Byggnadsvård

Älmtåsa, Bygget 1 Ladugård

Agunnaryd socken, Ljungby kommun, Kronobergs län

Antikvarisk undersökning, 2022

David Wihlborg
Innehåll

Inledning........................................................................................................ 1
Administrativa uppgifter .............................................................................. 2
Historik .......................................................................................................... 2
Kulturhistoriskt värde .................................................................................. 2
Konstruktion och utformning ...................................................................... 3
Lämpliga renoveringsåtgärder .................................................................... 5
Källhänvisning ............................................................................................... i
Bilagor ........................................................................................................... ii
Inledning

Denna rapport utförs som huvuduppgift i

kursen Byggnadsvård 1. Den innefattar en
antikvarisk undersökning, i detta fall av
Älmtåsa, Byggets ladugård. Byggnaden är
en klassisk stolpverkslada med källardel.

Det är en relativt ordinär byggnad vilken

varken kan anses vara sällsynt eller unik.
Den har trots det valts som
undersökningsobjekt i syfte att utröna dess
kulturhistoriska värde samt vilka
renoveringar som är lämpliga utifrån ett
antikvariskt synsätt. Ladugårdens tillstånd
har under senare år försämrats, med
rötskador och vindskevhet.

Undersökningen är menad att vara

vägledande vid en eventuell renovering av
byggnaden. Den ska visa på hur största
möjliga hänsyn tas till ladugårdens
nuvarande kulturhistoriska värde vid
restaurering.

Arbetet har inbegripit dokumentation av

byggnadens status, sökande efter historisk
information samt en utredning av vilka
renoveringar som är nödvändiga.
Undersökningen innefattar hela byggnaden
och inga avgränsningar görs.

1
Karta över Kronobergs län samt fastighetens läge.
Administrativa uppgifter
Objekt: Älmtåsa, Bygget 1 Ladugård
Position: 56°42'26.9"N 14°06'17.3"E
Kommun: Ljungby
Fastighetsbeteckning: Älmtåsa 2:15
Socken: Agunnaryd
Län: Kronoberg
Ekonomisk karta över Älmtåsa år 1950.
Historik
Byggnaden uppfördes under 1870-talet
tillsammans med en knuttimrad parstuga på
fastigheten Älmtåsa 2:2. Denna fastighet
hade då åkermark men har på senare år
blivit avstyckad och betecknas nu som 2:15
i stället. Tidigare var fastigheten
uppskattningsvis 15 hektar men har i nutid
en area på 1,7 hektar.
Ladugården användes förr som
förvaringsplats för vinterfoder och boskap.
Kulturhistoriskt värde
Älmtåsa är en del av Agunnaryd socken
som ligger i Ljungby kommun, i Småland.
Miljön är klassisk småländsk landsbygd
med mindre åkermarksområden som
inkapslas av större skogspartier och
kalhyggen. I Närområdet finns ett flertal
liknande fastigheter med ladugårdar som
har motsvarande konstruktion och
utseende. Dessa är troligtvis uppförda
under samma tidsepok. De flesta av
ladugårdarna i närområdet kan anses vara
väl bevarade. Dessa byggnader är
representativa för hur ladugårdar
konstruerades i denna region under mitten
av 1800-talet.
Fastigheten ligger i närheten av (1,5
kilometer) IKEA:s grundare Ingvar
Kamprads uppväxtplats Elmtaryd. Detta är
inget som direkt påverkar ladugårdens
kulturhistoriska värde. Det är trots allt värt
att nämnas eftersom byggnaden var en del
av miljön Kamprad växte upp i.
Vid en hastig okulär bedömning av
byggnadens tillstånd utifrån, uppfattas den
som relativt välbevarad på grund av
fasadens någorlunda goda skick. Trots att
den ser skaplig ut från utsidan, finns det ett
flertal saker som indikerar att man inte har
förhållit sig till historien vid reparationer
och konstruktionskompletteringar.
Huvudexemplen på det är att taket är bytt
2
från tegel/halm till eternittak samt att det
finns en hel del uppstagningar inne i
byggnaden som konsekvens av
vindskevhet. Dessa förstärkningar i
konstruktionen är definitivt inte gjorda med
byggnadens historia i åtanke. Det har
spikats fast vanligt 28x120 mm virke lite
slarvigt i olika delar av ladugårdens
övervåning. Det är något som sticker ut och
försämrar intrycket av byggnadens insida.
Fastigheten huvudbyggnad sedd inifrån ladugården.
När det kommer till förvaltningen av
byggnadsverket kan denna också anses vara Konstruktion och utformning
bristfällig. Huvudproblemet här är de
rötskador som har uppstått i bjälklagets Stolpverkskonstruktionen utgörs av
bärande delar vilka gör att personer inte grantimmer i varierande tjocklek.
kan vistas i en betydande del av Takstolarna är klassiska ramverkstakstolar
byggnaden. som har en spännvidd på cirka 10 meter.
Varannan takstol har underram och
Konstruktionen som utgör byggnaden, samt varannan har stödben med tass. Två av
dörrar, beslag och fönster är bevarade och underarmarna stabiliseras med stolpar.
har få utbytta delar. Dessa visar på hur Byggnadens olika timmertjocklekar kan
byggnaden såg ut när den uppfördes. delas upp i tjockare- och tunnare timmer.
Ladugården har sålunda inte anpassats för De delar som har tjockare virke är stolpar,
nya behov. Det samma kan inte påstås för hammarband, högben, tass, underram,
fastighetens huvudbyggnad. Denna har bjälklag och syll. Vidare är stödben,
genomgått både renoveringar och hanbjälke och strävor konstruerade med
tillbyggnationer likt många andra hus av något tunnare timmer.
samma typ.
Ladugårdskonstruktionens storlek är 19x10
Ladugården har en stolpverkskonstruktion meter med en nockhöjd på 7,5 meter och
med ramverkstakstolar vilken är angjord i taklutningen på 45 grader.
en stengrund. Detta var ett vanligt
utformningssätt för ladugårdar i Småland
under 1800-talet då
stolpverkskonstruktionen gjorde det möjligt
att konstruera byggnader med ansenlig
volym utan att behöva använda stora
mängder virke. Under början av 1800-talet
hade kompetensen inom murning med
natursten utvecklats vilket kan vara en
orsak till att denna ladugård har en
stengrund samt ett nedre plan. Ladan har en
gles träfasad vilket gav en naturlig luftning
av vinterfoder som förvarades i den.
Dörrarna är placerade på långsidan vilket
tillsammans med konstruktionen antyder att
det är en yngre ladugård (1800-tal).
Skiss över byggnadskonstruktionen.

3

Det nedre planets insida.
Stolpkonstruktionen står på en murad
stengrund som består av oregelbunden
gråsten. Grunden varierar i höjd som
konsekvens av en skiftande marknivå. På
ladugårdens norra sida är grunden som
synligast. Det är där ingången till det nedre
planet är belägen. De södra och östra
sidorna har högre marknivåer vilket har
gjort att stengrunden grävts ner där och
fasaden ligger kant i kant med marknivån.
Det nedre planet sträcker sig cirka fyra
femtedelar av byggnadens totala längd. Vid
den sista femtedelen finns inget golv på
överplanet vilket gör att denna del har
högre takhöjd än resterande delar.
Ladugårdens insida.
Takfallet täcks av sinusprofilerad eternit i
element med en storlek på 1x1 meter.
Dessa vilar på bärläkt som utgörs av
relativt nytt 50x50 millimeters virke vilket
sannolikt monterades i samband med
takbytet. Den gamla bärläkten som består
av tunt timmer ligger kvar men det har inte
använts vid montering av det nya taket.
Fasadmaterialet är hyvlat granvirke.
Plankornas bredd varierar något,
uppskattningsvis mellan 100 och 200
millimeter. De är monterade med ett
mellanrum på ett par millimeter i
ventilationssyfte. Fasaden är spikad direkt i
den bärande konstruktionen tillsammans
med två vågräta reglar. Samtliga delar av
fasaden är målade i falu rödfärg.
Ladugården har fem fönster och alla
belägna i den nedre, murade delen.
Samtliga fönster är fasta och består av en
vitmålad fönsterbåge med munblåst
enkelglas. Den norra sidans fönster (två) är
enluftsfönster med en storlek på cirka
65x50 centimeter. Resterande tre fönster
finns på den västra sidan. Dessa är
tvåluftsfönster med dimensionerna 65x100
centimeter.
Den mindre dörren på överplanet.
Byggnaden har fyra öppningar. Två större
pardörrar på det övre planet och en mindre
på det nedre. Vidare finns också en
utsågning i den södra delen av den östra
fasaden. Denna öppning är cirka 3x2,5
meter stor. De två större pardörrarna är av
samma virke som fasaden men är däremot
svartmålade i stället för röda. Dessa två
dörrar har utvändiga gångjärn och låsbeslag
av trä. Den ena Pardörren är 2x3 meter
medan den andra är 2x2 meter. Det nedre
planets dörr var tidigare av samma material
som de andra dörrarna men har på senare
tid bättrats på med ett lager obehandlad,
spontad ytterpanel. Denna dörr har måtten
1,65x1,5 meter.
4
Lämpliga renoveringsåtgärder av byggnadens stomme eller strävor som
samspelar med resterande byggnadsdelar.
Det finns ett flertal renoveringar som kan
anses lämpliga utifrån ett antikvariskt
perspektiv. Initialt bör flera av
timmerstockarna som utgör bjälklaget
mellan de två våningsplanen bytas ut på
grund av fuktskador. Dessa fuktskador
påverkar både byggnadens hela
konstruktion negativt men är också en
säkerhetsrisk. Timmerstockarna bör bytas
ut mot sådana av samma virkestyp, tjocklek
och längd. Denna potentiella renovering
kommer att ha minimal inverkan på
byggnadens åldrade karaktärsdrag, då
timret ligger under golv. Golvet som ligger Provisoriska uppstagningar.
ovanpå bjälklaget bör också bytas ut då
detta har drabbats av samma fuktskador Taket är inte det ursprungliga. Trots det
som timmerstockarna. Stora delar av golvet anses ett byte inte vara nödvändigt då det är
kan dock bevaras eftersom inte alla tätt och i någorlunda bra skick. De andra
golvplankor är fuktskadade. ladugårdarna av samma typ i närområdet
har också bytt till eternittak. Att byta
Om det tidigare nämnda takmaterial hade potentiellt kunnat
renoveringsingreppet utförs bör bjälklagets innebära en stor påfrestning på byggnadens
luftflödesmöjligheter även ses över i syfte redan försvagade stomme.
att motverka ytterligare fuktskador.
Fasaden är i relativt bra skick, men
åtskilliga fasadplankor har fuktskador i
botten då ändträet är i nära kontakt med
marken. Dessa bör bytas ut mot liknande
hyvlade hyvlat virke. När de undermåliga
fasadplankorna är utbytta rekommenderas
en målning av byggnaden. Detta eftersom
färgen har börjat flagna på flera ställen,
främst på den södra fasaden som utsätts för
mycket väder och vind.

Fuktskadat golv.

Hela byggnaden lutar något åt väst på

grund av vindpåfrestningar. Detta har
tidigare försökts motverkas med hjälp av
kompletterande strävor. Utifrån ett
antikvariskt perspektiv borde de nuvarande
uppstagningarna tas bort och ersättas med
mer tidsenliga lösningar som: förstärkning
Utsatt fasaddel, söderläge.

5
Källhänvisning

Hidemark, Ove (2017). Så renoveras torp & gårdar. Elfte utgåvan Stockholm: Norstedts

Lange, Ulrich (2001). Ladugården, Om lantbrukets bebyggelse och arkitektur 1600–2000.

Stockholm: Nordiska museets förl.

Robertsson, Stig (2002). Fem pelare - en vägledning för god byggnadsvård. 1. [uppl.]
Stockholm: Riksantikvarieämbetets förl.

Dervishi, Arber; El-Zoubi, Sulaiman. 2012. Vass- och tegeltak. Lunds universitet.
https://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=2827665&fileOId=89614
76

Kraft, Anders. (2013). Ängslador och madängar. Länstyrelserna. http://ext-

dokument.lansstyrelsen.se/VastraGotaland/Kulturmiljo/Varda_vattendragen/faktablad-
angslador-madangar-A4.pdf (Hämtad 2022-10-04)

Stolpverk Norden (2022). Vad är stolpverk. https://stolpverk.org/vad-ar-stolpverk/ (Hämtad

2022-10-04)

i
Bilagor

Ladugårdens östra sida.

Entré till nedre plan.

ii
Ladugårdens norra sida.

Det nedre planet.

iii
Fuktskadad bjälklagsstock.

Norra gavelns taknock.

iv
Takfot knut norra sidan.

Takfot östra sidan.

v
Eternittak, östra sidan.

Gångjärnsdetalj dörr.

vi
Byggnadens konstruktion inifrån.

Takkonstruktionen inifrån.

vii
Den större dubbeldörren inifrån.

Fasadmaterialet inifrån.

viii
Fakulteten för teknik
391 82 Kalmar | 351 95 Växjö
Tel 0772-28 80 00
teknik@lnu.se
Lnu.se/fakulteten-for-teknik