Inemationel fonts albetet- Wipes WrerrepiA Internationella fonetiska alfabetet Den har arikein behover fier eller battre kallhanvi (eo17.03) Argizca gonom attliggs i pltga killor (gma som fonoter. Uppgiharutankilisinising kan itigasdinas ‘ch tas bortutan att at baGvercskuteras pi cekussionssidan ingar for att kunna verifieras. Det internationella fonetiska alfabetet, firkortat IPA (av engelskans International !nternationella fonetiska Phonetic Alphabet), ar ett fonetiskt alfabet. Det anvinds inom lingvistiken for att A alfabetet entydigt som mibjigt representera samtliga spraldjud (foner eller fonem) som dterfinns { de talade spriken, Det utvecklades ursprungligen avIntemmational Phonetic Association a mw Det har flera ginger reviderats, senast 1993, och uppdaterades 1906. Tilligg till alfabetet sker inte sarskilt ofta, men under 2005!" inkluderades en ny symbol, 9 v (ett v med en hiigerisok), vilken ar avsedd att representera en labiodental flapp, ett spraldjud som firekommer i flera spriksom talas i afrika. Uttalet av Lyon skrivet med IPA- Innehall tecken, Beskrivaing och anvandning Kensonanter + Betydelse —fonetiskt alfabet Vokaler + Anvandning —som Owiga tecken uttalsanvisning} larobocker, Tateller upesagii 2 cbs K er (puimonisk + Bakgrund — oreonarns (eames) (qundandet av internatonal Konsonanter (cke-pulmoniska) {(guncance! av nem Vowaler ‘Andra symboler ‘Observera: Denna sida imnehiller fonetsk ‘Suprasegmentaler ‘Toner och ordaccenter ‘Anmarkning Diaktitiska tecken snformation sleiven ned intemationalla, {fonstisia alfabetet (IPA): Unicode. Se IPA Unicode omdu har problematt se dessa tecken, IPA for tated Tabeller over fonetiska tecken i rikssvenska Vokaler Konsonanter Spridning Kommentarer Referenser Extemna lankar Beskrivning och anvindning IPAs teckenuppsittning utgir frin det latinska alfabetet med lan fran det grekiska, men innehiller aven en méingd tecken som. inte dr direkt tagna fran nigot tidigare existerande alfabet. Principen for IPA's uppbyggnad ar att det ska tacka Stminstone tillrickligt manga foner for att varje talat sprak ska kunna noteras entytigt. Alla enskilda foner motsvaras avendast ett tecken Gialarter och andra modifierande tecken ralmas ej), och inget tecken ska i princip motsvara flera foner, varfir tll exempel affrikator delas upp i flera tecken, | praktiken anvainds ofta inte alfabetet alltid fullt ut, utan bara de fonematiska dragen och de viktigaste allofonema noteras. Detta ar nédvandigt dels fir att undvika godtycke vid transluiption, dels for att Jka lasbarheten och fokusera pa det vasentliga i transluiptionen, Den mindre detaljerade — fonematiska - transkriptionen har teclnen omgirdade av snedstreck (exempel: /sa:ka/ for uttalet av ordet kaka) Hair anges bara fonem, det vill siga de betydelseshiljande Ijuden. Inpelise wikipedia og/wikvTurntinsla_fontista_alabetst 6ouozrea23,2019 Iwematonlh fetish lhe Wokedia Den mer detaljerade transkriptionen ar den fonetiska, och hit sitts IPA-tecknen inom hakparentes Normalt innesluts fonetisk, slaift i hakparenteser, till exempel [he] for uttalet av ordet “hej” (exempel: [k"a:ka] for uttalet av ondet ‘kaka, Har markeras de enskilda sprakijuden (fonema), oavsett om de markerar en betydlelse eller inte. I exemplet i parentesen anger man att /ly i inledningen aven betonad stavelse uttalades med aspiration och att /a/i den forsta stavelsen uttalas med en bakre vokal) Konsonanter Konsonanttecknen i IPA stiimmer bra dverens med motsvarande svenska skrivtecken och deras gingse uttal, Féljande ar exempel pa tecken som anvinds i svensk: fonetisk notation (en komplett lista for rikssvenska dterfinns senare i artikeln): + Jdudet skrivs vanlighs ji, men kan vd stikttonetisk tanskription nyanseras med ett tkatvt I) += Sjedjidet varierar mycket over landet. For attnotera uttalet an vands ittandi en neutral fikatva, [8 For att sé Utfalen at an ands tramst (h] for sjedjucet iikssvenska "ske" ach [s] for det amre sje Jjudet i rikssvenska "io += Tjedjudet strive med I]. + Fuljidet strive oftast endast med ff. Mer noggrant skrivs bakre tungrots-r som [a] och tramre tungspets-+ som (1) ce olka Vokaler Vokalemas tecken och uttal speglar frdimst det latinska, vilket ligger ganska ndra det svenska, Praktiskt taget alla svenska vokaler uttalas dock fonetiskt olika beroende pa om de ar Linga eller korta; till exempel skrivs kort a som [a], medan langt a skrivs som [a:]. Vokalema 4 och b uttalas fonetiskt annoriunda fire r och de retroflexa fonemen, och de skrivs di med andra tecken, Diftonger skrivs vanligen helt enkelt somde tv ingtende fonemen i rad, till exempel [rauk] fir ordet "raul Ovriga tecken Ett kolon ((d, ven [:) markerar att ett fonem ska uttalas lingt, Detta giller friimst i sammanhang dir lingden ar betytelseskiljande, fonemisk, til exempel fir svenska vokaler. Aven konsonanters lingd kan noteras salunda, men detta ar normalt firbehillet sprik dar langden ar fonemisk, som finskan. Ordaccent markeras med tecken direlt fire de betonade eller stavelsema:[' fir primar betoning och [] for sekundar betoning. Tord med bara en betonad stavelse, som svenska ord med accent I, anvinds bara (J: 'mager’, [ma:ger]. I ord med tva betonade stavelser, som svenska ord med aocent II, anvéinds bada tecknen: ‘mage’, [mage]. Utéver ovannimnda tecken tiltommer ett antal diakritiska tecken fir att finare notera munnens slutenhet, tungans position och tonhijjdens varians — vilket har fonematisk status i bland annat kinesiska - samt tecken fr bland annat aspiration och ‘ystnad. Tabellor Konsonanter (pulmoniska) Pulmonisk-egressiva Konsonanter labala | koronala | dorsala_acikalal bab absent cent aveposB. a pal e¥ot pat wearauwl Bren. Got. rasa [m [_m) 7 alr[ofn vusier [pol *[ ta ide s[kahe| [2]? nano: [6[1 vPOsz[F ale als zie de ykeha[n S|h Al somox. [ET 0 z i emi. Pe r * appa v c T fat tk +5 * lat ape. i T ‘at pat I [Not stir fr fn som annu saknaroffeiala [PRacken (Dar eyo upewens paris aveer dan gr an fonanda konsonnt, ‘Skuggude omrden avserutal som anses molige. recigars (tcl wk paca org hi sit 94e-NVAl-Pulmonisks_kensonantersactonedt = Dar symtoler uppvisas parvs avser den hogra en tonande konsonant. Inpelise wikipedia og/wikvTurntinsla_fontista_alabetst 18ounrn0s3,20:19 Iewmationsl fonts alibewt Wikipedia = Skuggade omrdden avser uttal som anses amojiga Konsonanter (icke-pulmo ka) Teke-pulmoniska konsonanter Diab, “dent alve, post plat_veara_uvu vaicqua [0 T1!T# imposvor | 6 a Tate sen [p ts eg Vokaler Vokaler Frimre Haivirimre Cental Halvoakre Ba suites jy 4 ———w Havvaluten \ rey \ Be Melmsisten ag e*e——r"0 Mellanvokat \ é \ Metanéepen et@—ste—aro Hlaveppen BY 8 Sppen aro atp recigers tel v.vikpata glu phinl TiteIVAl: okalschemas acton=ed) + Dar symtoler star j par ar den hogra en rundad vokal Andra symboler ™ ‘onlos latialiserad velar approximant w tonande latialiserad velar approximant q tonande latialiserad palatal approximant 6 tOnlos palataliserad postal veolar (alveoio-palatal) frkatva 3 tonande palataliserad postal eoiar (alvecia-palatal) fikativa h samticig f och x Affrikator och dubbla artikulationer kan representeras som tv symboler ihopbundna med en tie bar om niidviindigt, och representeras med en ligatur med somliga vanliga affrikator: ligatur tie bar x @ & ‘ B T PA grund aven buggiitypsnittet Arial Unicode MS kan dessa (inkorrekt slaivna) tecken se battre ut: gbazugkptst]- 1aRs “or ‘Suprasegmentaler primar vokalbetoning®) sekundar vokalbetoning® langB] : halvdng . extra kort stavelseuppehall Minor (oot) group 1 Major (intonation) group Inpelise wikipedia og/wikvTurntinsla_fontista_alabetst 316ours ~ lankning (avsaknad av uppenal) s029 Iewmationsl fonts alibewt Wikipedia Toner och ordaccenter @eller1 extahog eeler1 hog eeller4 malian edler4 ag eeller J extra ldg @ —— stigande e fallande 4 nedsteg t uppsteg 7 gotalt stigandle \ gota falande ‘Anmarkning For flertalet IPA-symboler fur icke-raka toner salnas sttid i Unicode, Fér att representera dessa kan istilletsiffror anvindas, GL empel /esa) for fallande /e/. Ytterligare en mibjlighet r att anvinda Box Drawings i Unicode, (/e / for ett hiigt rakt ef). Diakritiska tecken Dialaitiska tecken kan sattas o vanfr en symbol mad en sénkare, (f) ng tonlos lackande tonande td dental st tonande knarrande tonande td apikal to aspirerad linguolatial = {_—_laminal 9 merrundad td — latialiserad = ~—nasalerad 2 mindrerundad td —palataliserad «ct nasalt uttids, Yo avancerad tor — velarisering cf lateraltuttids { Gilbakacragen td? —faryngaliserad = d_oexploderadt e cental «=F elariserad eller faryngaliseradt & mittcentral @ upghojd (4= tonande alveolar tikatva) 2 syllabiskt —@ sankt(B = tonande blatial approximant) e Icke-sylatiskt @ framskjuten tungrot e —roliskt «og tilleakadragen tungrot IPA for talfel '§ Latial spriching stark artkulation denasal v— dentolatial ~=y-svagartkulation —nasalt lackage interdental/tidental upprepad artkulation —velofaryngal triktion alveoiar = _\isslacartkulation —_ingressivtluftfiode linguolatial © $_giidandeartkulation egressivtluftfiode Tabeller éver fonetiska tecken i rikssvenska Inpelise wikipedia og/wikvTurntinsla_fontista_alabetstounrn0s3,20:19 Iewmationsl fonts albewt Wikipedia Foljande tabeller redovisar de IPA-tecken som normalt anvéinds vid transluiption avrikssvenska, Dessa utgér emellertid bara en del avalla tillgingliga tecken, och ticker varken svenska dialekter eller utlandska sprak fullstindigt. Vokaler symbol | Exempel Kommentar = mal a small e ‘ed ‘hed Ivissa dalek thea a 2 ‘il c bot 2 bot ® ove Y nyse # on Diskrtan eke vara under o-tacknet. . bu I ieee ord fins g: “hust" hee rg] oe bal 2 hall kar bal e pall ee Diaistan ska vara under a=tecknat. ee Diaistan ska vara under a tecknat. e hag | hog ° hele Konsonanter Symbol | Exempel | ital Nama e ba (boa @ oa [ea] | ‘nance alveolar kisi 1 ar tar] IaBodental fikatva a ol Tool] | sonance velar kus b al haf] | tnlés giomal kava i 9 laa] _| tonande palatal approximant k eal velar kisi 1 ag [og] _| tonanl alveolar lateral aperoximant ™ mal ras} | onan tiatial nasal . nar Ipaz]_| sonandle alveolar nasal Pp par [peo] | nid blabil Kus r cs [rea]_| ‘nance alveolar remulant 2 sal Iba alveolar fikatva + al (rai ‘alveolar Hui . val [vai] | sonande latiodental fk ung | fen] | tonande velar nasal sal The] | tons samicigt postalveclar och velar fikatva . 19 | [ro] | wnlés alvectopalam! katva Inelise wikipedia o/wikvTuereationsla_fontisia_alfabett 35Inemationel fonts alfibetet- Wispedia oo cae rater rates a [met ‘ened eof el 1 me revatio 1a ‘ena eof nasal [i ‘ere eof awa peasant Spridning IPA har en bakgrund som gir tillbaka till 1866 och skapandet av Intemational Phonetic Association. En stirre revidering yrdes 1989, en mindre 2006/4 Det har p senare ér fatt en stor spridning, bland annat fir ordbiicker, spréuundervisningen och transkription i sprikforskningen'=1 i minga lander. Det finns — exempelvis i USA - konkurrerande standarder, som ofta ar mer kopplade till stayningsmiiinster inom ett visst sprik. IPA finns ocks4 med lokala varianter, inklusive ofta i Sverige. I SAOL och Nationalencyklopedins ordbok skrivs bland annat [8] GPA: [o] eller [>]) och fo] APA: [o}) kopplats till vanligare svensk stavning och inte fill det internationellt synkroniserade IPA. I bada verken markeras inte heller betoning enligt IPA-standarden, dar fottecken () stir fire betonad stavelse. Istillet anvander man i enlighet med en dldre svensk tradition fraimst ” (aluit accent), som satis efter betonad vokal/5) Kommentarer a. *[] anvands som beteckning for sjucet exempalvis i SAOB och Nationalenc yklopecin, som emellertid inte foljer IPA full ut Referenser 41. *[a g intemationella fonetiska alfabetet” (nttps:/wwwine. sesuppsiags verk enc yklopediA%6C3%ASngintemationelia-fonetisk a.alfabetet). nese. htips:/iwwwine se/ippsiags verk enc yklopedi#9.Ca%Asngintematonelia-onetskaalfatetet Last ‘februari 2018, 2. [a] “transéription - Uppsiagsverk -NE se" (nttps:/iwwnv.ne seAippsiagsverk enc yklopedi%6C3%ASngAranskription -inom- ‘8[79C3%A5Kvetenskapen)). www.ne.se. hips: /wnmwine seiippslags verk enc \klopedt °¢C3%Asngfranskripon -inom- 'S17%6C3%ASK vetenskapen). Last 24 maj 2021 3. [a bel (pA engelska) Handbook of the International Phonetic Association: A guide to the use of the International Phonetic Alphabet (htips:/iwww.cambridge.orgicore/services/aop-cambridge-core/contentview/67A682EBE 19E6FAASB264A424F 79F77/S0025 100300000 177a pdlfpart_1_introduction_to_the_ipa.pdf). camtxidge org. Sid. 20. hitfps:zawww cambridge. org tore Ser vices aop-cambridge- core ontent iewis7 A682EBE 19E6FAAGB26444284F79F77 30025100300000177a pxit/part_1_introduction_to_the_ipa.pxt Cast 16 august 2020 4, S"IPA - Uppslagsverk -NE.se" (https: /wwwine.seAiposiagsverk lnc yKlopedi##4C3%ASngipa). www.ne.se. hips sanwwine Seiippsiags ver encyklopedi%sCa%Asngipa. Last 24 maj 2021 5." "Redaktionella principe” (ntps:/mwwine. seinfoh/pecs%adlpredaktonella-grinciper) ne.se. Last 24 maj 2021 Externa linkar + IPA's kompitta tabeler over fonetiska tecken (ntigs:/hmwinternationalgh ‘Wikia har en egenskap, P88, tr onetcasseciation orgtontentipa chart) Ii) ematonetia inetska saber oe «= IPA-skrivmaskin (ntip:/wwwiing.su.se/on APA-tuxhimése/) anyandning). + Mulimecta IPA chart (itt: /wwitsag.unito ipa dndex_en nimi) ach PhonPad IPA ector (itp: /wwwlfsag unitostipa/ecitor_en him) Hamad fan ‘hups:sv wikipoca orgiv index. chp?ite=Intematonella_fonetska_alfabewttoldd=51665018" Sidan redigerades senast den 2 december 2022 Kl. 10.92 Wikipacias tox dr sigangig under licensan Greatve Commons Erkiinnande-dala-lika 3.0 Unported, Fé tlder, ee respaitve bildsida icka pi ln). ‘Se vidare Wikipacia:Upshovsrittoch anvandar lor Inpelise wikipedia og/wikvTurntinsla_fontista_alabetst ois