Institutionen för ekonomi

Kompletterande kurslitteratur för kursen

A2 Ekonomisk styrning och analys, 7,5 hp

Investerings-
bedömning
- En introduktion
Av Peter Lindberg
Gävle 2008-04-09
Copyright © Peter Lindberg

1
Inledning
Investeringsbeslut tillhör de absolut viktigaste typerna av beslut i företag. Det gäller dessutom
beslut som har konsekvenser över lång tid framöver, vanligen åtskilliga år och till och med
flera decennier. Det är heller inte möjligt att utan vidare göra ett investeringsbeslut ogjort.

Följande är några exempel på investeringsbeslut;

- Skall vi byta vår nuvarande maskin mot en ny?
- Vilken av maskin A och B skall vi välja?
- Skall vi hyra eller köpa de tillgångar vi behöver?
- Skall vi välja att investera i en ny maskin eller använda 20 arbetare i produktionen?
- Skall vi utöka kapaciteten med ytterligare en fabrik?
- Skall eventuellt ny fabrik placeras i Sverige eller i Ryssland?
- Skall vi bygga ett nytt köpcentra i stad X?
- Hur mycket skall vi satsa på forskning av utveckling av ett nytt läkemedel?
- När är optimal avverkningstakt på skog? Skall skogen avverkas efter 60 år eller 80 år?
- Vad är värdet på ett företag?
- Vad är värdet på en kommersiell fastighet?
- Skall vi satsa på cancerforskning eller drogavvänjning?
- Skall vi bygga en ringled runt Stockholm?

För att kunna fatta den typen av beslut behöver vi metoder för att göra bedömningar och
generera beslutsunderlag. Till vår hjälp har vi investeringskalkyler. Några grundläggande
investeringskalkyler kommer att presenteras nedan. Vi kommer inte att beröra samtliga
exempel ovan. Men det är likväl samma grundläggande principer som gäller.

Några grundtankar kring investeringsbedömning och några enkla metoder för

investeringsbedömning presenteras här. Om ni läser vidare på Civilekonomprogrammet
återkommer detta moment och fördjupas genom att flera aspekter tillkommer och byggs på i
kurserna ”Finansiell Planering och Analys”, ”Financial Management” och ”International
Finance”.

Vanligen skiljer vi på om det rör sig om ersättningsinvesteringar eller nyinvesteringar. En

ersättningsinvestering innebär att vi exempelvis byter ut en gammal maskin mot en
motsvarande ny maskin. Nyinvestering innebär att vi utökar kapitalstocken och vår
produktionskapacitet. Ersättningsinvesteringar är ofta enklare beslut och ofta kan det även
röra sig om ”nödvändiga” investeringar, det vill säga vi mer eller mindre måste ersätta en
gammal maskin med en ny.

Vi kan även tala om tre olika typer av investeringar; Reala investeringar, Finansiella
investeringar och Immateriella investeringar. Reala investeringar gäller investeringar i
materiella tillgångar såsom maskiner, inventarier, byggnader, etc. Finansiella investeringar
gäller investeringar i finansiella tillgångar. Det kan exempelvis röra sig om att ett företag
förvärvar ett annat företag. Immateriella investeringar gäller investeringar i immateriella
tillgångar. Det kan exempelvis röra sig om ett läkemedelsföretag som forskar och utvecklar
ett nytt läkemedel, eller Sandvik som forskar och utvecklar en ny bergsborr.

Utöver detta kan vi se flera andra typer av beslut som investeringar. Exempelvis, ditt beslut att
börja studera vid Högskolan i Gävle kan ses som en investering. Du är beredd att avstå från
förvärvsinkomst, halka efter i pensionssystemet, dra på dig studielån och nödgas leva

2
nödtorftigt under några år. I gengäld förväntar du dig avkastning i framtiden från dina studier
i form av ett ”bättre” jobb med högre lön. Detta är egentligen precis vad en investering är. Du
gör en uppoffring och uppbär en kostnad idag med förhoppning om avkastning och lönsamhet
i framtiden.

Några grundbegrepp med avseende på investeringar

• Grundinvestering
Utgörs av den betalning vi gör för investeringen i början. Rör sig exempelvis om
utbetalning för att anskaffa en maskin, fastighet, etc. Vi antar i det följande alltid att
grundinvesteringen inträffar nu/idag (t=0). I praktiken kan en investering i ett större
projekt medföra flera delinvesteringar över flera år men grundinvesteringen åsyftar
början.
• Livslängd
När vi talar om investeringar är det alltid ekonomisk livslängd som är intressant, aldrig
teknisk livslängd. Teknisk livslängd talar om hur länge en maskin håller innan den
fysiskt rostar ihop. Ekonomisk livslängd talar om hur länge det är lönsamt att ha en
maskin innan den bör bytas. Ekonomisk livslängd är ofta kortare än teknisk livslängd
men kan aldrig vara längre.
• Löpande årliga betalningar
Kan röra sig om både inbetalningar och utbetalningar. Antas alltid inträffa i slutet av
respektive år (för att inte krångla till beräkningarna). Om vi exemplifierar med ett
ägande och förvaltande av ett hyreshus kan dessa löpande årliga betalningar
exempelvis röra sig om utbetalningar för drift, underhåll och skatt samt inbetalningar
av hyra från hyresgäster.
• Restvärde
Ofta har en tillgång ett värde även vid den ekonomiska livslängdens slut. Det vill säga
vi kan kanske sälja maskinen när den inte längre är lönsam för oss. Vi kan även ibland
ha ett negativt restvärde för utrangering, exempelvis i form av utbetalning för
skrotning, bortfraktning, etc, av den gamla och utslitna maskinen.
• Kalkylränta eller diskonteringsränta
Kalkylräntan, benämns även diskonteringsränta, är den räntesats som används för att
flytta betalningar framåt eller bakåt i tiden. Kommer alltid att vara angiven. Några
ytterligare ord om kalkylräntan följer nedan under rubriken Övrigt.

3
Grundläggande ränteberäkning
”Då skulle du ha lämnat mina pengar till banken, så att jag hade kunnat få igen dem med
ränta när jag kom.” / Matt 25:27 (Nya testamentet)

Ett viktigt första steg för att förstå investeringar, investeringskalkyler, etc, är
ränteberäkningar. Ränta är ett utomordentligt viktigt inslag i ett lands ekonomi. Det är
omöjligt att föreställa sig en välfungerande ekonomi utan ränta (i islamiska länder, där ränta
officiellt är förbjuden enligt Koranen, tas ränta ut på ett annat sätt men fenomenet ränta finns).

Slutvärde (framtida värde)

Ponera att du investerar 100 kr idag till en årlig ränta på 10%. Hur mycket har du efter ett år?
Det beräknas enligt följande
FV = C (1 + r ) t

där
FV = Framtida värde
C = Kassaflöde, belopp
r = ränta
t = antal perioder, år

Det innebär att i exemplet ovan har du 100 * (1+0,1) = 110 kr om ett år. Om du låter detta stå
kvar och förräntas ytterligare en period kommer du att ha 110 * (1+0,1) = 121 om ytterligare
ett år, det vill säga två år från startdatum.

Detta kan även beräknas enligt

FV = 100 * (1 + 0,1) 2 = 121

Detta kan illustreras grafiskt med en tidslinje.

121

100 10%

t (tid i år)
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12

Om räntan står kvar på kontot och förräntas kommer värdet att öka exponentiellt. Exempelvis,
efter 15 år har din hundralapp vuxit till
FV = 100 * (1 + 0,1)15 ≈ 417,72

Den här typen av beräkningar kan även utföras med hjälp av de räntetabeller som finns i
bilaga till denna text. Tabell A ger slutvärdet (framtida värde) av en enskild betalning. Det är
den tabellen vi skall använda i det här fallet.

Om vi investerar 100 kr idag till en årsränta på 10%, hur mycket har vi då efter två år? Det
kan beräknas med hjälp av Tabell A. Vi går in i Tabell A och letar reda på faktorn för 2 år och
10%. Som synes är den 1,21. Denna räntefaktor multipliceras sedan med 100.

4
FV = 100 * TabellA[2 år, 10%] Æ FV = 100 * 1,21 = 121
Det vill säga samma resultat vi fick ovan. Räntefaktorn i tabellen fastställs nämligen enligt;
räntefaktor = (1 + r ) t

Hur mycket det framtida värdet (slutvärdet) blir av 100 kr beror, givetvis, av vilken räntesats
vi räknar med. Högre räntesats innebär att det framtida värdet blir högre och lägre räntesats
innebär att det framtida värdet blir lägre.

Nuvärde

Ibland har vi behov av att göra omvänd beräkning jämfört med slutvärdet. Det vill säga vi vill
veta nuvärdet av ett framtida värde. På grund av ränta är exempelvis nuvärdet av en miljon
som utfaller om fem år lägre än en miljon. Orsaken är att om du får en miljon idag, kan du
investera detta och tjäna ränta innebärande att du har mer än en miljon om fem år. Pengar har
således ett tidsvärde.

Om du får 121 kr om två år, hur mycket är det värt idag? Situationen illustreras av figuren
nedan. Vi har ett kassaflöde på 121 kr om två år, hur mycket är det värt idag?

121

t (tid i år)
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12

Om vi antar att räntan är 10% blir nuvärdet av detta

121
NV = = 100
(1 + 0,1) 2
Detta kan även beräknas med hjälp av räntetabellen, TabellB
NV = 121 * TabellB[2 år, 10%] Æ 121 * 0,8264 = 100

121

100 10%

t (tid i år)
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12

Hur mycket värdet är idag av 121 kr som erhålls om två år beror av vilken räntesats vi
tillämpar. Om vi räknar med 10 % ränta blir nuvärdet 100 kr såsom illustreras ovan. Räknar vi
med högre räntesats, blir nuvärdet lägre och vice versa.

5
Investeringskalkyler
Under detta avsnitt berörs de vanligaste investeringskalkylerna, närmare bestämt;
- Paybackmetoden
- Nuvärdemetoden (eller NPV-metoden)
- Internräntemetoden
- Annuitetsmetoden

Payback

Denna kalkylmodell, kallas ibland även payoff, är mycket enkel. Med paybackmetoden söker
vi den tid, i antal år vanligen, det tar för en investering att återbetala sig.

Om vi har lika stora inbetalningar och utbetalningar varje år, ges paybacktiden genom att
dividera grundinvesteringen med inbetalningsöverskotten (inbetalningsöverskott =
inbetalningar – utbetalningar).
Grundinvestering
Paybacktid =
Årlig inbeta ln ing − Årlig utbeta ln ing

Exempel:
En investering i ett projekt kräver en grundinvestering på 200 000 kr. Investeringen genererar
sedan 70 000 kr i inbetalningar varje år och 20 000 kr i utbetalningar varje år.
200000 200000
Paybacktid = = =4
70000 − 20000 50000
Paybacktiden för denna investering är 4 år. Det tar alltså fyra år för denna investering att ha
återbetalat sig och börja generera överskott enligt denna kalkylmodell.

Vi kan även beräkna paybacktiden på följande vis.

Efter ett år: -200 000 + 50 000 = -150 000
Efter två år: -150 000 + 50 000 = -100 000
Efter tre år: -100 000 + 50 000 = -50 000
Efter fyra år: -50 000 + 50 000 = 0

Efter fyra år är vi alltså tillbaka på 0. Efter det fjärde året är investeringen lönsam.
Efter fem år: 0 + 50 000 = 50 000
Efter sex år: 50 000 + 50 000 = 100 000
Etc.

Denna metod, att lägga på ett års betalningar i taget, måste tillämpas om
betalningsöverskotten inte är lika stora varje år.

Företag som tillämpar denna metod har ett krav på återbetalningstid. Exempelvis att
investeringen skall ha återbetalat sig på fem år innebärande att paybacktiden skall vara högst
fem år. En investering som då har paybacktid på tre år betraktas som lönsam och skall
genomföras medan en investering med paybacktid på sju år betraktas som olönsam och skall
inte genomföras.

Paybackmetoden är teoretiskt olämplig att använda av främst tre skäl. För det första tar den
inte hänsyn till pengars tidsvärde eftersom ingen diskontering sker. Nuvärdet av kassaflödena

6
i exemplet ovan är inte jämförbara eftersom de inträffar vid olika tidpunkter. Ju länge fram i
tiden betalningsöverskottet på 50 000 ligger, desto lägre är dess nuvärde. Det
betalningsöverskott som inträffar år 1 har ett högre nuvärde än det betalningsöverskott som
inträffar år 4, exempelvis. Denna brist är det möjligt att råda bot på genom att tillämpa
diskonterad payback. Det vill säga att diskontera kassaflödena innan vi beräknar
paybacktiden.

För det andra tar paybackmetoden inte kapitalkostnaden i beaktande. En viktig del i
diskonteringsräntan är att ta kapitalkostnaden i beaktande. Diskonteringsräntan skall matcha
risken i kassaflödena. En investering med högre risk skall således ha en högre
diskonteringsränta för att kompensera investerarna. Företag försöker ibland kompensera
denna brist genom att kräva snabbare återbetalningstid (kortare paybacktid) om risken i
investeringen bedöms vara högre. Det har visats att företag agerar på detta sätt när det gäller
nyinvesteringar i andra länder. Det är dock teoretiskt olämpligt, för att inte säga teoretiskt
direkt felaktigt. Likväl agerar förvånansvärt många företag, även stora företag, på det viset.

För det tredje tar paybackmetoden inte hänsyn till vad som händer efter paybacktiden. Ibland
kan investeringar ha låga inbetalningar och höga utbetalningar i inledningsfasen under några
år för att därefter få växande inbetalningar.

Trots de teoretiska bristerna med paybackmetoden är den faktiskt väl använd i praktiken av
företag. Det gäller inte endast små företag. Sandvik är ett exempel på ett stort företag som
tillämpar paybackmetoden. Sandvik gör dock endast detta på ersättningsinvesteringar, det vill
säga när det är fråga om att exempelvis ersätta en gammal maskin med en ny. Orsaken till
detta är två. För det första är det en investering Sandvik känner igen ty de har gjort liknande
investeringar flera gånger tidigare. För det andra rör den typen av investeringar ett beslut där
företaget inte egentligen har att välja att inte genomföra investeringen. En
ersättningsinvestering är ofta av typen att den måste göras och då finns det ingen större poäng
i att tillämpa mer avancerade kalkylmodeller.

Nuvärdemetoden

Denna metod kallas ofta NPV-metoden (efter engelskans ”Net Present Value”, eller
nettonuvärde). Nuvärdemetoden är den teoretiskt mest solida metoden och därmed den metod
som bör användas vid investeringsbedömning. Grundtankarna i nuvärdemetoden presenteras
nedan.

CASH IS KING

Fokuseringen är på kassaflöden, det vill säga inbetalningar och utbetalningar.

Redovisningsmässiga vinster (intäkter och kostnader) är inte intressant. En av orsakerna till
det är att redovisningsmässig vinst beror av periodiseringar som ignorerar när betalningarna
faktiskt sker. Redovisningsmässiga ”händelser” är dessutom lättare för företagsledningen att
manipulera än kassaflöden.

7
Grunden i nuvärdemetoden är;
- Cash is king, endast kassaflöden (inbetalningar och utbetalningar) är relevant.
Redovisningsmässiga vinster är irrelevant för värdet. Det innebär exempelvis att
avskrivningar inte skall med i kalkylen, dock ger avskrivning en indirekt effekt
eftersom de inverkar på skatten och skatt är en betalning (men här bortses från
skattekonsekvenser).
- Pengar har ett tidsvärde och kassaflöden från investeringar är vanligen osäkra varför
framtida betalningar måste diskonteras till nuvärde för att bli jämförbara (egentligen
kan betalningarna samlas vid vilken tidpunkt som helst men det är vanligt att uttrycka
betalningar i nuvärde).

Att tillämpa nuvärdemetoden innebär att;

1. Estimera alla framtida förväntade kassaflöden som investeringen ger upphov till
2. Estimera en rimlig kalkylränta (diskonteringsränta)
3. Diskontera kassaflödena till nuvärde
4. Om nuvärdet (NPV) är större än noll, NPV > 0, är det en lönsam investering och skall
därmed genomföras. Om NPV < 0 är det en olönsam investering och skall därmed inte
genomföras.

Exempel:
Ponera att du överväger att investera 200 000 kr i ett projekt som beräknas ge dig
inbetalningar på 120 000 kr per år i tre år och utbetalningar på 30 000 kr per år i tre år. Bör du
investera i detta projekt om rimlig kalkylränta är 10%? Är detta en lönsam investering för
dig?

Vi kan illustrera kassaflödena grafiskt på en tidslinje enligt nedan.

120 000 120 000 120 000

t (tid i år)
0 1 2 3 4
-30 000 -30 000 -30 000

-200 000

Steg tre i nuvärdemetoden, diskontera kassaflödena till nuvärde innebär att samtliga
kassaflöden skall samlas vid nuvärde (t=0). Detta illustreras av pilarna i figuren nedan.

120 000 120 000 120 000

t (tid i år)
0 1 2 3 4
-30 000 -30 000 -30 000

-200 000

8
Eftersom kassaflödena per år antas inträffa vid samma tid (både inbetalning på 120 000 och
utbetalning på 30 000 vid samma tidpunkt), kan vi slå ihop dessa och således diskontera
90 000.

Vi kan även illustrera kassaflödena i en tabell enligt nedan.

År 0 (t=0) År 1 (t=1) År 2 (t=2) År 3 (t=3)

Grundinvestering - 200 000
Inbetalningar 120 000 120 000 120 000
Utbetalningar - 30 000 - 30 000 - 30 000
Totalt kassaflöde - 200 000 90 000 90 000 90 000

Att diskontera kassaflödena innebär att vi skall utföra följande beräkning;

90000 90000 90000
Nuvärde = −200000 + + +
(1 + 0,1) (1 + 0,1) 2
(1 + 0,1) 3

Exponenten talar om hur långt in i framtiden betalningen ligger och således över hur många
perioder betalningen skall diskonteras. Det innebär även att ju längre in i framtiden en
betalning ligger, desto lägre blir dess nuvärde.

Nuvärde = -200 000 + 81 818 + 74 380 + 67 618 = 23 816

Nuvärdet av de 90 000 som inträffar efter ett år är 81 818, nuvärdet av de 90 000 som inträffar
efter två är 74 380 och nuvärdet av de 90 000 som inträffar efter tre år är 67 618. Vi
subtraherar grundinvesteringen -200 000 och får ett totalt nuvärde på 23 816 kr. Eftersom
nuvärdet som synes är större än 0, är detta en lönsam investering enligt kalkyl och vi bör
därför genomföra den.

Vi kan även använda tabellerna till hjälp för att göra denna beräkning. Med hjälp av Tabell B
får vi;
Nuvärde = -200 000 + 90 000 * TabellB[1 år, 10%] + 90 000 * TabellB[2 år, 10%] + 90 000 *
TabellB[3 år, 10%]
Nuvärde = -200 000 + 90 000 * 0,9091 + 90 000 * 0,8264 + 90 000 * 0,7513
Nuvärde = -200 000 + 81 819 + 74 376 + 67 617 = 23 812

Eftersom de framtida betalningarna är lika stora varje år kan vi även ta en genväg med hjälp
av TabellC. Motsvarande beräkning blir då;
Nuvärde = -200 000 + 90 000 * TabellC[3 år, 10%]
Nuvärde = -200 000 + 90 000 * 2,487 = 23 830

Att det inte blir exakt lika svar av dessa tre varianter beror av att det är avrundade värden.
Alla tre lösningar är dock rätt.

Företaget skall investera så länge marginalnyttan av ytterligare investering är större än

marginalkostnaden. Eftersom NPV-metoden tar hänsyn till kapitalkostnaden i
investeringsbedömningen (via kalkylräntan), är investeringar lönsamma så länge NPV > 0.
Det innebär att om företag genomför investeringar vars nuvärde är större än 0 (NPV > 0)
kommer värdet på företaget att öka. Därmed finns en länk mellan nuvärdemetoden och
aktieägarnas värde vilket är orsaken till varför denna metod är den mest lämpliga.

9
När det gäller att estimera förväntade framtida betalningar skall alla betalningar som
investeringen ger upphov till inkluderas. Dock skall inga poster inkluderas som inte påverkas
av beslutet att investera. Exempelvis, om vi har en betalning vare sig vi genomför
investeringen eller inte, skall den betalningen inte medräknas i investeringskalkylen och skall
inte inverka på beslutet att investera eller inte. Inkludera alltid alla alternativkostnader men
inkludera aldrig sunk costs (se under ”Övrigt” nedan för en förklaring av alternativkostnad
och sunk cost).

Internräntemetoden

Internräntemetoden kan sägas vara en nära släkting till nuvärdemetoden. Vanligtvis ger
internräntemetoden samma beslut som nuvärdemetoden. Internräntemetoden går ut på att söka
den räntesats som ger nuvärde = 0. Ett exempel kan illustrera. Ponera att vi överväger att
investera i ett projekt som kräver 150 000 kr i grundinvestering för att därefter generera
60 000 kr per år i fyra år. Vi antar att rimlig diskonteringsränta är 12%. Att beräkna nuvärdet
av detta innebär att göra följande beräkning;
60000 60000 60000 60000
NPV = −150000 + + + +
(1 + 0,12) (1 + 0,12) 2
(1 + 0,12) 3
(1 + 0,12) 4
NPV ≈ 32240

Internräntemetoden söker den ränta som ger nuvärdet noll. Det vill säga, vi skall lösa följande
ekvation (lös ut r);
60000 60000 60000 60000
NPV = −150000 + + + + =0
(1 + r ) (1 + r ) 2
(1 + r ) 3
(1 + r ) 4
Ni som är matematiskt bevandrade ser att detta är synnerligen klurigt. Faktiskt är det ej
möjligt att matematiskt lösa ekvationen. Vi nödgas prova oss fram med olika värden för r till
dess att vi kommer acceptabelt nära 0.

Eftersom nuvärdet är högre än 0, NPV > 0, vet vi att r > 12%. Vi provar med högre värden för
r;
r = 14% Æ NPV = 24 800
r = 16% Æ NPV = 17 900
r = 20% Æ NPV = 5 300
r = 21% Æ NPV = 2 400
r = 22% Æ NPV = -380

Denna investerings internränta ligger således någonstans mellan 21% och 22% (mer exakt än
så finns det knappast anledning att vara). Företag som tillämpar internräntemetoden har ett
krav för internränta. Exempelvis att alla investeringar skall ha internränta över 20%. I sådant
fall skulle den här investeringen betraktas som lönsam eftersom den har en internränta över
20%.

Internräntemetoden har några nackdelar jämfört med NPV-metoden. För det första kan vi
aldrig utesluta att ekvationen inte har flera lösningar. Ibland kan vi nämligen få en situation
där denna ekvation har flera lösningar, det vill säga fler än ett värde för r kan lösa ekvationen.
Då blir situationen svårtolkad. En sådan situation inträffar när kassaflödena byter tecken mer
än en gång.

10
Ett exempel kan illustrera. Ponera att vi har följande kassaflöden i kr.
År 0 År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6
Kassaflöde -1 000 000 800 000 150 000 150 000 150 000 150 000 -150 000

Här har vi två internräntor. Här får vi NPV = 0 med både r = 15% och r = -50% (testa själv att
räkna så får ni se). Därmed blir det svårtolkat, är den här investeringen lönsam eller inte?

Huruvida den här investeringen är lönsam enligt NPV eller inte beror av vilken
diskonteringsränta vi använder. Ponera att vi har bedömt att rimlig diskonteringsränta för den
här investeringen är 12%. Det ger nuvärdet 45 000, alltså en lönsam investering.

Annuitetsmetoden

Annuitetsmetoden hänger ihop med NPV-metoden. Om annuitetsmetoden appliceras på en

enskild investering ger den alltid samma beslutskriterium som NPV-metoden. Det vill säga en
investering som är lönsam enligt NPV-metoden är alltid lönsam enligt annuitetsmetoden och
en investering som är olönsam enligt NPV-metoden är alltid olönsam enligt
annuitetsmetoden.

Annuitetsmetoden tillämpas vid jämförelse mellan och rangordning av olika

investeringsalternativ som har olika ekonomisk livslängd. Om livslängden är lika för två
alternativ räcker det att beräkna NPV. Det alternativ som har högst NPV är det mest
lönsamma och således det som bör väljas.

Om livslängden inte är lika för två alternativ är det inte nog att endast beräkna NPV. Vi måste
då också ta skillnaden i livslängd i beaktande. Annuitetsmetoden är ett sätt att göra det.

Att beräkna en investerings annuitet kan lämpligen göras i två steg.

1. Beräkna nuvärde (NPV)
2. Slå ut nuvärdet på annuiteter över den ekonomiska livslängden

Exempel
Ponera att vi har möjlighet att investera i något av de båda alternativen nedan och funderar på
vilket som är lönsammast. Antag vidare att rimlig kalkylränta är 10%.

Alternativ 1
År 0 (t=0) År 1 (t=1) År 2 (t=2) År 3 (t=3)
Kassaflöde -100 000 50 000 50 000 50 000

Alternativ 2
0 (t=0) 1 (t=1) 2 (t=2) 3 (t=3) 4 (t=4) 5 (t=5) 6 (t=6)
Kassaflöde -100 000 30 000 30 000 30 000 30 000 30 000 30 000

NPV(Alternativ 1) = -100 000 + 50 000 * TabellC[3år, 10%] = -100 000 + 50 000 * 2,487
NPV(Alternativ 1) = 24 350

NPV(Alternativ 2) = -100 000 + 30 000 * TabellC[6 år, 10%] = -100 000 + 30 000 * 4,355
NPV(Alternativ 2) = 30 650

11
Båda alternativen är som synes lönsamma men frågan nu är vilket alternativ som är mest
lönsamt. Om vi skulle fokusera på NPV här skulle vi således välja Alternativ 2 eftersom det
har högst NPV. Men eftersom dessa båda alternativ har olika livslängd kan vi inte jämföra
alternativens NPV. Vi behöver ta skillnaden i livslängd i beaktande vilket kan göras genom att
beräkna alternativens annuitet.

Annuitet(Alternativ 1) = 24 350 * TabellD[3 år, 10%] = 24 350 * 0,4021 = 9 791

Annuitet(Alternativ 2) = 30 650 * TabellD[6 år, 10%] = 30 650 * 0,2296 = 7 037

Det alternativ som har högst annuitet är mest lönsam och det som bör väljas. Vi bör således
välja Alternativ 1. Observera att om vi här endast skulle ha fokuserat på NPV och valt det
alternativ som har högst NPV skulle vi ha fattat ett olämpligt beslut.

För att förstå vad det är för beräkning vi egentligen gör när vi beräknar annuiteterna med hjälp
av Tabell D ovan kan måhända ett exempel illustrera. Ett exempel där denna beräkning
används i praktiken är för pensionsförsäkringar. Under de år en medborgare arbetar, sker
inbetalningar till pensionsförsäkringen. När individen går i pension beräknar
försäkringsbolaget hur stora årliga utbetalningar individen skall ha från pensionsförsäkringen.
Försäkringsbolaget utgår från återstående förväntad livslängd, bestämmer en rimlig ränta och
slår ut pensionsbehållningen över den förväntade återstående livslängden.

Ett annat exempel är era studielån från CSN. När ni har studerat färdigt och börjat arbeta skall
lånet börja återbetalas till CSN. CSN slår då ut er totala studieskuld över ett visst antal år till
en viss ränta vilket ger det årliga belopp ni skall betala.

Kapitalransonering - Kapitalvärdekvot

När vi väl har konstaterat att en viss investering är lönsam, skall den genomföras. Nästa
problem blir då att skaffa fram tillräcklig finansiering för investeringen. Grundinvesteringen
måste nämligen betalas och för att det skall vara möjligt måste vi ha tillräckligt med likvida
medel. Om vi inte har tillräckligt med likvida medel behöver vi öka dessa genom exempelvis
ett nytt banklån.

Om vi har ont om finansiering och har svårt att få fram mer likvida medel till investeringar,
kan vi rangordna investeringsalternativ utifrån deras grundinvestering i förhållande till
respektive alternativs NPV. Om NPV för två alternativ är samma men alternativen har olika
grundinvestering, är det alternativ med lägst grundinvestering bäst (därför att det kräver en
mindre utbetalning för grundinvesteringen). Vi kan beräkna en så kallad kapitalvärdekvot.

NPV
Kapitalvärdekvot =
Grundinvestering

Kapitalvärdekvot kan även användas om två (eller flera) investeringsalternativ har olika
grundinvesteringar.

Det är dock viktigt att poängtera att detta är, eller bör vara, två separata beslut i företag. Först
konstaterar vi om en viss investering är lönsam. Om vi finner att den är lönsam skall den
genomföras och det gäller då att skaffa fram tillräcklig finansiering. Finansieringsfrågan
måste då lösas! Det är aldrig acceptabelt att avstå från lönsamma investeringar på grund av

12
bristande finansiering. Ej heller är det acceptabelt att avstå från en lönsam investering därför
att det inte ”ryms i budgeten”, eller dylikt argument. Investeringsbeslut skall heller aldrig gå
till så att vi börjar med att se hur mycket medel vi har och sedan funderar över vilka
investeringar detta räcker till.

Vi kan här även kort säga att ju mer välutvecklade och välfungerande finansiella marknader
är, desto lättare för företag att skaffa fram finansiering till lönsamma investeringar (mer om
detta på kursen Financial Management). Framförallt för små och snabbväxande företag kan
det dock vara problem att finansiera investeringar, vanligtvis är faktiskt just
finansieringsfrågan ett stort problem för entreprenörer. Hög tillväxt kan nämligen vara
problematisk (hur kunde där företaget gå i konkurs, det växte ju så bra?). För ett stort företag
med stark finansiell ställning såsom Sandvik är det dock aldrig något problem att finansiera
en investering de vill genomföra.

13
Övrigt

Alternativkostnad

Alternativkostnad är ett utomordentligt viktigt begrepp, både gällande investeringsbeslut såväl

som för andra typer av beslut. Alternativkostnad är vad vi går miste om genom att inte välja
ett annat alternativ. Det här är ingen kostnad som syns i ett företags räkenskaper men det är
likväl viktigt att ta hänsyn till alternativkostnader vid beslut ty i annat fall kan ett olämpligt
beslut fattas. Offentliga verksamheter (stat och kommun) brukar ofta ha svårt att förstå
alternativkostnad och istället vara alltför låsta i ett budgettänkande.

Ett vardagligt exempel kan illustrera vad en alternativkostnad kan vara. Ponera att du äger ett
fritidshus i Hälsingland. Du använder inte huset särdeles mycket men tycker inte att det är
någon större idé att sälja eftersom huset inte orsakar några kostnader att tala om. Allt du
betalar är fastighetsskatt, sophämtningsavgift och vägavgift. Det blir blott ca 1 000 kr per år.
Nå, ponera att en fastighetsmäklare hävdar att du sannolikt kan få 400 000 kr om du säljer
fritidshuset. Om du väljer att inte sälja går du miste om vad du annars skulle kunna göra med
de 400 000 kronorna. Ponera att du, om du säljer fritidshuset, skulle investera dessa 400 000
kr i aktier och nå en avkastning på 10% per år. Det innebär en årsavkastning i kronor på
40 000. Det är din alternativkostnad av att inte sälja fritidshuset, det du går miste om genom
att välja att ha fritidshuset kvar (givetvis bör avkastningen på aktierna vägas mot eventuell
prisökning på huset men vi bortser från det här).

Alla alternativkostnader ett investeringsprojekt ger upphov till skall inkluderas i

investeringskalkylen. Ett exempel kan illustrera. IKEA har inget möbelvaruhus i Gävle stad
men ett stort möbelvaruhus vid Valbo Köpcentrum, ca 2 mil väster om Gävle. Ponera att
IKEA överväger att öppna ett nytt möbelvaruhus i Gävle. Det skulle sannolikt medföra att
varuhuset i Valbo tappar försäljning (Gävlebor kommer då inte längre att åka till Valbo för att
handla möbler). Den försäljningsminskning för varuhuset i Valbo, som beror av att IKEA
öppnar varuhus i Gävle, är en alternativkostnad av att öppna varuhuset i Gävle och skall
därmed inkluderas som en kostnad i investeringskalkylen.

Sunk costs

Något lämpligt motsvarande begrepp finns ej i svenska språket varför det engelska begreppet
brukar användas även i svenskan. En sunk cost är något vi redan har betalat och inte kan få
tillbaka. Det är förlorat vare sig vi väljer att fortsätta med investeringen eller inte. Därmed
skall inte en sunk cost inkluderas i beslutet huruvida vi skall fortsätta med investeringen eller
inte.

Ett illustrativt exempel på en sunk cost kan vara en marknadsundersökning. Ponera att vi
bedriver bryggeriverksamhet i Sverige och överväger att expandera utanför Sverige genom att
bygga ett bryggeri i Polen som skall producera för den lokala marknaden i Polen. Som en del
av beslutsunderlaget anlitar vi en marknadsföringskonsult som undersöker
marknadspotentialen i Polen. Vi betalar konsulten för hennes arbete. Betalningen för den
konsultrapporten är en sunk cost. Den kostnaden bär vi vare sig vi sedan bestämmer oss för att
investera i bryggeriet i Polen eller om vi beslutar oss för att inte investera. Därmed skall den
kostnaden inte ingå i investeringsbedömningen.

14
Det är viktigt att inte låta sunk costs inverka på beslutet. I annat fall kan ett felaktigt beslut
fattas. Ett exempel är när en före detta regering motiverade fortsatt tunnelbygge genom
Hallandsåsen med att säga att eftersom det redan investerats hundratals miljoner kronor i
projektet skall projektet fortgå ty i annat fall skulle det vara resursslöseri. Det är galet
resonemang. Det som redan är nedlagt är förlorat och skall inte inverka på beslutet om
tunnelbygget skall fortgå eller inte. Att fokusera på det som redan är betalt och förlorat leder
till felaktiga beslut som kan medföra att investeringen tränger undan andra alternativ som är
bättre och lönsammare att göra. Tunneln genom Hallandsåsen och regeringens politiska beslut
utgör för övrigt en utomordentligt bra fallstudie för hur man inte skall göra vid
investeringsbedömningar.

Sunk costs förekommer inte endast i företagsvärlden när det är fråga om investeringar. Det
kan förekomma i alla beslutssituationer, även för privatpersoner. Ett exempel kan vara vid
pokerspel. Ponera att du har blott halvbra kort men går med i en pott och höjer i syfte att
skrämma motståndarna och få dem att tro att du har mycket bra kort. Dina motståndare låter
sig dock inte skrämmas utan höjer ytterligare. Det signalerar att dina motståndare har mycket
bra kort. Vad skall du nu göra? Skall du syna eller lägga dig? Nybörjare brukar ofta ha svårt
att slänga korten när de väl har gett sig in i en pott eftersom det som då har satsats är förlorat.
Det är dock ett exempel på sunk cost. Det du redan har satsat i en pott är en sunk cost, det
skall inte inverka på beslutet huruvida du skall gå med eller inte (bortser här från pottodds, det
vill säga om det endast krävs en liten syn för att potentiellt vinna en stor pott kan det vara värt
det).

Ett annat exempel (lånat från Hastie, R & Dawes, R M, 2001, Rational Choice in an
Uncertain World – The Psychology of Judgement and Decision Making, Sage Publications, s
36-37). Ponera att du och en vän har köpt biljetter till en endags skidresa. Allt ingår till
rabatterat pris; liftkort, hyra av utrustning och transport till en skidort. När ni anländer till
skidorten visar sig förutsättningarna vara usla. Det är kallt, isigt i backarna och dessutom är
flera av de bästa backarna avstängda på grund av kraftig vind. Dessutom mår du och din vän
dåligt fysiskt och känner er inte väl till mods psykiskt heller. Din bedömning av situationen är
att du skulle ha en mycket bättre dag om du åker hem igen istället för att stanna kvar och
försöka åka skidor. Din vän säger att det är synd att ni redan har betalat för denna endagstripp
och att någon form av öppet köp inte gäller, eftersom ni båda mycket hellre skulle spendera er
tid hemma men han har inte råd att kasta bort 5 000 kr. Du håller med. Men du instämmer
med förbehållet att givet hur ni båda känner er, är det osannolikt att ni skulle ha en trevligare
upplevelse på skidorten än ni skulle ha hemma. Stannar du och åker skidor eller åker du hem?

I samma ögonblick som du har betalat de 5 000 kronorna, har dina nettotillgångar minskat
med 5 000 kr. Den minskningen inträffade innan din resa till skidorten. Du har redan betalat
5 000 kr vare sig du stannar kvar eller åker hem. Är det faktum att dina nettotillgångar har
minskat med 5 000 kr ett rimligt skäl till att bestämma dig för att tillbringa dagen på en plats
där du inte vill vara? De 5 000 kr du redan har betalat kallas en sunk cost. Rationellt sett skall
sunk costs inte inverka på beslut som gäller framtiden.

Ett annat exempel; i Campusresturangen serveras maträtten Lappwrap med heta lingon.
Nyfiket tar du den rätten och det visar sig smaka ohyggligt illa och vara fullständigt oätligt.
Vad gör du? Pinar du i dig maten med hänvisning till att du har ju betalat 49 kr för det trots att
du absolut inte vill och mår dåligt av det? Eller slänger du maten? När du väl sitter med
”maten” framför dig har du redan förlorat de 49 kronorna vare sig du väljer att tortera dig
själv genom att äta upp eller väljer att slänga ”maten”.

15
Investeringsbeslut skall endast baseras på framtida konsekvenser. Det gäller för övrigt allmänt
alla typer av beslut, inte endast gällande investeringar. Likväl har det visat sig inom
beslutsforskning att människor ofta tar hänsyn till sunk costs och låter dessa påverka beslut
trots att de inte borde göra det i enlighet med rationell beslutsteori. Människor har en tendens
att fästa för stor vikt vid historiska förluster och kostnader när de fattar beslut om framtiden.
Bland beslutsteoretiker uppfattas det som irrationellt beteende att ta hänsyn till sunk costs.

Det kan finnas ett rationellt skäl till att ta sunk costs i beaktande. Framtida rykte, förtroende,
etc, kan nämligen påverkas. Låt oss återvända till regeringens tunnelbygge genom
Hallandsåsen som nämndes ovan. Om regeringen övergett tunnelbygget genom Hallandsåsen
skulle till synes hundratals miljoner kronor vara satsade i onödan. Detta skulle politiska
motståndare, journalister, etc, ta fasta på och det skulle bli ett pedagogiskt problem för
regeringen att försöka förklara. Det kan då vara politiskt lättare att fortsätta. Politiska beslut
har inte alltid sakliga grunder…

Fördelade indirekta kostnader (omkostnader)

När det gäller indirekta kostnader (omkostnader) som fördelas till produkter, skall dessa inte
inkluderas i investeringsbedömningen om det är så att företaget har dessa kostnader vare sig
de genomför investeringen eller inte.

Huruvida indirekta kostnader bör medräknas i kalkylen eller inte beror av huruvida
investeringsbeslutet medför ökningar av indirekta kostnader. Om så är fallet skall de ökade
indirekta kostnaderna medtagas i kalkylen. Däremot, om investeringen inte ger upphov till
ökade indirekta kostnader skall företagets befintliga indirekta kostnader inte tas med i
kalkylen.

Känslighetsanalys

Det kan även vara viktigt att testa hur känslig kalkylens resultat är för förändringar av
antagandena i kalkylen. Det kan exempelvis gälla marknadens tillväxt, vår andel i marknaden,
etc, som påverkar inbetalningarna liksom diverse faktorer som påverkar utbetalningarna,
kalkylräntan och livslängden.

Om det krävs stora förändringar av antagandena för att investeringen skall bli olönsam kan vi
säga att det är en ”säkrare” investering än om investeringen svänger över till olönsam av blott
små förändringar av antagandena gällande kassaflöden och/eller kalkylräntan.
Känslighetsanalys är viktigt bland annat därför att framtiden är osäker och vi kan sällan eller
aldrig vara säkra på de framtida konsekvenserna. Oförutsedda händelser kan inträffa som vi
inte har tagit hänsyn till i kalkylen.

I praktiken är det vanligt att företag arbetar med scenarion. Det kan ta sig uttryck i att företag
försöker bedöma exempelvis tre möjliga utfall (bästa tänkbara, mest troligt och sämsta
tänkbara). Därefter justeras antagandena gällande betalningar och diskonteringsränta. Om
kalkylen visar lönsamhet i alla tre scenarion framstår det som en ”säkrare” investering än om
kalkylen endast visar lönsamhet i scenariot bästa tänkbara.

16
Kalkylränta

Vad som ligger bakom kalkylräntan, hur och av vad den påverkas är alltför avancerat för den
här kursen. Det tillkommer som ett större moment på fördjupningskurser inom finansiering.

Några korta ord kan dock sägas om kalkylräntan. Utgångspunkten är investerarnas

avkastningskrav. Högre risk medför att investerarnas avkastningskrav ökar vilket medför
högre kalkylränta. Utgångspunkten för att fastställa avkastningskrav är alternativkostnad och
risk. Investerarna kräver en avkastning som motsvarar risknivån. De jämför då med alternativ
och kräver motsvarande avkastning som de skulle kunna få på alternativa investeringar givet
samma risknivå.

Kalkylräntan är ett vägt genomsnitt av finansiärernas avkastningskrav. Om vi har två typer av

finansiärer, ägare som står för eget kapital och kreditgivare som står för skulderna, får vi
följande uttryck för kalkylräntan;

Kalkylränta = Kostnad för eget kapital * andel eget kapital + Kostnad för skulder * andel skulder
E S
Kalkylränta = rE + rS
E+S E+S

rE = Kostnad för eget kapital = Ägarnas avkastningskrav

rS = Kostnad för skulder = Kreditgivarnas avkastningskrav
E = Eget kapital
S = Skulder

Att välja lämplig kalkylränta är viktigt ty om den sätts för lågt resulterar det i att företaget
måhända genomför investeringar som egentligen inte är lönsamma (observera att ju lägre
kalkylräntan är, desto högre blir nuvärdet, allt annat lika). En investering som ser lönsam ut
vid en viss kalkylränta kan visa sig vara olönsam vid en högre kalkylränta. Ett exempel kan
illustrera. Ponera att vi överväger att investera 1 000 000 kr idag i ett projekt som ger 400 000
kr i inbetalning per år i tre år. Alltså;

År 0 År 1 År 2 År 3
Grundinvestering -1 000 000
Inbetalningar 400 000 400 000 400 000

Är detta en lönsam investering? Skall vi investera i detta projekt? Det beror av vilken
kalkylränta vi tillämpar. Låt oss se vad det blir för skillnad om vi räknar med 8% respektive
15%.

8%:
Nuvärde = -1 000 000 + 400 000 * TabC[3 år, 8%]
= -1 000 000 + 400 000 * 2,577 = 30 800

15%:
Nuvärde = -1 000 000 + 400 000 * TabC[3 år, 15%]
= -1 000 000 + 400 000 * 2,283 = -86 800

Om vi räknar med 8% är det en lönsam investering och skall således genomföras. Men om vi
räknar med 15% blir investeringen olönsam och skall således inte genomföras.

17
Ytterligare faktorer att beakta

På den här kursen behandlas endast grundläggande kalkylmodeller. Om ni läser

finanskurserna (”Financial Management” och ”International Finance”) kommer
investeringsbedömning att utvidgas successivt för att väga in fler faktorer i
investeringsanalysen. Det rör sig om skatt, inflation, kassaflöden i fler än en valuta, osäkerhet
om framtida kassaflöden, reala optioner, politisk risk såsom expropriation, kapitalregleringar,
subventionerad finansiering, etc.

18
19
Övningsuppgifter
med lösningsförslag

20
Uppgift 1

Antag att du öppnar ett bankkonto idag och sätter in 1 000 kr. Du får ränta på fem procent per
år.
a) Hur mycket har du på kontot om ett år?
b) Hur mycket har du på kontot om tre år?
c) Hur mycket har du på kontot om 25 år?

Uppgift 2

Antag att du öppnar ett annat bankkonto idag och sätter in 1 000 kr. Du får ränta på 15
procent varje år.
a) Hur mycket har du på kontot om ett år?
b) Hur mycket har du på kontot om tre år?
c) Hur mycket har du på kontot om 25 år?

Uppgift 3

Antag (från fråga A2c ovan) att det framtida värdet om 25 år från en investering idag på 1 000
kr förräntat till 15 procent är 32 918,95 kr. Vad är nuvärdet av detta?

Uppgift 4

Beräkna nuvärdet av 100 kr som mottas om:

a) 10 år (till en diskonteringsränta på 3 procent)
b) 10 år (till en diskonteringsränta på 12 procent)
c) 15 år (till en diskonteringsränta på 20 procent)

Uppgift 5

Ponera att du kommer att erhålla 100 kr per år i tre år. Beräkna nuvärdet av detta om lämplig
kalkylränta är 10%.

Uppgift 6

Du kommer att få 100 om 1 år, 150 om 2 år och 200 om 3 år. Beräkna nuvärdet av denna
kassaflödeström om lämplig kalkylränta är 12%.

Uppgift 7

Använd formeln för nuvärde av annuitet och beräkna nuvärdet av 100 kr som infaller varje år
för åren:
a) 1 till 20 (till diskonteringsräntan 20 procent)
b) 1 till 5 (till diskonteringsräntan 3 procent)
c) 3 till 12 (till diskonteringsräntan 8 procent)

21
Uppgift 8

Antag att jag erbjuder dig följande. Du ger mig 1 000 kr idag och jag ger dig 2 000 kr tillbaka
om 10 år från idag. Låt oss antaga att jag är väldigt kreditvärdig så detta är en riskfri
investering för dig. Den lämpliga riskfria räntan är 5 procent. Skulle du ta detta erbjudande?

Uppgift 9

Ponera att media rapporterar att den svenska hockeyspelaren Mats Sundin har signerat ett ”15
miljoner dollar kontrakt” som ger 3 miljoner dollar per år i fem år, samt att den finske
hockeyspelaren Teemu Selänne har signerat ett ”14 miljoner dollar” femårigt kontrakt som
ger 4 miljoner dollar nu och 2 miljoner dollar per år i fem år.

Vem är högst betald, Sundin eller Selänne? Antag att rimlig ränta i sammanhanget är 10
procent.

Uppgift 10

Antag att du är med i ett lotteri i TV där du får skrapa en trisslott och vinner ett kassaflöde
som betalar 120 000 kronor per år i 15 år. ”Grattis!”, utbrister programledaren, ”Du har vunnit
1 800 000 kronor!”. (120 000 * 15 = 1 800 000)

a) Ser du något ”fel” med detta uttalande från programledaren. Förklara.

b) Antag att du blir erbjuden att välja mellan följande
Alternativ I – Du får ett kassaflöde direkt idag på 1 400 000.
Alternativ II – Ovan nämnda kassaflöde (120 000 per år i 15 år)
Givet att relevant ränta är fem procent, vilket alternativ skulle du välja och varför?

Uppgift 11

En fabrik kostar 800 000 dollar i initialinvestering. Du förväntar dig att den kommer att
generera ett nettokassaflöde in på 170 000 dollar per år i 10 år. Om alternativkostnaden för
kapitalet (kalkylräntan) är 15 procent.

a) Vad är nettonuvärdet (NPV) av denna fabrik?

b) Vad kommer värdet på fabriken att vara vid slutet av det femte året?

Uppgift 12

Du överväger att investera i ett fastighetsbestånd bestående av en byggnad med ett antal
bostadslägenheter som hyrs ut till studenter. Den nuvarande ägaren som önskar sälja
byggnaden begär ett pris på sex miljoner kr för fastigheten.

Byggnaden har 40 små studentlägenheter. Årshyran som studenterna betalar är 25 000 kr per
lägenhet (inga hyreshöjningar planeras under livslängden). Du bedömer att utgifter för drift
blir 200 000 kr per år och utgifter för underhåll blir 100 000 kr per år.

Ekonomisk livslängd för hyresfastigheter bedöms till 25 år. Om lämplig kalkylränta för den
här typen av investeringar är 15 procent, är det rimligt att förvärva hyresfastigheten?

22
Uppgift 13

En investering kostar 500 000 dollar i initialinvestering. Du förväntar dig att den kommer att
generera kassaflöden på 150 000 dollar år 1, 250 000 dollar år 2 och 350 000 dollar år 3.
Diskonteringsräntan är 10 procent. Vad är nettonuvärdet (NPV) av denna investering?

Uppgift 14

En investering kostar 600 000 dollar. Du förväntar att den genererar kassaflöde in på 270 000
dollar varje år i tre år. Diskonteringsräntan är 10 procent för det första året, 12 procent för det
andra året och 15 procent för det tredje året. Vad är nettonuvärdet (NPV) av denna
investering?

Uppgift 15

Du är nyutexaminerad från Norrlands Handelshögskola och har börjat arbeta hos Jojkbanken
som behöver din hjälp att bedöma lönsamheten i ett projekt som går ut på att utvinna
synnerligen högklassig is till drinkar ur Arktis glaciärer som skall säljas till krogar vid
Stureplan.

Dina underhuggare har sammanställt data åt dig som underlag för investeringsbedömningen.
Om investeringen genomförs kommer följande konsekvenser att inträffa.

t=0 t=1 t=2 t=3 t=4

Grundinvestering -500 000
Inbetalningar 190 000 190 000 240 000 250 000
Utbetalningar -40 000 -40 000 -40 000 -40 000
Restvärde 50 000
t=0 är nu/idag, t=1 är om ett år, etc

Rimlig diskonteringsränta (kalkylränta) för den här typen av investering bedöms vara 10%.

a) Beräkna paybacktiden
b) Beräkna nettonuvärdet (NPV)
c) Utifrån ditt svar i (b), bör investeringen genomföras? Motivera.

Uppgift 16

Du har anlitats för att utvärdera en potentiell investering i ett projekt. Projektet bedöms ha en
ekonomisk livslängd på fyra år. Efter det fjärde året kan projektet avyttras. Projektet bedöms
ha följande kassaflöden.

t=0 t=1 t=2 t=3 t=4

Grundinvestering -10 000 000
Inbetalningar 4 000 000 4 000 000 4 000 000 4 000 000
Utbetalningar -2 000 000 -2 000 000 -2 000 000 -2 000 000
Restvärde 7 000 000

t=0 är nu/idag, t=1 är om ett år, etc.

23
Du bedömer att rimlig diskonteringsränta (kalkylränta) är 12%. Alla kassaflöden antas inträffa
i slutet av varje period.

a) Beräkna projektets (netto)nuvärde (NPV)

b) Utifrån ditt svar i (a), bör investeringen genomföras? Förklara.
c) Ponera att du har ett alternativt projekt att investera i.
Det projektet har NPV = 800 000 och ekonomisk livslängd 8 år. Är detta projekt bättre
eller sämre än projektet i (a)? Förklara.

Uppgift 17

Du är nyutexaminerad från Gavle School of Business. Fastighetsbolaget Slott & Koja AB

skall göra en investering och behöver din hjälp. Företaget har två tänkbara projekt; A och B.
Du skall;

a) beräkna (netto)nuvärde (NPV) för respektive alternativ

b) bedöma vilket av de båda alternativen som är mest lönsamt

Företaget tillämpar diskonteringsräntan (kalkylräntan) 12 procent.

Visa dina beräkningar och motivera ditt svar.

Som underlag för dina beräkningar har dina underhuggare sammanställt följande data om de
båda projektens förväntade betalningsflöden. Samtliga betalningar antas ske vid slutet av
respektive år. Samtliga belopp anges i kkr.

A
År 0 År 1 År 2 År 3
Grundinvestering - 400
Inbetalning 100 200 500
Utbetalning - 50 - 50 - 50

B
År 0 År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6 År 7
Grundinvestering - 1 400
Inbetalning 400 400 400 400 400 400 400
Utbetalning - 70 - 70 - 70 - 70 - 70 - 70 - 70

Uppgift 18

Du överväger att investera i en produktionsanläggning som kommer att producera 1 000

enheter av en särskild produkt per år (allt som produceras bedöms även kunna säljas under
året).

Grundinvestering: 2 100 000 kr

Försäljningsvolym: 1 000 enheter per år
Försäljningspris: 2 000 kr per st
Rörlig kostnad: 750 kr per st

24
Fasta kostnader: 500 000 kr per år
Ekonomisk livslängd: 3 år
Kalkylränta: 15%
Vi antar att alla intäkter och kostnader motsvaras av betalningar.

Bör du investera i detta projekt?

Uppgift 19

Du har anlitats för att utvärdera en potentiell investering i ett projekt. Projektet bedöms ha en
ekonomisk livslängd på fyra år. Efter det fjärde året kan projektet avyttras. Projektet bedöms
ha följande kassaflöden.

t=0 t=1 t=2 t=3 t=4

Grundinvestering -10 000 000
Inbetalningar 4 000 000 4 000 000 4 000 000 4 000 000
Utbetalningar -2 000 000 -2 000 000 -2 000 000 -2 000 000
Restvärde 7 000 000

t=0 är nu/idag, t=1 är om ett år, etc.

Du bedömer att rimlig diskonteringsränta (kalkylränta) är 12%. Alla kassaflöden antas inträffa
i slutet av varje period.

a) Beräkna projektets (netto)nuvärde (NPV)

b) Utifrån ditt svar i (a), bör investeringen genomföras? Förklara.
c) Ponera att du har ett alternativt projekt att investera i.
Det projektet har NPV = 800 000 och ekonomisk livslängd 8 år. Är detta projekt bättre
eller sämre än projektet i (a)? Förklara.

Uppgift 20

Mångmiljonären Sir Piter Lindberg har byggt en fashionabel villa i Sätra Centrum och
funderar på om han skall välja att värma upp den med el eller bergvärmepump. Piter har dock
ingen aning om vilket av de två alternativen som är mest kostnadseffektivt. Han behöver hjälp
och anlitar därför dig som rådgivare i frågan. Den information han och du har tillgång till är:
− Grundinvesteringen för elinstallationen beräknas till 50 000 kr medan grundinvesteringen
för bergvärmepump beräknas till 120 000 kr.
− Årliga utbetalningar för uppvärmning beräknas bli 30 000 kr per år vid eluppvärmning och
14 000 kr per år vid bergvärmepumpsuppvärmning.
− Vid slutet av den ekonomiska livslängden är restvärdet 0 för båda alternativen.
− Den ekonomiska livslängden beräknas bli 20 år för bergvärmepumpen och 15 år för
elinstallationen.
− Diskonteringsräntan (kalkylräntan) är 8 procent.

Ska Piter satsa på eluppvärmning eller bergvärmepump?

25
Uppgift 21

Lallarna AB har följande budgeterade uppgifter för en tänkt investering i en

Goligonkanläggning med en kapacitet på 145 600 ”golisar” i veckan och en utnyttjandegrad
på 100 %. Då du förstått vikten av att rita upp en figur över investeringen har du halva
lösningen klar i en visuell bild. : (Alla belopp i kkr) (Investeringen sker den 1/1 år 20XX och
inbetalningarna kommer in den sista dagen på varje år.)

Grundinvestering 150
Årliga inbetalningar år 1-3 50
Årliga inbetalningar år 4-7 40
Årliga inbetalningar år 8-12 30
Årliga utbetalningar 10
Teknisk livslängd 12 år
Ekonomisk livslängd 8 år
Kalkylränta 12 %
Restvärde år 8 20
Restvärde år 12 1,63
Renovering/ombyggnad slutet av år 5 6

a) Rita upp en figur över investeringen som underlag för beräkningen i b)

b) Vad är investeringens nettonuvärde (NPV)?

Uppgift 22

Mäklarbyrån Penthouse (där du är nyanställd som ”chefkalkylator”) måste investera i en ny

multimediautrustning för att klara konkurrensen från mäklarbyrån Etage så Klart som just
köpt in en ny utrustning för 433 000 kr. Du får i uppdrag av chefen att göra en investerings-
kalkyl för att ni skall ta ett riktigt och väl genomtänkt beslut. Ni har två olika alternativ att
välja. En multimediautrustning från Kanon innebär en utgift på 489 490 kr och kräver en
speciell elförsörjningsutrustning som innebär en ytterligare utgift på 65 000 kr. Det som
verkar bra med utrustningen från Kanon är att de köper tillbaka utrustningen efter den
ekonomiska livslängden som är 7 år, för 115 000 kr. Den årliga driftkostnaden är 66 000 kr.

Det andra alternativet som är från Hulet Pakard ger en utgift på bara 409 303 kr, dock har de
inget erbjudande om återköp efter den ekonomiska livslängden. Årlig driftkostnad är 81 000
kr under de sju årens ekonomiska livslängd.

Chefen uppgav att på Mäklarbyrån Penthouse använder vi en kalkylränta på 8%. ”Håll inte på
och räkna med enkronor och ören för det har vi inte tid med här på mäklarbyrån, hela
hundratal skall det vara”, avslutar chefen med och balanserar vidare på sina höga klackar.
(Investeringen sker den 1/1 år 20XX och driftskostnaderna erläggs den sista dagen på varje
år.)

a) Beräkna nuvärdet för de två alternativen.

b) Beräkna annuiteten för de två alternativen.
c) Vilket alternativ skall du föreslå chefen att investera i?

26
Uppgift 23

Ett företag har innehaft maskinen Arbetsam i 12 år och överväger nu att byta ut denna mot
maskinen Teknisk. Båda maskinerna täcker väl det behov företaget har av denna typ av
bearbetning. Arbetsam köptes ny för 300 000 kr och har idag ett utrangeringsvärde på
120 000 kr. Det bokförda värdet på Arbetsam är noll kronor. Den beräknas hålla ytterligare 4
år, men kräver då löpande underhåll om 14 000 kr/år. Övriga utbetalningar för driften uppgår
till 30 000 kr per år. Efter dessa fyra år är maskinen helt utan värde.

Maskinen Teknisk kostar i inköp 500 000 kr och i installation och inkörning ytterligare
100 000 kr. Dess ekonomiska livslängd är 15 år och restvärdet uppskattas till 80 000 kr.
Teknisk åsamkar företaget löpande utbetalningar på 5 000 kr per år för driften. Skall
Arbetsam bytas mot Teknisk om kalkylräntan är 15%?

27
28
Lösningsförslag
till övningsuppgifter

29
Uppgift 1

Framtida värde erhålls genom följande formel: FV = C(1 + r)t

a) FV = 1 000(1 + 0,05) = 1 050
b) FV = 1 000(1 + 0,05)3 = 1 157,63
c) FV= 1 000(1 + 0,05)25 = 3 386,35

Framtida värde kan även erhållas genom att använda Tabell A

a) FV = 1 000 * TabellA[1 år, 5%] Æ 1 000 * 1,05 = 1 050
b) FV = 1 000 * TabellA[3 år, 5%] Æ 1 000 * 1,158 = 1 158
c) FV = 1 000 * TabellA]25 år, 5%] Æ 1 000 * 3,386 = 3 386

Uppgift 2

a) FV = 1 000(1 + 0,15) = 1 150

b) FV = 1 000(1 + 0,15)3 = 1 520,88
c) FV = 1 000(1 + 0,15)25 = 32 918,95

Och med tabellen

a) FV = 1 000 * TabellA[1 år, 15%] Æ 1 000 * 1,15 = 1 150
b) FV = 1 000 * TabellA[3 år, 15%] Æ 1 000 * 1,521 = 1 521
c) FV = 1 000 * TabellA[25 år, 15%] Æ 1 000 * 32,92 = 32 920

Uppgift 3

Vi använder nuvärdesformeln
C
PV = ∑
(1 + r ) t
32918,95
PV = ≈ 1000
(1 + 0,15) 25

Detta blir samma svar som utgångsläget i fråga 2c ovan vilket måste vara fallet eftersom vi
har egentligen utfört följande beräkning.
1000(1 + 0,15) 25
(1 + 0,15) 25

Om vi förenklar uttrycket ovan (vi har (1+0,15)25 både i täljaren och nämnaren), får vi 1 000.

Vi kan även använda räntetabellerna för att göra denna typ av beräkning. Nu söker vi
nuvärdet av en enskild framtida betalning innebärande att vi skall använda Tabell B.

PV = 32 918,95 * TabellB[25 år, 15%] = 32 918,95 * 0,0304 = 1 000

Uppgift 4

100
a) PV = ≈ 74,41
1,0310

30
 100
b) PV = ≈ 32,2
1,1210

100
c) PV = ≈ 6,49
1,2015

Och med hjälp av räntetabellerna blir dessa beräkningar enligt följande

a) PV = 100 * TabellB[10 år, 3%] Æ 100 * 0,7441 = 74,41

b) PV = 100 * TabellB[10 år, 12%] Æ 100 * 0,322 = 32,2
c) PV = 100 * TabellB[15 år, 20%] Æ 100 * 0,0649 = 6,49

Uppgift 5

Vi kan illustrera kassaflödena på en tidsaxel enligt nedan.

100 100 100

t (tid i år)
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12

Fråga är vad nuvärdet av denna kassaflödesström är, det vill säga vad är värdet vid t=0.

Vi kan välja att diskontera ett kassaflöde i taget;

100 100 100
Nuvärde = + +
(1 + 0,1) (1 + 0,1) 2
(1 + 0,1) 3
Nuvärde ≈ 90,91 + 82,64 + 75,13 = 248,68

Motsvarande beräkning med hjälp av tabellerna blir;

Nuvärde = 100 * TabellB[1 år, 10%] + 100 * TabellB[2 år, 10%] + 100 * TabellB[3 år, 10%]
Nuvärde = 100 * 0,9091 + 100 * 0,8264 + 100 * 0,7513 = 248,68

Som ni ser blir nuvärdet av varje års kassaflöde lägre ju längre in i framtiden det inträffar.
Exempelvis är nuvärdet av betalningen på 100 som inträffar om ett år (t=1) är 90,91 och
nuvärdet av betalningen på 100 som inträffar om tre år (t=3) är 75,13.

Eftersom kassaflödena är lika stora varje år här har vi att göra med en annuitet och vi kan
därför använda en alternativ beräkning som går snabbare

⎡1 − (1 + 0,1) −3 ⎤
Nuvärde = 100 ⎢ ⎥ ≈ 248,69
⎣ 0,1 ⎦
Motsvarande beräkning med hjälp av tabellerna blir;
Nuvärde = 100 * TabellC[3 år, 10%]
Nuvärde = 100 * 2,487 = 248,7

31
Om vi har en lång betalningsström som sträcker sig över många år går det avsevärt fortare att
göra beräkningen med hjälp av Tabell C istället för att diskontera varje års kassaflöde för sig
med Tabell B.

Observera dock att det endast funkar att använda Tabell C om kassaflödena är lika stora varje
år!

Uppgift 6

Här har vi en kassaflödesström som ser ut enligt följande

200

150

100

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 t (tid i år)

I det här fallet är kassaflödena inte lika stora varje år. Vi måste därför diskontera ett års
kassaflöde i taget.

100 150 200

Nuvärde = + + ≈ 89,29 + 119,58 + 142,36 = 351,23
(1 + 0,12) (1 + 0,12) 2
(1 + 0,12) 3

Motsvarande beräkning med hjälp av tabellerna blir;

Nuvärde = 100 * TabellB[1 år, 12%] + 150 * TabellB[2 år, 12%] + 200 * TabellB[3 år, 12%]
Nuvärde = 100 * 0,8929 + 150 * 0,7972 + 200 * 0,7118 = 351,23

Uppgift 7
⎡1 − (1 + r ) − t ⎤
Nuvärde = C ⎢ ⎥
⎣ r ⎦

⎡1 − (1 + 0,2) −20 ⎤
a) Nuvärde = 100 ⎢ ⎥ ≈ 100 × 4,87 = 487
⎣ 0,2 ⎦

Med tabellerna blir detta;

Nuvärde = 100 * TabellC[20 år, 20%] = 100 * 4,87 = 487

⎡1 − (1 + 0,03) −5 ⎤
b) Nuvärde = 100 ⎢ ⎥ ≈ 100 × 4,5797 = 457,97
⎣ 0,03 ⎦
Med tabellerna blir detta;
Nuvärde = 100 * TabellC[5 år, 3%] = 100 * 4,58

32
c)
När kassaflöden blir komplicerade kan det vara till hjälp att rita en tidslinje och illustrera
kassaflödena grafiskt. Detta hjälper dig hålla koll på dina kassaflöden och placera dem vid rätt
tidpunkt. Kassaflödena i detta problem ser ut enligt följande.

100 100 100 100 100 100 100 100 100 100

t (tid i år)
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12

Vi kan lösa detta problem på två sätt:

Alternativ I: Vi betraktar detta som en 10-årig annuitet som startar år 3. Vi behöver utföra
två nuvärdesberäkningar; en för annuiteten och en för att diskontera det värde som erhålls för
år 2 till nuvärde.

Värdet år 2 (t=2) av 100 som erhålls under år 3 till år 12:

Värde år 2 = 100 * TabellC[10 år, 8%] = 100 * 6,71 = 671

Genom att utföra beräkningen ovan har vi nu fått följande situation:

671

t (tid i år)
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12

Nästa steg blir att diskontera värdet 671 som erhålls år 2.

Nuvärdet av 671 som erhålls år 2: 671 * TabellB[2 år, 8%] = 671 * 0,8573 = 575,25

Alltså, nuvärdet av hela denna betalningsström som ger 100 per år för år 3-12 är 575,25.

Alternativ II: Vi kan betrakta kassaflödena i detta problem som skillnaden mellan två
separata strömmar av kassaflöden. Den första strömmen är 100 per år under år 1 till och med
år 12. Den andra strömmen är 100 per år under år 1 till och med år 2.

Nuvärdet av 100 som erhålls under år 1 till och med år 12 är:

Nuvärde = 100 * TabellC[12 år, 8%] = 100 * 7,536 = 753,6

Nuvärdet av 100 för år 1 till 2 är:

Nuvärde = 100 * TabellC[2 år, 8%] = 100 * 1,783 = 178,3

Alltså, nuvärdet av 100 per år som erhålls varje år under år 3 till och med år 12 är:
753,6 – 178,3 = 575,3

Det spelar ingen roll vilket av alternativen du väljer (så länge du gör det rätt).

33
Uppgift 8

För att lista ut huruvida detta är en lönsam deal för dig (eller om du borde leta efter andra
alternativ) beräknar vi det framtida värdet om tio år från idag av 1 000 kr givet en riskfri ränta
på 5 procent.
Framtida värde = 1 000 * TabellA[10 år, 5%] = 1 000 * 1,629 = 1 629

Detta är klart en lönsam deal för dig. Jag betalar dig 2 000 kr för något som egentligen är värt
1 629 kr.

Faktum är att jag betalar dig en ränta på 1 000(1 + r)10 = 2 000

Om vi löser ut r får vi den ränta jag betalar dig. Löser vi detta får vi:
(1 + r )10 = 2
(1 + r ) = 10 2 = 2 (1 / 10 ) ≈ 1,0718
r ≈ 0,0718

Uppgift 9

Nuvärde(Sundin) = 3 000 000 * TabellC[5 år, 10%]

Nuvärde(Sundin) = 3 000 000 * 3,791 = 11 373 000 dollar

Nuvärde(Selänne) = 4 000 000 + 2 000 000 * TabellC[5 år, 10%]

Nuvärde (Selänne) = 4 000 000 + 2 000 000 * 3,791 = 11 582 000 dollar

Alltså, Selänne är bättre betald än Sundin, trots medias rapportering att Sundin fått ett ”15
miljoner dollar” kontrakt medan Selänne fick ett ”14 miljoner” dollar kontrakt.

Uppgift 10

a) Det är skillnad på att slå ihop betalningsströmmarna och att beräkna värdet av dem.
Summan av betalningsströmmarna blir 1 800 000 kr men då tas inte hänsyn till ränta. Värdet
av betalningsströmmarna kommer att vara lägre än 1 800 000 kr om vi tar hänsyn till ränta.

b) För att jämföra alternativen beräknar vi nuvärdet av alternativ II och jämför med alternativ
I.

Alt I: Få 1 400 000 kr direkt idag, nuvärdet är således 1 400 000 kr.
Alt II: 120 000 * TabellC[15 år, 5%] Æ 120 000 * 10,38 = 1 245 600

Detta är lägre än Alt I som var att få 1 400 000 direkt idag. Alltså är det mer värt att välja Alt
I.

Alternativ lösning

Vi kan även se att Alt I är bättre genom att slå ut 1 400 000 kr på annuiteter över den tid som
gäller för Alt II, det vill säga 15 år. Därefter jämför vi annuiteten som Alt I ger med
annuiteten för Alt II (som är 120 000 kr).

34
Annuitet för Alt I: 1 400 000 * TabellD[15 år, 5%] Æ 1 400 000 * 0,0963 =134 820
Annuitet för Alt II: 120 000

Alternativ I ger som synes högre annuitet och är således det bättre alternativet.

Uppgift 11

a)
Detta är en annuitet som vi kan använda formeln för nuvärde av en annuitet. Vi beräknar
nuvärdet av en annuitet på 10 år och subtraherar initialinvesteringen.

Nuvärde = -800 000 + 170 000 * TabellC[10 år, 15%]

Nuvärde = -800 000 + 170 000 * 5,019 = 53 230

b)
Vid slutet av det femte året är fabrikens värde lika med värdet av de återstående årens
kassaflöden (170 000 per år) diskonterade till år 5 (t=5).

Värde av fabriken år 5 = 170 000 * TabellC[5 år, 15%] = 170 000 * 3,352 = 569 840

Detta innebär för övrigt att om vi skall avyttra fabriken vid slutet av år 5 är 569 840 dollar det
pris vi rimligen skall förvänta oss.

Uppgift 12

Hyresinbetalningar: 40 lägenheter * 25 000 kr = 1 000 000 kr per år

Utgifter för drift och underhåll: 200 000 kr + 100 000 kr = 300 000 kr per år
Totala nettokassaflöden: 1 000 000 kr – 300 000 kr = 700 000 kr per år

Fastighetens värde är 700 000 * TabellC[25 år, 15%] = 700 000 * 6,464 = 4 524 800

Säljaren begär 6 000 000. Alltså är det inte en lönsam investering. Nettonuvärdet skulle bli
-6 000 000 + 4 524 800 = -1 475 200

Uppgift 13

I det här fallet är inte kassaflöden lika varje år så vi kan inte använda annuitetsformeln. Vi
måste därför diskontera varje kassaflöde separat genom att använda nuvärdesformeln.

150000 250000 350000

NPV = −500000 + + +
1,1 1,12 1,13

NPV = −500000 + 136364 + 206612 + 262960 = 105936

35
Uppgift 14

I det här fallet är kassaflödena lika stora varje år men diskonteringsräntan är inte lika (vilket
beror av förändrad nivå av risk i kassaflödena). Alltså, kan vi inte använda annuitetsformeln i
det här fallet. Vi måste använda den enkla nuvärdesformeln och diskontera varje kassaflöde
separat.

270000 270000 270000

NPV = −600000 + + + = 38226,28
1,1 1,12 2 1,15 3

Alternativt kan TabellB användas för att diskontera varje enskilt års kassaflöde.
NPV = -600 000 + 270 000 * TabB[1 år, 10%] + 270 000 * TabB[2 år, 12%] + 270 000 *
TabB[3 år, 15%]

NPV = -600 000 + 270 000 * 0,9091 + 270 000 * 0,7972 + 270 000 * 0,6575 = 38 226

Uppgift 15

a)
Efter år 1: -500 000 + 150 000 = -350 000
Efter år 2: -350 000 + 150 000 = -200 000
Efter år 3: -200 000 + 200 000 = 0
Paybacktid = 3 år

b)
Nuvärde = -500 000 +150 000 * TabB[1 år, 10%] + 150 000 * TabB[2 år, 10%] + 200 000 *
TabB[3 år, 10%] + 260 000 * TabB[4 år, 10%]
Nuvärde = -500 000 + 150 000 * 0,9091 + 150 000 * 0,8264 + 200 000 * 0,7513 + 260 000 *
0,683 = 88 165

c)
NPV > 0 Æ Alltså en lönsam investering och den skall således genomföras

Uppgift 16

a)
NPV = - 10 000 000 + 2 000 000 * TabC[4 år, 12%] + 7 000 000 * TabB[4 år, 12%]
NPV = - 10 000 000 + 2 000 000 * 3,037 + 7 000 000 * 0,6355 = 522 500

b)
NPV > 0 Æ lönsam investering och då skall den genomföras.

c)
Eftersom projekten har olika livslängd är det inte nog att jämföra NPV. Vi slår ut NPV på
annuiteter över respektive alternativs livslängd. Det ger en annuitet för
projektet i (a): 522 500 * TabD[4 år, 12%] = 522 500 * 0,3292 = 172 007
det alternativa projektet i (c): 800 000 * TabD[8 år, 12%] = 800 000 * 0,2013 = 161 040

36
Vid jämförelse av två alternativ med olika livslängd räcker det inte att jämföra NPV. Högst
annuitet är det bästa alternativet. Det alternativa projektet har högre NPV men i och med att
det slås ut över fler antal år blir annuiteten likväl lägre än för projektet i (a). Både projektet i
(a) och i (c) är lönsamma men projektet i (a) är mer lönsamt och således det som bör väljas.

Uppgift 17

a)
NPVA = - 400 + 50 * TabB[1 år, 12%] + 150 * TabB[2 år, 12%] + 450 * TabB[3 år, 12%] Æ
NPVA = - 400 + 50 * 0,8929 + 150 * 0,7972 + 450 * 0,7118 = 84,54

NPVB = - 1 400 + 330 * TabC[7 år, 12%] Æ - 1 400 + 330 * 4,564 = 106,12

b)
Eftersom de båda alternativen har olika livslängd är det inte nog att endast utgå från NPV.
Därför behöver vi beräkna annuiteten för respektive alternativ. Beslutskriteriet är sedan att
alternativet med högst annuitet är det mest lönsamma.

Eftersom vi redan har NPV uträknat i (a) ovan, blir det bara att slå ut NPV på annuiteter med
tabell D över de båda alternativens respektive livslängd.

Alt A: 84,54 * TabD[3 år, 12%] Æ 84,54 * 0,4163 = 35,19

Alt B: 106,12 * TabD[7 år, 12%] Æ 106,12 * 0,2191 = 23,25

Alternativ B har högre NPV men alternativ A har högre annuitet. A är därför mest lönsamt
och det alternativ som bör väljas.

Uppgift 18

Årliga inbetalningar: 1 000 * 2 000 = 2 000 000 kr

Årliga utbetalingar: 1 000 * 750 + 500 000 = 1 250 000 kr

Årliga nettoinbetalningar: 2 000 000 – 1 250 000 = 750 000

Nuvärde = -2 100 000 + 750 000 * TabellC[3 år, 15%]

Nuvärde = -2 100 000 + 750 000 * 2,283 = -387 750

Nuvärdet är negativt (NPV < 0). Alltså bör du inte investera i detta projekt, du bör leta efter
bättre projekt.

Uppgift 19

a)
NPV = - 10 000 000 + 2 000 000 * TabC[4 år, 12%] + 7 000 000 * TabB[4 år, 12%]
NPV = - 10 000 000 + 2 000 000 * 3,037 + 7 000 000 * 0,6355 = 522 500

37
b)
Om nettonuvärdet är större än noll (NPV > 0) så är det en lönsam investering och då skall den
genomföras.

c)
Eftersom projekten har olika livslängd är det inte nog att jämföra NPV. Vi slår ut NPV på
annuiteter över respektive alternativs livslängd.
Det ger en annuitet för
projektet i (a): 522 500 * TabD[4 år, 12%] = 522 500 * 0,3292 = 172 007
det alternativa projektet i (c): 800 000 * TabD[8 år, 12%] = 800 000 * 0,2013 = 161 040

Vid jämförelse av två alternativ med olika livslängd räcker det inte att jämföra NPV. Högst
annuitet är det bästa alternativet. Det alternativa projektet har högre NPV men i och med att
det slås ut över fler antal år blir annuiteten likväl lägre än för projektet i (a). Både projektet i
(a) och i (c) är lönsamma men projektet i (a) är mer lönsamt och således det som bör väljas.

Uppgift 20

I det här fallet har vi endast att göra med utgifter (utbetalningar). Det är dock samma
beslutskriterium. Beräkna NPV och/eller annuitet. Lönsammast är det alternativ med det
högsta värdet (det vill säga närmast noll).

Eftersom livslängden inte är lika för de båda alternativen använder vi annuitetsmetoden.

Eftersom kassaflödena är lika stora varje år kan vi förenkla beräkningen till följande;
Annuitet El: -50 000 * 0,1168 – 30 000 = -35 840
Annuitet Bergvärme: -120 000 * 0,1019 – 14 000 = -26 228

Alternativt, om vi räknar ut nuvärdet först och sedan slår ut det på annuiteter får vi;
Nuvärde El: -50 000 – 30 000 * TabC[15 år, 8%]
Æ -50 000 – 30 000 * 8,559 = -306 770
Nuvärde Bergvärme: -120 000 – 14 000 * TabC[20 år, 8%]
Æ -120 000 – 14 000 * 9,818 = -257 452
Annuitet El: -306 770 * TabD[15 år, 8%] Æ -306 770 * 0,1168 = -35 831
Annuitet Bergvärme: -257 452 * TabD[20 år, 8%] Æ -257 452 * 0,1019 = -26 234

Högst annuitet är mest lönsam. I det här fallet är det bergvärme.

Uppgift 21

Här har vi både ekonomisk och teknisk livslängd angiven. Observera att det alltid är
ekonomisk livslängd som är relevant. Ekonomisk livslängd är 8 år. Det innebär att vad som
händer från och med år 9 och framåt inte skall räknas med.

Det brukar underlätta om vi ritar upp en bild, tabell, etc, över kassaflödena för att tydliggöra
när de inträffar. Det är vad vi skall göra i (a)

38
a)
År 0 År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6 År 7 År 8
Grundinvestering -150
Årliga inbetalningar 50 50 50 40 40 40 40 30
Årliga utbetalningar -10 -10 -10 -10 -10 -10 -10 -10
Renovering/ombyggad -6
Restvärde 20
Totala kassaflöden -150 40 40 40 30 24 30 30 40

b)
Sedan skall vi diskontera dessa kassaflöden. Det kan vi göra på flera sätt (NPV blir ändå lika).
Ett sätt, som jag tror är det lättaste men som också tar längst tid eftersom vi har många år, är
att diskontera varje enskilt års kassaflöde (med hjälp av Tabell B).

NPV = -150 + 40*0,8929 + 40*0,7972 + 40*0,7118 + 30*0,6355 + 24*0,5674 + 30*0,5066 +

30*0,4523 + 40 * 0,4039
NPV = 23,68 kkr eller 23 680 kr

Uppgift 22

a)
Nuvärde Kanon = -489 490 – 65 000 – 66 000 * TabC[7 år, 8%] + 115 000 * TabB[7 år, 8%]
Nuvärde Kanon = -554 490 – 66 000 * 5,206 + 115 000 * 0,5835
Nuvärde Kanon = -830 984, avrundar till hela hundratal Æ -831 000

Nuvärde HP = -409 303 – 81 000 * TabC[7 år, 8%]

Nuvärde HP = -409 303 – 81 000 * 5,206 = -830 989
Nuvärde HP = -830 989, avrundar till hela hundratal Æ -831 000

b)
Eftersom nuvärdena och livslängden är lika för båda alternativen, måste givetvis även
annuiteterna bli lika.
Annuitet Kanon = -831 000 * TabD[7 år, 8%] = 830 984 * 0,1921 = -159 635
Annuitet HP = -831 000 * TabD[7 år, 8%] = -830 989 * 0,1921 = -159 635

Eftersom de årliga betalningarna är lika stora varje år kan vi alternativt beräkna annuiteterna
på följande vis;
Annuitet Kanon = (-489490-65000+115000*0,5835)*0,1921-66000 = -159 627 kr/ år
Annuitet HP = -409303*0,1921-81000 = -159 627 kr/ år

c)
Eftersom båda alternativen har samma livslängd, räcker det att jämföra nuvärdena för att se
vilken som är lönsammast. Som vi sett ovan i (a) och (b) blir nämligen annuiteten lika för
båda alternativen om nuvärdet är lika.

Därmed är alternativen likvärdiga och investeringsmässigt spelar det ingen roll vilken vi
väljer. Om vi har kapitalbrist, det vill säga svårt att skaffa finansiering till investeringar, är HP
att föredra framför Kanon eftersom grundinvesteringen är lägre för HP än för Kanon.

39
Detta framgår genom att beräkna kapitalvärdekvoten.

NPV
Kapitalvärdekvot =
Grundinvestering
830984
Kapitalvärdekvot Kanon = ≈ 1,5
554490
830989
Kapitalvärdekvot HP = ≈ 2,03
409303

HP har högst kapitalvärdekvot och om vi har kapitalbrist är det således bättre att välja HP
framför Kanon.

Uppgift 23

Det underlättar ofta att strukturera kassaflödena i en bild, tabell, etc.

Arbetsam
År 0 År 1 År 2 År 3 År 4
Utrangeringsvärde -120 000
Löpande underhåll -14 000 -14 000 -14 000 -14 000
Övriga utbetalningar för drift -30 000 -30 000 -30 000 -30 000
Totala kassaflöden -120 000 -44 000 -44 000 -44 000 -44 000

Utrangeringsvärdet på 120 000 är en alternativkostnad. Vi går miste om detta om vi väljer att

behålla Arbetsam. Därför betraktas det som en utbetalning i kalkylen.

Teknisk
År 0 År 1 till år 14 År 15
Inköp -500 000
Installation -100 000
Löpande utbetalningar -5 000 -5 000
Restvärde 80 000
Totala kassaflöden -600 000 -5 000 75 000

Eftersom vi har olika livslängd på Arbetsam och Teknisk, använder vi annuitetsmetoden för
att jämföra dem. Vi beräknar först NPV och slår därefter ut NPV på annuiteter över respektive
alternativs livslängd.

Arbetsam
NPV = -120 000 – 44 000 * TabC[4 år, 15%] = -120 000 – 44 000 * 2,855 = -245 620
Annuitet = -245 620 * TabD[4 år, 15%] = -245 620 * 0,3503 = -86 041

Teknisk
NPV = -600 000 – 5 000 * TabC[15 år, 15%] + 80 000 * TabB[15 år, 15%]
NPV = -600 000 – 5 000 * 5,847 + 80 000 * 0,1229 =
NPV = -600 000 – 29 235 + 9 832 = -619 403
Annuitet = -619 403 * TabD[15 år, 15%] = -619 403 * 0,171 = -105 918

40
Tabell A: Slutvärdet av 1 kr efter 1-50 år.
Räntefaktorn (1+ r)t.

3% 4% 5% 6% 8% 10% 12% 15% 20%

1 1,030 1,040 1,050 1,060 1,080 1,100 1,120 1,150 1,200
2 1,061 1,082 1,103 1,124 1,166 1,210 1,254 1,323 1,440
3 1,093 1,125 1,158 1,191 1,260 1,331 1,405 1,521 1,728
4 1,126 1,170 1,216 1,262 1,360 1,464 1,574 1,749 2,074
5 1,159 1,217 1,276 1,338 1,469 1,611 1,762 2,011 2,488

6 1,194 1,265 1,340 1,419 1,587 1,772 1,974 2,313 2,986

7 1,230 1,316 1,407 1,504 1,714 1,949 2,211 2,660 3,583
8 1,267 1,369 1,477 1,594 1,851 2,144 2,476 3,059 4,300
9 1,305 1,423 1,551 1,689 1,999 2,358 2,773 3,518 5,160
10 1,344 1,480 1,629 1,791 2,159 2,594 3,106 4,046 6,192

11 1,384 1,539 1,710 1,898 2,332 2,853 3,479 4,652 7,430

12 1,426 1,601 1,796 2,012 2,518 3,138 3,896 5,350 8,916
13 1,469 1,665 1,886 2,133 2,720 3,452 4,363 6,153 10,699
14 1,513 1,732 1,980 2,261 2,937 3,797 4,887 7,076 12,839
15 1,558 1,801 2,079 2,397 3,172 4,177 5,474 8,137 15,407

16 1,605 1,873 2,183 2,540 3,426 4,595 6,130 9,358 18,488

17 1,653 1,948 2,292 2,693 3,700 5,054 6,866 10,761 22,186
18 1,702 2,026 2,407 2,854 3,996 5,560 7,690 12,375 26,623
19 1,754 2,107 2,527 3,026 4,316 6,116 8,613 14,232 31,948
20 1,806 2,191 2,653 3,207 4,661 6,727 9,646 16,367 38,338
25 2,094 2,666 3,386 4,292 6,848 10,835 17,000 32,919 95,396
30 2,427 3,243 4,322 5,743 10,063 17,449 29,960 66,212 237,376
40 3,262 4,801 7,040 10,286 21,725 45,259 93,051 267,864 1469,772
50 4,384 7,107 11,467 18,420 46,902 117,391 289,002 1083,657 9100,438

41
Tabell B: Nuvärdet av 1 kr som förfaller till betalning efter n år.
1
Nuvärdefaktorn
(1 + r) t

År (n) Räntesats (r)

3% 4% 5% 6% 8% 10% 12% 15% 20%
1 0,9709 0,9615 0,9524 0,9434 0,9259 0,9091 0,8929 0,8696 0,8333
2 0,9426 0,9246 0,9070 0,8900 0,8573 0,8264 0,7972 0,7561 0,6944
3 0,9151 0,8890 0,8638 0,8396 0,7938 0,7513 0,7118 0,6575 0,5787
4 0,8885 0,8548 0,8227 0,7921 0,7350 0,6830 0,6355 0,5718 0,4823
5 0,8626 0,8219 0,7835 0,7473 0,6806 0,6209 0,5674 0,4972 0,4019

6 0,8375 0,7903 0,7462 0,7050 0,6302 0,5645 0,5066 0,4323 0,3349

7 0,8131 0,7599 0,7107 0,6651 0,5835 0,5132 0,4523 0,3759 0,2791
8 0,7894 0,7307 0,6768 0,6274 0,5403 0,4665 0,4039 0,3269 0,2326
9 0,7664 0,7026 0,6446 0,5919 0,5002 0,4241 0,3606 0,2843 0,1938
10 0,7441 0,6756 0,6139 0,5584 0,4632 0,3855 0,3220 0,2472 0,1615

11 0,7224 0,6496 0,5847 0,5268 0,4289 0,3505 0,2875 0,2149 0,1346

12 0,7014 0,6246 0,5568 0,4970 0,3971 0,3186 0,2567 0,1869 0,1122
13 0,6810 0,6006 0,5303 0,4688 0,3677 0,2897 0,2292 0,1625 0,0935
14 0,6611 0,5775 0,5051 0,4423 0,3405 0,2633 0,2046 0,1413 0,0779
15 0,6419 0,5553 0,4810 0,4173 0,3152 0,2394 0,1827 0,1229 0,0649

16 0,6232 0,5339 0,4581 0,3936 0,2919 0,2176 0,1631 0,1069 0,0541

17 0,6050 0,5134 0,4363 0,3714 0,2703 0,1978 0,1456 0,0929 0,0451
18 0,5874 0,4936 0,4155 0,3503 0,2502 0,1799 0,1300 0,0808 0,0376
19 0,5703 0,4746 0,3957 0,3305 0,2317 0,1635 0,1161 0,0703 0,0313
20 0,5537 0,4564 0,3769 0,3118 0,2145 0,1486 0,1037 0,0611 0,0261
25 0,4776 0,3751 0,2953 0,2330 0,1460 0,0923 0,0588 0,0304 0,0105
30 0,4120 0,3083 0,2314 0,1741 0,0994 0,0573 0,0334 0,0151 0,0042
40 0,3066 0,2083 0,1420 0,0972 0,0460 0,0221 0,0107 0,0037 0,0007
50 0,2281 0,1407 0,0872 0,0543 0,0213 0,0085 0,0035 0,0009 0,0001

42
Tabell C: Summa nuvärde av 1 kr som utfaller vid årsskiftena under vardera av följande 1- 50 år.
Nuvärdesumma 1 − (1 + r )
-t

r
År (n) Räntesats (r)
3% 4% 5% 6% 8% 10% 12% 15% 20%
1 0,971 0,962 0,952 0,943 0,926 0,909 0,893 0,870 0,833
2 1,913 1,886 1,859 1,833 1,783 1,736 1,690 1,626 1,528
3 2,829 2,775 2,723 2,673 2,577 2,487 2,402 2,283 2,106
4 3,717 3,630 3,546 3,465 3,312 3,170 3,037 2,855 2,589
5 4,580 4,452 4,329 4,212 3,993 3,791 3,605 3,352 2,991

6 5,417 5,242 5,076 4,917 4,623 4,355 4,111 3,784 3,326

7 6,230 6,002 5,786 5,582 5,206 4,868 4,564 4,160 3,605
8 7,020 6,733 6,463 6,210 5,747 5,335 4,968 4,487 3,837
9 7,786 7,435 7,108 6,802 6,247 5,759 5,328 4,772 4,031
10 8,530 8,111 7,722 7,360 6,710 6,145 5,650 5,019 4,192

11 9,253 8,760 8,306 7,887 7,139 6,495 5,938 5,234 4,327

12 9,954 9,385 8,863 8,384 7,536 6,814 6,194 5,421 4,439
13 10,635 9,986 9,394 8,853 7,904 7,103 6,424 5,583 4,533
14 11,296 10,563 9,899 9,295 8,244 7,367 6,628 5,724 4,611
15 11,938 11,118 10,380 9,712 8,559 7,606 6,811 5,847 4,675

16 12,561 11,652 10,838 10,106 8,851 7,824 6,974 5,954 4,730

17 13,166 12,166 11,274 10,477 9,122 8,022 7,120 6,047 4,775
18 13,754 12,659 11,690 10,828 9,372 8,201 7,250 6,128 4,812
19 14,324 13,134 12,085 11,158 9,604 8,365 7,366 6,198 4,843
20 14,877 13,590 12,462 11,470 9,818 8,514 7,469 6,259 4,870
25 17,413 15,622 14,094 12,783 10,675 9,077 7,843 6,464 4,948
30 19,600 17,292 15,372 13,765 11,258 9,427 8,055 6,566 4,979
40 23,115 19,793 17,159 15,046 11,925 9,779 8,244 6,642 4,997
50 25,730 21,482 18,256 15,762 12,233 9,915 8,304 6,661 4,999

43
Tabell D: Annuiteten som under 1-50 år måste erläggas vid årsskiftena för att amortera 1 kr.
r
Annuitetsfaktorn
1 − (1 + r ) −t
År (n) Räntesats (r)
3% 4% 5% 6% 8% 10% 12% 15% 20%
1 1,0300 1,0400 1,0500 1,0600 1,0800 1,1000 1,1200 1,1500 1,2000
2 0,5226 0,5302 0,5378 0,5454 0,5608 0,5762 0,5917 0,6151 0,6545
3 0,3535 0,3603 0,3672 0,3741 0,3880 0,4021 0,4163 0,4380 0,4747
4 0,2690 0,2755 0,2820 0,2886 0,3019 0,3155 0,3292 0,3503 0,3863
5 0,2184 0,2246 0,2310 0,2374 0,2505 0,2638 0,2774 0,2983 0,3344

6 0,1846 0,1908 0,1970 0,2034 0,2163 0,2296 0,2432 0,2642 0,3007

7 0,1605 0,1666 0,1728 0,1791 0,1921 0,2054 0,2191 0,2404 0,2774
8 0,1425 0,1485 0,1547 0,1610 0,1740 0,1874 0,2013 0,2229 0,2606
9 0,1284 0,1345 0,1407 0,1470 0,1601 0,1736 0,1877 0,2096 0,2481
10 0,1172 0,1233 0,1295 0,1359 0,1490 0,1627 0,1770 0,1993 0,2385

11 0,1081 0,1141 0,1204 0,1268 0,1401 0,1540 0,1684 0,1911 0,2311

12 0,1005 0,1066 0,1128 0,1193 0,1327 0,1468 0,1614 0,1845 0,2253
13 0,0940 0,1001 0,1065 0,1130 0,1265 0,1408 0,1557 0,1791 0,2206
14 0,0885 0,0947 0,1010 0,1076 0,1213 0,1357 0,1509 0,1747 0,2169
15 0,0838 0,0899 0,0963 0,1030 0,1168 0,1315 0,1468 0,1710 0,2139

16 0,0796 0,0858 0,0923 0,0990 0,1130 0,1278 0,1434 0,1679 0,2114

17 0,0760 0,0822 0,0887 0,0954 0,1096 0,1247 0,1405 0,1654 0,2094
18 0,0727 0,0790 0,0855 0,0924 0,1067 0,1219 0,1379 0,1632 0,2078
19 0,0698 0,0761 0,0827 0,0896 0,1041 0,1195 0,1358 0,1613 0,2065
20 0,0672 0,0736 0,0802 0,0872 0,1019 0,1175 0,1339 0,1598 0,2054
25 0,0574 0,0640 0,0710 0,0782 0,0937 0,1102 0,1275 0,1547 0,2021
30 0,0510 0,0578 0,0651 0,0726 0,0888 0,1061 0,1241 0,1523 0,2008
40 0,0433 0,0505 0,0583 0,0665 0,0839 0,1023 0,1213 0,1506 0,2001
50 0,0389 0,0466 0,0548 0,0634 0,0817 0,1009 0,1204 0,1501 0,2000

44