verksamhetsperspektiv följer dessa övergripande steg:

1. Avgränsa modellen till en viss del av en verksamhet som det finns intresse för. T
ex kan detta bestå av en viss verksamhetsprocess, geografisk avgränsning eller
ett visst funktionsområde. Avgör även om det handlar om nuläge eller ett nyläge.
2. Den avgränsade delen av verksamheten behöver förstås antingen informellt via
experter som deltar i processen, eller som explicit nedtecknade verksamhetskrav.
3. Det första steget mot en informationsmodell är sedan att identifiera relevanta
verksamhetsbegrepp. Dessa bör sedan klassificeras för att se hur de passar in i
modellen, är det fråga om ett objekt/entiteter, relationer, egenskaper etc. Detta
kan göras genom att först lista begrepp och sedan analysera och ranka dem.
4. Arbetet med att skapa en visuell modell kan sedan genomföras. Arbetet sker
oftast iterativt och i grupp med olika verksamhetsexperter. Det är naturligt att
starta med några centrala entiteter/objekt och arbeta successivt därifrån. Ofta
identifieras nya entiteter/objekt och dess relationer samt attribut stegvis
därefter.
5. Det finns många olika typer av entiteter/objekt. Det är viktigt att den visuella
modellen blir begriplig. Urvalet beror på syftet med modellen. Modelleringen
görs visuellt strukturerad och kan gruppera information av olika typ t ex genom
placering eller färg för olika delar:

1
https://www.irm.se/

3 (av 8)
 a. kunderna
b. egna resurser
c. verksamhetshändelser
d. externt skapad information
e. produkter och erbjudanden
f. fysisk struktur, platser och anläggningar

Förberedelser
Ritverktyget som används i workshoppen är diagrams.net https://www.diagrams.net/.
Skapa ett konto och lär känna verktyget översiktligt innan workshoppen.
Ta med egen dator till workshoppen

Genomförande
Workshoppen genomförs i grupper med 6 studenter som bildats tidigare i delkursen.
Arbetet ska genomföras gemensamt i sin helhet och inte delas upp (renritning av
modeller kan dock göras individuellt).

Workshoppen stöds även med föregående föreläsning på plats med introduktion till
informationsmodellering.

Under workshoppen ska grupperna producera modeller först via postit-lappar och ta
kort på detta (uppgift 1-3), men den slutliga versionen ska sedan ritas rent (uppgift 4)
digitalt via ritverktyget diagrams.net.

Redovisning
Resultatet från workshoppens uppgifter redovisas gemensamt av gruppen.
Redovisning av ert arbete sker genom inlämning av ett dokument med era resultat i
form av en PDF och som använder Informatikämnets mall för inlämningar. Inlämning
sker via Studiewebben. Sista datum för inlämning framgår av uppgiftens inlämningslåda.
Inlämningen ska bestå av en sammanställning för varje uppgift ni gjort på
workshoppen. Allt material som producerats och analyser som gjorts under
workshoppen ska inkluderas i inlämningen. Om ni inkluderar foton på modeller ni ritat,
förklara alltid kortfattat i text vad det är som visas på fotot.
Deltagande på workshoppen ingår som obligatorisk del i kursmomentet 1001.

4 (av 8)
Uppgift 1: Identifiera verksamhetskrav
Som första uppgift er grupp ska identifiera 5 nya verksamhetskrav2 som vidare
specificerar det givna scenariot ni har blivit tilldelade för workshoppen. Era
verksamhetskrav ska utgå från en förändring som har skett, vilket också anges av
undervisande lärare vid workshoppen.
Ni skriver verksamhetskraven som en numrerad lista 1-5. Varje krav ska vara tydligt
formulerat och följa dessa tumregler för:
1. Verksamhetskraven ska tydligt handla om behov som finns i verksamheten, inte
om funktion hos IT-verktyg eller något annat. Exempel:
a. Ett verksamhetskrav (rätt): “I samband med försäljning finns behov av att
se vilka kunder som finns, deras personliga data och deras köphistoria, för
att kunna ge ett bra kundbemötande”
b. Ett funktionellt systemkrav (fel)3: “I databasen/applikationen/IT-systemet
ska det finnas data om kundens köphistoria, för att stödja applikationen
XYZ”
2. I samband med informationsmodellering bör verksamhetskraven fokusera på
vilka informationsbehov som finns i verksamheten, eftersom det är det som
sedan ska modelleras. Dvs behoven bör handlar om data och information, se 1a
ovan för ett exempel.
3. Det ska framgå vem/vilka, vad och varför. Se t ex 1a ovan.
4. Observera att verksamhetskrav kan skrivas mer övergripande eller mer
detaljerat. Det beror på situationen vad som är lämpligt. Ofta numreras
verksamhetskraven och det kan finns både övergripande krav som sedan bryts
ner i delkrav. För workshoppen lägg er på en relativt övergripande nivå, men
försök bli konkret ändå vad gäller “vad” som ingår i kravet, jmf. 1a ovan.

Uppgift 2: Identifiera entiteter

Den viktigaste beståndsdelen i en verksamhet är dess objekt, i samband med
ER-modeller kallat entiteter. Entiteterna/objekten är helt enkelt alla typer av bestående
företeelser som är relevanta för en verksamhet, både konkreta och abstrakta.
Några exempel:
● Konkreta entiteter/objekt: händelser i verksamheten, personer, grupper,
avdelningar/enheter, platser samt fysiska ting som produkter och maskiner.
● Abstrakta entiteter/objekt: policyregler, beslut, bankkonto och räntesats.

2
Begreppet verksamhetskrav (business requirements) betyder en skriftlig formulering av ett behov som finns i
verksamheten. Processen att skapa verksamhetskrav kallas ibland kravformulering eller kravhantering.
3
S k funktionella systemkrav är dock helt korrekt att använda i samband med applikationsutveckling /
IT-verktyg, men det är inte temat för denna workshop.

5 (av 8)
Det är även meningsfullt att separera mellan resursobjekt och händelseobjekt.
Resursobjekt existerar självständigt. Händelseobjekt är istället objekt som uppstår i
beroende av ett eller flera resursobjekt.
Några exempel:
● Resursobjekt: kund, tillverkningsmaskin, ekonomiavdelningen.
● Händelseobjekt: kundorder och faktura.
Scenariot för denna uppgift är att en verksamhetsförändring har skett och ni ska
identifiera vilka nya entiteter som tillkommit p g a denna förändring. Förändringen ges
av undervisande lärare vid workshoppen.
Ni ska här börja skissa visuellt på entiteterna i en ny ER-modell. I detta steg ska ni skissa
på papper eller via whiteboard, och resonera i gruppen och med läraren.
Ni redovisar genom att dels ta kort på det ni ritat, och dels anteckna skriftligen samt
motivera i text för varje val av era entiteter och attribut.
Gör följande:
1. Ni ska hitta minst 5 konkreta entiteter och 5 abstrakta. Minst 3 av dessa ska vara
röra händelseobjekt (övriga resursobjekt).
2. Var noga och motivera varför ni valt den entitet/objekt ni valt. Motiveringen kan
här bestå av text med längd cirka 50-60 ord (se tips nedan).
3. Välj ut 1 exempel på en entitet/objekt och beskriv 3 möjliga egenskaper/attribut
för entiteten. Motivera även här varför dessa attribut är viktiga för verksamheten
(se tips nedan).
4. Avsluta med en genomgång av de entiteter som skapats och rensa eventuella
dubletter av “liknande” entiteter. Se även upp så att ni verkligen har angivit
entiteter och inte förekomster av sådana. T ex Personal kan vara en entitet och
Nils Bengtsson är en förekomst av Personal — dvs håll isär dessa två nivåer.
Tips: När entiteterna väljs bör det alltid göras ur verksamhetens perspektiv, dvs det
avgörande är att det finns ett tydligt behov eller nytta för verksamheten att känna till det
som väljs.
Tips 2: Som stöd kan ni ställa er följande frågor för att välja entiteter som är relevanta för
verksamheten, med utgångspunkt från kraven som har formulerats:
● Finns det individer/roller i verksamheten som behöver känna till de entiteter som
identifierats? Varför är de viktiga för dessa, finns det flera roller som har nytta av
samma entiteter/objekt? På liknande sätt, vilka attribut är viktiga? Vad säger
verksamhetskraven om detta?
● Vilka entiteter är centrala för alla parter i verksamheten/de arbetsprocesser som
ska stödjas? Vilka resursobjekt är centrala? Vilka händelseobjekt? Givet dessa
vilka andra objekt finns i deras kontext? Vad säger verksamhetskraven om detta?

6 (av 8)
Uppgift 3: Identifiera relationer
Det finns ofta samband mellan olika entiteter/objekt som är intressanta att känna till,
vilket kallas relationer vid ER-modellering. T ex kan verksamheten vilja veta vilken produkt
gäller en viss köporder och vilken kund har beställt den? Detta signalerar en relevant
relation mellan entiteterna produkt, köporder och kund. Nästa steg i ER-modellering är
att identifiera sådana relationer mellan entiteterna på ett systematiskt sätt utifrån givna
entiteterna och de verksamhetskrav som finns.
Även detta steg gör ni först på papper eller via whiteboard. Ta foton på resultatet och
infoga ihop med texten ni skriver. Ta kort på både hur det ser ut efter steg 2-3 och hur
det slutliga resultatet sedan ser ut.
Gör följande:
1. Hitta och namnge naturliga och relevanta relationer mellan entiteterna. Utgå från
kraven ni formulerat och identifiera vilka relationer som är relevanta att ta med i
informationsmodellen. Ange minst 10 relationer, men gärna fler. Försök få med
så många entiteter/objekt som ni kan, speciellt viktigt att de som är mest centrala
finns med i några av relationerna. Tänk på att det ska bli en naturlig modell som
helhet, som är relevant för verksamheten.
2. Motivera era val av relationer med en kort text per relation efter varje namn.
Utgå från verksamhetskraven och resonera själva utifrån dessa vad som är
relevant.
3. Rita ER-modellen grafiskt genom att utgå från entiteter som rutor och dra
namngivna streck mellan dem, i enlighet med ER-modellens syntaxregler.
4. Gå även här igenom och “rensa” i ert förslag genom att se till att era val av
relationer är konsekventa, inte överlappande och med naturliga namn.
5. Avsluta med att sätta s k kardinalitet på era relationer (1-1, 1-N eller M-N) i
enlighet med ER-modellens syntaxregler. Motivera även valet av kardinalitet med
en kort text för varje relation.

Gemensam diskussion
Gemensam diskussion med exempel hur resultatet kan se ut. Det finns dock alltid flera
olika bra lösningar inom informationsmodellering — men också många felaktiga
lösningar!

Uppgift 4: Sammanställ slutlig modell

Det är viktigt för arbetsmetoden att ni i uppgift 1-3 har arbetat hela gruppen och därför
med postit och via papper/whiteboard. Så se till att detta är dokumenterat korrekt från
föregående steg.

7 (av 8)
Men det slutliga resultatet vill man sedan normalt rita rent, vilket ni gör nu.
Slutlig modell sammanställs i slutet av eller efter workshoppen. Här använder gruppen
ritverktyg och renritar det ni kommit fram till. Ni utgår lämpligen från den modell som är
given av lärarna och lägger till de delar som är era nya delar.

Omexamination
Omexamination av hela workshoppen:
1. Registrera dig vid kurssidan för omexamination i Studiewebben via
informatik@sh.se (eller via undervisande lärare om kursen pågår)
2. Lämna in det obligatoriska planeringsdokumentet. När du anger att du vill göra
denna workshop kommer ett scenario tilldelas dig som du använder när du gör
workshoppen.
3. Genomför ovanstående uppgift 1-4 på egen hand.
4. Skriv en egen reflektion vad du lärt dig och hur du ser på för- och nackdelar med
informationsmodellering ur ett verksamhetsperspektiv. Minst 800 ord.
Om delar av workshoppen missas ersätts detta med uppgiften i punkt 4 (minst 400 ord).

Källförteckning
Lindström, L. (2010). Informationsmodellering på IRMs sätt! IRM.
Valacich, J., Schneider, C., & Hashim, M. (2022). Information Systems Today - Managing in
the Digital World. Utgåva 9, Global Edition: Pearson.

8 (av 8)