När vi skriver en text baserat på vårt researchmaterialet har vi ofta ett problem att välja de viktigaste

delarna eftersom allt ser så viktigt ut.

För och framst måste man ta hansyn till läsaren. Om man skriver för mycket information om ett
ämne finns det en chans att läsaren känner sig som om han ska drunkna i alla uppgifter. Skrivarens
arbete är fundera lite på vilka uppgifter är väsentligaste att få fram ut källan.

För det andra vårt uppdrag är att bestämma oss för vad som ska vara kärnan i vår framställning vi
kan återkomma till i vår text. Kärnan är den viktigaste ideen vi fokuserar på och en god startegi är att
försoka att rymma hela kärnan i en mening. Till exempel författaren av artikeln jag berättar om för er
provade att hela tiden återvända till hans huvudsakliga idee Bearbetning av det insamlade materialet
– sovring, fokusering, organisering och inte minst disponering – har stor betydelse f;r l’sbarheten hos
den f’rdiga texten.

Den nästa viktiga saken vi måste satsa på är att organisera vår text, så att den är enklare för läsaren
att förstå. Ett bra sätt att organisera texten är att författa enklar argumentlista dvs argument för och
emot. Man måste också lägga märke till att skrivaren behöver ordna materialet enligt
samhörighetsprincipen, exempelvis genom att beskriva händelseförlopp i ordningsföljd istället för att
göra det i tidföljd. Nästa bra ide är att man kan använda över och underordning, dvs ordna uppgifter
i olika nivåer. Till exempel när man beskriver en god vän kan man göra en uppdelning i hans eller
hennes egenskaper och interessen och från där dela in hans egenskaper i de inre till exempel att han
är ambitiös och yttre exempelvis hens kläder och utseende. Den här tekniken kan ytteligare förlätta
skrivningsprocess.

När man har bestämt sig vad man vill åstadkomma med den