Frbudet mot narkotika ddar och skadar mnniskor mer n drogerna i sig.

Det r i en mening sammanfattningen av argumenten fr en legalisering av droger.

Lt oss gra en lista ver de avskyvrda och frnedrande omstndigheter som de flesta idag sammanknippar med droger. Vid nrmare eftertanke r de alla argument fr en legalisering: * * * * * * * * Social misr bland missbrukare verdoser och pltslig dd Smittspridning och HIV Prostitution Kriminalitet; rn och stlder Organiserad brottslighet Crack och PCP Mord och vld i den undre vrlden

I det kommande redogrs p punkt efter punkt varfr de ovanstende frhllandena alla hr direkt samman med frbudet eller frvrras av det.

Droger farliga, men... Om moral och rtt Detta skall inte uppfattas som en bagatellisering av riskerna med droger. Det vi vill sga r inte att "droger r inte s farliga, drfr kan de gott slppas fria". Vi sger att droger r farliga, men nnu farligare och skadar lngt fler om de dessutom r frbjudna. Dessutom mste vi alla frga oss vilken slags lagstiftning som r rtt och rimlig: r det rimligt att frflja och trakassera missbrukare, ngra av samhllets mest utsttta och utsatta mnniskor, med polis och batonger? r det rtt att straffa en fredlig mnniska fr att han/hon lever efter en livsstil som majoriteten betraktar som fel och farlig? r det ett bra samhlle som brukar vld, tvng och lngvariga fngelsestraff mot vuxna mnniskor som frivilligt och fredligt byter, kper eller sljer varor till varand ra? Om man svarar nej p de ovanstende frgorna tar man ocks moralisk stllning mot narkotikafrbudet. Det r den moraliska grund som vi som liberaler tar vr utgngspunkt i: Mnniskor har en grundlggande rtt till sitt liv och sin frihet. S lnge man inte aktivt skadar ngon annan, s lnge man inte stjl, hotar eller luras, har man rtt att bestmma ver sitt eget liv, ven om man d gr dumma eller farliga levnadsval. Men ven den som r konservativ, socialdemokrat, kristdemokrat eller folkpartist mste ta stllning till frbudets konsekvenser. ven de som tycker det r rtt och acceptabelt med frbud, tvngsvrd och fngelsestraff som vapen mot "omoraliskt leverne", mste frga sig vad sdan lagstiftning fr fr konsekvenser.

Legalisering lindrar missbrukarnas misr Den gngse bilden av en tung narkotikamissbrukare r en utblottad, utfattig och miserabel mnniska p samhllets absoluta botten. Bilden r kanske verdriven, de flesta som anvnder narkotika hamnar aldrig i den situationen. Inte ens merparten av de som anvnder p tok fr mycket droger utveklar ett missbruk av detta slag. Men bilden r samtidigt riktig. Med ett enda undantag: det r i frsta hand r frbudet, inte drogen som sdan, som skapat detta elnde.

Den tyngsta drogen av dem alla, heroin, pverkar kroppen och hjrnan starkt vid ruset. Heroinet dvar bde fysisk och psykisk smrta, ger lugn och vlbefinnande. Men heroin och morfin r i stort sett samma drog. Nr heroinet (diacetylmorfin) kommer in i kroppen omvandlas det till morfin. Morfin i sin tur anvnds regelbundet inom modern kirurgi och smrtlindring, dock utan de katastrofala effekter vi knner frn heroinet. Hur kan det komma sig? Frklaringen r rena sprutor, rena droger och skra doser p en laglig marknad. Heroin och morfin har nmligen bda den egenheten att de tagna rent och i rtt dos, inte skadar vare sig kroppen eller hjrnan (se ex.vis Droger A-, sid 305). Om missbrukarna hade tillgng till drogerna till lgt pris och till ren och sker kvalitet, skulle riske rna samtidigt minska. Vid en legalisering rknar man med att priserna skulle sjunka till i genomsnitt 1/20, nda ned till 1/50 av dagens priser. Fr att ta heroinet som exempel ligger gatupriset idag p 1 000 kronor, nda upp till 3 000 fr ett gram. Vid en legal situation rknar man med ett pris p mellan 20 och 50 kronor, vilket gr att en dagskonsumtion inte kostra mer n ett paket cigaretter. Den misr som missbrukarna befinner sig i beror allts inte p drogen som sdan. Dremot bryter de mnga sjukdomarna ner kroppen, i vrsta fall HIV, men alltid olika virus - och bakteriesjukdomar. Att missbrukarna drabbas av dessa beror p orena injektionsverktyg (eftersom handeln med sprutor r strikt reglerad och det r ocks frbjudet fr frivilligorganisationer att dela ut rena sprutor) och p den milj missbrukarna idag r hnvisade till (smutsiga toaletter, kvartar, trappuppgngar och uteliggande). En heroinist behver idag upp till ett par tusen kronor per dygn fr att klara sitt beroende. Sdant som mat, hygien, boende och anhriga kommer hela tiden i andra hand. Frn legalfrskrivningarna i Europa, bland annat i Liverpool, vet man att ven tunga missbrukare kunnat terg till ett socialt fungerande liv, i mnga fall ocks till arbete, ven om de inte kunnat slppa sitt drogbruk. Ocks de svenska metadonprojekten talar sitt tydliga sprk; metadonet har samma rus som heroinet, men utan kick och med lngre effekt (drfr inte samma svra avtndning). Resultaten r entydiga: Den sociala situationen frbttras, flickor som tidigare finansierat sitt missbruk med prostitution upphr, brottsligheten bland patienterna minskar, liksom risken fr HIV och andra blodverfrda sjukdomar.

Legalisering minskar verdoser och ddsfall De som dr av verdoser dr till fljd av frbudet. verdoser r nmligen ett resultat av den svarta marknadens oskra produkter. Den som injicerar rent heroin, i tron att det r utsptt till det vanliga 30 -40% lper stor risk att sva andningsverksamheten, med ddlig utgng (=verdos). Om drogerna istllet sldes p ett kontrollerat stt hos Apotekare och andra specialister, vore risken fr verdoser nrmast noll. En annan faktor som bidrar till verdoser r tvngsvrd och fngslanden av missbrukare. Under ngra mnader i fngelse eller p tvngsvrdsanstalt, minskar toleransen kraftigt. Om missbrkaren sedan gr ut och tar sin gamla dos (eller inte minskar den tillrckligt), finns samma risk fr verdos. En skuld som vilar tungt p de politiker och socialarbetare som frordar fngelsestraff och tvngsvrd. Somliga menar att verdosrisken har verdrivits och att merparten av de heroinister som dr, dr av det mer oknda och oklara "pltslig heroinistdd". Detta r en allergisk reaktion med ddlig utgng som ocks kan intrffa vid en i normalfallet icke ddlig dos. Vad forskarna dock tror sig veta, r att faktorer som infektioner och stress r centrala; allts faktorer som i sin tur beror p frbudspolitiken. Smittspridning av HIV och gulsot samt allehanda vanliga virus- och bakteriesjukdomar minskar eller frsvinner helt vid legal tillgng till rena sprutor och rena droger. Detta bekrftas ocks av legalfrskrivningsprojekten i bde Sverige och vriga vrlden.

Legalisering minskar prostitution och kriminalitet Den narkotikarelaterade kriminaliteten r till strsta delen inbrott och rn fr att finansiera missbrukets kostnader. Vid en legalisering skulle ven det dyraste missbruk kunna finansieras utan brottslighet, eftersom priserna vore s oerhrt mycket lgre. Hur stor del av den samlade kriminaliteten som r narkotikarelaterad r svrt att sga exakt. Hlften av bil - och bostadsinbrott och ungefr lika stor del av de overlagda person- och butiksrnen, r en siffra som polisen brukar anfra. Detta r brottslighet som nstan uteslutande dr abbar tredje man; helt oskyldiga mnniskor som inte sjlva vare sig brukar eller missbrukar droger. En legalisering skulle drfr radikalt ka skerheten och tryggheten fr gemene man, frskringsbolagens kostnader skulle minska och drmed ocks frskringskostnaderna fr alla medborgare. En annan olycklig omstndighet kring frbudet r de mnga, ofta unga, kvinnor som prostituerar sig fr att f pengar till drogerna. Detta r den mest frnedrande formen av prostitution och de "professionella hororna" betraktar inte narkomanerna som riktiga prostituerade, utan just som missbrukare som i desperation vljer den sista utvgen. P samma stt som med kriminaliteten skulle denna frnedring till strsta delen undvias vid en legalisering.

En legalisering slr undan benen p maffian Narkotikahantering r idag maffians och den internationella brottslighetens frmsta inkomstklla. Med en legal situation, dr serisa lkemedelsfretag, apotek och lkemedelsimportrer tillts slja produkterna fritt, skulle maffian inte lngre ha ngot att hmta. Fr det frsta blir vinstmarginalerna i en legal situation bara en brkdel av dagens. Den skulle bli jmfrbar med vinsterna vid annan kommersiell verksamhet och inte p lnga vgar ge den typen av profit som krvs fr att hlla brottssyndikat vid liv. Fr det andra skulle konsumenterna inte vlja att g till en hnsynsls langare i tunnelbanan eller maffians frlngda arm p andra stllen i den undre vrlden, om det fanns mjlighet att legalt och till lgre pris kpa motsvarande produkter p apotek. Mycket av det vld som idag hnger samman med narkotikahantering r uppgrelser i den undre vrlden, dr just vld och vapen erstter normal rttsskipning. Detta vld skulle minska eller frsvinna vid en legalisering av samma skl som ovan.

De farligaste drogerna frsvinner vid legalisering Frekomsten av de allra farligaste drogerna som PCP och crack r entydligt kopplad till frbudet. Crack r en extremt farlig, beroende- och aggressivitetsframkallande form av kokain. Men crack r samtidigt mycket billigare. Eftersom kokainet, liksom alla droger, p den svarta marknaden betingar extremt hga priser, vljer mnga kokainbrukare att ta crack istllet. De gr det i avsaknad av det mindre farliga, men mycket dyrare "riktiga" kokainet. PCP eller "angel dust" r en drog som d och d dyker upp p den svarta marknaden. Ibland marknadsfrs den falskeligen som ecstacy eller andra populra psykedeliska droger. Orsaken till detta r att PCP r mycket billig och enkel att tillverka i vilket kk som helst. Men drogen r extremt farlig, slr ut centrala kroppsfunktioner som knsel och aggressionshmning, och leder ofta till katstrofala effekter fr brukaren och omgivningen. P en legal marknad, med valfrihet fr brukaren, skulle droger som PCP och Crack knappast frekomma. P motsvarande stt leder frbudet till en koncentration av tyngre/farligare droger och ett farligare bruk. Det r mindre riskabelt och samtidigt lnsammare att smuggla rkheroin n cannabis, eftersom det tar s myc ket mindre plats och ger strre profit per smugglad enhet. Samma sak gller fr hasch/marijuana, den sistnmnda drogen finns knappt inte att tillg i Sverige, istllet anvnder de ungdomar som vljer att bruka cannabis nstan uteslutande det avsevrt starkare haschet. De hga priserna leder ocks till ett kat injektionsbruk. Detta eftersom narkomanen vid injektion tillgodogr sig hela drogens effekt, mot kanske bara 30-40% om drogen rks, sniffas eller svljs. Injektionsbruket r dokumenterat avsevrt farligare och mer beroendeframkallande. Det kar risken fr verdoser och frgiftningar.

Andra positiva effekter av en liberalare hllning till narkotikan Vi fr inte glmma att merparten av de som tar droger inte utvecklar ngot missbruk. Det rr sig ist llet om ett experimenterande i ungdomstiden, som fr de allra flesta avslutas i och med att ungdomens livsstil lmnas. Risken fr att dessa ungdomar ska rka illa ut fr inte underskattas. Men observera att risken r avsevrt strre idag, n den skulle vara vid en legal situation. Idag riskerar experimenterande och blgda ungdomar att f i sig starkare och preparat n de avsett. Det r ocks s att idag populra dansdroger som ecstacy och LSD tillverkas genom relativt komplicerade kemiska processer. Vid illegal framstllning tillverkar ofta ofrivilligt olika hybrider av dessa droger, som har oanade och lngt farligare effekter n "originalet". Dessa kade risker r frsts kopplade till frbudet. En annan sak r att drogbruket initialt och under ganska lng tid beror p att brukaren nskar drogens effekt, snarare n att man utvecklat ett beroende. Opiater (opium, heroin och morfin) ger smrtlindring bde fysiskt och psykiskt. Mnga som tar dessa droger i stor omfattning gr det fr att dva sina smrtor o ch sin inre oro. Att d fokusera problemet p drogerna, r att koncentrera sig p symptomet snarare n problemet i sig. Drogmissbruket har sin grund i andra sociala och psykiska problem. Att d skylla p drogerna r en ltt utvg fr politiker och socialarbetare, men det r att vifta undan problemets ursprung (och ofta att lta bli att hantera det) snarare n att frska skapa ett bttre samhlle. En legalisering av droger skulle skerligen ka tillgngligheten. Kanske drmed ocks bruket. Men samtidigt skulle missbruket och de risker som r kopplade till narkotikan idag minska avsevrt. Och vi fr inte blunda fr det faktum att drogerna finns tillgngliga idag, fr de som r intresserade av droger. Detta sammantaget gr att situationen ocks fr de som inte r missbrukare, som istllet r tillflliga experimentbrukare eller kanske bara vid ett enda svagt gonblick testar en drog, lper mindre risk vid en legal situation n idag.