15 JUNI 2012

yz123
D
STUDIEUPPL AG AN

STUDIEARTIKLAR

30 JULI–5 AUGUSTI
¨
Jehova ar ”den som
uppenbarar hemligheter”
˚
SIDAN 7 ˙ S ANGER: 114, 117

6–12 AUGUSTI
Jehova uppenbarar
vad˚ som ”inom kort
maste ske”
˚
SIDAN 14 ˙ S ANGER: 116, 54

13–19 AUGUSTI
¨ ¨ ¨
Varf
¨ or ska vi ¨ satta tjansten
for Jehova framst?
˚
SIDAN 20 ˙ S ANGER: 66, 103

20–26 AUGUSTI
”De drevs av helig ande”
˚
SIDAN 25 ˙ S ANGER: 37, 95
 yz123 6
SYFTET MED STUDIEARTIKLARNA

JUNE 15, 2012 STUDIEARTIKEL 1, 2 SIDAN 7–18

¨
Vilka profetior i Bibeln kan hjalpa dig att
Vol. 133, No. 12 Semimonthly ¨ ˚ ¨
SWEDISH forsta vad som snart kommer att handa
˚ ¨ ¨ ˚
¨ pa varldsscenen? De har tva artiklarna
SYFTET MED DEN HAR TIDSKRIFTEN, behandlar profetiorna om den kolossala
¨ ¨
Vakttornet, ar att ara Jehova, som
¨ ¨
ar den hogste Guden och harska-
¨ bildstoden i Daniel, kapitel 2, och vild-
¨ djuret och dess bild i Uppenbarelseboken,
ren over hela universum. De vakt-
¨ ¨
torn som man hade forr i tiden
¨ ¨ kapitel 13 och 17. Undersok vad Bibeln
gjorde att man kunde folja han- ¨
˚ ˚ sager om framtiden.
delseutvecklingen pa avstand,
˚ ¨ ¨
och pa liknande satt foljer den
¨ ¨ ¨
har tidskriften varldshandelserna STUDIEARTIKEL 3 SIDAN 20–24
och visar hur de har samband ¨ ¨ ˚ ¨
¨ ¨ Den som overlamnar sig at Jehova och FRAMSIDAN: For att
med forutsagelserna i Bibeln. ¨ ¨ ˚ ˚ ˚
˚ blir dopt lovar att satta hans intressen kunna na sa manga
Tidskriften framhaller de goda ny- ¨ ¨
¨ manniskor som mojligt
heterna att Guds rike, en verklig framst i livet. Om vi begrundar de beslut
regering i himlen, snart ska ta ¨ ¨ ˚ vittnar vi under olika
¨ som hangivna tjanare at Jehova i forna ¨
bort all ondska och forvandla jor- omstandigheter och
˚ tider fattade, kan vi bli uppmuntrade att ˚ ˚
den till ett paradis. Den framhal-
˚ ˚ ¨ ¨ ˚ ˚ pa manga platser,
ler ocksa tron pa Jesus Kristus tanka efter hur vi anvander var tid, vara ¨
˚ ¨ ˚ ˚ till exempel den har
och tron pa att han dog for att vi
˚
krafter och vara tillgangar. flytande marknaden
ska kunna fa evigt liv och att han
¨ ¨ i Damnoen Saduak.
nu ar kung i Guds rike. Den har
tidskriften har getts ut av Jehovas STUDIEARTIKEL 4 SIDAN 25–29
¨ ¨
vittnen sedan 1879 och ar en Den har artikeln visar hur profeterna och
opolitisk tidskrift. Bibeln ligger till
¨
grund for allt som sags i den.
¨ andra som skrev Bibeln ”drevs av helig
¨ ¨ ˚
ande” och varfor vi kan vara sakra pa att
¨ ˚ ¨ ¨
Den har publikationen far inte saljas. Den
¨
Bibeln ar inspirerad av Gud. (2 Petr. 1:21)
ges ut som en del av ett varldsvitt bibliskt ˚
undervisningsarbete som understods genom
¨ Artikeln tar ocksa upp vad som kommer
¨
frivilliga bidrag (plusgiro 17 07-9). Om inget
¨ ¨ ˚ att hjalpa oss att bevara uppskattningen
annat anges ar bibelcitaten hamtade fran
¨ ¨ ¨ av Bibeln.
Nya varldens oversattning av Den heliga
˚
skrift – studieutgava med fotnoter och
¨ ¨
parallellhanvisningar. Forkortningen f.v.t.
¨ ¨
betyder ”fore den vanliga tiderakningen” ¨
¨ ¨
(fore ”Kristi fodelse”), och v.t. betyder
¨ OVRIGA ARTIKLAR
”enligt den vanliga tiderakningen”.

Druck und Verlag: Wachtturm Bibel- und ¨

3 ”HEMLIGHETEN” VI L ARDE OSS
Traktat-Gesellschaft der Zeugen Jehovas, ¨ THAILAND
e. V., Selters/Taunus. Verantwortliche Re- I HELTIDSTJANSTEN
daktion: Ramon Templeton, Selters/Taunus.

BEFOLKNING
Vakttornet (ISSN 0346-4040) utges i Sverige ˚
av Jehovas vittnen, Box 5, 732 21 Arboga. 12 ATTA KUNGAR IDENTIFIERAS 66720 000
Ansvarig utgivare: Lars-Erik Eriksson. ¨
The Watchtower (ISSN 0043-1087).
˚ ˚ ¨ FORKUNNARE
19 FRAGOR FRAN L ASEKRETSEN
Periodicals Postage Paid at Brooklyn, NY,

3 423
and at additional mailing offices.
¨ ¨
POSTMASTER: Send address changes REGULJARA PIONJARER
30 VAR VIS
to Watchtower, 1000 Red Mills Road, ¨ ¨
Wallkill, NY 12589-3299. – SOK ”SKICKLIG VAGLEDNING” 824
5 2012 Watch Tower Bible and Tract Society
¨ ¨ ˚
of Pennsylvania. Alla rattigheter forbehallna. ¨
Printed in Germany. 32 OMTANKE OVERVINNER BITTERHET
”Hemligheten”
¨
vi larde oss
¨ i
heltidstjansten
¨
BERATTAT AV OLIVIER RANDRIAMORA

¨ ¨
”Jag vet ju hur det ar att ha det knappt stallt,
¨ ¨ ¨
jag vet ju hur det ar att ha overflod. I allt och
¨ ˚ ¨
under alla forhallanden har jag lart mig hemligheten,
˚ ¨
bade att vara matt och att vara hungrig ... Allt har jag
styrka till genom honom som ger mig kraft.” (Fil. 4:12, 13)

¨ ¨ ¨ ¨ ¨
DE HAR orden av aposteln Paulus har lange va- Till en borjan holl jag ett offentligt foredrag
¨ ¨ ˚
rit till stor uppmuntran for mig och min hustru, varje sondag, och Oly appladerade pliktskyldi-
¨ ¨
Oly. Precis som Paulus har vi lart oss ”hemlig- gast efter talet. Vi var de enda narvarande. Vi
¨ ¨ ˚ ˚ ¨
heten” genom att helt och fullt fortrosta pa Je- hade ocksa hela programmet for teokratiska sko-
¨ ¨ ˚ ¨ ˚
hova medan vi har tjanat honom har pa Mada- lan. Oly holl sina tal till en pahittad person. Vi
¨ ¨ ¨ ¨
gaskar. kande oss verkligen lattade nar vi fick besok av
¨ ¨ ¨ ¨
Nar Jehovas vittnen borjade studera Bibeln kretstillsyningsmannen och han vanligt foreslog
¨ ˚
med Olys mamma 1982, var Oly och jag redan att vi skulle anpassa motena till var situation!
¨ ˚ ˚ ˚
forlovade. Jag ville ocksa studera Bibeln, och Eftersom postgangen var opalitlig fick vi inte
¨ ˚ ˚ ˚ ¨ ¨ ¨
senare borjade ocksa Oly studera. Vi gifte oss vart manadsbidrag regelbundet. Darfor larde vi
¨ ¨ ¨ ¨
1983, blev dopta 1985 och blev genast hjalppion- oss att ha det ”knappt stallt”. Vid ett tillfalle hade
¨ ¨ ¨ ˚
jarer. I juli 1986 borjade vi som reguljara pion- vi inte pengar till bussbiljetten sa att vi kunde
¨ ¨
jarer. fara till en kretssammankomst som holls 13 mil
˚ ˚
¨ ¨ bort. Vi paminde oss ett gott rad som en broder
I september 1987 blev vi pionjarer med sar- ¨ ¨
˚ ¨ gett oss: ”Beratta for Jehova om era problem. Det
skilt uppdrag. Vart forsta distrikt var en liten ¨ ¨ ¨ ¨
˚ ¨ ¨ ar ju hans verk ni utfor.” Vi bad darfor till Jeho-
stad pa nordvastra Madagaskar dar det inte ¨ ˚
˚ ¨ ˚ va och beslutade oss for att ga till fots. Men strax
fanns nagon forsamling. Pa Madagaskar finns ¨
¨ ˚ innan vi skulle ge oss av kom helt ovantat en
18 storre etniska grupper och manga stammar. ˚ ¨
¨ broder pa besok och gav oss lite pengar – precis
Seder och bruk varierar mycket. Malagassiska ar lagom till bussbiljetten!
˚ ˚
det officiella spraket, men det finns ocksa klart ¨
˚ ¨ ¨ ¨ ¨ KRETSTJANST
atskilda dialekter. Vi borjade darfor lara oss den
˚ ˚ ¨
dialekt som talades pa vart distrikt, och det gjor- I februari 1991 blev jag forordnad som krets-
¨ ¨ ˚ ˚
de att manniskor lattare tog emot oss. tillsyningsman. Da hade var lilla grupp vuxit till

15 JUNI 2012 3
 Madagaskar, som
kallas den stora
¨ ¨ ¨ ¨
roda on, ar varldens
¨ ¨ ¨
fjarde storsta o.
¨ ¨
Jorden ar rod, och
˚ ¨
manga sallsynta
¨
vaxt- och djurarter
¨
finns dar.

¨ ¨ ¨
9 forkunnare. Av dem var 3 dopta, och vi hade i Vi vittnade alltid for dem vi bodde hos. Den
¨ ¨ ¨ ¨ ¨ ¨
medeltal 50 narvarande vid motena. Sedan jag vanlighet och gastfrihet som vi mottes av nar
¨ ¨ ˚ ¨
hade blivit ovad i kretstjansten skickades ˚ vi till vi kom fram till vara kristna broder och systrar
¨ ˚ ¨ ˚ ¨
en krets i huvudstaden, Antananarivo. Ar 1993 varmde vara hjartan. De uppskattade vart besok
¨ ˚ ¨ ¨ ˚ ¨
skickades vi till en annan krets i ostra delen av sa mycket att vi inte langre tankte pa alla besvar-
¨ ¨ ˚ ¨
landet. Dar var levnadsforhallandena helt annor- ligheter vi upplevt under vagen.
¨ ¨ ˚ ¨
lunda an i staden. Nar vi bodde hos vara broder och systrar bru-
¨ ¨ ¨ ˚
For att komma till forsamlingar och isolera- kade vi hjalpa dem med hushallssysslorna. Det
˚ ˚ ¨ ¨
de grupper gick vi till fots, ibland sa langt som gjorde att de fick tid att folja med oss i tjansten.
¨ ¨ ˚ ¨ ¨ ˚
14 mil over berg med tat skog. Vi hade sa lite Vi forvantade oss inte nagon lyx eller speciell
¨ ¨ ˚ ˚ ¨ ˚
bagage som mojligt med oss. Nar det ingick bild- mat, nagot som vara vanner inte hade rad med.
visning i kretstillsyningsmannens tal – som det ¨
˚ VI BESOKER ISOLERADE GRUPPER
gjorde ibland pa den tiden – hade vi naturligtvis
¨ ¨ ¨
mer att bara. Oly bar projektorn, medan jag sla- Vi tyckte om att besoka isolerade grupper.
˚ ¨ ¨
pade pa ett bilbatteri. Broderna valkomnade oss med ett fulltecknat
¨ schema, och vi fick knappast tid att vila oss lite.
Vi gick ofta 4 mil om dagen for att komma ˚
¨ ¨ ¨ ¨ (Mark. 6:31) Pa en plats hade ett gift par bjudit
till nasta forsamling. Vi gick uppfor och nerfor
bergsstigar, korsade floder och klafsade genom hem alla som de studerade Bibeln med – 40 per-
¨ ¨ ˚ ˚
lera. Ibland fick vi sova vid vagkanten, men van- soner – for att vi skulle fa vara med pa studierna.
¨ ¨ ¨ ¨
ligtvis forsokte vi komma till en by, dar vi kunde Oly var med systern nar hon ledde sina 20 stu-
˚ ¨ ˚ ¨ ˚
fa logi for natten. Ibland fragade vi helt fram- dier, och jag var med brodern pa de andra 20.
¨ ˚ ¨ ¨ ¨ ¨
mande manniskor om vi kunde fa overnatta hos Nar ett studium var klart borjade nasta omedel-
¨ ˚ ¨ ¨ ˚ ¨
dem. Nar vi hade fatt logi borjade vi laga mat. bart. Langre fram pa dagen tog vi en paus for
˚ ˚ ¨ ¨
Oly brukade lana en kastrull och ga till floden att ha forsamlingsmotena, och sedan fortsatte vi
¨ ¨ ¨ ˚ ¨ ˚ ¨ ˚ ˚
eller sjon for att hamta vatten. Under tiden lana- med bibelstudierna. Vi holl pa till over atta pa
¨ ¨ ¨
de jag en yxa for att hugga ved och gora upp eld kvallen!
¨ ¨ ¨
till matlagningen. Allt tog tid. Det hande att vi Nar vi besokte en annan grupp gav vi oss alla i
¨ ˚ ¨ ˚ ˚
kopte en levande kyckling som vi sedan maste vag till en grannby vid attatiden pa morgonen. Vi
¨ ˚ ¨ ˚
slakta och gora i ordning. hade alla pa oss gamla klader. Efter en lang vand-
¨ ¨ ¨ ¨
Nar vi hade atit hamtade vi mer vatten for att ring genom skogen kom vi fram till distriktet vid
¨ ¨ ¨ ¨ ¨
tvatta oss. Ibland sov vi i koket. Om taket lackte middagstid. Vi bytte nu till rena klader och bor-
¨ ¨ ˚ ¨ ¨
nar det regnade, fick vi trycka oss intill en vagg jade genast predika fran dorr till dorr. Det var
¨ ˚ ¨ ˚ ˚ ¨ ¨ ¨
for att halla oss torra nar vi sov. inte manga hus, men manga forkunnare. Darfor

4 15 JUNI 2012
 ˚ ˚
gick vi igenom distriktet pa en halvtimme. Se- kretsen hade ocksa sina speciella utmaningar.
¨ ¨ ¨ ¨
dan fortsatte vi till nasta by. Nar vi predikat dar Det fanns inga allmanna kommunikationer till
¨ ¨ ˚
hade vi hela vagen hem framfor oss. Det gjorde ytteromradena. Det var planerat att vi skulle be-
¨ ¨ ˚ ¨ ` ¨
oss forst lite missmodiga att vi hade anvant sa soka en grupp i Beankana (Besakay), over 20 mil
¨ ˚ ¨
mycket tid for att komma till distriktet men bara fran Antananarivo. Efter att ha forhandlat med
˚ ¨ ˚
hade predikat fran hus till hus en timme. Men chaufforen klev vi pa en liten lastbil som skulle
˚ ¨ ˚ ˚
vara broder klagade inte. De var hela tiden lika at det hallet. Det fanns redan ett trettiotal passa-
˚ ˚ ˚ ˚
entusiastiska. gerare i och pa lastbilen. Nagra lag pa taket, och
¨ ¨
En isolerad grupp forkunnare i Taviranambo andra hangde baktill.
¨ ¨ ¨ ˚ ¨ ¨
bodde nara en bergstopp. Dar traffade vi en Som sa ofta hander gick lastbilen sonder, och
¨ ˚
familj som var vittnen och som bodde i ett hus vi fortsatte till fots. Nar vi hade traskat nagra
¨ ¨
med bara ett rum. En annan liten byggnad i nar- timmar kom en stor lastbil forbi. Den var redan
¨ ¨ ¨ ¨ ¨ ¨
heten tjanade som motesplats. Plotsligt borja- full med manniskor och gods, men chaufforen
¨ ¨ ¨ ˚ ˚
de den broder vi bodde hos ropa med hog rost: stannade anda. Vi klev pa, trots att det inte fanns
¨ ˚ ¨ ˚ ˚ ˚ ˚ ¨
”Broder!” Fran nasta bergstopp svarade nagon: nagra sittplatser at oss. Sa kom ˚ vi till en flod, dar
¨ ˚ ˚
”Ja!” Brodern ropade igen: ”Kretstillsyningsman- bron holl pa att repareras. Aterigen fick vi ga till
¨
nen har kommit!” Svaret kom: ”Bra!” Budskapet fots. Till slut kom vi fram till en liten by, dar det
˚ ¨ ¨
vidarebefordrades tydligen till andra som bodde bodde nagra pionjarer med sarskilt uppdrag. Vi
¨ ¨ ¨ ¨ ¨
annu langre bort. Snart borjade manniskor sam- hade inte planerat att besoka dem, men vi an-
¨ ¨ ¨ ¨ ¨ ¨
las, och nar motet borjade var over 100 personer vande tiden dar till att predika tillsammans med
¨ ¨ ˚
narvarande. dem, medan vi vantade pa att bron skulle bli re-
˚
parerad och nagot annat fordon skulle komma
TRANSPORTPROBLEM ¨
forbi.
˚ ¨ ¨ ¨ ˚
Ar 1996 blev vi forflyttade till en krets nar- Det drojde en vecka innan det kom nagon bil
˚ ¨ ¨ ˚ ¨
mare Antananarivo pa centrala hoglandet. Den och vi kunde fortsatta var resa. Vagen var full av

Att resa var en

¨
av de storsta
utmaningarna.

Vi tycker om att leda bibelstudier.

 ˚ ¨ ¨ ˚ ¨
stora gropar. Vi maste ofta hjalpa till att skju- rade vi varje pionjar att ha som mal att hjalpa
˚ ˚ ¨ ¨ ˚
ta pa lastbilen genom vatten som nadde upp till en annan forkunnare att bli pionjar. Sex ma-
¨ ¨ ˚ ¨ ¨
knana. Vi snavade och foll ofta. Tidigt pa morgo- nader senare besokte vi forsamlingen igen, och
¨ ¨ ˚ ¨ ¨ ¨
nen kom vi till en liten by, dar vi steg av. Vi lam- da hade antalet reguljara pionjarer okat till 22.
¨ ˚ ¨
nade huvudvagen och fortsatte till fots genom Tva pionjarsystrar hade uppmuntrat sina pap-
¨ ¨ ˚ ˚ ¨ ¨ ¨
risfalt, dar lerigt vatten nadde oss upp till mid- por, som bada var aldste, att bli pionjarer. De har
jan. ¨ ¨
broderna uppmuntrade i sin tur en tredje aldste-
¨ ˚ ¨ ¨ ˚ ¨ ¨
Eftersom det har var vart forsta besok i det broder att ocksa bli pionjar. Kort tid darefter blev
˚ ¨ ¨ ˚ ¨ ¨ ¨
omradet, beslutade vi oss for att vittna for nagra den tredje aldstebrodern forordnad som pionjar
˚ ¨ ˚ ¨ ¨
som arbetade pa risfalten och fraga var vittnena med sarskilt uppdrag. Senare borjade han och
¨ ¨ ¨ ¨ ˚
bodde. Vi blev mycket glada nar vi fick hora att hans hustru i kretstjansten. Hur ar det da med de
¨ ˚ ¨ ˚ ¨ ¨ ¨
de har arbetarna var vara andliga broder! andra tva aldstebroderna? Den ene ar kretstill-
¨
syningsman, och den andre hjalper till med att
VI UPPMUNTRAR
¨ ANDRA
¨
ATT BORJA I HELTIDSTJANSTEN
bygga Rikets salar.
¨ ¨
˚ Vi tackar Jehova varje dag for att han hjalper
Det har under arens lopp glatt oss mycket att ¨ ˚
oss, eftersom vi inser att vi inte kan gora nagot i
se resultaten av att vi har uppmuntrat andra att ¨
¨ ¨ ¨ ¨ ¨ egen kraft. Visst blir vi trotta och sjuka ibland,
borja i heltidstjansten. Nar vi besokte en forsam- ¨ ¨ ¨ ˚ ˚
¨ ¨ men vi ar glada nar vi tanker pa resultaten av var
ling som hade nio reguljara pionjarer, uppmunt- ¨ ˚ ¨
tjanst. Jehova ger sitt verk framgang. Vi ar glada
¨ ˚ ¨
over att fa ha en liten andel i det. Nu tjanar vi
¨ ¨
honom som pionjarer med sarskilt uppdrag. Ja,
¨ ¨ ¨
vi har lart oss ”hemligheten” genom att fortrosta
˚
pa Jehova som ger oss ”kraft”.

¨
Vi har lart oss
”hemligheten”
¨ ¨
genom att fortrosta
˚
pa Jehova.

15 JUNI 2012
 ¨
Jehova ar ”den
som uppenbarar
hemligheter”
¨ ˚

V
ILKA politiska makter kommer att harska pa
¨ ¨ ˚ ¨
jorden nar Guds kungarike gor slut pa man-
¨ ¨
niskors styre? Vi kanner till svaret – ”den
”I sanning, er Gud ar som uppenbarar hemligheter”, Jehova Gud, har ta-
en gudarnas Gud och ¨ ¨ ¨ ¨ ¨
lat om det for oss. Han gor det mojligt for oss att for-
˚ ¨
en kungarnas Herre sta vilka dessa makter ar genom det som profeten
Daniel och aposteln Johannes fick skriva ner.
och den som uppen- ¨
2 Jehova gav dessa man en serie syner av olika
˚ ¨
barar hemligheter.” djur. Han gav ocksa Daniel uttydningen av en drom
˚
om en kolossal bildstod av metall. Jehova sag till att
(DAN. 2:47) ¨
det har skrevs ner och bevarades i Bibeln till nytta
¨ ¨ ¨ ˚
for oss. (Rom. 15:4) Han gjorde det for att starka vart
hopp om att hans kungarike snart ska krossa alla
HUR SKULLE DU SVARA? jordiska regeringar. (Dan. 2:44)
3 Daniels och Johannes profetior ger tillsammans

˚ ¨
upplysningar om atta kungar, eller manskliga sty-
Vilka detaljer om framtiden har ˚
¨ relsesystem, och visar ocksa i vilken ordning de
Jehova uppenbarat for oss? ¨ ¨ ˚ ¨ ¨ ˚
skulle framtrada. Men for att fa en ratt forstaelse av
¨ ˚ ¨ ˚ ¨
de har profetiorna maste vi forsta inneborden i den
¨ ¨ ¨ ¨
allra forsta profetian i Bibeln. Varfor det? Darfor att
¨ ˚
uppfyllelsen av den profetian ar det tema som gar
¨ ˚
som en rod trad genom Bibeln och som alla andra
profetior kretsar kring.
¨
Vad representerar de forsta
˚ ORMENS AVKOMMA OCH VILDDJURET
sex huvudena pa vilddjuret?
Efter upproret i Eden lovade Jehova att en
4
¨
”kvinna” skulle frambringa en ”avkomma”.1 (Las
1 Kvinnan representerar Jehovas hustrulika organisation som be-
˚
star av andevarelserna i himlen. (Jes. 54:1; Gal. 4:26; Upp. 12:1, 2)
¨ ¨
1, 2. Vad har Jehova talat om for oss, och varfor har han gjort
Vilka delar av vilddjuret och av det?
bildstoden som Nebukadnessar ˚ ¨ ¨ ˚ ¨ ˚
3. Vilken profetia i Bibeln maste vi forst forsta for att fa en
¨ ¨ ˚ ¨
fick se motsvarar varandra? ratt forstaelse av andra profetior, och varfor det?
¨ ¨
4. Vilka utgor kvinnans avkomma, och vad kommer den har
¨
avkomman att gora?

7
 ¨
1 Moseboken 3:15.) Den har avkomman
˚ ˚
skulle sa smaningom krossa huvudet
˚
pa ormen, Satan. Jehova uppenbarade
¨
langre fram att avkomman skulle kom-
¨
ma genom Abraham, tillhora Israels na-
¨
tion, fodas i Judas stam och vara en
¨
avkomling av kung David. (1 Mos. 22: de over Guds folk, oavsett om det
¨ ¨
15–18; 49:10; Ps. 89:3, 4; Luk. 1:30–33) gallt Israels nation eller forsamlingen av
¨ ¨
Kristus Jesus visade sig vara den vik- smorda kristna. Varfor ar det viktigt att
¨ ¨ ¨ ¨ ¨
tigaste delen av den har avkomman. kanna till det? Darfor att det forklarar
¨ ¨
(Gal. 3:16) Andrahandsdelen av avkom- varfor Daniels och Johannes syner nam-
¨ ˚ ˚
man utgors av de smorda medlemmar- ner sammanlagt endast atta sadana sto-
¨ ra makter.
na av den kristna forsamlingen. (Gal.
3:26–29) Jesus och dessa smorda ut- ¨
6 I slutet av det forsta arhundradet
˚
¨ ¨
gor tillsammans Guds kungarike, som v.t. gav den uppvackte Jesus aposteln
¨ ¨ ¨ ¨
Gud kommer att anvanda nar han kros- Johannes en serie hapnadsvackande
sar Satan. (Luk. 12:32; Rom. 16:20) ˚
syner. (Upp. 1:1) I en av dem sag Johan-
¨ ¨ ¨
5 Den forsta profetian i Eden visa- nes att Djavulen, framstalld som en dra-
˚ ˚
de att ocksa Satan skulle frambringa ke, stod pa stranden till ett stort hav.
¨
en ”avkomma”. Hans avkomma skul- (Las Uppenbarelseboken 13:1, 2.) Johan-
¨ ˚ ˚ ¨
le vara fientligt installd till, eller hata, nes sag ocksa ett markligt vilddjur som
¨
kvinnans avkomma. Vilka ar det som steg upp ur havet och fick stor myndig-
¨ ¨ ¨ ¨ ¨
utgor ormens avkomma? Det ar alla het av Djavulen. En angel forklarade se-
¨ ˚
som precis som Satan hatar Gud och dan for Johannes att de sju huvudena pa
¨ ¨
motarbetar Guds folk. Historien ige- ett scharlakansrott vilddjur, som ar en
nom har Satan organiserat sin avkom- bild av vilddjuret i Uppenbarelseboken
¨
ma i olika politiska valden, eller ri- 13:1, representerar ”sju kungar”, eller
¨ ¨ ¨
ken. (Luk. 4:5, 6) Men det ar relativt valden. (Upp. 13:14, 15; 17:3, 9, 10) Nar
˚ ¨
fa av dem som har haft stort inflytan- Johannes skrev ner det har hade fem av
¨ ¨ ˚
˚ ¨ dessa valden fallit, ett harskade just da,
5, 6. a) Hur manga stora makter namns i Da- ¨
och ett hade ”annu inte kommit”. Vil-
niels och Johannes syner? b) Vad represente- ¨ ¨ ¨
˚ ka ar dessa riken, eller varldsvalden? Vi
rar huvudena pa vilddjuret i Uppenbarelse-
boken? ska behandla vart och ett av vilddjurets

8
 ¨
huvuden som namns i Uppenbarelse- BABYLON – DET TREDJE HUVUDET
˚ ˚
boken. Vi ska ocksa se hur det Da- 9 Det tredje huvudet pa vilddjuret
niel skrev ger detaljerade upplysningar ˚ ¨
˚ som Johannes sag representerar det val-
om manga av dessa riken, ibland flera ¨
de dar Babylon var huvudstad. Jehova
˚ ¨ ¨
hundra ar innan de uppstod. tillat babylonierna att erovra Jerusalem
¨ ˚
och fora hans folk i fangenskap. Men
EGYPTEN OCH ASSYRIEN ¨ ¨ ¨
˚ ¨ innan Jehova tillat denna forodmjukan-
– DE TVA FORSTA HUVUDENA ¨
¨ ˚ de handelse hade han varnat de upp-
7 Det forsta huvudet pa vilddjuret re- roriska israeliterna och sagt att de skul-
¨ ¨ ¨ ˚
presenterar Egypten. Varfor det? Darfor le drabbas av en sadan tragedi. (2 Kung.
¨ ¨ ¨ ¨ ˚
att Egypten var det forsta storre valde 20:16–18) Han forutsade ocksa att det
¨ ¨ ˚
som var fientligt installt till Guds folk. inte langre skulle finnas nagra kungar
Abrahams avkomlingar – som kvin- ˚
som satt pa ”Jehovas tron” i Jerusa-
nans utlovade avkomma skulle komma ¨
lem. (1 Kron. 29:23) Men Jehova lovade
¨ ˚ ¨ ˚
genom – vaxte i antal i Egypten. Da bor- ocksa att en avkomling av kung David,
¨ ¨ ¨
jade Egypten fortrycka dem. Satan for- en som hade ”den lagliga ratten”, skul-
¨ ˚ ˚
sokte utplana Guds folk innan avkom- le komma och fa tillbaka denna myndig-
¨ ˚ het. (Hes. 21:25–27)
man kunde framtrada. Hur da? Genom
¨ ˚ ¨ ¨ ¨ 10 En annan profetia visade att judar-
att forma farao att forsoka doda alla is-
raelitiska pojkar. Jehova omintetgjorde na fortfarande skulle tillbe i templet i Je-
¨ ¨ ¨ ¨
det har forsoket och befriade sitt folk rusalem nar den utlovade Messias, den
˚ Smorde, kom. (Dan. 9:24–27) En tidi-
fran slaveriet i Egypten. (2 Mos. 1:
¨ ¨ gare profetia, som skrevs innan israeli-
15–20; 14:13) Langre fram lat han is- ¨ ˚
˚ terna fordes bort i fangenskap till Ba-
raeliterna sla sig ner i det utlovade lan- ¨ ¨
det. bylon, framholl att denne skulle fodas
˚ ¨
8 Det andra huvudet pa vilddjuret i Betlehem. (Mik. 5:2) Om de har pro-
¨ ¨ ˚
representerar Assyrien. Det har makti- fetiorna skulle uppfyllas maste judarna
¨ ¨ ¨ ˚ ˚ ˚ ˚ ¨
ga valdet forsokte ocksa utplana Guds befrias ur fangenskapen, atervanda till
¨ ¨ ˚
folk. Det ar sant att Jehova anvande As- sitt hemland och ateruppbygga temp-
¨ let. Men Babylon brukade inte frige sina
syrien som sitt redskap for att straf- ˚ ¨
¨ fangar. Hur skulle det problemet losas?
fa tiostammarsriket for dess avguda- ¨
Jehova talade om svaret for sina profe-
dyrkan och uppror. Men sedan angrep
ter. (Am. 3:7)
Assyrien Jerusalem. Satan kan ha haft ˚
˚ ¨ 11 Profeten Daniel var bland de fang-
som mal att bryta den kungliga slakt- ¨
ar som fordes till Babylon. (Dan. 1:1–6)
linjen som till sist skulle leda fram till ¨ ¨
¨ Jehova anvande honom for att uppen-
Jesus. Det har angreppet ingick inte i
¨ ¨ bara den rad av kungariken som skul-
Jehovas avsikt, och darfor befriade han ¨ ¨
¨ le komma efter det varldsvaldet. Jeho-
mirakulost sitt trogna folk genom att ¨ ¨
¨ ¨ ¨ va avslojade de har hemligheterna och
forgora inkraktarna. (2 Kung. 19:32–35; ¨ ˚
anvande da ett antal symboler. Han
Jes. 10:5, 6, 12–15)
¨
¨ 9, 10. a) Vad tillat Jehova babylonierna att
7. Vad representerar det forsta huvudet, och ¨ ˚ ¨ ¨
¨ gora? b) Vad maste handa for att de profetior
varfor det? ¨ ¨
som namns har skulle uppfyllas?
¨ ¨ ¨ ˚ ¨ ¨
8. Vad ar det andra huvudet, och vad forsokte 11. Pa vilka olika satt framstalls det babylonis-
¨ ¨
det gora? ka valdet? (Se fotnoten.)

15 JUNI 2012 9
 ¨ ¨ ¨
lat till exempel kung Nebukadnessar i Haman. Han gjorde forberedelser for
˚ ¨ ¨
Babylon fa en drom om en kolossal bild- att alla judar som bodde i det valdi-
¨ ¨ ¨
stod som bestod av olika metaller. (Las ga persiska riket skulle forgoras och be-
¨ ˚
Daniel 2:1, 19, 31–38.) Genom Daniel stamde ett exakt datum da folkmordet
¨ ¨
forklarade Jehova att bildstodens huvud skulle genomforas. Det var endast tack
av guld symboliserade det babyloniska vare att Jehova ingrep som hans folk
¨ ¨ ¨ ¨ ˚
valdet.1 Det varldsvalde som kom efter annu en gang skyddades mot ett fient-
¨ ˚
Babylon symboliserades av brostet och ligt angrepp fran Satans avkomma. (Est.
¨ 1:1–3; 3:8, 9; 8:3, 9–14) Medo-Persien
armarna av silver. Vilket var det valdet, ¨ ¨ ¨
och hur skulle det behandla Guds folk? kan darfor passande sagas vara det
¨ ˚
¨ fjarde huvudet pa vilddjuret i Uppen-
MEDO-PERSIEN – DET FJARDE HUVUDET barelseboken.
¨ ˚ ¨
12 Mer an hundra ar fore Daniels
GREKLAND – DET FEMTE HUVUDET
tid uppenbarade Jehova genom profe- ˚
¨ ¨ 14 Det femte huvudet pa vilddjuret
ten Jesaja detaljer om det varldsval-
de som skulle besegra Babylon. Jehova i Uppenbarelseboken representerar
¨
uppenbarade inte bara hur staden Ba- Grekland. Som Daniel hade forklarat ti-
˚ ¨
bylon skulle besegras, utan ocksa nam- digare nar han uttydde Nebukadnessars
˚ ¨ ¨ ¨ ¨
net pa erovraren. Denne ledare var per- drom symboliseras det har valdet av
˚
sern Cyrus. (Jes. 44:28–45:2) Daniel fick bildstodens buk och lar av koppar. Da-
˚ ¨ ˚ ˚ ¨
tva andra syner som gallde det medo- niel fick ocksa tva syner med anmark-
¨ ¨ ¨ ¨
persiska varldsvaldet. I en av dem fram- ningsvarda detaljer om hur det har
¨ ¨ ¨ ¨ ¨
stalls valdet som en bjorn som restes varldsvaldet skulle vara och om dess
˚ ¨ ¨ ¨
upp pa ena sidan och som skulle ata mest framtradande harskare.
¨ 15 I den ena synen sag Daniel hur
˚
”mycket kott”. (Dan. 7:5) I den andra sy- ¨
˚ ¨ ¨ Grekland framstalldes som en leopard
nen sag Daniel det har valdet, som be- ¨
˚ med fyra vingar, vilket visade att det har
stod av tva makter, i form av en bagge ¨ ¨ ¨
˚ valdet skulle gora snabba erovringar.
med tva horn. (Dan. 8:3, 20) ˚
¨
13 Jehova anvande det medo-persiska (Dan. 7:6) I den andra synen sag Daniel
¨ ˚ hur en bock med ett stort horn snabbt
riket till att erovra Babylon och lata ¨ ˚
dodade en tvahornad bagge, Medo-
israeliterna komma tillbaka till sitt hem- ¨
¨ ¨ Persien. Jehova talade om for Daniel att
land, som han hade forutsagt. (2 Kron.
¨ ¨ bocken symboliserade Grekland och att
36:22, 23) Men samma valde var lang-
¨ ˚ det stora hornet representerade en av
re fram nara att utplana Guds folk. ˚
¨ ¨ dess kungar. Daniel skrev ocksa ner att
Bibelboken Ester redogor for en sam-
¨ ¨ det stora hornet skulle brytas av och att
mansvarjning som tankts ut av stats- ¨
fyra mindre horn skulle vaxa upp i dess
ministern i Persien, en man som hette ¨ ¨
stalle. Trots att den har profetian skrevs
¨ ˚ ˚ ˚ ˚
1 Babylon framstalls bade som huvudet pa bild- omkring tva hundra ar innan Grek-
˚
stoden i Daniels bok och som det tredje huvudet pa land blev en stormakt gick varenda de-
vilddjuret som beskrivs i Uppenbarelseboken. Se si-
talj i uppfyllelse. Alexander den store,
dan 12, 13. ¨
den framste kungen i det forntida Grek-
˚ ˚
12, 13. a) Vad uppenbarade Jehova angaende land, ledde angreppet pa Medo-Persien.
¨ ¨
erovringen av Babylon? b) Varfor kan Medo-
¨ ¨
Persien passande sagas vara det fjarde huvudet 14, 15. Vilka upplysningar gav Jehova om det
˚ ¨ ¨
pa vilddjuret? forntida grekiska varldsvaldet?

10
 ¨ ¨ ˚ ¨
Men det har hornet skulle snart brytas det har saret laktes snart eftersom Jeho-
¨ ¨
av – den store kungen dog nar han stod va uppvackte Jesus.
˚ ¨ ˚ ¨
pa hojden av sin makt, bara 32 ar gam- 18 De religiosa ledarna i Israel konspi-
¨
mal. Sedan delades hans valde mellan rerade med Rom mot Jesus, och de fles-
¨ ¨
fyra av hans generaler. (Las Daniel 8: ta andra i nationen forkastade honom
˚ ¨ ¨ ¨ ¨
20–22.) ocksa. Darfor overgav Jehova det kotts-
¨
16 Nar Grekland hade besegrat Per- liga Israel som sitt folk. (Matt. 23:38;
¨ ¨ Apg. 2:22, 23) Han utvalde nu en ny na-
sien harskade det over Guds folks
land. Vid den tiden hade judarna kom- tion, ”Guds Israel”. (Gal. 3:26–29; 6:16)
¨ ¨
mit tillbaka till det utlovade landet Den har nationen var forsamlingen av
˚ ˚
och ateruppbyggt templet i Jerusalem. smorda kristna, och den bestod av bade
De var fortfarande Guds utvalda folk, judar och icke-judar. (Ef. 2:11–18) Efter
¨ ˚
˚ Jesu dod och uppstandelse fortsatte or-
och det ateruppbyggda templet var fort-
¨ mens avkomma att visa fientlighet mot
farande centrum for den sanna tillbed- ¨
˚ kvinnans avkomma. Vid mer an ett till-
jan. Men pa 100-talet f.v.t. angrep Grek- ¨ ¨ ¨ ˚
˚ falle forsokte Rom utplana den kristna
land, det femte huvudet pa vilddjuret, ¨
forsamlingen, andrahandsdelen av av-
Guds folk. Antiochos IV, en av dem som komman.1
¨ ¨ ¨
harskade i Alexanders delade rike, res- 19 I drommen som Daniel uttydde for
˚ ˚
te ett hedniskt altare pa tempelomradet Nebukadnessar representeras Rom av
i Jerusalem och gjorde det till ett brott ¨ ˚
¨ benen av jarn. (Dan. 2:33) Daniel sag
som var belagt med dodsstraff att ut- ˚
¨ ¨ ocksa en syn som mycket bra beskri-
ova den judiska tron. Vilket hat den har ˚ ¨
ver inte bara romarriket utan ocksa nas-
delen av Satans avkomma visade! Men ¨ ¨ ¨
ta varldsvalde som skulle vaxa fram ur
¨ ¨ ˚
snart blev Grekland utmanovrerat som
¨ ¨ ¨ Rom. (Las Daniel 7:7, 8.) I manga hund-
varldsvalde. Vilket valde skulle bli det ˚ ¨
¨ ˚ ra ar var Rom i sina fienders ogon ”fruk-
sjatte huvudet pa vilddjuret? ¨ ¨ ¨
tansvart och forskrackligt och ovanligt
¨ ¨
starkt”. Men profetian forutsade att ”tio
ROM – DET SJATTE HUVUDET,
¨ ¨ ¨ ˚ ¨ ¨
horn” skulle uppsta ur det har valdet
”FRUKTANSVART OCH FORSKRACKLIGT”
¨ och att ett annat horn, ett litet, skulle bli
17 Rom var den dominerande varlds- ¨ ¨ ¨ ¨
¨ sarskilt framtradande. Vad ar de har tio
makten nar Johannes fick se synen ¨
¨ ¨ hornen, och vad utgor det lilla hornet?
av vilddjuret. (Upp. 17:10) Det har sjatte Vilken del av den kolossala bildstoden
huvudet hade en nyckelroll i uppfyllel- ˚
som Nebukadnessar sag motsvaras av
sen av profetian i 1 Moseboken 3:15. Sa- ˚ ˚
det lilla hornet? I artikeln pa sidan 14 far
¨ ¨ ¨ ˚ ˚
tan anvande romerska styresman for att vi svar pa dessa fragor.
¨
skada avkomman genom att ”krossa ha- ¨ ˚
˚ ¨ ¨ 1 Rom odelade Jerusalem ar 70, men det an-
len” pa honom och darmed gora honom greppet var ingen del av uppfyllelsen av profetian i
¨ ¨
tillfalligt overksam. Hur gick det till? De 1 Moseboken 3:15. Vid den tiden var det kottsliga Is-
¨ ¨ ¨ ¨
rael inte langre Guds utvalda nation.
stallde honom infor ratta, anklagade ho-
˚ ¨
nom pa falska grunder for uppvigling 18. a) Vilken ny nation utvalde Jehova, och
¨ ¨
och avrattade honom. (Matt. 27:26) Men varfor det? b) Hur fortsatte ormens avkomma
att visa fientlighet mot kvinnans avkomma?
16. Vad gjorde Antiochos IV? ¨ ¨
19. a) Hur beskriver Daniel det sjatte varlds-
¨ ¨
17. Vilken nyckelroll hade det sjatte huvudet i valdet? b) Vad kommer att behandlas i en an-
uppfyllelsen av profetian i 1 Moseboken 3:15? nan artikel?

15 JUNI 2012 11
 ˚ Profetiorna i Daniels bok och Uppenbarelseboken ger till-
ATTA KUNGAR ¨ ¨ ˚
˚

¨
¨
sammans upplysningar om atta kungar, eller manskliga
˚
styrelsesystem, och visar ocksa i vilken ordning de skulle
¨ ˚
IDENTIFIERAS framtrada. Vi kan forsta de har profetiorna om vi forstar
¨
den allra forsta profetian i Bibeln.

PROFETIOR I DANIELS BOK

1. Egypten

2. Assyrien Den kolossala

Fyra djur kommer
upp ur havet
Baggen
och bocken
bildstoden (Dan. 7:3–8, 17, 25) (Dan., kap. 8)
(Dan. 2:31–45)

3. Babylon

4. Medo-
Persien

5. Grekland

6. Rom

7. Storbritannien
och USA1
¨
8. Nationernas
¨ forbund
och Forenta nationerna1
¨ ˚
Bildkallor: Egypten och Rom: Foto genom
¨ ˚ ˚ 1Bada kungarna existerar under
12 tillmotesgaende fran British Museum; ¨
´
Medo-Persien: Musee du Louvre, Paris. andens tid. Se sidan 19.

Historien igenom har Satan organi-
serat sin avkomma i olika politiska
¨
valden, eller riken. (Luk. 4:5, 6) Men
¨ ˚
det ar relativt fa av dem som har
¨ ˚
haft stort inflytande over Guds folk,
¨
oavsett om det gallt Israels nation
¨
eller forsamlingen av smorda krist-
na. I Daniels och Johannes syner
˚
beskrivs sammanlagt endast atta
sadana stora makter.

PROFETIOR I UPPENBARELSEBOKEN GUDS FOLK

2000 f.v.t.
Abraham

1500

Israels nation
1000

¨
Det sjuhovdade vilddjuret
(Upp. 13:1–10, 16–18)
Daniel 500

f.v.t./v.t.

Guds Israel Johannes

500
˚
Det tvahornade vilddjuret
¨ ˚ ¨
foresprakar att man gor en bild
¨
av det sjuhovdade vilddjuret
(Upp. 13:11–15)
1000

1500

2000 v.t.
 Jehova uppenbarar
vad som ”inom
˚
kort maste ske”

D
ANIELS och Johannes profetior komplette-
˚ ¨ ˚ ¨
rar varandra sa att vi kan forsta inneborden
¨
i mycket av det som hander i dag och som
”En uppenbarelse ¨
kommer att handa i framtiden. Vad kan vi lara oss
¨
genom Jesus Kristus, ¨ ¨
om vi jamfor Johannes syn av vilddjuret, Daniels be-
¨ ¨
som Gud gav honom rattelse om det skrackinjagande djuret som hade tio
¨
¨ horn och Daniels uttydning av drommen om den
for att visa sina slavar ¨
kolossala bildstoden? Och vad bor en klar forstaelse
¨ ˚
¨ ˚ ¨
vad som inom kort av de har profetiorna fa oss att gora?
¨
˚ 2 I den forra artikeln fick vi veta en del om Johan-
maste ske.” (UPP. 1:1) nes syn av vilddjuret i Uppenbarelseboken, kapi-
¨ ˚
tel 13. De sex forsta huvudena pa vilddjuret repre-
senterar Egypten, Assyrien, Babylon, Medo-Persien,
HUR SKULLE DU SVARA? Grekland och Rom. Alla dessa riktade sitt hat mot
¨
kvinnans avkomma. (1 Mos. 3:15) Rom, det sjatte

huvudet, fortsatte att vara den dominerande politis-
Vilken del av den kolossala ˚ ˚
¨ ka makten i manga hundra ar efter det att Johannes
bildstoden ar en symbol av det ˚ ˚
¨ hade skrivit ner sin syn. Sa smaningom skulle
brittisk-amerikanska varlds- ¨ ¨ ¨
¨ det sjunde huvudet ersatta Rom som varldsvalde.
valdet? ¨
Vilken politisk varldsmakt var det som gjorde det,
och hur skulle den behandla kvinnans avkomma?
¨
STORBRITANNIENS OCH USA:S VAG TILL MAKTEN
˚
¨ 3 Vi kan identifiera det sjunde huvudet pa
Vad sager Johannes om vilddjuret i Uppenbarelseboken, kapitel 13, genom
¨ ˚ ¨ ¨
forhallandet mellan det brittisk- att jamfora Johannes syn med Daniels syn av det
¨ ¨ ¨ ¨
amerikanska varldsvaldet och skrackinjagande djuret med tio horn.1 (Las Daniel
¨
Forenta nationerna? ˚
7:7, 8, 23, 24.) Djuret som Daniel sag representerar
˚ ¨ ¨
1 I Bibeln betecknar talet tio ofta nagot som ar fullstandigt – i det
¨ ¨
har fallet alla riken som vaxte fram ur romarriket.

¨ ˚ ¨ ¨ ¨
1, 2. a) Vad kan vi forsta nar vi jamfor Daniels och Johan-
Hur beskriver Daniel och ¨
nes profetior? b) Vad representerar de sex forsta huvudena
¨ ˚
Johannes slutet for jordiskt pa vilddjuret?
styre? ¨
3. Vad representerar det skrackinjagande djuret med tio
¨
horn, och vad ar de tio hornen en bild av?

14
 ¨ ¨ ¨ ¨
det romerska varldsvaldet. (Se sidan 12, som det brittisk-amerikanska varldsval-
˚ ¨ ¨ ¨
13.) Pa 400-talet v.t. borjade det har riket det. Hur behandlade det har huvudet
¨ ˚ ¨
falla sonder. De tio hornen pa djuret ar kvinnans avkomma?
¨ ¨
en bild av de riken som vaxte fram ur 6 I borjan av Herrens dag riktade det
¨
romarvaldet. sjunde huvudet ett angrepp mot Guds
4 Fyra horn, eller riken, som skot ¨ ¨
upp folk – de kvarvarande av Kristi broder
˚ ˚ ˚ ˚
pa huvudet pa det rovlystna djuret far pa jorden. (Matt. 25:40) Av det Jesus sa
¨ ¨ ¨ ˚
ett sarskilt omnamnande. Tre av de tio kan vi forsta att en kvarleva av kvinnans
hornen rycks upp av ett annat horn, ”ett ˚
avkomma skulle vara verksam pa jorden
¨ ¨ ¨
litet”. Det har uppfylldes nar Britannien, under hans narvaro. (Matt. 24:45–47;
¨
en tidigare utpost i romarriket, borja- Gal. 3:26–29) Det brittisk-amerikanska
˚ ¨ ¨ ¨ ¨
de fa storre inflytande. Fram till 1600- varldsvaldet forde krig mot dessa heliga.
talet var England en ganska obetydlig ¨ ¨
(Upp. 13:3, 7) Under forsta varldskriget
˚ ¨ ¨ ¨ ˚
makt. Tre andra omraden i det gamla fortryckte det Guds folk, forbjod nagra
¨
romarriket – Spanien, Nederlanderna av deras publikationer och satte repre-
¨ ¨
och Frankrike – var mycket maktigare. sentanter for den trogna slavklassen i
¨ ¨ ¨ ¨
Men England trangde undan dessa mak- fangelse. Predikoarbetet upphorde nas-
˚ ¨ ¨
ter en efter en sa att de forlorade sin tan helt, det var som dott under en tid.
¨ ¨ ˚ ¨ ¨
inflytelserika stallning. I mitten av 1700- Jehova forutsag den har dramatiska han-
˚ ¨
talet var Storbritannien pa vag att bli det delseutvecklingen och uppenbarade det
¨ ˚ ¨ ¨ ˚ ¨
dominerande valdet pa varldsscenen. for Johannes. Han talade ocksa om for
¨
Men det hade annu inte blivit det sjun- Johannes att andrahandsdelen av av-
˚ ˚ ¨
de huvudet pa vilddjuret. komman skulle aterupplivas till okad
5 Fastan Storbritannien var sa˚ mak-
¨ ¨
andlig verksamhet. (Upp. 11:3, 7–11) Je-
¨ ¨ ¨
tigt brot sig kolonierna i Nordamerika hovas tjanares nutida historia bekraftar
¨ ˚
loss. Trots det tillat Storbritannien att att det blev sa.
¨ ¨
USA blev allt maktigare och lat till och
¨ DET BRITTISK-AMERIKANSKA
med sin flotta skydda det. Nar Herrens ¨ ¨ ¨
¨ VARLDSVALDET OCH FOTTERNA
dag borjade 1914 var Storbritannien det ¨
¨ AV JARN OCH LERA
storsta imperiet i historien, och USA
hade blivit den ledande industrinatio- 7 Vilken del av den kolossala bild-
˚ ¨ ¨ stoden svarar mot det sjunde huvudet
nen pa jorden.1 Under forsta varlds- ˚ ¨
¨ pa vilddjuret? Storbritannien – och aven
kriget inledde USA ett nara samarbete ¨
med Storbritannien. Det sjunde huvu- indirekt USA – vaxte fram ur romar-
˚ ¨ ¨
det pa vilddjuret hade nu tratt fram riket. Men hur ar det med bildstodens
¨ ˚ ˚ ¨
fotter? De bestar av bade jarn och lera.
¨ ˚ ¨ ¨
1 Aven om de tva delarna i den har varldsmak- ¨
(Las Daniel 2:41–43.) Den beskrivning-
ten har funnits sedan 1700-talet, talar Johannes om ¨ ˚ ˚
¨ ¨
dem som om de skulle framtrada i borjan av Her- en stammer in pa den tid da det sjun-
rens dag. Ja, uppfyllelsen av synerna i Uppenbarelse-
¨
de huvudet – det brittisk-amerikanska
boken ager rum under ”Herrens dag”. (Upp. 1:10) ¨ ¨ ˚
¨ ¨ ¨ ¨
Det var inte forran under forsta varldskriget som det
varldsvaldet – skulle fa en framskjuten
¨ ¨ ¨
sjunde huvudet borjade agera som en forenad varlds-
makt. 6. Hur har det sjunde huvudet behandlat Guds
folk?
¨
4, 5. a) Vad gjorde det lilla hornet? b) Vad ar 7. Vilken del av den kolossala bildstoden sva-
˚ ˚
det sjunde huvudet pa vilddjuret? rar mot det sjunde huvudet pa vilddjuret?

15 JUNI 2012 15
 ¨ ˚ ˚ ¨
stallning. Precis som nagot som bestar ett tydligt mandat att genomfora sin
¨ ¨ ¨ ¨
av jarn blandat med lera ar svagare an politik. Daniel forutsade: ”Kungariket
˚ ˚ ¨ ¨ [skall] visa sig vara delvis starkt och del-
nagot som bestar av enbart jarn, ar
¨ ¨ ¨
det brittisk-amerikanska varldsvaldet vis brackligt.” (Dan. 2:42; 2 Tim. 3:1–3)
¨ ¨
svagare an det valde som det uppstod ur. 10 Under 2000-talet har Storbritan-
˚ ¨
Hur da? nien och USA fortsatt sitt nara sam-
8 Ibland har det brittisk-amerikanska arbete och ofta agerat gemensamt i
¨ ¨ ˚
varldsvaldet visat sig vara starkt som viktiga fragor. Profetiorna om den kolos-
¨ ¨
jarn. Det visade till exempel sin styr- sala bildstoden och vilddjuret bekraftar
¨ ¨ ¨
ka genom att segra i forsta och and- att det brittisk-amerikanska varldsval-
¨ ¨ ¨ ˚
ra varldskriget.1 Det har visat jarnlika det inte kommer att ersattas ¨ av nagon
˚ ˚ ¨
egenskaper manga ganger sedan dess. kommande varldsmakt. Aven om det
˚ ¨ ¨ ¨ ¨ ¨ ¨
Men redan fran borjan av dess existens har sista varldsvaldet ar svagare an Rom,
¨ ¨
har jarnet varit blandat med lera. benen av jarn, kommer det inte att falla
¨ ¨ ¨ ¨ ¨ ¨
9 Jehovas tjanare har lange forsokt sonder av sig sjalvt.
¨ ˚ ¨ ˚ 11 Har antalet tar ˚ ˚ ˚
forsta vad fotterna pa bildstoden repre- pa bildstoden nagon
¨ ¨ ¨
senterar. Daniel 2:41 visar att fotterna av sarskild innebord? I andra syner anger
¨ ¨ ¨
jarn och lera utgor ett enda ”kunga- Daniel sarskilda sifferuppgifter – till
˚ exempel antalet horn som olika djur har.
rike”, inte manga. Leran representerar ¨ ¨
¨ ¨ De har uppgifterna ar viktiga. Men i be-
darfor element inom det brittisk-ameri- ¨
¨ ¨ ¨ skrivningen av bildstoden namner Da-
kanska varldsvaldets inflytelsesfar, ele- ˚ ¨ ¨
¨ ¨ niel inte antalet tar. Darfor tycks an-
ment som gor det svagare an romar-
riket, vilket beskrivs som ben av enbart talet inte vara viktigt, precis som antalet
¨ ¨ ¨ ¨ ˚
jarn. Leran omtalas som ”manniskor- armar, hander, fingrar, ben och fotter pa
¨ ¨
nas avkomma”, dvs. vanliga manniskor. bildstoden inte var det. Men Daniel sa-
˚ ˚
(Dan. 2:43) Inom det brittisk-amerikan- ger uttryckligen att tarna skulle besta av
¨ ¨ ¨ ¨
ska varldsvaldet har manniskor gjort an- jarn och lera. Av hans skildring kan vi
˚ ˚ ¨ dra slutsatsen att det brittisk-amerikan-
sprak pa sina rattigheter genom med- ¨ ¨ ¨ ¨
¨ ¨ ¨ ska varldsvaldet ar det valde som kom-
borgarrattsrorelser, fackforeningar och ¨
¨ ¨ ¨ ¨ mer att vara dominerande nar stenen,
sjalvstandighetsrorelser. Vanliga manni- ¨
¨ ˚ ¨ ¨ ¨ som representerar Guds kungarike, traf-
skor gor det svart for det har varlds- ¨
¨ ¨ far bildstodens fotter. (Dan. 2:45)
valdet att agera med jarnlik styrka. Ideo-
¨
logiska skillnader och mycket jamna STORBRITANNIEN/USA OCH
¨ ˚
valresultat, dar ingen har en klar majo- DET TVAHORNADE VILDDJURET
¨ ¨ ¨
ritet, gor att inte ens populara ledare har 12 Aven om det brittisk-amerikanska
¨ ¨ ˚ ¨
¨ ¨
1 Daniel forutsade att en kung, dvs. det har valdet,
¨ varldsvaldet bestar av jarn och lera, vi-
¨ ¨ ˚ sar de syner Jesus gav Johannes att det
skulle orsaka fasansfull forstorelse och skrev: ”Pa ett
¨ ¨ ¨ ˚ ¨
forunderligt [fruktansvart] satt skall han valla for- skulle spela en nyckelroll under de sista
¨ ¨ ˚
darv.” (Dan. 8:24) Under andra varldskriget vallade ˚ ˚ ˚
¨ ¨
USA till exempel fordarv i en omfattning som sak- dagarna. Hur da? Johannes sag ett tva-
¨ ¨ ˚ ¨
nar motstycke nar det fallde tva atombomber over en ¨
¨ ¨ 10, 11. a) Vilken framtid har ”fotterna”?
fiende till det brittisk-amerikanska varldsvaldet. ¨ ¨
b) Vilken slutsats kan vi dra nar det galler an-
¨ ¨ ˚
8, 9. a) Hur visade det sjunde varldsvaldet talet tar?
¨ ¨ ˚
jarnlik styrka? b) Vad representerar leran i fot- 12, 13. Vad representerar det tvahornade vild-
˚ ¨
terna pa bildstoden? djuret, och vad gor det?

16
 ¨
VILKA AR ”ALLA DESSA KUNGARIKEN”?
¨ ¨
Profetian i Daniel 2:44 sager att Men hur ar det med allt annat ges, stora dag”. (Upp. 16:14; 19:
¨ ¨
Guds kungarike ”skall krossa och jordiskt styre? Den parallella pro- 19–21) Darfor kommer inte bara
¨ ˚
gora slut pa alla dessa kunga- fetian i Uppenbarelseboken ger de kungariken som represente-
¨ ¨ ˚
riken”. Den har profetian galler oss fler upplysningar. Den visar ras av bildstoden utan ocksa allt
˚ ¨ ¨
endast de kungariken som fram- att ”kungarna pa hela den be- annat jordiskt styre att forgoras i
¨ ¨
stalls i bild genom de olika delar- bodda jorden” ska forsamlas mot Harmageddon.
˚ ¨
na av bildstoden. Jehova pa ”Guds, den Allsmakti-

¨
hornat vilddjur som talade som en dra- vilddjuret. Den ar bara en bild av det
¨ ¨
ke. Vad representerar det har mark- vilddjuret. Den makt bilden har kom-
˚ ˚ ¨ ¨
liga vilddjuret? Eftersom det ¨ har tva mer fran dess medlemslander, sarskilt
˚ ˚ ˚ ¨ ¨
horn, bestar det av tva makter. Aven det fran det brittisk-amerikanska varldsval-
¨ ¨ ˚
har vilddjuret ar det brittisk-amerikan- det. (Upp. 17:10, 11) Men den far myn-
¨ ¨ ¨
ska varldsvaldet men i en speciell roll. dighet att handla som en kung for att ut-
¨ ¨ ¨
(Las Uppenbarelseboken 13:11–15.) fora en sarskild uppgift, en uppgift som
13 Det tvahornade ˚ ¨ ¨ ˚ ¨
vilddjuret fore- satter i gang en serie handelser som
˚ ¨ ˚ ¨
sprakar att man gor en bild av det sju- kommer att paverka hela varlden.
¨
hovdade vilddjuret. Johannes skrev att ¨ ¨
¨ ¨ VILDDJURETS BILD FORINTAR SKOKAN
vilddjurets bild skulle trada fram, for-
˚ ˚
svinna och sedan komma tillbaka. Det 15 Johannes far ocksa se en symbolisk
¨ ¨ ¨ ˚
ar precis vad som hande med en orga- skoka som rider pa ett scharlakans-
¨
nisation som Storbritannien och USA rott vilddjur – vilddjurets bild. Hennes
¨ ˚ ¨
foresprakade och vars syfte var att ena namn ar ”det stora Babylon”. (Upp. 17:
¨ ¨
och representera varldens nationer.1 1–6) Skokan representerar passande all
¨ ¨ ¨
Den har organisationen bildades efter falsk religion, dar kristenheten ar den
¨ ¨ ¨ ¨ ¨
forsta varldskriget och blev kand som framsta delen. Religiosa organisationer
¨ ¨ ¨ ¨ ¨ ¨
Nationernas forbund. Den forsvann nar har valsignat vilddjurets bild och forsokt
¨ ¨ ˚
andra varldskriget borjade. Under det paverka den.
¨
kriget forklarade Guds folk att vilddju- 16 Men under Herrens dag har det sto-
rets bild enligt profetian i Uppenbarelse- ˚ ¨
¨ ra Babylon fatt se hur manniskor har
boken skulle framtrada igen. Och det ¨ ¨
¨ gett det minskat stod. Det ar som om
gjorde den – som Forenta nationerna. ¨ ¨
”vattnen ... dar skokan sitter” har torkat
(Upp. 17:8) ¨
bort. (Upp. 16:12; 17:15) Nar vilddju-
14 Johannes kallade vilddjurets bild ¨ ¨
˚ ¨ rets bild forst tradde fram hade kristen-
”en attonde kung”. Varfor kallade han ¨ ¨
¨ hetens kyrkor stort inflytande i vastvarl-
den en ”kung”? Den framstalls inte som den. Men i dag har kyrkorna och deras
˚ ˚ ¨ ¨ ˚ ¨
ett attonde huvud pa det ursprungliga praster forlorat manga manniskors re-
¨ ˚
¨ ¨
1 Se boken Uppenbarelsens storslagna hojdpunkt ar
spekt och stod. Manga menar faktiskt
¨ att religionen bidrar till eller skapar
nara!, sidan 240, 241, 253.
¨ ¨
14. Varfor kallade Johannes vilddjurets bild 15, 16. Vad representerar skokan, och vad har
˚ ¨ ¨
”en attonde kung”? hant med det stod hon haft?

15 JUNI 2012 17
 ¨ ¨ ˚ ¨
konflikter. En allt storre hogljudd och pa det scharlakansroda vilddjurets rygg.
¨ ¨ ¨ ˚ ˚
militant grupp intellektuella i vastvarl- Hon kommer anda inte att langsamt gli-
¨ ¨ ˚
den kraver att religionens inflytande ska da ur sadeln, utan plotsligt och med vald-
¨
upphora. sam kraft kastas av vilddjuret. (Upp. 18:
17 Men den falska religionen kommer 7, 8, 15–19)
¨ ˚
inte att bara sakta tyna bort. Skokan
¨ VILDDJUREN FAR SITT SLUT
kommer att fortsatta att vara stark och ¨
¨ ¨ ¨ 18 Nar den falska religionen har till-
forsoka tvinga kungarna att gora det hon
¨ intetgjorts kommer vilddjuret, Satans
vill, tills Gud inger dem i hjartat att ”ut- ¨
¨ ¨ jordiska politiska organisation, att for-
fora hans tanke”. (Las Uppenbarelse- ˚ ˚
boken 17:16, 17.) Snart kommer Jehova mas att ga till angrepp mot Guds kunga-
¨ ˚ rike. Men eftersom jordens kungar inte
att forma den politiska delen av Satans ˚ ¨
¨ ¨ kan komma at det som ar i himlen, kom-
varldsordning, representerad av Forenta ˚
nationerna, att angripa den falska reli- mer de att ge utlopp at sin vrede mot
¨ ˚ ¨ ˚ ˚ ˚
gionen. Den ska gora slut pa hennes manniskor pa jorden som star pa Guds
¨ ¨ ˚ ¨
inflytande och odelagga hennes rike- rikes sida. Det kan bara sluta pa ett satt.
˚ ¨ (Upp. 16:13–16; 17:12–14) Daniel ger vis-
domar. En sadan handelse kan ha verkat
¨ ˚ ˚ sa upplysningar om den slutliga stri-
osannolik for bara nagra artionden se- ¨
dan. Men i dag sitter skokan ostadigt
¨ den. (Las Daniel 2:44.) Vilddjuret som
¨
namns i Uppenbarelseboken 13:1, dess
¨ ˚
17. Vad kommer snart att handa med den fal- bild och det tvahornade vilddjuret kom-
¨ ¨
ska religionen, och varfor det? mer att tillintetgoras.
19 Vi lever i det sjunde huvudets da-
˚ ˚
gar. Vilddjuret kommer inte att fa nagra
¨
fler huvuden innan det tillintetgors. Det
¨ ¨
brittisk-amerikanska varldsvaldet kom-
¨
mer att vara den dominerande varlds-
¨ ˚
makten nar den falska religionen utpla-
nas. Daniels och Johannes profetior har
¨ ¨
uppfyllts in i minsta detalj. Darfor kan vi
¨ ¨
vara overtygade om att tillintetgorelsen
av den falska religionen och striden vid
Harmageddon kommer snart. Gud har
¨ ¨ ¨
uppenbarat de har detaljerna i forvag.
¨ ˚
Kommer vi att vara uppmarksamma pa
de profetiska varningarna? (2 Petr. 1:19)
¨ ¨ ¨
Nu ar det tid att ta stallning for Jehova
¨
och understodja hans kungarike. (Upp.
14:6, 7)
¨
18. a) Vad kommer vilddjuret att gora, och
¨ ¨
vad blir foljden? b) Vilka kungariken sager
¨
Daniel 2:44 att Guds kungarike ska gora slut
˚ ˚
pa? (Se rutan pa sidan 17.)
¨ ¨
19. Vad kan vi vara overtygade om, och vad ar
¨
det nu tid att gora?

18
 ¨ ¨ ¨
Nar blev det brittisk-amerikanska varldsvaldet
¨ ¨
det sjunde varldsvaldet i Bibelns profetior?
˚
ˇ Den kolossala bildstod av metall som kung Ne- huvudkontor lag i Brooklyn i New York. (Matt.
˚ ¨
bukadnessar sag representerar inte alla varlds- 13:36–43) Men medlemmar av den smorda klas-
¨ ¨ ¨ ˚ ¨
valden. (Dan. 2:31–45) Den forestaller endast de sen predikade ocksa i lander som stod under
¨ ¨ ˚ ¨ ¨ ¨ ¨
fem varldsmakter som harskade fran Daniels tid brittisk overhoghet. Under forsta varldskriget ut-
˚ ¨
och framat och som i betydande omfattning har vecklades ett sarskilt band mellan de brittiska
¨ ¨
haft med Guds folk att gora. och amerikanska makterna nar de stred mot ge-
¨
Daniels beskrivning av bildstoden visar att det mensamma politiska fiender. Den vaxande na-
¨ ¨ ¨ ˚
brittisk-amerikanska varldsvaldet skulle vaxa tionalismen som kriget gav upphov at bidrog till
¨ ˚ ¨
fram ur, inte besegra, Rom. Daniel ser hur jarnet att de ocksa visade en fientlig installning till dem
¨ ¨ ¨
i benen fortsatter ner genom fotterna och ut i som utgjorde Guds ”kvinnas” avkomma. De for-
˚ ¨ ˚ ¨ ¨ ¨ ¨
tarna. (I fotterna och tarna ar jarnet blandat bjod deras publikationer och fangslade dem som
med lera.)1 Beskrivningen visar att det brittisk- tog ledningen i predikoarbetet. (Upp. 12:17)
¨ ¨ ¨ ˚ ˚
amerikanska varldsvaldet skulle vaxa fram ur Om man utgar fran Bibelns profetior upp-
¨ ¨ ¨ ¨ ¨ ¨ ¨ ¨
benen av jarn. Historien bekraftar att den har be- rattades darfor inte det sjunde varldsvaldet i
¨ ˚
skrivningen ar riktig. Britannien, som tidigare slutet av 1700-talet, da Britannien fick en fram-
¨ ˚ ¨ ¨ ¨ ¨ ¨
hade varit en del av romarriket, borjade fa stor- tradande stallning, utan forst i borjan av Herrens
¨ dag.1
re inflytande i slutet av 1700-talet. Langre fram
¨
blev USA en nation att rakna med. Men det sjun- ¨ ¨ ¨ ˚
¨ ¨ ¨ 1 Den har forklaringen ar en justering av det som star i boken
de varldsvaldet i Bibelns profetior hade annu ˚
Ge akt pa Daniels profetia!, sidan 57, paragraf 24, och vid bilderna
¨ ˚
inte bildats. Varfor inte? Storbritannien och USA pa sidorna 56 och 139.
¨ ˚
hade annu inte agerat tillsammans pa
¨ ¨
ett framtradande satt. Det gjorde de
¨ ¨ ¨ ¨
inte forran under forsta varldskriget.
¨
Vid den tiden var ”kungarikets so-
¨
ner” mest verksamma i USA, for deras
¨ ¨
1 Leran som ar blandad med jarn represen-
¨
terar element inom det jarnlika brittisk-amerikan-
¨ ¨
ska varldsvaldet. Med tiden har leran gjort det allt
˚ ¨ ¨ ¨ ˚
svarare for det har valdet att vara sa starkt som det
skulle vilja vara.

˚ ¨ ˚
Atta broder fran
Vakttornets huvudkontor
¨
sattes i fangelse i juni 1918.

15 JUNI 2012 19
 ¨
Varfor ska vi
¨ ¨ ¨
satta tjansten for
¨
Jehova framst?
¨ ¨ ¨ ¨ ˚

N
AR du beslutar dig for att overlamna dig at
¨ ¨
Jehova och bli en dopt efterfoljare till Jesus
¨
tar du ett mycket viktigt steg. Det ar det
”Min mun skall ¨ ¨ ¨
¨ ¨ basta beslut du kan fatta. Det ar som om du sager:
¨
forkunna om din ratt- ”Jehova, jag vill att du ska leda mig i allt jag gor.
¨ ¨ ¨ ¨
fardighet, hela dagen Jag ar din tjanare, och jag vill att du ska bestamma
¨ ¨ ¨
¨ hur jag ska anvanda min tid, vad jag ska satta framst
om den raddning du ¨
i livet och hur jag ska anvanda mina tillgangar och
˚
ger.” (PS. 71:15) ¨ ˚
formagor.”
¨ ¨ ¨ ¨
2 Om du ar dopt ar det i sjalva verket det har du
¨
¨
har sagt till Jehova. Det ar mycket bra att du har
¨ ¨ ˚
HUR SKULLE DU SVARA? gjort det, och det var ratt och forstandigt av dig.
¨ ˚ ¨
Men anvander du din tid pa ett satt som visar att du
¨ ¨
¨ erkanner att Jehova ar den som leder dig? Exemplen
Varfor satte Noa, Mose, Jeremia ¨
¨ ¨ med Noa, Mose, Jeremia och Paulus kan hjalpa oss
och Paulus tjansten for Jehova ¨ ˚ ¨
¨ att se hur det ar i vart eget fall. De tjanade Jehova av
framst i livet? ¨ ¨
hela sin sjal. Vi ar i en liknande situation som de.
¨
De beslut de fattade visade vad de satte framst och
¨ ¨ ˚
kan sporra oss att tanka efter hur vi anvander var
tid. (Matt. 28:19, 20; 2 Tim. 3:1)
¨ ¨ ¨
FORE DEN STORA OVERSVAMNINGEN
¨ ¨ ˚
¨ 3 Jesus jamforde Noas dagar med var tid. Han sa:
Vad kan hjalpa dig att besluta ˚ ¨
¨ ”Alldeles som Noas dagar var, sa kommer Manni-
vad du ska gora med ditt liv? ¨ ˚
skosonens narvaro att vara. ... Man at och drack,
¨ ¨
man gifte sig och kvinnor blev bortgifta, anda till
˚
den dag da Noa gick in i arken, och de tog ingen
¨ ¨ ¨ ¨
notis forran den stora oversvamningen kom och
ryckte bort dem alla.” (Matt. 24:37–39) De flesta i
˚ ˚
vara dagar gar igenom livet utan att bekymra sig om
¨ ¨ ¨
Varfor vill du satta tjansten ¨ ¨ ¨ ˚
¨ ¨ 1, 2. a) Vad visar man nar man overlamnar sig at Jehova?
for Jehova framst i livet? b) Hur kan exemplen med Noa, Mose, Jeremia och Paulus
¨
hjalpa oss?
˚
3. Hur liknar var tid Noas dagar?

20
tidens allvar. De bryr sig inte om de var-
¨ ¨
ningar som Guds tjanare ger. Det ar
˚ ˚
manga som till och med skrattar at tan-
¨
ken att Gud ska ingripa i manniskornas
¨
angelagenheter – precis som man gjor-
˚
de pa Noas tid. (2 Petr. 3:3–7) Men hur
¨
anvande Noa tiden trots att ingen lyss-
nade till hans varningar?
¨ ˚
4 Nar Noa hade fatt veta vad Jehova
¨ ¨ ˚
tankte gora och fatt hans uppdrag bygg-
¨ ¨ ¨
de han en ark for att radda manni-
skor och djur. (1 Mos. 6:13, 14, 22)
¨ ˚
Han forkunnade ocksa Guds dom som
¨
snart skulle verkstallas. Aposteln Pet-
¨ ¨
rus kallar honom ”en rattfardighetens ¨
Manniskorna lyssnade inte till Noas varningar.
¨ ¨ ¨
forkunnare”, vilket visar att Noa forsok-
¨ ¨
te hjalpa sina medmanniskor att inse
¨
hur allvarlig situationen var. (Las 2 Pet- lyx och de privilegier och njutningar
¨ ˚ ˚ ¨ ¨
rus 2:5.) Skulle det ha varit forstandigt som en sadan stallning skulle fora med
¨ ¨ ¨ ˚
av Noa och hans familj att borja gora sig. Men var det har nagot som Mose
¨ ¨ ¨ ˚ ¨
affarer, forsoka bli mer framgangsrika stravade efter?
¨ ¨ ˚
an andra eller lagga sig till med en be- 6 Tack vare den fostran han hade fatt
¨ ¨ ¨ ¨
kvam livsstil? Naturligtvis inte! De viss- av sina riktiga foraldrar tidigt i livet kan-
˚ ¨ ˚ ¨
te vad som lag framfor dem, sa de und- de han formodligen till vad Jehova hade
vek allt som skulle kunna distrahera ¨ ¨
lovat hans forfader Abraham, Isak och
dem. ˚ ¨
Jakob. Mose trodde pa dessa loften.
˚ ¨ ˚
DE VAL EN EGYPTISK PRINS GJORDE Han maste ha tankt mycket pa sin fram-
˚ tid och hur han skulle kunna vara lojal
Vi ska nu se pa exemplet med Mose.
5 ˚ ¨ ˚
¨ mot Jehova. Sa nar tiden kom da han
Han vaxte upp i ett egyptiskt palats som ¨
skulle valja mellan att vara en egyptisk
adoptivson till faraos dotter. Som ung
prins och en israelitisk slav, vilket val
prins blev han undervisad ”i all egyp- ˚
gjorde han da? Mose valde ”att hellre bli
tiernas vishet”. (Apg. 7:22; 2 Mos. 2:
¨ illa behandlad tillsammans med Guds
9, 10) Den har utbildningen var tro- ¨ ¨
¨ ¨ folk an att ha den tillfalliga njutning-
ligen avsedd att forbereda honom for en ¨ ´
¨
karriar vid faraos hov. Han kunde ha en av synd”. (Las Hebreerna 11:24–26.)
˚ ¨ ¨ ¨ ¨ ¨
blivit framgangsrik i det maktigaste val- Langre fram foljde han Jehovas vagled-
˚ ˚ ¨ ¨
det pa den tiden och fatt del av den ning for hur han skulle anvanda sitt liv.
¨
(2 Mos. 3:2, 6–10) Varfor gjorde han det?
¨ ¨ ˚ ¨ ¨ ˚ ¨
4. Hur anvande Noa tiden nar han hade fatt
¨
Darfor att han trodde pa Guds loften.
Jehovas uppdrag, och varfor det? ¨ ˚
Han forstod att han inte hade nagon
5, 6. a) Vad var den utbildning Mose fick tro- ¨ ¨
¨ ¨ framtid i Egypten. Och han tankte ratt,
ligen avsedd att forbereda honom for? b) Var-
¨ ¨ ¨ ˚ ˚ ¨
for utnyttjade Mose inte de mojligheter han for inte sa lang tid darefter drabbades
¨ ˚ ˚
erbjods i Egypten? nationen av tio plagor fran Gud. Vad

15 JUNI 2012 21
 ¨ ¨ ˚ ¨ ¨ ¨
kan de som har overlamnat sig at Jeho- framtid. De skulle forstoras nar babylo-
˚ ¨ ¨ ¨
va i var tid lara sig av det har? I stallet nierna intog Jerusalem 607 f.v.t. Vad
¨ ˚ ¨ ¨ ¨ ¨ ¨
for att satsa pa en karriar i den har varl- kan vi lara oss av det har? Om vi ska
¨ ¨ ˚ ¨ ¨
den eller forsoka leva sa bekvamt som kunna skaffa oss det vi behover i livet
¨ ¨ ˚ ¨ ˚ ˚ ¨
mojligt behover vi lata Jehova och tjan- maste vi i viss man planera for fram-
¨ ˚ ¨ ¨ ˚
sten for honom fa den framsta platsen i tiden. (Ords. 6:6–11) Men hur forstan-
˚ ¨ ¨
vart liv. digt skulle det vara att lagga ner valdigt
˚ ˚
mycket tid och energi pa sadant som
JEREMIA VISSTE
¨ ˚ ¨
inte ska besta? Det ar sant att Jehovas
VAD SOM SKULLE HANDA ¨ ¨
˚ ¨ ¨ organisation fortsatter att planera for
7 Jeremia satte ocksa tjansten for Je- nya Rikets salar, avdelningskontor och
¨ ¨
hova framst i livet. Jehova gav honom i andra teokratiska projekt. Men det har
uppdrag att som hans profet predika ett ¨ ˚
¨ ar nagot som har en framtid, eftersom
domsbudskap mot det avfalliga Jerusa- ¨ ¨
syftet med det ar att framja Rikets in-
lem och Juda. Jeremias situation liknade tressen. Det skulle vara bra om alla som
˚ ˚ ¨ ¨ ¨ ˚
var. Han levde ocksa ”i dagarnas slut- ar overlamnade at Jehova gjorde liknan-
skede”. (Jer. 23:19, 20) Han visste myc- ¨ ˚
¨ ¨ de ¨ prioriteringar nar de planerar nagot.
ket val att det samhalle han levde i inte ¨ ¨ ¨
˚ Ar du overtygad om att du forst soker
skulle besta. ¨ ¨
¨ Guds kungarike och hans rattfardighet?
8 Vad blev den logiska foljden av Jere-
¨ ¨ ¨ (Matt. 6:33)
mias overtygelse? Han forsokte inte ska- ¨
¨ ”JAG RAKNAR DET
pa sig en framtid i ett samhalle som var ¨
¨ ˚ SOM EN HOP AVSKRADE”
domt till undergang. Vad skulle det vara
¨ ¨ ˚
for mening med att gora det? Men Ba- 10 Slutligen ska vi se pa exemplet med
¨ ¨
ruk, Jeremias sekreterare, borjade tan- Paulus. Innan han blev kristen hade han
¨ ¨
ka annorlunda. Gud inspirerade darfor vad som verkade vara en lovande fram-
¨ ¨
Jeremia att saga till Baruk: ”Se! Vad jag tid. Han hade studerat judisk lag for en
¨ ¨
har byggt upp river jag ner, och vad jag av de mest beromda lararna vid den
˚
har planterat rycker jag upp, ja hela lan- tiden. Han hade fatt myndighet av den
¨ ¨ ¨ ¨ ¨ ¨
det. Men du soker stora ting for dig. Sok judiske oversteprasten att utfora ett vik-
˚ ˚ ¨
inte sadant. Ty se, jag later en olycka tigt arbete. Och han gjorde storre fram-
¨ ¨ ¨ ˚
komma over allt kott, ... och jag skall ge steg i judendomen an manga av hans
¨ ˚
dig din sjal som ett byte pa alla platser samtida. (Apg. 9:1, 2; 22:3; 26:10; Gal.
˚ ¨ ¨
dit du gar.” (Jer. 45:4, 5) 1:13, 14) Men allt andrades nar Paulus
¨ ¨ ¨ ¨ ¨
9 Vi vet inte sakert vad det var for forstod att Jehova inte langre valsignade
¨ ¨ judarna som nation.
”stora ting” Baruk sokte for egen del.1
¨ ˚ ˚ ¨
Vi vet daremot att de inte hade nagon 11 Paulus insag att en karriar i den ju-
¨ ˚
diska ordningen inte var vard nagot i
1 Se boken Guds ord till oss genom Jeremia, sidan ¨
104–106. Jehovas ogon. Den hade ingen framtid.
´
(Matt. 24:2) Denne tidigare farise gick
7. Hur var Jeremia i en liknande situation
˚ ˚ ¨
sa langt att han sa att det som han forut
som vi?
¨ ¨ ¨ ¨ ¨ ˚ ¨
8, 9. a) Varfor behovde Baruks tankesatt rattas 10, 11. a) Vad hade Paulus gatt in for innan
¨ ¨ ˚ ¨ ˚ ¨ ¨
till? b) Vad bor vi tanka pa nar vi planerar na- han blev kristen? b) Varfor andrade han helt
˚
got? och hallet inriktning?

22
 ˚ ¨ ¨
tyckte var viktigt var som ”en hop av- skild anordning sa att hjalppionjarer
¨ ¨ ¨ ¨ ¨
skrade” jamfort med hans nya, klarare kunde valja om de skulle anvanda 30
¨ ˚ ¨ ¨
forstaelse av Guds avsikter och var- eller 50 timmar i tjansten. (Ps. 110:3)
¨ ¨
det av den kristna tjansten. Paulus gav Flera miljoner broder och systrar tog del
¨ ¨ ¨ ¨
upp sina ambitioner inom judendomen i hjalppionjartjansten, och forsamling-
¨ ˚ ˚
och anvande resten av sitt liv pa jor- arna verkade utstrala en ovanligt stor
¨
den till att predika de goda nyheterna. gladje och entusiasm. Skulle du kunna
¨ ¨ ˚ ˚ ¨
(Las Filipperna 3:4–8, 15; Apg. 9:15) ordna dina forhallanden sa att du annu
˚ ¨ ¨
¨ oftare kan fa kanna liknande gladje?
SE OVER DINA PRIORITERINGAR ¨ ¨
Vid slutet av varje dag kan en overlam-
12 Noa, Mose, Jeremia, Paulus och ¨ ¨ ¨
˚ ¨ nad kristen kanna sig mycket nojd over
manga andra anvande det mesta av sin ¨
¨ att kunna saga: ”Jehova, i dag har jag
tid och sina krafter till att tjana Jehova. ¨
¨ ¨ ¨ ¨ gjort allt jag kunde i tjansten.”
De ar goda foredomen for oss. Men det 15 Du kanske snart ska ga ut skolan
˚
¨ ¨ ¨ ¨ ¨ ¨ ˚ ˚
framsta foredomet for alla Jehovas over- och har god halsa och inte sa manga an-
¨ ¨ ¨ ¨ ˚ ˚
lamnade tjanare ar naturligtvis Jesus. svarsforpliktelser. Har du i sa fall pa all-
¨ ˚
(1 Petr. 2:21) Efter sitt dop anvande var funderat pa om du kan bli regul-
˚ ¨ ¨ ¨
Jesus resten av sitt liv pa jorden till att jar pionjar? Dina studievagledare tycker
¨ ˚ ¨ ¨
predika de goda nyheterna och ge ara at formodligen att det skulle vara bast om
¨ ¨
Jehova. En kristen som erkanner att du skaffade dig hogre utbildning och
¨ ˚ ¨ ¨
Jehova ar hans Herre tycker naturligtvis satsade pa en varldslig karriar. Men de
¨ ¨ ¨ ˚
att det viktigaste i livet ar att tjana ho- forlitar sig pa sociala och ekonomiska
¨ ˚
nom och folja Jesu exempel. Tycker du system som inte har nagon framtid. Om
˚ ˚ ¨ ˚ ¨ ¨
det? Och hur kan du na teokratiska mal du i stallet satsar pa ett liv i tjansten for
¨ ¨ ¨
samtidigt som du skoter andra nod- Jehova, kommer du att anvanda din tid
¨ ¨ ˚ ¨ ¨ ¨ ˚
vandiga uppgifter? (Las Psalm 71:15; pa det allra basta sattet och gora sadant
145:2.) ˚
som kan ge dig en evig framtid. Och da
˚
13 Genom aren har Jehovas organisa- ¨
foljer du Jesu fullkomliga exempel. Ett
˚ ˚ ˚ ˚ ¨ ˚
tion gang pa gang uppmuntrat de krist- sadant forstandigt beslut kommer att
¨ ¨ ¨ ¨ ¨
na att under bon tanka over om de kan gora dig lycklig och vara ett skydd for
¨
bli pionjarer. Av olika orsaker kan inte dig. Och det visar att du verkligen vill
¨ ˚ ¨ ¨ ˚
alla trogna tjanare at Jehova predika i leva upp till ditt overlamnande at Jeho-
˚
genomsnitt 70 timmar i manaden. De va. (Matt. 6:19–21; 1 Tim. 6:9–12)
¨ ¨ ¨ ˚ ¨ ˚
behover inte kanna sig ledsna for det. 16 Manga som tjanar Gud i var tid ar-
¨ ˚ ¨ ¨ ¨
(1 Tim. 5:8) Men hur ar det med dig? betar langa dagar for att forsorja sina
¨ ¨
Skulle du kunna bli pionjar? familjer. Men somliga arbetar mer an de
¨ ˚
14 Tank pa den gladje som sa manga
¨ ˚ ˚ ¨
egentligen behover. (1 Tim. 6:8) Inom
¨ ¨ ¨ ¨ ¨ ¨
av
˚ Guds tjanare kande vid tiden kring affarsvarlden gor man allt man kan for
˚ ¨ ¨
Aminnelsen i ar. I mars gjordes en sar- att overtyga oss om att vi inte kan leva
˚ ˚ ¨
12. Vad koncentrerade Jesus sig pa efter sitt 15. Vilket mal bor en ung kristen ha med
¨
dop? varldslig utbildning?
¨ ˚ ¨ ¨ ¨
13, 14. a) Vad uppmuntras alla kristna att tan- 16, 17. Vilka fragor kan vi stalla oss nar det gal-
¨ ¨ ¨ ¨ ¨ ˚ ˚
ka over? b) Vad kan gora att Guds folk kanner ler forvarvsarbete och sadant som har med var
¨ ¨ ¨ ¨
gladje? tjanst for Gud att gora?

15 JUNI 2012 23

utan deras produkter och alla nya mo-
˚ ¨
deller som kommer ut pa marknaden.
Men de sanna kristna vill inte att Satans
¨ ¨
varld ska bestamma vad de ska priorite-
¨
ra. (1 Joh. 2:15–17) Och hur ar det med
¨ ¨
dem som ar pensionarer? De skulle inte
¨ ˚ ¨ ¨
kunna anvanda sin tid pa ett battre satt
¨ ¨ ¨ ¨
an att vara pionjarer och satta tjansten
¨ ¨
for Jehova framst i livet.
¨ ¨ ¨
17 Alla overlamnade tjanare at Jehova
˚
¨ ˚ ¨ ”VILJA OCH VERKA”
bor fraga sig: Vad ar det viktigaste i mitt
¨ 18
liv? Satter jag Guds kungarikes intres-
¨ ¨
sen framst? Har jag samma sjalvuppoff-
˚
Har du pa allvar funderat pa
˚ kvalificerade for att bli det – aven om
¨ ¨
om du kan bli reguljar pionjar?
¨
rande installning som Jesus? Lyder jag
¨
hans uppmaning att standigt folja ho-
¨ ˚
nom? Kan jag andra mitt schema sa att
¨
jag kan anvanda mer tid till prediko-
arbetet eller andra teokratiska uppgif-
¨ ˚
ter? Fortsatter jag att arbeta pa att vara
¨ ¨
sjalvuppoffrande, aven om mina om-
¨ ˚
standigheter just nu inte tillater att jag
¨ ¨
utokar min tjanst?
¨
Det ar underbart att se den iver
¨
som Guds tjanare visar. Men somliga
˚ ¨ ¨
har kanske inte nagon storre onskan att
¨ ¨
bli pionjarer eller tycker inte att de ar
¨ ¨
¨ ¨ ˚
deras omstandigheter ar sadana att de
skulle kunna vara det. (2 Mos. 4:10; Jer.
¨ ˚
1:6) Hur ska man tanka da? Skulle det
¨
inte vara lampligt att be till Jehova om
det? Jo, absolut. Paulus skrev till med-
¨ ¨
troende: ”Det ar Gud som for sin goda
¨
viljas skull verkar i er, for att ni skall
˚
bade vilja och verka.” (Fil. 2:13) Om du
¨ ¨
inte kanner dig motiverad att gora mer
¨ ˚
i tjansten, be da Jehova att han ska ge
˚ ¨ ¨ ˚ ¨
dig bade onskan och formagan att gora
det. (2 Petr. 3:9, 11)
19 Noa, Mose, Jeremia, Paulus och
¨ ¨
Jesus var hangivna och trogna man. De
¨
anvande sin tid och sina krafter till
¨
att forkunna Jehovas varningsbudskap.
¨
De lat ingenting distrahera dem. Slutet
¨ ¨ ¨
for den nuvarande varldsordningen ar
¨ ¨ ¨ ¨
snart har. Darfor bor alla vi som har
¨ ¨ ˚ ¨ ¨
overlamnat oss at Jehova forsakra oss
¨ ¨ ˚ ¨ ¨
om att vi fortsatter att gora vart basta for
¨ ¨
att folja dessa utmarkta bibliska exem-
pel. (Matt. 24:42; 2 Tim. 2:15) Genom
¨ ¨
att gora det kan vi gladja honom och
˚ ¨ ¨
fa hans rika valsignelse. (Las Malaki
3:10.)
¨
18, 19. Vad skulle du kunna be om, och varfor
˚ ¨
skulle Jehova tycka om en sadan bon?
15 JUNI 2012
 ”De drevs
av helig ande”
˚ ¨ ¨ ¨ ¨

V
AR kommer vi ifran? Varfor ar vi har? Vart ar
˚ ¨ ¨ ¨ ¨
vi pa vag? Varfor ser det ut som det gor i varl-
¨ ¨ ¨ ¨
den? Vad hander med oss nar vi dor? Man-
”Aldrig har en profetia ¨ ¨
niskor over hela varlden staller sig de har fragorna.
¨ ¨ ˚
¨ ˚ ¨
framforts av en Hur skulle vi kunna veta svaren pa de har och and-
¨ ˚
ra viktiga fragor om vi inte hade Guds inspirerade
manniskas vilja, utan ¨
¨ ord? Utan Bibeln skulle vi vara tvungna att lara oss
¨
manniskor talade ord det mesta genom att prova oss fram. Skulle vi kun-
˚ ¨ ˚
na kanna pa samma satt for ”Jehovas lag” som psal-
¨ ¨
fran Gud, under det ˚ ˚
misten, om vi bara hade var egen erfarenhet att ga
att de drevs av helig ¨
efter? (Las Psalm 19:7.)
˚ ¨ ¨
ande.” (2 PETR. 1:21) 2 Sorgligt nog har somliga latit
¨ ¨
sin forsta karlek till
Bibeln svalna. (Jamfor Uppenbarelseboken 2:4.) De
˚ ¨ ˚ ¨
gar inte langre pa den vag som Jehova vill att de ska
˚ ¨ ˚ ¨ ¨
FRAGOR ATT FUNDERA OVER ga. (Jes. 30:21) Det behover inte handa oss. Vi kan
¨ ¨ ˚ ¨ ¨
och bor gora vart basta for att bevara uppskattning-
¨ ¨ ¨
en av Bibeln och dess laror. Bibeln ar en vardefull
¨ ¨ ˚ ˚ ˚ ¨
Hur overfordes Guds budskap gava fran var karleksfulle Skapare. (Jak. 1:17) Vad
¨ ¨ ˚ ¨
till bibelskribenterna med hjalp kan hjalpa oss att fa storre uppskattning av ”Guds
¨ ¨ ˚
av den heliga anden? ord”? En viktig sak ar att vi tanker pa hur de som
¨ ¨
skrev Bibeln fick vagledning nar de skrev. Det inne-
¨ ˚ ˚
bar bland annat att vi paminner oss nagra av de
˚ ¨ ¨ ¨
manga bevisen for att den ar inspirerad. Om vi gor
¨ ¨
det sporras vi att lasa Bibeln varje dag och tillampa

˚
¨
Vilka bevis finns det for att
dess rad. (Hebr. 4:12)
¨
Bibeln ar inspirerad av Gud? HUR ”DE DREVS AV HELIG ANDE”
¨
Bibeln skrevs av omkring 40 man under en pe-
3
˚ ˚ ˚ ˚
riod pa 1610 ar – fran 1513 f.v.t. till 98 v.t. Nagra var
¨
profeter som ”drevs av helig ande”. (Las 2 Petrus
˚

1:20, 21.) Det grekiska ord som har atergetts med
¨ ¨
Vad kan vi gora varje dag for
¨ ¨
att bevara uppskattningen av 1. Varfor behover vi Guds inspirerade ord?
¨
Guds ord? 2. Vad kommer att hjalpa oss att bevara uppskattningen av
¨ ˚ ˚
Bibeln som en vardefull gava fran Gud?
3. Hur drevs Bibelns profeter och skribenter ”av helig ande”?

25
 ¨ ¨
4 Hur overfordes Guds budskap till
¨
bibelskribenterna med hjalp av den he-
liga anden? Fick de veta exakt vilka ord
˚
de skulle skriva, eller kunde de ater-
ge Guds tankar med egna ord? Vi kan
¨ ˚ ¨
tanka pa hur en affarsman skulle kunna
¨ ¨ ¨
gora nar han ska skriva ett brev. Nar det
¨
ar viktigt med en exakt ordalydelse skri-
¨ ¨
ver han brevet sjalv eller dikterar det for
¨
sin sekreterare ord for ord. Sekretera-
¨
ren skriver ut brevet, och affarsmannen
˚
skriver under det. Andra ganger talar
han bara om i stora drag vad som ska
˚ ˚
sta i brevet och later sekreteraren formu-
¨
lera det och anvanda sina egna ord och
¨ ¨
uttryck. Affarsmannen laser sedan bre-
¨
vet och ber sekreteraren gora eventuella
¨ ¨ ¨ ¨
andringar. Nar brevet ar fardigt skriver
˚
han under det, och den som far brevet
˚ ¨ ˚ ˚
Ett brev anses komma fran den forstar att det kommer fran honom.
som har skrivit under det. 5 Pa˚ liknande satt ¨
skrevs vissa delar
av Bibeln ”med Guds finger”. (2 Mos.
¨
31:18) Och nar den exakta ordalydelsen
˚ ˚
”drevs” kommer fran ett verb som be- var viktig dikterade Jehova innehallet.
¨ ¨ ˚ ¨
tyder ”bara eller fora fran en plats till en I 2 Moseboken 34:27 laser vi till exem-
˚ ˚ pel: ”Jehova sade vidare till Mose: ’Skriv
annan”, och det ”kan aterges med: pa- ˚ ¨ ¨
¨ ˚ ˚ ner at dig dessa ord, ty i overensstammel-
verkas, foras, lata sig paverkas”.1 I ¨
¨ ¨ se med dessa ord sluter jag ett forbund
Apostlagarningarna 27:15 anvands or-
¨ ˚ med dig och Israel.’ ” Och till profeten
det for att beskriva hur en bat grips och ˚
¨ Jeremia sa Jehova: ”Skriv upp at dig i en
fors, eller drivs, av vinden i en viss
riktning. Bibelns profeter och skriben- bok alla de ord som jag skall tala till dig.”
˚ ˚ ¨ (Jer. 30:2)
ter ”drevs av helig ande” pa sa satt att
˚ 6 Men i de flesta fall var det tan-
Gud kommunicerade med, paverkade
¨ kar och inte specifika ord som miraku-
och vagledde dem genom sin verksam-
¨ ¨ ¨ ¨
ma kraft. Darfor var det Guds tankar de lost formedlades till bibelskribenternas
¨ ¨ ˚ ¨
skrev ner, inte sina egna. Ibland kan- hjartan och sinnen, sa att de sjalva fick
¨ ¨ ¨
de de inspirerade profeterna och skri- valja vilka ord de skulle anvanda nar de
¨ skrev ner Guds budskap. I Predikaren
benterna inte ens till inneborden i det
¨ ¨ ¨ ¨
de forutsade eller skrev. (Dan. 12:8, 9) 12:10 sags det: ”Forsamlaren sokte fin-
¨ ¨ ¨
Ja, ”hela Skriften ar inspirerad av Gud”. na valbehagliga ord och ett satt att
¨ ¨
I den finns inga manskliga uppfattning- skriva som ger den ratta meningen,
¨
ar. (2 Tim. 3:16) ord som ar sanna.” Evangelieskribenten
¨
1 A Greek-English Lexicon of the New Testament and 4–6. Hur formedlade Jehova sitt budskap till
Other Early Christian Literature. bibelskribenterna? Illustrera.

26
Lukas skrev att han ”noggrant ... [hade] uppteckning av Buddhas muntliga fram-
¨ ˚ ¨ ¨ ¨
efterforskat allting anda fran borjan” stallningar. Buddha gjorde sjalv inte an-
¨ ˚ ˚
och beslutat att ”i logisk foljd skriva om sprak pa att vara en gud, och han sa inte
˚ heller mycket om Gud. Konfucianis-
dem”. (Luk. 1:3) Guds ande verkade pa
˚ ¨ ¨
dem som skrev sa att deras ofullkomlig- mens texter ar en blandning av redogo-
¨ ¨ ¨ ¨
het inte forvrangde hans budskap. relser for handelser, moralnormer, ma-
¨ ¨ ˚ ˚
7 Det ar ett uttryck for Guds stora giska formler och sanger. Och sa finns
¨ ¨ ¨
vishet att han lat manniskor skriva Bi- islams heliga bok. Den lar visserligen ut
¨ ˚ ¨
beln. Ord formedlar inte bara upplys- tron pa en enda Gud som ar allvetande,
˚ ¨ ¨
ningar utan ocksa kanslor. Hur hade det men den namner inte Guds namn, Jeho-
˚ ¨ ˚
varit om Jehova hade latit anglar skriva va, som finns tusentals ganger i Bibeln.
9 De flesta religiosa ¨ ¨ ¨
Bibeln? Skulle de ha kunnat efterlikna bocker sager myc-
¨ ¨ ˚ ket lite eller ingenting alls om Gud, men
manniskors satt att beskriva sadana ¨ ¨
¨ Bibeln berattar for oss om Jehova Gud
kanslor som fruktan, sorg och besvikel- ¨ ¨
¨ ˚ ¨ och hans garningar. Den hjalper oss att
se, som ar sa vanliga hos oss manniskor? ¨ ˚ ˚
¨ ¨ forsta de manga sidorna av hans per-
Genom att Gud lat ofullkomliga manni-
¨ ¨ ˚ sonlighet. Bibeln visar inte bara att Gud
skor valja orden nar de atergav de tan- ¨ ¨ ¨
¨ ar allsmaktig, vis och rattvis, utan ock-
kar de fick genom helig ande, for- ˚ ¨ ¨
¨ sa att han ar en Gud som alskar oss.
medlade han sitt budskap med varme, ¨
¨ ˚
variation och kansla sa att det tilltalar (Las Johannes 3:16; 1 Johannes 4:19.)
¨ ˚ ¨
oss. Bibeln sager ocksa: ”Gud [ar] inte ... par-
¨ ¨ tisk, utan han tar emot den som fruktar
BEVIS FOR ATT BIBELN AR INSPIRERAD ¨ ¨ ¨ ¨
honom och som gor det som ar rattfar-
¨ ¨ ¨ ¨
8 Det finns mangder av bevis for digt, vilken nation han an tillhor.” (Apg.
¨ ˚
att Bibeln ar Guds inspirerade ord. Bi- 10:34, 35) Att Bibeln har sa stor sprid-
¨ ¨ ¨ ˚ ¨ ˚ ¨
beln hjalper oss att lara kanna Gud pa ning bekraftar pa satt och vis att det
¨ ¨
ett satt som ingen annan religios bok ¨
¨ ¨ ˚ 9, 10. Vad kan Bibeln lara oss om Gud?
gor. Vi kan namna nagra exempel. I hin-
˚
duismens skrifter ingar Vedahymner-
na, en samling ritualistiska kommenta-
rer till dessa hymner, filosofiska skrifter
som kallas Upanishaderna och de epos
som kallas Ramayana och Mahabharata.
¨
Bhagavadgita, en samling moralfore-
¨
skrifter, utgor en del av Mahabharata.
En av delarna i buddhismens Tipitaka
˚ ¨
(”tre korgar”) innehaller till storsta de-
¨
len regler och bud for munkar och nun-
nor. En annan del handlar mest om
¨ ¨
buddhistiska laror. En tredje del ar en
¨ ¨ ¨
7. Varfor ar det ett uttryck for Guds vishet att
¨ ¨
han lat manniskor skriva Bibeln?
¨ ¨
8. Varfor kan det sagas att Bibeln inte liknar
˚ ¨
nagon annan religios bok?

15 JUNI 2012 27
 ¨ ˚ ˚ ¨ ¨ ¨ ¨
ar sa. Sprakforskare sager att det talas sager: ”Manniskornas tankar ... ar som
˚ ¨ ¨
omkring 6 700 sprak i varlden i dag och en vindflakt.” (Ps. 94:11)
¨ 12 Historien ger oss ocksa˚ starka be-
att ungefar 100 av dessa omfattar 90 pro-
¨ ¨ ¨
cent av varldens befolkning. Men Bibeln vis for att den sanne Guden ar Bi-
¨ ¨ ¨ ˚ ¨
har oversatts, helt eller delvis, till mer an belns forfattare. Under tidens gang ar
˚ ¨ ¨ ˚ ¨ ¨ ˚
2400 sprak. Nastan alla manniskor har det manga som har˚ forsokt utplana
˚ ˚ ˚ ¨ ¨ ¨ ¨
tillgang till atminstone en del av den pa och fordarva Bibeln. Ar 168 f.v.t. forsok-
˚ ˚
sitt eget sprak. te den syriske kungen Antiochos IV fa
10 Jesus sa: ”Min Fader arbetar annu ¨ ˚ ¨
i tag pa de inspirerade lagbockerna och
¨ ¨
denna stund, och aven jag arbetar.” (Joh. branna upp dem. Den romerske kejsa-
¨ ˚ ¨ ˚ ¨ ˚
5:17) Jehova ar Gud ”fran ooverskad- ren Diocletianus utfardade ar 303 v.t. ett
¨ ˚ ¨ ˚ ¨ ¨ ¨
lig tid till ooverskadlig tid”. Ja, tank pa dekret om att forstora de kristnas mo-
¨ ¨
allt som han har utrattat! (Ps. 90:2) Det tesplatser och branna upp deras skrifter.
¨ ¨ ¨ ¨ ˚ ˚
ar bara Bibeln som berattar for oss vad Det har pagick i tio ar. Under 1000-talet
¨ ˚ ¨ ¨ ˚
Gud har gjort i det flydda, vad han gor och framat forsokte olika pavar hindra
˚ ¨ ¨ ˚ ˚
i var tid och vad han kommer att gora manniskor fran att fa kunskap i Bibeln
¨ ˚ ¨
i framtiden. Den lar oss ocksa vad han genom att motarbeta att man oversat-
tycker om och vad han inte tycker om, ˚
te den till sprak som talades av geme-
¨ ¨ ¨ ˚
och den visar hur vi kan narma oss ho- ne man. Trots dessa forsok fran Satans
˚ ˚
nom. (Jak. 4:8) Vi vill inte lata nagra per- och hans representanters sida har Bi-
˚ ¨ ¨ ˚
sonliga intressen eller bekymmer fa oss beln overlevt anda fram till vara dagar.
˚ ˚ ˚ ˚
att dra oss bort fran Jehova. Jehova har inte tillatit nagon att utplana
11 Den stora och tillforlitliga ¨ ˚ ¨
vis- hans gava till manniskorna.
˚
heten i Bibeln visar ocksa att den kom- ¨ ˚
˚ ¨ ¨ BEVIS SOM HAR OVERTYGAT MANGA
mer fran en hogre kalla. Paulus skrev:
¨ ¨ ˚ ¨
13 Det finns andra bevis for
”Vem har lart kanna Jehovas sinne, sa att Bibeln
¨ ¨
att han kan undervisa honom?” (1 Kor. ar inspirerad av Gud: inre samstammig-
¨ ˚ het, vetenskaplig exakthet, uppfyllda
2:16) Den har versen grundar sig pa
˚ ¨ profetior, ovanlig uppriktighet, kraft att
det profeten Jesaja fragade manniskor
˚ ˚ ˚ ¨ ¨ ¨
pa sin tid: ”Vem har tagit matt pa Jeho- forandra manniskors liv, historisk kor-
˚ ¨ ˚
vas ande, och vem kan som hans radgi- rekthet och tillfredsstallande svar pa de
˚ ˚ ¨
vare ge honom vetskap om nagot?” fragor som namns i paragraf 1. Vi ska se
¨ ¨ ˚ ¨ ˚ ¨ ˚
(Jes. 40:13) Svaret ar forstas att ingen vad som hjalpte nagra att forsta att Bi-
¨ ¨ ¨ ˚ ¨ ˚
kan gora det. Darfor far det goda resul- beln ar fran Gud.
¨ ˚ ¨ ¨
tat om vi foljer Bibelns rad som galler 14 Anwar1 vaxte upp som muslim i ett
¨ ˚ ¨ ¨
aktenskap, barn, underhallning, val av land i Mellanostern. Han bodde tillfal-
¨ ¨ ˚
vanner, flit, arlighet och moral. Vi far ˚ ¨ ¨
˚ ˚ ¨ ¨ 1 Nagra av namnen ar andrade.
aldrig daliga rad i Bibeln. Manniskor ar
¨ ˚ ˚ ¨ ˚ ¨ ¨
daremot inte sa visa att de kan ge rad 12. Hur har manniskor forsokt utplana Bibeln?
˚ ¨ ¨
som alltid fungerar. (Jer. 10:23) De mas- 13. Vilka andra bevis finns det for att Bibeln ar
¨
te hela tiden andra och uppdatera sina inspirerad?
˚ ¨ ¨ ¨
rad nar de inser att de inte ar bra. Bibeln 14–16. a) Vad overtygade en muslim, en hindu
¨ ˚
och en agnostiker om att Bibeln ar fran Gud?
¨ ¨ ¨
11. Vilken stor och tillforlitlig vishet finns i Bi- b) Vilka bevis for att Bibeln ar inspirerad av
¨ ¨
beln? Gud tycker du om att anvanda i tjansten?

28
 ¨ ¨ ¨ ¨ ¨
ligt i Nordamerika nar han fick besok av dan borjade han vittna for mig.” Nar hon
¨ ˚ ¨ ¨
Jehovas vittnen. Han berattar: ”Vid den sag hur sanningen i Bibeln hade forand-
¨
tiden hade jag en negativ installning till rat honom blev hon intresserad av vad
˚ ¨ ¨ ¨ ˚
de kristna kyrkorna pa grund av kors- den sager och borjade tro att den ar fran
˚ Gud.
tagen och inkvisitionen. Men eftersom
¨ ˚
jag ar nyfiken av mig gick jag med pa att ¨ ¨
¨ ”DITT ORD AR EN LAMPA FOR MIN FOT”
borja studera Bibeln.” Efter en tid reste ¨ ˚
¨ Bibeln ar en underbar gava som
17
Anwar hem igen och forlorade kontak-
˚ ¨ Jehova har gett oss genom sin heliga
ten med vittnena. Flera ar langre fram ¨ ¨
¨ ¨ ande. Finn gladje i att lasa Bibeln var-
flyttade han till Europa dar han borja- ¨ ¨
de studera igen. Senare sa han: ”Upp- je dag, for om du gor det kommer
¨ ¨
fyllelsen av Bibelns profetior, Bibelns din karlek till Bibeln och dess forfattare
˚
inre harmoni, att det inte finns nagra
¨ ¨
motsagelser i Bibeln och karleken bland
¨
¨
dem som tillber Jehova overtygade mig Las Bibeln varje dag,
¨
om att Bibeln ar Guds ord.” Anwar blev ¨ ˚
¨
dopt 1998.
for da kommer din
˚ ˚ ¨ ¨
15 Sextonariga
¨ ¨
Asha kommer fran en
¨
karlek till dess for-
familj som ar hangivna hinduer. Hon sa- ¨
ger: ”De enda gangerna jag bad var nar
˚ ¨ fattare att vaxa.
¨
jag gick till templet eller nar jag hade
¨ ˚
problem, men jag tankte aldrig pa Gud ¨ ¨
¨ ¨ att vaxa. (Ps. 1:1, 2) Borja varje studie-
nar allt gick bra. Men nar Jehovas vitt-
˚ ¨ ¨ stund med att be om att Guds ande ska
nen knackade pa dorren andrades ¨
vagleda dina tankar. (Luk. 11:13) Bibeln
mitt liv totalt.” Asha studerade Bibeln ˚ ˚ ¨
¨ ¨ ¨ innehaller Guds tankar, sa nar du medi-
och larde kanna Gud som en van. Vad ¨ ¨ ¨
¨ terar over det du laser i den kan du gora
var det som overtygade henne om att Guds tankar till dina.
¨ ¨ ¨ ¨
Bibeln ar inspirerad av Gud? Hon for- 18 Fortsatt att lara dig mer om det som
˚ ˚ ˚ ¨
klarar: ”Bibeln svarade pa alla mina fra- star i Bibeln och tillampa det i ditt liv.
¨ ˚ ¨ ¨
gor. Den hjalpte mig att tro pa Gud utan (Las Psalm 119:105.) Nar du ”blickar in
¨ ¨
att jag kunde se honom – jag behovde i” Guds ord som i en spegel och marker
˚ ¨ ¨ ¨ ¨ ¨ ¨
inte ga till ett tempel och knaboja fram- att du behover gora vissa forandringar,
¨ ¨ ˚ ¨
for en avgud.” gor da det. (Jak. 1:23–25) Anvand Guds
16 Paula uppfostrades som katolik, ¨ ¨ ¨
ord som ett svard for att forsvara din
¨ ¨ ˚
men som ung vuxen betraktade hon tro och for att ta bort falska laror fran
¨ ˚ ¨ ¨ ¨
sig som agnostiker. Sedan hande na- odmjuka manniskors hjartan. (Ef. 6:17)
¨ ¨ ¨ ¨ ¨ ¨
got. Hon berattar: ”Jag traffade en van Nar du gor det kan du kanna dig tack-
˚ ˚ ¨ ¨
som jag inte hade sett pa flera mana- sam for att de profeter och andra man
¨ ¨ som skrev ner Bibelns budskap ”drevs
der. Det har var under hippietiden. Nar
˚ ¨ ¨ av helig ande”.
jag sag hur han hade forandrats – han
˚ ˚
var sa prydlig och glad – fragade jag ho- ¨ ˚ ¨
¨ 17. Vilken hjalp far du av att lasa Bibeln varje
¨ ¨
nom: ’Vad har hant med dig, och var har dag och meditera over det du laser?
du varit?’ Han sa att han hade stude- ¨ ¨ ¨
18. Varfor vill du fortsatta att lara dig mer om
rat Bibeln med Jehovas vittnen, och se- ˚
det som star i Bibeln?

15 JUNI 2012 29
Var
¨
vis ¨
Sok ”skicklig vagledning”
¨ ¨ ¨
Livet har jamforts med en seglats. Men mansklig vishet
¨ ¨ ¨ ¨
har ofta visat sig ha begransat varde nar det gallt att
¨ ¨ ˚
hjalpa manniskor att framgangsrikt navigera genom livet.
˚
Manga har lidit skeppsbrott i livets stormiga vatten.
¨ ¨ ¨ ˚ ¨
(Ps. 107:23, 27) Varfor ar den har metaforen sa lamplig?

¨
I forna tider var det en utmaning att fardas
¨ ¨ ˚
till havs. Det kravde stor erfarenhet. Det var en For att framhalla hur
¨ ¨ viktig rorsmannen var
konst som man vanligtvis larde sig av erfarna sjo-
¨ ˚ avbildades han ofta
man, kanske en rorsman. (Apg. 27:9–11) Manga ¨ ¨
som storre an de
˚ ˚ ¨ ¨ ¨
forntida malningar framhaller hur viktig rors- ovriga sjomannen.
mannens roll var genom att avbilda honom som
¨ ¨ ¨ ¨ ˚ ˚ ¨
storre an de ovriga. For att vaga sig ut pa oppna Su concessione del Ministero per i Beni
˚ ¨ ¨ ¨ ` ¨ ¨
e le Attivita Culturali. Det ar forbjudet
havet maste sjoman veta en hel del om stjarnor, att reproducera eller kopiera denna bild
¨ ˚
i nagon som helst form.
vindar och annat som var viktigt for navigering-
¨ ¨ ¨
en. Bibeln sager att vissa sjoman var ”kunniga”.
¨ ¨
Har anvands ett hebreiskt ord som kan betyda
”vis”. (Hes. 27:8, noten) ˚ ¨ ˚
te vi lata ”vishet”, ”forstand” och ”urskillning”
˚ ˚ ¨
Att hantera livets problem i var tid kan verka samverka. (Ords. 1:2–6; 2:1–9) Och vi maste soka
˚ ˚ ¨ ¨
lika svart som det var att ge sig ut pa havet i for- Guds vagledning, for till och med de ondskefulla
¨ ¨
na tider. Vad kan hjalpa oss? kan ge ”ledning”, men med oratta motiv. (Ords.
˚ ¨ 12:5)
HUR KAN VI FA ”SKICKLIG VAGLEDNING”? ¨ ¨ ¨ ¨
¨ ˚ ¨ Det ar darfor viktigt att vi ar noga med att
Tank pa metaforen att livet ar som en seglats ¨
¨ ¨ ¨ studera Guds ord. Genom att vi gor det kan vi
och jamfor det med den har bibliska sanning- ¨
¨ skaffa oss vardefull kunskap om Jehova och om
en: ”Den vise lyssnar och tillagnar sig mera un- ¨ ˚
¨ ˚ ¨ den som bast aterspeglar hans egenskaper, Jesus
dervisning, och forstandig ar den som skaffar ˚ ˚ ˚ ˚
¨ Kristus. (Joh. 14:9) Vi far manga visa rad vid vara
sig skicklig vagledning.” (Ords. 1:5, 6) Det hebreis- ¨ ¨
˚ ¨ moten. Dessutom kan vi lara av andras erfaren-
ka uttryck som atergetts med ”skicklig vagled- ˚ ¨ ¨
¨ ˚ heter, till exempel vara foraldrars erfarenheter.
ning” kan beskriva hur befalhavaren pa ett forn- (Ords. 23:22)
¨ ˚
tida skepp handlade. Det inbegriper formagan ¨ ¨
att leda med skicklighet. FORUTSEENDE OCH PLANL AGGNING
¨ ¨ ¨ ¨ ¨
Aven om det kraver anstrangning kan vi skaffa Vi behover ”skicklig vagledning” i synner-
¨ ¨ ¨ ˚
oss ”skicklig vagledning” och lara oss att ”segla” het nar vi befinner oss pa stormigt vatten, bild-
˚ ˚ ˚ ¨ ¨ ˚
pa livets ocean. Som Ordspraksboken visar mas- ligt talat. Att vi ar osakra pa hur vi ska handla

30
 ¨ ¨ ¨
i en besvarlig situation kan gora oss handlings- chefen sa att hon var den enda av de anstallda
¨ ¨ ˚
forlamade, med katastrofala foljder. (Jak. 1:5, 6) som de verkligen ville behalla. Loretta, som nu
¨ ¨ ¨ ¨ ˚ ¨ ¨
Det ar intressant att uttrycket ”skicklig vag- har varit reguljar pionjar i 20 ar, ar overtygad om
˚ ¨ ˚ ¨
ledning” eller ”skicklig ledning” ocksa anvands i att de goda resultat hon har fatt i tjansten har
¨ ¨ ¨ ett direkt samband med att hon planerade med
samband med krigforing. Vi laser: ”Krig bor du
¨ ¨ ¨ ˚
fora under skicklig ledning [”skicklig strategi”, hjalp av ”skicklig vagledning”, ja, enligt raden i
¨ ˚ ¨ ¨ ˚ ¨
The Revised English Bible], och dar radgivarna ar Guds ord. Hennes forhallande till Jehova stark-
˚ ¨ ¨ ˚ ˚ ¨
manga finns det raddning.” (Ords. 20:18; 24:6) tes, och hon har haft formanen att fa hjalpa flera
Precis som en strateg som planerar en strid personer att ta emot Bibelns sanning.
˚ ¨ ¨ ˚ ¨ ¨
maste vi vara forutseende och forbereda oss pa I familjen behovs det verkligen ”skicklig vag-
¨ ˚ ¨ ˚
eventuella faror som skulle kunna aventyra var ledning”. Att uppfostra barn ar ett langtids-
˚ ¨ ¨ ¨ ¨ ˚
andlighet. (Ords. 22:3) Du kanske maste bestam- projekt, och de val foraldrarna gor paverkar
¨ familjen andligt och materiellt. (Ords. 22:6)
ma dig for om du ska tacka ja till ett nytt ar-
¨ ¨ ¨ ˚ ¨
bete eller en befordran. Du skulle sakert bland Kristna foraldrar kan till exempel fraga sig sjal-
¨ ˚ ¨ ˚ ¨ ˚ ˚ ˚
annat tanka pa lonen och restiden till och fran ar- va: ”Lar vi vara barn – genom vara ord och vart
¨ ˚ ¨ ¨
betet.
¨ Men det ar annat du maste ta hansyn till: exempel – andliga varderingar som kommer att
¨ ¨ ¨
Ar arbetet forenligt med Bibelns principer? Hur hjalpa dem att handla vist nar de blir vuxna?
˚ ¨ ˚ ¨
kan arbetstiden, till exempel skiftarbete, paverka Lar vi dem genom var egen livsstil att vara noj-
min kristna verksamhet? (Luk. 14:28–30) da med att leva ett enkelt liv och att inrikta sig
¨ ˚ ¨
Loretta, som ar ett Jehovas vittne, hade ett bra pa den kristna tjansten?” (1 Tim. 6:6–10, 18, 19)
˚ ¨ ˚
arbete pa ett foretag i livsmedelsbranschen. Sann framgang har inget samband med
¨ ¨ ˚ ˚ ˚ ¨ ¨
Nar foretaget skulle utlokaliseras, blev Loretta att man nar materiella mal eller far en hog stall-
˚ ¨ ¨ ¨
erbjuden en viktig position pa den nya platsen. ning i samhallet som manniskor i varlden ofta
¨ ˚
”Det ar ditt livs chans”, sa cheferna till henne. ”Vi anser. Kung Salomo insag det. Han blev inspire-
˚ ˚ ¨ ¨
har redan tagit reda pa att det finns en Rikets sal rad att skriva: ”Det skall ga val for dem som fruk-
¨ ¨ ¨ ¨ ¨
dar.” Men Loretta ville forenkla sitt liv for att kun- tar den sanne Guden, darfor att de fruktar ho-
¨ ˚ ¨
na tjana Skaparen mera helt och fullt. Hon insag nom.” (Pred. 8:12) De har orden visar verkligen
¨ ¨ ¨ ¨
att det nya arbetet skulle ge henne mindre tid for att det ar vist att soka ”skicklig vagledning” grun-
¨ ¨ ˚
kristna aktiviteter. Darfor sa hon upp sig, trots att dad pa Guds ord. (2 Tim. 3:16, 17)

15 JUNI 2012 31
 ¨
Omtanke overvinner bitterhet
¨ ¨ ¨ ¨ ¨ ¨

E
N ALDRE kvinna var mycket ovanlig nar Bibelstudiet forandrade Rie helt, och hon kan-
˚ ¨ ¨
George och Manon, tva vittnen i Neder- de sig inte langre bitter utan var glad och vanlig.
¨ ¨
landerna, talade med henne om de goda Trots att hon var bunden till hemmet borjade hon
nyheterna om Guds kungarike. De fick veta att omedelbart tala om sin nya tro med alla som be-
¨ ˚ ¨ ¨ ¨ ˚ ¨
hon hade forlorat tva man och ¨ en son i doden och sokte henne. Hennes daliga halsa gjorde att hon
˚ ¨ ˚
att hon hade svar artrit. Aven om hon lugnade inte kunde komma till motena sa ofta, men hon
˚ ¨
ner sig nagot under samtalet, var hon fortfarande tyckte om att broderna och systrarna kom hem
˚ ˚
lite vresig. till henne. Pa sin 82-arsdag var hon med vid en
˚ ˚ ¨
George fragade Manon om de inte kunde ga kretssammankomst och blev dopt som ett tecken
˚ ¨ ¨ ˚
tillbaka till kvinnan med en bukett blommor, pa att hon hade overlamnat sig at Gud.
˚ ˚ ¨
eftersom hon hade verkat sa ensam och bitter. Ett par manader efter hennes dod hittade man
¨ ¨
Nar de gjorde det blev Rie, som hon hette, glatt en dikt som hon hade skrivit. Dar beskrev hon
¨ ˚ ˚ ¨ ¨
overraskad. Men det passade inte just da, sa de sin fortvivlan over att vara gammal och ensam
¨ ¨ ¨
bestamde en annan tid. Nar George och Manon och hur viktigt det ar att visa omtanke. ”Jag blev
¨ ¨ ¨ ¨
kom tillbaka vid den avtalade tiden var det ingen mycket rord nar jag laste dikten”, sager Manon,
¨ ¨ ¨ ¨ ˚ ¨
som oppnade. De forsokte igen vid olika till- ”och jag ar sa glad att Jehova hjalpte oss att visa
¨ ˚ ¨
fallen, men de fick inte tag pa henne. De borjade omtanke om henne.”
tro att hon kanske undvek dem. ˚ ˚
Ja, Jehovas eget exempel far oss att visa sadan
¨ ˚ ¨ ˚
En dag fick George antligen tag pa Rie. Hon karlek och omtanke. (Ef. 5:1, 2) Vi kommer att fa
¨ ¨ ¨ ¨ ¨
bad om ursakt for att hon inte hade varit hemma goda resultat i forkunnartjansten nar vi visar att
¨ ˚ ¨ ¨ ¨
och forklarade att hon hade legat pa sjukhus. ”vi ar Guds tjanare” genom att vara omtanksam-
¨ ma. (2 Kor. 6:4, 6)
”Men du kan aldrig gissa vad jag gjorde nar ni
˚ ¨ ¨
hade gatt”, sa hon. ”Jag borjade lasa Bibeln!” De
˚
hade ett trevligt samtal, och han satte i gang ett
bibelstudium med henne.

www.watchtower.org/z w12 06/15-Z