23 mars 2011

Meteorologi för hoppledare

Att förutsäga väder
Även om man kan lite om meteorologi och molntyper, är det otroligt svårt att bedöma vad det ska
bli för väder bara genom att gå ut och titta på himlen. Man kan ha tur och gissa rätt, men oftast är
det alldeles för lätt att man tar helt fel. Så istället för att bara gissa sig fram, är det faktiskt både
mycket enklare och bättre att låta dom som kan väder - och som har tillgång till satelliter - tala om
för oss andra vad som ska hända. Har man sedan lite grundkunskaper i meteorologi, kan man
enkelt konstatera om det som meteorologerna sagt verkligen är på väg att hända eller inte. Om
man till exempel vet att det ska komma en varmfront, kan man genom att gå ut och titta på himlen
enkelt se om den faktiskt är på väg eller ej. Förvisso är meteorologin är en mycket komplex
vetenskap som är full av undantag från dom regler som finns. Men trots detta, kan man med lite
grundläggande kunskaper i ämnet ändå få en förståelse för varför saker och ting händer - och i
vissa fall även en ha en viss möjlighet att förutsäga skeenden.

Hur blir det väder?

Innan vi går in och tittar på lite mer specifika exempel på hur vädret kan uppträda, ska vi titta på
vissa grundläggande och generella sanningar som gäller väder och vind:

Dimma eller moln bildas på två sätt; lufttemperaturen sänks till daggpunkten eller fukt
tillförs tills luften är mättad.
Vind uppstår genom tryckskillnader i atmosfären där luften försöker utjämna trycket.
Varm luft stiger, och stiger så länge den omgivande luften är kallare.
Jorden roterar vilket får alla luftflöden att böja av åt höger på norra halvklotet.

Det tål också att poängteras att när vi pratar om varm respektive kall luft, är detta bara relativa
begrepp som inte har något med specifika temperaturer att göra.

Daggpunkt
Vi vet att luften rymmer vattenånga. Mängden fukt som luften kan bära beror på luftens
temperatur; ju varmare luften är desto mer plats för fukt finns det. När det är så mycket vattenånga
i luften att luften inte kan bära mer, fäller den ut fukten i form av vattendroppar. Luften
kondenserar och moln eller dimma bildas.

Populärt sett brukar man prata om relativ luftfuktighet, som anges i procent av vad luften klarar av
att bära vid ett visst tillfälle. Det kan vara användbart för att få en känsla av hur fuktigt det är när
man är ute, rent upplevelsemässigt alltså. Daggpunkt säger dock lite mer om vi vill veta vad vädret
ska göra. Om vi vet att mängden vattenånga som luften kan bära är beroende av temperaturen
finns det ju två sätt för oss att få luften att kondensera. Vi kan antingen fylla på med mer fukt, t.ex.
genom avdunstning från en sjö eller från regn högre upp i luften. Det andra sättet är att vi sänker
temperaturen tills vi når den temperaturen där luften inte längre kan bära den mängden fukt som vi
faktiskt har för tillfället. Då har vi nått daggpunkten.
Det heter daggpunkt för att det är precis det här som händer när dagg bildas. Temperaturen
sjunker på kvällen och når daggpunkten. Vattnet kondenserar på gräset och dagg har bildats. Är
det minusgrader ute, övergår vattenångan istället direkt till frost, men fortfarande av samma
anledning. Under dom rätta förhållandena bildas inte bara dagg eller frost utan även dimma.

1
Ett annat vardagligt exempel är när vi tar ut en kall dryck ur kylen: låter vi drycken stå ett tag,
bildas det vattendroppar på utsidan av flaskan. Den kalla drycken har kylt ner luften närmast till
daggpunkten och vattendroppar bildas.

Luftens stabilitet, molnbildning

En ganska väl känd egenskap hos luft är att den stiger om den blir varm. Vi vet ju till exempel att
det alltid är varmast på dom övre bänkraderna i en bastu. Det här beror på att varm luft är lättare
än kall luft. Den är lättare än den omgivande luften som har en lägre temperatur. Luften vill sedan
stiga så länge den omgivande temperaturen är kallare.
Man brukar prata om luftens stabilitet. Ju större tendens luften har att stiga desto instabilare är den.
Omvänt gör förhållanden som strävar emot hävning (stigning) luften stabil.

Om vi tar en typisk varm sommardag, då marken värmer upp luften ovanför, stiger den
uppvärmda luften uppåt. Detta kallas termik. När luften stiger kyls den samtidigt av. När den kylts
av till daggpunkten, bildas molnbasen. Det innebär inte att luften behöver stanna utan kan stiga så
länge den är varmare än den omgivande luften. När den nått samma temperatur som luften
omkring sig stannar den däremot. Hävningen (stigningen) av luften avstannar och vi har fått en
molntopp. Ju större skillnad det är i temperatur mellan den stigande luften och dess omgivning,
desto större benägenhet har den alltså att stiga. Luft kan även tvingas stiga vid fronter eller genom
geografiska förhållanden, t.ex. upp för en bergssida.

I en medelatmosfär sjunker luftens temperatur med cirka 2 grader Celsius per 1000 fot (0.65 grader
/100 meter). Är det 15 grader på marken är det alltså cirka minus 13 grader på 4000 meters höjd.
Nu är det vanligare att atmosfären inte alls är som standard. Temperaturen kan både vara konstant
och öka med höjden. Ökar temperaturen med ökad höjd kallas det inversion, och är den stabilaste
av alla lufttyper. Det gör nämligen att den stigande luften stöter på luft som är varmare än den själv
är och all hävning motarbetas.

Molntyper
Det finns tre grundtyper av moln: stratus, cumulus och cirrus. Det finns också en mängd
undergrupper och kombinationer av dessa molntyper, men för vår verksamhet, räcker det gott om
vi håller de här tre typerna i huvudet.

Stratus är ofta jämna och ligger på en relativt låg höjd. Dom har oftast en ganska stor horisontell
utbredning, men sträcker sig inte speciellt högt uppåt. Dom kan täcka stora områden och tyder
ofta på ganska stabil luft. När det ligger som lock på himlen, eller under dagar med ihållande regn,
är detta oftast ett tecken på du har stratusmoln ovanför dig.

Cumulus är vanliga under sommaren (kallas även Blomkålsmoln eller ”popcorn”). Dom har ofta
begränsad horisontell utbredning, men kan växa sig ganska höga. I varmare länder kan man se
Cumulusmoln som sträcker sig upp långt över 10000 meter. Dom är vackra att se på, men kan
vara ganska förrädiska med mycket turbulens och instabil luft. Den värsta typen kallas
cumulonimbus (mer populärt Cb). Här har toppen på molnet frusit. Cumulusmoln kan också ge
både åska och regnskurar.

Cirrus är höghöjdsmoln och kallas ofta fjädermoln, eftersom det är vanligt att dom har formen av
just en fjäder. För oss fallskärmshoppare brukar dom sällan innebära några problem, men kan vara
en indikation på en annalkande front eller annan väderförändring.

2
Fronter
En front är egentligen en skiljelinje mellan luftmassor med olika egenskaper, framför allt olika
temperatur. Dom vanligaste typerna av fronter är just varm- och kallfronter. En varmfront är varm
luft som hinner ikapp kall luft. En kallfront är kall luft som hinner ikapp varm luft.

Eftersom vi redan vet hur moln bildas och att varm luft stiger, kan vi få en förståelse för vad som
händer vid fronterna.

Varmfront

I en varmfront hinner varm

luft ikapp kall. Den tvingas Varm luft
stiga och kyls successivt ned.

Kall luft

Första tecknet på annalkande varmfront, är ofta höga cirrusmoln. Dom kan dyka upp så långt som
100 mil före fronten. Därefter sjunker molnbasen successivt, och molnigheten ökar tills fronten
har passerat. Varmfronter ger ofta ihållande regn och kan påverka vädret ganska länge eftersom
dom inte rör sig lika fort som kallfronter.

Kallfront

I en kallfront hinner kall luft

ikapp varm. Den tvingar den
varma luften att stiga och kyls
ned.

Kall luft
Varm, relativt
fuktig luft

Kallfronter rör sig oftast snabbare än varmfronter. Ju snabbare den rör sig, desto kraftigare väder
kommer det att bildas i frontzonen. En kallfront kan medföra allt från bara en enkel vindändring,
till mycket kraftiga åskväder med häftiga regnskurar.

3
Skillnader mellan varm- och kallfronter, är att ”vädret” kommer långt före fronten i det förra fallet
och mer samtidigt med frontpassagen i det senare. Gemensamt för båda typerna av frontpassage,
är att dom alltid medför en vindvridning mot högre gradtal (åt höger).

I Sverige är det vanligt med lågtryck som kommer in från England. Med lågtrycken följer fronter,
och en vanlig bild på våra väderkartor är därför den här:

• Börjar med höga

• Byig vind vid cirrus.
frontpassage. • Molnbasen sjunker
• Smalt och molnigheten ökar.
regnområde med Ofta moln i flera
eventuell åska. lager.
• Därefter • Ihållande regn, möjlig
uppklarnande, dimma.
men med skurar
• Tillfällig
stabilisering
• Regnskurar
med
duggregn.

Vindvridning Vindvridning

Eftersom kallfronten rör sig snabbare än varmfronten som ligger framför, kommer kallfronten till
slut att hinna ifatt varmfronten, vilket leder till att det bildas en ”ocklusionsfront”. Vädret i en
ocklusionsfront blir en blandning mellan kall- och varmfrontens väder.

Hög- och lågtryck

När man tittar på väderleksrapporter är högtryck och lågtryck vanliga begrepp. Om man
generaliserar lite, vet man också att högtryck oftast betyder fint väder, medan lågtryck oftast
betyder motsatsen. Varför är det så?

Om vi börjar med att titta på definitionen för ett lågtryck, så är det en luftmassa som på alla sidor
är omgiven av högre tryck. Eftersom luften alltid eftersträvar efter att jämna ut tryckskillnader,
kommer luft att strömma från dom högre tryckområdena in mot lågtryckets mitt. När all denna
luften når in i mitten, har den ingen annanstans att ta vägen än uppåt. Och vi har ju redan
konstaterat att luft som stiger har en tendens att skapa moln och regn, oavsett om det beror på att
den stiger på grund av temperaturen eller för att något tvingar den att stiga. Luften kyls av och
moln bildas. Är det mycket fukt i luften, kan det börja regna.

Högtryck fungerar omvänt mot lågtryck. Dom är omgivna av luftmassor med lägre tryck, vilket gör
att luften i ett högtryck flödar utåt från mitten. För att det inte ska bildas ett vacuum i mitten, fylls
sedan tomrummet i mitten ut av luft som sjunker ned ovanifrån. Luften blir härmed stabilare,
eftersom ingen luft nu stiger uppåt och bildar moln.

4
Jordrotationen
Vad har nu den med saken att göra? Faktiskt mer än vad man kanske tror. Jordens rotation böjer
av alla luftflöden, och är i ett globalt perspektiv orsaken till att passadvindarna blåser som dom gör
och att dom flesta lågtrycken kommer till oss från England. Mer lokalt är den också anledningen
till att vindarna alltid vrider dom första 1000 metrarna över marken.

Om du står på Nordpolen och slår världens längsta drive rakt söderut med en golfklubba, var
kommer bollen hamna? På grund av att jorden ovanifrån sett roterar motsols under bollen när den
far söderut kommer bollen att hamna längre västerut. Sett ovanifrån kommer den att ta en bana
som böjer av åt höger. Men står man på ekvatorn och slår bollen rakt norrut, kommer den även då
att böja av åt höger. Det här beror på att bollen från början har samma rotationshastighet som
jorden. Eftersom rotationshastigheten är högre vid ekvatorn än längre norrut, kommer bollen att
vrida av framåt i rotationsriktningen, eller österut.

Om det här känns krångligt, bakvänt eller svårt att förstå så kan du se att det fungerar genom att ta
en pappskiva och rotera den motsols, samtidigt som du drar ett streck med en penna inifrån och
ut. Gör sedan det samma, men dra ett streck utifrån och in mot mitten. I bägge fallen kommer du
få streck som vrider av åt höger. På södra halvklotet blir det omvända sant, och luftflöden vrider
av åt vänster istället.

Det här bestämmer också i vilken riktning som luften strömmar kring ett låg- respektive högtryck.
Vi vet ju nu att luften kring ett lågtryck strömmar in mot centrum. Samtidigt tvingar jordrotationen
luften att böja av åt höger. Det gör att luften som närmar sig lågtrycket svänger höger och skapar
ett roterande luftflöde i vänstervarv runt lågtrycket. Omvänt roterar luften kring ett högtryck i
högervarv.

Vet man att man har ett lågtryck i närheten och vill veta om det rör på sig kan man gå ut och ställa
sig med vinden i ryggen. Då har man lågtrycket tvärs ut till vänster. Sedan kan du göra om samma
procedur en timme eller två senare och se ifall riktningen är densamma. På det sättet kan du se om
lågtrycket har förflyttat sig.

Höjdvindar
Det som kan vara intressant att veta om höjdvindar, är att dom som grundregel alltid vrider mot
högre gradtal (åt höger) dom första 1000 metrarna över marken. Totalt vrider de av cirka 30-45
grader. Det här beror alltså också på jordens rotation. Friktionen mot marken gör att vinden inte

5
vrider av åt höger så mycket som den skulle kunna göra. Ovanför detta luftskikt, kan vinden
egentligen komma från vilken riktning som helst beroende på vädersystemen i området. Det kan
också blåsa både mer eller mindre på höjd än vad det gör på marken - men det vanligaste är att
vinden ökar med ökad höjd.

Prognoser och observationer

Prognoser och observationer för flyg är skrivna på ett sätt som gör att de för den som inte är van
att läsa dom förmodligen lika gärna hade kunnat vara skrivna i runskrift. Det finns dock ett system
bakom alla siffror och bokstäver, och med lite träning kan man ganska enkelt tolka det som står.

Till att börja med har man givit alla flygplatser en kod för att skilja dom åt och för att man ska
slippa skriva ut hela namnet. När man åker på semester har man en treställig kod på bagagelappen
som talar om vart din väska ska någonstans. Detta är dock inte samma kod som vädertjänsten
använder. Istället har man gett alla flygplatser en fyrställig bokstavskod, för att tydliggöra vilket
land flygplatsen ligger i. Alla svenska flygplatser börjar därför med bokstäverna ES. De två sista
bokstäverna talar sedan om vilken flygplats i Sverige vi menar. Som hoppledare finns det ingen
anledning att lära sig alla flygplatserna utantill - det räcker gott att man lär sig dom man har i sin
närhet. Här nedan följer dom vanligaste:

ESSA – Stockholm- Arlanda

ESGG – Göteborg- Landvetter
ESGP – Göteborg-Säve
ESMS - Malmö-Sturup
ESMK - Kristanstad
ESMQ - Kalmar
ESMX - Växjö
ESKN – Nyköping-Skavsta
ESOW – Västerås- Hässlö
ESOE - Örebro
ESSK - Karlstad
ESSD - Borlänge
ESNN - Sundsvall
ESNU - Umeå
ESPA – Luleå
ESNQ - Kiruna
ESPC – Östersund- Frösön

Prognoser
Prognoserna kallas TAF (Terminal Area Forecast) Den vanligaste varianten gäller i nio timmar,
och kommer ut var tredje timme. Dom ges ut för dom vanligaste trafikflygplatserna i Sverige.
Alla prognoser är skrivna enligt samma mönster. De första bokstäverna talar om vilken flygplats
det handlar om. Sedan följer giltighetstid, vind, sikt, eventuell nederbörd, molnbas och till sist
förändringar under perioden. Här är några viktiga punkter att komma ihåg:

• Vind anges alltid i grader och knop.

• Sikt anges i meter.
• Molnbas anges i fot.

6
Gradskalan för riktning är indelad i 360 grader för ett helt varv, där 0 eller 360 grader är norrut, 90
grader är österut, 180 grader är söderut och 270 grader är västerut. Vindriktningen anger riktningen
där vinden kommer ifrån.

Om man inte är van, är kanske fot och knop lite ovana begrepp. För att göra det enklare kan man
omvandla dom till enheter som man är mer bekväm med. Värdena här nedan är inte helt exakta,
men dom duger gott för oss hoppare.

Fot / 3 = meter
Knop / 2 = meter per sekund

Molnmängd anges i åttondelar av hur mycket himlen är täckt, men är omskrivet till fem olika
nivåer:
SKC: Sky clear, 0/8, dvs. helt klart.
FEW: Few, 1-2/8
SCT: Scattered, 3-5/8
BKN: Broken, 6-7/8
OVC: Overcast, 8/8, dvs. helt mulet.

Vi provar ett par exempel:

ESPC 021130Z 020918 32006KT 9999 SCT040 PROB30 TEMPO 1418 2500 SHRA BKN014CB
1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. 12.

1. Östersund.
2. Utfärdad den andra klockan 1130Z (UTC eller Greenwich, GMT).
3. Gäller den andra mellan 09 och 18Z.
4. Vind 320 grader, 06 knop.
5. 9999 betyder att sikten är mer än 10 kilometer. Vid lägre sikt skrivs sikten ut i meter.
6. Moln mellan 3-5/8 med molnbas på 4000 fot.

Sedan följer meteorologernas garderingar för eventuella förändringar av vädret.

7. Probability 30% för att det som står sedan ska inträffa.
8. Temporärt under perioden som anges, dvs. till och från eller delar av perioden.
9. Mellan klockan 14 och 18Z
10. Sikt 2500 meter
11. SH= shower, RA=rain dvs. regnskurar.
12. Moln mellan 6-7/8 med molnbas 1400 fot och CB-moln

ESSA 021130Z 021221 24008KT 7000 -DZ SCT003 BKN015 PROB30 1213 BKN008=
1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11.

1. Arlanda
2. Utfärdad den andra klockan 1130Z (UTC eller Greenwich),
3. Gäller den andra mellan 12 och 21Z,
4. Vind 240 grader, 8 knop.
5. Sikt 7000 meter
6. Nederbörd, light drizzle (- betyder lätt och + betyder kraftigt), dvs. lätt duggregn.
7. Moln på mellan 3-5/8 med molnbas på 300 fot.

7
 8. Ett andra molnlager på mellan 6-7/8 på 1500 fot.
9. Probability 30%
10. Mellan klockan 12 och 13Z
11. Moln på mellan 6-7/8, med undersida på 800 fot.

Alla prognoser följer alltså samma mönster. Det gäller bara att lära sig dom vanligaste
förkortningarna.

RA Regn
DZ Duggregn
SN Snö
SH Skurar
FG Dimma
BR Dis
HZ Också dis fast i en annan form
- Lätt
+ Kraftigt

Observationer
Observationerna är just vad ordet antyder, det vill säga en observation av hur vädret är just nu.
Ibland medföljer också en prognos som gäller två timmar frammåt.

Observationerna kallas METAR och liknar TAF till upplägget, men med ett par tillägg; temperatur,
daggpunkt och lufttryck. METAR utfärdas två gånger i timmen, 20 och 50 minuter efter varje
timme.

ESPA 021220Z 28012KT CAVOK 03/M05 Q1009 NOSIG=

1. 2. 3. 4. 5./ 6. 7. 8.

1. Luleå
2. Observation den andra klockan 12:20Z.
3. Vind 280 grader, 12 knop.
4. CAVOK ersätter sikt och molnbas när sikten är bättre än tio kilometer och molnbasen är
lägst 5000 fot. För flygning innebär det bra väder. För oss som hoppare vet vi att det är
hyggligt men det kan var mulet över 5000 fot. Det säger alltså en del men inte allt när vi
läser CAVOK (Ceiling and visibility okey).
5. Temperatur 3 grader Celsius
6. Daggpunkt minus 5 grader Celsius
7. Lufttryck 1009 HPa (HektoPascal)
8. No significant change. Anger att vädret dom närmsta två timmarna inte kommer förändras
nämnvärt.
Nu kan vi använda det vi vet om temperatur och daggpunkt för att försöka förutsäga uppkomsten
av dimma. På väderobservationerna anges alltså både den aktuella temperaturen och daggpunkten.
Ju längre dom är ifrån varandra, desto torrare är luften och därmed är risken liten för att luften ska
kondensera och bilda dimma. Men om vi istället tänker oss en klar dag som övergår till en kylig
kväll, så sjunker temperaturen ganska snabbt. Sjunker temperaturen till daggpunkten bildas dimma
och vi kanske inte kan hoppa i början på dagen. Vissa nätter är det klart väder när solen går upp
men snart därefter bildas det dimma. Man när solen går upp och värmen stiger, borde det väl
bildas simma? Jo, det stämmer förstås - men inte helt. Den kallaste tiden på ett dygn är nämligen
en timme efter soluppgången. Första timmen är solen fortfarande så svag att den egentligen inte
ger någon värme. Det är först senare som den kan värma upp luften så pass att dimma löses upp.

8
Tittar vi på förhållandet mellan temperatur och daggpunkt får vi alltså en känsla för sannolikheten
för att det ska bildas dimma.

ESMK 021220Z 26007KT 5000 HZ BKN012 07/06 Q1010 BECMG BKN035=

1. 2. 3. 4. 5. 6. 7./8. 9. 10. 11.

1. Kristianstad
2. Gäller den andra klockan 12:20Z
3. Vind 260 grader, 7 knop (delat med två ger cirka 4 m/s)
4. Sikt fem kilometer
5. Sikten nedsatt på grund av Haze, dis alltså.
6. Moln mellan 6-7/8 med molnbas 1200 fot (delat med tre ger cirka 400 meter).
7. Temperatur 7 grader Celsius
8. Daggpunkt 6 grader Celsius
9. Lufttryck 1010HPa
10. Becoming under de närmsta två timmarna
11. Samma molnmängd men med en molnbas på 3500 fot (drygt 1000 meter).

Tittar man på hela den här observationen kan man konstatera att det är mycket fukt i luften. Det är
disigt och ganska låg molnbas. Det skiljer bara en grad mellan temp och daggpunkt. Sjunker
temperaturen mer, kan diset övergå till dimma (FG). Däremot säger trenden att molnbasen ska
höjas vilket ger ett hopp om att vädret ska förbättras istället.

Höjdvindsprognoser
Det finns speciella höjdvindsprognoser som är riktade till folk som ska någonstans, dvs. som visar
vinden över en viss sträcka. Man får då försöka hitta en sträcka som täcker in det område man
själv befinner sig i. Vill man ha reda på vindarna vid en viss punkt får man ringa en meteorolog.
Hoppar man i Söderhamn kan man använda sträckan Stockholm-Sundsvall, ESSA-ESNN:

Upper Winds valid 130900-131500 UTC

Last updated Thu May 02 10:40:05 UTC 2003

UPPER WIND AND TEMPERATURE FCST

FL 050 100 180 240 300 340 390
ESSA -ESNN 22017 20015 21008 21009 22014 23017 24019
WC TEMP +011+02+013-03+006-21+007-34+010-48+008-56+007-61

Här anges vinden på olika nivåer; 5000, 10000, 18000 fot osv. Under vinden för varje nivå står en
wind component (WC), vilket talar om ifall man får med eller motvind - och hur mycket - om man
flyger just den sträckan. Det är helt ointressant för oss. Bredvid står dock yttertemperaturen på just
den höjden, vilket förstås kan vara bra för att få reda på hur mycket kläder man ska ta på sig.
I det här fallet kan vi se att det på 10000 fot (3000 meter) blåser 200 grader, 15 knop med en
temperatur på -3 grader

Väderkarta – SWC
För att få en överblick över vädret i allmänhet, är en väderkarta en stor hjälp. Där kan man just se
ifall det är några fronter på gång och var aktuella molnkanter går. Man kan vidare utläsa på vilken
höjd molnbasen ligger och hur tjocka molnen är. Detta är användbar information när det är mulet
och man vill veta ungefär när det kommer att spricka upp. Dom enklaste väderkartorna heter SWC
(Significant Weather Chart) och täcker Skandinavien och delar av Finland. Förkortningarna är dom
samma som på TAF och METAR. Ytterligare en bra sak med kartorna, förutom att dom är så

9
 överskådliga, är att dom har en ruta med teckenförklaringar i ena hörnet. Man får också i enkel
textform en sammanfattning av vädret.

När kartan är
utfärdad

BKN
Molnbas, 1000 fot.
Molnöversida,
10000 fot

Regn

Teckenförklaringar
Lågtryck

Det är noll
grader på
2000 fot.
Kallfront

Sammanfattning av
vädret i klartext

10
Tittar vi på kartan ovan kan vi tänka oss in i hur det kan se ut i Luleås, Stockholms och Skånes
fallskärmsklubbar den här dagen:

Luleå har nog störst chans att hoppa. SCT moln med en molnbas på 4000 och toppar på 10000
fot. Inga större vädersystem eller lågtryck finns i närheten. Snövädret i östra Finland är för långt
bort för att kunna påverka vädret direkt, men kan var värt att hålla ett öga på i uppdaterade kartor.
Noll grader redan på 1000 fot gör att det förmodligen är ganska kallt. Tittar vi på ”TAF:en” för
Luleå igen överensstämmer den ganska väl med kartan:

ESPA 021220Z 28012KT CAVOK 03/M05 Q1009 NOSIG=

Det verkar alltså som om det blir en fin men kylig dag i Luleå.

I Gryttjom kan man nog ta fram en god bok eller spela backgammon. Ett lågtryck med låga moln
och risk för regn lär göra det svårt att hoppa. Området är dock inte så stort, och beroende på hur
lågtrycket rör sig finns det hopp om uppklarning - men kanske inte innan dagen är slut.
Sammanfattningen av vädret säger ”The low over Scandinavia is slowly moving towards east”,
vilket inte ger så mycket hopp för uppklarning under dagen. Kartan är utfärdad klockan 12Z vilket
är klockan två svensk sommartid. Z-tid är det samma som GMT. Med sommartid får man lägga på
två timmar för att få svensk lokal tid. Här är prognosen för Arlanda igen:

ESSA 021130Z 021221 24008KT 7000 -DZ SCT003 BKN015 PROB30 1213 BKN008=

Den bekräftar också det vi ser på kartan med lätt regn och mycket moln.
I Skåne kan det nog bli lite blandat. Några lifter kommer säkert att gå, men också risk för standby
för moln. SCT/BKN kan både betyda att det är fullt hoppbart men lika gärna att det är för mycket
moln. Här får vi hoppas på att vi har lite tur.

En jetström på cirka 10000 meters höjd blåser med 100 knop. På ”våra” höjder behöver dock
detta inte betyda någonting. Här kan vi istället titta på det aktuella vädret igen:

ESMK 021220Z 26007KT 5000 HZ BKN012 07/06 Q1010 BECMG BKN035=

Här kan vi se att det mer lutar åt att det är mycket moln och att vi kanske inte har sån tur. Fast
som vi kunde konstatera tidigare finns det ett visst hopp om förbättring.

Att hitta prognoser

Prognoser, observationer, väderkartor och annat hittar du på Luftfartsverkets hemsida
www.lfv.se Klicka på ”FLYGTRAFIKTJÄNSTEN sedan till den del med ett ”C” med gul
botten. Gå därefter in under AIS/MET. För enkel väderanalys med vindar och temperaturer gå in
på GAFOR. Gafor uppdateras flera gånger per dag.

Med hjälp av prognoser, observationer och en väderkarta kan man som hoppledare få en bra
överblick över vad vädret gör. När man sedan vet detta, har man möjlighet att informera hopparna
på fältet om hur framtiden kan tänkas se ut. Men sen är det ju förståss så med väder att det ofta
blir nåt helt annat än vad man tror… hur mycket man än vet om meteorlogi ☺

/Anders Strandberg

11