2013

Fakta om
BYGGANDET

Sveriges Byggindustrier (BI)
är byggföretagens bransch-
och arbetsgivarförbund med
över 3 100 medlemsföretag
(bygg-, anläggnings- och
specialföretag).
Vi verkar genom 25 lokala
kontor runt om i landet och
ett gemensamt kansli i
Stockholm.
BI:s vision
Ett hållbart samhälls-
byggande i världsklass.
BI:s mål
En attraktiv byggbransch.
BI:s fokusområden
g Ett modernt medarbetar-
avtal
g En sund byggbransch
g En säker arbetsplats
BI Analys
BI Analys bevakar, samlar in, analyserar, förädlar, producerar och
tillhandahåller information om byggmarknadens utveckling samt
ekonomiska och politiska faktorer som påverkar denna.
Byggkonjunkturen
• Presenterar det aktuella konjunkturläget samt prognoser
• Fyra nummer per år
• Från och med 2014 kommer den att finnas på www.bygg.org
Perspektiv på byggmarknaden
• Ett nyhetsbrev med kontinuerlig och djuplodande information om viktiga
faktorer som påverkar bygg- och fastighetsbranschen
• Omkring 15 nummer per år
• Årsprenumeration 1 500 kr exklusive moms, medlemsföretag 1 100 kr
exklusive moms (2013)
Byggindex
• Presenterar utvecklingen på byggmarknaden med speciell inriktning på
pris- och kostnadsutveckling
• Elva nummer per år
• Årsprenumeration, medlemsföretag 675 kr exklusive moms (2013).
Övriga hänvisas till www.byggindex.scb.se
Byggmarknaden i siffror
• En excelfil med statistiska uppgifter för att analysera och beskriva
byggmarknaden (fås via e-post)
• 9 avsnitt som uppdateras två gånger per år
• Årsprenumeration 2 000 kr exklusive moms, medlemsföretag 900 kr
exklusive moms
Regionala prognoser
• Webbsida med regionala investeringsprognoser, prognoskartor,
projektinformation m.m.
• Kostnadsfri för medlemsföretag, halvårsprenumeration 7 500 kr exklusive moms
(enskilda län 1 000 kr). För prenumeration kontakta BI Analys.
• Byggtermometern. Månadsvis uppdatering av temperaturen i byggindustrin.
www.byggtermometern.se.
 Fakta om byggandet
En väl fungerande bygg- och fastighetsmarknad är av väsentlig betydelse för Sveriges tillväxt, ut-
veckling och välstånd. Den tillhandahåller de fysiska förutsättningarna för boende, transporter,
industrins produktion samt samhällsservice.

Byggindustrin har omsatt över 500 miljarder kronor per år de senaste åren och värdet på fastighets-
beståndet kan uppskattas till drygt 6 000 miljarder kronor. Till detta ska läggas värdet av infrastruk-
tur som vägar, broar, järnvägar, hamnar, flygplatser m.m. Tillsammans utgör den byggda miljön
ungefär hälften av nationalförmögenheten.

År 2012 sysselsatte byggindustrin 312 000 personer och bygginvesteringarna uppgick till 309 mil-
jarder kronor, vilket motsvarade 9 procent av BNP.

I samhällsbyggnadssektorn, med en årlig omsättning på ungefär 1 000 miljarder kronor de senaste

åren, förvärvsarbetar cirka 500 000 personer eller 11 procent av det totala antalet förvärvsarbetan-
de. Till denna sektor räknas företag med verksamhet inom byggindustri, fastighetsförvaltning och
byggmaterialindustrierna samt arkitektkontor och tekniska konsultbyråer.

I Fakta om Byggandet har vi sammanställt statistik över bygginvesteringar, bostäder, branschens

struktur, arbetsmarknad m.m. Det är vår förhoppning att den ska vara till hjälp när du behöver
överskådliga uppgifter om byggmarknaden.

Sveriges Byggindustrier
September 2013

Sveriges Byggindustrier 1
©Sveriges Byggindustrier 2013
Kopiera gärna innehållet, men ange källa.
Sveriges Byggindustrier • Box 5054 • 102 42 Stockholm
Tel 08-698 58 00 • Fax 08-698 59 00 • www.bygg.org
Rapporten är utarbetad av BI Analys
Omslagsbild: Annedal. Foto: Björn Wellhagen.
Foto: Torbjörn Bergkvist (sid 27), Agnes Neander (sid 51)
September 2013. Tryckt i 2 500 ex. BMED AB/Alloffset AB
2 Sveriges Byggindustrier
 Innehåll
Bygginvesteringar 4 Arbetsmarknad 37
Totala bygginvesteringar 5 Förvärvsarbetande i byggindustrin 38
Bygginvesteringarnas andel av BNP 6 – åldersfördelning 39
Bostadsinvesteringar – andel kvinnor 40
– ny- och ombyggnad 7 – utrikes födda 41
– flerbostadshus och småhus 8 Anställda i byggindustrin – fördelning efter
Lokalinvesteringar 9 verksamhetsområde 42
– privata och offentliga 10 Sysselsatta och arbetslösa byggnadsarbetare 43
Anläggningsinvesteringar 11 Gymnasieskolans bygg- och anläggningsprogram 44
– privata 12 Högskoleingenjörsutbildning – byggteknik 45
– offentliga 13
Totala bygginvesteringar per län 14 Energi och miljö 46
Energianvändning i byggnader 47
Bostäder 15 Energikrav på byggnader 48
Plan- och bygglovsprocessen 16 Energi- och miljöklassning av byggnader 49
Överklagandeprocessen 18 Minskning av farliga ämnen i byggvaror – BASTA 50
Påbörjade bostäder 20
Nyproduktion efter upplåtelseform 21 Kostnader 51
Ombyggnad av bostäder 22 Kostnader i ett bostadsprojekt 52
ROT-avdrag 23 Produktionskostnadens utveckling 53
Bostädernas antal och storlek 24 Fastighetsprisutveckling 54
Bostadsbeståndet efter ålder 25 Faktorprisindex för flerbostadshus 55
Rivningar av flerbostadshus 26 Drift- och underhållskostnader för flerbostadshus 56
Boendekostnadens andel av disponibel inkomst 57
Infrastruktur 27
Godstransportarbete per trafikslag 28 Internationellt 58
Persontransportarbete per trafikslag 29 Bostadsbyggandet – Norden exklusive Island 59
Infrastrukturinvesteringarnas andel av BNP 30 Byggmarknadens andel av BNP – EU 60
Finansieringslösningar 31 Momssatser i Europa – Byggverksamhet 61

Branschens struktur 32
Antal företag i byggindustrin 33 SNI-tabell för byggindustrin
Bygg- och anläggningsentreprenörer – storleksstruktur 34
De 10 största byggföretagen 35
Nystartade byggföretag, byggföretag i konkurs 36

Sveriges Byggindustrier 3
Bygginvesteringar
 Totala bygginvesteringar
Mdkr 2012 års priser
350
300
250
200
150
100
50
0
1950 55 60 65 70 75 80 85
Källa: SCB, BI
De totala bygginvesteringarna, dvs. ny- och ombyggnadsin-
vesteringar i fastigheter samt investeringar i anläggningar,
uppgick till 309 miljarder kronor 2012. Med fastigheter avses
allt från flerbostadshus och småhus till industri-, kontors-
och offentliga lokaler. Bygginvesteringarna ökade kraftigt
under 1950- och 1960-talen. Under 1970-talet och en bra bit
in på 1980-talet hade svensk ekonomi betydande tillväxtpro-
blem och byggmarknaden stagnerade. Under senare delen av
1980-talet ökade byggandet. Ökningen följdes av en drama-
tisk nedgång under 1990-talet. Mellan 1990 och 1997 mins-
kade bygginvesteringarna med 35 procent. Byggverk-
samheten återhämtade sig fram till 2007 och översteg då den
investeringsvolym som noterades under 1970-talets första
hälft. Sedan kom finanskrisen hösten 2008 och investering-
arna började åter falla. Först 2010, när ekonomin som helhet
vände, började även bygginvesteringarna att stiga igen.
Fram till början av 1990-talet var ny- och ombyggnad av
bostäder den klart dominerande delmarknaden. Dess andel
av de totala bygginvesteringarna var 57 procent åren 1991-
1992, men minskade sedan dramatiskt och utgjorde endast
Sveriges Byggindustrier
Bostäder nybyggnad
Bostäder ombyggnad
Lokaler
Anläggningar
90 95 00 05 10
25 procent 1995. Trots ökningen under 2000-talets första
decennium motsvarade bostadsinvesteringarna knappt 40
procent av de totala bygginvesteringarna 2011-2012. Sek-
torns genomsnittliga andel för åren 1950-1990 uppgick till
cirka 55 procent.
Lokaler består i huvudsak av kontors- och affärslokaler
samt offentliga lokaler där exempelvis skolor och sjukhus in-
går. Även tillverkningsindustrins byggnader ingår i denna
delmarknad. Lokalers andel av de totala bygginvesteringarna
ökade successivt från 22 till 40 procent under perioden 1950-
2000. Därefter har de minskat och noterades till 35 procent
år 2012.
Till anläggningar räknas vägar och gator, post- och tele-
kommunikation, samfärdsel, vatten- och reningsverk samt
el- och värmeverk. Under 1950-talet utgjorde denna del-
marknad 20 procent av de totala bygginvesteringarna. Däref-
ter sjönk den successivt och utgjorde 15 procent åren kring
1990. Den senaste 20-årsperioden har andelen uppgått till
knappt 30 procent i genomsnitt per år.
5
 Bygginvesteringarnas andel av BNP
Procent
18

16

14

12

10

0
1950 55 60 65 70 75 80 85 90 95 00 05 10
Källa: SCB, BI

Byggverksamheten ger ett väsentligt bidrag till landets eko-
nomiska utveckling. Investeringar i byggnader och anlägg-
ningar leder till efterfrågan på varor och tjänster inom många
andra delar av samhällsekonomin under en lång period.
Bygginvesteringarnas andel av bruttonationalprodukten
(BNP) låg i mitten av 1960-talet runt 16 procent. Därefter
sjönk den trendmässigt till som lägst knappt 6 procent i slu-
tet av 1990-talet. I början av 2000-talet skedde en viss åter-
hämtning och 2012 hade bygginvesteringarnas andel av
BNP ökat till 9 procent.
Anledningen till att investeringsandelen sjönk under en
lång period var bland annat en allmänt svag utveckling av
den svenska ekonomin som slog relativt hårt mot just bygg-
sektorn. En annan viktig förklaring är de stora skattehöj-
ningarna på byggande och boende i samband med skattere-
formen i början av 1990-talet. Detta – i kombination med en
överhettning på fastighetsmarknaden under andra hälften av
1980-talet – ledde till att bostadsbyggandet kollapsade och
bygginvesteringarna rasade under 1990-talets första hälft.
Uppgången fram till 2007 förklaras främst av ökade nyinve-
steringar i bostäder. Nedgången under 2008-2009 beror till
stor del på de kraftigt minskade investeringarna i nya bostä-
der. Uppgången efter finanskrisen drevs först av nyinveste-
ringar i bostäder och sedan av nyinvesteringar i lokaler och
anläggningar.

6 Sveriges Byggindustrier
 Bostadsinvesteringar
Ny- och ombyggnad
Mdkr 2012 års priser
180

160

140

120

100

80

60

40

20 Ombyggnad

Nybyggnad
0
1950 55 60 65 70 75 80 85 90 95 00 05 10
Källa: SCB, BI

Investeringarna i bostäder uppgick till 121 miljarder kronor
2012. Av dessa var 55 miljarder nybyggnads- och 66 miljar-
der ombyggnadsinvesteringar. Nybyggnadsinvesteringarna,
som stadigt ökade mellan 1997 och 2007, började minska
2008 och först 2010 kunde en uppgång åter skönjas. Upp-
gången bröts tvärt under 2012. Ombyggnadsinvesteringarna
har, med undantag för 2008, däremot ökat kontinuerligt un-
der perioden 1997-2011. Under 2012 började dock även des-
sa att sjunka.
Bostadsbristen i mitten av 1960-talet blev snabbt ett bety-
dande politiskt problem som resulterade i det så kallade mil-
jonprogrammet. Programmet innebar att en miljon bostäder
skulle byggas inom loppet av tio år, från 1965 till 1975. Dessa
bostäder står idag inför ett nödvändigt renoveringsbehov och
är en orsak till att ombyggnadsinvesteringarna ökat de senas-
te åren. Det är dock framför allt ROT-avdragets införande i
december 2008 som har haft stor betydelse för ombyggnads-
investeringarnas fortsatta uppgång.
I slutet av miljonprogramsperioden gick luften ur bostads-
marknaden och nyproduktionen minskade fram till mitten
av 1980-talet. Investeringsvolymen låg emellertid kvar på en
tämligen jämn nivå genom satsningar på ombyggnad i bo-
stadssektorn.
I början av 1990-talet genomfördes omfattande föränd-
ringar i skattepolitiken, vilket försämrade förutsättningarna
för bostadsbyggandet. Kombinationen av förändringar i
momssystemet, höjd fastighetsskatt, minskade subventioner,
kraftigt höjda realräntor efter skatt och en djup lågkonjunk-
tur minskade efterfrågan på nya bostäder väsentligt. I början
av 2000-talet ökade efterfrågan på nya bostäder, men utveck-
lingen bröts hösten 2008 på grund av finanskris och lågkon-
junktur. Trots höga tillväxttal under 2000-talet låg nivån på
de totala bostadsinvesteringarna ändå betydligt lägre än den
genomsnittliga nivån under perioden 1970-1990.

Sveriges Byggindustrier 7
 Bostadsinvesteringar
Flerbostadshus och småhus
Mdkr 2012 års priser
80
70
60
63,0
60,3
50 57,3
52,5
40
30
20
10
0 2012
Flerbostadshus
Källa: SCB, BI
Investeringar i flerbostadshus och småhus uppgick till 63 re-
spektive 58 miljarder kronor under 2012.
Investeringar i bostäder är intimt förknippade med syssel-
sättning, ränteläge och hushållens disponibla inkomster.
Även en ökande folkmängd och flyttningar inom landet är
bidragande faktorer till efterfrågan av bostäder. Politiska be-
slut och lagar ger också förutsättningar för bostadsinveste-
ringar. Förändringar i konjunkturläget leder till att hus-
hållens framtidstro påverkas. Högkonjunkturen 2006 av-
speglas i diagrammet likaså finanskris och lågkonjunktur
som inleddes under 2008. Bolånetakets införande i oktober
2010 har framför allt påverkat investeringarna i småhus ne-
gativt och dessa har minskat kontinuerligt sedan 2006. Inve-
steringarna i flerbostadshus var större 2012 än 2006 och det
beror enbart på den ökade ombyggnadsvolymen.
Av färdigställda lägenheter i flerbostadshus 2012 var drygt
hälften bostadsrätter och knappt hälften hyresrätter. Sedan
maj 2009 finns det möjlighet att bygga ägarlägenheter i
8 Sveriges Byggindustrier
69,7
64,7
62,3
58,3
2006
2008
2010
Småhus
Sverige. Den nya upplåtelseformen, som är vanligt förekom-
mande i resten av världen, har haft en trög start och endast
192 ägarlägenheter färdigställdes 2012.
Byggandet av hyresbostäder styrs till stor del av den hyres-
reglering som finns i bruksvärdessystemet. Detta system in-
nebär bland annat att en hyresgäst kan få en överenskommen
hyra prövad och ändrad i hyresnämnden. Vid en prövning
görs i princip en jämförelse med hyran i liknande lägenheter
som ägs av kommunala bostadsföretag (allmännyttan). Om
den aktuella hyran överstiger hyran för en motsvarande lä-
genhet i allmännyttan måste hyresvärden sänka hyran.
Bruksvärdessystemet försämrar lönsamheten och håller till-
baka det privata byggandet av hyresbostäder. Ett nytt hyres-
sättningssystem infördes 2010 där allmännyttans hyres-
normerande roll är borttagen och de privata fastighetsägarna
ska få vara med i hyresdiskussionen. Hittills tyder inget på
att denna förändring ska ha bidragit till en förbättrad bygg-
volym jämfört med åren innan den infördes.
 Lokalinvesteringar
Mdkr 2012 års priser
120

100

80

60

40

20
Privata

0 Offentliga

1950 55 60 65 70 75 80 85 90 95 00 05 10
Källa: SCB, BI

Investeringarna i lokaler uppgick till 107 miljarder kronor
2012, varav 64 miljarder i privata och 43 miljarder i offentli-
ga. Mellan 1950 och 1970 ökade investeringarna kraftigt.
Utvecklingen förklaras av en stark allmän ekonomisk expan-
sion i kombination med en snabb utbyggnad av vård- och ut-
bildningsväsende.
Efter 1970-talet har fluktuationerna varit stora. Det är
framför allt de privata lokalinvesteringarna som i mångt och
mycket följt konjunkturcyklerna medan de offentliga utveck-
lats i en jämnare takt. I början av 2000-talet ökade näringsli-
vets investeringar starkt. Den positiva utvecklingen fick ett
abrupt slut 2009, men har sedan dess haft en uppåtgående
trend. De offentliga lokalinvesteringarna har ökat kontinuer-
ligt sedan 2005 och 2012 låg de på den högsta nivån sedan
mätningarna startade.

Sveriges Byggindustrier 9
 Lokalinvesteringar
Privata och offentliga
Mdkr 2012 års priser
80

70

60 66,7
63,8

50
54,6
51,7
40
43,1
37,4
30 34,9
30,8
20 2006
2008
10
2010
0 2012

Privata Offentliga
Källa: SCB, BI

Av de 107 miljarder som investerades i olika typer av lokaler
år 2012 svarade stat och kommun för drygt 40 procent, me-
dan näringsliv och privata hushåll svarade för knappt 60 pro-
cent.
Näringslivets investeringar, som främst avser affärs- och
kontorslokaler, ökade mellan 2000 och 2008. Förklaringen är
en snabb utbyggnad av framför allt affärslokaler och externa
köpcentra. Finanskrisen, som inleddes 2008, påverkade den-
na sektor väldigt hårt och först 2012 hade den återhämtat
sig. En stor del av denna återhämtning berodde på gruvindu-
strins expansion i norr, men även på hushållens investeringar
i fritidshus.
De offentliga aktörerna stat, kommun och landsting har
kontinuerligt ökat sina investeringar sedan 2005. En gynn-
sam utveckling av skatteintäkter och extra stödpengar från
regeringen har givit ett större utrymme att satsa på investe-
ringar i bland annat skolor och sjukhus.
Staten står för en relativt liten del av de offentliga lokalin-
vesteringarna, exempelvis byggande av universitet och hög-
skolor.

10 Sveriges Byggindustrier
 Anläggningsinvesteringar
Mdkr 2012 års priser
90

80

70

60

50 Offentligt

40

30
Totalt
20 Totalt
Privat
10

0
1950 55 60 65 70 75 80 85 90 95 00 05 10
Källa: SCB, BI

Anläggningsinvesteringarna uppgick till 81 miljarder kronor
2012. Till anläggningssektorn räknas el- och värmeverk,
vatten- och reningsverk, transporter, post- och telekommu-
nikation samt vägar, gator och järnvägar. Vidare ingår de an-
läggningsarbeten som görs i anslutning till nyproduktion av
byggnader, till exempel schaktningsarbeten.
Mellan 1950 och 1972 steg investeringarna från 20 till 58
miljarder kronor (omräknat till 2012 års prisnivå) för att där-
efter falla tillbaka och pendla mellan 45 och 50 miljarder
fram till början av 1990-talet. Satsningar i trafikens infra-
struktur – vägar, järnvägar, flygplatser och hamnar – blev då
en politisk kärnfråga. Riksdagen beslutade att genomföra ett
tioårigt program om totalt 100 miljarder kronor för att bygga
ut kapaciteten i väg- och järnvägsnäten. Det ansågs som en
grundläggande förutsättning för att upprätthålla en långsik-
tigt hög tillväxt i ekonomin. Bland större projekt som då sjö-
sattes kan nämnas Botniabanan, Citytunneln i Malmö och
Norra länken i Stockholm. Nu är det framför allt Stockholm
som fått de riktigt stora infrastrukturprojekten. De tre största
projekten framöver är Citybanan, Förbifart Stockholm och
ombyggnad av Slussen.
Utöver ny- och ombyggnadsinvesteringar läggs betydande
resurser på att underhålla och reparera befintliga anläggning-
ar. Den exakta summan som används till underhåll och repa-
rationer är svår att mäta. Sannolikt rör det sig om mellan 20
och 30 miljarder kronor per år inklusive egenregiarbeten. Det
innebär att det utförs anläggningsarbeten för sammanlagt
100-110 miljarder kronor per år.

Sveriges Byggindustrier 11
 Anläggningsinvesteringar
Privata
Mdkr 2012 års priser
24
23,6

20 21,2 20,4
18,9
16

12

9,2 9,6
8
7,5 7,0 2006
5,0 4,6 4,5 5,0 2008
4 4,2
4,2 3,6 4,2 2010
2012
0
El, Gas & Värme Vatten Transport Post & Tele
Källa: SCB, BI

Drygt hälften av de 81 miljarder kronor som investerades i
anläggningar 2012 går att hänföra till den privata sektorn.
De senaste åren har de energirelaterade investeringarna ökat
snabbast och denna delsektor (El, Gas & Värme) svarade för
29 procent av de totala anläggningsinvesteringarna 2012. I
investeringarna ingår till exempel energibolagens satsningar
på nya kraftvärmeverk och utbyggnad av fjärrvärmenäten.
Den snabba utbyggnaden av vindkraft medför också ökade
privata anläggningsinvesteringar.
Investeringarna i post och tele var som störst i början av
2000-talet och nådde som högst 14 miljarder kronor år 2002.
Fokus låg då på utbyggnaden av bredband och mobiltelefoni.
Den mest expansiva fasen av utbyggnaden har avslutats, men
4G-utbyggnaden innebar en kraftig investeringsökning
under både 2011 och 2012. Post och teles andel av de totala
anläggningsinvesteringarna minskade trots detta från 20
procent år 2002 till 12 procent år 2012.

12 Sveriges Byggindustrier
 Anläggningsinvesteringar
Offentliga
Mdkr 2012 års priser
24
23,6

20 21,0 21,3
20,2
18,9
16 17,3
15,6 14,9
12

8
2006
2008
4
2010
2012
0
Vägar och gator Övriga anläggningar
Källa: SCB, BI

Staten och kommunerna ansvarar för samhällets infrastruk-
tur och svarar för de offentliga anläggningsinvesteringarna.
Satsningarna på vägar och gator ökade från drygt 15 till
närmare 23 miljarder kronor mellan åren 2000 och 2004.
Delvis var detta ett resultat av tidigareläggningar av projekt
för perioden 2004-2015 som riksdagen beslutade om 2001.
Eftersom inga ytterligare satsningar gjordes för att bygga ut
denna del av infrastrukturen blev därför väginvesteringarna
relativt oförändrade mellan 2004 och 2006. Regeringens
närtidssatsning på infrastruktur som sjösattes 2009, samt en
extra satsning under 2012, gjorde att väginvesteringarna fick
ett lyft under perioden 2011-2012.
I början av 2000-talet var övriga anläggningsinvesteringar
– främst järnvägar – betydligt mindre än de i vägar och gator.
Under senare delen av förra decenniet minskade skillnaderna
och 2010 var fördelningen dem emellan relativt jämn. Järn-
vägsinvesteringarna ökade avsevärt mellan 2008 och 2010
och det hängde samman med närtidssatsningen. Denna in-
nebar att flera stora järnvägsprojekt påbörjades under 2009-
2010, vilka gav ett stort investeringstillskott. Nu har
effekterna av denna satsning ebbat ut och järnvägsinveste-
ringarna har fallit relativt kraftigt under två år. Nivåerna är
nu tillbaka till de låga nivåer som förekom kring 2005.
Vägar och gator utgjorde ungefär en tredjedel och övriga
anläggningar ungefär en femtedel av de totala anläggnings-
investeringarna 2012.

Sveriges Byggindustrier 13
 Totala bygginvesteringar
Fördelning per län 2012
Procent
34
32
30
28
26
24
22
20
18
16
14
12
10
8
6
4
2
0
s s s s s s s s s s r s s s s s s
lm and Skåne psala tten land tten borg arna ping land lland rebro alma land land land berg land kinge land
o c kho ötal Up rbo göt rbo vle Dal kö an Ha
r r n m
Ö K orr ärm an ono ämt Ble Got
n m
St tra G No Öste Väst e Gä Jö äst r V der Kr J
s V ste Sö
Vä Källa: Byggfakta, BI
Vä

En regional fördelning visar att Stockholms län stod för 32
procent (99 miljarder kr) av de totala bygginvesteringarna
2012. Västra Götalands andel uppgick till 18 och Skånes till
14 procent. Tillväxtlänen Uppsala och Östergötland låg på
5 respektive 3 procent. Gruvboomen i norr har satt avtryck
och Norrbottens län blev Sveriges femte största byggmark-
nad under 2012 med en andel på drygt 3 procent. Gotland
hade den lägsta andelen; 0,4 procent.
De tre storstadslänen svarade för sammanlagt 64 procent
av bygginvesteringarna 2012 och det är en ökning med 6
procentenheter jämfört med 2005. Uppgången beror på det
starka sambandet mellan byggande och befolkningstillväxt.
Under nämnda period ökade befolkningen med 12,5, 8,0 re-
spektive 4,5 procent i Stockholms, Skåne respektive Västra
Götalands län. Övriga län hade en genomsnittlig uppgång
med 2,4 procent. Det är därför naturligt att behovet av bo-
städer, lokaler och infrastruktur också är störst i storstads-
områdena.

14 Sveriges Byggindustrier
Bostäder
 Plan- och bygglovsprocessen

Källa: Stockholms byggmästareförening (http://www.stockholmsbf.se/etthusblirtill)

 Plan- och bygglovsprocessen (forts)
Förberedelser Idé gMarken köps g Markanvisning g Förstudie g Undersökningar g Idéskiss g Förslag till kommunen g
(Steg 1-9) Förprövning g Beslut om uppdrag

Planskede 2-6 år Förslag till program g Programsamråd g Programmet godkänns g Utarbetande av planförslag g
(steg 10-23) Plansamråd g Justerat planförslag g Beslut om slutgiltigt förslag g Granskning g Byggnadsnämnden
tar beslut om detaljplan g Beslut i kommunfullmäktige g Överklagan länsstyrelsen g Överklagan
mark- och miljödomstolen g Överklagan Mark- och miljööverdomstolen g Laga kraft

Byggskede 1-2 år Val av entreprenadform g Eventuell förstudie g Programskede g Systemprojekteringsskede g

(steg 24-39) Bygglovsskede g Detaljprojekteringsskede g Har tillräckligt mycket sålts? g Produktionsplanering g
Inköp av resurser g Tillfälliga anordningar byggs g Markarbeten g Fornlämningar? g Grundarbeten g
Husets stomme, väggar och tak byggs g Installation och inredning g Slutkontroll och slutbesiktning

Ägande och förvaltning Byggherren övertar byggnaden g Inflyttning g Förvaltning

(steg 40-42)

Byggandet av bostäder är en motor för tillväxt i samhället
med tydliga kopplingar till arbetsmarknad, utbildning, miljö
och infrastruktur. Inom många kommuner råder stor brist på
bostäder, något som hämmar den lokala och regionala ut-
vecklingen. Alla åtgärder som vidtas för att förenkla och för-
tydliga villkoren för byggandet av bostäder är därför av stor
vikt.
Plan- och bygglovsprocessen börjar med att någon får en idé:
här skulle man kunna bygga bostäder! Ibland är det enskilda
företag, ibland är det kommunen som tar initiativet. Det fö-
retag som bygger för egen räkning kallas byggherre. En del
byggherrar bygger själva, andra anlitar en byggentreprenör.
När huset är färdigt kan byggherren antingen sälja det till nå-
gon annan eller behålla det själv för att använda eller hyra ut.
Plan- och bygglovsprocessen innefattar många aktörer:
Byggherrar, byggentreprenörer, kommuner, länsstyrelser,
mark- och miljödomstolar, Mark- och miljööverdomstol, ar-
keologer, fastighetsägare, arkitekter, medborgare, politiker,
kommuninvånare, intresseorganisationer, föreningar, besikt-
ningsmän, mäklare eller förmedlingstjänster och sist i ledet
även den boende. Samtidigt skall processen uppfylla krav på
ständig rättssäkerhet och kontinuerligt medborgarinflytan-
de. Idag innehåller plan- och bygglovsprocessen 42 steg med
alla dessa olika aktörer inblandade i ett eller flera led.
Plan- och bygglovsprocessen är så lång och engagerar så
många aktörer att det kan ta 8-10 år att gå från idé till verk-
lighet.

Ett projekts väg från idé till färdig bostad går genom den så
kallade plan- och bygglovsprocessen. Tabellen ovan visar de
42 stegen i denna.

Sveriges Byggindustrier 17
 Överklagandeprocessen
Källa: Stockholms byggmästareförening
Bilderna på denna och nästa sida visar steg 17-23 i den 42
steg långa process som krävs för att ett hus ska bli till.
Gången från det att kommunen beslutar om att anta ett
planförslag till dess att förslaget vinner laga kraft är en snårig
och oförutsägbar del i en planprocess som vanligtvis tar 6-8
år. Vid nybyggnation krävs ofta prövning både genom detalj-
plan och genom bygglov. Ett kommunalt beslut kan därefter
överklagas i flera rättsliga instanser.
År 2011 uppgick den genomsnittliga handläggningstiden för
länsstyrelsernas hantering av överklagade planbeslut till 91
dagar. För överklagade beslut om lov och förhandsbesked
uppgick handläggningstiden till 170 dagar. Handläggnings-
tiderna varierar kraftigt mellan de 21 länsstyrelserna.
17. Granskning
Efter byggnadsnämndens beslut finns förslaget tillgängligt i
skriftlig form under minst tre veckor. Den som vill lämna
18
synpunkter på förslaget måste göra det skriftligt inom
granskningstiden. Tidigare presenterades alla planförslag
med en utställning, men den nya plan- och bygglagen kräver
endast att förslaget finns tillgängligt i skriftlig form. Kom-
munen kan dock välja att göra en utställning för att presente-
ra förslaget för kommuninvånarna.
18. Byggnadsnämnden tar beslut om detaljplan
Byggnadsnämnden granskar planförslaget och de synpunk-
ter som har kommit in. Därefter fattas ett slutgiltigt beslut
om att detaljplanen ska antas.
19. Beslut i kommunfullmäktige
Beslutet kan också fattas av kommunfullmäktige, exempelvis
för större detaljplaner och för översiktlig planering.
Sveriges Byggindustrier
 Överklagandeprocessen (forts)
Källa: Stockholms byggmästareförening
20. Överklagan till länsstyrelsen
Den som har framfört skriftliga synpunkter på planförslaget
och som inte har fått dessa tillgodosedda, kan överklaga be-
slutet till länsstyrelsen. En eventuell överklagan ska tillställas
den instans som tagit beslutet, vanligen byggnadsnämnden,
inom 3 veckor räknat från den dag då beslutet tillkännagavs
på kommunens anslagstavla.
21. Överklagan till mark- och miljödomstolen
Länsstyrelsens beslut kan överklagas till mark- och miljö-
domstolen. Det finns fem mark- och miljödomstolar i landet.
Sveriges Byggindustrier
22. Överklagan till Mark- och miljööverdomstolen
Mark- och miljödomstolens beslut kan överklagas till Mark-
och miljööverdomstolen vid Svea hovrätt. Om överklagan då
avslås så finns det inga fler möjligheter att överklaga. En
överklagandeprocess kan ibland ta flera år.
23. Detaljplanen vinner laga kraft
Detaljplanen vinner laga kraft om ingen överklagat beslutet
innan överklagandetiden gått ut eller om Mark- och miljö-
överdomstolen avslår överklagan. I detaljplanen anges en ge-
nomförandetid. Under den tiden har fastighetsägarna en
garanterad byggrätt i enlighet med planens bestämmelser.
19
 Påbörjade bostäder
Antal
80 000

60 000

40 000

20 000

Flerbostadshus
Småhus
0
1950 55 60 65 70 75 80 85 90 95 00 05 10
Källa: SCB, BI

Under 2012 påbörjades 20 700 nya bostäder, varav 15 500 i
flerbostadshus och 5 200 i småhus. Bostadsbyggandet minska-
de med närmare 5 600 lägenheter 2012 jämfört med året före,
vilket framför allt förklaras av den allmänna konjunkturav-
mattningen under 2012. Nedgången av bostadsbyggandet var
till viss del också strukturell eftersom bolånetaket, tillsammans
med olika skatteregler, påverkat småhusbyggandet på ett
strukturellt negativt sätt.
I genomsnitt påbörjades ungefär 66 000 lägenheter per år
under perioden 1950-1990. Efter 1990 har antalet uppgått till
23 500 i genomsnitt per år. De demografiska förutsättningar-
na har förändrats genom befolkningstillväxt och ökad inflytt-
ning till storstäder. Vi är dessutom inne i en period med stora
ungdomskullar som ska etablera sig på såväl arbets- som bo-
stadsmarknad. Detta bidrar till att behovet av bostäder –
främst i storstäderna – kommer att vara betydligt större än ut-
budet de närmaste åren, eftersom det har byggts för få bostä-
der under en längre period.

20 Sveriges Byggindustrier
 Nyproduktion efter upplåtelseform
Antal
70 000

60 000

50 000

40 000

30 000

20 000
Bostadsrätt
Hyresrätt
10 000
Äganderätt
(främst småhus)
0
1980 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12
Källa: SCB

Antalet färdigställda bostäder har fluktuerat över tiden bero-
ende på konjunktursvängningar och olika statliga subventio-
ner. De riktade subventionerna avskaffades 2006, vilket har
skapat ett större utbud av bostadsrätter.
Under 2012 färdigställdes totalt 26 000 lägenheter, varav
8 600 äganderätter, 9 000 bostadsrätter och 8 400 hyresrätter.
Sedan 1990-talet har det skett en markant förskjutning mel-
lan upplåtelseformerna. Den tidigare dominerande hyresrät-
ten har minskat sin andel och bostadsrätten liksom
äganderätten har ökat sina andelar. Idag bor 48 procent av
befolkningen i äganderätt, 34 procent i hyresrätt och 18 pro-
cent i bostadsrätt.
Den 1 maj 2009 infördes en ny upplåtelseform, ägarlägen-
heter, i Sverige. Än så länge är det bara möjligt att bygga nya
ägarlägenheter, inte att omvandla äldre bostäder i beståndet.
Lågkonjunktur och finanskris tillsammans med bristande
kunskaper hos både konsumenter, producenter, försäkrings-
bolag och kreditgivare samt hyresregleringen har medfört att
upplåtelseformen fått en långsam start.
Ägarlägenheter är vanligt förekommande i resten av värl-
den. Upplåtelseformen kan beskrivas som ett radhus på höj-
den. Ägaren har ett faktiskt ägande och förfogar över sin
fastighet. Detta innebär bland annat ”fri” uthyrningsmöjlig-
het, men inte fri hyressättning.

Sveriges Byggindustrier 21
 Ombyggnad av bostäder
Antal lägenheter
50 000
45 000
40 000
35 000
30 000
25 000
20 000
15 000
10 000
5 000 Färdigställda genom
ombyggnad
0
Tillskott*
-5 000
1976 78 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12
* Hopslagning av mindre lägenheter gav ett negativt tillskott under några år. Bostadssubventionerna togs bort 2006-12-31, vilket gör att 2008 års siffror
inte kan jämföras med tidigare år. Fr. o. m. 2009 redovisas enbart nettotillskott i ombyggda flerbostadshus.
Källa: SCB

Ombyggnadstakten för lägenheter i flerbostadshus var hög i
början av 1990-talet, men har därefter sjunkit och pendlat
mellan 20 000 och 30 000 lägenheter per år mellan 2000 och
2007.
Underhållsbehovet i beståndet är påtagligt. Rekordårens
bostäder (byggda 1961-1975) står inför omfattande renove-
ringsåtgärder. Totalt byggdes då 920 000 lägenheter i flerbo-
stadshus och av dessa har 70 000 försvunnit från dagens
bestånd. Knappt 20 procent av kvarvarande 850 000 bostä-
der har moderniserats och endast en liten del av dem har re-
noverats med hänsyn till framtida krav på effektiv energian-
vändning. En renovering av i storleksordningen 650 000 lä-
genheter skulle innebära en kostnad om minst 300 miljarder
kronor exklusive energibesparande åtgärder.
Även ombyggnad av lokaler, inredning av vindar och lä-
genhetsdelningar ger ett tillskott av nya bostäder. Under
2012 tillkom 1 679 bostäder genom sådana ombyggnader.
Sedan 1989 har 51 000 bostäder tillkommit på detta vis, vil-
ket motsvarar 2 100 lägenheter i genomsnitt per år.

22 Sveriges Byggindustrier
 ROT-avdrag
Enkät angående inställningen till ROT-avdraget
Ja Nej Vet ej
2009 2011 2009 2011 2009 2011
Fråga % % % % % %

Bidrar ROT-avdraget till en minskning av svartjobb

i byggbranschen? 78 90 8 5 14 4

Går det bra att hantera fakturamodellen? 75 84 15 9 10 7

Används skriftliga avtal med så kallad ROT-klausul1) 70 65 30 35 - -

Har ROT-avdraget påverkat sysselsättningen

i företaget? 24 28 74 68 2 4

2009 2011
Sluppit Sluppit
Ny- personal- Ny- personal-
anställt minskning anställt minskning
7 17 14 15
1) Skriftlig överenskommelse mellan kund och köpare som reglerar vad som gäller mellan parterna om Skatteverket nekar utbetalning.

Ett permanent ROT-avdrag (Renovering Ombyggnad Till-
byggnad) infördes den 8 december 2008. ROT-avdraget ger
möjlighet till skattereduktion för reparationer, underhåll
samt om- och tillbyggnader. Skattereduktionen uppgår till
50 procent av arbetskostnaden, dock högst 50 000 kronor per
person och år.
Från och med den 1 juli 2009 används den så kallade faktu-
ramodellen för att administrera avdraget. Den innebär att
kunden först betalar sin andel och att företaget därefter begär
utbetalning från Skatteverket för resterande del av fakturan.
Hösten 2009 genomförde Sveriges Byggindustrier tillsam-
mans med sju andra bransch- och arbetsgivarorganisationer
en enkätundersökning bland företag inom byggbranschen
angående deras inställning till ROT-avdraget och faktura-
modellen. Drygt 20 procent av i storleksordningen 10 000
företag besvarade denna enkät. Två år senare gjordes en upp-
följning och svarsfrekvensen blev då 25 procent. Resultatet
ger en positiv bild genom att till exempel andelen som ansåg
att ROT-avdraget bidrar till en minskning av svartjobb öka-
de från 78 till 90 procent och andelen som ansåg att det går
bra att hantera fakturamodellen ökade från 75 till 84 procent
mellan 2009 och 2011. Dessutom har sysselsättningen påver-
kats i positiv riktning genom fler nyanställningar och färre
personalminskningar.
Reformen har hittills slagit väl ut och under 2012 betalade
Skatteverket ut 14,6 miljarder kronor i ROT-avdrag för ut-
förda arbeten. Kunderna betalar lika stort belopp och därtill
motsvarande 30 procent av entreprenadkostnaden för mate-
rial. Branschen omsatte således ungefär 38 miljarder kronor i
ROT-arbeten under 2012.
Den stora fördelen för branschen är att vita arbeten ökar
och att den sunda konkurrensen stärks. Statens skatteintäk-
ter ökar genom att fler köper vita arbeten. En omsättning om
38 miljarder kronor innebär att staten får in cirka 20 miljar-
der i olika skatter och arbetsgivaravgifter. För medarbetarna i
företagen finns vinster eftersom vita arbeten ger pensions-
poäng och försäkringar gäller, vilket inte är fallet vid svartar-
bete.

Sveriges Byggindustrier 23
 Bostädernas antal och storlek
Färdigställda - fördelning efter lägenhetsstorlek
Antal
10 000

8 000

6 000
1 rum och kök
1:a eller 2:a
4 000 med/utan kokvrå
2 rum och kök

2 000 3 rum och kök

4 rum och kök

0 5:a eller större med kök

2002 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12
Källa: SCB

Enligt folk- och bostadsräkningens framskrivningar fanns
det 4,55 miljoner bostäder 2012. Av dessa var 56 procent lä-
genheter i flerbostadshus och 44 procent lägenheter i små-
hus. Drygt hälften (51 %) av bostadsbeståndet finns i
Stockholms, Västra Götalands och Skåne län.
Under perioden 2002-2012 färdigställdes 269 000 lägen-
heter, varav 68 procent om minst 3 r o k. Andelen varierade
mellan 58 och 72 procent med en tendens till den högre ni-
vån under periodens senare del. Andelen små lägenheter
(1 r o k samt 1:a eller 2:a med/utan kokvrå) har stadigt mins-
kat under perioden. År 2002 utgjorde de 31 procent av de
färdigställda lägenheterna och andelen hade minskat till 10
procent 2012.
År 2012 färdigställdes 26 000 lägenheter och av dessa var
69 procent om 3 r o k eller större. Lägenheter om minst
5 r o k utgjorde 26 procent och ettorna 9 procent.

24 Sveriges Byggindustrier
 Bostadsbeståndet efter ålder
Procent
35

30

25

20

15

10

5
Småhus
Flerbostadshus
0
-1920 1921-1940 1941-1960 1961-1970 1971-1980 1981-1990 Byggår saknas
Källa: SCB, Folk- och bostadsräkningen 1990

Bostadsbyggandets fördelning mellan småhus och flerbo-
stadshus varierar kraftigt över tiden. Småhusen byggdes till
största del under perioden 1971-1980 (435 000 eller 24 %)
medan de flesta flerbostadshusen byggdes under perioderna
1941-1960 (30 %) och 1961-1970 (28 %). Sammanlagt
byggdes 1 250 000 lägenheter i flerbostadshus och 590 000
småhus under perioden 1941-1970.
Endast 6 procent av lägenheterna i flerbostadshus byggdes
1920 eller tidigare, medan motsvarande andel för småhus
uppgår till 17 procent. Hälften av bostäderna byggdes före
1961. I en internationell jämförelse har Sveriges bostadsbe-
stånd en ovanligt liten andel bostäder byggda efter 1980.

Sveriges Byggindustrier 25
 Rivningar av flerbostadshus
Antal lägenheter
10 000

8 000

6 000

4 000

2 000

0
1950 54 58 62 66 70 74 78 82 86 90 94 98 02 06 10
Källa: SCB

I takt med att antalet lediga lägenheter i flerbostadshus öka-
de under 1990-talet revs allt fler lägenheter. En anledning till
detta är strukturomvandling och ökad urbanisering.
Under 2012 revs 566 lägenheter i flerbostadshus, vilket är
200 färre än året före och en av de lägsta noteringarna sedan
krisåren i början av 1990-talet. Merparten (91 %) av de rivna
lägenheterna 2012 ägdes av kommuner eller allmännyttiga
företag. Knappt hälften revs på grund av uthyrningssvårig-
heter och 78 procent var byggda efter 1960.
År 1990 fanns det knappt 4 000 lediga lägenheter och an-
talet steg snabbt för att nå toppen – 62 000 lägenheter –
1998. Antalet lediga lägenheter för omedelbar uthyrning
minskade sedan successivt och noterades till 18 600 år 2008.
Efter en tillfällig uppgång 2009 sjönk antalet till 16 000
(1,1 % av beståndet) 2011.
Många större kommuner har ett fåtal lediga lägenheter
medan flera mindre kommuner visar en helt annan bild.
Närmare 12 600 (78 %) av de 16 000 som var lediga för ome-
delbar uthyrning 2011 var belägna i kommuner med färre än
75 000 invånare.

26 Sveriges Byggindustrier
Infrastruktur
 Godstransportarbete per trafikslag
Miljarder tonkilometer
45

40

35

30

25

20

15

10
Sjöfart
5 Vägtrafik
Järnväg
0
1960 62 64 66 68 70 72 74 76 78 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12
Källa: Trafikanalys, Trafikverket

Godstransportarbetet ökar totalt sett, men det är konjunk-
turkänsligt. Räknat i tonkilometer har det varit en uppgång
med 130 procent under de senaste 50 åren. Till skillnad från
persontrafikmarknaden har både sjöfart och järnväg relativt
stora marknadsandelar. Det beror bland annat på att tunga
malmtransporter går på järnväg och sjö samt att de går längre
sträckor.
Fram till oljekrisen 1973 ökade både lastbils- och sjötrans-
porterna avsevärt. Sjötransporterna minskade sedan fram till
i början av 1990-talet, medan lastbilstransporterna ökade i
långsammare takt. Den maximala lastbilsvikten ökade steg-
vis från 37 till 60 ton mellan 1974 och 1992 då det även be-
slutades att tillåta längre lastbilar. Höjningen av lastvikten
och de längre lastbilarna medförde en rejäl kostnadsminsk-
ning. Efter 1992 ökade transportarbetet med lastbil kraftigt
och nådde en topp på 42 procent av det totala godstransport-
arbetet 1999. Därefter sjönk marknadsandelen och uppgick
till 37 procent 2010, vilket var lägre än för sjöfarten. Flyg-
transporternas vikt- och volymandel är marginell, men
flygfrakten är viktig för värdefulla varor. Av denna anledning
svarar flygfrakten för cirka 20 procent av det totala godsvär-
det.
De ökande godstransporterna avspeglar uppgången för
varuhandeln som har varit och är basen för Sveriges ekono-
miska välstånd. Sedan 1950 har exporten ökat dubbelt så
snabbt som BNP och under de senaste 25 åren har den ökat
ännu snabbare. Tillgängligheten till effektiva, tillförlitliga
och kapacitetsstarka system för godstransporter är en viktig
förutsättning för att Sverige även i fortsättningen ska kunna
dra fördel av den globala handelns expansion. Kraven på le-
veransprecision kommer successivt att öka.

28 Sveriges Byggindustrier
 Persontransportarbete per trafikslag
Miljarder personkilometer
120
100
80
60
40
20
0
1960 62 64 66 68 70 72 74 76 78 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12
Källa: Trafikanalys, Trafikverket
Persontransportarbetet ökar stadigt över tiden. Under de se-
naste 50 åren har de totala transporterna i Sverige ökat i vä-
sentligt snabbare takt än BNP. Som framgår av diagrammet
hade personbilstrafiken en kraftig tillväxt fram till slutet av
1980-talet. Biltrafiken växte samtidigt som stora delar av
järnvägsnätet lades ner.
Under senare delen av 1990-talet förbättrades både väg-
och järnvägssystemen i och med att nya järnvägsetapper bör-
jade tas i bruk. Efter det har även järnvägstrafiken ökat. Inri-
kes flygtrafik kom i gång i slutet på 1950-talet, men hade en
blygsam volym under 1960-talet. Under 1970- och 1980-ta-
len utökades flygtrafiken och resandet med inrikes flyg steg
med närmare 600 procent mellan 1970 och toppåret 1990.
Persontransporterna, mätt i antalet personkilometer, har
ökat nästan dubbelt så mycket som BNP under samma pe-
riod. En förklaring är den tilltagande yrkesmässiga speciali-
seringen som innebär att människor rör sig i allt vidare
kretsar kring sin bostad. Detta för att hitta ett arbete som
motsvarar utbildning och arbetslivserfarenhet. De lokala ar-
Sveriges Byggindustrier
Personbil + MC
Järnväg
Buss, spårvagn, T-bana
Inrikes luftfart
betsmarknaderna (pendlingsregioner) har i och med detta
minskat från 187 till 75 sedan 1970. För nästan alla kommu-
ner inverkar pendling och regionförstoring positivt på kom-
munernas tillväxt, arbetskraftsförsörjning och lönenivåer.
Pendling och regionförstoring har visat sig öka det materi-
ella välståndet och det ställs stora förhoppningar om att inve-
steringar i infrastruktur och effektivare transportsystem ska
möjliggöra en fortsatt snabb pendlingsutveckling.
Regionförstoring innebär inte bara längre resor till arbetet.
Även i vårt övriga liv rör vi oss över större geografiska ytor.
Fenomenet bidrar därför till att det totala resandet ökar. Det
innebär att regionförstoring inte är förenlig med hållbar till-
växt om vi inte i andra avseenden än arbetspendlingen samti-
digt kan minska resbehovet genom att exempelvis skapa
förtätade och mer funktionsblandade stads- och förortsmil-
jöer. Detta kräver i sin tur en bättre samhällsplanering samt
en fördjupad samverkan mellan olika statliga myndigheter
och mellan olika lokala och regionala aktörer.
29
 Infrastrukturinvesteringarnas andel av BNP
Procent
1,40

1,20

1,00

0,80

0,60

0,40
Total infra
Järnväg
0,20
Väg stat
Väg kommun
0,00
1993 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12
Källa: SCB, BI

En rad strukturella faktorer, bland annat glest befolknings-
mönster och kraftigt urbaniseringstryck, talar för att Sverige
borde investera relativt mycket i infrastruktur. Trots detta vi-
sar tillgänglig internationell statistik tämligen entydigt att
Sverige under lång tid investerat mindre i infrastruktur än
andra, mogna industriländer.
De låga investeringsnivåerna framgår tydligt även när da-
gens infrastruktursatsningar sätts in i ett historiskt samman-
hang. Under de senaste 50 åren har de samlade inves-
teringarna i infrastruktur mer än halverats. Investeringarna
uppgick till närmare 4 procent av BNP i mitten av 1960-ta-
let. Under 1970- och 80-talen sjönk andelen kontinuerligt
för att under de senaste två decennierna stabilisera sig på en
nivå kring 1,0 procent av BNP.
När ekonomin växer så ökar belastningen på vägar, spår, el-
nät, vatten- och avlopp med mera. Det innebär att det samla-
de värdet på infrastrukturen långsiktigt bör växa i samma
takt som BNP. De senaste tre decennierna har dock värdet på
infrastrukturen, enligt beräkningar från teknikkonsultbo-
laget WSP, ökat väsentligt långsammare än BNP. I slutet av
1970-talet motsvarade detta värde närmare 80 procent av
BNP, men har sedan sjunkit och uppgår idag till omkring 60
procent.

30 Sveriges Byggindustrier
 Finansieringslösningar
För att påskynda olika former av infrastrukturprojekt finns det idag olika former av finansieringslösningar. Hur ställer du dig till följande
former av finansieringslösningar av infrastruktursatsningar?(1 = Mycket negativ & 5 = Mycket positiv)
Medelvärden
5
5

4
4

3
3
Samtliga
Moderaterna
2 Folkpartiet
2
Kristdemokraterna
3,26 2,87 2,78 2,62 Centerpartiet
Socialdemokraterna
1 1 Miljöpartiet
Vänsterpartiet
Sverigedemokraterna
0 0
OPS/PPP Kommunal Kommunal Brukarfinansiering
(offentlig-privat förskottering - För att medfinansiering (t.ex. broavgift,
samverkan/Public tidigarelägga projekt vägtull m.m.)
private partnership)
Källa: Demoskop
Investeringar i transportinfrastruktur finansieras normalt med nansiering, byggande, drift och underhåll under ett långsiktigt
anslag över statsbudgeten. Det har ofta varit svårt att få budgeten åtagande om normalt 20-30 år.
att räcka till för att förnya infrastrukturen i önskvärd omfattning. Genom kommunal förskottering (lån) kan byggandet av all-
Den långsiktiga nationella planen kan därför utökas genom att männa vägar och investeringar i järnvägsanläggningar tidigare-
statliga satsningar kombineras med finansiering från andra in- läggas.
tressenter. Ett motiv till att använda alternativa finansieringsfor- I en kommunal/regional medfinansiering står staten normalt för
mer är att tidigarelägga investeringar inom ramen för befintliga huvuddelen av finansieringen. Kommun/region kan bidra med
planer eller att överhuvudtaget kunna genomföra vissa stora pro- engångsbelopp, utbetalning i takt med byggandet eller genom
jekt. Ett annat är att få stabilare finansieringsförutsättningar än årlig ersättning i takt med funktionsförbättringar.
den årliga anslagstilldelningen. Brukaravgift tas ut av dem som använder en infrastrukturan-
Sveriges Byggindustrier har med hjälp av Demoskop genom- läggning och den ska finansiera eller bidra till finansieringen av
fört en enkätundersökning där 6 467 intervjuer genomfördes investeringen.
med kommunpolitiker och 732 med landstingspolitiker. Bland I diagrammet återges den syn de politiska partierna i lands-
annat innehöll enkäten en fråga om hur man ställer sig till nedan tingen har på alternativa finansieringslösningar för att påskynda
beskrivna finansieringslösningar för att påskynda infrastruktur- angelägna infrastrukturprojekt. De flesta förespråkar OPS/
projekt. PPP. Resultatet från intervjuerna med kommunpolitiker visar
OPS/PPP är ett samarbete mellan offentlig och privat sektor att även dessa förespråkar OPS/PPP framför de andra alternati-
där den senare tillhandahåller en offentlig tjänst mot en ersätt- va finansieringslösningarna. Enkäten visar också att de politiska
ning som utgår från användarna eller staten. I grova drag innebär partierna generellt sett anser att investeringsbehovet är stort i så-
det att den privata sektorn tar helhetsansvar för projektering, fi- väl infrastruktur som bostäder.
31

Sveriges Byggindustrier
Branschens struktur
 Antal företag i byggindustrin
2012
Antal anställda

Totalt 93 675

500- 29

200-499 35

100-199 85

50-99 292

20-49 1 589

10-19 3 162

5-9 6 049

1-4 27 618

0 54 816

1 10 100 1 000 10 000 100 000

Källa: SCB Antal företag

Inom näringslivet som helhet fanns det 1 137 000 företag år
2012. Av dessa hade 93 700 sin verksamhet inom byggindu-
strin, vilket innebär att 8 procent var verksamma inom denna
näringsgren. Bland byggföretagen var det 87 procent som
hade högst 4 anställda och i dessa företag fanns 13 procent av
samtliga anställda i byggindustrin.
En uppdelning av företagen i byggindustrin efter verksam-
hetsområde ger följande fördelning: 23 000 bygg- och an-
läggningsentreprenörer, 12 500 rivningsfirmor och firmor för
mark- och grundarbeten, 19 600 bygginstallationsfirmor
(el, VVS m.fl.) och 38 600 firmor för slutbehandling av bygg-
nader (byggnadssnickeri, golv, måleri, glasmästeri osv.).
Byggindustrin kännetecknas av att ha många småföretag
och följaktligen är en stor del av de sysselsatta egenföretagare.
År 2012 uppgick andelen egenföretagare till 21 procent.
Tjänstemännen utgjorde endast 20 procent medan arbetarna
uppgick till 59 procent. Att andelen arbetare är stor är inte
förvånande då byggindustrin är en hantverksbetonad
bransch.
Byggsektorn är i hög grad lokal och nationell, även om den
internationella konkurrensen har ökat de senaste åren. Detta
gäller hela byggkedjan från fastighetsägande och konsult-
tjänster över byggmaterialindustrin till byggentreprenörerna.
Antalet företag inom byggindustrin (SNI 41-43) där mer än
hälften av aktiernas röstvärde innehas av en eller flera ut-
ländska ägare var 386 år 2012, dvs. mindre än 0,01 procent.
Motsvarande andel inom hela näringslivet uppgick till drygt
1 procent.
Bland BI:s medlemmar är däremot 1,6 procent utländska
företag (51 av 3 120). De vanligaste ursprungsländerna är
Polen och Tyskland.

Sveriges Byggindustrier 33
 Bygg- och anläggningsentreprenörer
Storleksstruktur 2012
Förändring jämfört med år 2010
Företagsstorlek Företag Anställda Företag Anställda
(medeltal anställda) Antal % %* Antal % Antal % Antal %

0 13 455 58 2 696 25
1 - 4 6 754 29 71 12 429 13 1 508 29 2 622 27
5 - 19 2 200 10 23 19 388 20 440 25 3 708 24
20 - 49 426 2 4 12 656 13 88 26 2 916 30
0 - 49 22 835 99 98 44 473 45 4 732 26 9 246 26

50 - 99 114 <1 1 7 754 8 40 54 2 665 52

100 - 199 37 <1 <1 4 860 5 10 37 1 142 31
200 -499 17 <1 <1 4 752 5 11 183 3 168 200
500 - 15 <1 <1 36 400 37 8 114 9 057 33
50 - 183 1 2 53 766 55 69 61 16 032 42

Summa 23 018 100 100 98 239 100 4 801 26 25 278 35

* Procent av företag med anställda
Källa: SCB, BI

I ovanstående sammanställning ingår endast företag som är
klassade som bygg- och anläggningsentreprenörer, SNI 41
och 42 enligt svensk näringsgrensindelning. År 2012 upp-
gick dessa till 23 000, men närmare 13 500 hade inga anställ-
da. ( Jämför med antalet från föregående sida där även SNI
43 Specialiserade bygg- och anläggningsentreprenörer in-
går).
Bland företag med anställda hade endast 2 procent minst
50 anställda, men drygt hälften (55 %) av de anställda fanns i
dessa företag.
Mellan 2010 och 2012 uppgick nettoökningen av företag
till 4 801, varav 4 204 hade mindre än 5 anställda. Totalt öka-
de antalet anställda med närmare 25 300 personer under pe-
rioden. Denna kraftiga uppgång kom dock efter en nedgång
med 18 700 personer mellan 2008 och 2010, dvs. i spåren av
2008 års finanskris och lågkonjunktur.

34 Sveriges Byggindustrier
 De 10 största byggföretagen
2012
Omsättning entreprenad- Anställda
verksamhet i Sverige i Sverige
Nr Företag Mkr Antal

1 Peab 37 289 12 644

2 NCC 31 338 10 060
3 Skanska 31 060 10 814
4 JM 9 982 2 021
5 SVEVIA 7 158 2 364
6 Veidekke Sverige 4 609 1 069
7 Infranord 4 516 2 682
8 Strabag Sverige 3 266 712
9 Lemminkäinen 2 144 416
10 Infratek Sverige AB 1 529 724

Källa: Soliditet, CreditSafe och BI

Med en omsättning på mer än 31 miljarder kronor i Sverige
var Peab, NCC och Skanska de tre största byggföretagen år
2012. Ytterligare fyra företag hade en omsättning överstigan-
de 4 miljarder kronor.
Ovanstående sammanställning bygger på årsredovisningar
avseende 2012. För moderbolag i en koncern återges kon-
cernuppgifterna. I förekommande fall har rörelsegrensupp-
gifter använts i syfte att begränsa entreprenadverksamheten
till den svenska marknaden.
Omsättningen avser intäkter i entreprenadverksamheten
inklusive sidointäkter, till exempel fastighetsförvaltning.
Med anställda menas genomsnittligt antal anställda i Sverige
under räkenskapsåret.

Sveriges Byggindustrier 35
 Nystartade byggföretag, byggföretag i konkurs
Antal
9 000

8 000

7 000

6 000

5 000

4 000

3 000

2 000

1 000 Nystartade byggföretag

Byggföretag i konkurs
0
1995 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12
Källa: Tillväxtanalys, SCB

Antalet nystartade byggföretag uppgick till närmare 7 000 år
2012 och stod för 10 procent av alla företag som startades i
fjol. Trots att Sverige genomgick en djup lågkonjunktur 2009
ökade antalet nystartade byggföretag kraftigt under perioden
2010-2011. Uppgången kan till stor del förklaras av faktura-
modellens införande för ROT-avdrag (juli 2009). Under
fjolårets konjunkturavmattning har ”ROT-avdragseffekten”
försvunnit och nystartandet sjönk relativt kraftigt jämfört
med 2011.
I jämförelse med flertalet andra näringsgrenar startas det
varje år relativt många företag inom byggindustrin. Förnyel-
setalet, dvs. antalet nya företag i förhållande till befintliga, var
7,6 procent att jämföra med 6,2 i näringslivet totalt. Skillna-
den beror bland annat på att det krävs en förhållandevis liten
kapitalinsats för att starta ett byggföretag.
Konkurserna har ökat kontinuerligt de fem senaste åren.
Införandet av ROT-avdraget dämpade sannolikt uppgången
2009 och 2010, men under 2012 försvann denna stötdäm-
pande effekt. Konkurrensen har även hårdnat eftersom det
startades relativt många nya företag de senaste åren och detta
tillsammans med den försvagade konjunkturutvecklingen
under 2012 satte avtryck i konkursstatistiken. Totalt gick
drygt 1 200 byggföretag i konkurs under 2012. Detta är en
nivå som kan jämföras med den i början av 1990-talet. De
allra flesta företag som går i konkurs är små och har inga eller
ett fåtal anställda.

36 Sveriges Byggindustrier
Arbetsmarknad
 Förvärvsarbetande i byggindustrin
Tusental %
400 8
SNI 45 SNI 41-43
350 7

300 6

250 5

200 4

150 3

100 2

50 1 % av samtliga
förvärvsarbetande
0 0 Byggindustrin
1987 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12
Fr.o.m. 2007 avser uppgifterna förvärvsarbetande i åldern 15-74 år (tidigare 16-64 år)
Källa: SCB, BI

Under den senaste tjugofemårsperioden toppade förvärvsar-
betande i byggindustrin i början av 1990-talet med 322 000
personer, vilket motsvarade 7,2 procent av hela arbetsmark-
naden.
En successiv minskning med närmare 100 000 personer
ägde rum mellan 1992 och 1997. Relativt sett var denna ned-
gång större än den på arbetsmarknaden som helhet och an-
delen sysselsatta i byggindustrin sjönk till 5,5 procent av
samtliga förvärvsarbetande. Därefter noteras en ökning fram
till 2008 då antalet uppgick till 305 000, vilket då motsvarade
6,7 procent av samtliga förvärvsarbetande.
Den djupa konjunkturnedgången hösten 2008 gjorde att
förutsättningarna på byggmarknaden försämrades mycket
snabbt. Trots detta ökade antalet sysselsatta med 5 procent
2008 jämfört med året före. En förklaring kan vara att varsel
ligger någon månad före en uppsägning, en annan att en del
varsel drogs tillbaka. För byggindustrins del slog konjunk-
turnedgången igenom 2009 och medförde att antalet syssel-
satta minskade med 4 procent. Marknaden återhämtade sig
dock snabbt och 2012 var antalet uppe i 312 000 och utgjor-
de då 6,8 procent av samtliga förvärvsarbetande.

38 Sveriges Byggindustrier
 Förvärvsarbetande i byggindustrin
- åldersfördelning
Antal
40 000

35 000

30 000

25 000

20 000

15 000

10 000

5 000 2005

2010
0
16-19 20-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60-
Källa: SCB

Den största förändringen i åldersfördelningen bland för-
värvsarbetande i byggindustrin mellan 2005 och 2010 kan
man se i åldersgrupperna 20-24 år respektive 60 år och äldre.
Tillsammans ökade dessa båda grupper med 23 400 personer
eller närmare hälften av den totala ökningen om 50 700.
Åldersfördelningen bland de förvärvsarbetande är intres-
sant, inte minst för att ge en bild av nyrekryteringsbehovet på
grund av ålderspensioneringar. År 2010 var 35 200 av de för-
värvsarbetande i byggindustrin 60 år eller äldre och de flesta
väntas lämna arbetsmarknaden under perioden 2010-2014.
Motsvarande antal fem år tidigare var 25 200. Behovet att
nyrekrytera för åldersavgångar ser således ut att bli avsevärt
större under femårsperioden 2010-2014 jämfört med under
den förra. En faktor som dock talar emot detta är att allt fler
är yrkesverksamma efter fyllda 65 år. I byggindustrin ökade
antalet i åldern 65+ från 2 200 till 11 900 personer under pe-
rioden 2001-2011.
En uppdelning av byggindustrin i delsektorerna hus och
anläggning visar att år 2010 var 80 procent sysselsatta inom
hussektorn och 20 procent inom anläggningssektorn. Ål-
dersstrukturen inom de båda delsektorerna skiljer sig åt
bland annat genom att andelen 60 år och äldre var större
inom anläggningssektorn (14,0 %) än inom hussektorn
(11,2 %). En annan skillnad är att nyrekryteringen under de
senaste åren var betydligt större på hussidan än på anlägg-
ningssidan. Inom hussektorn uppgick andelen 24 år eller
yngre till 14,6 procent medan motsvarande andel inom an-
läggningssektorn låg på 10,8 procent. Anläggningssidan har
således en större andel i åldern 60+ och har haft en svagare
nyrekrytering.

Sveriges Byggindustrier 39
 Förvärvsarbetande i byggindustrin
- andel kvinnor
%
10

2
2005
2010
0
16-19 20-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60- 16-
Källa: SCB, BI

Byggindustrin är en mansdominerad bransch där andelen
kvinnor har legat runt 8 procent de senaste tio åren. Det är
framför allt på yrkesarbetarsidan och bland ingenjörer/tek-
niker som kvinnorna utgör en liten andel (drygt 1 respektive
knappt 8 % år 2010). Intresset för yrkesarbetarutbildning har
dock ökat avsevärt under de senaste tio åren. Andelen kvin-
nor bland registrerade på högskoleingenjörsutbildning va-
rierade då mellan 21 och 31 procent och andelen kvinnor av
yrkesverksamma ingenjörer/tekniker ökar därmed.
På gymnasieskolans bygg- och anläggningsprogram ökade
antalet kvinnor i årskurs 1 successivt mellan läsåren 2002/03
och 2008/09; från 133 till 678. Andelen steg därmed från 3,1
till 9,4 procent av eleverna i årskurs 1. De tre senaste läsåren
minskade antalet elever, men andelen kvinnor blev större och
uppgick till 9,9 procent läsåret 2011/12.
En indelning av de förvärvsarbetande efter utbildningsni-
vå visar att det framför allt är bland dem med eftergymnasial
utbildning på minst 3 år som kvinnorna utgör en allt större
andel. Mellan 1993 och 2010 ökade den från 19 till 30 pro-
cent.

40 Sveriges Byggindustrier
 Förvärvsarbetande i byggindustrin
- utrikes födda
Antal
30 000

25 000

20 000 Sydamerika

Oceanien
15 000
Nord- och
Mellanamerika
10 000 Asien

Afrika
5 000
Europa exkl Norden

Norden exkl Sverige

0
2002 03 04 05 06 07 08 09 10 11
Källa: SCB. BI

Sveriges befolkning i åldern 16-64 år uppgick till 6,1 miljo-
ner år 2011 och av dessa var 1,1 miljoner personer utrikes
födda. Under den senaste tioårsperioden steg andelen utrikes
födda i nämnda åldersgrupp från 14,1 till 18,1 procent.
Bland de förvärvsarbetande inom byggindustrin var ande-
len utrikes födda 9,2 procent år 2011, vilket ska jämföras
med 14,1 procent på övriga arbetsmarknaden. Relativt sett
ökade dock antalet mer för byggindustrin (123 %) än för
övriga arbetsmarknaden (36 %) under perioden 2002-2011.
Totalt sett ökade antalet förvärvsarbetande i byggindustrin
med 32 procent mellan 2002 och 2011; från 239 000 till
314 000.1) Bland de utrikes födda noterades mer än en för-
dubbling; från 12 900 till 28 200. De flesta har sitt ursprung i
europeiska länder och de uppgick till 22 300 år 2011. Relativt
sett ökade dock personer födda utanför Europa mest och an-
talet steg från 2 150 till 6 450 (200 %) under perioden.

1) Antalen är hämtade från SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS) och dessa

skiljer sig från Arbetskraftsundersökningarnas (AKU) uppgifter.
Sveriges Byggindustrier 41
 Anställda i byggindustrin
Fördelning efter verksamhetsområde
Antal
300 000

250 000

200 000

150 000
Specialiserade
bygg- och
100 000 anläggnings-
entreprenörer
Anläggnings-
50 000 entreprenörer

Byggentreprenörer
0
2001 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12

Källa: SCB

Byggindustrin kan delas upp i de tre verksamhetsområdena
Byggentreprenörer (SNI 41), Anläggningsentreprenörer
(SNI 42) samt Specialiserade bygg- och anläggningsentre-
prenörer (SNI 43). Till det tredje verksamhetsområdet hör
till exempel VVS, elinstallation, golvbeläggning, måleri och
glasmästeri.
Under perioden 2001-2012 ökade det totala antalet an-
ställda i byggindustrin från 180 000 till 262 000. År 2012
fanns 68 000 av de anställda hos byggentreprenörerna,
21 000 hos anläggningsentreprenörerna och 173 000 hos de
specialiserade bygg- och anläggningsentreprenörerna.
Under den senaste tioårsperioden har anläggningsbyggan-
det ökat mer än husbyggandet. Det avspeglar sig på de
anställda på så sätt att en viss förskjutning från byggentre-
prenörer mot anläggningsentreprenörer ägt rum. Andelen
anställda hos byggentreprenörerna minskade från 29 till 26
procent, medan den ökade från knappt 5 till 8 procent hos
anläggningsentreprenörerna. Specialiserade bygg- och an-
läggningsentreprenörer hade 66 procent av de anställda såväl
i början som i slutet av perioden.

42 Sveriges Byggindustrier
 Sysselsatta och arbetslösa byggnadsarbetare
Yrkesverksamma medlemmar i Byggnads
Antal
160 000

140 000

120 000

100 000

80 000

60 000

40 000
Yrkesverksamma
20 000 Sysselsatta
Arbetslösa
0
1970 72 74 76 78 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12
Källa: Arbetsförmedlingen, Byggnads, IAF

Under 1970- och 1980-talen varierade andelen arbetslösa
byggnadsarbetare i Byggnads medlemskår mellan 2 och 10
procent. I början av 1990-talet ökade den dramatiskt. Som en
följd av bland annat den kraftiga nedgången i bostadspro-
duktionen steg arbetslösheten från 5 till 25 procent av de
yrkesverksamma medlemmarna.
Högkonjunkturåren i slutet av 1990-talet gjorde det möj-
ligt att få arbete inom andra branscher och detta ledde bland
annat till att cirka 20 000 byggnadsarbetare lämnade
byggbranschen. Antalet arbetslösa minskade, om än i något
långsammare takt än medlemsavgången. Under den senaste
tioårsperioden har Byggnads haft cirka 100 000 yrkesverk-
samma medlemmar och tack vare en svag uppgång i kon-
junkturen minskade antalet arbetslösa och uppgick till 7 pro-
cent 2001. Det var den lägsta nivån sedan 1991, men en hög
nivå jämfört med 1970- och 1980-talen.
Under de närmast påföljande åren ökade arbetslösheten
och hade kommit upp till 10 procent år 2004. Den uppåtgå-
ende trenden vände sedan och 2008 noterades 4,1 procent
som arbetslösa. I spåren av finanskrisen under hösten 2008
nåddes en ny topp – 8,9 procent – 2009. Marknaden började
dock snabbt återhämta sig och andelen hade minskat till 5,3
procent 2012.

Sveriges Byggindustrier 43
 Gymnasieskolans bygg- och anläggningsprogram
Antal
8 000

7 000

6 000

5 000

4 000

3 000

2 000

1 000 Förstahandssökande
Elever i åk 1 (ht)
0
2002/03 03/04 04/05 05/06 06/07 07/08 08/09 09/10 10/11 11/12
Källa: Skolverket

Under åren 1987-1992 var antalet förstahandssökande till
gymnasiets byggprogram fler än antalet elevplatser. Intresset
för byggutbildningen var som störst under perioden 1988-
1991 då mellan 5 000 och 7 000 ungdomar sökte varje år.
Som mest var det 2,2 förstahandssökande per utbildnings-
plats. Under den långa svackan som drabbade byggbran-
schen under 1990-talet svalnade intresset markant och
antalet förstahandssökande nådde bottennivån – cirka 1 500
– läsåret 1998/1999.
Det 3-åriga byggprogrammet ökade successivt i populari-
tet mellan 1998 och 2007. Antalet förstahandssökande steg
då från 1 500 till 7 500 för att sedan minska med några
hundra 2008. I takt med att intresset för byggutbildningen
blev allt större utökades antal elevplatser.
Allt fler kvinnor söker sig till byggutbildningen och under
den senaste tioårsperioden ökade andelen kvinnor i årskurs 1
från 3,4 till 9,2 procent.
Inom byggprogrammet finns inriktningar för de traditio-
nella byggyrkena såsom murare, betong-, trä- och anlägg-
ningsarbetare samt målare och plåtslagare. Det finns också
möjlighet att utbilda elever för specialyrken som anlägg-
ningsmaskinförare, håltagare, ställningsbyggare, tak-,
undertaks- och stenmontörer.
Höstterminen 2011 infördes en ny gymnasieskola och
namnet på byggyrkesutbildningen är nu Bygg- och anlägg-
ningsprogrammet. Inriktningarna inom programmet är hus-
byggnad, anläggning, måleri, plåtslageri och en
nytillkommen för anläggningsförare. Som tidigare finns det
också möjlighet att utbilda sig inom specialyrkena.
En nyhet är att minst halva utbildningen ska kunna ge-
nomföras som så kallad gymnasial lärling. I det upplägget
ska skolan delegera yrkesutbildningsuppdraget till ett före-
tag.

44 Sveriges Byggindustrier
 Högskoleingenjörsutbildning – byggteknik
Registrerade studenter (åk1)
Antal
1 400

1 200

1 000

800

600

400

200 Kvinnor
Män
0
1999 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12
Källa: Samverkansgruppen för ingenjörsutbildningar

Nyrekrytering av arbetsledande personal till byggindustrin
görs bland dem som har högskoleingenjörsutbildning inom
byggteknik och bland yrkeshögskoleutbildade, men också
från yrkesarbetarleden. Antalet personer som påbörjat hög-
skoleingenjörsutbildning med bygginriktning ökade stadigt
under perioden 1999-2008, från 600 till 1 200, och har sedan
dess legat kring 1 100-1 200.
Utbildningarna inom Yrkeshögskolan (tidigare KY ) är
tvååriga. Vissa av dessa kortare utbildningar finns även inom
högskola/universitet. De har olika benämningar och några
vanligt förekommande är byggproduktionsledare, bygg-/an-
läggningsingenjör och byggarbetsledare. Utbildningarna är
flexibla och omprövas regelbundet. Den totala numerären
ligger mellan 300 och 400 studerande per år och etablerings-
graden på arbetsmarknaden är bland de högsta inom Yrkes-
högskolemyndighetens område.

Sveriges Byggindustrier 45
Energi och miljö
 Energianvändning i byggnader
Energi för uppvärmning och varmvatten i bostäder 2011
kWh/m2 , år
180
160
140
120
100
80
60
40
20
0
-1940 1941-1960 1961-1970
Källa: Energimyndigheten, BI
Sveriges totala energianvändning har varit ungefär lika stor
sedan 1970 och uppgick till 382 TWh år 2011. Energian-
vändningen i sektorn bostäder och service har dock minskat
och var 147 TWh 2011, jämfört med 165 TWh år 1970. I
statistiken ingår även energi som används i jordbruk, skogs-
bruk och fiske samt för gatu- och vägbelysning, avlopps- och
reningsverk samt el- och vattenverk. Exakt hur mycket ener-
gi som används i byggnader går därför inte att utläsa. Studier
från Boverket visar dock att energianvändningen i byggnader
uppgår till drygt 30 procent av Sveriges totala energianvänd-
ning. Energianvändningen påverkas av utomhustemperatu-
ren eftersom en stor del går till uppvärmning och det är värt
att notera att 2011 var varmare än ett normalår.
I småhus är det vanligaste uppvärmningssättet elvärme, in-
klusive värmepumpar. Nästan 40 procent av småhusen har
värmepump. Användningen av värmepumpar har tidigare
ökat kraftigt, men ökningen har mattats av de senaste åren.
Sveriges Byggindustrier
Småhus
Flerbostadshus
1971-1980 1981-1990 1991-2000 2001-
Byggår
I flerbostadshus är fjärrvärme det vanligaste uppvärmnings-
sättet och används för cirka 85 procent av lägenhetsarean.
Även i lokaler är fjärrvärme det vanligaste uppvärmningssät-
tet. Användningen av olja för uppvärmning är nästan helt ut-
fasad.
Av diagrammet framgår att ju senare en bostad är byggd
desto mindre är den genomsnittliga energianvändningen för
uppvärmning och varmvatten. Detta beror på åtminstone tre
saker: För det första har olja ersatts med elvärme eller fjärr-
värme vilket leder till att omvandlingsförluster flyttas från
byggnaderna till kraftverken. För det andra har antalet vär-
mepumpar ökat. En värmepump levererar upp till tre gånger
mer energi än vad som används till driften. För det tredje har
byggnadstekniken förbättrats, till exempel har så kallade
köldbryggor minskats och mer energieffektiva fönster an-
vänds.
47
 Energikrav på byggnader
kWh/m2Atemp, år
Typ av byggnad Zon I Zon II Zon III

Bostäder med elvärme, inklusive värmepump 95 75 55

Bostäder som har annat uppvärmningssätt än elvärme 130 110 90

Lokaler med elvärme, inklusive värmepump 95 75 55

Lokaler som har annat uppvärmningssätt än elvärme 120 100 80

Källa: Boverkets byggregler (BBR 19)

Boverkets byggregler (BBR) anger att byggnader ska vara ut-
formade så att energianvändningen begränsas genom låga
värmeförluster, lågt kylbehov, effektiv värme- och kylan-
vändning och effektiv elanvändning. Byggreglerna gäller vid
uppförandet av ny byggnad och för omfattande om- och till-
byggnader. Krav på byggnadens specifika energianvändning
uttrycks i årligen köpt energimängd per kvadratmeter golv-
O
yta som värms till mer än 10 C. Kraven är specificerade för
bostäder och lokaler samt för tre olika klimatzoner, där zon I
är Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län, zon II är
Västernorrlands, Gävleborgs, Dalarnas och Värmlands län
och zon III är övriga Sverige. Strängare krav gäller om bygg-
naden värms med el än om den värms på annat sätt.
I BBR finns även krav på högsta tillåtna genomsnittliga
värmegenomgångskoefficient, så kallat Um-värde, för bygg-
O O
nader. Kravet är 0,4 W/m2, C för bostäder och 0,6 W/m2, C
för lokaler. Därutöver finns krav på högsta installerade elef-
fekt för uppvärmning i elvärmda bostäder och lokaler. För
lokaler får energianvändningen ökas för att kompensera för
utökat ventilationsbehov, så kallat hygienluftflöde. Detta
finns inte med i tabellen ovan.
Energi från solfångare eller solceller på byggnaden behö-
ver inte räknas in i energianvändningen om den används i
byggnaden.
Utöver BBR-kraven ställer flera kommuner egna energi-
krav på nya byggnader som uppförs på kommunens mark.
Dessa så kallade särkrav varierar från kommun till kommun.

48 Sveriges Byggindustrier
 Energi- och miljöklassning av byggnader
Certifierade byggnader per den 31 december
Antal
600
500
400
300
200
100
0
2008 2009
Källa: Sweden Green Building Council, Miljömärkning Sverige AB
Energi- och miljöcertifiering används för att bedöma och in-
formera om en byggnads energi- och miljöprestanda och
syftar till att göra det enklare för beställare och hyresgäster
att välja ett hållbart alternativ. Antalet miljöcertifierade
byggnader i Sverige har mer än fördubblats de senaste fyra
åren.
BREEAM är ett brittiskt system som har funnits sedan
1990. Byggnaden bedöms inom bland annat energianvänd-
ning, inomhusklimat, vattenhushållning, avfallshantering,
markanvändning, påverkan på närmiljön, närhet till kommu-
nikationer, val av byggnadsmaterial samt utsläpp av förore-
ningar. Sweden Green Building Council har anpassat
BREEAM till svenska förhållanden och sedan 1 maj 2013
används BREEAM-SE i Sverige.
LEED är ett amerikanskt system som främst används för
kommersiella fastigheter. Byggnadens miljöprestanda be-
döms inom områdena närmiljö, vattenanvändning, energi-
användning, material samt inomhusklimat. Det finns idag
över 13 000 LEED-certifierade byggnader fördelade på över
100 länder.
Miljöbyggnad är ett svenskt miljöklassningssystem som be-
Sveriges Byggindustrier
Breeam
LEED
Miljöbyggnad
Green building
Svanen (småhus)
Svanen (flerbostadshus)
2010 2011 2012
tygsätter 16 olika indikatorer inom områdena energi, inom-
husklimat och kemiska ämnen. Miljöbyggnad kan användas
för nya byggnader, om- och tillbyggnader samt befintliga
byggnader. Småhus, flerbostadshus och de flesta typer av lo-
kaler kan klassas.
Green Building fokuserar enbart på energianvändning. En
certifierad byggnad ska ha minskat energianvändningen
med minst 25 procent jämfört med tidigare eller jämfört
med Boverkets nybyggnadsregler.
Svanen är ett nordiskt miljöklassningssystem i Sverige
som administreras av det statliga bolaget Miljömärkning
Sverige AB. Svanenmärkning av småhus har varit möjligt se-
dan 2005 och sedan 2009 kan man märka flerbostadshus och
förskolebyggnader. Märkningen gäller endast nybyggnation.
Passivhus FEBY 12 är ett energiklassningssystem som ad-
ministreras av Sveriges Centrum för Nollenergihus. Syste-
met har tre nivåer: Minienergihus, Passivhus och
Nollenergihus. Målet är att minimera transmissions- och
ventilationsförluster. Både befintliga och nya bostäder samt
lokaler kan klassas.
49
 Minskning av farliga ämnen i byggvaror
BASTA
Antal leverantörer i Bastasystemet
350

300

250

200

150

100

50
Nya leverantörer
0 Totalt
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 - juni 2013
Källa: BASTAonline AB

BASTA är ett verktyg för alla som köper och använder bygg-
produkter och material. Verktyget säkerställer valet av trygga
byggmaterial. Syftet är att fasa ut farliga ämnen från bygg-
produkter, byggnader och konstruktioner.
Produkterna i BASTA-systemet bedöms utifrån kemiskt
innehåll. Bedömningen baseras på ett antal egenskapskrav
som det kemiska innehållet i produkterna måste klara. Det är
produktleverantören själv som svarar för bedömningen.
Dessutom krävs det att leverantören har dokumentation i
form av innehållsdeklarationer, säkerhetsdatablad, utred-
ningsöversikter eller liknande som kan styrka bedömningen.
Leverantörer som deltar i systemet har skrivit på ett avtal om
kraven på kompetens, dokumentation, revisioner med mera.
Endast produkter som klarar dessa krav kan registreras i da-
tabasen.
Produktval via BASTA kan göras direkt i databasen eller
genom att i bygghandlingar hänvisa till att produkter som in-
går i ett projekt ska vara registrerade i denna. Den som väljer
produkter behöver inte vara kemikalieexpert eftersom ansva-
ret i BASTA helt vilar på leverantören. Databasen är till-
gänglig för alla och det är avgiftsfritt att söka efter produkter.
BASTA-systemet har varit i drift sedan 2005 och BASTA
online AB som äger och driver systemet bildades 2007.
BASTA drivs som ett icke vinstdrivande aktiebolag som ägs
gemensamt av IVL Svenska Miljöinstitutet och Sveriges
Byggindustrier.

50 Sveriges Byggindustrier
Kostnader
 Kostnader i ett bostadsprojekt
PRODUKTIONSKOSTNAD BYGGKOSTNAD
Entreprenadkostnad
17 % Transport
Moms Maskiner
19 % Omkostnader
39 %
Byggherrens kostnader*
22 % inklusive markförvärv
och kommunala avgifter
45 % Material
12 %

28 %
61 % Tjänstemän
9%
UE-hantverkare Löne-
9%
5%
kostnaden
5% 18 % TBM m.fl.
(Byggnadsarbetare)
11 %
* projektering, kontroll, besiktning,
garanti, försäkring, kreditivränta
Källa:SCB, BI

Produktionskostnad är den totala kostnaden för ett byggpro-
jekt efter att alla led i byggprocessen är inräknade; markför-
värv, projektering, kommunala avgifter, kontroll, besiktning,
garantier, försäkringar, kreditivränta, entreprenadarbeten
och mervärdesskatt.
Den totala produktionskostnaden i ett bostadsprojekt kan
delas upp i
• Markkostnad
• Byggkostnad
• Byggherrekostnad
Mark- och materialkostnad är betydande delar av den to-
tala produktionskostnaden och båda har ökat i andel under
de senaste åren.
Byggkostnad avser mark- och schaktningsarbeten, uppfö-
rande av byggnaden samt grov- och finplanering av marken.
I byggkostnaden ryms också anslutningskostnader för el,
fjärrvärme och kabel-tv.
Med byggherrekostnad avses huvudsakligen projektering,
kreditiv (räntekostnad) och byggherrens egen administra-
tion.
Diagrammet återger de olika kostnadsposternas andel för
flerbostadshus och baseras på projekt byggda under 2003.

52 Sveriges Byggindustrier
 Produktionskostnadens utveckling
Index (1998=100)
500

450

400

350

300

250

200 Markkostnad
Total produktionskostnad
150 Byggnadskostnad
KPI
100
1998 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11
Källa: SCB, BI

Produktionskostnaden för flerbostadshus ökade med 130
procent till 34 526 kronor per kvadratmeter under perioden
1998-2011. Byggkostnaden utgjorde 79 procent av produk-
tionskostnaden år 2011 och det är framför allt denna som på-
verkat utvecklingen. Relativt sett ökade dock markkostnaden
mer än byggkostnaden och har därmed påverkar den totala
produktionskostnaden i allt större grad. Detta är särskilt tyd-
ligt efter 2006.
Markkostnadens andel av den totala produktionskostna-
den ökade från 11 till 21 procent under perioden 1998-2011.
Markkostnaden steg då med 470 procent till 8 023 kronor
per kvadratmeter lägenhetsarea, medan byggkostnaden un-
gefär fördubblades. Mellan 2010 och 2011 stod markkostna-
den för närmare hälften av den totala produktionskost-
nadsökningen.
Den viktigaste förklaringen till att markkostnaden skjutit i
höjden är att markägare har börjat ta mer betalt. Kommuner-
na är de aktörer som har störst möjlighet att påverka kostna-
den eftersom de sitter på planmonopolet och därmed kan på-
verka prisutvecklingen genom att styra utbudet av mark.
Detta kan tydligt utläsas av SCB:s statistik som visar en stor
skillnad mellan markkostnaden för bostadsrätter och för hy-
resrätter. För bostadsrätter var den 10 338 kronor per kva-
dratmeter lägenhetsarea, medan den var 3 475 kronor för
hyresrätter år 2011. Kostnaden för hyresrätter var således en
tredjedel av den för bostadsrätter. Motsvarande jämförelse
för 1998 visar att skillnaden då var betydligt mindre och att
kostnaden för hyresrätter var 60 procent av den för bostads-
rätter.
Den viktigaste förklaringen till byggkostnadens ökning
under perioden 1998-2011 är stigande materialpriser, vilka
till stor del bestäms på den internationella marknaden.

Sveriges Byggindustrier 53
 Fastighetsprisutveckling
Index (1981=100)
800

700

600

500

400
Hyreshus
300 Fritidshus
Småhus för
200 permanentboende
KPI
100
1981 86 91 96 01 06 11
Källa: SCB

Fastighetspriserna steg kraftigt under 1980-talets senare
hälft. Den ekonomiska krisen i början av 1990-talet satte
stopp för denna utveckling och prisnivån sjönk tre år i rad.
I mitten av 1990-talet började priserna åter stiga i rask takt.
Både låg räntenivå och ökad disponibel inkomst bidrog till
detta. För hyreshus har även en ökad ombildning till bo-
stadsrätter påverkat prisuppgången.
Den ekonomiska krisen hösten 2008 medförde att prisut-
vecklingen mattades av för samtliga fastighetstyper. De re-
gionala variationerna var betydande och såväl prisuppgång
som prisfall var större i storstäderna än i övriga regioner.
Mellan 2009 och 2010 ökade priserna åter kraftigt över
hela landet och då särskilt för hyreshus, som steg med 14
procent. Uppgången för småhus och fritidshus var hälften så
stor (7 %). Därefter har utvecklingen mattats av. Under 2012
sjönk priserna för både småhus och fritidshus. Priserna för
hyreshus har haft den kraftigaste ökningen sedan 2010, dock
steg de endast marginellt under 2012.
Sett till hela perioden 1981-2012 har fastighetspriserna
ökat avsevärt mer än konsumentprisindex (KPI).

54 Sveriges Byggindustrier
 Faktorprisindex för flerbostadshus
Index (1990=100)
240

220

200

180

160

140
Material
120 Faktorprisindex totalt
Arbetslöner
100 KPI
Byggherrekostnad
80
1990 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12
Källa: SCB, BI

I faktorprisindex (FPI) ingår kostnad för material, arbets-
löner, maskiner, transporter, drivmedel och elkraft samt en-
treprenörens omkostnader och byggherrekostnader. I dia-
grammet återges utvecklingen för FPI totalt samt för
material, arbetslöner och byggherrekostnad.
Mellan 1990 och 2012 ökade FPI för flerbostadshus med
94 procent eller 3 procent i genomsnitt per år. I mitten av
1990-talet ökade FPI med drygt 7 procent, men sedan däm-
pades ökningstakten och låg runt 3 procent ett antal år. Efter
2003 och fram till finanskrisen 2008 var det en stadig upp-
gång med i genomsnitt på 6,5 procent per år.
Kostnaden för material hade den kraftigaste utvecklingen
under perioden 1990-2012 och steg då med 132 procent, vil-
ket motsvarar 4 procent i genomsnitt per år. Utvecklingen
dämpades till 1,6 procent mellan 2008 och 2009 för att året
efter mer än fördubblas. Därefter har ökningstakten avtagit
och 2012 låg den på drygt 2 procent.
Kostnaden för arbetslöner steg kraftigt i slutet av 1980-ta-
let (10-11 % per år), men mattades av och till och med mins-
kade under 1990-talets lågkonjunktur. Ökningstakten har
därefter i genomsnitt legat på 3,6 procent per år.
Fram till 2004 utgjordes byggherrekostnaden till hälften av
kreditiv (räntekostnader), men efter en översyn av vikterna i
FPI sjönk andelen till knappt 30 procent. I diagrammet av-
speglas ränteändringar därför tydligare före än efter 2004.
Till följd av finanskrisen sjönk kostnaderna med 9 procent
mellan 2008 och 2009. Därefter har de stigit och 2012 låg de
åter på samma nivå som före krisen.
Skatteomläggningen i början av 1990-talet återspeglas i
konsumentprisindex (KPI), men däremot inte i FPI som
återges exklusive moms. FPI ökade därför med endast 7 pro-
cent mellan 1990 och 1994, medan KPI steg med 20 procent.
KPI har därefter ökat med 23 procent eller 1,3 procent i ge-
nomsnitt per år.

Sveriges Byggindustrier 55
 Drift- och underhållskostnader för flerbostadshus
2011
25 %
33 %
19 %
8%
15 %
Källa: SCB
Kostnader för flerbostadshus kan delas in i drift, kapital och
underhåll. Uppgifter för kapital saknas och kan därför inte
återges. Underhållskostnaden är ungefär hälften så stor som
driftskostnaden.
Den genomsnittliga driftskostnaden (exklusive kapital-
kostnader) för en hyresrätt i ett flerbostadshus uppgick till
393 kronor per kvadratmeter 2011. Administration och fas-
tighetsskötsel, som var den största delposten, uppgick till
144 kronor och uppvärmningen till 110 kronor per kvadrat-
meter.
De kommunala bostadsföretagen hade en högre kostnads-
nivå än de privata fastighetsägarna. För de kommunala bola-
gen uppgick driftskostnaden i genomsnitt till 422 kronor per
kvadratmeter, varav 173 kronor utgjorde kostnad för admi-
nistration och fastighetsskötsel. Motsvarande kostnad för de
56
Administration och fastighetsskötsel
Uppvärmning
VA, sophantering, sotning, fastighetsel
Övrigt
Underhåll
privata företagen stannade på 363 kronor, varav 115 utgjorde
kostnad för administration och fastighetsskötsel.
Uppvärmningskostnaden var något högre för privata bo-
stadsföretag i jämförelse med de kommunala. Den genom-
snittliga driftskostnaden för flerbostadshus uppgick till 110
kronor per kvadratmeter. Kommunala företag hade däremot
väsentligt högre underhållskostnader, 244 kronor per kva-
dratmeter jämfört med 138 kronor för privata.
Jämförelsetal avseende kapitalkostnader för privatägda
fastigheter saknas på grund av att tre statistikvariabler – rän-
tor, lån och avskrivningar – inte längre kan mätas. Orsaken är
att företagen i ökande grad frångått särredovisning av räntor
och lån på fastighetsnivå, vilken är den nivå som mätningen
tidigare gjorts på inom den privata gruppen. Det har också
blivit svårare att inhämta data avseende avskrivningar.
Sveriges Byggindustrier
 Boendekostnadens andel av disponibel inkomst
Procent
35

30

25

20

15

10
Energikostnader
5 Exklusive
energikostnader
0
1993 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12
Källa: SCB, KI

Den totala boendekostnadens andel av disponibel inkomst
uppgick till 25 procent år 2012, varav 5,6 procentenheter ut-
gjorde energikostnader.
I början av 1990-talet fick hushållen en stor kostnadsök-
ning beroende på en omfattande skattereform samtidigt med
en kraftig neddragning av bostadssubventionerna. Sänkta
inkomstskatter finansierades bland annat genom sänkta
skatteavdrag för räntor och lägre räntebidrag. Momsen på
byggandet höjdes liksom förmögenhetsskatten. Samtidigt
infördes moms på energi, förvaltning, vatten, avlopp och sop-
hantering. Hushållens inkomstutveckling var dessutom svag.
Sammantaget ledde detta till att hushållens boendekostna-
der steg till 31 procent av den disponibla inkomsten år 1997.
När hushållen sedan kunde öka sina realinkomster och
räntenivåerna sjönk, bröts denna uppåtgående trend. Sedan
2007 har hushållens boendekostnad utgjort ungefär 25 pro-
cent av den disponibla inkomsten.

Sveriges Byggindustrier 57
Internationellt
 Bostadsbyggandet
Norden exklusive Island
Antal påbörjade lägenheter per 1 000 invånare
8

3
Finland
2
Norge
1 Sverige
Danmark
0
2000 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12
Källa: Byggenaeringens Landsforening, Dansk Byggeri, Byggnadsindustrin RT Finland, SCB och BI

I förhållande till folkmängden har det byggts fler bostäder i
de nordiska grannländerna än i Sverige och så har det sett ut
under en följd av år. Under perioden 2010-2012 byggdes det
dock färre eller lika många bostäder i Danmark som i Sveri-
ge.
I Sverige och Danmark påbörjades 2,2 lägenheter per
1 000 invånare år 2012. Motsvarande antal uppgick till 5,3 i
Finland och 6,0 i Norge.
Även sett till det totala antalet påbörjade lägenheter under
perioden 2000-2012 är statistiken talande. I Sverige påbörja-
des då 324 000 bostäder. I Danmark, Finland och Norge –
med drygt halva Sveriges folkmängd – påbörjades 279 000,
392 000 respektive 347 000 lägenheter. Befolkningsökning-
en under perioden var då i storleksordningen 700 000 i Sve-
rige, 250 000 i Danmark, 230 000 i Finland och 515 000 i
Norge.

Sveriges Byggindustrier 59
 Byggmarknadens andel av BNP - EU
2012
Procent
25

20

15

10

0
d n n d e n n k e n n d 7 a al g e n a n d n d n n n d n
lan rie ole lan rig kie nie ar rrik gie per lan EU2 dern rtug mbur nkrik Italie Malt änie ttlanannieeklan vakie nger itaue Irlanvenie
Fin Bulga P Est Sve Tjec Spa DanmÖste Bel Cy Tysk n
rlä PoLuxe Fra m e U L
de Ru L orbrit Gr Slo Slo
Ne St
Källa: FIEC

Investeringarnas långsiktiga utveckling är av stor betydelse
för välståndsutvecklingen. År 2012 varierade bygginveste-
ringarnas andel av bruttonationalprodukten (BNP) inom
EU-länderna mellan 4 och 15 procent. För Sveriges del var
andelen 12 procent, medan EU-snittet låg på 9 procent.
Tyvärr är denna statistik missvisande eftersom den även
innehåller uppskattningar av reparations- och underhållsin-
vesteringar och därmed inte följer SNA931)(reparationer och
underhåll räknas i normala fall som konsumtion, ej investe-
ring). Enligt SNA93 var Sveriges investeringsnivå 9 procent
av BNP och det är sannolikt en för låg nivå för att behålla
värdet och funktionen av tidigare investeringar.
I övrigt kan det noteras att krisen i euroområdet har slagit
hårt mot EU-ländernas byggsektorer. Irland och Spanien är
två länder som för bara några år sedan hade en byggmark-
nadsandel på närmare 20 procent och där den pågående kri-
sen lett till en kraftig minskning av bygginvesteringsandelen.
Det är därför på sitt sätt anmärkningsvärt att Finland nu lig-
ger i topp, eftersom det är ett land som också drabbats hårt av
krisen i Europa. Finland bygger dock mycket bostäder i för-
hållande till sin folkmängd och det är en av förklaringarna
till att de ligger högt i den internationella statistiken.

1) System of National Accounts, 1993

60 Sveriges Byggindustrier
 Momssatser i Europa 2013-01-14
Byggverksamhet
Renovering och
reparation av Försäljning
Social privata Tomter för av nya Övriga
Land Housing1) bostäder2) byggnation3) byggnader4) byggnadsarbeten

Sverige 25/(ex) 25 (ex) (ex) 25

Danmark 25 25 (ex) (ex) 25
Norge 25 25 (ex) 25 25
Finland 24 24 (ex) (ex) 24
Island 25,5 25,5 25,5 25,5 25,5
Belgien 6/12 6/21 (ex) 21 6/12/21
Bulgarien 20 20 20 20 20
Cypern 18 5 (ex) 18 18
Estland 20 20 20 20 20
Frankrike 7//19,6 7/19,6 19,6 19,6 19,6
Grekland 13 13 (ex) 23 23
Irland 13,5 13,5 (ex)/13,5 13,5 13,5
Italien 4/10 10 21 4/10/21 4/10
Lettland 21 21 21 21 21
Litauen 21 21 (ex) 21 21
Luxemburg 3/15 3/15 (ex) (ex) 3/15
Malta (ex) 18 (ex) (ex) 18
Nederländerna 21 6/21 21 21 21
Polen 8 8/23 23 23 23
Portugal (ex)/6 6/23 (ex) (ex) 6/23
Rumänien 5 24 24 24 24
Slovakien 20 20 20/ex) 20 20
Slovenien 8,5 8,5 20 20/8,5 20/8,5
Spanien 4/10 10 21 10/21 4/10
Storbritannien 20/0 20/5 (ex)/20 0/20 20/0
Tjeckien 15 15 21 21 21
Tyskland 19 19 (ex) (ex) 19
Ungern 27 27 27 27 27
Österrike 20 20 (ex) (ex)/20 20
1) I vissa länder tillämpas en lägre skattesats för byggtjänster som avser bostäder som ett led i socialpolitiken. Syftet är att göra bostäderna billigare.
2) Avser småhus. 3) Avser försäljningen av en byggnadstomt. 4) Avser försäljningen av en bebyggd fastighet.

Källa: VAT Rates Applied of the Member States of the European Union. (taxud.cl (2013) 69198-EN). Se även www.ec.europa.eu/taxation_customs/index_en.htm

Inom EU regleras momsen i EU:s mervärdesskattedirektiv
som medlemsländerna måste följa. Av direktivet följer att
varje land, förutom en normalskattesats, kan ha reducerad
skattesats för tillhandahållande av vissa tjänster och försälj-
ning av vissa varor.
De flesta länder i Europa har en normalskattesats på runt
20 procent. Ungern har för närvarande den högsta normal-
skattesatsen, 27 procent, därefter följer Danmark, Island,
Norge och Sverige med 25 procent. Skattesatsen kan justeras
inom ramen för direktivets regler.
I tabellen ovan anges tillämplig skattesats för byggverk-
samhet i respektive EU-land samt för Norge och Island. I de
fall flera skattesatser angivits för ett slags tjänst innebär det
Sveriges Byggindustrier
att skattesatsen gjorts beroende av andra omständigheter, till
exempel vem som köper tjänsten. Tjänsterna anges på sven-
ska i fri översättning från engelska.
I de fall skattesatsen anges som 0 (noll) innebär det att nå-
gon utgående skatt inte ska redovisas, men att avdrag kan er-
hållas för ingående skatt. När skattesatsen anges som [ex],
betyder det att tjänsten ligger helt utanför momsområdet,
”exempt”, vilket innebär att utgående skatt inte ska redovisas
och att inget avdrag för ingående skatt hänförlig till tjänsten
kan erhållas.
För en mer exakt beskrivning av tjänsterna samt vilka
regler som gäller, hänvisas till direktivet och respektive lands
lagstiftning.
61
62 Sveriges Byggindustrier
Sveriges Byggindustrier 63
64 Sveriges Byggindustrier
 SNI-tabell för byggindustrin
Byggindustrin enl SNI 2007 Byggindustrin enl SNI 2002
F Byggindustri F Byggverksamhet
41 Byggentreprenörer 45 Byggverksamhet
41.1 Utvecklare av byggprojekt 45.11 Rivning av hus; markarbeten
41.2 Entreprenörer för bostadshus och andra byggnader 45.12 Markundersökning
42 Anläggningsentreprenörer 45.21 Uppförande av hus och andra byggnadsverk
42.11 Anläggningsentreprenörer för vägar och motorvägar 45.22 Takarbeten
42.12 Anläggningsentreprenörer för järnvägar och tunnelbanor 45.23 Anläggning av motorvägar, vägar, flygfält och
42.13 Anläggningsentreprenörer för broar och tunnlar idrottsanläggningar
42.21 Anläggningsentreprenörer för allmännyttiga projekt 45.24 Vattenbyggnad
inom värme, vatten och avlopp 45.25 Andra bygg- och anläggningsarbeten
42.22 Anläggningsentreprenörer för allmännyttiga projekt inom
el och telekommunikation 45.31 Elinstallationer
42.91 Vattenbyggnadsentreprenörer 45.32 Isoleringsarbeten
42.99 Övriga anläggningsentreprenörer 45.33 VVS-arbeten
45.34 Andra bygginstallationer
43 Specialiserade bygg- och anläggningsentreprenörer
43.11 Rivningsfirmor 45.41 Puts-, fasad- och stuckatörsarbeten
43.12 Firmor för mark- och grundarbeten 45.42 Byggnadssnickeriarbeten
43.13 Firmor för markundersökning 45.43 Golv- och väggbeläggningsarbeten
43.21 Elinstallationsfirmor 45.44 Måleri- och glasmästeriarbeten
43.22 VVS-firmor 45.45 Annan slutbehandling av byggnader
43.29 Andra bygginstallationsfirmor 45.50 Uthyrning av bygg- och anläggningsmaskiner
43.31 Firmor för puts-, fasad- och stuckatörsarbeten med förare
43.32 Firmor för byggnadssnickeriarbeten
43.33 Golv- och väggbeläggningsfirmor
43.34 Målerier och glasmästerier
43.39 Andra firmor för slutbehandling av byggnader
43.91 Byggnadsplåtslagerier och andra entreprenörer för
takarbeten
43.99 Övriga specialiserade bygg- och anläggningsentreprenörer

Definition av samhällsbyggnadssektorn
SNI 2007 SNI 2002
Byggindustrin (SNI 41-43) Byggverksamhet (SNI 45)
Fastighetsbolag och fastighetsförvaltare (SNI 68) Fastighetsverksamhet (SNI 70)
Arkitektkontor och tekniska konsultbyråer o.d. (SNI 71.1) Arkitekt- och teknisk konsultverksamhet o.d. (SNI 74.2)
Byggmaterialindustrierna (Delar av SNI 16, 17, 20, 22, 23, 25, 26, Byggmaterialindustrierna (Delar av SNI 14, 20, 21, 24, 25, 26, 28
27, 31 och 33) och 31)
Sveriges Byggindustrier har skapat ett forskningsnätverk där det idag drivs projekt inom
samhällsbyggande i samarbete med högskolor och universitet.
Syftet med forskningssatsningen är att få kunskap med hög trovärdighet som grund för
diskussioner om viktiga framtidsfrågor och vägar till förnyelse.
Målet är att förändra arbetssätten och visa att byggbranschen är en modern bransch i fram-
åtskridande. Vi vill bemöta de myter som finns om branschen och utmana de etablerade
uppfattningarna genom att lyfta fram forskningens bild. Vi vill ha fakta istället för åsikter.
De rapporter som hittills har publicerats kan laddas ned från www.bygg.org/publikationer.

Box 5054, Storgatan 19, 102 42 Stockholm

Tel. 08-698 58 00, Fax. 08-698 59 00, info@bygg.org, www.bygg.org