1

Ekobrottsmyndigheten
2001-08-31
Lennart Berg
Dan Magnusson

EKONOMISK BROTTSLIGHET OCH

DESS BEKÄMPNING

Underlag för myndighetsgemensamma riktlinjer inför 2002

 2

Innehållsförteckning

Sammanfattande bild av ekobrottsligheten och dess bekämpning 3

samt förslag till åtgärder

1. Inledning 5

2. En statistisk översikt 5
2.1 Underrättelse- och kontrollverksamhet 5
2.2 Kriminalstatistik - trender och utveckling 7
2.3 Övrig statistik 10
2.4 Sammanfattande bild av utveckling och trender 13

3. Mörkertalsproblematiken 13

4. Modeller och system för analys 14

4.1 En generell beskrivningsmodell 14
4.2 System för kategorisering 16
4.3 Ett samlat informations- och uppföljningssystem 17

5. En allmän översikt 18
5.1 SAMEB:s bedömningar 18
5.2 Projektet ”Karusell 2000” 19
5.3 Illegal införsel av alkohol och tobak 21
5.4 Privatinförsel av bilar 21
5.5 Skalbolagsproblematiken 22
5.6 Oseriösa lagerbolagsbildare 22
5.7 Installationsbranschen 24
5.8 Konkursrelaterade brott 25
5.9 Livsmedelshandeln 26

6. Pågående brottsförebyggande projekt 26

6.1 Frisörprojektet 26
6.2 Restaurangbranschen på Gotland 27
6.3 Den tillfälliga handeln på Gotland 28

7. Planerade projekt under år 2002 29

7.1 Uppföljning av tillämpningen av näringsförbud 29
7.2 Oseriösa lagerbolagsbildare 29

8. De regionala samverkansorganens förslag till åtgärder 30

Bilagor

1. Slutrapport avseende kontroll av karusellhandel inom momsområdet

 3

SAMMANFATTANDE BILD AV EKOBROTTSLIGHETEN OCH DESS

BEKÄMPNING SAMT FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER

En allmänt utbredd uppfattningen är att den ekonomiska brottsligheten blir mer kvalificerad,
komplex och organiserad (t.ex. ligabrottslighet). Bland de förklaringar som nämns finns den
ökade internationaliseringen och utvecklingen på IT-området. Kapital kan flyttas över
gränserna i en utsträckning som aldrig tidigare förekommit. Det är i dag fullt möjligt även för
enskilda personer att från en ort i Sverige på ett ögonblick genomföra omfattande
penningtransaktioner och liknande åtgärder såväl i andra delar av landet som i världen i
övrigt. Det är knappast någon överdrift att påstå att den nya informationstekniken lämpar sig
särskilt väl för ekobrott.

Elektronisk handel framförallt via Internet innebär att säljaren kan vara svår att identifiera och
att den skatterättsliga hemvisten kan vara svår att fastställa. Internet är en marknadsplats för
handel men också med möjlighet att ombesörja transfereringar av pengar över hela världen.
Detta har givit den kriminella världen nya instrument för att skapa brottslighet men också att
tvätta de pengar brottsligheten genererar.

Brottsutredningarna försvåras också allt mer genom att komplicerade och systematiska
betalningsströmmar i flera led används. Dessutom tenderar företagens livstid att bli allt
kortare.

Systematiska angrepp mot momssystemet sker i allt större utsträckning genom att
internationella nätverk planerar och genomför avancerade upplägg. Karusellhandel som är
ett exempel, omfattade inledningsvis guld och mobiltelefoner, men antalet varugrupper
ökade successivt.

I vilken utsträckning dessa ändrade förutsättningar i praktiken fått genomslag i den

ekonomisk brottsligheten är svårt att avgöra. Vad som klart kan konstateras är att den
anmälda misstänkta ekonomiska brottsligheten fortfarande domineras av anmälningar från
konkursförvaltare samt från skatteförvaltningen som ett resultat av dess traditionella
kontrollverksamhet.

Befintliga statistiksystem ger ingen samlad bild av den information som finns hos de
samverkande myndigheterna om den anmälda misstänkta ekonomiska brottsligheten. Som
exempel kan nämnas att den statistiska information som finns inom skatteförvaltningen och
exekutionsväsendet om beskattningsbeslut, skattetillägg, restförda belopp,
indrivningsresultat m.m. och som är kopplade till de ärenden där brottsanmälan gjorts, idag
inte kan särskiljas och redovisas tillsammans med resultatet av brottsanmälan. Befintlig
statistik ger därför inte heller något egentligt underlag för att bedöma den ekonomiska
brottslighetens karaktär, omfattning och effekter. Mörkertalet i form av inte upptäckt och inte
anmäld brottslighet är dessutom stort.

I sammanhanget måste också beaktas att upptäckt av ekonomisk brottslighet i hög grad är
beroende av myndigheternas underrättelse-, spanings- och kontrollverksamhet. Befintlig
statistik ger inte heller möjlighet att bedöma effekterna av myndigheternas insatser för att
bekämpa ekonomisk brottslighet.
 4

Inom Ekobrottsmyndigheten har system och rutiner för tidrapportering och för kategorisering
av ekobrottsligheten tagits i drift under år 2001 och förväntas framgent ge en bättre bild av
den upptäckta och anmälda ekobrottslighetens komplexitet och hur resurserna för
ekobrottsbekämpning utnyttjas. Redan idag kan dock konstateras att ett mindre antal
komplexa ekobrottsutredningar tar en stor del av resurserna för ekobrottsbekämpning i
anspråk. Som exempel kan nämnas att utredningar av skalbolagshärvor fortfarande kräver
omfattande utredningsresurser.

När det gäller nya företeelser eller ändrade förutsättningar för ekonomisk brottslighet är
behovet av operativt inriktade djupstudier synnerligen stort. En sådan djupstudie avses
genomföras för att ytterligare klarlägga problemen med oseriösa lagerbolagsbildare.

En målsättning är att det samlade informations- och uppföljningssystem som

Ekobrottsmyndigheten på regeringens uppdrag utvecklar skall tas i drift under år 2001 och
därefter ge en kvalitativt säkerställd bild av den misstänkta ekonomiska brottslighetens
omfattning, effekter m.m. Rutiner, system m.m. finns redan utvecklade. Nuvarande
sekretessregler och regler om personregister m.m. har emellertid visat sig lägga hinder i
vägen för ett informations- och uppföljningssystem som motsvarar de krav som regeringen
formulerade i uppdraget till Ekobrottsmyndigheten. En optimal modell som svarar mot
direktiven bedöms kräva vissa kompletterande beslut från regeringen. EBM har för avsikt att
under hösten 2001 till regeringen redovisa alternativa förslag för implementeringen och
vidareutvecklingen av informations- och uppföljningssystemet.

Den 1 juli 2000 tog Ekobrottsmyndigheten från EU-bedrägeridelegationen över det nationella
ansvaret för att samordna åtgärder i Sverige mot bedrägerier, missbruk och annan oegentlig
och ineffektiv hantering och användning av EU-relaterade medel i landet. Från och med den
1 mars 2001 ansvarar EBM också för utredning av EU-bedrägerier i landet. Befintlig statistik
visar att antalet rapporterade oegentligheter inom områdena ”Utgiftssidans jordbruksfond”
och ”Inkomstsidans egna medel” successivt minskar men att antalet rapporterade
oegentligheter inom ”De fyra strukturfonderna (Jordbruks-, social-, regional- och
fiskefonden)” ökar. Endast i ett fåtal fall har dessa oegentligheter rapporterats till
rättsväsendet som misstänkta brott.

Under de år EBM funnits har lagförslag och synpunkter på lagstiftningen redovisats till
regeringen i ett avsevärt antal fall. Det kan konstateras att ekobrottsaspekten alltför sällan
beaktas i framlagda betänkanden. Inte heller EBM:s synpunkter i detta avseende vinner alltid
gehör.

Områden som föreslås ägnas särskild uppmärksamhet under år 2002 är följande:

• Utvidgad/samordnad underrättelse- och spaningsverksamhet

• Fusket inom mervärdeskatteområdet bl.a. i samband med gränsöverskridande handel

• Åtgärder för att spåra och återföra utbyte av brott

• Vidareutveckla och konkretisera det brottsförebyggande arbetet i samarbete med

näringsliv och organisationer

• Problemet med oseriösa lagerbolagsbildare

• Uppföljning av näringsförbudens efterlevnad

• Öka/fördjupa kunskapen om ekobrottsligheten, dess orsaker samt möjligheterna att

påverka förutsättningarna för brottsligheten.
 5

1. Inledning

Ekobrottsmyndigheten (EBM) överlämnade den 15 mars 2001 till regeringen sin årliga
rapport om den ekonomiska brottsligheten under 2000 med primär inriktning på redovisning
av de åtgärder som vidtagits av berörda myndigheter för att bekämpa den ekonomiska
brottsligheten och en samlad statistisk redovisning avseende verksamheten under 2000. Den
nu föreliggande lägesrapporten omfattar analyser och slutsatser avseende nya och ändrade
företeelser samt behov av åtgärder m.m. som underlag för inriktningen av
ekobrottsbekämpningen år 2002. I rapporten lämnas också vissa kompletterande
kommentarer och analyser avseende verksamheten under 2000.

Bedömningar om nya och ändrade företeelser m.m. utgår bl.a. från 1999 års motsvarande
lägesrapport (Rapport 1999:2) som omfattade en mer systematisk och utförlig redovisning av
den ekonomiska brottsligheten samt dess orsaker och effekter samt lägesrapporten som
avlämnades i augusti 2000 med fördjupade analyser av momsproblematiken samt av svart
arbete och oredovisade inkomster (Rapport 2000:1).

2. En statistisk översikt

2.1 Underrättelse- och kontrollverksamhet

Förekomsten av underrättelse-, spanings- och kontrollverksamhet är avgörande faktorer för

upptäckt av ekonomisk brottslighet.

I Årsrapporten 2001-03-14 har en utförligare redovisning av underrättelseverksamhetens

förutsättningar och problem inom ekobrottsområdet redovisats. Finanspolisen med ett
nationellt ansvar och med en nu aktuell resurs på 17 poliser har i stort sett ensamma svarat
för den mer renodlade underrättelseverksamheten under år 2000. Ekobrottsmyndigheten och
Rikspolisstyrelsen har genom regeringsbeslut 2001-06-07 fått i uppdrag att gemensamt
vidareutveckla den nationella underrättelseverksamheten på ekobrottsområdet. Inom
skattebrottsenheterna arbetar projektgrupper med att utveckla lämpliga former för dess
underrättelseverksamhet.

Antalet anmälningar om misstänkt penningtvätt har under perioden 1997 till 2000 successivt
ökat från 623 till 2 500 anmälningar per år. Under första halvåret 2001 uppgick antalet
anmälningar till 1 910. Antalet inledda förundersökningar med anledning av anmälning om
misstänkt penningtvätt har ökat från 11 år 1997 till 49 år 2000. Anmälningar om penningtvätt
är en viktig informationskälla för att upptäcka ekonomiska brott men också för att kunna
spåra och återföra utbyte av brott.

Skattekontroll

Under perioden 1997 till 2000 har en successiv minskning av skatteförvaltningens

resursinsatser för kontroll kunnat konstateras. Mellan år 1999 och år 2000 utgör minskningen
140 årsarbetskrafter eller 13%.

Vad gäller den planmässiga revisionsverksamheten, d.v.s. kontrollen av de stora

koncernerna, ligger antalet revisioner år 2000 på samma nivå som år 1999 medan antalet
övriga planmässiga revisioner minskat från 655 till 547 eller 16 %. För att med minskade
kontrollresurser kunna bibehålla en hög total revisionsfrekvens har urvalsrevisionerna
begränsats i tid och omfattning. Minskningen av antalet urvalsrevisioner mellan åren 1999
och 2000 har därigenom begränsats till ca 5 % eller från 5 900 till 5 591. Det kan konstateras
 6

att antalet EKO- och specialrevisioner inom skatteförvaltningen ökat från 905 år 1999 till 951
år 2000.

Finansinspektionens kontroll

När det gäller brott mot insiderlagstiftningen och annan brottslighet relaterad till
värdepappershandeln har en tydligt ökad aktivitet kunnat förmärkas. Den fortgående
ökningen av värdepappershandeln kommer sannolikt att få genomslag i ett ökat antal
brottsanmälningar till EBM.

Det bör här framhållas att de flesta företagen under tillsyn betygsatte denna del av den
finansiella tillsynen högt i höstens attitydundersökning. Samtidigt ifrågasatte en bred
majoritet av de tillfrågade företagen tillräckligheten, dvs. marknadsövervakningens frekvens
och omfattning. Förstärkningar av FI:s marknadsövervakning och börstillsyn och av
Ekobrottsmyndighetens kapacitet leder till fler och snabbare utredningsprocesser och en
högre grad av måluppfyllelse.

Noterbart från marknadsbevakning under senare tid är en kraftig ökning av antalet

utredningar avseende otillbörlig kurspåverkan vid handel via Internet. Samtliga anmälningar
avseende otillbörlig kurspåverkan avser personer, som direkt eller indirekt handlar med sig
själva via Internet. Denna tendens har fortsatt under innevarande år.

Utredningar av misstänkt insiderhandel visar att det fortfarande är s.k. primära insiders
(personer som fått aktuell information på grund av någon anställning, uppdrag eller annan
befattning som normalt innebär att han får sådana informationer samt aktieägare), som
bryter mot handelsförbudet. Slutsatsen av detta är att det för det första saknas kunskap om
insiderlagstiftningen och för det andra att lagstiftningen inte har avsedd preventiv verkan
inom denna personkrets. Utifrån gjorda utredningar kan det också konstateras att
aktiemarknadsbolagen inte alltid hanterar icke offentliggjord kurspåverkande information på
ett tillräckligt professionellt sätt.

Finansinspektionen har tvingats höja nivån för vad som skall betraktas som utredningsvärda
fall, beroende på att personalresurser saknats för att behålla tidigare ambitionsnivå. I
tillsynen prioriterar FI således arbetet med inkomna anmälningar och tips där det finns en
uppenbar misstanke om brott.

Finansinspektionen har vidare i sin löpande verksamhet uppmärksammat varierande former

av erbjudanden om finansiella tjänster via Internet som misstänks vara olagliga. En särskild
insats gjordes i samband med den ”Internetrazzia” som anordnades i regi av IOSCO som är
en internationell organisation för värdepapperstillsynsmyndigheter.

Anmälningar om misstänkt brottslighet

Anmälningar om misstänkt brottslighet inom EBM:s målområde domineras av anmälningar

från skatteförvaltningen och från konkursförvaltarna.

Ett minskat antal skatterevisioner har dock inte lett till motsvarande minskning av antalet
brottsanmälningar. Utveckling av urvalsmetoder inom kontrollverksamheten har sannolikt
påverkat anmälningsfrekvensen. Aktuell statistik visar dock att antalet anmälningar under
perioden januari-april 2001 minskat jämfört med motsvarande period 2000 men att den
fortfarande ligger över motsvarande period 1999.
 7

Minskningen av antalet konkurser under perioden 1996 till 2000 börjar nu plana ut. Trots
detta fortsatte antalet anmälningar från konkursförvaltarna om misstänkt ekonomisk
brottslighet även under 2000 att minska i oförändrad takt.

Antal skatterevisioner och konkurser Myndigheternas brottsanmälningar

14000
4500
12000 4000
3500
10000
3000
8000 Skatterevisioner 2500 Skatteförvaltningen
6000
Konkurser 2000 Konkursförvaltare
1500
4000
1000
2000 500
0
0
1996 1997 1998 1999 2000 1996 1997 1998 1999 2000

2.2 Kriminalstatistik – trender och utveckling

När det gäller den officiella kriminalstatistiken saknas fullständig statistik avseende antalet
anmälda brott inom ekobrottsområdet fr.o.m. 1998. Traditionellt har anmälda brott
registrerats både i polisens ärendehanteringssystem RAR och i åklagarväsendets
ärendehanteringssystem BRÅDIS varvid RAR-informationen legat som grund för den
officiella kriminalstatstiken. Efter EBM:s bildande den 1 januari 1998 har registreringen av
anmälda brott inom EBM:s målområde gjorts direkt i BRÅDIS. Endast vissa polisdistrikt har
registrerat anmälningarna i RAR. För hela perioden 1996-2000 ger endast BRÅDIS-
statistiken en mer fullständig och obruten statistikserie över tiden.

Det finns vissa avgörande skillnader i den praktiska registreringen av anmälda brott mellan
de två ärendehanteringssystemen. Gemensamt för båda systemen är att anmälda brott
registreras uppdelat på brottstyper. En för kriminalstatistiken och i RAR-systemet central
uppgift är registreringen av antalet brott eller antalet brottstillfällen inom varje brottstyp. I
BRÅDIS-systemet utgör registrering av varje misstänkt gärningsman en central uppgift
medan antalet brott eller antalet brottstillfällen inom varje brottstyp inte har samma betydelse.

Skatte- och uppbördssystemen med månadsredovisningar innebär att anmälningarna om

skatte- och bokföringsbrott från skatteförvaltningen kan ge ett stort men också varierande
antal brott i varje anmälan, mer beroende på viljan och intresset av att fördjupa
utredningarna bakåt i tiden än på det faktiska antalet brott som begåtts.

BRÅDIS - anmälda brott

7000
6000
BrB 11:1-4
5000 BrB 11:5 (bokf.brott)
4000 Skattebrottslagen
Övriga EBM-brott
3000
2000

1000
0
1996 1997 1998 1999 2000
 8

Antalet lagförda för bokföringsbrott har i motsats till antalet anmälningar successivt ökat fram
till och med år 1998. År 1999 sjunker dock antalet lagförda med 169, jämfört med år 1998.
Beträffande lagförda för skattebrott vände trenden mellan åren 1997 och 1998. Med hänsyn
till att anmälningarna från skatteförvaltningen fr.o.m. 1998 successivt har ökat bör orsaken till
minskat antal lagförda för bokföringsbrott finnas i det minskade antalet anmälningar från
konkursförvaltare.

Genomgående för all statistik inom ekobrottsområdet är att övriga ärenden inom EBM:s
målområde är så få att de vid en grafisk redovisning i princip försvinner.

Lagförda efter huvudbrott

1500
BrB 11:1-4
1000 BrB 11:5 (bokf.brott)

500 Skattebrott
Övriga ekobrott
0
1996 1997 1998 1999

Förundersökningarnas kvalitet

Ekobrottsmyndigheten har genomfört en granskning och analys av ett antal

avskrivningsbeslut som fattats vid myndighetens operativa avdelningar. I en rapport 2001-02-
22 redovisas de iakttagelser som gjorts vid granskningen. I rapporten diskuteras också om
det finns skäl för en ändrad anmälningsskyldighet (för konkursförvaltare och
skattemyndigheter m.fl.) för de vanligaste ekobrotten. Den slutsats som dras är att reglerna
inte behöver ändras. I det sammanhanget konstateras också att ett sådant ställningstagande
innebär att det även fortsättningsvis kommer att finnas ett betydande antal anmälningar om
ekonomisk brottslighet som inte kan drivas vidare till åtal. Vidare framhålls att de avskrivna
anmälningarna inte kan ses som ett tecken på bristande effektivitet och/eller inkompetens
hos de brottsutredande myndigheterna utan att de i stället måste ses som ett naturligt
resultat av det regelsystem som gäller på området och av att grundläggande
rättssäkerhetskrav beträffande bevisningens styrka gäller också för utredningar om
ekonomisk brottslighet.

De åtgärder som vidtas i samverkan med andra myndigheter m.fl. för att utveckla rationella
arbetsmetoder för bekämpningen av den ekonomiska brottsligheten har naturligtvis en
allmänt positiv effekt för kvaliteten på förundersökningarna. En motsvarande positiv effekt
har givetvis även resurstillskottet genom skattebrottsenheterna i
förundersökningsverksamheten.

Alternativet att utfärda strafföreläggande är ett betydligt snabbare förfarande än att väcka
åtal. Tidsutdräkten i ett ekomål kan i många fall vara besvärande för den misstänkte. Inte
minst av det skälet uppfattas ett beslut om strafföreläggande av de flesta som ett mer
tilltalande alternativ än att tvingas svara inför domstol. Andelen utfärdade strafförelägganden
är således något som måste beaktas när förundersökningarnas kvalitet bedöms.
 9

Antalet beslut om strafförelägganden i ekobrottsmål fortsätter att öka. För EBM från 57
strafförelägganden år 1998 till 166 år 1999 och 480 år 2000, dvs. med närmare 200 %
mellan åren1999 och 2000. Även övriga åklagarmyndigheter uppvisar en ökning, men mer
begränsad, från 102 strafförelägganden år 1998 till 119 år 1999 och 157 år 2000. I samtliga
de fall strafföreläggande utfärdats hade åtal annars väckts.

Ökningen av antalet strafförelägganden beror i första hand på att möjligheterna att utfärda
strafföreläggande med villkorlig dom i högre grad än tidigare utnyttjas. EBM har under året i
samråd med RÅ utarbetat en promemoria med riktlinjer för när villkorlig dom kan föreläggas
för bokföringsbrott och hur dagsbotsantalet skall bestämmas när den villkorliga domen
förenas med dagsböter.

Andelen beslut att inte inleda eller lägga ned förundersökning fortsätter att utgöra ungefär
hälften av det totala antalet beslut. Beslut att inte inleda förundersökning fattas i de allra
flesta fall med anmälan från konkursförvaltare eller skattemyndighet som underlag.
Kvaliteten på anmälningarna och samverkan mellan åklagaren och anmälaren är av stor
betydelse i dessa fall.

Övrig statistik avseende antal beslut i åtalsfrågor är det svårt att dra generella slutsatser
utifrån. Framförallt om man även väger in statistiken avseende år 1998. Som exempel kan
nämnas att totala antalet beslut i åtalsfrågor inom övriga åklagarmyndigheter minskade från
7 068 år 1998 till 5 406 år 1999. Även den kraftiga ökningen mellan åren 1999 och 2000 av
antalet beslut att inte väcka åtal inom EBM framstår som anmärkningsvärd. Statistiken kan
dock snedvridas genom enstaka ärenden som t.ex. ett enda ärende inom EBM där ca 650
beslut meddelats, varav drygt 400 av besluten har inneburit att åtal inte skulle väckas. Under
år 1998 och delvis även år 1999 uppmärksammades vissa tekniska brister i
statistiksystemet, bl.a. i samband med organisatoriska förändringar. Ett annat
anmärkningsvärt förhållande som bör bli föremål för närmare studier kommande år är
skillnaden mellan EBM och övriga åklagarmyndigheter i åtalens andel av det totala antalet
beslut i åtalsfrågor. Under år 2000 utgör denna andel vid EBM ca 18 % och för övriga
åklagarmyndigheter ca 32 %. Delvis förklaras skillnaden av strafföreläggandena.

Påföljder

Ytterligare en omständighet som kan vara av intresse i sammanhanget är hur utfallet blir i
domstol för de ärenden som förs till åtal.

Enligt Brottsförebyggande rådet (BRÅ) har den genomsnittliga fängelsetiden för grova
skattebrott ökat markant sedan mitten av 1980-talet. Då var den genomsnittliga fängelsetiden
11,3 månader, medan den under 2000 uppgick till 18,0 månader.

EBM har gjort en sammanställning över påföljderna av samtliga domar i EBM-mål som
meddelats under 18 månader (januari 1999 - juni 2000). Sammanställningen visar att
fängelsestraffens längd visar en klart stigande trend. Detta kan naturligtvis förklaras av att
brottsligheten blivit allvarligare. Man får dock inte bortse från den betydelse kvaliteten på
förundersökningarna har i sammanhanget. Sammanställningen visar samtidigt på skillnader i
påföljd mellan olika regionala områden. Ytterligare studier behövs innan närmare slutsatser
kan dras.

Som tidigare redovisats har antalet lagförda personer inom EBM:s målområde minskat
mellan åren 1998 och 1999. Vid en närmare studie framkommer att såväl antalet lagförda
med påföljden fängelse som villkorlig dom minskat medan påföljden strafföreläggande ökat.
 10

Personer lagförda efter huvudbrott och huvudpåföljd

Fängelse Skyddstillsyn Villkorlig Böter Strafföre- Åtals
dom läggande Underlåtelse
1998 1999 1998 1999 1998 1999 1998 1999 1998 1999 1998 1999
BrB 11
11:1-4 29 33 0 1 18 19 0 0 1 2 4 1
11:5 206 124 5 4 695 516 29 18 108 207 20 25
Totalt 235 157 5 5 713 535 29 18 109 209 24 26
Skatte-
brottsl.
§2 55 33 1 3 72 62 0 0 4 10 5 5
§4 78 85 3 0 13 12 0 0 0 0 1 1
§5 1 0 0 0 3 3 17 7 3 2 3 0
§9 0 0 0 0 3 0 22 8 3 2 0 0
Övriga § 1 1 0 0 27 6 25 13 15 15 4 1
Totalt 135 119 4 3 118 83 64 28 25 29 13 7

2.3 Övrig statistik

Allmän företagsstatistik

Statistik avseende aktuella objekt i PRV:s företagsregister visar att endast marginella
förändringar skett under perioden 1997 till 2000 vad gäller antal aktiebolag och
kommanditbolag. Antalet aktiebolag har ökat med ca 2 % och kommanditbolag minskat med
ca 0,5 %.

Antalet enskilda näringsidkare har ökat successivt från 428 249 st. år 1997 till 482 478 st. år
2000 vilket motsvarar ca 13 %. Antalet handelsbolag däremot har minskat från122 530 st. år
1997 till 110 797 st år 2000 vilket motsvarar ca 9 %.

Antalet registreringar hos skattemyndigheterna för moms, som arbetsgivare eller för F-skatt
fortsätter öka. En och samma näringsidkare kan samtidigt vara momsregistrerad, registrerad
som arbetsgivare och inneha F-skattsedel. Under 2000 har ca 70 000 fler nyregistreringar
än avregistreringar gjorts. Motsvarande registreringsförändring 1999 var ca 50 000.

Restföring

Under perioden 1997 till 1999 har debiterade restförda skatter, avgifter m.m. enligt
Kronofogdemyndigheternas (KFM:s) statistik ökat från 16,1 miljarder kronor år 1997 till 16,8
miljarder kronor år 1998 och 17,4 miljarder kronor år 1999. Denna trend med ökad restföring
har under år 2000 brutits genom en minskning av debiterade resförda skatter, avgifter m.m.
till 17,0 miljarder kronor. Under samma period har resultatet av KFM:s arbete mätt i influtna
belopp avseende skatter, avgifter m.m. stadigt förbättrats från 4,6 miljarder kronor år 1997
till 5,7 miljarder kronor år 1999. Trots en minskad restföring under år 2000 har influtet belopp
fortsatt öka till 6,5 miljarder kronor. Andelen restförda skatter och avgifter utgjorde år 2000
1,6 % av de totala skatterna och avgifterna.

Vad gäller gäldenärer som hanteras av specialindrivningsenheterna (S-enheterna) där

ärendena till stor del avser misstänkt ekonomisk brottslighet kan det konstateras att de
 11

svarar för 21 % av de totala restförda skatterna och avgifterna men endast för 1,7 % av
totala antalet gäldenärer. Av influtet belopp svarar S-enhetens gäldenärer för 8,5 %.

För KFM totalt utgör andelen juridiska personer ca 16 % av totala antalet gäldenärer medan
motsvarande andel på S-enheterna utgör ca 70 %.

EU-bedrägerierna

Med oegentlighet menas enligt EU:s regelverk (Rådets förordning nr 2988/95) för
bidragssektorn alla fel som lett till en felaktig utbetalning eller skulle ha lett till en felaktig
utbetalning av bidrag om de inte hade upptäckts. Inom tullsektorn avses på motsvarande vis
alla fel som medfört eller skulle medfört, om felet inte upptäckts, att tull eller avgift
undanhållits av en tullskyldig. En oegentlighet kan alltså vara allt från misstag till brott.

Den statistik som här redovisas är hämtad från Sveriges kvartalsrapporter till EU-
kommissionen över förekommande oegentligheter. Gemensamt för rapporteringen är att det
åligger nationella myndigheter att rapportera alla fel som överstiger en viss beloppsgräns.
För jordbruk- och strukturstöd gäller beloppsgränsen 4000 euro (ca. 36 000 kr) och för egna
medel (tullar och avgifter) är gränsen 10 000 euro (ca 90 000 kr).

I nedanstående tabell presenteras de tre senaste årens uppgifter över antal fall av
oegentligheter och storleken på beloppen som rapporterats till EU-kommissionen.
Uppgifterna är fördelade på utgiftssidans jordbruksfond och de fyra strukturfonderna
(Jordbruks-, social-, regional- och fiskefonden) samt inkomstsidans egna medel. För 2000
kan konstateras att det totala beloppet av rapporterade oegentligheter uppgår till 25,4 mkr
och är fördelat på 65 olika fall.

1998 1999 2000

Antal (belopp) Antal (belopp) Antal (belopp)

Jordbruksfondens 52 (5,3 mkr) 30 (2,1 mkr) 29 (5,6 mkr)

garantisektion

Strukturfonder 7 (1,3 mkr) 15 (5,9 mkr) 19 (9,9 mkr)

Egna medel 100 (72,7 mkr) 63 (39,8 mkr) 17 (9,9 mkr)

Totalt 159 (79,3 mkr) 108 (47,8 mkr) 65 (25,4 mkr)

En allmän trend är att antalet fall av rapporterade oegentligheter sjunker.

Tittar man på fördelningen mellan de olika fonderna och egna medel verkar det som om den
nedåtgående kurvan över rapporterade fall från jordbruksfonden håller på att plana ut.
Beträffande egna medel sjunker antalet fall av upptäckta oegentligheter kraftigt.
Strukturfondsfallen visar dock en svag uppåtgående trend.

Vad gäller jordbruksfonden är det naturligt att den nedåtgående trenden i antal rapporterade
fall håller på att plana ut. Under den första tiden som medlemmar i EU förekom ett stort antal
 12

fall av rena formaliafel, vilka rapporterades. Stödmottagarna torde numera lärt sig hur
stödsystemet fungerar, varför denna typ av felaktigheter minskat med påföljd att antalet
rapporterade fall avtar.

Uppgången vad gäller strukturfondsfallen skulle kunna förklaras med att detta är en relativt
ny och växande stödform och att berörda aktörer inte kan eller förstår kraven för att få stöd.
Vidare ökar fortfarande antalet ärenden och de kontrollerande myndigheterna blir bättre och
bättre på att hitta oegentligheter.

Vad gäller den kraftiga nedgången av antalet rapporterade fall avseende egna medel är
trenden svårare att förklara. En möjlig förklaring skulle kunna vara att Tullverkets omfattande
omorganisation under 1999 har haft svårt att sätta sig och att kontrollverksamheten på detta
område hamnat på efterkälken. Storleken på berörda belopp följer ungefär samma trend som
vad antalet rapporterade oegentligheter gör.

Ett försök till prognos över den framtida utvecklingen vad gäller antalet rapporterade fall av
oegentligheter skulle kunna peka mot att jordbruksfonden kommer att stabilisera sig på den
nuvarande nivån.

Strukturfondsfallen kommer troligtvis att fortsätta att öka i antal. Grunden till detta antagande
är att sektorn kommer att fortsätta att öka i betydelse. Kontrollerande myndigheter kommer
också att fortsätta att utveckla sina kontrollmetoder och därigenom bli bättre på att upptäcka
oegentligheter och att rapportera dem. Vad gäller egna medel torde nedgången vara detta är
en tillfällig svacka i antal rapporterade oegentligheter och att antalet fall kommer att öka i
framtiden. Några hållbara argument för att oegentligheterna har minskat i denna sektor eller
kommer att fortsätta att minska i framtiden synes inte finnas.

Tillgänglig statistik visar att ett fåtal fall har rapporterats till rättsväsendet som misstänkta
brott. Från och med 1 mars 2001 ansvarar EBM för utredning av EU-bedrägerier. Detta
bedöms underlätta uppföljningen av resultatet av anmälda misstankar inför framtida
årsrapporter.

Inom jordbruksfondens garantisektion och tullområdet finns möjlighet för de ansvariga

myndigheterna att besluta om s.k. administrativa sanktioner. Sanktionerna är inte beroende
av om den upptäckta oegentligheten är ett brott eller ej utan tillämpas för alla typer av fel.
Sanktionerna kan avse att en tullskyldig får betala en extra avgift om fel upptäcks. Inom
jordbruksfondens garantisektion är sanktionssystemet, utom för mindre avvikelser, utformat
så att en stödmottagare förlorar ett högre belopp än vad det upptäckta felet motsvarar.
Sanktionerna har en avskräckande effekt vilket sannolikt bidrar till ett minskat antal
oegentligheter.

Det största antalet av oegentligheter under 2000 liksom tidigare år upptäcktes före
utbetalning. I dessa fall föreligger det således inte någon risk för att pengarna inte kan
återföras. Endast ett fåtal fall av oegentligheter upptäcktes efter det att stödbeloppet redan
var utbetalt. Detta kan även ses som en bekräftelse på ett väl fungerande kontrollsystem.
 13

2.4 Sammanfattande bild av utveckling och trender

BROTTSANMÄLNINGAR
Kriminalstatistik
Myndigheternas egen Lagförda personer
statistik
Strängare påföljd
SKM Näringsförbud
KK förvaltare

Finansinspektionen Brådisstatistik
Finanspolisen Anmälda ärenden

3. Mörkertalsproblematiken

Befintlig statistik ger ingen komplett bild av den ekonomiska brottslighetens karaktär och
omfattning. En viktig orsak är mörkertalet i form av inte upptäckt och inte anmäld brottslighet.
I föregående års lägesrapport (2000:1) uppskattas värdet av den totala ekonomiska
brottsligheten inom EBM:s målområde till mellan 100 och 150 miljarder kronor per år.
Underlag för att med större säkerhet beräkna den totala ekonomiska brottsligheten saknas
fortfarande.

Andelen upptäckt brottslighet varierar kraftigt mellan olika brottstyper. Den svarta ekonomin
med svart arbete och oredovisade inkomster syftar primärt till att undgå beskattning. Denna
typ av brottslighet som bedöms utgöra mer än 50 % av den totala ekonomiska brottsligheten
upptäcks i ringa omfattning. En förklaring till detta är ett gemensamt intresse hos såväl
arbetsgivare som arbetstagare att dölja verksamheten. Det totala skatte- och avgiftsfusket
bedöms beloppsmässigt svara för 75-85 % av den totala ekonomiska brottsligheten inom
EBM:s målområde.

Brotten mot borgenärer (11 kap BrB) anmäls vanligen av konkursförvaltare. Genom att lagen
ställer stora krav på konkursförvaltarna bedöms förutsättningarna att upptäcka misstänkta
oegentligheter i samband med alla konkurser som relativt goda.

Inom övriga brottstyper (brott mot aktiebolagslagen, lagen om insiderhandel, lagen om

handel med finansiella instrument och EU-bedrägerier), som svarar för en liten andel av
anmälningarna om misstänkta ekobrott, finns stora variationer vad gäller mörkertalen. Som
exempel kan nämnas att kontrollen av EU-bedrägerier avseende direktstöd till
jordbruksföretag är omfattande och bör möjliggöra upptäckt av en stor del av förekommande
oegentligheter. Motsatt förhållande gäller insiderbrott och otillbörlig kurspåverkan där såväl
möjligheterna att upptäcka oegentligheter som att bevisa eventuella brott är begränsade.

Nedan görs ett försök att mer överskådligt sammanfatta den ekonomiska brottsligheten och
mörkertalen i belopp räknat inom EBM:s målområde. Den yttre grå cirkeln avser att markera
den osäkerhet som finns om mörkertalens storlek.
 14

Överskådlig bild av ekobrottsligheten och dess mörkertal

4. Modeller och system för analys

4.1 En generell beskrivningsmodell

I den lägesrapport som Ekobrottsmyndigheten lämnade i september 1999 (Rapport 1999:2)

som underlag för myndighetsgemensamma riktlinjer inför 2000 gjordes ett försök att ge en
översiktlig bild av ekobrottslighetens olika former i Sverige.

Det konstaterades då att begreppet ekonomisk brottslighet täcker en sådan mängd

företeelser att skulle man försöka göra en generellt giltig operativ definition skulle, hur man
än valde definitionen, en mångfald fenomen falla utanför. Därför ansågs det lämpligt att
betrakta begreppet som konventionellt bestämt och innehållande de fenomen som de
samverkande myndigheterna mot ekonomisk brottslighet lägger i begreppet. Med ett
konventionellt bestämt begrepp är det inte lämpligt att tala om klassifikationer utan istället att
använda begreppet typologi för de indelningar som görs. En typologi innehåller ett antal
fenomenbeskrivningar där dessa inte nödvändigtvis är logiskt relaterade till varandra. Detta
innebär också att de i viss omfattning kan innehålla samma element. En överlappning av
data kan således förekomma. Vid kvantifieringar av olika typer av ekonomisk brottslighet
måste man därför hålla räkning på dessa överlappningar.

Den typlogi som presenterades i 1999 års lägesrapport utgick som ovan antytts från ett
kontrollstrategiskt synsätt och följande huvudtyper av ekonomiska brott urskildes:

• Brottslighet i samband med gränsöverskridande handel

• Finansiella brott och hot mot den svenska skattebasen
• Missbruk av associationsformer
• Branschrelaterad brottslighet
 15

• Obeståndsrelaterade brott
• Övriga ekobrott

De viktigaste typerna av ekobrott inom respektive huvudgrupp som redovisades i rapporten

var följande:

Brottslighet i samband med Finansiella brott och hot Missbruk av associa-

gränsöverskridande handel mot svenska skattebasen tionsformer

Momsbedrägerier t.ex. Traditionellt skatte- Oseriösa skalbolags-

- karusellhandel med guld,
mobiltelefoner och data-
komponenter
Smuggling av alkohol och
cigaretter
Smuggling i den kommersiella
handeln
Öststatshandel med dubbla
fakturor
undandragande
Skatteparadis och skatte-
fusk relaterat till ut-
ländska finansmarknader
Penningtvätt
Svart arbete
affärer
Bolagsplundringar av
företag på obestånd
Oseriösa lagerbolags-
bildare
Oseriöst utnyttjande av
handels- och kommandit-
bolagsformer
Insiderbrott
Kapning av aktiebolag

Branschrelaterad Obeståndsrelaterade Övriga brott

brottslighet brott
Bokföringsbrott
Byggbranschen Konkursrelaterade brott IT-relaterad brottslighet
Städbranschen Likvidationsrelaterade Företagsrelaterat bidrags-
Restaurangbranschen brott fusk
Taxi Ekonomiska brott som
Frisörer begås av kriminella gäng
Tillfällig handel
M.fl. branscher

När det nu gäller att två år senare göra en motsvarande lägesbeskrivning kan det
konstateras att den ekonomiska brottsligheten åtminstone vad gäller tillvägagångssätt inte
synes ha förändrats i nämnvärd omfattning. Även om detta är ett generaliserat påstående
som troligtvis de flesta myndighetspersoner inom ekobrottsbekämpningen är villiga att skriva
under på måste det likväl tas med största reservation.

Det måste också beaktas hur kännedom om ekobrottslighetens former och omfattning
fångas och sprids. För det första kan det konstateras att den ekonomiska brottslighet som
riktas mot det allmänna är av helt annan karaktär än den traditionella brottsligheten och den
ekonomiska brottslighet som riktas mot företag, organisationer och enskilda personer. När
det gäller ekonomisk brottslighet riktad mot det allmänna är det ingen fysisk person som
direkt drabbas och känner av en skada eller förlust. Det är först efter en kontrollåtgärd av en
tjänsteman som brottet upptäcks. Den ekonomiska brottslighet som är riktad mot det
allmänna måste antas vara behäftad med ett mycket större mörkertal än den övriga
ekonomiska brottsligheten.

Även när det gäller ekonomisk brottslighet som riktas mot andra än det allmänna har olika
undersökningar visat att man måste räkna med ett ganska stort mörkertal, fast av andra
skäl. Företag anmäler exempelvis inte misstänkta brott eftersom de är rädda att förlora
 16

goodwill gentemot kunder och finansiärer om eventuella brister i ekonomiska kontrollrutiner

inom företaget skulle bli kända.

Skall man försöka bedöma hur den ekonomiska brottsligheten totalt sett utvecklas över tiden
måste man utöver mörkertalen beakta hur den upptäckta ekonomiska brottsligheten
dokumenteras och hur informationen sedan bearbetas och sammanställs.

Det finns vissa karakteristika hos de ekonomiska brotten som är av största intresse om man
skall få ett relevant grepp om ekobrottslighetens konsekvenser, utveckling m.m. och det är
framför allt följande:

• Vilka straffbelagda handlingar rör det sig om

• Förutsättningar för att upptäcka begångna brott
• Hur många sådana brott som upptäcks
• Hur många personer som har möjlighet att begå olika ekonomiska brott
• Hur går man tillväga, d.v.s. modus operandi
• Hur stor omfattning i pengar räknat gäller brotten
• Vad blir påföljderna
• I vilken utsträckning vinning av brott kan återföras

Det kan då konstateras att ingen svensk myndighet, som ägnar sig åt ekobrottsbekämpning,
systematiskt dokumenterar alla dessa egenskaper hos ekobrotten. I den mån vissa uppgifter
dokumenteras så bearbetas och sammanställs de inte. Detta gör det naturligtvis svårt att få
en mer precis bild ens av den upptäckta ekonomiska brottsligheten.

Kunskapen om ekobrottslighetens former och omfattning baseras på de kontrollaktioner som

myndigheterna genomför och som bl.a. avrapporteras i SAMEB-gruppernas årliga rapporter i
februari månad och i de centrala myndigheternas årsberättelser. Dessutom bedriver
myndigheterna antingen ensamma eller i samverkan mer djupgående projekt som för en
begränsad tid granskar en viss typ av ekobrott och som avrapporteras i särskild ordning.

Intervjuer med eller annan dokumentation från enskilda tjänstemän inom de

ekobrottsbekämpande myndigheterna ger kunskap om pågående ärenden, om än
osystematiskt och ad hoc betonat. Forskningen rörande ekobrottsligheten kan liksom
myndigheternas projektverksamhet belysa vissa typer av ekobrott under begränsad tid. De
forskningsprojekt som BRÅ fördelat medel till under perioden 1998 – 2001 har ännu inte
hunnit ge något resultat som kan bidra till bilden av ekobrottslighetens former och omfattning.
Utöver dessa källor kan massmedias skildringar av ekobrottsligheten sägas ge en viss bild
av hur ekobrottslingarna går tillväga.

Förutsättningar för att ge en tillförlitlig bild av ekobrottlighetens former och omfattning samt
dess utveckling saknas fortfarande. Effekten blir ett kunskapsunderskott som är till nackdel
för ekobrottsbekämpningen på alla nivåer; från statsmakternas behov av underlag för
styrning, prioritering och lagstiftning till myndigheternas brottsbekämpande åtgärder och
näringslivets självsanering.

4.2 System för kategorisering

I olika sammanhang konstateras att den ekonomiska brottsligheten utvecklas mot olika
former av organiserad, svårutredd och samhällsskadlig kriminalitet och att det
brottsutredande arbetet blir allt mer komplext.
 17

Inom ekobrottsområdet har en indelning - kategorisering - av ärendena införts som främst

bygger på hur resurskrävande ett ärende bedöms vara. Ärendena redovisas i fyra olika
kategorier:

Indelningen i kategorier, som utförligare beskrivs i rapporten 2001-03-14, markeras numera i

BRÅDIS. Statstikuppgifter som lagföringsandel, genomströmningstider m.m. kan således
fr.o.m. år 2001 erhållas för hela landet för varje kategori. Dessa rutiner förväntas i framtiden
tillföra viktig kunskap om ekobrottslighetens innehåll och utveckling.

4.3 Ett samlat informations- och uppföljningssystem

I regeringens myndighetsgemensamma mål och riktlinjer för åtgärder mot den ekonomiska
brottsligheten år 1998, m.m. (Ju97/6910) fick Ekobrottsmyndigheten i uppdrag att utarbeta
ett samlat system för uppföljning av ekobrottsbekämpningen.

Regeringen hänvisar till att delar av ett nytt uppföljningssystem för ekobrottsbekämpningen
redan införts genom de årliga rapporterna från de regionala samverkansorganen. Genom att
EBM och Ekorådet inrättats har organisatoriska förutsättningar givits för att åstadkomma ett
heltäckande nytt uppföljningssystem för ekobrottsbekämpningen.

När det gäller vilka uppgifter systemet skall innehålla anges i riktlinjerna att det till en del
handlar om att samla statistiska och andra uppgifter som redan finns tillgängliga hos
myndigheter och andra. Det kan också finnas skäl att fånga upp information av annat slag,
inte minst från näringsliv, organisationer och utländska källor, för att göra bilden mera
fullständig. Det gäller också mjukdata, d.v.s. material som inte lämpligen kan redovisas i
kvantitativa termer.

Till det myndighetsrelaterade materialet hör bl.a. statistik som belyser rättsprocessen,
inklusive skatteprocessen, uppgifter rörande konkurser, verkställigheter m.m. Beträffande
åklagarväsendets och polisens verksamhet avseende ekonomisk brottslighet uttalas att
systemet bör byggas upp så att man får en sammanhållen redovisning av
ekobrottsbekämpningen i landet oavsett om den bedrivs av EBM eller av andra myndigheter.

Systemet skall belysa effekterna av brottsligheten och av myndigheternas åtgärder. Vidare

skall det snabbt fånga in viktigare förändringar, exempelvis rörande ekobrottslighetens
former, förekomsten av internationella anknytningar, myndigheternas förmåga att hantera
brottsligheten eller brottslighetens effekter.

Kunskaperna som har hämtats ur eller med hjälp av systemet skall delges statsmakterna
som underlag för inriktningen av den framtida ekobrottsbekämpningen.

Materialet skall också spridas till andra intressenter som myndigheter, näringsliv och
allmänhet.

Ekobrottsmyndigheten har i Rapport 1998:3 lämnat en första redogörelse för

förutsättningarna för att skapa ett samlat informations- och uppföljningssystem. Därefter har
utredningsarbetet inom EBM fortsatt i samråd med övriga samverkande myndigheter.
Nuvarande sekretessregler och regler om personregister m.m. har emellertid visat sig lägga
hinder i vägen för ett informations- och uppföljningssystem som motsvarar de krav som
regeringen formulerade i uppdraget till Ekobrottmyndigheten. En optimal modell som svarar
mot direktiven bedöms kräva vissa kompletterande beslut från regeringen. EBM har för
avsikt att under hösten 2001 till regeringen redovisa alternativa förslag för implementeringen
och vidareutvecklingen av informations- och uppföljningssystemet.
 18

Mot bakgrund av vad som ovan framhållits saknas underlag för att ge en heltäckande och
kvalitativt säkerställd bild av ekobrottslighetens former, omfattning och utveckling även år
2001.

5. En allmän översikt

De kategorier som mer utförligt redovisades i typologin avseende år 1999 är fortfarande

aktuella. Begränsade kunskaper om vissa av de i typologin nämnda brotten har tillkommit
genom erfarenheter som framkommit i den brottsutredande verksamheten, genom
kontrollprojekt som ekobrottsbekämpande myndigheter genomfört och genom
kompletterande djupstudier som EBM genomfört. I det följande redovisas resultatet av vissa
sådan erfarenheter och studier.

Mer allmänt kan konstateras att den ekonomiska brottsligheten enligt mångas uppfattning
utvecklas mot olika former av organiserad, svårutredd och samhällsskadlig kriminalitet och
att det brottsutredande arbetet blir allt mer komplext. Som grund för dessa bedömningar
ligger erfarenheterna från den brottsutredande verksamheten, ofta fångade i enskilda större
brottsutredningar.

Vad som klart kan konstateras är att de vanliga ekobrotten i form av traditionella
skatteundandraganden, konkursrelaterade brott m.fl. brottstyper förekommer i stort sett i
samma utsträckning som tidigare i den brottsutredande verksamheten.

Bedömningar avseende brottslighetens utveckling m.m. redovisas i de regionala

samverkansorganens årliga rapport. Nedan återges några sådana mer allmängiltiga
bedömningar.

5.1 SAMEB:s bedömningar

De regionala samverkansorganen skall enligt förordningen om myndighetssamverkan mot

ekonomisk brottslighet i sina årliga rapporter bl.a. redovisa utvecklingstendenser och nya
inslag i ekobrottsligheten. Nedan återges vissa mer allmängiltiga bedömningar som
redovisats i berörda rapporter avseende verksamheten under år 2000.

”Allt fler verksamheter sker helt utanför skattesystemet. Svarta löner förekommer i stor
omfattning. Det är också svårt att med en rimlig personalinsats, och med beaktande av
rättssäkerheten, komma tillrätta med detta problem. Ett annat problem i detta sammanhang
utgör den försämrade samhällsmoralen. Vidare fortsätter i stor omfattning anlitandet av
oseriösa underentreprenörer. Detta för att dölja svart arbetskraft. Underentreprenörerna
utgörs i allt högre grad av utländska bolag vilket medför att kontrollen försvåras. Dessutom
har uppmärksammats att det blir allt vanligare att betalningar till oseriösa underentreprenörer
och vidare till svart arbetskraft sker kontant. Detta för att myndigheterna inte skall kunna följa
betalningsströmmarna. Det rör sig om stora belopp.”

”Den ökade rörligheten i världen, de förbättrade kommunikationerna och användandet av modern

teknik leder till att brottsligheten i långt större utsträckning än tidigare har internationaliserats.
Inom området ekonomisk brottslighet är denna tendens särskilt tydlig både i större och i mindre
sammanhang. I många fall är en internationell anknytning en förutsättning för att brottsligheten
ska kunna ske.”

”Problemområden som är särskilt aktuella är till exempel den ekorelaterade MC-

brottsligheten och brottsligheten i samband med import av begagnade bilar.”
 19

”Flera idrottsklubbar försöker på olika sätt lösa ersättningsfrågorna till sina ofta utländska
spelare på ifrågasatta sätt”

”Karusellhandel förekommer där omfattande momsbedrägerier sker när till exempel

mobiltelefoner fiktivt eller reellt passerar nationsgränserna (även karusellhandel med
gödselmedel har observerats).”

” I oljebranschen där stora mängder högt beskattade produkter ofta på kort tid byter ägare i
flera led finns fusk och detta sker även med övriga punktskatter som tobak och alkohol.
Inom livsmedelsbranschen förs i stor utsträckning matvaror in till landet med felaktiga
uppgifter och avsevärda skattebelopp undandras. Ett utbrett fusk förekommer inom
taxibranschen och inom frisörbranschen och på sistone har skatteundandragande upplägg
med utländska chaufförer och utländska transportföretag uppmärksammats.”

”En ny typ av ekonomisk brottslighet har konstaterats av tullregionen. I gränsöverskridande

verksamhet betalar ett svensk företag leverantörsfakturor från tredje land, men varorna
förtullas i Danmark genom utnyttjande av reglerna för uppskjuten momsredovisning. Inget
tyder på att varorna gått vidare till Sverige. Varor till ett importvärde av uppskattningsvis 300
miljoner kronor har inte blivit påförda införselmoms i Danmark.”

”De tendenser till brottsligt förfarande som tidigare konstaterats kan fortsatt sägas vara för
handen såsom fusk med punktskatter och momsredovisningar, bolagsfusioner i syfte att
kringgå skattelagstiftningen, utnyttjande av dispensreglerna för privatimport av bilar och
skalbolagstransaktioner. Vidare har konstaterats att kriminella grupperingar som bedriver
grov organiserad brottslighet också återfinns bakom vissa bolagsbildningar.”

”Skalbolagshandeln och tömning av levande bolag har inte heller i år avtagit. Metodiken med
fusioner, målvakter och parkering av bolag på boxadress är fortfarande aktuell.”

”Momsbedrägerier i samband med små och dyra varor är pågående. Uppfinningsrikedomen

hos ekobrottslingarna kan illustreras genom att det finns indikation på att platina, efter
avskaffandet av investeringsmomsen på guld, nu är en gångbar metall.”

”Ett exempel på kriminalitet är det stora fusket med tilldelade fiskekvoter. Ett annat är s.k.
Klondyking innebärande att ett större utländskt fartyg ankrar en längre tid utmed kusten och
köper fångsterna från lokala fiskebåtar. Detta förfarande är ägnat att försvåra kontroll och
insyn. Företeelserna öppnar möjligheter för skattebedrägerier i samtliga berörda länder och
medför dessutom stor risk för utfiskning av Östersjön.”

5.2 Projektet ”Karusell 2000”

I regeringens myndighetsgemensamma mål och riktlinjer för åtgärder mot den ekonomiska
brottsligheten år 2000 angavs att minst en gemensam kontrollaktion med nationell räckvidd
skulle genomföras under år 2000. Ekorådet beslutade att mervärdesskattebrott i samband
med karusellhandel skulle utgöra ett sådant gemensamt kontrollprojekt för år 2000. Projektet
skulle utgöra en fortsättning och utvidgning på redan tidigare initierade projekt inom
Ekobrottsmyndigheten och Riksskatteverket avseende karusellhandel.

Med karusellhandel avses följande:

Frekventa inköp och försäljningar (verkliga eller fiktiva) mellan samverkande företag, där
åtminstone ett av dessa finns i annat EU-land. Det eller de företag som påstås stå för
 20

införseln till Sverige byts kontinuerligt ut. Vinningen består i att svensk moms, som faktureras
från införselföretagen, inte redovisas eller betalas in. Köparföretagen lyfter däremot av den
debiterade skatten.

EBM tillsatte i början av år 2000 en samverkansgrupp med representanter för EBM,

Finanspolisen, Kronofogdemyndigheten i Stockholm, Riksskatteverket och Tullverket med
EBM som sammankallande.

Arbetet har organiserats så att insatserna samordnats och diskuterats i arbetsgruppen. Varje
myndighet har självständigt beslutat om sina insatser. Någon för alla myndigheter
gemensam central projektstyrning har inte ägt rum. Det har likväl visat sig att denna typ av
projektuppläggning har fungerat utmärkt och kan rekommenderas även för andra
myndighetsgemensamma insatser i ekobrottbekämpningen.

Regionskattekontoret vid SKM i Göteborg skriver i en erfarenhetspromemoria avseende

mobiltelefoner bl.a. följande:

Projektet verkar ha "rensat" marknaden och vi tror även att preventiva effekter har uppnåtts
genom projektets arbetsinriktning och uppläggning.

Det är nödvändigt med samverkan för att lösa denna typ av ärenden. De går inte att klara av
på egen hand inom respektive myndigheter. Samverkan medför snabbare handläggning och
bättre kontaktvägar samtidigt som det ger ökade kunskaper och erfarenheter. Samarbetet
skapar förutsättningar för alla inblandade medarbetare att stå på samma grund. Genom
samarbetet i ett fast projekt blir företagskretsarna och persongallerierna kända och med
öppna kanaler löser sig samordningen mer och mer automatiskt. Samarbete med andra
myndigheter - såsom KFM, Tullverket m.fl. - har också varit viktigt för att uppnå snabba
effekter och goda resultat.

Inom projektet Karusell 2000 har tyngdpunkten i det myndighetsinitierade kontrollarbetet

framför allt lagts på samarbete med speditörsfirmorna för att genom deras observationer
upptäcka nya karuseller.

Informations- och erfarenhetsutbytet inom projektet mellan Stockholm, Göteborg och Malmö
har fungerat mycket bra och varit en viktig förutsättning för arbetet. Även de gemensamma
konferenserna, där erfarenhetsutbyte har skett, har skapat en god grund för ett konstruktivt
samarbete.

Under perioden april 1999 – december 2000 har de samverkande myndigheterna bidragit
med sammanlagt cirka 40 årsarbetskrafter till projektet.

Under projekttiden har ett femtontal mycket omfattande utredningar genomförts.

De undandragna beloppen avseende mervärdesskatt i samband med dessa utredningar
uppskattas till totalt cirka 1,5 miljarder kronor. I samma utredningar har beslutats om
betalningssäkring med 139,5 miljoner kronor. Avdrag för överskjutande ingående
mervärdesskatt har vägrats med 52 miljoner kronor.

Det ska särskilt framhållas att de ovan angivna beloppen inte är definitiva, eftersom
förändringar kan uppkomma allt eftersom domstolsprövningarna fortskrider. Projektet går
efter år 2000 in i respektive myndigheters ordinarie verksamhet.

Det kan utan överdrift hävdas att den framgångsrika och effektiva samarbetsmodell som
tillämpats haft stor betydelse för de resultat som uppnåtts i berörda utredningar.
 21

Trots de positiva erfarenheterna av samarbetet mellan myndigheterna och även

utanförstående organisationer i Karusellhandelsprojekten är det många omständigheter som
försvårar en effektiv brottsbekämpning. Inom projektet har bifogad rapport (bilaga 1)
utarbetats, med en utförlig redovisning av projektets bedrivande, dess resultat, vunna
erfarenheter och förslag till åtgärder.

5.3 Illegal införsel av alkohol och tobak

Jämfört med år 1999 har antalet beslagstillfällen av alkohol enligt Tullverket under år 2000
minskat från 8 475 till 7 932 och av tobak från 5 934 till 5 325. Beslagsvärdet
(skattebortfallet) för illegalt införd alkohol under år 2000 har dock jämfört med 1999 ökat från
137 till 278 miljoner kronor och för tobak från 45 till 63 miljoner kronor.

Bilden av att den organiserade brottsligheten står bakom en stor del av den illegala införseln
har förstärks under året. För att kunna smuggla in så stora partier alkohol och tobak som det
oftast rör sig om behövs tillgång till transporter, lager och distributionskanaler. Till detta
kommer också att det behövs en väl fungerande organisationsstruktur för att genomföra
smugglingens alla led.

Den illegala handeln med cigaretter omfattar både smuggling från annat EU-land och från
tredje land. Inga större förändringar i tillvägagångssätt vid den storskaliga och organiserade
smugglingen har kunnat konstateras. Smugglingen sker fortsatt främst från Estland, Lettland,
Litauen och Polen. Sverige fungerar även som transitland för smuggling av cigaretter till
Norge.

5.4 Privatinförsel av bilar

Privatinförseln av bilar har som tidigare redovisats snabbt ökat i omfattning under främst år
2000. Enligt redovisad statistik omfattar privatinförseln under år 2000 drygt 63 000 bilar
jämfört med 40 000 bilar år 1999.

Önskemål har framförts från skatteförvaltningens revisorer att kravet på inköpshandlingar

återinförs för att få registrera fordon i Sverige för att minska fusket med privatinförsel.

När en bilhandlare förvärvar bilar i andra länder, främst Tyskland, och uppger sitt VAT-
nummer skall bilhandlaren betala skatt på hela försäljningspriset i Sverige. Sådan
gränsöverskridande handel skall redovisas i kvartalsrapporter till det särskilda VIES-systemet
(Value Added Tax Information Exchange System). Ur detta system kan sedan
skattemyndigheterna i Europa bl.a. få uppgifter om summa förvärv från respektive land samt
säljare. Myndigheternas tillgång till dessa uppgifter har gjort att oseriösa bilhandlare fått söka
sig andra vägar för att kunna förvärva varor momsfritt. I systemet finns samtliga lämnade
kvartalsredovisningar avseende mervärdesskatt och VAT-nummer d.v.s. näringsidkares
registreringsnummer för mervärdesskatt. En metod som uppmärksammats i samband med
införsel av bilar är att det svenska bolag som formellt står som köpare är ett konkursmässigt
bolag som endast företräds av s.k. målvakter.

Vid handel med begagnade bilar inom Sverige använder sig bilhandlarna främst av systemet
med vinstmarginalbeskattning (VMB) vilket innebär att de redovisar utgående moms på
vinstmarginalen. Ett problem som uppmärksammats är att vinstmarginalmetoden utnyttjas i
kombination med privatinförsel av bilar genom bulvaner från annat EU-land. Genom en
förfalskad verifikation överdrivs den summa privatpersonen betalat för bilen. Exempelvis
köps bilen för 200 000 kronor i Tyskland. I den förfalskade köpehandlingen står det att bilen
 22

kostat 300 000 kronor vilket även är det belopp bilen säljs vidare för i Sverige. Den officiella
vinsten blir därvid noll kronor trots en faktisk vinst på 100 000 kronor.

En ny företeelse är att man i Tyskland förfalskar exportdokument så att det ser ut som om
bilen exporteras till ett öststatsland, trots att bilen i själva verket tas direkt till Sverige. Inga
uppgifter kommer in i VIES-systemet.

5.5 Skalbolagsproblematiken

"Skalbolag" är beteckningen på ett bolag, som endast innehåller likvida medel, vilka
huvudsakligen utgörs av obeskattade vinster. Vanligen kommer vinsterna från en
verksamhet som överförts till ett nytt bolag, innan bolaget sålts som skalbolag.

Köparen av ett skalbolag har köpt ett bolag, som endast innehåller likvida medel, och härför
betalat 85-90 % av de likvida medlen ( bolagskassan). Emellertid har det köpta bolaget en
skatteskuld på 28 % av den obeskattade vinsten, som i de oseriösa fallen inte betalas in.

Säljaren misstänks i allmänhet inte för brott i samband med skalbolagsaffärer. Köparen kan i
de fall som utreds ofta misstänkas för brott, i första hand grov oredlighet mot borgenärer och
skattebrott, men även för bokföringsbrott och grovt osant intygande.

Brottsutredningar i samband med skalbolagshärvor har under ett par decennier tagit
betydande resurser i anspråk hos de brottsutredande myndigheterna. De förändringar i
skattelagstiftningen som hittills genomförts har inte lett till den minskning av
skalbolagshandeln som förväntades.

Finansdepartementet har utarbetat förslag till ändrade regler för att stoppa olagliga
skalbolagsaffärer (Skatteregler mot handel med skalbolag, Ds 2000:35) Till grund för
förslaget ligger Promemoria från Skattemyndigheten i Stockholms län – förslag till åtgärder
mot handel med skalbolag.

Finansdepartementet vill enligt förslaget införa en stoppregel mot skalbolagstransaktioner.

Förslaget innebär att den som säljer skalbolagsandelar ska ta upp kapitalvinsten som
inkomst av aktiv näringsverksamhet, d v s som lön från bolaget med skyldighet att också
betala sociala avgifter på beloppet. Överlåtaren av aktierna kan undvika detta genom att
upprätta en preliminär självdeklaration som avser överskottet i företaget och betala in en
preliminärt beräknad skatt på kapitalvinster i samband med aktieförsäljningen.

Förslaget har remissbehandlats. EBM konstaterar i sitt remissyttrande att förslaget kommer
att ha en viss effekt när det gäller att motverka skalbolagsaffärerna. Så länge obeskattade
vinstmedel kan ackumuleras i företagen och det finns personer som är beredda till kriminella
handlingar för att slippa skatta när medlen tas ur företagen, så länge kommer dock
problemen med skalbolagsaffärerna att bestå.

En inom Finansdepartementet utarbetad promemoria med ytterligare bearbetade förslag är

nu ute på remiss till den 28 september.

5.6 Oseriösa lagerbolagsbildare

Patent- och registreringsverket (PRV) har genom åren registrerat många s.k. lagerbolag. Det
rör sig om aktiebolag som bildas för att det sedan skall finnas möjlighet att kunna köpa
färdiga aktiebolag vid behov. Dels underlättas nystart av rörelse genom att man kan köpa ett
 23

färdigt aktiebolag, en färdig juridisk person, dels underlättas snabba affärer där någon
verksamhet skall sättas på aktiebolag.
Lagerbolag bildas av specialistombud, revisionsbyråer och advokatbyråer. Större företag har
i vissa fall lagerbolag liggande. Lagerbolag har när de bildas och först registreras namn som
AB Grundstenen 16135, Startskottet 275 AB etc.

Problembilden

Sedan mitten av 1990-talet har Patent & registreringsverket, olika skattemyndigheter och
kronofogdemyndigheter uppmärksammat problemet med s.k. oseriösa lagerbolagsbildare.
Vid en kronofogdemyndighet (KFM) och en skattemyndighet (SKM) har man gjort speciellt
ingående utredningar rörande ett antal oseriösa lagerbolagsbildare och revisorer som varit
dessa behjälpliga. För närvarande följer man dessa personers verksamhet kontinuerligt.

Den lagerbolagskedja som särskilt utretts omfattar 399 aktiebolag.

Som framgår av tabellen nedan uppgick i juni 2001 de totala restförda skulderna för bolagen
som bildats i kedjan, styrelseledamöterna och suppleanterna i bolagen till 145 miljoner
kronor. 128 av 389 försålda bolag i kedjan har försatts i konkurs. Det sista bolaget i kedjan
bildades i april 2000. Tio bolag är ännu inte sålda.

I den aktuella bolagskedjan saknar 110 bolag antingen styrelseledamot eller suppleant eller
bådadera och dessutom saknas revisor i 176 bolag.

Även om lagerbolagsbildarna agerar från en bestämd stad inregistrerar man bolagens säten
runtom i landet och speciellt i Stockholm.

PRV har också konstaterat flera fall där det bildas exempelvis tio aktiebolag med i och för sig
olika namn men med samma styrelse, samma verksamhetsbeskrivning etc. Däremot skiljer
sätena. Här är det troligen fråga om förberedelse till momsbedrägerier. I stället för att med
falska fakturor kräva restitution av moms vid ett enstaka tillfälle med ett stort belopp, sprids
de falska återbetalningsärendena till olika skattemyndigheter. Därigenom minskas risken för
upptäckt.

Konkurser och restförda skulder i den ”granskade” lagerbolagskedjan (2001-07-11)

Registrerade bolag i samma kedja 399 st

Därav i konkurs 128 st
Restförda bolag med stora belopp 223 st
A-mål 36,2 mkr
E-mål 9,4 mkr
Total skuld 45,6 mkr

Restförda företrädare i bolagen

Ledamöter 206 st
A-mål 27,7 mkr
E-mål 27,0 mkr
Total skuld 54,7 mkr
 24

Suppleanter 168 st
A-mål 19,4 mkr
E-mål 25,0 mkr
Total skuld 44,4 mkr

Summa restförda skulder i lagerbolagskedjan 144,7 miljoner kronor

Av tre särskilt granskade revisorer har en och samma godkända revisor uppdrag i 346 bolag
varav 284 är aktiva, 51 försatta i konkurs, 7 avförda, 3 i likvidation och 1 bolag i fusion.
Revisorn har haft två egna revisionsbolag som gått i konkurs. För närvarande har han en
enskild firma.

När de oseriösa lagerbolagen bildas används som regel apportförfaranden. Exempelvis

bildas 5-20 lagerbolag åt gången där aktierna i bolag 1 är apportegendom i bolag 2 och
aktierna i bolag 2 är apportegendom i bolag 3 o.s.v. Aktiekapitalet i bolag 1 kan utgöras av
en fordran på lagerbolagsbildaren. I andra fall används obligationer som apportegendom och
där kan man misstänka att samma obligationer utnyttjas för att bilda ett stort antal
lagerbolag. Den sammanfattande misstanken är att dessa lagerbolag i verkligheten inte har
något aktiekapital .

Lagerbolagsbildarna säljer aktiebolagen för cirka 4000 kronor och köparna tillför som regel
inte något reellt aktiekapital utan det rör sig om ett fiktivt aktiekapital i form av en
skuldförbindelse utan värde som aktiebolaget förfogar över och som är riktad mot köparen av
bolaget.

Det har dessutom framkommit att olika lagerbolagssäljare använder sig av färdiga
”standardformulär” i samband med försäljning av lagerbolag.

Ett av problemen med de oseriösa lagerbolagsbildarna är att de tillhandahåller ett antal

ekobrottslingar nya aktiebolag allteftersom deras bolag går i konkurs och att dessa endast
behöver betala cirka 4000 kronor och slipper sätta in minst 100 000 kronor i aktiekapital.
Likväl får de ett fungerande bolag som i normalfallet kan användas i minst ett år men i vissa
fall även längre om myndigheterna inte ingriper.

PRV hade i juni 2001 identifierat cirka 200 lagerbolagsserier. PRV:s lista över
lagerbolagsserier är inte fullständig eftersom det är svårt att fånga upp lagerbolagsserier där
man använder sig av olika namn hela tiden.

5.7 Installationsbranschen

Byggbranschen är sedan länge betraktad som en motor för svensk ekonomi i allmänhet och
för underentreprenörer i synnerhet. Branschen omfattar många olika yrkesområden. Cirka
12 % av den yrkesarbetande befolkningen i Sverige är direkt beroende av byggbranschen för
sin försörjning.

De vanligaste typerna av ekobrott utgörs av skatte- och avgiftsundandragande genom

utnyttjande av falska fakturor. I vissa fall är det fråga om regelrätta upplägg där
huvudentreprenör och underentreprenör genom falska fakturor undgår skatt. I andra fall rör
det sig om underentreprenörer som i hård konkurrens utför arbete till lågt pris helt eller delvis
svart.
 25

Riksprojektet

Riksskatteverket driver i samverkan med Ekobrottsmyndigheten sedan början av mars 2000

ett riksomfattande projekt – Riksprojektet – i syfte att komma till rätta med den organiserade
handeln med svart arbetskraft inom främst installationsbranschen (montering, svets,
isolering, rivning etc.). I brottsutredningarna har även skattebrottutredare deltagit.

Underlaget för projektet är den av skatteförvaltningen under 1999 genomförda

kartläggningen av problemet. Den genomförda kartläggningen identifierade 10 – 15 större
härvor. Antalet företag som ingick i dess härvor låg på runt 300 företag och storleken av
oredovisade löner uppskattades till miljardbelopp. Kartläggningen visade att samtliga
identifierade härvor hade anknytning till någon av de tre storstadsregionerna (Stockholm,
Göteborg och Malmö). De ingående företagen hade dock kopplingar till alla regioner.
Omfattningen av den organiserade handeln med svart arbetskraft har i samband med de
pågående utredningarna visat sig vara mycket större än vad den ursprungliga kartläggningen
gav indikationer på.

F.n. pågår utredning i femton härvor med ett uppskattat svart lönebelopp i storleksordningen
drygt 550 miljoner kronor. En utredning har hittills lett till åtal och fällande dom i hovrätten (ej
prövningstillstånd Högsta domstolen).

Målet för projektet är att hitta en effektiv metod för att minimera förekomsten av organiserad
handel med svart arbetskraft. Projektet omfattar både kontroll och olika former av
informationsinsatser. Parallellt med kontroll- och informationsinsatserna pågår även ett
arbete i syfte att få till stånd ändringar i gällande regelsystem.

I projektet förekommer även ett nära samarbete med företrädare för branschen (Sveriges
Byggindustrier, VVS-Installatörerna och Elektriska Installatörsorganisationen) samt med
Svenska Byggnadsarbetareförbundet.

En första delutvärdering av arbetet i projektet beräknas vara klar kring månadsskiftet

september/oktober 2001. I samband med denna utvärdering kommer också förslag på
nödvändiga lagändringar att presenteras.

5.8 Konkursrelaterade brott

Som en uppföljning av de s.k. RUBICON-seminarierna (Rutiner, brottsutredningar i konkurs),

vilka ägde rum under år 1996 har ledningen för EBM beslutat att en ny seminarieomgång ska
genomföras. Förarbetet har pågått under en längre tid i en referensgrupp, bestående av
företrädare för Konkursförvaltarnas förening, Föreningen Auktoriserade Revisorer (FAR),
Svenska revisorssamfundet (SRS), RSV, EBM och Riksåklagaren. Under hösten 2001
kommer sammanlagt 12 seminarier att äga rum i Stockholm, Göteborg, Malmö, Borås och
Halmstad. Under 2002 kommer seminarier att äga rum för enheter utanför EBM:s
geografiska ansvarsområde.

Innehållet vid seminarierna kommer i huvudsak att innehålla följande:

• Lägesbeskrivning från deltagande yrkesgrupper,
• genomgång av praktiska problem och frågeställning vid utredningar om bokföringsbrott,
som uppkommit i och med den nya bokföringslagen,
• vad bör iakttas vid omhändertagande av räkenskapsinformation,
• information om näringsförbud och
• slutligen en probleminventering- hur går vi vidare?
 26

Till samtliga deltagare som vid varje tillfälle kommer att vara 25 personer, representerande
envar av de kategorier, som ingår i referensgruppen, sammanställs relevant dokumentation.

5.9 Livsmedelsbranschen

Skattemyndigheten i Skåne och Ekobrottsmyndigheten, Södra avdelningen, har upptäckt att

det förekommer ett utbrett fusk inom livsmedelshandeln. Det rör sig om momsskattebrott vid
kontanthandel av livsmedel i annat EU-land. Svenska bolag förvärvar i sin
grossistverksamhet varor till miljonbelopp från annat EU-land, vilka man sedan låter
vidareförsälja till andra grossister eller livsmedelshandlare. Försäljningen faktureras inte och
påförs inte någon mervärdesskatt. Inte heller bokförs försäljningen eller deklareras den
utgående mervärdesskatten. Varorna hamnar slutligen genom butiksförsäljning hos den
enskilde konsumenten och då till ett lägre pris. Den här typen av skattebrott skapar inte bara
ett stort skattebortfall utan skapar även en snedvriden konkurrens inom
livsmedelsbranschen.

För att effektivisera myndigheternas möjligheter att komma till rätta med angivna problem
startades under hösten 2000 det s.k. Livsmedelsprojektet, ett lokalt projekt som EBM driver i
samarbete med Skattemyndigheten i Malmö och Finanspolisen. Projektet är planerat att
pågå året ut.

För närvarande pågår 13 förundersökningar vid EBM, Södra avdelningen. Det totala
skattebortfallet i dessa förundersökningar beräknas för närvarande uppgå till minst 18, 6
miljoner kr.

6. Pågående brottsförebyggande projekt

6.1 Frisörprojektet

Problemen med svart arbete och en allmänt försämrad skattemoral har på senare
tid lyfts fram och debatterats i olika sammanhang. Den undersökning av
allmänhetens syn på bl.a. ekobrottsligheten som Ekobrottsmyndigheten gjorde
under 1999 visar att yngre generationer inte har samma grundvärderingar om
skattemoral m.m. som äldre generationer traditionellt haft. Detta utgör ett för
framtiden allvarligt och grundläggande hot mot den svenska skattebasen och det
svenska skattesystemet.

Att påverka grundläggande attityder i samhället kräver långsiktigt och systematiskt

arbete. Generella och rikstäckande insatser kräver dessutom omfattande
förberedelser och stora ekonomiska resurser. För att få önskad genomslagskraft är
det nödvändigt att såväl berörda myndigheter som näringsliv och organisationer
aktivt engageras i det brottsförebyggande arbetet inom ekobrottsområdet.

Tillräckliga erfarenheter av samordnade och systematiska brottsförebyggande

åtgärder inom ekobrottsområdet saknas. Behovet av sådana åtgärder har särskilt
betonats vad gäller problemen med svart arbete inom de s.k. kontantbranscherna.

Frisörbranschen är en s.k. kontantbransch med huvudsakligen små enskilda företagare och

med privatpersoner som kunder. De problem med bl.a. svart arbete som observerats inom
frisörbranschen är inte unika för branschen utan återfinns i många andra motsvarande
 27

branscher vilket även framgår av Branschsaneringsutredningens betänkande SOU

1997:111. Utredningen har föreslagit ett flertal åtgärder för att komma till rätta med de
uppmärksammade problemen.

Ekobrottsmyndigheten, Skatteförvaltningen, Sveriges Frisörföretagare, Handdelsanställdas

förbund och Det regionala samverkansorganet mot ekonomisk brottslighet i Skåne län har
gemensamt förberett ett tidsmässigt avgränsat pilotprojekt riktat mot frisörbranschen i Malmö
kommun.

Genom Regeringsbeslut 2001-03-22 erhöll Ekobrottsmyndigheten 2 miljoner kronor ur

anslaget A14 Kontrollfunktionen i staten för pilotprojektet inom frisörbranschen i Malmö som
grund för framtida åtgärder mot svart arbete.

Planering och förberedelser för pilotprojektet pågår inom berörda myndigheter och
organisationer med sikte på koncentrerat genomförande under hösten 2001.

Syftet är att utveckla och i verkligheten pröva samordnade och brottsförebyggande insatser
mot en bransch som i ekobrottshänseende bedöms vara ”representativ för kontantbranschen
och samtidigt hanterbar”. De erfarenheter som vinns ska kunna nyttjas för att från samhällets
sida mer effektfullt genomföra generella och systematiska åtgärder mot svart arbete.

En viktig del i pilotprojektet är utvärderingen av de effekter som uppnåtts genom

undersökningar av attityder m.m. samt mätning av redovisad omsättning före och efter
vidtagna åtgärder inom den del av branschen som omfattas av pilotprojektet. Utvärderingen
skall även omfatta mer allmän fortlöpande dokumentation och analys av vidtagna åtgärder
och dess effekter samt behov av eller idéer om framtida generella åtgärder.

Ambitionen är att berörda myndigheter och organisationer gemensamt och kraftfullt angriper
problemen inom branschen genom insatser riktade både till företag och anställda som säljare
av tjänster och till allmänheten som kunder och köpare av tjänsterna.

Som ett led i pilotprojektet inför berörda branschorganisationer ett regionalt avgränsat
system med ”frivillig certifiering av seriösa frisörföretagare” med krav på kassaregister,
registrering hos skattemyndighet, vissa rutiner för redovisning av anställda, kvalitetskrav vad
gäller utbildning och miljöaspekter, grundkrav på försäkringar m.m.

Attitydpåverkan avses ske genom riktade och brottsförebyggande aktiviteter och insatser mot
berörda företag och anställda, reklamkampanjer från berörda branschorganisationer för att
allmänt stödja den serösa delen av branschen, informationskampanjer från berörda
myndigheter med inriktning på att aktivera allmänheten (kunderna) att ställa krav på kvitto,
kvalitet m.m. samt aktiva mediakontakter från alla berörda parter under pilotperioden.

De s.k. PEK-besöken (Preventiv Ekonomisk Kontakt) är en viktig arbetsmetod i det

brottsförebyggande arbetet som bl.a. kommer att användas i frisörprojektet. Det har i olika
sammanhang uppmärksammats att denna arbetsmetod inrymmer en del juridisk problematik.
Ekobrottsmyndigheten har den 14 augusti 2001 överlämnat en promemoria till
Justitiedepartementet där bl.a. denna problematik behandlats och där förslag till lagreglering
av polisens arbete med att förebygga brott redovisas.

6.2 Restaurangbranschen på Gotland

Brottsförebyggande rådet (BRÅ) genomförde i samarbete med länsstyrelsen i Gotlands län

en undersökning av omfattningen av oredovisad försäljning av alkoholhaltiga drycker år 1987
 28

inom den del av restaurangbranschen som hade tillstånd att servera starkare alkoholdrycker
än folköl. Under denna tid fanns 74 tillstånd att servera alkoholdrycker starkare än folköl.

Undersökningen tillgick så att länsstyrelsen inhämtade uppgifter från bryggerierna och

systembolaget om restaurangernas inköp av starköl, vin och sprit under andra tertialen 1987.
Länsstyrelsen inhämtade dessutom uppgifter från tillståndshavarna om in- och utgående
lager för samma tidsperiod och samlade dessutom in restaurangernas prislistor. Den för hela
år 1987 uppskattade oredovisade försäljningen uppgick till drygt fem miljoner kronor.

Skattemyndigheten på Gotland erhöll under perioden juli 1994 – juni 1996 särskilda medel
för att bedriva ett restaurangprojekt. I princip samma metod användes för att räkna fram
eventuella oredovisade försäljningar som i BRÅ-undersökningen 1987. Under
undersökningsperioden besökte dessutom myndigheterna cirka 140 restauranger med
utskänkningstillstånd. Den beräknade omsättningen jämfördes med inlämnade
momsdeklarationer och restaurangrapporter för samma period. Vid differenser skedde
kontroll antingen i form av skrivbordskontroll eller revision. Av de 140 besöken utmynnade 24
i skrivbordskontroll och 20 i revision.

Inom projektet skedde höjningar av uträknad skatt och avgifter med 7 692 057 kronor. Av de
20 revisioner som utfördes inom projektet ledde 11 till åtalsanmälningar.

Pågående projekt 2001

Vid sammanträde 2001-01-10 med Ekobrottsmyndigheten, Skattemyndigheten och

Gotlands kommuns alkoholutskänkningsansvariga beslutades att ett projekt om
brottsförebyggande verksamhet inom restaurangbranschen på Gotland skulle genomföras
under år 2001. Vidare beslutades att arbetsgivarorganisationer samt facket skulle inbjudas
att delta i projektet. Dessa förklarade sig positiva till detta och ställde sig bakom projektet.

Projektet har inte främst karaktären av ett kontrollprojekt utan man agerar helt öppet
gentemot restaurangerna och talar om vilka kontroller som kommer att göras. Förhoppningen
är att så långt det är möjligt genom detta öppna och gemensamma agerande mellan
myndigheter, arbetsgivarorganisationer, branschorganisationer och facket uppnå en samlad
preventiv effekt.

Projektet startade den 29 mars genom en gemensam presskonferens ledd av

landshövdingen Lillemor Arvidsson.

Samtliga restauranger med utskänkningstillstånd kommer att besökas en eller flera gånger,
men minst en gång. Skattemyndigheten kommer också att genomföra ett antal revisioner och
kontrollåtgärder i övrigt.

Undersökningsmetoderna i övrigt kommer att bli i princip de samma som i BRÅ-

undersökningen 1987. En samlad utvärdering kommer att genomföras av EBM:s stab.

6.3 Den tillfälliga handeln på Gotland

Ekobrottsmyndigheten och Skattemyndigheten på Gotland inledde i maj månad 2001 ett

brottsförebyggande projekt riktat mot den tillfälliga handeln på Gotland. Projektet kommer att
pågå under hela 2001. Projektet är brottsförebyggande, vilket innebär att myndigheterna
innan kontrollerna genomförs öppet har informerat om projektet i massmedia samt
sammankallat marknadsarrangörerna på Gotland och informerat om uppläggningen av
projektet. Vid besök på marknadsplatser och torg kontrolleras momsregistrering, F-
 29

skattsedel, efterlevnad av informationsskyldighet enligt lagen om tillfällig försäljning,

förekomst av svart arbetskraft m.m.

7. Planerade projekt under år 2002

7.1 Uppföljning av tillämpningen av näringsförbud

I myndighetsgemensamma mål och riktlinjer för åtgärder mot den ekonomiska brottsligheten
år 2001, m.m. sägs att myndigheterna skall effektivisera handläggningen av frågor om
näringsförbud så att lagstiftarens intentioner om näringsförbud som ett aktivt vapen i kampen
mot den ekonomiska brottsligheten kan förverkligas. Riksskatteverket har också i januari
2001 utgivit anvisningar rörande kronofogdemyndigheternas tillsyn över näringsförbud.

Ekobrottsmyndigheten, Riksskatteverket och representanter för de regionala

kronofogdemyndigheterna beslöt under våren 2001 att i samverkan göra en uppföljning av
tillsynen och efterlevnaden av näringsförbuden. Projektet består av följande tre delstudier:

1. Kronofogdemyndigheternas tillsyn mot vart och ett av de näringsförbud som påbörjas

eller som påbörjats tidigare men fortfarande är i kraft under första halvåret 2002.

2. Ett närmare studium av omständigheterna kring misstänkta och konstaterade brott mot
näringsförbuden.

3. Hur har KFM tillämpat sin rätt att ansöka om näringsförbud vid betalningsunderlåtelse
och konkurs, om åklagaren förklarat sig avstå från att ansöka om näringsförbud.

Undersökningen kommer att bli en totalundersökning, d.v.s. undersökningspopulationen

kommer att omfatta samtliga pågående och påbörjade näringsförbud under första halvåret
2002. Speciella formulär kommer att tillhandahållas där KFM:s personal kontinuerligt
dokumenterar tillsynsåtgärderna och resultaten av dessa.

7.2 Oseriösa lagerbolagsbildare

En kronofogdemyndighet och en skattemyndighet arbetar för närvarande med att kartlägga

oseriösa lagerbolagsbildare.

EBM avser att under år 2002, i samarbete med övriga berörda myndigheter göra fördjupade
undersökningar av problemet med oseriösa lagerbolagsbildare och utarbeta förslag till
motåtgärder.

Det förhållande att vissa personer köper ett aktiebolag och sedan omedelbart tar ut det
insatta aktiekapitalet utan motprestation kan inte kontrolleras bort på förhand.

Däremot kan man vidta åtgärder för att stoppa oseriösa lagerbolagsbildare som säljer
aktiebolag för 4 000 kronor och som dessutom ombesörjer att en oseriös revisor intygar att
en värdelös apportegendom är värd minst 100 000 kronor. En förebyggande åtgärd som kan
diskuteras kan vara bättre kontroll av revisorer.

Revisorns roll i samband med värdering av apportegendom har nyligen uppmärksammats i

annat sammanhang, nämligen i Justitiedepartementets promemoria Revisors yttrande om
apportegendom m.m. (Ju 2000/3112). I promemorian föreslås ändringar i aktiebolagslagens
 30

och försäkringsrörelselagens bestämmelser om revisors granskning av vissa handlingar i

samband med apportemission och fusion.

I samband med genomförandet av en apportemission skall styrelsen avge en redogörelse för

de omständigheter som kan vara av vikt vid bedömandet av värdet på apportegendomen.
Vid fusion skall styrelserna för överlåtande och, vid absorption, övertagande bolag upprätta
en gemensam fusionsplan. Enligt gällande regler skall en redogörelse av styrelsen rörande
apportegendom liksom en fusionsplan granskas av bolagets egna revisorer.

Kravet på att granskningen av de aktuella handlingarna skall göras av bolagets egna

revisorer har medfört vissa problem för svenska aktiebolag vars aktier är noterade på börs i
USA. För att komma till rätta med dessa problem föreslås att det även skall vara möjligt för
bolagen att anlita andra auktoriserade eller godkända revisorer än bolagens egna för
granskningen.

De nya reglerna trädde i kraft den 1 juli 2001.

EBM har i sitt remissyttrande (Dnr 900 2001/0007) påpekat att felaktiga yttranden från
aktiebolagsrevisorer ibland förekommer i samband med utredningar om ekonomisk
brottslighet. Detta gäller bland annat vid bildande av aktiebolag. Enligt EBM:s uppfattning
skulle antalet felaktiga yttranden kunna begränsas om bolagets revisorer inte fick utföra den
aktuella granskningen utan andra auktoriserade eller godkända revisorer anlitades för
ändamålet. Enligt EBM borde denna fråga kunna bli föremål för överväganden i särskild
ordning.

Det kan noteras att Revisorsnämnden i beslut 2001-06-07 meddelat två auktoriserade
revisorer varning på grund av att dessa upprättat oriktiga s.k. apportintyg.

8. De regionala samverkansorganens förslag till åtgärder

I de regionala samverkansorganens årliga rapporter framförs såväl beskrivningar av olika

problem och brister som förslag till åtgärder.

I många fall är det frågeställningar som är eller varit föremål för utredning eller som
aktualiserats i andra sammanhang men där tillfredställande lösningar ännu inte kunnat
uppnås. Det förekommer dock även helt eller delvis nya frågeställningar som behöver bli
föremål för närmare analyser. De synpunkter som förs fram i de regionala
samverkansorganens rapporter utgör en viktig informationskälla i de centrala samverkande
myndigheternas fortlöpande arbete med att åtgärda uppmärksammade problem och brister i
ekobrottsbekämpningen.

Nedan redovisas vissa exempel på synpunkter och/eller förslag till åtgärder som förts fram.

I detta sammanhang kan också nämnas att SAMEB Stockholm till sin årliga rapport om den
ekonomiska brottsligheten under 2000 har bifogat en skrivelse 2001-01-15 till
Justitiedepartementet, Socialdepartementet och Finansdepartementet angående de förslag
till ny eller ändrad lagstiftning som de fört fram i sina årliga rapporter under åren 1996-2000.

”PEK-verksamheten bedrivs i ett antal län med olika uppläggning. Enhetlig metod saknas,
liksom utbildning och generella anvisningar om hur verksamheten bör bedrivas. Polismyn-
digheten har påpekat detta förhållande i ett yttrande över förslag till ny ekobrottsutbildning.
Enligt regeringens myndighetsgemensamma mål och riktlinjer för bekämpning av ekonomisk
brottslighet skall en ökad tonvikt läggas vid brottsförebyggande åtgärder. Som exempel
 31

framhålls punktbevakning av vissa personer. Även i detta avseende saknas anvisningar.

Generellt sett är regelverket komplicerat och osäkerhet råder kring det konkreta utförandet.
Om de samverkande myndigheterna skall nå framgång i det brottsförebyggande arbetet bör
en för hela landet gemensam metodutveckling och utbildning snarast komma till stånd.”

”Påföljden för grovt bokföringsbrott bör ändras så att den är lägst sex månader och högst sex
år vilket t.ex. motsvarar påföljden för grov oredlighet mot borgenär.”

”EBM:s roll i kriminalunderrättelsearbetet bör klargöras och bättre möjligheter till att utnyttja
befintliga register bör skapas. Taxiprojektet har lämnat flera konkreta förslag till bättre
kontrollmöjligheter. Från den 1 januari 2000 gäller skärpta krav på taxametrar.”

”Det anses oklart om vissa företagare får vistas och arbeta i Sverige. Dessa utländska
företagare med F-skatt inom byggbranschen upplevs av många svenska företag som illojal
konkurrens. Vidare anses det angeläget att motåtgärder vidtas för att hindra
skatteundandragande upplägg med skatteparadis, när det gäller placering av pengar och
olika försäkringslösningar.”

”Det är omständligt vid kontakter med utländska skattemyndigheter att endast

Riksskatteverket är behörig myndighet. En generell möjlighet bör finnas att oanmält besöka
näringsverksamheter i kontroll- och informationssyfte.”

”Skattebrottsenheterna bör ges terminalåtkomst till skatteregistret.”

”Hanteringen av PET-flaskor och burkar är exempel på område där lagstiftningsåtgärder bör

övervägas. Fusk sker med avgifter och hanteringstillstånd och tullen behöver befogenheter
och resurser att kontrollera, utreda och besluta om avgifter.”

”Kvalitén i PRV:s register bör förbättras genom en utbyggd kontroll av uppgifterna som
registreras.”

”Dagens ekobrottslingar använder ett utstuderat och förfinat tillvägagångssätt. De är ofta

välutbildade inom såväl dataområdet som inom det ekonomiska och juridiska området.
Användandet av datorer i brottsligt syfte och tillverkning av olika osanna handlingar gör det
oerhört svårt att bevisa brott. Det blir inte heller lättare av att många utredningar kräver
utlandsarbete i en eller annan form. Det är viktigt att det finns tillgång till den senaste
tekniska utrustningen samt att utredningspersonalen är välutbildad. Det är av stort vikt att
statsmakterna tar detta under övervägande såväl vid resurstilldelning som vid lagstiftning,
inte minst när det gäller skalbolagshandel då enorma belopp går samhället till spillo.”

”Önskemål framförs om att lagstiftningsåtgärder vidtas mot handeln med skalbolag.”

”SKM får regelmässigt indikationer om svart arbetskraft på olika arbetsplatser. SKM har inte
befogenheter att på egen hand genomföra kontroller för att identifiera en person och
kontrollera om personen är anställd och dennes lön finns redovisad i arbetsgivarens
bokföring. För att kunna kontrollera en aktuell arbetsplats behöver SKM möjlighet att få
identifiera personalen på arbetsplatsen och kräva att arbetsgivaren har en aktuell lista på
samtliga anställda.

”Det är nödvändigt att myndigheterna ges möjlighet att även i brottsförebyggande syfte
arbeta i samverkan. Det är angeläget att sekretessbestämmelser inte lägger hinder i
vägen inom detta område och att det görs behövliga ändringar i sekretesslagstiftningen
som möjliggör för berörda myndigheter att delta i arbetet. Som tidigare framförts bör
även myndigheter som försäkringskassan och länsarbetsnämnden kunna delta i det
brottsförebyggande arbetet utan hinder av sekretessbestämmelser. ”