Hur ser framtiden ut för minoritetsspråken i Sverige?

Språk är makt, kunskap och en del av en viss kultur. Det är något som vi i Sverige har gott
om. Sveriges befolkning och språken de talar, har med tiden förändrats. Idag ser språken som
talas väldigt annorlunda ut, från hur det såg ut för 100 år sedan. I Sverige talas idag ungefär
200 diverse språk. Det finns inhemska minoritetsspråk i Sverige. Dessa är finska, meänkieli,
jiddisch, samiska och romani. Minoritetsspråken är stöds av svensk lag, och ger de som talar
språken rätt till bland annat undervisning och kontakt med myndigheter på sitt språk.

Våra minoritetsspråk har länge existerat i Sverige, men det är inte alla som känner till dem.
En anledning till detta är deras historia. Meänkieli och samiska brukade vara förbjudna i
skolan, och sågs även som “fula” språk. Även romani och jiddisch har sin historia av
förtryck. Som romani som talas av romer. Romer har över hela Europa förvägrats rättigheter
som är självklara i moderna samhällen. Det är bland annat utbildning, arbete, bostäder och
sjukvård. Konsekvenserna till att dessa språk har blivit förtryckta har blivit att vuxna skäms
för sina språk. Vilket i sin tur har lett till att en stor del av alla föräldrar har valt att inte lära
vidare sitt språk till sina barn. Idag har vi en annan inställning emot minoritetsspråken,
nämligen att bevara dem. Eftersom de har blivit en del av den svenska kulturen. Men det är
mer än så. Ett språk är en del av någons identitet. Tar man ifrån språket, så tar man också bort
en del av en persons identitet.

Men hur ska man då revitaliseras språken, som att de återfår ett stabilt antal med talare. Enligt
Anna- Malin Karlsson (svd 2015) så är barn och ungdomar nyckeln till att återuppliva
språken. Men det finns ingen riktig anledning att kunna språket, bortsett från familj. Om unga
ska vilja lära sig språket som måste de ha användning av det i form av studier, på
arbetsplatser eller när man ska vara i kontakt med myndigheter. Karlsson berättar även att
forskning visar på att skriftkunskapen bland minoritetsspråken sjunker. Vilket innebär att de
inte lär sig att skriva eller läsa på sitt eget språk. Däremot växer skriftkunskaperna inom
svenskan vilket gör situationen svårare.

Sedan finns det vissa som står fast vid att minoritetsspråken borde avskaffas. Dessa anser att
minoritetsspråken separerar oss mer än vad vi skulle vara om det bara fanns ett språk. Ett
gemensamt språk skulle förse mer kulturell samhörighet bland invånare i olika områden.
Andra som också tycker att minoritetsspråken borde avskaffas, ser minoritetsspråken som ett
hinder. Med det menas att minoritetsspråkens talare har rätt att få en stor del av all
information på sitt språk. Detta kan möjligen innebära att vissa inte lär sig svenska fullt ut,
och inte integreras ordentligt.

Sammanfattningsvis kan vi säga att det inte ser så ljust ut för minoritetsspråken i Sverige. Vi
vet att nyckeln till att återuppliva språket är unga. Men det måste finnas användning för
språken, så att unga motiveras till att lära sig dem. Anledningen till att vi måste bevara
minoritetsspråken är för att språk är en del av människors identitet. Minoritetsspråken har
också blivit en del av den svenska kulturen. Dock finns det de som vill avskaffa
minoritetsspråken, eftersom de anser att det skulle bringa mer kulturell samhörighet. Andra
anser även att folk får en bättre möjlighet att lära sig svenska fullt ut.

Källor:
Karlsson Anna-Malin (2015-12-20) SVD. Forskarlarm! Så hotas Sveriges språk.
https://www.svd.se/a/e9d66c63-337f-490b-b0ee-7a9f8c7e4dba/forskarlarm-sa-hotas-
sveriges-sprak
(2022-01-25) Plugg akuten Avskaffa minoritetsspråk.
https://www.pluggakuten.se/trad/avskaffa-minioritetssprak/
Svensson Andreas (2012-02-09) Språktidnignen. Sveriges största språk.
https://spraktidningen.se/2012/02/sveriges-storsta-sprak/