Administrative Law in Sweden

Föreläsning 1 Allmän förvaltningsrätt
Förvaltningsrätt
Handläggning & myndighetsutövning
Förvaltningsrätt och myndighetsutövning

Förvaltningsrätt väldigt formella regler som uppställer förutsättningar för handläggning och
överklaganden.
Rättsstaten
- rättssäkerhet- finnas en rättsordning som ger individer skydd mot övergrepp från
samhället men också från andra individer drf vi har straffrätts lagstiftningen. Brukar
diskuteras i formell och materiell rättssäkerhet. Formella betonar innehållet i rätt
normerna, karaktär och effekter som lagarna har. Brukar beskrivas att den ska
skydda grundläggande etiska värden. Finns krav på förutsägbarhet inom den
formella rättssäkerheten. Detta till för att man ska kunna lita på rättsordningen och ha
möjlighet att förutsätta rättsliga konsekvenser i ett visst samband.
Den ”moderna” synen på rättssäkerheten lär bestå i att man "...inte behöver
utsättas för brott, dvs. rättsskydd.”(s. 130). I en modifierad form återfinns dessa
tankar i propositionen. Där anges att, på ett allmänt plan, ”vad som främst
utmärker ett rättssystem som präglas av rättssäkerheten är att medborgarna
behandlas lika inför lagen samt att lagen är så utformad att det är möjligt att
förutse hur lagen kommer att tillämpas” (s. 36). Detta anses representera den s. k.
formella uppfattningen av rättssäkerheten, till skillnad från den materiella
rättssäkerheten, som även innefattar faktiska möjligheter att i ett enskilt fall nå
ett rättvist resultat. Vid sidan av denna uppfattning av skillnaden mellan ett
formellt och ett materiellt rättssäkerhetsbegrepp omnämnes i propositionen — i
uppenbar anknytning till slutbetänkandet — ytterligare ett materiellt
rättssäkerhetsbegrepp. Med materiell rättssäkerhet enligt denna uppfattning
förstår man ”...de garantier som finns för att de rättigheter och skyldigheter som
lagstiftningen ger medborgarna också motsvaras av den praktiska tillämpningen”
(s. 36).
- rättslikhet- alla är lika inför lagen ingen diskriminering, lika fall ska bedömas lika detta
har grund i Kap 1 § 9 i RF. Grundläggande förutsättning i rättsväsendet i sverige
- rättstrygghet- medborgare ska få sina rättigheter tillgodosedda inom rättsväsendet.
Själva systemet ska ge en förutsättning för alla att kunna hämta sina rättigheter. ex
finnas domstol till alla, ej ekonomisk status ska vara av betydelse
- rättstillgänglighet- ett skydd för de mänskliga rättigheterna en del av de
grundläggande fri och rättigheterna i europakonventionen och i den europeiska
rättighetsstadgan. Kräver att staten ska garantera tillgången till effektiva rättsmedel.
Dessa principer återfinns i landets demokratiska grundlagar. I RF i form av
legalitetsprincipen osv
Dessa principer ligger till grund för den svenska rättsstaten och återspeglar
grundtankar att det ska finnas ett rättsskydd
de gemensamma dragen för en rättsstat är att det ska finnas självständiga domstolar
i en rättsstat som har en verkställande offentlig makt inom ramen för positiv rätt=
raen inom de bestämda lagarna i staten som har tillkommit genom en vedertaglig
metod. I Sverige har vi riksdag och regering. Det är riksdag som stiftar lagar men de
kan också ge bemyndigande till regeringen som får stifta vissa lagar
rättsstat beskriv som den enskildes rättsskydd mot staten och övergrepp mot staten.
Myndighetsutövning
● Svårdefinierat begrepp
● Förarbeten till gamla FL ”En myndighets befogenhet att bestämma över
förmån, rättighet, skyldighet,disciplinär bestraffning gentemot enskild”
● Samhället maktutövning i förhållande till enskild som är i
beroendeställning
● Utmynnar i beslut eller påbud som binder den enskilde till någon form
av beslut
● Är ett yttrande myndighetsutövning?
Myndighetsutövning
- flera myndigheter i sverige i olika kommuner, domstolar, uni
- Myndighetsutövning är ett förvaltningsrättsligt begrepp och omfattar beslut eller
andra åtgärder som ytterst är uttryck för samhällets maktbefogenheter/utövning i
förhållande till medborgarna
- Det är endast "utövning av befogenhet att för enskild bestämma om förmån,
rättighet, skyldighet, disciplinär bestraffning eller annat jämförbart förhållande"
som räknas som myndighetsutövning. Annat som myndigheten ägnar sig åt
räknas inte in i myndighetsutövningen, exempelvis avtal eller affärsmässig
verksamhet
- yttrande ej myndighetsutövning men ex bestämmelser och beslut är det
Några offentligrättsliga principer av relevans
• Legalitetsprincipen,
• Objektivitets- och likabehandlingsprincipen
• Proportionalitetsprincipen
• Officialprincipen
• Aktualitetsprincipen
• Likställighetsprincipen
inom den offentliga förvaltningen finns det flera offentligrättsliga principer
legalitetsprincipen- att den offentliga maktens ska utövas under lagarna, får ej ta beslut från en
myndighet utan stöd i lag
objektivitetsprincipen- myndigheter och domstolar ska iaktta saklighet och opartiskhet
likabehandlingsprincipen- alla lika inför lagen och lika fall ska behandlas lika. Man ska kolla på
omständigheterna som kan vara olika i lika fall
proportionalitetsprincipen- åtgärd får ej gå ut över det som är nödvändigt med hänsyn till
ändamålet. 3 förutsättningar man ska beakta vid proportionalitetsbedömning
1. åtgärden ska vara ägnad till att tillgodose ändamål
2. åtgärden ska vara nödvändig för att uppnå ändamålet samtidigt som mindre
inskränkande alternativ ska saknas- du får ej göra en åtgärd om det ej tillgodoser
ändamålet finns det mindre inskränkande alternativ ska det alternativet väljas först. Finns
ej sånt alternativ då kan man gå vidare med den åtgärden
3. fördelen med åtgärden ska stå i rimlig proportion till den skada den orsaka för den
berörda
(detta ej lätt när man jobbar med tvångsvård)
officialprincipen- en undersökningsplikt för myndigheten, att fatta info i ansökan elr anmälan.
Myndigheten måste begära en komplettering av material och i vissa fall också göra en egen
undersökning för att samla ihop relevant material för att kunna at korrekt beslut
aktualitetsprincipen- blir ofta aktuell när man pratar om LVU. krävs att det inte är fråga om en
obetydlig, oklar eller avlägsen risk för den unge utan tvärtom en klar och konkret risk för
skada.102 Detta brukar beskrivas som ett aktualitetskrav (aktualitetsprincipen). De förutsättningar
som beskrivs i lagen för dess tillämplighet måste vara uppfyllda vid tiden för beslutet.
Tvångsvården utgör inte som i straffrätten en samhällsreaktion på vad som redan har inträffat.
LVU är en skyddslag som syftar till att trygga samhällets möjligheter att bereda barn vård utanför
hemmet när vårdbehovet inte kan tillgodoses med frivilliga lösningar. De riskfaktorer som
konstituerar vårdbehov måste därför vara både reella och aktuella
Principen grundar sig på att ett vårdbehov föreligger hos den som åtgärden syftar till
att hjälpa. Aktualitetsprincipen är en utpräglad socialrättslig princip som kraftigt skiljer
sig från de straffrättsliga utgångspunkterna. Enligt straffrättsliga principer får ett straff
endast utdömas för något som har hänt, medan det enligt socialrättsliga principer
krävs ett ingripande inte får ske på grund av något som har hänt i det förflutna. Enligt
aktualitetsprincipen måste ett ingripande grunda sig på de förhållanden som råder då
beslutet fattades
Man ska helt enkelt beakta risk för skada i nuet.
likställighetsprincipen- Likställighetsprincipen innebär att kommunmedlemmar eller

grupper av kommunmedlemmar i samma situation ska behandlas lika.
Särbehandling får endast ske på saklig och objektiv grund. ...
Likställighetsprincipen gäller bara gentemot kommunens eller landstingets egna
medlemmar (kommunallagen). Man ska ej vara orättvis och gynna vissa
kommunmedlemmar. LIKABEHANDLING
Officialprincipen myndigheter har utredningsskyldighet
Utredningsskyldighet – utredningsansvar
Ny reglering – FL 23 § (tidigare analogt tillämpad jml FPL 8 §)
Officialprincipen – dispositionsprincipen
1. Tvist om arv (Dispositivt)

2. Vårdnadstvist (Indispositivt)
3. LVU-utredning (Officialprincipen fullt tillämplig)
Tjänstemän verksamma inom offentlig verksamhet har rättsligt ansvar
BrB 20:1 – tjänstefel
Officialprincipen – vilka ärenden är särskilt viktiga att utreda noggrant?
• Inskränkningar av grundläggande fri- och rättigheter
• Andra Ingripanden mot enskild- tåg bygg kolla längre ner
• Skyddsvärda allmänna intressen- finns många ex, kan handla om säkerhet,

åtgärder för bebygelse. Det stora allmänna intresset kke står emot en entreprenörs
intresse eller den enskildes intresse.
• Ansökningsärenden- bygglov ex. man kan tänka sig att det innefattar många olika
ärenden. Ganska få ärenden som ej behöver utredas noggrant under
officialprincipen.
Officialprincipen är grundläggande inom förvaltningsrätten, d.v.s. den juridik som

reglerar förhållandet mellan stat/myndighet och övriga medborgare. Den innebär att
domstolar och myndigheter inte får fatta beslut utan att först utreda ärendet Om
lagen säger något om officialprincipen, så är det att myndigheterna/domstolarna
måste utreda varje ärende som kommer in.
När myndigheten får in ärendet så skall den hantera det material som individen
lämnat in. Myndigheten ansvarar dock inte för att privatpersonen lämnar in rätt
uppgifter, denna börda ligger på individens axlar. Officialprincipen menar då förstås
att myndigheten måste utreda allt som kommer in, men då utgår man ifrån att allt
som kommer in är av korrekt natur.
Det man kan utläsa av officialprincipen, är att den går hand i hand med andra
offentligrättsliga principer. Syftet är att effektivisera, underlätta för invånarna, och ha
en strikt kontroll över staten och dess myndigheter. Själva tanken är dock att
myndigheternas beslut skall vara så korrekta som möjligt och detta efter att de
utnyttjat sina utredningsmöjligheter (eller fullföljt sin utredningsskyldighet, om man
vill se det på det viset). Därför skall det underlag som finns för beslutet granskas
noggrant och detta skall förhoppningsvis leda till ett mer önskvärt resultat.
I Regeringsformen finns det ett grundlagsstadgat krav att all myndighetsutövning

skall utföras på ett opartiskt och objektivt sätt. Detsamma gäller vid tillsättandet av
nya poster inom en myndighet. Principen ligger ganska nära officialprincipen, men
där den principen syftar till att visa på en utredningsskyldighet och att alla ärenden
skall hanteras korrekt, så talar objektivitetsprincipen om att myndighetsutövningen
även skall ske på ett objektivt och opartiskt sätt. Syftet med detta är självfallet att
skydda den enskilde individen från en inkorrekt myndighetsutövning som kan vara
ogynnsam mot denne. Rent praktiskt är det dock svårt att konkretisera ex
- finns dispositionsprincipen dvs- parterna uppställer ramarna för beslutet och

senare också i processen dvs de parterna för in i målet eller i handläggningen
det är det som beslutet kommer grunda sig på. Sällan domstolen tar in annat
material än det parterna har tagit in. Processrättsliga princip enligt vilken det
är parterna som bestämmer ”ramen” för rättegången. Domstolen är då
bunden av exempelvis parternas yrkanden och de fakta de valt att framföra i
rättegången.
Det finns dispositiva och indispositiva mål
- där det finns dispositiva lagar så går det att avtala bort de lagarna ex
tvister om arv kan man avtala bort vissa lagstiftningar och ist komma i
ett avtal mellan parterna
- i vårdnadstvister kan man ej avtala bort lagstiftningen
- De flesta tvistemål är dispositiva, innebärande att parterna kan förlikas.
Familjemål är dock i de flesta fall indispositiva, exempelvis mål om
äktenskapsskillnad, vårdnad om barn och faderskapsmål. I dessa typer av mål
har staten ansetts ha ett sådant intresse att parterna inte kan låtas avgöra tvisten
själva. Ett sådant intresse kan till exempel vara att tillvarata barnets bästa.
I indispositiva mål är officialprincipen väldigt stark den varierar i grad i

olika mål men när det kmr till inskränkande åtgärder så är
officialprincipen tvingande. De som samlar in info fram till beslutet ska
göra sitt bästa för att det ska finnas gott underlag för rätt beslut. Alla
tjänstemän som är verksamma inom offentlig verksamhet har ett
rättsligt ansvar. Så vid tjänstefel enligt 20 kap §1 BrB kan en
tjänsteman som begått fel dömas till tjänstefel
När det kommer till inskränkningar i grundläggande fri och rättigheter är

officialprincipen starkare. Det är viktigt att utreda noggrant för att när
man inskränker grundläggande fri och rättigheter så har man gått över
den moraliskt etiska gränsen som europa har satt upp ex
frihetsberövanden
ex: om man ska bygga tåg där människor bor det är mke inskränkande
och de tvingas flytta så måste utredas noggrant
Närmare om tjänstefelsansvaret – BrB 20 kap 1 §
Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet vid myndighetsutövning genom

handling eller underlåtenhet åsidosätter vad som gäller för uppgiften skall dömas
för tjänstefel till böter eller fängelse i högst två år.
Om gärningen med hänsyn till gärningsmannens befogenheter eller uppgiftens

samband med myndighetsutövningen i övrigt eller till andra omständigheter är att
anse som ringa, skall inte dömas till ansvar.
Kommentar
• Notera oaktsamhetsbrott (oaktsamhetsrekvisit och uppsåtsrekvisit)
• Förutsätter myndighetsutövning - man kan bli dö,d för tjänstefel när man
myndghetsutövar ex föreläsning och gör fel kan ej dömas men om man betygsätter
och gör fel kan dömas
• NJA 2005 s. 385
”Vad som nu har sagts hindrar inte att omständigheterna kan vara sådana att
tjänstefelsansvar i vissa fall kan grundas på att den ansvarige befattningshavaren
underlåtit att beakta uttalanden i lagmotiven... Motivuttalanden kan ha bildat
underlag för verkställighetsföreskrifter, allmänna råd eller andra riktlinjer
inommyndigheten, och de kan också ha bidragit till uppkomsten av en fast praxis.”
fall om alasas avlägsnade fotbollsspelare av aina men det blev omhändertagande

vilket de ej hade stöd för i lag. tjänstefel? oaktsam
Förvaltningslagen - utgångspunkter- ramlag:
● Basregler för hur myndigheter ärenden och sköta kontakten med allmänheten
● Syftar till att:
1. Säkerställa att myndigheterna lämnar
service- informerar parter i ett ärende om handläggningen
2. Motverka att förvaltningsförfaranden tar för lång tid- finns olika tider för hur
långt ett ärende får ta dock vanligt dra ut på tiden dock finns det myndigheter
som går in för tillsyn ex JO i allvarligare fall jusitiekanslern
3. Ge ett rättsäkrare förfarande som helhet- genom de lagar som finns och:
Säkerställs genom: - Lagregler
- Kontroll, insyn och möjlighet till överprövning

- Hot om straff (BrB 20:1)- om tjänstefel
FL:s uppbyggnad
● Lagenstillämpningsområde första § men också:

● Grunderna för god förvaltning
● Allmänna krav på handläggningen
● Hur ärenden inleds & åtgärder när handlingar ges in
● Beredning av ärenden
● Myndighetensbeslut
● Rättelse & ändring av beslut- om mydnigheten sj kommer på att här har det
begått fel då kan myndigheten sj göra rättelse, om det ej missgynnar
perosnen i fråga
• Överklagande
Begrepp - Ärende
Definitioner
• Svårdefinierat begrepp
• ”En verksamhet som genom handläggning av ett ärende utmynnar i ett beslut, som
på ett eller annat sätt påverkar (exempelvis binder) andra myndigheter eller den
enskilde”
• Skiljelinjen mellan ”ärende” och ”faktiskt handlande”

”Ett ärendes gång”
● Anhängiggörande/Inledande- man antingen fått in anmälan eller en ansökan

och då blir det ett inledande av ett ärende
● Beredning- under detta så tar handläggaren fram underlag för att sen kunna
ta beslut. ska göras av en tjänsteman som har den kompetensen för det
ärendet . tjänsteman skriver förslag på beslut och beroende på ärende kan
det remitteras till en annan nämnd innan belsut tas.
● Avgörande- beslut kan anats när någon sits på ett icke betydligt sätt har
klargjort en motivering. denna motivering innehåller uppgifter om
omständigheterna för att myndigheten ska kunna ta ett
belsut/ställningstagande dvs att det är den som har anmält elr ansökt har med
sin ansökan klargjort vad de anmäler elr ansöker, att den stämmer eller ger
rätt om den förmån man anmäler/ansöker för.
● Omprövning / självrättelse- skickas en begäran av detta till myndigheten som
tagit belsut, sker innan man kan överklaga t domstol. ex betyg för tenta som ej
stämmer, vrf omprövning och vrf ej bedömts korrekt. Myndighet kan själv göra
en rättelse om myndigheten upptäcker räknefel
● Överklagan- om man tycker frf beslut ej korrekt -->t förvaltningsdomstol
● Verkställighet- alla beslut leder ej till detta it heller ärenden. har man ej
överklagat inom 3 veckor vinner laga kraft. tvångsvård brukar verkställas
om du ansöker om ett bygglov och får avslag blir det ej en verkställighet av

beslutet
kan ej ändra betyg från G till U gynnande beslut gäller även när man upptäckt
fel
Anhängiggörande
Privat anhängiggörande
• Ansökan
• Anmälan
• Besvär- gäller kommunla myndigheter
Huvudregel:
● Skriftligt ansökan
● Yrkande av de man vill föra fram, anledning
● Vilka omständigheter som finns som stödjer det man yrkarar
● Risk att handlingen avvisas kan finnas (anmälan t fel myndighet, missat
grundläggande saker i ansökan) , dock gäller officialprincipen!- att man går t
personen och ber om komplettering. om ej finns uppgifter svårt att nå och kan
avvisas
Publikt/allmänna anhängiggörande:
• Ansökan, anmäla ex myndigheter som jobbar med barn om de misstänker att barn
far illa. har anmälningsplikt
• Remiss- ber annan myndighet att uttala sig om en viss sak, samlar underlag för slut
beslut
• Ex officio- myndighet upprättar ärende sj, inleder ärende
• Besvär
• Att ett ärende inleds innebär som huvudregel att beslut skall fattas!
Olika typer av utredningsmedel:
Remiss:
● Yttranden, upplysningar från andra myndigheter. inom viss fråga myndigheten

är specialiserade i. de har mke kunskap. Yttrande kan man också få från
enskild tjänsteman som har speciell kunskap er erfarenhet i frågan
● Normalt vägledande för beslutsfattarna och ej rättsligt bindande är yttrandena
– dock ej exempelvis. kommunala veton eller beslut av polismyndighet enligt
OL.
Som myndighet kan man inta Syn och besiktning:
Det kan vara ex en byggnad om nån ansökt bygglov elr rivningslov för att
samla in underlag för beslut, kan handla om att man träffar personer vård av
unga ej ovanligt med hembesök för att träffa inblandade och den miljö som
barnet är i.
• Iakttagelser av föremål, byggnader, personer etc.
när ett ärende handläggs, innan fattat beslut har den som ansökt elle på nått sätt är
part i ärendet har rätt till partsinsyn. Offentlighet och sekretesslagen gäller att under
ärendets gång när ett beslut ej ännu fattats så är det ej en offentlig allmän handling
och kan def ej begäras ut av allmänheten men om man är part i ett ärende så kan
man få tillgång till infon även om det fortfarande handläggs. Finns flera olika
anledningar till vrf det finns partsinsyn, viktigaste är att alla som är part ska ha rätt att
yttra sig om innehållet till underlaget - till ett beslut. Man har rätt att om det är nått
man anser vara faktafel eller om man har skickat in ett underlag och vill ta tbx de.
Om det finns flera parter i målet måste man få kolla på vad den har lagt in samt att
man kan svara på det innehållet och komplettera med ytterligare info.
Partsinsyn – FL 10 §
● Sträcker sig längre än reglerna om offentlig handling

● Omfattar även handlingar som ej är allmänna – dvs. hemliga.
● Part har därför rätt att yttra sig om innehållet
● Enskilds rätt att ta del av det som tillförs ärendet,
utredningar, daganteckningar etc.
Vem äger rätt till partsinsyn? - Sökande
- Klagande
- Annan part?- om ett belsut kan få konseveser för någo kan man bli part att
man berörs av beslutet i ärendet.
ex vissa bygglovsansökningar kan påverka andra grannfastigheter negativt

och då har grannarna rätt till partsinsyn för det kmr påverka de
Kommunikation- viktig del i handläggningen
● Insyn tillräckligt?
● 25 § FL
● Enskilda som har rätt till kommunikation är samma som vid partsinsyn
● Part skall upplysas om denna rättighet- finns krav på detta från myndigheter
dels möhligheter till omprövning och även överklagan
● Garanti att myndighetens utredning ej blir ofullständig eller felaktig- så att man
ej missar nått i utredningen för beslutet
● Grund i EKMR art 6 ”Ingen skall dömas ohörd”
myndigheter måste informera om ändringar i handläggningen eller om nått tillförts

som påverkar beslutet/utgången
Jävsregler – FL 16 -18 §§
• Mycket viktigt ur rättssäkerhetssynpunkt- Att myndigheterna ska agera objektivt

lika behndlingsprincipen osv. Om en person är jävig i handlingen/ärenden så brister
dessa principer.
• Objektivitetsprincipen
• Jävig – som huvudregel gäller att man inte får befatta sig med ärendet
• Krävs att tjänstemannen har möjlighet att påverka utgången i ärendet- man får ej
som tjänsteman låtas påverkas av ärendet och handläggnignen för att då kan det
rikera att beslutet ej blir korrekt. Om tjänstemannen ej är objektiv utan subjektiv så
förlorar myndigheterna legitimitet från allmänheten
• Gäller den som fattar beslut, bereder, föredrar, protokollför i ärendet
Det finns jävsregler i kommunallagen och socialtjänstlagen, polislagen och dessa går
före i de fall som berör specifikt dessa områden men om det ej finns jävsregel då
gäller den i FL
Jäv avser tvivel om opartiskhet. Jävsregler syftar till att garantera objektivitet och
opartiskhet vid beredning, föredragning och ställningstagande och till att skapa
förtroende hos berörda och allmänhet för att detta sker.
Enligt 17 paragrafen får den som är jävig inte handlägga ärendet. Det innebär att
den jävige inte får ta befattning med ärendets beredande eller avgörande. Den som
är jävig får inte heller närvara när ärendet avgörs.
Anledningen för att det finns jävsregler är för att det allmänna ska uppfatta belsut
som skaliga objektiva korrekta och rimligt rättvisa.
8 jävsgrunder
• Sakägarjäv- Med sakägarjäv avses att saken angår den som deltar i
handläggningen (beredningen eller beslutet i ärende). Sakägarjäv innebär att den
jäviges personliga och därmed oftast ekonomiska intresse på- verkas av ärendets
utgång. Ett exempel är när handläggaren eller den förtroendevalde äger en
grannfastighet i ett ärende om bygglov.
• Intressejäv- innebär att personen ifråga har anknytning till saken på ett sådant
sätt att han kan förväntas ha synnerlig nytta eller skada av ärendets utgång. Enbart
medlemskap i en förening, innehav av aktier eller ledamotskap är inte
jävsgrundande. Därutöver krävs personlig och oftast ekonomisk nytta t ex genom ett
huvudinnehav av aktier.
• Släktskapsjäv- Med släktskapsjäv avses att saken angår make, föräldrar, barn
eller syskon eller annan närstående till den som deltar i handläggningen.
• Ställföreträdarjäv - Med ställföreträdarjäv menas att den som handlägger ärendet,
eller någon närstående, är så kallad ställföreträdare för den som ärendet direkt
handlar om eller för någon som inte är direkt berörd av ärendet, men som ändå
indirekt förväntas ha synnerlig nytta eller skada av ärendets utgång. Denna
jävsgrund gäller inte vid behandling av fullmäktigeärenden.
• Tvåinstansjäv- Det så kallat tvåinstansjäv tillhör inte kommunallagens jävsregler

utan regleras i förvaltningslagen och gäller ärenden som avser myndighetsutövning
och som kan överklagas med förvaltningsbesvär. Med tvåinstansjäv menas sådana
situationer där den som handlägger ärendet är knuten till flera instanser och ärendet
rör överklagning, underställning eller tillsyn.
• Ombudsjäv- Ombudsjävet gäller den som själv har varit ombud i ett visst ärende.
På grund av att denne anses jävig får han inte handlägga samma ärende hos en
myndighet.
• Biträdesjäv
• Grannlagenhets / delikatessjäv- är till för att fånga upp alla andra sitsar där
förtroendet och legitimiteten kan ifrågasättas. Jäv föreligger när en person i viss
beslutssituation kan tänkas vara partisk eller framstår som partisk. Det finns flera olika
sorters jäv, dessa hittar du bland annat i 4 kap 13 § Rättegångsbalken, se här: här
Delikatessjäv utgör den tionde punkten i paragrafen. Delikatessjäv kan således vara fall av
jäv som inte faller in under någon av de andra punkterna, men som ändå utgör jäv. En
domare med vissa ekonomiska intressen i ett visst fall eller med personliga anknytningar
till en viss part genom ett vänskapsförhållande kan exempelvis utgöra delikatessjäv. Det
kan även noteras att i rättsfallet NJA 2014 s. 482 så fann HD att en åklagare varit jävig
enligt denna punkt
• OBS KomL:s Jävsregler är tillämpbar på kommunaltanställda... KomL 6 kap 28 –

32 §§
Beslutsmotivering – 32 § FL
● Varför viktigt att motivera beslut? förståelse, man ska ej kunna säga vad som
helst, belslut ska vara objektivt och korrekt. om man ej motiverat kan man ej
säkerställa att beslutet är rättsligt korrekt. Rättssäkerhet- om ej ett bselut
motiverat svårt för att överklaga, om vet ej vrf ett visst beslut tagits så kan
man ej hävda att nått är fel till högre instanser för att man ej vet på vilka
grunder detta beslut har tagits
● Man kan ta till sig av beslutet bättre om man vet vrf det togs och mindre
överklagan
● En bra motivering kan:
1. Övertyga part om att beslutet är korrekt och att en besvärsprocess därför är
onödig
2. Ge underlag för parts överklagan
● Ska innehålla de skäl som bestämt utgången i ärendet
● Enbart slutliga beslut- överkurs
beslut kan gå igenom om det ej är korrekt motiverat
En myndighet är skyldig att motivera sina beslut om de avser myndighetsutövning mot någon
enskild (20 § första stycket FL). Denna skyldighet förutsätts skapa garantier för en saklig och
omsorgsfull prövning av ärendena och för en enhetlig tillämpning av de regler som ska stärka
rättssäkerheten. Motiveringen gör det möjligt för parter och andra att förstå beslut, kontrollera om
de är riktiga och bedöma om det kan löna sig att överklaga (Hellners - Malmqvist,
Förvaltningslagen med kommentarer, 2010, s. 231).
Omprövning
● Begreppet ”laga kraft”

● Omprövning och extraordinära rättsmedel
Ordinärt rättsmedel är överklagande, som kan användas innan domen eller
beslutet vunnit laga kraft. Extraordinära, eller särskilda, rättsmedel är
resning, återställande av försutten tid och besvär över domvilla, som i vissa
fall kan användas när en dom eller ett beslut vunnit laga kraft.
● Myndighet har möjlighet men även skyldighet att ompröva – självrätta sina
beslut. samma lärare rättar och omprövar om man ej kan hävda jäv
● Genomförs av beslutsmyndighet ofatst v samma handläggre menkan oxkå
vara en annan
● Tidsfrister vid omprövning? Varierar
● Varför ompröva?- ger möjlighet att myndigheten sj ändra felaktiga beslut När
en omprövning kmr in så finns det olika tidsfrister- man ska pröva det så fort
som möjligt medan som man klagar till Förvaltningsdomstol kan ta flera
månader. Det ger möjlighet att ändra beslut utan att ta lång tid
man måste ansöka om omprövning- parterna
Exempel – omprövning
Lst avslår Lisas ansökan om att uppföra ett vindkraftverk
1/10
Lisa blir besviken och bryr sig inte om att överklaga beslutet, som vinner laga kraft
3/10
Handläggare upptäcker att hon har gjort fel. Beslut går ej att överklaga men kan och
skall omprövas, då beslutet är betungande- så finns ksyldighet hos myndigheten om
det antingen kmr in begäran av omprövning eller omsjälva upptäcker fel ska det
ompröva beslutet
4/10
Vägrar myndighet att ompröva i detta läge finns möjlighet till extra ordinära
rättsmedel
finns kontrollfunktioner som ser över myndigheter och deras handläggning
Gynnande beslut:
• Får som huvudregel inte ändras till enskild parts nackdel utan endast under vissa
förutsättningar ex om man fått G och läraren rätta fel ska vara U får man ändå G
• Betungande beslut - kan ändras i både skärpande och mildrande riktning.
• Avslagsbeslut binder inte myndigheten för framtiden- har man skickat in ansökan
och ma får avslag på det, det kan bero på att man ej har skickat in vissa bilagor eller
annat som styrker ansökan. har man fått avslag på ett beslut får man göra om
ansökan hur många ggr som helst.
• Frågor om självrättelse uppkommer först när ett beslut har blivit expedierat-
SKICKAT IVÄG BELSUTET
Ändring av gynnande beslut
Rättelse med stöd av FL 37 §
• Återkallelseförbehåll- Att ett gynnande beslut får ändras till den enskildes nackdel
om det framgår att beslutet ellr i föreskrifter som det grundas på får återkallas. Har
man beslutat enligt en viss lag och i den lagen så finns det en före skrivelse om
återkallelse av förbehåll då kan man ändra ett gynnande beslut- ovanligt
• Tvingande säkerhetsskäl- kan vara när det kmr till rikets säkerhet, om man har
gynnande beslut för att ett utländskt företag ska etablera sig på känsligt svenskt
territorium då kan man tänka sig att kommunen gjort fel i handläggnignen vilket kan
innebära att företaget får info som kan vara käsligt för rikets säkerhet
• Felaktiga beslut/ om myndigheten blivit vilseledande från enskild- man har skickat
in falska intyg
Praxis:
• Andra eventuella undantag
Rättelse med stöd av lag
• FPL förvaltningsprocesslagen
• Speciallag (centralt i detta sammanhang)
Besvärsförfarandet (FL 40 – 48 §§ FL)
Varför ska beslut kunna gå att överklaga?
Besvärsförfarandet – ett exempel!
SN FörvR KamR – HFD –
Avslår Lisas Upphäver SN:s beslut SN överklagar. Prövningstillstånd,

ansökan om och meddelar dom, i KamR HFD upphäver
att uppföra ett vilken Lisa tillerkänns fastställer KamR:s dom. Lisa
vindkraftverk rätt att uppföra ett FörvR:s dom får ej uppföra
vindkraftverk vindkraftverk.
Ny praxis! Liknade
fall kommer/ska
bedömas Likvärdigt!
lisa vill göra vindkraftverk SN säger nej
hon omprövar och överklagar belsutet och då får hon göra vindkraftverk enligt FörvR
Men myndigheten SN är missnöjd som nu är part i målet får överklaga även om det
är missgynnande för individen
kammarrätten säger jo hon får frf
SN myndighet frf missnöjd ansöker om att pröva detta i HFD som säger att hon ej får
göra vindkraft
Sakprövningsförutsättningar
För att ett beslut ska kunna överklagas krävs att:
• besväret riktas till rätt instans- förvaltningsmål ska till förvaltningsrätten och ej till
tingsrätten
• besväret inkommit i rätt tid- inom 3 veckor
• beslutet går att överklaga- alal går ej ex betyg de går till omprövning ej till överklaga
• den klagande har besvärsrätt-den personen som påverkas av beslutet har

besvärsrätt
• besvärshandlingen är fullständig- kan handla om att det ska finnas perosnnr
underskrift osv
när det kmr till omprövning r det t samma myndigheten man måste ge en chans för
självrättelse. Överklagan till högre instanser
Besvär till rätt instans (40 § FL)-
● Huvudregel – till den myndighet som meddelat beslutet.

● Ger myndigheten chans men även skyldighet till
självrättelse
● Överlämning till besvärsinstitut
● Myndighet som part
● ”Litis pendens”- I mål inom förvaltningsrätten innebär det att en myndighet inte
kan fatta ett nytt beslut i ett överklagat ärende förrän överklagandet har
prövats och beslutet har vunnit laga kraft
när det kmr till omprövning r det t samma myndigheten man måste ge en chans för
självrättelse. Överklagan till högre instanser
Besväret inkommit i rätt tid
• Huvudregel - tre veckor (44 § FL)
• Krävs att parten tagit del av innehållet i beslutet innan tidsfrist om tre
veckor börjar löpa
• Normalt skriftligt beslut – kan även ske i samband med förhandling.

• För sent inkommen överklagan ska som huvudregel avvisas.
Beslutet går att överklaga
• Slutinstansers beslut går inte att överklaga
• Ofta anges i speciallag – om och hur beslutet kan överklagas eller inte
• ”Delbeslut- beslut som gör nu för att ett annat beslut ska tas” som ger påtaglig
effekt för enskild kan överklagas.
- Avvisningsbeslut-
- Avskrivningsbeslut- vanligt när det finns för lite info, anmälan ansökan ofullständig
där man ej kan få tag på personen och drf ej kan kma fram till ett korrekt beslut
• Yttranden, framställningar – inte bindande
Den klagande har besvärsrätt
● FL 41 § ” Ett beslut får överklagas om beslutet kan antas påverka någons

situation på ett inte obetydligt sätt
● FL 42 § ”Ett beslut får överklagas av den som beslutet angår, om det har gått
honom eller henne emot”
● RÅ 1977 ref. 15
● RÅ 1978 2:37
● RÅ 1988 ref. 116
”Behandlingshem finns på ett flertal platser i länet och i landet. Erfarenheterna
härav är att några störningar av den befarade arten normalt inte uppkommer
om verksamheten bedrivs på ett riktigt sätt. Länsstyrelsen finner därför inte
erinringarna utgöra hinder för ett tillstånd. Beslut om tillstånd enligt till
inrättande av hem för vård eller boende berör inte grannar eller närboende på
ett sådant sätt att de äger besvärsrätt enligt FL 22 §”
Besvärshandlingen är fullständig
● Krav på skriftlig överklagan

● För att besvär ska kunna prövas krävs att den sökande anger:
1. Vilket beslut som överklagas
2. Vilken ändring som yrkas
• Krav på språk? Beakta serviceskyldigheten i FL!- kan uppstå otydlighet kan bli en
skriftväxling fram och tbx för att klargöra otydligheter
Föreläsning 2 Kommunal Organisation

Dagens föreläsning
- Vad är en kommun?

- Den kommunala organisationen
- Överklagande
Det kommunala självstyret
• Föreskrivet i Regeringsformen (RF) kap 1 och 14
Kap. 1 RF – Statsskickets grunder varav det kommunala självstyret är föreskrivet
Kap. 14 RF – Kommunerna (infördes 2010) Kommunerna är en spegelbild av staten,

folkvald församling som riksdagen, de har oxå kommunfullmäktige som beslutar
inom frågor för kommunens budget. Utöver det beslutar de även av
medelanvändning, de pengar och resurser som kommunen har och andra regler osv
för individen i kommunen
1:1 st 1 i RF- demokratin har 2 viktiga förutsättningar för att åsiktsbildning ska vara fri
och att rösträtten är lika för alla. Uttryck för demokrati på lokal och regional nivå.
bestämmelsen i 14 kap i RF tillåts viss inskränkning av det kommunala självstyret
Kommunallagen (2017:725) ->
Lag (2009:47) om vissa kommunala befogenheter - kommunen befogar över

angelägenheter som faller inom kommunens gränser med undantagsfall. Kommunen
har ej befogenheter inom militär och lagstiftning detta har staten->
Annan lagstiftning
Kommunerna och RF (1:1 2 st., 1:7, 1:8 och 14 kap)

Beslutanderätten i kommunerna utövas av valda församlingar. I Riksdagsvalet gör
man också val i den kommunen som man bor i
Kommunerna sköter lokala och regionala angelägenheter, på den kommunala

självstyrelsens grund
Det kommunala självstyrelsen kan inskränkas, men bör inte gå utöver vad som är
nödvändigt med hänsyn till ändamålet- proportionalitetsprincipen
Kap. 14 RF - Kommunerna
Kommunerna får ta ut skatt för skötseln av de kommunala uppdragen. Skatten

bestäms av kommunerna själva, kan variera
Kommunal skatteutjämning - staten som fördelar pengar till kommunerna för att
tillhandahålla likgiltig service oberoende av förhållanden i kommunerna, statligt
ansvar
Lag (2007:229) om indelning i kommuner – grunderna för ändring
Annan lagstiftning som reglerar kommunal förvaltning
Ej alltid kommunallagen som gäller utan kan vara de nedan oxå men
kommunallagen reglerar främst politiska beslut
Kommunens uppdrag varierar mke, i kommunen finns också nämnder som man
kategoriserar som kommunal förvaltning där kommunerna är ansvariga att för :
• Socialtjänsten SOL, LVU, LVM
• Grundläggande utbildning – Skollag
• Plan och bygg – plan och bygglag
• Sjukvård – Hälso- och sjukvårdslag
• Miljö och renhållning – Miljöbalken
• Räddningstjänsten – Lag om skydd mot olyckor
• Vatten och avlopp – Lag om allmänna vattentjänster
• Överförmyndare – Föräldrabalken
Andra uppdrag som kommunen kan ha är kommunala bolag och då går man
över till avtalsrätt och civilrättslig juridik. Finns speciella regler om hur
kommuner får bedriva företag. I regel får de ej bedriva i vinstsyfte
Kommunallagens består av 13 kapitel som reglerar:
Grunderna för den Kommunala Kommunernas och

kommunala angelägenheter landstinget organisation
verksamheten och verksamhetsformer
De förtroendevalda Fullmäktige- den politiskt Styrelsen och övriga

tillsatta styret i kommunen nämnder- betraktas som
myndigheter Soc osv
Anställda Delaktighet och insyn- Kommunal samverkan

kommunen måste ha
resårer för att granska
kommunens hantering av
pengar och hur de
används
Överlämnande av Ekonomisk förvaltning Revision

kommunala
angelägenheter
Laglighetsprövning- överprövning av kommunala beslut
Kommunallagen (2017:725)
• Reglerar exempelvis den kommunala kompetensen- vad kommunen får/ ska göra,
kommunens maktbefogenheter, förtroendevalda, kommunala organ och uppgifter,
samt överklagande av kommunala beslut (kommunalbesvär)
Centrala begrepp:
- Kommun
- Kommunmedlem
- Kommunalt självstyre
- Kommunal kompetens
Kommun
● En gemenskap eller sammanslutning av de som utgör kommunens

medlemmar
● Avser primär- och sekundärkommun (region) primärkomun är det vi brukar
kalla kommune ex örebro med det är också sekundär kommun alltså region
● Är en offentligrättslig juridisk person- skiljer från en vanlig juridisk person,
oftast fler rättigheter, skyldigheter
● Är ALLTID ett geografiskt område
● Offentligrättslig juridisk person
En kommun har rättskapacitet som alla rättssubjekt men skiljer sig från
privaträttens juridiska personer, genom de särdrag som en kommun har
- ett särdrag kan vara ett offentligrättslig juridisk person får ta ut skatt
men det innebär också att den juridiska personen inte alltid får
överklaga. Ex i kommunalbesvär får bara den vanliga juridiska
personen överklaga. En offentlifrättsligjurifisk perosn får ej överklaga
även om beslutet går de emot
Offentligrättsliga juridiska personer
- Är ingen frivillig sammanslutning av enskilda utan kommuner ska finnas enligt
lag (RF 1:7)
- Medlemskapet i en kommun är tvingande och inträder automatiskt när
medlemsgrunderna i KL 1:5 uppfylls
- Kommuner omfattar en geografiskt avgränsat område inom vilket kommunen
kan agera
- Har rätt att ta ut skatt
- Är underkastad statlig kontroll. Kommunala beslut kan överklagas till statlig
myndighet= länsstyrelsen- besvärsmyndighet och tillsynsmyndigheter- JO och
justiekanslern tillsyn över kommunen
Kommunala beslut
Skiljer sig dessa två från vem som kan överklaga beslut
• Politiska beslut
Som exempel beslut om kommunal budget- hur den fördelas över olika områden,
bygga förskola etc.
Dessa beslut kan oftast överklagas av alla i kommunen.
• Förvaltningsbeslut
Beslut som gäller enskilda personer- bara den perosnen som beslutet angår eler
som på annat stt berörs negativt av beslutet
Som exempel ekonomiskt bistånd och bygglov. Beslutet kan endast överklagas av
den som är part.
Kommunmedlem KL 1:5
- Den som är folkbokförd i kommunen

- Äger fast egendom i kommunen eller
- Är taxerad till kommunalskatt i kommunen
- Av detta medlemskap följer även medlemskap i den region-
sekundärkommunen (fd. landsting) som kommunen ligger inom (1:6)
Verkan av medlemskapet
● Rösträtt och besvärsrätt- rätt att överklaga kommunala beslut

● Endast den som är medlem i en kommun kan begära laglighetsprövning av en
regions eller kommuns beslut 13 kap KL- laglighetsprövning rätten att
överklaga politiska beslut. För att domstolen endast prövar om belsutet är
normativt korrekt alltså om beslutet är förenligt med den lagstiftningen som
gäller. De kan ej göra ändring i sak när det kommer till ett sådant besvär utan
domstolen prövar om det är korrekt enligt lag elr ej. Man kan godkänna
beslutet eller konstatera att beslutet är ej lagligt och upphäva beslutet. Det är
sedan upp till kommunen sj att göra ändringar kring beslutet
Även:
● Rätt till likabehandling, 2 kap. 3 § KL
● Förbud mot retroaktiva beslut, 2 kap. 4 § KL- gäller all lagstiftning i sverige
men det reglerar att kommunen ej får ta beslut som har retroaktiv verkan
● Rätt att lämna medborgarförslag, 8 kap. 1 § KL- varje medlem i kommunen får
lämna in förslag till kommunen. kan handla om olika önskemål, vissa
prioriteringar
Kommunalt självstyre
● 1:1 2 st. RF ” Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på
allmän och lika rösträtt. Den förverkligas genom ett representativt och
parlamentariskt statsskick och genom kommunal självstyrelse.”
● 1:2 KL ”...sköter på demokratins och den kommunala självstyrelsens grund de
angelägenheter som anges i denna lag eller annan författning.”
● 8:5 RF, Riksdagen beslutar om kommunens befogenheter och åligganden
tanken är att det kommunala självstyret ska vara ett uttryck för demokratin p lokal
nivå. MEDBORGARE SKA REPRESENTERAS PÅ LOKAL NIVÅ MED LOKALA
INTRESSEN.
Det är riksdagen som beslutar om lagstiftningen och de beslutar om kommunens
befogenheter. KOmmunen har vissa obligatoriska uppdrag som har föreskrivits enligt
lag ex ansvarar för grundskoleutbildning och renhållning
Kommunen som rättighetsbärare
Den Europeiska konventionen om kommunala självstyrelse skyddar:
● Skyddet för den kommunala indelningen

● Kommunernas frihet att besluta om den inre organisationen- återkommer till
den demokratiska tanken att det även ska finnas på lokal nivå ej bara statlig
● Förtroendevaldas villkor
● Formerna för statlig tillsyn
● Kommunerna ska tillförsäkras vissa ekonomiska resurser som den kan
disponera fritt. Det är olika i olika kommuner beroende på invånarnas inkomst
och arbetssituation. Detta ska ej påverka hur kommunen ska kunna tillgodose
sina uppdrag
● Kommunerna ska rådfrågas i god tid och på lämpligt sätt i planerings- och
beslutsprocessen i frågor som rör dem
Det kommunala självstyret är ej bara skyddat av svensk lag utan oxå europeiska
konventionen om det kommunala självstyret.
Kommunal kompetens
Den yttre ramen för kommunernas handlingsfrihet: Vad kommunen kan göra, kan ej
gå över ramen för att det finns en begränsning mellan den statliga kompetensen och
den kommunala. Staten får ej gå på kommunens område och kommunen får ej gå in
på statens
• 2 kap. KL
• Kommunala befogenhetslagen (KbfL) Speciallag
Det vill säga, vad kommunen måste, får, kan och vill göra
De tilldelas vissa uppdrag som kommunen måste ansvara för. Det finns
befogenheter att göra vissa saker men om inte är skrivet som måste
Kompetensbestämnings principer enligt KL
Lokaliseringsprincipen, 2:1- kompetens endast gäller för det avgränsade området

som kommunen har. Man ska även vidta åtgärder som gynnar kommunen med vissa
undantag vissa åtgärder kräver samarbete mellan kommuner speciellt när det kmr till
vissa större åtgärder som går ut över den kommunala gränsen. Kan gälla vägar,
vägbygge, bredbands dragningar
Uppgift som ankommer på annan, 2:2- man får ej gå ut över vad som ankommer på
annan
Likställighetsprincipen, 2:3- alla kommunmedlemmar ska behandlas lika
Förbud mot retroaktiva betungande beslut, 2:4 - f
Självkostnadsprincipen, 2:6
Förbud att ge ekonomiskt understöd till enskilda, indirekt 2:1 - öbud att ge
ekonomiskt understöd till den enskilde. Ej utskrivet i lagstiftningen indirekt skrivet
dock. Får ej gymma vissa personer eller företag endast om det kan gymma
kommunmedlemmar i stort
Förhållande till näringsliv och kommunal affärsverksamhet, 2:7-8
Allmänintresset, 2:1-2 KL
Utgör normen för den kommunal kompetensen- kommunen ska alltid agera utifrån
det allmänna intresset.
Även om det endast gagnar ett mindre antal kommunmedlemmar- Det ska gynna
kommunen i stort men i vissa fall kan det även vara att det besvärar
Exempelvis att sätta upp gatubelysning i ett visst område.- mindre antal
kommunmedlemmar men det är ett allmänt intresse att få upp gatubelysning i
kommunen
Det behövs alltså inget kvantitativt behov för att beslutet ska vara kompetensenligt
- Det är ej alltid kvantiteten som utgör behovet av ett allmänt intresse men det
får aldrig handla om enskilda eller fåtal intressen.
De kommunala beslutsorganen och funktionärer
● I varje kommun och region finns folkvald beslutande församling (fullmäktige-

politisk församling) som tillsätter styrelse och de nämnder som behövs till
kommunens uppgifter och verksamheter- viktigt för att kommunen ska kunna
utföra sina uppgifter( 3 kap. 1-4§§ KL) ex socialnämnden finns i alla svenska
kommuner för att det är ett obligatoriskt ansvarsomårde för kommunerna.
Dock frivilligt vilka nämnder de ska ha och hur de bygger upp dom. Men
eftersom det finns vissa obligatoriska ansvarsområden så framkommer dessa
nämnder i kommunerna också
● Revisorer ska finnas (3 kap. 10 § KL)
● 3 kap. KL reglerar vilka övriga organ som får finnas inom kommunen
Kommunala organ, 3 kap. KL
Fullmäktige- bestämmer vilka styrelser och nämnder som ska finnas i kommunen
Styrelsen och övriga nämnder
Utskott och nämndberedningar
Partsammansatta- och självförvaltningsorgan
Kommunalförbund- som kan ta över ett kommunalt ansvarsområde
Gemensam nämnd
Revisorer
Kommunala bolag, stiftelser och föreningar
Privata utförare- han handla från dessa ex sopphämtning, kommunen har

huvudansvaret föe att renhållning osv menn finns inget krav på att de själva ska
utföra kravet
Kort om val och valbarhetsregler
Fullmäktiges ledamöter väljs vart 4:e år, 1 kap. 7-9 §§ KL
Antal, 5 kap. 5 § KL (udda antal, 21-101 st) - antalet bestäms utifrån antalet
kommunmedlemmar
Ersättare för ledamöterna, 5 kap. 8 § KL

Röstlängd, 1 kap. 9 §.
Endast fysiska personer har rösträtt (ej juridiska)
Valbarhet, 4 kap. 3 § och 7 kap. 3 § KL
Fullmäktige 5:1 KL
● Beslutande politisk församling

Det främsta kommunala organet och utövar kommunens beslutanderätt-
beslutar i större frågor handlar främst om budget, skatt, hur nämderna ska
organiseras
● Fullmäktige fattar beslut i samtliga ärenden av principiell beskaffenhet, som är
av större vikt eller av grundläggande eller generell räckvidd
Exempelvis budget, skatt, nämndernas organisation och verksamhetsformer
m,m.
● 5:2 Fullmäktige kan uppdra vissa frågor till nämnd, från antingen fullmäktige sj
eller kommunmedlemmar, skickar vidare vissa fårgor som ska beslutas eller
om nämden har ett expertis omåde som de ska göra ett utlåande
förberedande för beslut- nämnd
Kommunstyrelsen
I varje kommun måste det finnas en styrelse. I övrigt bestämmer fullmäktige

organisationens utformning
Styrelsen räknas som en nämnd men har uppsikt över övriga nämnders verksamhet
(6 kap. 1§)- skiljer sig från nämderna för att den ska ha uppsikt över resten av
nämderna och deras verksamhet. Enda nämnden som måste finnas
Kan fatta beslut som rör nämnds verksamhet i vissa fall (6 kap. 8 §) Exempelvis när
det uppstår oenigheter mellan nämnder
Kommunstyrelsen 3:3, 6:1, 6:8-15
Styrelsen är kommunens ledande förvaltningsorgan
Övergripande uppgifter:
● Leda och samordna förvaltningen av kommunens och regioners
angelägenheter
● Uppsikt över nämnder, kommunala företag och kommunalförbunds
verksamhet
● Följa frågor av betydelse för kommunens utveckling och ekonomiska ställning
● Inhämta yttranden och upplysningar från beredningar, anställda och nämnder
Nämnder
Uppdrag och organisation fastställs av fullmäktige- hur och vad. Olika nämnder har
olika namn och kan ha olika men även samma ansvarsområde
Reglemente från fullmäktige styr verksamheten
Särskild lagstiftning kan ge uppdrag- kommunens ansvarsområden
Nämnder kan var myndighet enligt förvaltningslag- ej en politisk församling. En

nämnds beslut överklagas enligt förvaltningslagen vissa specifika undantag-
överkurs
FULLMÄKTIGES BESLUT= KOMMUNALLAGEN SOM REGLERAR DERAS

BESLUT OCH ÖVERKLAGANDET
NÄMNDERNAS BESLUT= FÖRVALTNINGSLAGEN NÄR DET KMR TILL BESLUT
OCH ÖVERKLAGANDEN
Nämndernas uppgift
● Nämnderna ansvarar för att fullmäktiges beslut verkställs och fungerar som
beredningsorgan åt fullmäktige- Är det en specifik fråga som rör nämndens
område så kan de göra ett utlåtande/ utredning som kan användas som
beslutsgrund för beslut i kommunfullmäktige
● Nämnden ska se till att verksamheten bedrivs i enlighet med fullmäktiges
fastställda mål och riktlinjer, samt i enlighet med lag, förordning och
reglemente
Ansvarar för:
● Förvaltning – exempelvis anställning eller inköp av utrustning, handläggning
● Ärenden som nämnden enligt lag eller författning ska sköta – exempelvis
PBL, MB osv., plan och bygglov, miljöbalken följs inom kommunen- kan
handla om vatten skog
● Grundlagsfäst beslutanderätt vid myndighetsutövning
● Frågor som delegerats från fullmäktige – exempelvis fastighetsförsälning
Kommunalförbund
• Får bildas av kommuner och regioner, kan ta över vissa kommunala

angelägenheter
• Är en juridisk person (9 kap. KL)

Hur anhängiggörs ett ärende? (ta I fullmäktige
upp ett ärende hos myndighet)
● Styrelsen och övrig nämnder har
en generell initiativrätt- att ta upp
ett ärende hos fullmäktige
● Fullmäktiges ledamöter kan
väcka förslag genom motioner
● Ärende som gäller granskningen
av förvaltningen som samband
med revisionsuppdraget kan
väckas av revisorerna- En
revisor är en tjänsteman vars
uppgift är att utföra revision
genom att verifiera bokföring,
beslutsmässighet och
verksamhet i en organisation, till
exempel en förening, en
myndighet eller ett företag. En
revisor ska vid utförande av sitt
uppdrag beakta god revisorssed
I nämnd
• Ledamöter i en nämnd får väcka

ärenden
• Revisorerna får väcka ärenden om det

rör sig om granskning av verksamheten
i nämnden
• Enskilda Och Myndigheter genom

speciallag- kan gälla ansökningar och
anmälningar
Överklagande av kommunala beslut
I den svenska förvaltningen förekommer två typer av besvär:- överklaganden
- Förvaltningsrättsligt överklagande (förvaltningsbesvär)
- Laglighetsprövning(kommunalbesvär)
● Beslut av statliga myndigheter överklagas genom förvaltningsbesvär

● Vissa kommunala beslut överklagas genom förvaltningsbesvär och vissa
genom laglighetsprövning- generell regler är att politiksa belsut ska
överprövas genom kommunalbesvär medans nämdernas och
myndighetesbesluten överklagas genom förvaltningsbesvär
● Förvaltningsbesvär och laglighetsprövning är underkastade olika reglering
Förvaltningsbesvär v Förvaltningsbesvär
laglighetsprövning
● Besvärsrätt tillkommer part
SKILJER SIG PÅ VEM SOM ● Besvärstid från delgivning eller allmänt
KAN ÖVERKLAGA kungörande
● Besvären ställs till överinstans men
lämnas in till beslutsmyndigheten- finns
chans för omprövning när det kmr till
förvaltningsbesvären innan det går
vidare till överinstansen
● Reservationsbesvär är möjliga- ger in

en besvärskrivande / överklagande i tid
men i överklagandet begär man att få
komplettera senare- ej utvecklat grunder
och yrkanden för sitt överklagande.
Detta endast möjligt enligt
förvaltningslagen den är ej möjlig i
kommunallagen och laglighetsprövning
● Besvärsmyndigheten prövar
både laglighet och lämplighet- prövar
hur det förhåller sig till lagstiftningen, om
det är ett lagligt beslut men också om
lämpligheten vilket innebär att
övreinstansen kan ändra beslutet
● Vid bifall kan överinstans upphäva
beslutet och ändra dess innehåll
Laglighetsprövning
● Besvärsrätt tillkommer kommunmedlem

oavsett om beslutet angår denne eller ej
● Besvärsrätt från justerat protokoll
tillkännagetts.- den dagen protokollet
har tillkännagivits. Kan ändras om
protokollet tas ner för det kan betyda att
fullmäktige kmr göra en viss ändring
eller ta tbx beslutet och då kan man ej
överklaga. En kommunmedlem kan ven
överklaga om beslutet rör viss person
● SKILLNAD FRÅN
FÖRVALTNINGSBESVÄR.Besvärshand
lingen lämnas till direkt till överinstans-
beslutsmyndigheten
● Reservationsbesvär är inte möjliga- Man
får ej koplettera sitt överklagande
senare man måste ge sina grunder för
överklagandet och urkanden direkt -
● Besvärsmyndigheten kan bara pröva

beslutets laglighet- rätten kan ej ändra i
beslutet. Prövar bara hur lagligt beslutet
är och kan bara upphäva beslutet om
det ej är lagligt
● Vid bifall, kan beslutet endast upphävas
Kommunalbesvär eller förvaltningsbesvär?
Utgångspunkten är att beslut av kommunala organ överklagas genom

laglighetsprövning (kommunalbesvär), om det inte i lag eller annan författning finns
särskilda föreskrifter om överklagande.- ALLA POLITISKA BESLUT ÖVERKLAGAS
GENOM KOMMUNALBESVÄR OCH KOMMUNALLAGEN
I sådant fall har den regleringen företräde (13:3)
Med ”särskilda föreskrifter” i lagtext avses förvaltningsbesvär- DEN HAR

FÖRETRÄDE
Laglighetsprövning och förvaltningsbesvär utesluter varandra – antingen eller
man kan ej göra båda

Föreläsning 3 TF och allmänna
handlingar- offentlighet och sekretess
TF 2:1
Till främjandet av ett fritt meningsutbyte, en fri och allsidig upplysning och ett fritt
konstnärligt skapande ska var och en ha rätt att ta del av allmänna handlingar.”
→ Offentlighetsprincipen
har också med att göra att det arbetet som myndigheterna utför ska vara tillgänglig
för allmänheten för att granska och för att att det är en del av demokratin och fritt info
utbyte 7 § FL
kan begränsas med sekretess
Offentlighetsprincipen fortsättning...
Återfinns på flera ställen i lagstiftningen:
- Förhandlingsoffentlighet ( RF 2:11 st. 2 )- fritt att besöka domstol, debatt riksdag,

kommunala förhandlingar
- Yttrande- och informationsfrihet (RF 2: 1 )
- Handlingsoffentlighet ( TF )- måste skicka in ansökan om att begära ut handling
Inom denna ram är det för er kommande profession framförallt av intresse vid frågor
som rör
- I vid mening, olika myndighetsarbetsplatser
- Kontakten med klienter, som gäller viss sekretess, tystnadsplikt
- Det dagliga arbetet vid myndigheter
Principens Syfte
Demokrati- att ta del av info, ta del av myndigheters arbete och beslut är en viktig del av
demokratin, del av den fria meningsutbytet och fria informationshämtning och allsidig
upplysning. Har man ej tillgång t info som pågår i myndigheter och staten så svårt att välja och ta
del i valen- vara en demokrati eftersom man ej kan bygga sina åsikter på fakta. Man ska alltså ha
insyn i myndigheters arbete
Rättsstaten- det är ett sätt att granska både av myndigheter och privatperosner,
journalister som kan ta del av arbetet som pågår. Pågår det fel kan man ta upp det
till rätten
Forskning och kommersiella syften- offentlighetsprincipen underlättar för dessa, att

man får på ett enkelt sätt kan hämta data från olika myndigheter som man kan ha i
sin forskning
Effektivitet- det är lättare för myndigheter att dela info med varandra och samverka
där det ej är sekretess
Allmänna handlingar
Allmän handling 2:4 TF
En handling är allmän om:
- Inkommen
- Upprättad
- Förvarad
En handling kan vara:
- Offentlig
- Hemlig (sekretess)
Checklista
Uppgift ska förekomma i en handling (1) Uppgift förvaras (2) hos en myndighet (3)
Uppgiften ska vara inkommen till (4) eller upprättad hos en myndighet (5)
Inget undantag (6) →ALLMÄN HANDLING

Inkommen till...
”En handling anses komma in till en myndighet den dag då handlingen, eller en avi
om en betald postförsändelse som innehåller handlingen, anländer till myndigheten
eller kommer en behörig tjänsteman till handa” (2 kap 9 § TF).
- post
- fax
- epost
Handling – 2:3 TF
Framställning:
Skriftliga dokument som tabeller, blanketter, protokoll, domar och beslut.
Kartor, ritningar, fotografier och röntgenbilder. tavla- men beror på syftet??
Teknisk upptagning:
◦ ADB, mikrofilm, e-mail (läsbara)
◦ Kassett, cd, (hörbara)
◦ Video, DVD (övriga)
Begreppet ”upprättat hos” TF 2:10 1 st

Tre huvudregler
Huvudregler
- Handling anses upprättad när den har expedierats.
- Handling anses upprättad när det ärende till vilken den hänför sig är
slutbehandlat.(Om handlingen ändå skulle expedieras: regel 1)
- 3. Handling anses upprättad när den justerats eller på annat sätt färdigställts.
Myndighet (offentliga organ)
det är:
Politiska församlingar (2:5 TF)
Myndigheter (2:4 TF)
Undantag från 2:9 TF

Privatbrev till offentlig befattningshavare - när ett brev eller epost inkommer till en
offentlig befattningshavare men som har ett privat innehåll som ej berör
myndighetens arbete då är det ej att anses att en handling- allmän inkommit
-allmän handling om den expedierats eller upprättad 2:9
Se 2:8 TF
Två begränsningar
Principen gäller bara allmänna handlingar inte övriga handlingar
Principen kan begränsas av sekretessregler. Se TF 2:2 (OSL)
Att begränsa offentligshetspincipen

TF 2:2 Rätten att taga del av allmänna handlingar får begränsas endast om det är
påkallat med hänsyn till:
1. rikets säkerhet eller dess förhållande till annan stat eller mellanfolklig organisation,
2. rikets centrala finanspolitik, penningpolitik eller valutapolitik,
3. myndighets verksamhet för inspektion, kontroll eller annan tillsyn,
4. intresset att förebygga eller beivra brott,

5. det allmännas ekonomiska intresse,
6. skyddet för enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden,- utgångspunkt att

det ska va sekretess om perosnen på ett elr annat sätt kan kma t skada om
uppgifterna kmr ut.
7. intresset att bevara djur- eller växtart.
Vidare krävs uttryckligt stöd i lag (OSL) för att principen ska kunna begränsas
Offentlighet och sekretess (OSL)

OSL
◦ I. Inledande bestämmelser (kap. 1-3)
◦ II. Myndigheters hantering av allmänna handlingar (kap. 4-6)
◦ III. Allmänna bestämmelser om sekretess (kap. 7-14)
◦ IV. Sekretess till skydd för allmänna intressen (kap. 15-20)
◦ V. Sekretess till skydd för uppgift om enskilds (kap. 21-40)
◦ VI. Särskilda bestämmelser om sekretess hos vissa (kap. 41-43)
◦ VII.Tystnadsplikt som följer av andra (kap. 44)
Begreppet sekretess
○ Syftar Till Att Skydda Vissa Särskilda Intressen
○ Sekretess inte mer än nödvändigt för att skydda dessa intressen (jfr
huvudregel i TF 2:1)
○ Gäller:
- Myndighet / Myndighet
- Myndighet / Enskild
○ Sekretess gäller som huvudregel inte om enskild vill ta del av uppgift om sig
själv (FL 10 §)- partinsyn. Man kan sekretessbelägga vissa saker behöver ej
vara allt i handlingen
○ Brott mot tystnadsplikten medför straffansvar 20:3BrB
- Vid uppsåtligt brott, böter eller fä. i 1 år
- Bötesstraff även vid oaktsamhet
när det krm t allmänna handlingar finns det både allmänt intresse och personligt
intresse. antingen för att uppgiften ska skyddas eller vara allmän
Varför är sekretess särskilt viktigt?

◦ Skydda enskildes personliga integritet- all info ska ej vara tillgänglig för alla, man
har rätt till integritet och att skydda viss info från allmänheten.
◦ Tillit myndighet/enskild- enskilde ska ej vara rätt för att vissa uppgifter sk akma ut
nät man delger vissa uppgifter till myndigheten
◦ Tystnadsplikten, en garanti att man ej lämna ut uppgifter att att det ska finnas tillit ...
Latent ”straffhot”! finns om man är uppsåtlig eller oaktsam
Sekretessprövning
◦ Benämningen för att avgöra om uppgiften får utlämnas eller inte- när man fått en
ansökan om att l’mna ut en allmän handling
◦ Myndighetens bedömning beträffande huruvida ett utlämnande av uppgift leder till

skada eller men för det intresse som sekretessen syftar till att skydda
Vad påverkar sekretessprövningen?

Lagregeln (rakt eller omvänt skaderekvisit)
Uppgiftens innehåll
Hur gammal uppgiften är
Om personen lever
Om uppgiften är offentliggjord tidigare
Vem ska iaktta sekretess?

Anställda
- Regeringen
- Domstolarna
- Inom statliga förvaltningsmyndigheter inom miljöområdet, t.ex. länsstyrelser och

Naturvårdsverket.
” En myndighet är en institution som ingår i den offentliga förvaltningen eller

rättskipningen.”
Vad avses med sekretess?

1) Röjandesekretess
- Handlingssekretess
- Tystnadsplikt

○ 2) Utnyttjandesekretess
○ En handläggare i en myndighet får inte på något sätt använda sig av hemlig
information för att på olika sätt berika sig eller få andra förmåner.
Brott mot tystnadsplikt BrB 20:3
Sekretessnivåer
◦ Absolut sekretess- lämnar i regel aldrig ut. Behöver ej göra sekretessprövning,
finns ej skaderekvisit man ska bedöma
(Utan skaderekvisit = oavsett risk för men, lämnas uppgift ej ut)
OSL 26:3
Inom kommunal familjerådgivning gäller sekretess för uppgift som enskild har lämnat
i förtroende eller som har inhämtats i samband med rådgivningen.
○ Omvänt skaderekvisit
○ (Presumtion för sekretess) det finns ett skaderekvisit man ska bedöma ,
vanligt inom soc. Om det ej står klart att uppgiften kan röjas utan att personen
handlingen handlar om lider men ska man ej lämna ut uppgiften
○ OSL 26:1
○ Sekretess gäller inom socialtjänsten för uppgift om enskilds personliga
förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den
enskilde lider men…
○ Rakt skaderekvisit
○ (Presumtion för offentlighet)
○ OSL 20:1
Meddelarfrihet- generellt om man lämnar ut hemliga handlingar så har man brutit

mot sin tystnadsplikt och så skyddas man ej av meddelarfriheten.
- fritt att meddela information om arbetsmiljömässiga sitsar och info på
arbetsplatsen, info som gäller allmänna handlingar
- begränsning finns kolla lag dock
Absolut sekretess
◦ Den starkaste formen av sekretess
◦ Uppgiften alltid hemlig oavsett om den kan orsaka skada eller inte
◦ Inga skaderekvisit uppställda
◦ Innebär att någon skadebedömning inte behöver genomföras
Omvänt skaderekvisit (stark sekretess)

◦ Sekretess gäller som huvudregel (Se ex OSL 25:1 och OSL 26:1)
○ Uppgift kan utlämnas om det står klart att den kan utlämnas utan att viss
skada uppkommer
○ OSL 26 kap 1 § ”Sekretess gäller inom socialtjänsten för uppgift om en
enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas
utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men.”
○ Vad menar lagstiftaren med begreppet ”men”?
Rakt skaderekvisit (svag sekretess)

◦ Offentlighet som huvudregel
◦ Sekretess endast om viss skada uppkommer då uppgiften röjs
◦ Utgångspunkten är i själva uppgiften- kan vara en del av handlingen som är

sekretessbelagd
◦ Avgörande är om uppgiften är av den art att ett utlämnande typiskt sett medför
skada – om inte råder offentlighet
◦ Se exempelvis OSL 25:7
Fyra särskilda fall

◦ Samtycke av sekretessbelagda uppgifter undantag
- (OSL10:1)
◦ Nödvändigt utlämnande- kan vara mydighter måste lämna ut info t annan

myndighet för att denne ska kunna utföra sina arbetsuppgifter. Ex sjukvården
överlämnar uppgifter till apotek för att man ska få apotek
- (OSL 10:2)
◦ Partsinsyn- vanligtvis lämna ut uppgifter om man har partsinsyn och uppgifterna är

sekretess för man är inblandad
- (OSL 10:3 & FL 10 §)
◦ Utlämning av uppgift med förbehåll - (OSL 10 kap 4 och 14 §§)- ställa vissa karv för
att man ska lämna ut uppgiften,får ej sprida, användas t visst syfte
Anmälan om och avhjälpande av

missförhållanden m.m.
Anmälningsskyldighet 14 kap. 1 § SoL

○ Tidigare: Var och en som får kännedom om något som kan innebära att
socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd bör anmäla detta till
nämnden
○ Nu: Följande myndigheter och yrkesverksamma är skyldiga att genast anmäla
till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker
att ett barn far illa:
1) myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom,
2) andra myndigheter inom hälso- och sjukvården, annan rättspsykiatrisk
undersökningsverksamhet, socialtjänsten och kriminalvården,
3) anställda hos sådana myndigheter som avses i 1 och 2, och
4) de som är verksamma inom yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet och
fullgör uppgifter som berör barn och unga eller inom annan sådan verksamhet
inom hälso- och sjukvården eller på socialtjänstens område
Observera också 14 kap 1a – c §§
○ HÄR KAN MAN BRYTA SIN SEKRETESS OCH ÄR DESSUTOM SKYLDIG
ATT GÖRA DET
Fallbeskrivning
I en utredning som gäller familjen Nilsson framkommer att fadern i familjen har
brukat narkotika (rökt hasch) samtidigt som barnet Sven 8 år varit hemma.Vidare har
pappan vid ett konstaterat tillfälle slagit Sven med öppen handflata varvid smärta
uppkom. Något som också är alarmerade är att Svens mamma återkommande
kränker Svens pappa genom att vid flera tillfällen rikta slag mot Svens pappas
ansikte. Slagen är av ringa art men inte sällan uppstår smärta hos Svens pappa.
Uppgift: Utgå från ett socialtjänstperspektiv och
1. Redogör om din vetskap om faderns bruk av narkotika på så sätt som
beskrivs ovan utgör en grund för att bryta socialtjänstsekretessen i förhållande
till polisen? ringa narkotika utgör ej straffvärdet högre en 1 år så generellt
kommer det ej bryta vara lämpligt att bryta sekretessen, bötesbrott, mer
allvarligt narkotikabrott kke funnits grund för att bryta sekretess mot
polisen, att personen begått ett brott räcker dock inte alltid för att man
ska bryta sekretessen
2. Utgör vetskapen om faderns gärning, då han slagit Sven, grund för att bryta
socialtjänstsekretessen i förhållande till polisen? BEROR PÅ
STRAFFVÄRDET MEN NEJ EJ ALLVARLIGT ANSES DETTA DRF EJ
LÄMPLIGT ATT BRYTA SEKRETESS
3. Utgör vetskapen om moderns gärningar grund för att bryta
socialtjänstsekretessen i förhållande till polisen? Ja
anmälningsskyldighet t soc men ej t aina
bryta sekretess om det kmr t brott? om de uppfyller rekvisiten för misshandel

man brukar generellt ej bryta sekretess om straffvärdet för brottet är lägre än 1 år
Misstanke om begångna brott i allmänhet

○ OSL 10:23
○ Uppgift får lämnas endast om uppgift angår
misstanke om:
- Brott för vilket det inte är föreskrivet lindrigare straff än ett år
- Försök till brott för vilket det inte är föreskrivet lindrigare straff än två år- OM
FÖRSÖKSBROTT MÅSTE LÄGSTA ATSRFFVÄRDET LIGGA PÅ 2 ÅR
MINST
- Försök till brott (1 år ) om det innefattat försök till överföring av allmänfarlig
sjukdom som avses i SmittskL
Vidgade möjligheter om brottsoffret är under

18 år
Undantag när man får bryta sekretessen för
vilka brott
○ OSL 10:21
○ Vidgade möjligheter till utlämning av uppgift
○ Brott enligt
- BrB 3 kap
- BrB 4 kap
- BrB 6 kap
- Brott som avses i lag (1982:316) med förbud mot könsstympning av kvinnor
Alkohol, narkotika och dopningsmedel

undantag när man får bryta sekretess
◦ OSL 10:22
◦ Socialtjänstsekretess hindrar inte att uppgift lämnas om följande har skett i relation
till person under 18 år:- kan bryta om berosnen är under 18 sekretess
✓Överlåtelse av narkotika
✓Överlåtelse av dopningsmedel
✓Icke ringa fall av olovlig försäljning av alkohol- mer än ringa fall av dessa
Observera att sekretess också får ge vika för förestående eller pågående brott (Nöd
och nödvärn) får bryta sekretessen
Föreläsning sekretess inom rättsväsendet

Sekretessbestämmelsers struktur
Sekretessen gäller typiskt sett för viss verksamhets- och uppgiftstyp.- Olika
verksamheter hanterar olika grundlagsskyddade intressen (2:2 p. 6 TF). Exv.
Skyddet för enskildas personliga och ekonomiska intressen, jfr avd. V i OSL.
Sekretessens gällande kan villkoras av ett så kallat skaderekvisit. Deras förekomst
och utformning beror på den vikt ett visst skyddsintresse tillmäts.
Om olika sekretess gäller för en uppgift tillämpas den som hindrar röjande.
Omvänt skaderekvisit
- Sekretess gäller i ”verksamhet” för ”uppgift” om det inte står klart att uppgiften
kan röjas utan att det uppstår skada eller men (t ex för en enskild). sekretess
utgångsläge ej offentlighet
- Utgångsläget är att sekretess gäller och att uppgiften inte röjs.
- Sekretess gäller inte om det står klart att ingen skada eller men uppstår.
Exempelvis om sökanden visar att kännedom redan finns om vissa av
uppgifterna. den som söker redan vet vad som förekommer i uppgifterna. då
kan man ej utgå från att nån kan ta skada om det redan finns där ute
Gäller exempelvis för: socialtjänst och hälso- och sjukvård.

Rakt skaderekvisit
- Sekretess gäller i ”verksamhet” för ”uppgift” om det kan antas att
uppgiftens röjande medför skada eller men (t ex för enskild).
- Utgångsläget är att sekretess inte gäller och att uppgiften lämnas ut.
yani offentlighet gäller. Sekretess gäller dock om det kan antas att
skada eller men uppstår.
- Menprövning kan i vissa fall avse både enskild och närstående. om det
kan skada den enskilde ele närstående
Gäller exempelvis för: försäkringskassan och skolan (utbildning).
Menprövning vid rakt skaderekvisit

”I första hand åsyftas sådana skador som att någon blir utsatt för andras
missaktning, om [hens] personliga förhållanden blir kända.” – Prop. 1979/80:2 s. 83
I första hand avgör uppgiftstypen – är den harmlös eller menlig?
- Man ska utgå ifrån den enskildes upplevelse jämfört med samhällets värderingar.
eftersom normer osv ändras med tid. Nått som skulle medföra missaktning för 20 år
sen kke ej skulle idag samma risk för missaktning.
- Ungefär: har personen fog för att uppleva uppgiftens röjande som menligt?
- Ett förbehåll kan undanröja men och möjliggöra utlämning (10:14 OSL)
- Enskild som mottar uppgift med förbehåll får inte lämna den vidare (20:3 BrB).
• Förbehåll = begränsning, ställt med villkor
man ställer krav på personen som ska ges denna info och krav på hur man får använda
infon och hur ej använda
avtal om sekretess ej samma
får ej lämna vidare den som har förbehåll, brott samma straff om de som om man bryta sin
tystnadsplikt, den överförs i och med uppgifterna
undantag från sekretess detta med förbehåll då man ställt krav på mottagaren som ej får
lämna vidare
Undantag på grund av myndighets

uppgiftsskyldighet
• I vissa fall har myndigheter en rättslig skyldighet att lämna vissa uppgifter.
”Sekretess hindrar inte att en uppgift lämnas till en annan myndighet, om

uppgiftsskyldighet följer av lag eller förordning.” – 10:28 § st. 1 OSL- ex på det är
domstolarnas möjlighet att få tillgång till bevis i rättegång 31 kap RB, även om de
sekretess så har domstolarna en möjlighet att få tillgång för att det ska användas i
bevis i rättegången, ger möjlighet för vittnen att utan hinder av sekretess lämna
sekretessbelagda uppgifter t domstolen dsm förhör under förundersökning
• Skyldigheten att lämna går då före förbud mot att röja uppgift, exempelvis:
- Barn som far illa ska anmälas vid kännedom, 14:1 st. 2 SoL.
- Om en missbrukare har vårdbehov, 6 § LVM. ska också anmälas här dock endast
läkare skyldiga att göra anmälan t socialnämnden enligt omhändertagande
omedelbart
- Om ett ärende ska flyttas till annan kommun, 2a:10 § SoL.
Undantag genom sekretessbrytande

bestämmelser
Innebär att uppgift kan lämnas oavsett trots att sekretess gäller.
Gäller i situationer där andra intressen väger tyngre än sekretess.
Tillämpligheten beror bland annat på sökanden; myndighet eller enskild? Sökande
myndigheter kan åberopa de flesta sekretessbrytande bestämmelser än enskild som
söskande om sekretessbelagda uppgifter detta för att de ska kunna göra sitt jobb
Sekretessbrytande bestämmelser om
sökanden är myndighet
MÅSTE VARA NÖDVÄNDIGT FÖR ATT KUNNA GÖRA DET. har man ej all info kan
beslut kan vara felaktigt
Exempelvis:
• Uppgift behövs vid omprövning av myndighetsbeslut, 10:16 OSL.
• Uppgift behövs när annan myndighet ska utöva tillsyn, 10:17 OSL.- måste kunna
lämna uppgifter t JO eller justitiekanslern
• Uppgift behövs för att förhindra vissa onykterhetsbrott, 10:19 OSL.- ex om läkaren
märker man är onykter och sen ringer aina för att de ska stoppa brott
• Uppgift behövs för att möjliggöra polisiärt ingripande mot unga, 10:20 OSL.
Fortsättning...
● Uppgift som avser misstankar om brott mot unga, 10:21 OSL (även 10:22
OSL)
Gäller brott mot person under 18 år och avser 3, 4 el. 6 kap. BRB samt lag
(1982:316).
● Uppgift som avser misstankar om begångna brott i övrigt, 10:23-24 OSL.
Gäller oavsett offer men brottet måste ge fängelse i mer än ett år.
• Generalklausul: uppgift som avser ett intresse som går före sekretess, 10:27
OSL.- man värderar intresset högre än sekretess och att skydda enskildas
intresse i det specifika fallet
barn extra skyddsvärda

överhängande risk för hälsa elr utveckling
när han eler hon begår ett brott
man ska skydda barnet från andra men också sig sj
finns för att kunna reagera snabbt om nån under 18
om soc har ansvar eller ärende om ett barn måste detta kunna ges t polisen fort för attd e
ska göra sitt arbete även om de sekretess
Hälso- och sjukvårdssekretess

”Sekretess gäller inom hälso- och sjukvården för uppgift om en enskilds
hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften
kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men.” – 25:1
OSL- omvänt skaderekvisit man kan bara lämna ut om det står klart att dene ej kmr
lida me elr kma t skada
● Gäller hälso- och sjukvård i det allmännas regi.

● Sekretess gentemot den vård- eller behandlingsbehövande själv (25:6 OSL)-
skretess över perosnens behandling eller vård, man målet ska egentligen
vara att man sk akunna ha insyn i sin egna vård/ behandling men i vissa fall
kan en uppgift uthöra hinder i behandlingen isf gäller sekretess
● Sekretess gäller ej beslut om psykiatrisk tvångsvård (25:10)
● Inon enskild hälso- och sjukvård gäller tystnadsplikt (6:12 PSL)
Socialtjänstsekret ”Sekretess gäller inom socialtjänsten för uppgift
om en enskilds personliga förhållanden, om det
ess inte står klart att uppgiften kan röjas utan att
den enskilde eller någon närstående till denne
lider men.” – 26:1 st. 1 OSL- omvänt
skaderekvisit sekretess utgångspunkt
● Gäller verksamhet som definieras som

socialtjänst i 26:1 st. 2 OSL. --
Socialnämnds verksamhet enligt SOL,
LVU eller i övrigt (26:1 st. 2 p. 1-3 OSL).
● Uppgifterna som omfattas är de som rör
enskilds personliga förhållanden.
• Sekretess gäller inte beslut om
omhändertagande eller vård (26:7 OSL).
undantag
• Sekretess gäller (utan skaderekvisit) för
familjerådgivning (26:3 OSL).
sekretess på address, yttringar, psykisk

sjukdomstillstånd, privata ekonomi
Sekretess för anmälares identitet eller
utsaga gentemot den enskilde
● Begränsning av partsinsyn till skydd för anmälare (10:3 OSL). LÄS kan gälla
brottmål elr på annat sätt som kan få anmälaren att fara illa, dom som
anmäler. Ska skyddas :de rekvisit som finns i TF 2:2 + :
● Gäller anmälares identitet, utsaga eller bådadera (25:7 & 26:5
OSL).
● Rakt skaderekvisit med kvalificerad menprövning som man gör
● Om det kan antas att anmälaren utsätts för våld eller allvarligt men
● Konkret hotbild krävs för sekretess
en misstänkt i brottmål kan ej ta del av förundersökningshandlingar som ej är allmänna ,

finns förundersökningssekretess , om vissa uppgifter krm ut kan skada utredningen, röja
bevis förberedelse
den tilltalades rätt i brottmålet har inte en större rätt till att ta del av
förundersökningsmaterialet mer än vad det gäller dennes partinsyn 23 kap 8 § RB
dock har man rätt till tt ta del till grunderna beslutet t vrf man är frihetsberövad
Minderårigs sekretess gentemot den egna

vårdnadshavaren
● Minderårig har inte rättshandlingsförmåga, utövas av vårdnadshavaren
- Vårdnadshavaren kan därmed ge samtycke å barnets vägnar
● I vissa fall finns en skyddsregel, barnet får själv hantera sekretessen
”Vid prövningen av om en uppgift som gäller en underårigs personliga
förhållanden ska lämnas ut till en förälder eller inte är det således viktigt att
inledningsvis klargöra vem som disponerar över sekretessen: kan gälla om
förälder skadat barnet vårdnadshavaren eller den ungesjälv.” – 1998/99:JO1
• Barnets ålder och mognad avgör vem som disponerar över sekretessen
(6:11 FB)
35 kap. Sekretess till skydd för enskild i

verksamhet som syftar till att förebygga
eller beivra brott, m.m polis, andra
rättsvårdande myndigheter, domstolar,
åklagare
Förundersökning, brottsförebyggande
verksamhet, register, m.m.
• 1 § kap 18 Sekretess gäller för uppgift om en enskilds personliga och ekonomiska
förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller
någon närstående till honom eller henne lider skada eller men och uppgiften
förekommer i
1. utredning enligt bestämmelserna om förundersökning i brottmål,
2. angelägenhet som avser användning av tvångsmedel i brottmål eller i annan

verksamhet för att förebygga brott, 24-28 kap RB
• Vilket skaderekvisit är detta? omvänt skaderekvisit, sekretess utgångspunkt, gäller

vid förundersökning vid brottsförebyggande verksamhet
polisens brottsbekämpande arbete. sekretessen gäller för uppgifter om enskildas

personliga förhållanden som polisen får kännedom om i samband med i ex ett
lägenhetsbråk erl annat som kräver att de förhindrar ett brott
Anmälningar m.m.
• 2 § Sekretess gäller i verksamhet som avses i 1 § första stycket för uppgift i en
anmälan eller utsaga av en enskild, i förhållande till den som anmälan eller utsagan
avser, endast om det kan antas att fara uppkommer för att någon utsätts för våld
eller lider annat allvarligt men om uppgiften röjs
skaderekvisit- rakt skaderekvisit sekretess gäller ej ?????
I förarbetena, se prop. 1979/80:2 del A s. 284, framhålls att sekretess endast i

begränsad omfattning kan göras gällande mot den misstänkte. Denne har sålunda
enligt 23 kap. 18 § RB ovillkorlig rätt att ta del av vad som förekommit vid
förundersökningen och han kan inte i en rättegång undanhållas någon omständighet
som åberopas som bevisning i målet, jfr 10 kap. 3 § om partsinsyn
Vissa typer av brottmål, m.m.

12 § stängda dörrar rättegång ?????? Sekretess gäller hos domstol för uppgift om
en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den
enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men om uppgiften röjs
och uppgiften förekommer i mål om ansvar för- läs propositionen där det står om
barnpornografi prop. 1992/93:256 s. 7 f
1. sexualbrott, barnpornografi
2. utpressning,
3.brytande av post- eller telehemlighet,
4.intrång i förvar,
5.olovlig avlyssning,
6. dataintrång,
7.brott mot tystnadsplikt,
8.brott genom vilket infektion av HIV har eller kan ha överförts,
9. människorov,
10.människohandel,
11.grov människoexploatering, eller
12.olaga integritetsintrång.
dessa brott för att det är vanligt att i dessa brott integritetskränkande uppgifter stor
risk att den enskilde elr närstående lider skada elr men
dock ej omvänt skaderekvisit även om känsliga uppgifter förekommer det är rakt

skaderekvisit för att det ska gälla enligt offentlighetsprincipen dock gör man en
sekretessprövning om man kan anta att man ej lider men elr skada. detta för att
rättegångar ska vara offentliga
men det finns särskild anledning att man ska lida men i dessa brott
36 kap. Sekretess till skydd för enskild i
vissa mål och ärenden hos domstol, i
vissa fall av medling, i ärenden om
rättshjälp, m.m.
● Familjerättsliga mål eller ärenden (1§)
● Affärs- eller driftförhållanden, uppfinningar eller
forskningsresultat (2§)
● Vissa fall av medling (3§)
● Mål om kollektivavtal, diskriminering, m.m. (4 §)
● M.m.
● Rakt skaderekvisit
43 kap. Domstolar m.m

43 kap. OSL
1 § - Sekretessbestämmelserna i detta kapitel är begränsade till vissa ärenden eller
vissa verksamheter. Bestämmelserna är primärt tillämpliga hos en
förvaltningsdomstol vid handläggning av ett överklagande. Det gäller handläggning
av ett sådant särskilt beslut som en myndighet har fattat i ett sådant ärende eller i en
sådan verksamhet.
Utöver bestämmelserna i detta kapitel gäller även avdelning IV och V.
när man överför sekretess mellan myndigheter
de sekretessbestämmelserna som finns i detta kap begränsade t vissa ärenden och

till vissa verksamheter, dessa bestämmelserna oftast tillämpliga i förvaltningsdomstol
vid handläggning av överklaganden men det kan också förekomma i andra fall
Primär och sekundär sekretess

Om en handling eller uppgift hos myndighet omfattas av sekretess föreligger så
kallad primär sekretess- uppgiften omfattas av ett omvänt skaderekvisit (3:1 OSL).
Frågan uppstår nu om sekretessen kvarstår då denna handling eller uppgift
överlämnas till en annan myndighet, om sekretess fortfarande föreligger kallas det
sekundär sekretess.
43:2 - ”Får en domstol i sin rättskipande eller rättsvårdande verksamhet från en

domstol eller en annan myndighet en sekretessreglerad uppgift, blir
sekretessbestämmelsen, om inte annat följer av 3 §, tillämplig på uppgiften även hos
den mottagande domstolen”. Överföring av sekretess = sekundär sekretess
Domstols överläggningar
• 6 § Sekretess gäller hos en domstol i dess rättskipande eller rättsvårdande
verksamhet för uppgift om
1.innehållet i en ännu inte meddelad dom eller i ett annat ännu inte meddelat beslut,
och
2.vad som har förekommit vid överläggning inom stängda dörrar angående dom eller
annat beslut.
gäller alltid sekretess
Förfarandet vid utlämnande av allmänna

handlingar
Myndigheternas hantering av allmänna handlingar vid mottagen begäran, inklusive
frågan om sekretessens bedömning.
Hur en begäran ska hanteras?

• Begäran ska hanteras om den
- avser allmän handling i sin helhet eller uppgift däri,
- är preciserad och begriplig.
• Vem hanterar begäran? (6:3 OSL). anställd vid en myndighet, föredragande elelr
annan handläggare som anses ha vården av handlingarna i ärendet i första hand
den.
om en handling är 20 år gammal ej handläggare utan en arkivarie som får

sekretesspröva har vården om handlingarna= hantera
• Den sökande har rätt att vara anonym (2:18 TF). myndighet ej fråga syfte, vad man
ska göra me de, anvädning osv.
• Viss efterforskning kan tillåtas för att kunna bedöma sekretess. Dock när man ska
göra en sekretessprövning kan detta kan t fråga vad man ska använda de t
Hur tillhandahållande ska ske

• Kraven på tillhandahållandet beror på om begäran avser;
- att på plats se allmän handling i sin helhet → genast eller snarast möjligt (2:15 TF),
- att få en kopia eller avskrift av allmän handling → hanteras skyndsamt (2:16 TF),
- att få en uppgift i allmän handling → enligt arbetets behöriga gång (6 :4 OSL)
• Underlåtelse att agera korrekt kan föranleda straffansvar, se 20:1 BrB.
Gäller i synnerhet långsam handläggning.
Fullföljande och besvär

● Myndigheten ska pröva utlämnande om (6:3 OSL);
- anställd ej lämnar ut handlingen eller lämnar ut den med förbehåll,
- den enskilde begär myndighetens prövning.
● Enskild ska informeras myndighetsprövning och besvärsprocedur när det krm
t allmänna handlingar (6:3 OSL)
• Kammarrätten prövar ärenden om handlings utlämnande (6:8 OSL)
● först myndighet sj som prövar beslutet igen omd e ej godkänt sen överklaga
kamamrrätt

Administrative Law in Sweden

Uploaded by

Document Information

Original Title

Copyright

Available Formats

Share this document

Share or Embed Document

Sharing Options

Did you find this document useful?

Is this content inappropriate?

Copyright:

Available Formats

Administrative Law in Sweden

Uploaded by

Copyright:

Available Formats

Föreläsning 1 Allmän förvaltningsrätt

Förvaltningsrätt och myndighetsutövning

Några offentligrättsliga principer av relevans

• Objektivitets- och likabehandlingsprincipen

inom den offentliga förvaltningen finns det flera offentligrättsliga principer

objektivitetsprincipen- myndigheter och domstolar ska iaktta saklighet och opartiskhet

(detta ej lätt när man jobbar med tvångsvård)

likställighetsprincipen- Likställighetsprincipen innebär att kommunmedlemmar eller

Officialprincipen myndigheter har utredningsskyldighet

Ny reglering – FL 23 § (tidigare analogt tillämpad jml FPL 8 §)

1. Tvist om arv (Dispositivt)

Tjänstemän verksamma inom offentlig verksamhet har rättsligt ansvar

BrB 20:1 – tjänstefel

Officialprincipen – vilka ärenden är särskilt viktiga att utreda noggrant?

• Inskränkningar av grundläggande fri- och rättigheter

• Andra Ingripanden mot enskild- tåg bygg kolla längre ner

• Skyddsvärda allmänna intressen- finns många ex, kan handla om säkerhet,

Officialprincipen är grundläggande inom förvaltningsrätten, d.v.s. den juridik som

I Regeringsformen finns det ett grundlagsstadgat krav att all myndighetsutövning

- finns dispositionsprincipen dvs- parterna uppställer ramarna för beslutet och

Det finns dispositiva och indispositiva mål

I indispositiva mål är officialprincipen väldigt stark den varierar i grad i

När det kommer till inskränkningar i grundläggande fri och rättigheter är

Närmare om tjänstefelsansvaret – BrB 20 kap 1 §

Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet vid myndighetsutövning genom

Om gärningen med hänsyn till gärningsmannens befogenheter eller uppgiftens

• Notera oaktsamhetsbrott (oaktsamhetsrekvisit och uppsåtsrekvisit)

• NJA 2005 s. 385

fall om alasas avlägsnade fotbollsspelare av aina men det blev omhändertagande

Säkerställs genom: - Lagregler

​ - Kontroll, insyn och möjlighet till överprövning

● Lagenstillämpningsområde första § men också:

• Skiljelinjen mellan ”ärende” och ”faktiskt handlande”

● Anhängiggörande/Inledande- man antingen fått in anmälan eller en ansökan

om du ansöker om ett bygglov och får avslag blir det ej en verkställighet av

• Besvär- gäller kommunla myndigheter

• Ex officio- myndighet upprättar ärende sj, inleder ärende

Olika typer av utredningsmedel:

● Yttranden, upplysningar från andra myndigheter. inom viss fråga myndigheten

• Iakttagelser av föremål, byggnader, personer etc.

● Sträcker sig längre än reglerna om offentlig handling

ex vissa bygglovsansökningar kan påverka andra grannfastigheter negativt

Kommunikation- viktig del i handläggningen

myndigheter måste informera om ändringar i handläggningen eller om nått tillförts

• Mycket viktigt ur rättssäkerhetssynpunkt- Att myndigheterna ska agera objektivt

• Gäller den som fattar beslut, bereder, föredrar, protokollför i ärendet

• Tvåinstansjäv- Det så kallat tvåinstansjäv tillhör inte kommunallagens jävsregler

• OBS KomL:s Jävsregler är tillämpbar på kommunaltanställda... KomL 6 kap 28 –

beslut kan gå igenom om det ej är korrekt motiverat

● Begreppet ”laga kraft”

man måste ansöka om omprövning- parterna

Lst avslår Lisas ansökan om att uppföra ett vindkraftverk

finns kontrollfunktioner som ser över myndigheter och deras handläggning

• Betungande beslut - kan ändras i både skärpande och mildrande riktning.

Ändring av gynnande beslut

Rättelse med stöd av FL 37 §

Rättelse med stöd av lag

• Speciallag (centralt i detta sammanhang)

Besvärsförfarandet (FL 40 – 48 §§ FL)

Varför ska beslut kunna gå att överklaga?

Besvärsförfarandet – ett exempel!

SN FörvR KamR – HFD –

Avslår Lisas Upphäver SN:s beslut SN överklagar. Prövningstillstånd,

- Kontroll, insyn och möjlighet till överprövning