8.
 ROLLTYPER
Roll är till för att uppfylla en funktion/behov. Uppfylla ett behov som finns. Viktigt för överlevnad och
prestation. ”Vi ”tillåter” att Syndabocken existerar”. Man dras in rollen på grund av behovet.
Tre källor till roller (sid 8 markus)
-En skriven roll _ålagda rollen
-Socialt Tillskriven tolkning-_tillskrivna delen
-Personlig adaption, självpåtagna delen
Krock kan finnas mellan dessa källor
Två sidor av roller : Individuell och Gruppens
roll.
Tre delar av informella roller :
1-Uppgiftsroller *kontr/bero.roll
2-Socioemotionella roller *Oms/bero.roll
3-Självcentrerad roll _Kan förstöra överlevnad
Kombination av 1+2 bäst för individerna och
för gruppen. Leder till växling mellan uppgift
och samspelinriktnig.
Formella vs informella roll:
Oftast den informella roll(knuten till en social
fuktion) får mer tillit när den hade tidigare
haft formell roll(knuten till formell position).
Informella är starkt knutna till grundfuktioner-
essentiell för överlevnad
(Beteende observeras systematiskt för att
förstå hur livet ser ut i gruppen(g.dynamiken)
-Rolltyper är olika roller
som man antar beroende på situation. En
person kan anta flera roller och man ska inte
tro att en person har bara en roll. Annars
leder det till kategoriseringar, fast låsta
förväntningar och speciella roller. Vi tar olika
roller beroende på förväntningar i olika
situationer. Vi tar en roll som uppfyller
förväntningen. Uppfyller vi en förväntning så
uppfyller vi vår roll. Tas också roller om vi
uppfattar någon som fattas.
Vid osäkerhet, individen tar en bekväm roll.
Inre/Yttre Konflikter->Kategoriseringar: En
överlevnadmekanism som sätter enstaka
förväntningar på varje medlem i gruppen.
+Ger en snabb trygghet om vilka vi har i
gruppen.
- Stereotypisk syn på individen -
>Specialiserade roller. Ledaren , Syndabocken
(page 110)( oftast på ”åklagaren” , han mår
dåligt, ut med honom ? honom så hittar man
en ny syndabock)
Rolltyperna som nämns snart visar bara hur
människor uppfattar olika beteende. De är
inte människor utan de är exempel på hur
människor kan bete sig, alltså rolltyper. Varje
typ av roll uppfyller en funktion beroende på
situationen
Kontroll : ”Analytikern” , ”Kaptenen” page
101
Omsorg : ”Mormor, ”Konstnären”
Beroende- ”Arbetsmyran”, Nickedockan
Opposition: ”Åklagaren”, ” Centrum av
universum
Tillbakadragande- ”Modlös” ”Offrar sig för
gruppen”
Synergi- ”Inspiratören” , ”Lyssnaren
Rollbeskrivningar är observerbara -beteende-
i gruppen och hjälper för att veta hur
dynamiken och kulturen ser ut i gruppen.
OBS: Tränade observatörer –
Intensiteten i Kroppsspråken har kopplas till
olika roller. Fast om intensiteten i
kroppsspråket är högt .kanske ska det indelas
i en annan roll. Nyansera roll systemet!
KOMMUNIKATION_ signaler, feedback(hur?)
Ge Feedback: Utgår från jag i beskrivning av
beteende och dess konsekvens. Utan
feedback uppstår konflikter
Bättre än ”vi”…
Ta emot: Öppenhet när du tar emot.
Grupputveckling
Olika modeller att definiera den :
 Sekventiellt, stegvis
 Equilibrium modell
Synlig grupp
->5 personer tillsammans, tydlig
kommunikation
Osynliga grupp
->Implicit normer,
9. Normer och rollstrukturer page 113
Normer är ömsesidiga förväntningar på hur
man ska bete sig i en grupp. Bete sig mot
varandra och mot omgivningen. Det säger
också hur man ska tänka(attityd) i en viss
situation. Trafikregler. Vi fungerar som socialt
system pga dem.
-Etableras snabbt i början och internaliseras
därefter.
- Baseras erfarenheter från andra arenor och
från liv i andra grupper. Internalisering av från
förra gruppen påverkar normen i denna grupp
och beteende i andra sociala sammanhang.
- Utvecklas över tid och rum t.ex nazi shooter
Sociala sanktioner _Milda eller hårda
beroende på hur ditt ”anormala” beteende
påverkar gruppens överlevnad. Beteende
reglering. ”Särling eller Social utfrysning”. Kan
distribuera subtilt och folk som tittar kanske
inte uppfattar sanktionen.
Prestation: Ökar oftast prestation men kan
också hämma prestation av gruppen. 118.
Överlevnad: Alla vet exakt vad som ska göras -
> hantera krav från omvärlden snabbare,
koordinera insats
Typer av Normer (Markus slide pg 6)
Formella -> Explicita Normer
Informella -> Implicita Normer
Nivåer av bägge
Individnivå -> Gruppnivå
Uppfattningar som reglerar på olika nivåer.
Normer inte alltid lätt att uppfatta tills man
bryter det. Vanligt för implicita normer. Ex :
När brukteorier(bruka göra) inte är samma
som ”uttalade teorier” (vad vi säger vi gör).
Oppen door politics.
Konformitet – Normer leder till konformitet.
Asch experiment. 117. Ett avvikande svar kan
bryta konformitet -> Non konformitet ->
Konstruktivt eller ickekonstruktivt.
Utveckling. Ställ kritiska frågor, utmana
normer.
NORMERNAS FUNKTIONER:
Integrering: Samlande.Vi tillhör något
Identitet: Vem jag är. Uppstår när vi möter
andra, ser oss genom andra.
Differentiering: Vår funktion och status i
gruppen gör oss ” unika”. Individuell identitet.
En roll med Hög status kan
påverka reglerna mer, milda sanktioner
Alltså bidrar normerna till struktur av
roller . Roll strukturer : Vilka roller som
dominerar och de som underkastas.
Förhållande mellan roller.
Sanktioner vid uppfattning eller
missuppfattning av din roll :
Uppfylla din Rätta roll : Bekräftelser från
gruppmedlemar -> acceptans, sjävlförtroende,
motivation, mer underkastelse
Inte din roll : Icke verbala signaler som är
negativa signaler – Förtvilan,ångest, dåligt
självförtroende
”121”
Etablering av roller : typ rollstruktur i låg
mognadsnivå :
->Sker snabbt beroende på vilka som gör olika
saker bäst.
- >Val av bekväma roller i på informella
grupper. Inte så på formella grupper.
-> Förändras beroende på nya situationer.
Från hög status till låg. Nu är du bäst på laga
mat bland oss , då leder du.
-> Roller tydligt kopplade till specifika
personer -> De kan separeras från gruppen ett
tag för att automatisera och utveckla sin roll,
utan att drabba gruppens slutgiltiga resultat.
T.ex fotboll. -> Mer säkerhet, mindre ångest
Hög mognadsnivå
- I Formella grupper, roller kan förekomma
men skiftar snabbt.
-Mindre roll differentieringen. Uppgiften i
situationer bestämmer rollstruktur.
-Balanserar alla er.
Rolldifferentiering problematisk i vissa
situationer
-Professionella identitet vs gruppidentitet.
Pilot exempel.
11. Grupp och organisationskultur Page 139
Gruppkultur: Vad vi uppfattar som viktigt,
riktigt och vilka spelregler(normer) styr hur vi
beter oss mot varandra även mot andra (
Värden , grundantagande ) och normer som
styr interaktion(normer involverad) inom
gruppen. Till och med interaktion med
omgivningen. Vi observerar kultur genom att
titta på rollstrukturen, medlemmars
uppträdande och emotion gentemot varandra
och omgivande händelser.
Kulturen är glasögonen för att se världen
(social konstruktion):
-Vår informations filter beroende på
grundantagande och värderingarna.
- Vi väljer mentala modeller från vår kultur
och andra måste nog ha fel. Utmaning för
samarbete.
- Snabba kategorisering av informationen.
OBS! +/- stereotyper, generalisering, speciella
roller. Av system, person och situationer
Emotionalitet
- Vilken identitet du tycker är viktigast
kommer påverka hur du agerar i dessa ”krock”
situationer.
Definition Gruppens struktur : Roller, struktur
. Vad funkar nu i denna situation? Vad
behöver individen göra för att bli omtyckt?
Vilken roll bemästrar jag? Svar på dessa är hur
gruppstruktur upptår.
Präglas av ”gruppens personlighet”. Inte
summan individernas emotionalitet. Detta
uppstår pga gruppkulturen i gruppen som har
alltså en större inflytande i gruppen än varje
individs bakgrund. Gruppens emotionalitet
avgör :
-Uppfattning av händelser i gruppen och
utanför gruppen.
- Gruppens uppträdande under sådana
händelser. Händelserna kan vara
konfliktsituationer
En grupp på två nivåer #Bion:
Arbetsgrupp: Workmode
Grundantagande grupp: Visar mer tydlig på
dessa former av emotionalitet.
Former av Emotionalitet eller stadier av
emotion:
Hur man beter sig vid till exempel ångest:
Kamp: Gruppen agerar som en ”kontrollkultur
och oppositionskultur””Let the best win”
/Flyt: Gruppen agerar som en
tillbakadragenhetskultur.”Not my problem”
Beroende: Gruppen agerar som en
beroendekultur. Yes boss but no creativity
Parbildning: Ett aktivt par, resten agerar som
en omsorgkultur+”konstären”. Lots of ideas
but little work.
Ligger latent i varje grupp men balanseras
genom ansträngning
Gruppens grundantagande likt Genotyop och
emotionalitet fenotyp. Miljö påverkar vilka
grundantagande får uttryckas/blomstra. .
Organisationskultur pg141:
Mönster av grundantagande, utvecklades
efter man har löst problem med integration i
gruppen och problem med att anpassa sig till
omgivningen. Dessa mönster funkade så bra
att de lärs ut nya medlemmar. Också en bra
def för kultur.
Grundantaganden begränsar gruppens fokus
till enda gruppfunktion. Öppenhet till
feedback från andra och omvärlden leder till
lärande.
Kohesion: Grundantagande och värderingar
som håller samman gruppen -> Normer som
skulle gälla-> +/- Sanktioner
Ett ord om grupptänkande: Uppstår vid stark
kohesion, isolering, en speciell ledarstil och
stress.
Organisationskultur tillåter en viss typ av
grupptänkande att växa.
TYPER AV GRUPP- OCH
ORGANISATIONSKULTURER 146
En organisation eller grupper består av olika
subkulturer/blandkulturer. Den
dominerande avgör organisationens eller
gruppenskultur eller org-kultur
Synergikultur: Proaktiv, jämlikhet, idéer och
förslag nyanseras <-opponering och kritik, alla
bidrar oavsett roll
Omsorgskultur: Omhändertagande av
varandra, ursäkter för att inte fatta/agera på
beslut, ledare är ”pappa/mamma”(ta
hand,beskydda)
Kontrollkultur : Analytiskt,experter, Andra är
hot->svårt att hitta ideer från omvärlden, En
stark mannen är ledare. Rollstruktur med
roller som stödjer kontrollfunktionen.
Oppositionskultur: Subgrupper in den hotar,
kritiserar varandra, aggressivt beteende för
att stödja ståndpunkter, ledaren ska stödja en
viss ”subgrupp”.Rollstrukturen->#Syndabock
Beroendekultur: Lojalitet och underkastelse
inför en ideologi,norm, system-full acceptans
av dem- och till ledaren och andra
auktoriteter utanför. Rollstruktur:
B.funktionen och k.&Om.funktion i ledaren
Tillbakadragenhetskultur: Hjälplöshet,
ledaren anklagas för misslyckande, inget
samarbete alls. Kultur på väg att falla isär,
ingen kohesion.
Organisationskultur är viktig för att dra
slutsatser om enskilda grupper i
organisation. Kräver kartläggning, systematisk
observation för att upptäcka.
Vilken gruppkultur som är bäst beror på
gruppens uppgift och situation(kontext)
Då är det viktigt är att den inte samma kultur
som dominerar hela tiden. Samma
gruppfunktion bör inte dominera hela tiden.
Växling är viktigt för en sund gruppdynamik.
Synergikultur är en ständig växling mellan de
fyra gruppfunktionerna (Kontroll, omsorg,
beroende och opposition).
Tillbakadraghetskultur: Samma kultur med sin
motsvarande funktion under en lång tid.
Övriga funktioner kommer inte alls. De kvävs -
> till problem, misstro, kulturen dör ut .
Lösning: Låt alla funktioner komma till tals
igen. Balanserad.
Grundantagande och värderingar bildar kultur
pg 150. Det hålls ihop av en viss typ av
4 Grupper i balans och med fritt flyt. Sidan 51
SPGR (Systematizing the Person-Group
Relation) modellen fokuserar på samspel och
balans mellan 4 grundfuktioner. Tar även
hänsyn till dynamik och utveckling. En modell
som inkuderar alla andra insatser från
Bion,Schultz,Tuckman…. Ett ramverk(pg10) för
att studera grupper och andra modeller kan
placeras i den(pg16). Samma grundtema som
har kallats för Grundantagande, stadier och
faser, mognadsnivåer som gruppen går
igenom är inkorporerad i SPGR. ”Beroende
markeras i små cirklar kontroll eller omsorg
sektorn (pg 16)
4 Gruppfunktioner_ sid 56
(Nödvändiga för en fungerande grupp)
Kontroll: Etablerade normer och
uppgiftsorienterade, Analys, systematik,
andra är ett hot, måste vara korrekt
Opposition: Energi läggs på att lösa
konflikter, Ständig misstänksamhet,
subgrupper, kontrollintolerans
Omsorg: Omhändertagande av varandra,
ledaren är ”pappa”, öppenhet och
demokratiska,
kohesion. En typ av funktion t.ex. omsorg.
Avgör vilken typ av kohesion. Funktioner
fullbordas på grund av rollerna i gruppen.
Rollerna finns på grund av normerna.
Beroende: Anpassning till normer och i sitt
samarbete, acceptans ,utan egna
initiativ(passiv) tills ledare säger till.
En grupp kan präglas av enstaka funktioner
under längre period ger upphov till en viss
gruppkultur, baserade på funktionerna. Se
kap 3 för effekt.
Beroende på tillståndet av Balans och ”Fritt
flyt” mellan dessa funktioner når grupperna
hög- eller lågmognadsnivåer.
Högmognad (Nära synergi) - Består av fritt
flyt. Alla grundläggande funktioner finns och
alla behärskar alla dem, Extern fokus söker
efter kunskap och relation utanför,
Lågmognad (Tillbakadragenhet)- Rigid -Några
funktioner dominerar och styr beteende och
känslor, specifika och fasta roller hos
medlemmarna,” Summan individuella bidrag-
>bästa prestation. Mycket energi läggs på
interna relationer
En grupp som är Fastlåst i samma funktion
leder till sårbarhet inför externa utmaningar.
Flexibilitet mellan funktionerna ger gruppen
förmåga bemöta och lära sig från nya lågmognadsgrupper är effektiva i olika
situationer situationer och uppgifter. (se sidan 59)

Gruppens effektivitet: Beror på situation och

uppgiften som den ställs inför. Hög eller

5 Teambyggande som balansövning sidan 61

Att ta specifika roller kan betraktas som ett
sätt att fylla en funktion i gruppen. Om det
finns ett behov av omsorg, sköts situationen
av personen med omsorgrollen. Fast om hen
är upptagen fylls inte den funktionen. Inaktiva
roller->konflikter, beslutsvägran. Bäst om alla
kan ta olika roller för att uppfylla bristande
funktion.
Tillit: Att få en känsla av att vi är värdefulla
men vi utmanas samtidigt. Tecken på 4
grundfunktioner.
Balans som en snurra
Balans är inte ett mellanläge mellan stabilitet
och kaos(jämvikt) utan det är ett ständigt och
snabbt skifte mellan grundfunktioner. Dessa
upplevs då existera samtidigt vilket betyder
”flyt”
Ett snabbt skifte (god dynamik) mellan
funktionerna håller balansen uppe. Gruppen
blir mer flexibel och robust. En mogen grupp,
annars lågmognad.
Balans: Jon opponerar, Petter söker djupare
förståelse(omsorg), bägge
konkretiserar(kontroll) visar
acceptans(beroende) för olika ståndpunkter.
Uppgift nyanseras. Alla resurser används.
Fokus extern.
Obalans: Jon och mer irriterad opposition-
>konflikt. Jon +acceptans->försiktighet, vågar
ej göra fel. Sidan 65. En funktion aktiv under
längre period, negativ påverkan på
gruppdynamiken. Mycket intern fokus och
externa utmaningar blir överraskande.
Ond cirkel: Grupper (i kris)brukar möta risker
och osäkerhet med mer kontroll eller mer
”beroende”. Tillämparbar med andra
funktioner. Möjlig lösning: Enskilda röster
måste höras och andras bidrag respekteras
(opposition, omsorg) men också trygghet eller
förutsägbara (kontroll, beroende)
Sammanfattning sid 72.

6 Skräddarsydda Team
Grupper på låg mognadsnivå: Enkel omogna, ömsesidig tillit ger förutsägbarhet,
rollstruktur, Mycket tid åt varje funktion, se värdet av externa bidrag.
monopol på självpåtagna bekväma roller, roll
Vägen från tillbakadragande till synergi: Från
förutsägbarhet ger trygghet ->Fastlåst roller (-
vad ger detta mig till vad kan vi skapa
>fördomar) hämmar dynamiken och snurrar
tillsammans. Från att långsam snurr till
inte. Framstår som lugn och disciplinerad,
snabbare. Sid 78
oftast en ledare med ledarens sociala status i
gruppen, Kulturens inflytande på lärande och
mognadsnivå:
Grupper på hög mognadsnivå: Avancerad
rollstruktur, skiftar mellan funktioner och Grupper har olika gruppkulturer på olika
roller, inget rollmonopol, robust och flexibel, mognadsnivåer. Graden av dominans och
hög temperatur på möte, inte försiktigt som
antal gruppkultur som dominerar avgör vilka de är, målriktade, utmanar egna
mognadsnivån. normer, experimentera med nya sätt-
> Öppen för mindre förändringar som
Olika mognadsnivåer, från låg till hög sid 80
är stegvisa och förbättring. Hur kan vi
 Reservation: Lär känna nå en ökad effektivitet? Vad kan vi
varandra,osäkerhet omtänksamhet lära av andra? Omsorg. B . K.
och försiktig upptäcka hur vi kan Funktioner som en ledare brukar ha
trivas, tydlig ledare, försöker finna kan uppfyllas gemensamt
sina roller. Centrala frågor: Vem är du  Nyskapande: Ömsesidigt förtroende
och hur samspelar vi? Tycker du att och konstruktiva ifrågasättningar,
jag är bra att jobba tillsammans med? flexibel inom givna ramar men kan
Omsorgfunktionen sid 55. proaktivt förändra villkor, Grupp och
 Laganda: Vi-och- de-känslan, individutveckling. Hur kan vi
förstärks deras starka och tydlig tillsammans finna helt nya lösningar?
ledare, beroende av varandra, ej O. B. K. Opp. Kan inte kontrolleras,
öppen för förändringar, och kan avisa knappt upplösbart då kontakter
ny ledarstil från nya ledare, kritik=hot, mellan meddlemmar finns utanför
normer & strukturer bildas. Tillägnar given arbetsplats.
sig redan känd kunskap, Hur kan jag
Olika mognadsgrupper kan vara olika
bidra till vår gemensamma framgång?
effektiva i olika situationer. Låg mognad kan
Hur förhåller vi oss till vår omgivning?
ibland vara mer effektiv för en situation mer
Omsorg, beroende. Ledaren tar hand
än de mognade grupperna. Byalag exemplet.
om Opp och K.
Vs fotboll. sidan 85
 Produktion: Ganska mogen för att
söka externt samarbete, trygghet med

Dynamik = konstant förändring

Sjovold :Gruppdynamik: En konstant förändring/polarisering i ståndpunkter, beteende,

funktioner(omsorg,kontroll,opposition) och roller. Processen på hur medlemmarna interagerar.

18 Teambyggande på fyra nivåer

Se också tabellen sidan 263, det sammanfattar både kap 6 och 18, och ”pdf”

Gruppen är mest Bevarande Tas till hänsyn för Konsekvens av en

effektivt för detta att utvecklas. misslyckad utveckling
syfte Central i
teambyggande
Reservation Lösa lätta ,tydliga Hitta en yttre Se nyttan av varje Upplösning, en följd
och syndabock, Ha en medlem av höga och strikta
fördelningsbara stark ledare krav
uppgift.
Laganda Lösa medelsvåra, Uppnå resultat i Lyfta feedback av Tillbaka till
fokus-, ”allas” korttid. Identitet och det vi gör bra som reservation för att
bidrag- krävande kollektivitet, kan bli bättre, stärka ”vi-känslan”
 uppgifter Karismatisk ledare under ledaren
Produktiv Under relativt R. S. ramvilkor och Fundamentalt: Alla Fastlåsta i olika
stabila ramvillkor långsiktiga mål, individer ska bidra funktioner. K+B_ridig
målvetet arbete Pragmatiskt ledare allt de har till förutsägbara;
och produktion kollektivet mer. O+O_kaos och
Öka tillit upplösning
Nyskapande Lösa komplexa Frihet, få Öppenhet, Få reträttmöjligheter.
uppgifter i snabbt begränsande Autonomi, Då det skapar
föränderliga ramvillkor, Ingen proaktivet, älska missnöje hos
situationer. traditionell att frihet är individen. Men tvång
kontrollerande omöjlig utan till lojalitet->
ledare kollektivet upplösning
Det är ingen kronologistutveckling. De flesta startar på reservation men kan hoppa direkt till den
nivån som uppgiften kräver. De ser vi här igen att effektivitet beror på vilken mognadsnivå som
krävs för att lösa uppgiften. Stegen till högre nivåer kräver energi, insatser, tolerans för frustationer
och högre nivå av lärande. Stegen till lägre nivåer kräver varken energi eller lärande. Så avgör du
mognadsnivå av en grupp: Undersök vilka av de 4 funktioner som finns, , hur mycket av varje visas,
vilka behärskar dem.
Ledare : Produktion :Det behöver inte vara en person som koordinerar gruppen. Detta
(koordinerande funktion)behov av koordination är istället ett gemensamt i intresse i gruppen.

I tidigare avsnitt finns det belägg för att gruppen har befunnit sig i reservation. Ledaren i en
reservationsgrupp planerar,kontrollerar och koordinerar arbetet. Det syntes när gruppen skulle
samarbeta för att hitta kistan som innehöll sjökartan och kompassen. Morgan var kontrollerade,
koordinerade och gav direktiv för uppdraget. I det stadiet fokuserade enskilda medlemmarna på att
vara nytt

Kohesion, strukturella faktor och situationella faktorer föregår groupthinking. De är alltså

förutsättningar för att grupptänk ska kunna växa i gruppen. Alla faktorer måste inte vara närvarande
innan man kan konstantera att grupptänk äger. Dock krävs mer än hälften i alla fall enligt Ingrid
Schelé. Sedan har vi symptomerna som är ledtrådar att grupptänkande kanske är i gång. Exempel på
symptomerna
Symptomen av grupptänkande kan sammanfattas: Citat från Vikipedia obs!! men hänvisa till
Janis

 Överskattning av gruppens förmågor och moral. Gruppen tenderar att tro att besluten
är bättre än de i själva verket är och anser att man på grund av sin höga moral inte
behöver fundera kring etiska konsekvenser av besluten. [5]
 Trångsynthet. Gruppen negligerar varningssignaler och utomstående källor betraktas
som mindre trovärdiga.[3] Detta kan även bero på att man skaffar sig en stereotypisk
bild av sina motståndare.[5]
 Tryck på konformitet. Gruppen försöker hålla fast vid enade åsikter.
Gruppmedlemmarna självcensurerar sig och man anser att tystnad innebär bifall.
 Detta kan leda till åsiktsvakter som försöker hålla obehaglig information borta från
gruppen[5] och speciellt från ledaren[

Bion Modell
En välfungerande arbetsgrupp är en som kan balansera arbete och relation. Dysfunktionella grupper
ter sig olika på grund vilket ansikte de är dåliga på. Wilfred Bion(läkare på mentalsjukhus) myntade
begreppen arbetsgrupp och grundantagandegrupp.

Arbetsgruppen kännetecknas av rationella, mogna och verklighetsbaserade antagandenden, och

grundantagandegruppen baseras på irrationella antaganden: Man bortser från faktisk uppgift och
skapar andra, irrationella, gemensamma nämnare.
Grupper har emotioner eller kultur som som delas av meddlemmarna och som i hög grad
bestämmer deras prestationsförmåga”citat. Sid 42
Olika former av grundantagandegrupper
 Beroendegrupp osäker, letar efter e ledare eller majoritet för att skapa beslut.
 Flykt/kampgrupp Ifrågasätter “chain of command” och flyr ständigt från uppgiften.
 Parbildningsgrupp Flirtig stämning, där två personer(eller idéer) hålls som heliga och som
ska lösa allt.
Bion hävdar att dessa grupper är dysfunktionella, men så är inte alltid fallet. Kampgrupper skapar
krig, men också hög ingruppskänsla. “Den välfungerande gruppen är flexibel och vandrar mellan att
vara en grundantagandegrupp och en arbetsgrupp”
Sidan 40 i teamet _ Det krävs inga satser för att hamna i ett dessa grundantagande. Det ligger latent i
varje grupp och träder fram för skifta fokus på arbetsgruppen. För mycket focus på ett
grundantagande gör gruppen ineffektiv. Alltså är grundantagande gruppernas emotion och när dessa
uttrycks kan de placeras i SPGR-rummet. Under Opposition,K, och omsorg.

Andra modeller.
Tuckaman sidan 26. Forming, norming…

Systemteori och kommunikationsteori

Generell systemteori: Delar som ömsesidig
påverkar varandra.
Hierakisk struktur: Delar bildar en helhet som
också bli en del i annan helhet. Helheten är
viktigare summan av delarna. Helheten utövar
mer påverkan på delarna
System : En uppsättning av delar som
påverkar(relation) varandra. Relationen
mellan delarna(syskon,pappa) ger
systemet(familjen) sin helhet.
Helhet : Familjen(helhet) är mer an summan
av personer(delar) utan de är relationen
mellan dessa personer definierar helheten.
Nonsummativitet.
Relationer : Grundproblem finns inom men
mer mellan delar av systemet/familjen.
Sammanhanget är viktigt när funderar på en
persons egenskap.
Cirkulär kausalitet: Inte A->B. Förklaringen
ligger i hela samspelsprocessen. Orsak<-
>verkan och så vidare. Nyans i orsakksökande.
Alla är deltaktiga och ansvariga, för att barnet
rymmer.Syndabock?
Homeostas: Systemet strävar mot en viss
balans och ett läge av jämvikt. Kaos och ro är
del det. Sid 5. Inte = harmoni. Ganska stabila
pga den strävan.
För mycket Förskjutningar till kaos/ro <-
Termostat kommer in och reglerar
Termostat funktioner
Hemligheter och familjemyter->familje-> är
konstanta termostat funktioner
Familjeregler : Universella regler -> Generella
regler -> Öppet uttalade(formella) , Outtalade
underförstådda(informella)<-Specifika regler
(för vissa individer). METAREGLER: Avgör
flexibilitet för alla regler. OBS! Normer-
>regler->internalisering.
Reaktiva termostat funktioner:
Feedback : Sätt reglera stora avvikelser från
familjgränser(systemgränser). Tolerans är
olika i alla familjer(system)
-Direkta sanktioner(veckopeng hejdå
), Indirekta sanktioner(särling,sucka)
Syndabocken: Spänningen/aggressionen
kanaliseras mot denne->till insikt av
nuvarande kaos-> leder till homeostas igen.
”Betydligt viktigare att kartlägga vilken
funktion (t.ex. termostats) orsakerna fyller
istället för att ta bort dem”
Vid obalans i familjen (Systemet) behöver den
hitta en jämvikt. Leder till spontana
omstruktureringar som är på grund av yttre
förändringar (kris landet) eller inre
förändringar (äktenskap, dödsfall). Misslyckas
dem då kan terapeuten hjälpa till.
System visar alltså i regel motstånd
förändring.Speciellt när förädring rubbar
balansen. Samtidigt som förändring i form
små polariseringar fram och tillbaka ändå
konstant i system. Vilken paradox. Trög för
förändring men förändring är konstant! “För
att familjen återigen ska finna jämnvikt, och
återställa homeostasen måste systemet trots
allt omstruktureras. Termostaten behöver
ställas om och in i ett annat läge om det är så
att det jämviktsförhållande som finns hindrar
familjen från att utvecklas och möta de krav
som ställs, både inom systemet och utifrån”
lundbye”
Relationsregler
”Funktionella”
Symmetrisk relation (lika lika) ,
Komplementär relationer(+ och -) Kan
förändras om någon ifrågasätter
relationsreglerna. OBS gemensamma
relationer alltid mer intressanta än
individuella egenskaper. 92
Dysfunktionella Relationsregler
Stel komplementaritet ( samma Def på
relation heltiden ,alltid barn även när du
vuxen) , Symmetrisk upptrappning (allt du
kan, kan jag bättre, oändlig makt kamp) ,
meta komplementaritet (båda ser sig om som
offer för den andre), Pseudosymmetri
(paradoxal dubbelbinding , ”Vi måste vara
jämlika”-säger han)
Komplementära relationer betyder inte dåligt!
Och symmetrisk bättre. Se Sammanhanget!
Olikhet är ok.
Familjesystemets struktur page 94
Hur man organiserar sina relationer och
positioner för att uppnå jämvikt (möjlihet till
förändring) och stabilitet.
Gränslinjer , behålla differentiering i
familjen(systemet). Typer: Klart och tydligt
markerade->öppen kommunikation, Suddiga,
stela gränser->frikoppling.
Subsystem (typ din roll bildar ett system),
bygger på frihet att sköta sitt utan att andra
subsystem lägger sig i. Exempel :
Syskonsubsystem, Maka-Make-subsystem.
Föräldrarsubsystem, barnsubsystemet,
”Suddiga gränser leder till svårighet i hela
familjesystemet”
OBS! Strukturellt tänkande = tänka
relationistiskt i termer av komplementära
dyader , inkludera triader med relationer till
relationer, kom ihåg subsystem och gränser,
se helheten. Se också helheten som ett
subsystem i annan helhet.
Familjeroller
Förväntningar på en individ, om uppfylld =
uppfylld roll. Vice versa.
Informella roller och formella roller i familjen.
Kommunikation
Verbal – bättre på fakta.
Icke Verbal-bättre på känslor
Skillnaden är också i kvalité och dessa signaler
i olika sammanhang.
ORDET : Denotation (yttre mening ”e.g
mat”) , konnotation(känslan det ger sändare
och mottagare ”e,g mat”).
Konnotation -> Specifika eller generella. Eg
mamma.
Denotation kan vara olika. T.ex tro och tro.
OBS sammanhang.
Tolkning av budskap
Innehåll (själva orden, typ denotation) vs
innebörd (mycket mer)
Innebördsapekter : -
Informationsaspekten(komplettera innehåll) -
Känsloaspekten -Intentionsaspekten(kan
ibland vara dold) – Relationsdefinerande (min
syn på våra roller i relationen ->
komplemtentära (+/- bra men oftast makt och
dominans t.ex lärare-elev, pappa-son) eller
Symmetrisk (lika lika) växlas i sund relation. –
Mönsteraspekten (du kommer sent varje dag)
OBS !Dessa är olika sidor av budskapets
helhet!
Metakommunikation_ Hur man förmedlar
innebörden, oftast Ickeverbal ( hur du framför
budskapet) Men också Verbal :Genom att
förklara vad du menar.
Kongruens: Innehåll = innebörd.
Dysfunktionella budskap
Alla oklara budskap är inte alltid
dysfunktionella. Klarhet är inte alltid
funktionell. OBS sammanhanget.
Inkongruenta:
-Antydningar_ Det man egentligen menar
ligger dolt i icke verbala signaler eller verbala
(metakommunikation). Ertappat? Då säger du
” jag menade inte så..” Folk litar instinktivt på
icke verbala signaler.
Paradoxala budskap : Innebörd går emot
innehåll. Ligger på verbal och ickeverbal plan.
T.ex ironier eller ”Jag ljuger alltid”, le med
ledsen blick -> Dubbelbindingsteorin.
Många detonationer.
Ofullständiga budskap
-Att utelämna delar av tanke och
känsloinnehåll. - Sluta mitt i meningen-
Utelämnar sammanhang
-Tankeläsningsyndrom- Jag säger inte allt/
säger inget du men du borde fatta.
Ospecifika budskap
-Utelämnar vad du egentligen
menar(innebörd) T.ex : man , dem
- Övergeneraliseringar : Alla är så! Du är alltid
glad!
- Undvikande svar, diffusa löften…
Indirekta budskap
Noba 2_ Self and Identity
I reflects (mental and mirror) back upon “me-
myself-” and try improve myself in three
ways:
The social actor
(Roles, traits and behaviour among others)
 I care about how I perform my roles
everyday. Evolution->Caring about
social acceptance and Social status.
 Ego: Self constructed vs/& socially
constructed. Others reflect “I” back to
“me”.
 “I” attributes (Big five) traits to self.
Traits are resistant to change, more
success improving on social roles. T.ex
father, teacher.
The Motivated Agent
-Att säga det till Peter så att Lukas hör.
-Skvaller eller – Förespråkaren
-Ickeverbalt också. Krossa fönster så att pappa
fattar du arg.
Allt detta är för att jag ska kunna känna igen
när kommunikation är oklar.
Syfte med Dysfunktionella budskap:
-Dölja: osäkerhet, intentionsaspekten (vid
dåliga självkänsla)
- Kamouflera: olikhet och konflikter
Cirkulära självkänsla
Kamouflera och dölja dålig självkänsla på
grund av andra orsaker som är cirkulära.
Effekt av inkongruenta budskap
-Tolkningssvårigheter -> Förvirring ->
Madness
Budskap + Gensvar = Transaktion -
>Interaktion(en serie transaktione
(Acting with purpose and direction towards
“my” goals).
Development:
-Imitation as infants
-Theory of mind= 4yrs understand others have
goals , and that they think
- 5-to-7 shift= Construction of self, as a
motivated agent. Society reinforces focus on
goals->Self-esteem. Eg. Teachers.
- Adolescence: Challenge of Identity, Explore
new values, relationships, work…
Commitment of self to values and goals
maybe greatest achievement for “self” as
motivated agent.
Any time I want to change myself->role of
motivated agent->Change in social actor,
motivated agent or author, or combination
The Autobiographical author
(“Reflecting upon how I have become the
person I am still becoming”)
Noba 3 _Self-efficacy
Level of your believes in your ability to reach
a goal or accomplish a given task. Not a
trait(connect to BIG Five). Develops since
childhood, it dynamic throughout life.
Self-efficacy may affect self-esteem
depending on importance you give to
reaching goal.
Measurement
Self-report measure(general) vs/+ Task-
specific measures
Major factor of influence:
Verbal persuasion- Tell me how good and I
am for real. I believe your more if you are my
teacher.
Imaginary performances: I can see myself
succeeding
Vicarious performances: He is more like me
and could(not) do it, so can(not) I.
Performance experiences:I remember how I
sucked/excelled on this test.
.
Narrative identity : The story of “my” past,
present and future life-> Understanding the
why behind social actor, why behind the
motivated agents “wants” and imagining
future outcomes & conclusions
(autobiographical reasoning).
Culture strongly affects the autobiographical
author. Plot, theme, climax. ->Different
narrative forms E.g., Redemptive narratives.
State of emotion & physical sensations: I feel
happy, sure I can score a goal. Feel bad, I think
I will miss.
Effects of Self efficacy on:
- Mind and Health : Confident that I won’t eat
sugar.
- Academical achievement- Teachers,
students, greater impact that your actual
ability
- Performance at work.
-Athletic performance: I belief I can do a
backflip
- Self regulation:
I believe or disbelief my abilities to control my
thoughts, emotions, actions. Endurance
Collective efficacy
is the believe of a group on their abilities to
achieve a goal. Boosts or reduces motivation.
Self-efficacy-> Motivation,
Perseverance ,Control and Self confidence
Noba 4 Social cognition and Attitudes
Def: Our thoughts about others and our social world. Affected by many factors listed below.
Simplify/Categorise our social world
Schema_ Mental représentations. Facilitates
learning, navigation and behaviour
Heuristics: Mental shortcuts to make quick
decisions about complex and simple problems
-Representativeness
Heuristics :Quicker judgement if
the object/situation is similar to
the one in our schema
- Availability Heuristics : Quick
judgement if the answer or
solution comes to mind quicker.
T.ex plane crash vs car accident
Predictions about world
Accurate conclusions just from little info such
as one image. Yet, the more info the more
accuracy. Peer reports vs selfreports .
Affected by:
Planning fallacy : Underestimate
Affective forecasting: Ability to predict what
we will feel if… accurate vs inaccurate
-Impact bias- Overestimate
how much happy/sad you will
feel
- Durability -Overestimate
how long you will feel…
especially neg events
Hot cognition: Our feelings ,goals and beliefs
influence our mental process/thoughts:
Noba 5_ Prejudice, Discrimination and Stereotyping
Stereotyping: Your Mental process/belief that
puts people in categories/groups(Cognitive
bias).
- Need for closure : Making any decision
without interest in any particular outcome
-Directional goals- Motivates us, less
objective mental process.
-Motivated Scepticism: Contradictory facts
doesn’t change our beliefs.
-Mood-congruent memory: Current mood
primes retrieval of memories connect to same
mood. Related to availability heuristics.
Weather.
Automaticity
Def: Unintentional, uncontrollable, or
cognitive efficient (flyt).
A result of:
Practice->Automatic
Pro-social outcomes: Chameleon effect
(mimic)
Priming leading to Stereotypes.
Attitudes
Thinking in a favourable or non-favourable
way about event, person…->Bias in our
response/action
Explicit attitude measurement- Spoken,
consciously, for actual behaviour.
Implicit attitude measurement-Not spoken,
measure some aspects and infer his attitude.
Priming->Positive or negative attitude
Prejudice: Emotion/+ - Attitude towards
others because of their group (emotion bias)
Discrimination: Your - behaviour to others
because of their group(behavioural bias)
Bias: Tendens att göra en viss typ av
bedömning. T.ex Comformationb.
Before 20th century
Equality was not general but reserved to
certain groups.
Blatant biases:
Explicit Feelings, thoughts and behaviour
towards “them” but favouring own group.
Two personality scales:
1. Social Dominance Orientation:
Groups Compete for economic
resource. Says: No such thing as
“equality”. Hierarchy exists
everywhere. Less tolerant and
empathy. Works with maintain
existing hierarchy. Polis. Would see
certain groups as superior. E.g Hetero-
native-men
2. Right-Wing Authoritarianism: Groups
compete over values.Outgroup with
different values=threat to ingroup.
Group unity better than individual
toughness.
20th century
Subtle biases : Unconscious favouritism but
real in consequences.Implicit.
 Automatic Biases : Automatic
favouritism of “good” to ingroup.
Reaction time on IAT , good predictor.
 Ambiguous: Favour us and the
expense of them.
Noba 6 Attractiveness and Beauty
Advantages
o Exaggeration of difference
between in and outgroups.
o Puts self in a group too “Self-
categorization theory”
o Aversive racism: Avoid
situation that may display
your racial biases. Mingles not
with “green”people.
 Ambivalent _Bias can be complicated
for both ingroup and outgroups..
o +Stereotypes of outgroups
with admirable qualities:
Asian smart or Blacks happy
o Stereotype model: An
individual can stereotype a
social group based on
perception two factors A scale
of Y-axis “Warmth” and X-axis
“Competence”. Put in house
wife, rich people, addicts,
poor. Key components in
making judgements about
social groups.
o Result= prejudice
Trustworthy differences,
judging intentions, sociability
differences, pity
21st century
Globalisation, interracial marriages, network
connections. What are you?.
Categories more complex and unclear. Across
gender, race, region…
Hope: See each other from our character and
not appearance
  Attribution of positive traits:
Intelligence, healthy, sociable and
trustworthy. Even due to vocal
beauty.
o Attractiveness halo effect
 Mating prospects_ People connect it
success in reproduction.
 Education, First impressions
 Employment_ More psychical
attractive =employed
 Judicial outcomes.
Not possible to not judge a book after its
cover
What makes a person attractive?
Facial attractiveness _Unblemished skin,
Positive expressions,”gatekeeper b4 b.attr”
Sexual attractiveness: Symmetry,
femininity /masculinity
Behavioural attractiveness _ Character,
Provide for needs, Positive
behaviours,Distance.
Combination of these features-> High
attractiveness. Nyansera! Moreover these are
not valid indicators of good health
Why are certain people attractive?
Cultural biases : What a culture prefer
especially in body attractiveness, social
Noba 7. The Psychology of Groups
Joining groups satisfies our need to belong
and it helps us gain information, define
“self” ,learn to collaborate…
Why we join groups:
1)The Need to Belong
We seek inclusion, membership and
acceptance. The opposite creates depression
and damages us. Ostracism is “the deliberate
exclusion from groups”
learning. Yet there is “common” attractive
face
Cognitive impact_ Tendency to choosing the
average member of a category (category
prototype). Face morphs prove this. This
average would come from our learning
experiences of different face, voice, and body.
Easy to categorize average stimuli. Mere-
exposure effect. Different platform
Evolutionary aspect: Adaptive to prefer mates
with certain features, good genes-hypothesis-
that could pass down to kids. Evaluate “what
makes person attractive through
“evolutionary glasses! Youth=active brain and
body. Intelligent mates marry intelligent
mates-> intelligent kids
Overgeneralization: Saying :Low attraction=
less + traits. Viceversa. Attractiveness has very
little to do with someone’s traits (intelligence,
healthy, sociable). It would be an anomalous
face overgeneralization to assume otherwise.
Evolution say: High attractiveness higher
fitness, but overgeneralization says it is only
applicable to low fitness, not higher.
Attractive Halo effect is present in all these
domains.
OBS! Environmental factors and Pygmalion
effect affects if certain traits will be displayed
or not.
2)Seeking company
We evaluate ourselves, beliefs and attitudes
in other peoples company : Social
comparison. This might boost or reduce our
self-worth/esteem,efficacy depending on the
group.
3)Identity and Membership
Our identity is not only traits and
characteristics but also defined by our
membership in different groups. Family, Social
roles, group membership give “Self” a “we”
aspect.
Social Identity Theory- We put ourselves in
categories(self-categorization) or social
groups and assign ourselves characters of
people in such social groups. Student-
>Intellectual.
Collective Self-esteem- How a group feel
about themselves. This may boost or decrease
personal self-esteem. Comparison to other
groups plays a role here.
Sociometer model – Self esteem is more that
how you feel about you but more about how
you feel about yourself when included in
groups or when around groups.
An Evolutionary advantage
Living alone will not lead to procreation. We
depend on each other. Genes that cause
isolation will not survive. Natural selection. -
>Most of us are joiners rather than loners.
Group performance vs Individual
performance
Social facilitation: Individuals perform better
in the presence of a group. Especially when
simple or familiar with the task. “Dominant
response”. Unfamiliar with task, then public is
negatively stressful, judge me. If task very
difficult, more cognitive demanding, then
public is a distraction.
Social Loafing: Individual performance
declination when working in groups. Putting
less effort than when working alone. Ex:
Cheering students. #omedvetet mostly.
Solution: Evaluate individual contributions,
give feedbacks.
#SolutionTeamwork: Pull from individual
abilities, goal setting, work structure &
responsibilities , coordination. Resolve stress
in interpersonal relations. Att vara social
enhet ökar motivation,self efficacy.
-Shared mental Model: Mental
representation of goal. Reduces conflicts.
Increases consensus.
-Group cohesion :Unity ,solidarity and social
integration of group. Group cohesion
improves performance/team work.
Performance quality affects group cohesion
more than the reverse.
Group Development stages and
Characteristics(Tuckaman)
Stage 1: Forming_ Get to know each other,
explore the purpose of group
Stage 2: Storming- Disagreements and
conflicts, some members trying to increase
own status and control in group.
Stage 3:Norming_Agreement on goal then
leads to norms, roles, social relationships-
>Cohesion
Stage 4:Performing_Focus on goals. Make
decisions and solve problems.
Stage 5: Adjourn : Completion of tasks, less
dependency on each other. Dismantle group.
Decision making in Groups
Pros:Two heads are better than one: More
sources of info, More discussion, consensus
before action.
Cons : Group Polarization (Two heads worse
than one)
-More extreme decisions after discussion in a
group. Compared to individual
judgement/decision before discussion. Ex: I
dislike hamburgers->I hate all fast foods. E.g
Show horrible video.
Common knowledge problem _ Focus on info
that majority already knows, disregarding the
unknown info that minority might hold
Cons/Pro Groupthink
A common mentality in group that impedes
individual from suggesting anything that goes
against it. ->Irrational decisions.
Symptoms to watch out for: Pressure to
conform, biased perceptions, “tunnelvision”
4 group-level factors ->Groupthink
Cohesion: Strong unity and internal
disagreements, important for good decision
making, decreases. #structure
Noba 8 Conformity and Obedience
Conformity: Acting and thinking like others
around us. We mimick. ¤Norms/ID Three
central reasons. 1)Need to belong
Normative influence
Behaving like others due to 2)concern about
how other think about us. Not showing
difference in other to avoid criticism. Ex binge
drinking
Asch Experiment _Normative influence. The
participants knew they were choosing the
wrong answer but care too much about what
others might think. If majority appears to
think individually, number
people(under30)matter less.
Conformity is in both Collectivistic(more) and
Individualistic(less) cultures
Informative influence:
Behaving like others(conforming) in order to
3)not make mistakes. They know something I
do not know.
Descriptive norms guide behaviour.
Can be overestimated or
underestimated. When people are
informed, they tend to change their
behaviour to align with the
information.
Isolation: Social and physical isolation from
society->Rigid beliefs, not adapted to society.
Biased Leadership: Leader with too much
authority pressures members to conform to
certain decisions. He has the last word.
Decisional stress: When in stress, simple
solution chosen with little argument.
Rationalized in collective discussion
OBS! At least 2-3 of these factors b4 you can
that “X” is due to groupthink.
Obedience and (Power)
Good and Bad-> Depending on consequence
for people, ethics, moral…
Millgram experiment
Distance to experimenter (and norms about
the person that being obeyed*) -> (more
pressure) and subject(more compassion)
affect level of obedience. - Level of Personal
responsibility. -Rationalisation -Conformity-
Foot-in-door previously
Ethnical treatment of lab participants
created, partially thanks to it.
STATUS and BEHAVIOUR
(From Slides* : Hierarchy differences->
Gender(male vs female).
Beteendet tenderar i västerlandet att ses som
manifestationer av inneboende egenskaper:
Folk med hög/låg status kommer visa det
genom sitt beteende. Ta/ge plats. De ”låga”
kan få motstånd om du agerar som hög
status. Sanktioner och status.
Makt och status påverkar viljan att ”non
konformitet eller att konformera
Easy to convince when on the way towards that direction. Then we seek factors that confirm our
desires. #Confirmation bias
Noba 9- Persuasion: So easily fooled
Def: Process by which a message induces
changes in beliefs, attitudes, or behaviours”.
+Education -Mind control
Two paths to Persuasion
Central Route: Logical and relevant messages-
>Long-term agreement. Uses: Objective
information. Use of Cold cognition. Connect to
Triad. What if feelings contradict?
Peripheral Route: Non logical Superficial
messages, effortless, bygger på känslor->hot
cognition, one who isn’t thinking->Regrets.
Connect to Triad
Uses:
Fixed action patterns- Behaviours
that occurs in the same sequence
every time. Common among animals
and human. Automatiserade inlärda
processer.
Trigger features – Sätt att sätta igång
dessa processer. Can turn on these
fixed action patterns. E.g., for “good
cause”-> persuades more->more
action
Heuristics good filter for info overload but
make us vulnerable for persuasion through
the peripheral route.
Source of Persuasion: The Triad of
Trustworthiness
Honesty: If the messenger is honest then we
believe that the message/product is honest.
Authority: We have been educated to obey
authority due to their power, status expertise.
More need for “Kompetens” if acting outside
the norm about their category(woman,black)-
Foschi 1996) to increase influence. Yet women
acting withing norm may influence more #
“koppla till Tvådimentionell sterotypmodell”
OBS! Generalising one expertise to all domain,
Fake authorities, false info
Likability: Look good (+ trait attribution),
charismatic, etc -> more likable. Overlooking
errors.
Trusting the source of information is achieved
by conveying the message through people
have the “triad”. Persuasion happens without
us considering facts.
Manipulating Trustworthiness
Testimonials & Endorsements: People we
trust testify that it works, and we believe,
Celebrities create this effect too.
Presenting the Message as Education: Selling
product/message stated to be for your own
good, fit your needs.
“Word of Mouth”: Trusting a
message/recommendation if It comes from a
person/friend we know. Someone you know
might be paid to do this.
“Maven”: Someone is paid to spread the
message in a subtle way. Person chosen often
has great charisma, many contacts, likable,
extrovert… Eg A teacher is sponsored by
Iprien in his travel to Malaysia for him to give
a lecture about Ipren.
(Other Tricks of Persuasion)
Free Gifts & Reciprocity: Taking advantage of
our desire (social norm) to repay generosity.
Flower->buy charity item. You are Offered
super discount->Buying more
Social Proof: Conformity (Ej säker men Alla
gör det =rätt) and social id theory (they are
like me).Not wanting to miss out on
something good. Långkö till Starbucks.
Getting a foot-in-the-door: Start with an
easier task/commitment then escalate to your
main difficult task/commitment.
A Door in-the-face: Get them to reject your
message/idea/product. Then offer something
noticeably better/cheaper. 2hours->15min
survey. 100kr-5kr
“And that’s not all”: Offer a high price, wait
for reaction, then add a bonus product to it.
75kr->75kr +drycka
The Sunk Cost Trap: You notice you made a
bad investment. You continue investing so as
Noba 10- Who helps when and Why?
One person is needs help and other person
offers assistance. But who helps when and
why?
When do people help? Situationen
Bystander intervention:
 Realise the emergency
 Take personal responsibility:
o Pluralistic ignorance:
Conforming to other people’s
lack of intervention.
o Diffusion of Responsibility:
Seeing others and thinking
“they can help”. Not me.
 Evaluate cost and benefits
o Cost-benefit: money,
time ,risk… & Thanks, no guilt;
compared before helping.
Är jag kompentent?
Problematisera: Om personen är bekant.
not to waste earlier investment. You are in a
hole; you better stop digging.
Scarcity & Psychological reactance: We only
10 products left-> People rush. & You´re pushy
towards someone they get suspicious and
then want to keep their freedom more than
before.
Defence
-A person says something and is mildly
attacked about it. They defend themselves.
Then a stronger attack and they still defend
themselves. Like bodies defence system.
-Make people aware of fraud in one ad, then
they can clear recognise other
manipulativeness in other ads.
Best defence: 1) Accept vulnerability .2)
recognize dangers when you are falling into
persuasion.
Who helps?
Men and women: Help in different ways -
gender roles-> risk taking hero /
compassionate in personal problems- &
different situations -Cost-benefit<-Body
strength in men
Depending on traits and personalities.
Individfaktorer
 Agreeableness: A core trait including
being helpful, generous, forgiving…
Higher in this trait =involvement in
prosocial behaviours.
 Prosocial personality orientation:
Two major characteristics: Other-
oriented empathy(emotionally
experiencing their need) and
Helpfulness (Experienced in helping in
past, high self-efficacy )
 Why help? Motiv feel, due to sympathy.—
Direct and indirect
 Evolutionary forces: Helping to
involvement.
increase gene survival. Kin selection
 Altruistic Help: Improvement of
=help blood relatives. Even reciprocal
others welfare is primary motivation.
altruism: If you help then higher
o Empathy concern: Empathy-
chance of receiving help->survival.
>Expecting nothing in return
 Egoistic motivation: What’s in it for
even if helping involves some
me? Primary motivation.
personal costs.
o -Negative state relief model :
o Personal distress: Personal
Help others puts in positive
discomfort may lead to
mood.
helping the person but still
o -Arousal: cost-reward model:
expecting nothing in return
You know what it feels like to
(egoistic & altruistic motives).
be in that situation, you help
Self-sacrificial.
to relieve the discomfort you

Noba 11-Love , Friendship and Social support.

Being socially supported is necessary for our
wellbeing. It is the psychological equivalent to
food and water. The need to Belong makes us
human, gives sense of purpose and identity.
Attraction: The start of Friendship and Love
1. Proximity: Physical and geographical
nearness. Also, Functional distance-
How often we cross paths-applies to
online relationships. Meaning being
in same time and place in virtual
world.
2. Familiarity: The more you meet
someone/stimulus the more familiar
they become. Leading to attraction.
Mere-exposure effect. We attracted
to what is familiar even if do not want
it sometimes. Overbearing mother.
3. Similarity: Opposites attract is not
generally true. We like others with
similar opinions, thoughts, goals,
appearance, attitudes…
4. Reciprocity: Give and “receive” (take).
We like those that like us.
Protect our mental and physical health.
Leading to lower stress levels, cortisol and
higher self-esteem and efficacy.
 Workplace Friendships: Grow out of
collaboration and the attraction “4”.
Creates greater job satisfaction.
 Internet Friendships: Often as
intimate as in-person relationships or
even more. Especially for the socially
lonely or lack face-to-face social skills
or anxious. It becomes non-
threatening environment to meet.
Love and close relations
Three distinct areas:
Intimacy: Caring, closeness and emotional
support
Passion: Mental, Phys &Emo Arousals
including physical attraction, emotional
responses, and sexual arousal. Unique to
Romantic Love . Thoughts, feelings and action.
1+1=1. Strong attachment.

Friendship Commitment: Mental process to maintain

love towards each other for the rest of live.
*Combinations of these areas or each area
independently creates different types of love.
E.g. Romantic love (Passion + Intimacy),
Liking(intimacy), Companionate (Intimacy and
Commitment). Pg.11.
Brain effects: Newly in-love -Like a drug high,
lots of serotonin. Break up - Cold turkey,
painful
Love grows out of positive rewards (sex
include), expectancies and habit.
(Love and the Internet)
Three tasks of Social networking sites:
1. Access to people who want to meet
others
2. Reduces proximity
3. A medium for communication
NOBA 12- Aggression and Violence
“Aggression is the behaviour intended to
harm someone that doesn’t want to be
harmed”(quote)
Behaviour: Not an internal process like anger
and aggressive thoughts. Intention: To harm
physically or emotionally is the main goal.
Accidents don’t count. Victim: Wants to avoid
it. Not like suicide
Violence: Aggression with the goal to inflict
extreme physical harm on person. Eg.Kill or
injure. Swearing causes emotional damage,
thus aggression but it is not violence.
My ideas : Passive aggressive because u are in
position where you would be in disadvantage
physically, economical, socially. So you choose
other ways : E.g social loafing, relational
aggression.
Ratings of Violence:
Violence especially murder has decreased
since prehistoric societies. The decrease is
dramatical, prehistoric humans murdered
more people. Yet Social media and news feed
*Effectiveness still questioned. Moreover, it
can lead to deceptions.
Social Support
Perceived Support: A psychological sense of
support. Belief that other will be there when
you need them. The more stressed you are
the more benefit you can get from this-
>Happiness and health
Received Support: Actual support. Can relief
stress and benefit positively but this
supported is not wanted then it is unhelpful.
E.g unwanted advice
Social Network: Larger heterogeneous social
networks prolonged life more than smaller
ones. 150 people can be really known. All in
all, quality and quantity is important for social
support. Best: Quality quantity
us with violent news making it difficult to
believe the global decrease of violence. This
info becomes easily to mind due to
availability heuristics.
Internal Factors of Aggression
Age
Toddlers are most aggressive but if not
educated to restraint (find non aggressive
solutions-negotiate, compromise) their
aggressive impulses, they become aggressive
over time. This leads aggressive adolescents
and young adults.
Gender
Men often more aggressive. Women slightly
more physically aggressive in heterosexual
partnerships. Yet there is damage difference.
Women use more of Relational Aggression-
Intentionally hurting someone’s social life that
leads to social sanctions. Examples?
Hostile Cognitive Biases
Vissa personer har en tendens att tolka
neuralt situationer som aggressiva.
Hostile Perception Bias: Perceiving social
interactions(relations) to being aggressive. E.g
People chatting really loud or having a
debate/discussion->seen as aggression
Hostile Expectation Bias : Expecting an
aggressive reaction from people if a conflict
arises.From me. E.g bump into someone, you
think they will hurt you for it.
Hostile Attribution Bias: Connecting
accidental events/situations to be a result of
aggression in people. Eg. He bumps into you,
you think he did it on purpose and wants to
hurt you.
(Personality Traits)
Aggression is almost as stable as intelligence
over time.
Narcissism: Inflated ego. React aggressively if
ego is threatened.
Psychopath: Lack empathy. Aggressive
reactions occur without consideration
Machiavellianism: Aggression and violence
used to gain raw political power.
External Factors of Aggression
 Frustrating situations and unpleasant
Events : Hot temperatures, bus going
to slow, long queue can aggression.
These evens trigger your Sympathic
System. Fight-flight.
 Vapen och “Media”
 Alcohol : Increases your likelihood to
act aggressively. Disrupts functions in
brain for planning, goalsetting and
self control. Leading to less awareness
of own internal factors. Increased
aggression in combination with other
factors : Expectations.
Reducing Aggression
Different methods work different people. Not
for Psychopaths
 Catharsis: Clean or purge->Act
aggressive or view aggression to
ventilate aggressive impulses such as
anger. NO! This is like fanning the
flame! Better solution: Mental
tactics-distance, different perspective,
count-and Incompatible behaviours-
kiss,help,pet-
 Punishment: Putting pain or
removing pleasure. Effective if:
Intense, Applied quickly, seen as
justified and leads to replacement of
unwanted behavior. OBS! Likely to
only suppress aggressive behaviour,
makes it an unpleasant event->trigger
aggression later
Better solutions to reduce aggression
1. Target as many factors that lead to
aggression and tackle quickly
together with “the person”. Weapons
, alcohol, media
2. Treat early during child’s
development
3. Bättre välfärd minskar våld och
aggresssion. €€$$
Violence and Aggression can be normalised in
different situations : Work, sports, relations…
Kompetens , status, bemötande i dessa nätverk

Ingroup bias

Teamwork-Kompletterande egenskaper+ mål

Grupppens som en social enhet : Vad gruppen gör utanför "jobbet"

Gruppens utveckling : Forming... kontrol, omsorg,oppositions modeller(Vad ligger fokus)...

Social loafing sker Ju mer antalet i gruppen ökar. Lösningar : Öppenhet att de varandra
feedback,annars

hög status tar över, reflektera över egna beslut,

Tydliga m

Sociometer : Min självkänsla beror på återkoppling från omgivningens respons. Låg självkänsla
person i grupp nära att uteslutas för att den inte får så mycket bekräftelse från gruppen.

Passiv aggressivt: Kan vara ett utryckt för aggressivitet, hen försöker inte elda situationen, låg status
person i grupp väljer detta sätt att göra motstånd. Frågan är vilken funktion har den för denna
person i denna situation

Negativ state relief model :Varför just en person hjälper en annan kan vara komplex.

Osäkerhet kickar igång åskådareffekten.

Autoritär: righwing authorisaim and SDO. Lydnad byggd på hot och makt. Lydnad pga rädsla.

Autoritet: Den används mest i Noba. Också hierarkist MEN på goda grunder som inte bara makt och
hot. Hen respekteras inte rädd.

Referenslista
NOBA 1
Ito, T. A. & Kubota, J. T. (u.å). Social neuroscience. I I Schele & N. Kaiser (Red.),
Introducing social- and group psychology, Noba textbook series: Psychology. Champaign,
IL: DEF publishers. Retrieved from http://noba.to/qyekc5gf
McAdams, D. P. (u.å). Self and identity. I I Schele & N. Kaiser (Red.), Introducing social-
and group psychology, Noba textbook series: Psychology. Champaign, IL: DEF publishers.
Retrieved from http://noba.to/3gsuardw
Maddux, J. E. & Kleiman, E. (u.å). Self-efficacy. I I Schele & N. Kaiser (Red.), Introducing
social- and group psychology, Noba textbook series: Psychology. Champaign, IL: DEF
publishers. Retrieved from http://noba.to/bmv4hd6p
Hess, Y. D. & Pickett, C. L. (u.å). Social cognition and attitudes. I I Schele & N. Kaiser
(Red.), Introducing social- and group psychology, Noba textbook series:
Psychology. Champaign, IL: DEF publishers. Retrieved from http://noba.to/6xanb4j9
Fiske, S. T. (u.å). Prejudice, discrimination, and stereotyping. I I Schele & N. Kaiser (Red.),
Introducing social- and group psychology, Noba textbook series: Psychology. Champaign,
IL: DEF publishers. Retrieved from http://noba.to/jfkx7nrd
Franklin, R. G. & Zebrowitz, L. (u.å). Attraction and beauty. I I Schele & N. Kaiser (Red.),
Introducing social- and group psychology, Noba textbook series: Psychology. Champaign,
IL: DEF publishers. Retrieved from http://noba.to/pwnj6da4
Forsyth, D. R. (u.å). The psychology of groups. I I Schele & N. Kaiser (Red.), Introducing
social- and group psychology, Noba textbook series: Psychology. Champaign, IL: DEF
publishers. Retrieved from http://noba.to/trfxbkhm
Burger, J. M. (u.å). Conformity and obedience. I I Schele & N. Kaiser (Red.), Introducing
social- and group psychology, Noba textbook series: Psychology. Champaign, IL: DEF
publishers. Retrieved from http://noba.to/hkray8fs
Levine, R. V. (u.å). Persuasion: so easily fooled. I I Schele & N. Kaiser (Red.), Introducing
social- and group psychology, Noba textbook series: Psychology. Champaign, IL: DEF
publishers. Retrieved from http://noba.to/y73u6ta8
Poepsel, D. L. & Schroeder, D. A. (u.å). Helping and prosocial behavior. I I Schele & N.
Kaiser (Red.), Introducing social- and group psychology, Noba textbook series:
Psychology. Champaign, IL: DEF publishers. Retrieved from http://noba.to/tbuw7afg
Brannan, D. & Mohr, C. D. (u.å). Love, friendship, and social support. I I Schele & N. Kaiser
(Red.), Introducing social- and group psychology, Noba textbook series:
Psychology. Champaign, IL: DEF publishers. Retrieved from http://noba.to/s54tmp7k
NOBA 12
Bushman, B. J. (u.å). Aggression and violence. In R. Biswas-Diener & E. Diener (Eds), Noba
textbook series: Psychology. Champaign, IL: DEF publishers. Retrieved
from http://noba.to/63vj7ykn
Teamet
Sjøvold, E. (2008). Teamet - Utveckling, effektivitet och förändring i grupper. Malmö, Liber
förlag.
Systemteori
Lundsbye, M. (2010). Familjeterapins grunder: ett interaktionistiskt perspektiv, baserat på
system-, process- och kommunikationsteori. Stockholm, Natur & Kultur.

Altaleda. (n.d.). Om en auktoritär ledarstil. Altaleda. Retrieved 12 March 2021, from

https://www.altaleda.se/ledarstil/auktoritaer-ledarstil/
EVEREST
Hällgren, M. (2010). Groupthink in temporary organizations. International Journal of
Managing Projects in Business, Vol. 3 Iss: 1 pp. 94 - 110
16 MAKT
Ledarskap är faktiskt maktutövning som sker
indirekt.
Å ena sidan bidrar den till utveckling för
individer i gruppen. Det uppnås när det finns
1)Ett reellt team 2)En tydlig och övertygande
inriktning 3)Rollstruktur som möjliggör
självförverkligande 4) En stödjande omgivning
5) Tillgänglig och kompetent handledning. Å
andra sidan kan missbruk av makten ske vilket
är destruktiv, det kan ske genom olika
grundvalar.
Definition av makt:
”Förmåga att dra fördel av andra trots deras
motstånd”(Sjovold). Kan utövas direkt vid
interaktion medlemmar eller indirekt genom
andra relationer (eg. externa grupper) som
håller upp gruppens status.
Makt, status och monopol
Positioner som medför makt ses vara
attraktiva. Tvångsmakt kan inte undvikas
inom formella hierarkier: En orsak är normen
om att lyda den med högre status. Se sidan
207.
Maktutövning som endast medlemmar på
positioner med hög status kan störtas genom
opposition (tänk opp. Kultur sätt att agera).
Den på hög status kan behålla sin position
genom expertmakt, gömma info eller
framlägga info. Makt i form av position har
monopol över lägre positioner eftersom de
behöver söka godkännande hela tiden vid
många beslut.
Vad var resultat av de formaliserade
makt:#millgram och nazis
Lydnad till formell makt trots obehag->Med
tid beundras systemet och maktutövarna
>man identifieras sig med systemet-
>Förändringar i ”jaget” identitet->
internalisering av dessa normer och värde.

Maktens grundvalar

Kan vara knuten till formell position eller Makt som utövas med koppling till de olika
personlig makt: naturlig auktoritet eller maktbaser/valar kommer till uttryck genom
karisma. Fem plus två grundvalar för makt, olika funktioner. Dessa funktioner bär med
sidan 214 : sig några typiska beteende.

Grundvalar Beskrivning Beteende för SPGR Kategori

identifiering
Expert/info makt Besitter expertkunskap Inget behov av att Kontroll
involvera andra. Han
kan bästa lösningen.
KP:neutralt
Referensmakt Hen ses som ideal, bör Visar sin genuin Kontroll
imiteras integritet i flera
sammanhängande
tillfälle. Ökar hans
trovärdighet.
KP:entuasiastikt
Belöningsmakt Styr över attraktiva Knutet till systemets sätt Kontroll
resurser att distribuera de
resurser som är
attraktiva. €
Legitimerad makt Gruppens normer Beteende som stödjer Kontroll
stödjer hen position gruppens normer kring
och status, hans position
accepterade normer
Tvångsmakt Kan straffa andra som Utgår från regler som Opp. K
inte konformerar med systemet legitimerar för
olika medel att få medhåll. Han
tjänar på det KP:
granskande
Relationsmakt Mäktiga vänner ger Värme och humör i Oms.
honom makt och personlighet, för att
inflytande säkra goda relationer.
KP:öppet och
leende
Konspirationsmakt Hittar sårbara punkter Skapar oförutsägbarhet, Opp.
hos andra, lyfter det följer strömmen och
och skapar osäkerhet ändrar riktning oväntat.
och tvivel KP:Icke verbala signaler
Normer understödjer olika värde (uppgiftslösning, relationsorienterad) vilket ger sitt uttryck på
funktioner (kontroll, omsorg). Observera grupper med SPGR och du kommer förstå vilken typ av
makt håller på att utvecklas.

Workshop: Tänkande och sig själv och andra. Self and others.

Vad upplever du själv som oklart eller knepigt i texterna? Finns det begrepp som är svåra att
begripa? Ge konkreta exempel.

Vad upplever du själv var extra intressant eller överraskande? Ge konkreta exempel.

Self efficacy appears to be dependent of external factors. Even when we remember our performance
experiences, they still a source of information based on our social world.

Heuristik: This ability to find shortcuts in order to solve a given problem or understand our
environment is fascinating. Availability heuristic can impede a deeper search of solution that is in
your brain or(surrounding). The first reasonable idea is then become your anchor for further
investigation which would lead to biases. Heurisitcsk , shortcut, leads to different types of biases.

Social kategorisering är ett grundläggande mänskligt beteende och påverkar hur vi ser på andra,
såväl som hur andra ser på oss.

Diskutera vilka följder kategoriseringsbeteendet kan tänkas ha för oss som individer?
Ta i denna diskussion i beaktning att vi både kategorisera andra, och själv blir ”kategoriserade” av
andra. Använd relevanta begrepp som verktyg för att tydliggöra och belysa processen.

OBS! Same area brain in self judgement and towards others. Prefrontal media cortex, amygdala…

Effect on Self and Identity :

-Social actor- My social roles , I create this category of me being a “Fotball player” “Bokslukare”->

*You are bad at maths because you play football : Stereotype leading to discrimination(behavior).

-Motivated agent- These roles then define the kind of goals you/I set. Train more, sleep more , or
Score high marks in school.

*Working had in to fit in good quadrant of “två dimensionell stereotyping”. He is studying had so
that he would make money and brag. He is trying to much to be socialbe but we know he is
programmer vs he is sociable due to his work as sellsman , he is trying to sell us something. A.k.a
prejudice and when spoke becomes discrimination.

-Authobiographer: These roles within different cateogories become the hallmark of my life’s story.

Example of categories : Woman, mother, Fotball player, Book reader, (-) Categories also affect my
willingness to explore other roles

*I rather not mingle with Psychologist from this “X -country” they are very cold in character.
Awkward or Y country- very warn sociable but say too much philosophical nonsense.

Effect on Self efficacy

Each category has its own goals and purposes. My interest in these roles will affect my self-efficacy
towards respective goals. A footballer->High self-efficacy in learning how to dribble or lower efficacy
if I underperform. Yet other factors of influence when cheer me up.

Effect on my Cognition

A psychologist would expect him or herself to reflex more about different topics. A football player, A
pilot or engineer might nstart thinking about social psychology. Still possible but they would not give
it their highest attention.

Categorising affects

Schema : What I think about and event, how I represent it in my mind ex A child on street angry with
father.

Heuristics : The shortcuts that appear first would mostly be based on my category : Psychologist: the
child is need more affection/närhet. High school student: Föräldern vill säkert bara bestämma.

Hot cognition: My desires, feelings and goals would affect my thoughts. My category would affect
the type of goal and desire to set them : Footballer vs Entreprenuer. Secondly it would determine
the amount of risk others expect a footballer vs Entrepreneur to take. As you play out the roll within
your category (“social thinking theory”) you enter into a certain mood which would in turn affect
your attitude towards your roll. I am happy and love being a father , footballer… I am sad then
children cause my a lot stress.

Effect on Attractiveness:
On others : You access their physical appearance , white, black,small, vältränad, mörk röst etc Vilket
leder till att du väljer att umgås med de eller inte. Du har lagt de i en kategori där du tror att de är
stela, aggressiva, prataglada , jobbiga vilket inte passar dig. Notera att när du agerar utifrån din
mental kategorisering har du diskriminerat en annan människa. Positiva egenskaper kopplar du hen,
haloeffekten, då hen ser bra ut och låter bra.

På mig: Jag är snygg efter jag har långt hår(Ansiktsattraktion), muskulös(Sexuell attraktion) och
jobbar hård(beteende attraktion) smala öron… En uppfattning som på kulturen, din evolutionära
instinkter , du har märkt att ditt utseende är en del av genomsnittet , kategori prototyp, du har sett
din typ av ansikte flera gånger, mere exponeringseffekten. MOTSATSEN gäller när om du tycker att
du är ful. Här kommer du att koppla negativa egenskaper till själv bara på grund av att du ser
annorlunda ut _Overgeneraliserings fel.

Analys av ”case”
Analysera gruppens case/texter – börja med definiera problemet/dilemmat, fortsätt
med att identifiera de centrala processerna, och vad ni rekommenderar för
lösningar/väg mot möjliga lösningar. Lyft konkreta exempel och förklara med begrepp
ur litteraturen.
PROBLEM 1 : Fördomar kopplade till personer med asiastisk påbrå tas inte på allvar av allmänheten.
När det tas upp av den som mottagare hävdar sändare att påståendet var ett skämt. Till och med
vitsar med namn från Kontinenten Asies anses vara ett ämne för komedi. Vidare existerar
förnedrande skämt om kvinnor från denna världsdel.

PROBLEM 2 : Epitet ”Asiat” har många olika betydelser. ”Asiat”, tjej blir en fast kategori oavsett
sammanhanget. Asiatisk polis, Kvinnlig polis. Dessutom ska personen i fråga både representera alla
människor under samma ”kategori” och fira deras framgång eller sörja dessa misslyckande.

PROBLEM 3: [Förlöjligande och demonisering av ”asiater] Groteska bilder om människor från Asien
har förkommit genom historien och förkommer idag. Ett avsteg från det faktum att de är människor
och vi är jämlika. Exempel: Förstora eller minska vissa kroppsdelar människor i en målning för att
förstärka hat eller ”komedi”. Ett annat exempel är överdrift av symboler(konhatten) när publiken
saknar kunskap bakom dess historia.

Fördomar kopplade till personer med asiastisk påbrå tas inte på allvar av allmänheten. När det tas
upp av den som är utsatt hävdar ”sändaren” att påståendet var ett skämt. Till och med vitsar med
namn från Kontinenten Asies anses vara ett ämne för komedi
Dessutom ska personen i fråga både representera alla människor under samma ”kategori” och fira
deras framgång eller sörja dessa misslyckande. ] Groteska bilder om människor från Asien har
förkommit genom historien och förkommer subtil idag. Det förstärker fördomar och diskriminering.

Analys

Stereotyp_ Den mentala processen där människor sätts i grupper och kategorier. Vilket fungerar
som en överlevnadsmekanism för att snabbt skilja hot från ”trygghet”. När kategoriseringen leder
till en uppfattning om fastlåsta roller hos andra bildas stereotyp. Det leder till man tro sig kunna
förutsäga hur personerna i kategorin kommer att bete sig ”alla” situationer. Attityden mot personen
som har kategoriserats kallas fördomar” medan ”Beteende mot personers inom kategorin kallas
diskriminering. Beteende som hotar personens värdering är diskriminering.

Begreppet ”Asiat” kategoriserar människor med ett visst utseende. I problem 1–3 är stereotypen
följer kategorin är dock inte positivt. Människor med asiatiskt påbrå tillskrevs hemska beteende på
grund av deras utseende. Detta är motsatsen till ”Attribution of positive traits” som sker när
människor anses vara attraktiva. Det är snarare ”Fundamental attribution error”

”Alla kineser kan karate” är både en fördomsfullt eftersom det övergeneralisera en egenskap till alla
människor inom kategorin ”Kineser”. Vidare är påstående diskriminerande när det sägs. Dessvärre
läser vi att allmänheten skämtar med dessa sådana uttryck och vägrar erkänna att de är
diskriminerande. Detta är en försvarsmekanism som involverar rationalisering genom att häva att
man menade något annat. Ett skämt =Det inkongruenta budskapet bli en mur att gömma sig bakom.

Subtila Bias: I samband med definitionen av Ambiguous Bias sätts ”Asiater” i grupp och överdriver
skillnaden mellan ”de” och ”oss”. Ett tecken på maktkamp och kontroll över andra människor. Förr i
tiden var denna bias tydligare och mer explicit. Numera är det mer implicit vilket innebär att den är
outtalad och undangömd bakom ”komedi”

Två dimensionell modell av stereotyp: Enligt boken finns det en ”positiv” fördom om att personer
med asiatisk påbrå presterar högt i skolan och på jobb. De anser vara ett föredöme som andra borde
följa. Men samtidigt finns det fördomar och dikriminering mot att personer med asiatiskt påbrå i
Sverige. Skribenten Lundman påpekar händelsen där nio kvinnor med sydoasiastiskt påbrå förbjöds
från att inträdda en krog. Detta berodde på ägarens stereotypiska syn på asiatiskt utseeende.

Jaget är både reflektiv och relativt och att det är först i vårt möte med andra som ”jaget” får sin
identitet (Noba,201?). Individer som upplever dessa fördomar kan undra ”Om dessa påstående är
sanna, varför är jag inte som ”alla” asiater. Finns något fel med mig eller har jag glömt min identitet”
Beroende på slutsatsen efter reflektionen stärks eller försvagas självkänslan hos jaget. Om personen
reflektera inser att fördomarna inte är sanna kommer hen att påverkas mindre av dem. Om
personen istället hittar aspekter av fördomar som stämmer överens med sin identitet, kan negativa
känslor. Att vara socialt accepterad är en viktig del av ”jaget”, skriver ”Noba”. När fördomar leder till
att jaget inte känner sig socialt accepterad och bekräftad uppstår ångest,dålig självkänsla, förtvivla,
ilska etc.

Social kognition: Enligt ”NOBA” har människan en inbyggd mekanisk för att hitta genvägar till
lösningar.Detta kallas för heuristik men det kan dock leda till bias(snedvridningar). Det innebär att
man tenderar att bedöma personer och situationer på samma sätt eftersom den typen av
bedömning är mer tillgänglig i hjärnan. Exponeras man för groteska och hemska bilder av personer
med asiastiska påbrå bli bilderna en mental genväg till hur vi uppfattar ”asiater”
Utifrån denna teori inser jag att genvägar till felaktiga information kan skapas i vår kognition på
grund av dessa bilder. Dessutom kommer minnet att kopplas till +/- känslor vilket kan göra det
lättare att framkalla, enligt teorin om ”mood-kongruent memory”. Till följd av detta blir ordet asiat
kopplat till groteska bilder om ”Asiater”. Enligt teorin om Tillgänglighets heuristik kan tillgång till en
typ av information (grotesk,demoniserad bilder) täcka möjligheten till att hitta en bättre information
i hjärnan. Det första man kommer ihåg blir allt som finns vilket bekräftar sanningen i felaktiga
information.

Priming exponering till en stimulus gör det lättare att upptäcka kopplingar till det stimulus i andra
sammanhang och situationer. Groteska bilder är stimulus som skapar en obehaglig och skrämmande
respons. Möte med människor med asiatiskt påbrå är en annan situation som utlöser samma
respons från den ursprungliga stimulus.

Lösning: Studera historien av respektive länder i Asien utifrån tillförlitliga källor. Okunnighet orsaker
snedvridningar när vi bedömer andra. Sinnet behöver utvidgas.

Censuera groteska bilder-Minska Prajminseffekten

Förstå kulturen – Mindre fördomar

Samhället: Sluta skämta om andra människors kultur.

Workshop 2.0 Fake news

Steg 1

Interesting: Persuasion, foot in the door, Mere exposure effect part of familiarity, perceived support
being always positive, Egoism in helping others, Catharsis vs “Better solution for Aggression.

Difficult to understand: Nothing

Steg 2: Put in context and with Examples

 Första dagen på jobbet. Kollektivboende.

 Self-esteem, Self-efficacy, View of Self as a social actor /acceptance, Identity, Ostracism-
>Depression, <-relational aggression. Examples: First day at school and the way you are
treated. FOR workgroups: Focused on goals, differences are tackled, emotions are expressed
rarely but depends on culture. Work is different due to structure and goals but inclusion or
exclusion in different settings have the equivalent effects as to someone in an informal
group.
 Facebook. Ads. Scarcity technics saying we give out free watches + attractive pictures and
deadline to place the order. Ads for tv shows- Mere exposure effect->liking->foot-in-door
(watch first minutes of episodes)->hooked. Ads shared by friends that are sponsored:
“Maven” or “Word of mouth”. Ads showing 5star ratings or “the best in Sweden” implying
many people rated and liked->social proof.
 Word of mouth-> we trust people that we have met or friends with on social media.
Example: Fitness 24. My friend works their and loves it. Ratings : +freedom of expression for
all, yet company can regulate with ratings show up -People paid to rate positively & their
profile picture shown to fortify their “testimony” & If face attractive, celebrity, display
 authority we belief. Anonymous: +Sincerity towards products +Focus on words and not
attractiveness -One person (from company or connected to close worker” could rate many
times ->unreliability

Analys

Börja med att definieraproblemet/dilemmat, fortsätt med att identifiera de

centrala processerna, och vad ni rekommenderarför lösningar/väg mot
möjliga lösningar. Lyft konkreta exempel och förklara med begrepp ur
litteraturen.Välj så specifika/exakta begrepp som möjligt, undvik
”paraplybegrepp”så långt det går.
Viralgranskaren är ett projekt med fokus att få människor att tänka till innan de delar ett inlägg till
sina vänner. Olika typer av bedragare bakom dessa inlägg som dyker upp på nätet kan klassificeras i
olika kategorier. Satiriker är ett kategorierna menar Åsa.

Åsa förklarar att en Satiriker brukade skriva påhittade saker med syftet att underhålla vilket var
uppenbar för allmänheten. Numera skapas hemsidor och innehåll som framstår som äkta. Åsa
menar att när människor tar del av dessa innehåll väcker det starka känslor. Exempel på dessa
känslor är ilska, glädje och sorg, ledsen som in sin tur leder till att ett inlägg delas. När en falsk nyhet
delas med andra människor tjänar bedragare pengar och får flera följare. Till följd av detta blir
vanliga människor som sprider dessa inlägg en annan typ av bedragare.
Folk frågar Viralgranskarna om en post stämmer. Specifika poster. Falska påstående som får stor
spridning genom sociala medier. Företag måste ta hänsyn till fake news

Problem : Falska nyheter spridds genom olika plattformar, en Satiriker brukade skriva påhittade
saker med syftet att underhålla vilket var uppenbar för allmänheten. Numera skapas hemsidor och
innehåll som framstår som äkta. Fakta blir mer subjektivt , mer min sanning inte längre objektivt.
Man bortser från fakta.

Effekter: Väcker känslor-> Ytterligare delningar på nätet-> Pengar till spriddare och pengar.

Väcker känslor

Group poliisering

ANALYS:

Peripheral route

Hot cognition : Första som läser den, konfirmationsbias.

Heuristics : quick decisions due to mental shortcuts,

Triad of trust : Nästa person som tar emot den.

Message as education -> Word of Mouth.

Fixed patterns (klicka, gilla ,dela) är sätter bedregaren igång med känsliga påstående. Då delar
läsaren inlägget utan att kontrollera innehållets pålitlighet. Många har gillat inlägget Normative
Conformative.

EXAMPLE: Missing Person- Person that actually should not be found”

Testimonial and word of mouth : Dessa två begrepp är användbara i analysen av spridningen av fake
news. Inkludera effekten av ”attraktion”

Hot cognition : Beslut fattas baserade på känslor som en situation utlöser. Beslutet är alltså att dela
ett provocerande inlägg. Kopplade till HEURISTIKS

Hur hänger dessa två stycken ihop för att beskriva fejk news. Belys utifrån individens perspektiv och
bedragarens perspektiv. Vilka konsekvenser kan det ha för ett land och socialt nätverk?

Lösningar:

Upplysa andra om falskheten i nyheter, har du kollar källa-> Leder till SKAM (social status och self
identity) hos individen och då full out attack. Rationalisering hos ”ego”-> Försvar och attack -
>Symmetrisk upptrappning.

Källkritik _Utbildning för att öka medvetenhet kring falska nyheter. Använda sociala medier för att
spridda utbildningen. Människor ändå en tendens att lita på information som framstår som
utbildning.

Grupptryck bland forskare kan leda till bekräftelse av forskningar. Konformitet med andra
forskares granskning. Lösning: Inte veta vilka som har granskat, anonymitet. Att vara inställd på att
hitta sanning eller falskhet i en källa -> konfirmationsbias. Lättare att tro bevis,inlägg,beteende om
du redan trodde på det innan. Reciprocitet , du godkänner min och jag din, vi könner pengar,
Mobbing på arbetsplatser: Utfrysningar, trakasserier, Sker systematiskt negativa sanktioner och
under långtid - >Leder till självmord. Det är en folkhälsofråga som bör belysas mer. Anses förkomma
mest i skolor av barn vilket leder till att det hamnar i underläge vid anmälan. Utredningar som ger
kopplingar till stress snarare än mobbning. Stort mörkertal kring hur mycket som rapporteras.
Olyckor lyfts på medier men när utfrysningar från chef och kollegor har bidragit till det, sker
mestadels utredningar. Maktobalans leder till mobbning Utredningar Anonyma rapporter vid
utredningar. inte särskilt bra _Rapporter med identifierbara personer: Mer trovärdig, Oberoende
utredare. Sonnessoinn och Mårtensson

Några perspektiv kring mobbning: (-> = ”leder till”)

Obedience->Diffusion of personal responsibility, Worker evaluates Cost-benefit of intervention to

help co-worker. Workers trust their leader (Triad of trust) and would not question the leader’s
decisions. Even when the leader breaks a norm.

Nonconformity or disobedience to norms-> Social sanctions such as bullying.

Example of norms: Mac is perceived to “Work hard”(arbetsmyran). But they discover that Mac is
“social loafing”, leads to sanctions, bullying.

An existing stereotypical view of person: Mac works hard and never comes late. Mr/Mrs punctual.
When workers notice the contrary then bullying can be used push the person back into the
stereotypical view. Mac has been assigned a fixed role and is not “allowed” to can’t change it.

Redaktören Jenny Sonnesson på Göteborgsposten har skrivit om mobbning på arbetsplatser. Hon

beskriver mobbning som upprepade och kränkande beteende mot en annan individ under lång tid.
Dessutom förklarar hon att dessa kränkande beteende kan vara i form av utfrysningar och
trakasserier. Sonnesson påpekar att mobbning på arbetsplatser inte rapporteras i samma grad som
andra problem på en arbetsmiljö. Olyckor på arbetsplatser blir belysta av medier medan olyckor som
beror på mobbning inte uppmärksammas i samma grad. Hon menar att utfrysningar från
medarbetarna på arbetsplatser leder mestadels till utredningar. Dessa utredningar kan bland annat
hitta kopplingar till stress snarare än mobbning. Utöver detta poängterar hon att när det gäller
mobbning finns det ett mörkertal för antalet inrapporterade fall vilket i sin tur försvårar
utredningsarbetet. Dessutom anses mobbning mestadels förekomma bland barn i skolor vilket också
påverkar huruvida de inrapporterade fall prioriteras. Jenny Svensson konstaterar att mobbning på
arbetsplatser är en folkhälsofråga som måste lyftas eftersom den är dödlig och är ett kostsamt
arbetsmiljöproblem.

Mårtensson har också redogjort för hur trakasserier och utfrysningar leder till långtidssjukskrivningar
vilket i sin tur förstärker mobbningen på arbetsplatser. Dessa faktorer sammanlagt kan leda till att
individer begår självmord. Gällande utredningar för mobbning på arbetsplatser, fastslår han att tillit
på anonyma rapporter från medarbetare minskar utredningens trovärdighet. Han nämner att ”Ingen
får vara anonym” och ”alla måste stå för sina anklagelser”. Slutligen betonar han vikten av en
oberoende utredaren för att säkerställa reliabla resultat

Normer, roller, status, obedience diffusion of personal responsibility, brott mot normer ,
nonkonformitet-> sanktioner (utfrysningar, metakommunikation, gemensam kunskapsbas

Stereotyp, fördomar, discrimering som sker subtilt

Affects: Identity of self, self efficacy, esteem,

Lösningar: Ledare som lyfter varje deltagarnas åsikt speciellt de som är mer tillbakadragna, enkäter
till varje medlem men görs av någon utanför gruppen med ”mydighet,ärlighet och lätt att gilla”-
>Ökar öppenhet i svaren.

Möjliga beteende från individen som leder till mobbning

Icke-konformitet mot en norm

Agera utanför sin roll

Trotsa en formell eller informell ledare.

Effekter

Sanktioner : Utfrysningar, ignoreras

Lägre självkänsla (Learys sociometer)

Höga stress nivåer

Hjärt och kärlsjukdomar.

Kollegorna minst på ”intervention” beror på

Cost och benefit analys

+Tillhöra gruppen och behålla sitt jobb

+Inte själv bli mobbad

-
 Spänning hade börjats bilda i systemet men genom att en ledare utsågs och uppgifter fördelas
upprättas ett jämviktsläge. Detta jämviktsläge var dock inte optimal inför de föränderliga kraven från
omgivningen(ledningen). Frustration började redan växa inom det rådande jämvikt och vid kravet att
skifta ansvarsområde syntes även trögheten som systemet hade för förändring. Det visade sig
genom gruppmeddlemmarnas olika åsikter för förändringen. Men systemet behövde omstruktureras
för att hitta ett optimal jämvikt.

Notera att flera meddlemmar ville också behålla systemet som det var. Dock framgår det inte tydligt
i texten att någon ger ett tydligt verbalt budskap så alla hör. Förutom Peder. När han konstaterade
att han inte ville byta sin roll uppfattades detta som att han överskridit en toleransgräns. Dessa
reglerar gruppens interaktion (källa) Till följd av detta började det som Lundbye benämner
syndabocksprocessen. Han förklarar att det är en reaktiv termostatfunktion som reglerar
jämviktsläget.

I denna process kanaliseras aggression mot en individ för att lösa konflikter som långsiktigligt hotar
systemet källa. Under denna process upptäcker jag ett exempel på cirkulärkausalitet : Peder vill ej
släppa ledarrollen och resten av systemet bli frusterade och tjatar på honom. Att de tjatar på honom
gör att han håller ledarrollen ännu mer då han troligen uppfattar tjat som något som han kan
åtgärda.Det leder in sin till att de andra blir mer irriterade och de fortsätter kräva förändring. Det
stämmer överensmed Lundbye(200?) att orsak och verkan är en sammanlänkad kedja som saknar
börjar eller slut.

Utifrån syndabocksprocessen är det viktigt att förstå vilken funktion som Peders beteende har i
denna situation. Det handlar inte just om honom utan om relationen mellan Peder och resten av
gruppen. Deras relation var i början komplimentär vilket Lundbye beskriver som olikhet mellan delar
av systemet. Detta eftersom hade olika uppgifter men komplementerade varandra när gällde att
uppnå kravet från omgivningen. När relationen blev däremot en stel komplimentaritet blev det
dysfunktionell (Lundbye2001). Lundbye skriver att det innebär att maktstrukturen bli viktigare
oavsett nya omständigheterna.

Gruppen försöker ändra detta medan Peder troligen uppfattade det som att han behövde visa mer
av sin autoritet. Det gav upphov till att gruppen sammarbetar ännu mer för att ändra denna
relationsregel. Detta samarbete där Carola-subsystemet och Mona lyfter det pågående konflikten
inför gruppen berodde också på att Peder visa mer autoritet. Ytterligare ett exempel på cirkulär
kausaliteten i ett system.

Efter diskussion bildades konstanta termostater. Normer och regler som bidra till att behålla det
nuvarande jämviktsläget.
Labflablfbaf

Inledning
I denna analys kommer jag fokusera på händelserna i början när gruppen sattes ihop till och
med avsnitt 4. Jag kommer också inkludera några inslag från slutet av dokusåpan för att
förstärka och utvidga min analys.

Lundbye (2010) beskriver ett system som en uppsättning delar som ömsesidigt påverkar
varandra. De här delarna i ett system kan gå ihop och bilda egna system som Lundbye (2010)
benämner subsystem. När dessa åtta personer i avsnittet satts ihop för dokusåpan bildade
de ett system. Vid första mötet när de lärde känna varandra började systemet att etableras
och från den punkten började olika typer av subsystem att formas. Några exempel på
subsystem som bildas var teknikgruppen, matgruppen och städgruppen baserat på
funktioner. Andra subsystem berodde på gemensamma intresse där Aston och Carola som
tyckte om astromoni. Detta resonemang understryks av Lundbyes (2010) resonemang en
person kan ingå i flera subsystem samtidigt.

Att subsystemen som baserades på tilldelade roller formades, började med att Peder
uttalade sig själv till ledare. Utan att de andra i gruppen uttryckte motstånd verbalt. I stället
skruvade de på sig och visade genom metakommunikation att de inte riktigt höll med.
Lundbye(2010) har beskrivit metakommunikation som kommunikation som sker mestadels
icke-verbalt. Men i och med att Håkan uttryckte verbalt sitt medhåll till Peders ledarroll fick
hans feedback större vikt. Till följd av detta visade resterande av gruppen sin konformitet till
ledarskapet genom sitt kroppsspråk trots deras missnöje inombords. Cirkuläriet..

Efter uppdelning av dessa roller verkade systemet vara i ett tillstånd av homoestas. Dock
enligt Lundbye (2010) är homoestas ett tillstånd av jämvikt och balans i ett system. Det
innebär inte en avsaknad av konflikter utan en balans mellan ro och kaos. Början av
systemets strävande mot homeoestas syns i dokusåpa genom att enskilda medlemmar
ägnade sig åt de uppgifter de fick av Peder utan klagomål. Detta skulle möjligtvis kunna ses
som homoestas men eftersom kaos och konflikter inte hade skett, anser jag det vara en
felaktig föreställning av homoestas. Dessutom saknades både reaktiva och aktiva
termostatfunktioner.

Så småningom växte frustration bland gruppmeddlemmarna. Peder ansåg det vara på grund
av att vissa meddlemmar slarvade med sina uppgifter. Andra meddlemmar i gruppen ansåg
deras frustration bero på att Peder var tjatig. Detta medverkade till en ökad frustration och
sämre prestation som i sin tur förstärkte Peders syn på frustationen. Detta är ett exempel på
cirkulärkausalitet (Lundbye 2010). Dessa processer tillsammans med att ledningen
uppmanade gruppen att omstrukturera rollerna samt att Peder vägrade att ge upp sin
ledarroll ledde till en tydlig konflikt. Toleransgränserna i systemet alltså hade överskridits och
olika typer av termostater träder in.

Det är möjligt att betrakta Peder som symptombärare och anta att om han avlägsnas från
gruppen att homeostas skulle uppstå. Detta stämmer inte med hänsyn till slutet av
dokusåpan när Peder träder in och hjälper Aston med sin fotskada. Utan honom i den
situationen skulle systemet förblivit i ett kaostillstånd som in sin tur skulle lett till upplösning
av detta system. Systemet skulle inte existera och homeostas skulle vara ouppnåbar. Det
förstärker Lundbyes teori (2010) om alla delar av systemet ansvariga för konflikter. Det är
alltså aldrig en person som bär problemet.

Alltså är frågan, vilken funktion fyller Peders beteende i systemet? Enligt Lundbye (2010)
kan frustration kanaliseras till en del av systemet för att kunna återställa balans i systemet.
Genom att flera medlemmar i gruppen kanaliserade sin frustration på Peder började en
omstrukturering, som ledde senare till homeostas. Alltså hade Peder uppfyllt en reaktiv
termostatfunktion som Lundbye (2010) benämner syndabocksprocessen.

Notera att det framkom en tröghet i systemet inför denna förändring som
omstruktureringen innebar. Exempelvis föreslog Mona att beslutet kring förändring av
ledarrollen skulle skjutas upp. Monas feedback där Intentionsaspekten var att lugna ned
gruppen medförde ett temporärt tillstånd av ro. Denna process medverkade dock senare till
att jämviktsläget i systemet försköt sig ännu mer mot kaos.

Systemets tillstånd förbättrades inte heller med Peders relationsdefinerande budskap. Han
förmedlade klart och tydligt att hans position gav honom makt att både bestämma rollerna i
gruppen och allt alltid behålla sin ledarroll. Detta visar i sin tur en stel komplimentäritet i
relationen inom systemet, där maktstrukturen blev viktigare än omständigheterna som hade
förändrats (Lundbye 2010). Dessutom förvrängde han Monas budskap för att förstärka
komplimentäriteten vilket var ett ytterligare tecken för systemets tröghet för förändring.

Dock är det viktigt att påpeka cirkulär kausalitet och inte enkelriktad kausalitet. Mona hade
fyllt en viktig funktion genom att lugna ner gruppen. Men den rådande omständigheten
bidrog till denna reaktion vilket i sin tur förstärkte den existerande komplimentära relationen
i systemet. Däremot fortsatte kaostillståndet i gruppen att fortfarande eskalera i flera dagar
tills ledarrollen förändrades.

När Mona valdes som ledare och normer för demokrati införlivades befann sig systemet
äntligen vid en optimal homeostas. Därefter etablerades också normer för hygien,
beslutsfattande och för önskemål. Dessa var konstanta termostater som bidrog till att
behålla homestas. Denna homoestas som gjorde systemet mer robust inför kommande
kaostillstånd och utmaningar.

Referenslista
Lundsbye, M. (2010). Familjeterapins grunder: ett interaktionistiskt perspektiv, baserat på
system-, process- och kommunikationsteori. Stockholm, Natur & Kultur.