Trädgårdsbygge 4 3.5.

2002 13:57 Sivu 8

6 Trägårdsbygge

Grunder
Minskat mått med x antal Normal mått
spjäla + mellanrum
Minskat mått med x antal
spjäla + mellanrum
Ökat mått med x antal spjäla Normalmått på plan mark
+ mellanrum

Brytpunkter för marknivåer

Byggbeskrivningar
På följande sidor redovisas byggbeskrivningar. Alla mått är i mil-
limeter om inte annat anges. Med mellanrum menas just mellan-
rum och inte centrumavstånd. UK respektive ÖK står för under-
kant och överkant. Följande grundregler gäller generellt för
Trägårdsbyggets alla delar.

Stolpar
Mät in stolparnas läge med hjälp av ett snöre så att de står i en
linje. Eftersom marken ofta lutar och är ojämn anpassas stolpar-
nas läge till marknivåernas brytpunkter och till terrängen.
Ritningsmått

Regel
Bruttomått
Nettomått

Minska eller öka angivna stolpmellanrum (till max 2,0 meter).

Utfyllnad I ritningarna anges stolparnas höjd över mark (ritningsmått).
Lägg till cirka 15 cm när du köper virket för att ta hänsyn till
Stolpe varierande terrängförhållanden och grundläggningshöjd (brutto-
mått).
Bestäm dig för var stolparna ska stå i staketets hörn. Man kan
undvika en del infästningsproblem genom att inte ställa en stolpe
i hörnet utan två stycken en bit ifrån.
Bestäm också hur staketet ska sluta. Ska det ansluta mot hus
eller andra staket? Tänk på att det är bäst att sluta med ett hörn.

Regel 0–500 mm

Hörnstolpe
(95 x 95)

Vinkeljärn
Regel
Stolpe
(70 x 95)

MED SPECIELL HÖRNSTOLPE UTAN HÖRNSTOLPE

Klotsar eller
vinkeljärn
Trädgårdsbygge 4 3.5.2002 13:57 Sivu 9

Trägårdsbygge 7

GRUNDLÄGGNINGSMETODER

Först när staketet är helt färdigt känner du om det är stabilt.

Vid behov anbringas stag i cirka 45˚ mot stolpen och i rät vinkel
mot staketlinjen. Stag behövs ofta vid öppningar i staket och vid
staketslut. Staget förankras i mark på samma sätt som stolpar.
Stolparnas överkant bör snedsågas eller täckas för att minska
fuktinträngning. Men kapa inte till färdig höjd förrän reglar och
utfyllnader är på plats.

Grundläggning
Det finns tre huvudmetoder för grundläggning av stolpar. Stolpe
som går ner i mark (metod A), grundläggning med gjuten
betongplint med stolpjärn (metod B) och stolpe som förankras
via stolpfäste i berg (metod C).
Ytterligare en grundläggningsmetod är ett engelskt stålfunda-
ment som slås ned i marken med slägga. Här slipper du både
grävning och gjutning. Fundamentet består av en stolpsko svetsat
på ett spetsat stål.
Metod A Metod B Metod C
Metod A
Vid grundläggning enligt metod A måste du lägga till 40–60 cm
till stolpens angivna höjd (ritningsmått) för att få stolpens netto-
längd. Hålet grävs till minst 40 cm djup för staket och minst 60
cm för plank och pergolor. Har du lerig jord är det bra att gräva
ur extra och fylla med grus. Stolpen ställs i hålet och stagas med
sten och grus varefter grovbetong fylls på. Stolpen riktas och
lodas innan betongen stelnat. I stället för betong kan du fylla
med makadam eller sten och grus som packas så att stolpen står
stadigt. Färdig plint Stålfundament

Metod B
Vid metod B ska du dra ifrån 3 cm från stolpens ritningsmått för GENOMSKÄRNING GRUNDLÄGGNING, METOD B

att få (netto)längden. Här kan du välja mellan att köpa färdiga Uterum
Pergola
plintar med ingjutna plattstål eller att själv gjuta din plint.
Plank
Färdiga plintar ställs i hålet. Stolpen sätts mellan järnen, skruvas
Staket
fast, riktas och lodas, hålet återfylls och packas. 2 st
Om du själv gjuter plint använder du ett papprör med Ø20 cm plattstål
8 x 80
som gjutstöd. Lyft röret en bit från hålets botten för att få en 2 genomg. 2 st
plattstål
2 st
plattstål
skruv med
bredare betongklump underst. mutter och 6 x 40 6 x30
bricka Ø12 skruv Ø10 skruv Ø8
Som stolpfäste används två stycken plattstål eller ännu hellre
ett bockat plattstål som borras ur för skruvhål. Plattstålen sticks 30
30
ned i papprören, riktas längs staketlinjen och dras upp 22 cm för 370
250
200
30
320 100
staket och 37 cm för uterum och pergola ovan mark innan 60 60 60
220
30 30
betongen stelnat. 30

Vid både metod A och B är det viktigt att betongens överyta 430 ~380
~ 430
»kupas« och ligger någon centimeter ovan marken för att und- 400
600
vika stående fukt i mötet mellan betong och stolpfästen. Grund-
läggningsmetod A är oftast fullt tillräcklig för hemmabruk. 200
Metod B har fördelen att stolpen enkelt kan bytas ut.
8 Trägårdsbygge

Grunder Metod C
Vid grundläggning i berg är stolpsko med dubb ett enkelt alter-
nativ om du ska fästa en eller två stolpar. Om du däremot har
mycket berg eller långa staketlängder är denna infästning för
instabil. Där kan du i stället använda två bergdubbsjärn, runda
med plattstål mot stolpen. Borra hål och fäst järnen genom svav-
ling eller använd expanderande bruk, till exempel Betek.
Plattstålslängder, dimensioner, skruvhålsplaceringar med mera
Trädgårdsbygge 4 3.5.2002 13:57 Sivu 11

Trägårdsbygge 9

Stolphöjden ökar

Trappning med hel ruta

Trappning med halv ruta

Utfyllnad
I den här skriften redovisar vi två typer av utfyllnader, stående
panel av spjälor och rutnät av läkt. Om du väljer att förkapa
spjälorna hos byggvaruhandeln lägg till några centimeter till
ritningsmåttet.
Om stolpavståndet inte stämmer exakt till utfyllnaden kan du
korrigera mellanrummen mellan spjälorna eller rutornas bredd så
att det ser jämnt ut för ögat. Fäst utfyllnaden provisoriskt mot
reglarna. Använd riktbräda så att underkanten blir jämn från
början och ligger 10 cm ovan mark. När detta är färdigt, men
först då, spikas eller skruvas spjälorna fast mot reglar och reglar
mot stolpar. Syrafast kamspik kan användas för att slutgiltigt
fixera spjälorna. Därefter sågas spjälornas översida av jämnt,
stolparna sågas av till färdig höjd och eventuell täckbräda skruvas
(spikas) mot den översta regeln.

Fasning och droppnäsa

Reglar utomhus bör snedfasas på ovansidan för att underlätta
vattenavrinning. Du kan antingen be att få dem snedsågade på
brädgården eller hyvla dem själv.
Spjälornas nedre ändar sågas (hyvlas) så att en »droppnäsa«
bildas. Droppnäsan gör att spjälorna håller längre genom att
vattnet inte sugs upp.