Företagsfinansiering 2 - sammanfattning

Moment 1 – företagsfinansiering i tidigt skede

Kapitel 23.1 – Equity financing for private companies

- Tillväxt kräver nästan alltid utomstående kapital.

- Entreprenören måste söka utomstående kapital men även förstå hur det påverkar
kontrollen på bolaget, i synnerhet när utomstående investerare väljer att casha ut
sina investeringar från bolaget.

Källor för finansiering

- När ett privat bolag vill samla utomstående kapital (equity) så kan de få detta på flera
sätt; angel investors, venture capital firms, institutional investors och corporate
investors.
- Hur man finansieras beror på livscykeln för bolaget. I början så förlitar man sig på
”angels”, när man växer så kan man finansieras på andra sätt.

 Angel investors:
- Förser entreprenörer med initiala kapitalet för att påbörja verksamheten.
- Är ofta rika, framgångsrika entreprenörer själva som kan hjälpa nya företag i utbyte
mot en andel i deras företag.
- På senare år så har rollen för dessa investerare ändrats, och de kan medverka längre
in i företagets livscykel än bara i början. Detta pga att: 1  Angel investors har ökat
mycket och så kallade ”angel groups” har bildats där de lägger ihop sina pengar och
beslutar vilka investeringar de skall finansiera. Vanligtvis 42 medlemmar och
investerar i genomsnitt 2,42 mil$ på 9,8 deals per år (2013). Och 2  kostnaden för
att starta en business har sjunkit drastiskt, pga att man kan oursourca idag.
- Även om finansiering från angel investors fortsätter öka så måste de flesta bolag
eventuellt få ökade finansieringsresurser, från ex venture capital bolag.

 Venture capital firms:

- Är ett ”limited partnership” som specialiserar sig på att få in pengar för att investera i
”private equity” av unga bolag.
- Ex, institutionella investerare såsom pensionsfonder är ”limited partners”. Det är
”general partners” som driver venture capital bolagen; kallas för ”venture
capitalists” = riskkapitalister.
- ”limited partners” får fördelar genom diversifieringen och expertisen från ”general
partners”, men ”general partners” tar en avgift för att driva riskkapital bolaget,
vanligtvis 1,5-2,5% årligen av fondens totala kapital. General partners tar även ut
ränta på alla positiva avkastningar som fonden skapar, tar mellan 20-30% och kallas
för ”carried interest”.
- Genomsnitt 13,6 miljoner $ per deal.
 - Riskkapitalister kräver ofta stor kontroll. Ofta 1/3 av styrelsen. Även om det ses som
en nödvändig kostnad för entreprenörerna så kan det vara en nytta för dem då
riskkapitalisterna också vill att bolaget skall gå bra och kan med sin expertis hjälpa
till.

 Private equity firms:

- Mycket som en venture capital firm, men investerar i kapitalet (equity) av befintilga
privata bolag, istället för start-up bolag (som riskkapitalister gör).
- Ofta så initierar private equity bolag deras investering genom att hitta pubilka bolag
och köpa upp utomstående aktier, och därmed göra bolaget privat i en transaktion
som kallas för ”leveraged buyout (LBO).” Använder ofta både skuld och eget kapital
för att finansiera uppköpet.
- Stor skillnad i summorna som man handlar med i Private Equity jämfört med venture
capital, Private equity handlar i större summor.

 Institutional investors:
- Fonder, pensionsfonder, försäkringsbolag, donationer och stiftelser har hand om
stora mängder pengar.
- Kan investera direkt i privata bolag eller indirekt genom att blir ”limited partners” i
riskkapitalbolag eller private equity bolag.

 Corporate investors:
- När stora företag investerar i mindre företag genom att köpa aktier där. Ex Google
ventures eller Intel Capital.
- Dessa investerare är inte endast ute efter finansiell avkastning, de kan investera
strategiskt. Ex Daimler bilföretag investerade 50$ miljoner i Tesla år 2009 för 10%
ägarandel som en del av ett strategiskt samarbete för att utveckla eldrivna
batterisystem, elektriska bil–system osv…

Venture capital investing:

- Preferred stock: när ett bolag i början väljer att sälja aktier till utomstående
investerare för första gången så emitterar man så kallade preferred stock istället för
”common stock” för att få in kapital. Dessa aktier betalar ofta inte utdelning utan ger
istället ägaren rätten att konvertera det till ”common stock” i framtiden, kallas
således ”convertible preferred stock”. Ägarna har företrädesrätt på tillgångarna
relativt andra ”common stockholders” som ofta i början är anställda på bolaget.
- Funding round: Varje gång ett bolag väljer att samla in pengar. Varje runda har
speciella värdepapper med speciella termer och bestämmelser.

 Pre money valuation:

- Värdet på bolaget innan man tar in utomstående kapital. Ex man har 13 mil aktier i
bolaget som är värt 2 kr per aktie. Pre money valuation blir då 26 miljoner och 100%
ägandeskap.
  Post money valuation:
- Skillnaden mellan pre money valuation och post money valuation är mängden
pengar som investeras:
- Post money valuation = Pre money valuation + amount invested.
- Percentage ownership= Amount invested / Post money valuation.
 Venture capital financing terms

Venture capital financing terms

När investerare får convertible preferred stock och det går bra så konverteras dessa till slut
till ”common stock”. Men när det inte går bra så ger dessa generellt preferenser till
utomstående investerare. Nedan följer typiska karaktärsdrag som dessa värdepapper har.

 Liquidation preference:
- Specificerar minimum mängd som måste betalas till värdepappershållarna, innan
någon sorts betalning görs till ”common stockholders” under likvidering, försäljning
eller fusion av bolaget.
- Sätts ofta till 1 till 3 gånger värdet av den initiala investeringen.

 Seniority:
- Det är vanligt att investerare i senare rundor kräver seniority (högre rang) än
investerare i tidigare rundor för att försäkra sig om att de blir återbetalda först.
- När investerare i senare rundor accepterar värdepapper med jämställd prioritering
så sägs de vara ”pari passu” (med lika villkor).

 Participation rights:
- De som äger ”preferred stock” utan deltagande i bolaget måste välja mellan deras
likvideringspreferens eller konvertering av aktierna till ”common stock” och därmed
ge upp deras likviditetspreferens och andra rättigheter… Men ”participation rights”
tillåter investerarna till att ta emot både likvideringspreferens OCH andra betalningar
till ”common stockholders” precis som om de hade konverterat sina aktier.

 Anti-Dilution protection:
- Om det inte går bra för företaget och de väljer att samla in pengar genom ny
finansiering till ett lägre pris än tidigare runda, så kallas det för ”down round”…
Anti–dilution protection sänker priset som investerare i tidigare rundor kan
konvertera sina aktier till ”common stock”, vilket på ett effektivt sätt ökar deras
ägandeandel i % vid en ”down round” till bekostnaden av de som skapat bolaget och
de anställda.

 Board membership:
- Man kan förhandla rättigheten att utse en eller flera styrelseledamöter för att säkra
kontrollerande rättigheter.

…
- Alla dessa bestämmelser går att förhandla
Exiting an investment in a private company

- Ett viktigt steg för investerare I private bolag är deras ”exit strategy” – dvs hur de
slutligen kommer att realisera avkastning på deras investering. Investerare lämnar på
ett av 2 sätt:
1. Genom uppköp.
2. Genom public offering (IPO).
- Ofta så köps lyckade start-ups upp av stora företag, vilket tillåter investerare till att
”cash out”.

Kapitel 26 – Working capital management

26.1 – Overview of working capital

- De viktigaste komponenterna i netto rörelsekapital är:

1. Cash
2. Inventory
3. Receivables
4. Payables

- Rörelsekapital inkluderar cash som behövs för att driva den dagliga verksamheten.
- Rörelsekapital kan ändra bolagets värde genom att påverka dess fria kassaflöden.

The cash cycle:

- Nivån på rörelsekapital reflekterar längden av tid mellan när cash går ut från bolaget
i början av produktionsprocessen och när den kommer tillbaka, när kunden betalar.

- Cash cycle: Ett bolags kassacykel är längden av tid mellan när bolaget betalar cash för
att köpa initialt lager till när de tar emot cash från försäljningen av output som
producerats från lagret.

 CCC (cash conversion cycle): Accounts receivable days + inventory days – accounts
payable days:
- Accounts receivable days = Accounts receivable / Average daily sales
- Inventory days = Inventory / Average daily cost of goods sold
- Accounts payable days = Accounts payable / Average daily cost of goods sold

Figur 26.1: The cash and operating cycles for a firm:

- It’s the average time between when a firm pays for its inventory and when it
receives cash from the sale of its product.
(lägg in bild)

 Operating cycle:
 - Genomsnittliga tiden mellan när bolaget köper lager och när de får tillbaka cash från
att sälja produkten.
- Identisk till bolagets cash cycle, men de flesta bolag köper lager på kredit, vilker
reducerar tiden mellan cash investeringen och cash som mottas från investeringen.
- Ju längre cash cycle, desto mer rörelsekapital har bolaget och desto mer cash måste
man ha för att genomföra daglig verksamhet.
- Man vill alltså ha så liten CCC som möjligt.
- Vid negativ CCC så får man cash snabbare från kunder än vad man betalar
leverantörer. Ex droppshipping.

Firm value and working capital

- Genom att minska på kravet av rörelsekapital så genereras positivt fritt kassaflöde
som bolaget omedelbart kan distribuera till dess ägare. Ex om bolaget kan minska
rörelekapitalet med 50k så kan man omedelbart betala ut 50k till ägare.. således kan
man öka bolagets värde med samma belopp.

26.2 – Trade credit

- Trade credit= krediten som bolaget ger sina kunder. Dvs kunderna kan ex ha 30
dagars fakturatid.
- Vi kollar på hur managers kan jämföra fördelar och nackdelar med att ge ut kredit för
att bestämma optimala kredittider.

Trade credit terms:

- Net 30: betalning om 30 dagar från datumet av fakturan. Kan även vara net 40, net
14 osv…
- 2/10 net 30: köpande företag får 2% rabatt om de betalar inom 10 dagar. Detta för
att man ska få in pengar tidigare, men rabatten representerar också en kostnad för
säljaren.

Trade credit and market frictions

 Cost of trade credit:

- Ex: 2/10 net 30  Kostnaden för rabatten är 2%. Låt oss säga ett köp på 100kr.
Kostnaden för att få pengarna inom 10 dagar är 2kr. För ytterligare 20 dagar så kan
kunden använda 98kr, räntan för denna 20 dagars bestämmelse av ”lånet” blir
2kr/98kr= 2,04%, Med ett år på 365 dagar så motsvarar detta en effektiv årsränta
(EAR) på: (1,0204)365/20 – 1 = 44,6%...
- Alltså för att inte ta emot rabatten, så betalar bolaget 2,04% för att låna pengarna i
20 dagar vilket blir en årlig effektiv ränta på 44,6%... Om bolaget kan få ett banklån
med bättre villkor (lägre ränta) så skulle de tjäna på att låna pengar och använda
pengarna för att dra fördel av rabatten som ges av leverantören.

 Benefits of trade credit:

 - Kan vara attraktivt sätt att finansiera genom handelskrediter.
- Det är lätt att använda och har lägre transaktionskostnader än alternativa
finansieringssätt… Ex inget pappersarbete osv…
- Flexibelt sätt att finansiera och kan användas när det behövs…
- Ibland det enda sättet för bolaget att finansiera sig.

 Trade credit vs standard loans:

- Bolag kan ge ut handelskrediter för att ge kredit till kunder som har dålig kredit…

Managing float
- Behöver nog ej kunna….

26.3 – Receivables management

KOLLA MER PÅ DETTA KAPITEL OM DU HAR TID, VERKAR INTE SÅ VIKTIGT!!!!

Moment 2 – Finansiering i senare skede

Kapitel 14 – Capital structure in a perfect market

14.1 – Equity vs debt financing: