Download as pdf
Download as pdf
You are on page 1of 42
PERSON. OCH SKAPVAGNAR _ MOTOR B4B @ SVENSKA VOLVO PV-KLUBBEN. Tekniska Publikationer AKTIEBOLAGET VOLVO Pete e oats tc) SVENSKA VOLVO PV-KLUBBEN ©" °° Tnnehillsférteckning (Se ven alfabetske register) Beskrivning ....... iD Reparationsanvisningar 16 Undersdkning av motorn ........ 16 Arbeten som kan utfSras med motorn kvar i vagnen . 7 Demontering av motor ur vagnen sn Isrtagning av motor . 2 Rengéring av motorns delar . 2 Cylinderblock 23 Cylinderlock Vevaxel . Ram. och vevlager . Kolvar, kolvringar och kolvtappar Vevstakar . Kamaxel ‘Ventiler och ventilmekanism . 31 Svinghjul . 35 Swibrjeystem 36 Tiindsystem Briinslesystem Kylsystem ..... Hopsitning av motor . Motorfisten . Montering av motor i vagnen Inkdming av motor Felsikning ... Verktyg 2.2... Specifikationer .. 4 4 SVENSKA VOLVO PV-KLUBBEN Allmiint PY 444 och PV 445 fir forsedda med en fyr cylindrig toppventilmotor vars typheteckning ir BAB. Tre olika utféranden frekommer. Dessas detalj- nummer samt chassinumren di de inférdes i pro- duktionen framgar av filjande tabel. Motor, etaljne 195300 Det andra utfarandet skiljer sig frin det férsta i huvudssk genom annan utform kammar samt olika ventilfjidrar, ventiler och vipp- armar, Motor av det tredje utfrandet har till skill nad mot de bida férsta, higre kompressionsférhal: 01 495902 [E=nrs PV 444445 BESKRIVNING Monterad fr 0.m. chassine PV 445, 2 ; Dw | DS, 1109 DH, 5654 Sl VRIDNINGSMOMENT — |kyn ing av kamaxelns Bild 1. Effekt- och momentkurvor. Bild 2, Motor jran viinster. Luttrenare Oljepifyliningsloek 6 Ventilkipa 7. Cylinderlock 8. nspektionslucka 9. Férdelare 10. Cylinderblocke 11. Svinghjulekipa 12 Oljemitsticka 18. Brinalepamp 14. Hivarm fr hand: pumpning 15, Oljetrig 16. Ventilationsrie 17, Motorfiste 18 Transmissionskipa 19. Oljerenare 20, Fliktrem 21. Vattenpump PV 444—445 Jando, kortare tryckstinger, annan utformning av Kamaxelns kammar och ventilfjidrar samt saknar det réliga spjillet vid fSrvirmningsanordningen for inloppsrdret. Detaljnumret finnes instiimplat pi samma plat som motornumret. Pliten ar placerad pi higra sida ovanfér startmotorn. De for utférande- na gillande effekt- och momentkurvorna framgir ay bild 1. Bild 2 och 3 visar motorn frin vinster torn och higer, Liingd- och tvirgenomskirning av mo- torn visas pi plansch I. Motorn har 75 mm éylinderdiameter och 80 mm slagkingd som ger en total slagvolym av 1,414 it. Kompressionsférhallandet ar 6,5: 1 (det. nr 495300 ‘och 495301) samt 7,3: 1 (det. nr 495302) Cylinderblock Chlinderblocket ir utfrt av specalgjutjirn och Aiutet i tt stycko med Grre delen av vevhust. Cy. Tindecloppen dro borrade direkt § locket. Kylvat mantlarna omsluter férbrinningsrum och cylinder: lopp i dess helhet varigenom en effektiv och jiimnt fordelad kylning eres. 1-2 SVENSKA VOLVO PV-KLUBBEN Bild 3. Motor jrin higer. Forzncare Vakuumnie Kylsitskeilopp 6 Generator 7. Motorfiste 8 Reduceringsventil 10. Startmotor 11. Nummerplat 12. Svinghjulskipe 13. Ganrelage 1A Inloppate 15. Laftrenare Vevaxel ‘Vevaxeln ar tllverkad av hejarsmitt stal med nog- fgrant slipade ram- och vevlagertappar. Den ir sta- tiskt och dynamiskt utbalanserad samt lagrad i tre ramlager i vevhusets Gvre del. Ramlagren har ut- bytbara lagerskilar. Férutom i standarddimension finnas dessa lagerskilar i underdimensioner, vilket eer mijlighet att utan skavning och filning erhalla Korrekt lagerspel aven efter slipning av lagertappar- na, Tatning vid vevaxelns frimre inde astadkom. mes av en platbricka, s k oljeslungare, samt fltpack: ning. I bakre inden av vevaxeln erhilles titning medelst en direkt pat vevaxeln utformad oljeslungare som dterfor oljan till vevhuset. Bakom denna lj: slungare ligger dessutom en filtpackning runt vev- axeln, Ram- och vevlager Lager urna beste av en stilstomme som ver- dragits med lagermetallen babbits. Babbitsytan ir finarbetad till riktig diameter inom mycket sni toleransgriinser, Bakre ramlagret &r utformat med babbitsiverdragna flinsar avsedda att upplaga de axialtryck fri vevaxeln som uppstir, vid t. ex. ur- trampning, bromsning och acceleration. Kamaxel Kamaxeln ir utfird av segt stil med sitthirdade ‘och noggrant slipade kammar. Den ar lagrad i tre utbytbara bussningar och drives frin vevaxeln med snedskurna kugghjul med utvixlingsférhallandet 2: 1, Fér erhillande ay tyst ging och stor living pA kamaxeltransmissionen ir Kkamaxeln forsedd red fiberhjul medan vevaxeldrevet ar av stal. Kam- axellagren ha olika diametermitt, frimre lagret har den stérsta diametern, det mittre nigot mindre och det bakre lagret den minsta diametern. Férutom att plverka ventilmekanismen har kamaxeln till uppgift att driva oljepump och fardelare samt briinslepump. Oljepump och frdelare drives gemensamt fran ett spiralskuret drev pi kamaxeln, placerat mellan ey linder tre och fyra, utvaxlingsférhillandet ar 1:1. Kolvar och kolvringar Kolvarna a ay littmetall samt Sverdragna med ett tunt lager av tenn for att forhindra skirning under imingsperioden. Varje koly ar férsedd med tre fjdrande titningsringar av gjutjirn. De tw dvre har tll uppgift att tita mot kompressions- och fSrbrinningstrycket, medan den nedre skal dra- 8 ned den olja som under motorns gang kastas upp pi eylinderviggarna. Den ir dirfér férsedd med ‘ppningar fSrdelade pA ringens hela omkrets genom vilka den frin eylinderviggen avskrapade oljan kan pascera. I hottnen pi oljeringsspiret dr hil borrade runt kolven. Genom dessa hil gir oljan tila til sevhuset, Vevstakar Vevstakarna dr tillverkade av hejarsmitt stil och har Fsektion som ger stor styvhet och lig vikt. Vev stakens vze nde ar utformad till hal fr kolvtap: pen som hiir ér lagrad i en bronsbussning. V karma har utbythara lagerskilar av samma utforan- de som ramlagren. Vid slipning av ovalsitna eller repade vevlagertappar monteras lagerskalar av un- derdimension som ger korrekt lagerpassning vid ritt dimension pa lagertappen, Vid senare utfirande ar vevstakarna indelade i viktsklasser. SVENSKA VOLVO PV-KLUBBEN PV 444. 45 Kolvtappar_ Kolvtapparna ar tillverkade ay stl med lig kol- hhalt samt ythiirdade och slipade. Hitrigenom har er- hillits en seg kiirna som kan motsti pikiinningarna vid de héga forbrinningstryck som verkar pi kol- ven samt en hard yta med stor slitstyrka. Kolvt parna har flytande lagring, vilket innebir att de ir rirligt Iagrade i bide kolv och vevstake. Lasringar i kolven hindrar kolvtappen att férflytta sig i sin Fingdriktning. Ventiler ‘Ventilerna ar placerade i cylinderlocket och har utbytbara styrningar. Ventiltallrikarna ar utfarda av ett material som ir bestindigt mot etyliserat brains. Ventilerna paver tuyckstinger och vipparmar. De senare ir lagrade pi en gemensam lingsgiende axel som medelst fyra lagerbockar ar fastsatt ovanpa cylinderlocket. is frin kamaxeln av ventillyftare, Smirjsystem Motorn har trycksmérjsystem. Trycket erhilles fran en kuggbjulspump (1 bild 5) som suger oljan Skrwvhjul Reffelpinne Bussning Axel Bussning Anslutning fr tryekeBr Packning (ex.) Skew ?. Kughjul drive, Kugghjul, drivande Lock Saxpinne Stopp fr sil Sugrie jetta epeere Br Bee eH ww 9 87 Bild 4. Oljepump. (Tid, ut}.). Senare strand har fast sil SVENSKA VOLVO PV-KLUBBEN PY 444—445, Bild 5. frin vevhusets nedre del genom en sil (2), vilken forhindrar att mekaniska fororeningar passerar ge- nom pumpen. Silen ar (tid, utf.) av sk. flottértyp, vilket innebiir att den ar fastsatt vid ett vinkelbéjt rir som ir ledbart kopplat till oljepumpen. Genom denna anordning flyter silen ovanpa oljan och ole: pumpen suger till sig oljan vid ytan, Vid sen. uth, 1-4 Smarjsystemet. fir dock pumpen firsedd med fast sil. Frin pumpen pressas oljan genom tryckréret (3) till en Kingsgi- ende kanal (6) i blocket, frin vilken sidokenaler (7) borrade till ram- och kamaxellager (8). Frin ramlagren tryckes oljan vidare genom borrningar (5) i vevaxeln till vovlagren. Kolvtappen erhiller smi ning genom att olja som avskrapats frin eylinder- se °? viiggen rinner in till bussningen genom tvi hil i vey- stakens dvre nde. Vipparmsexeln, som ar rdrfor- tillféres olja genom en kanal (9) frin bakre kamaxellagret. Kanalen gar genom blocket, eylinder locket och vipparmsaxelns bakre lagerbock. Frin parmsaxeln pressas sé oljan ut till vipparmsbuss- ningarna, Oljan rinner fin vipparmsaxeln tillbaka Bill vevhuset genom en gjuten kanal i eylinderlocket. Transmissionsdreven smérjas fran frimre kamaxel- Jagret med olja som via en vinkelbijd plateinna rin- ner ned pi dreven. Frimre kamaxellagret smirjer fiven axialstyrbrickan, Fin transmissionskipen Aterfires direfter oljan till vevhuset férbi frimre ramlageriverfallet, Oljetrycket skall normalt vara kkg/em?, Fér att forhindra onormala tryck- gar i smérjaystemet, t. ex. innan oljan blivit uuppviirmd efter start av kall motor, finnes i systemet cn reduceringsventil (4), som begrinsar trycket. Den fr placeradl omedelbart efter oljepumpen i olje SVENSKA VOLVO PY-KLUBBEN PV 444445 { blocket och bestir av en fjderbelastad kolv id fr higt tryck friligger en kanal genom vilken en del olja gir tillbaka till vevhuset. Smirjningen av vipparmar och ventilskaft ar vid tid, utf. anordnad sisom skottsmérjning i vipparms- axcln, Vid senare utférande air dock tillférseln kon- tinuerlig, For att forhindra att olja suges genom ventilernas stymingar ar ventiler av senare utférande férsedda med ett spr i vilket en gummiring placerats, And- ringen ar inférd fr, o, m, motornr 22359. Tiindsystem Tiindsystemet ir i tid, utforandet av fabrikat Auto-ite, vid senare utfirande av Bosch fabrikat De bida utférandena iir dock i princip lika. Férde- laren, som drives frin kamaxcln, ir placerad pA 654 3 Bild 6. Taindsystemet, Tandlis Leading fran bates va solenoid Leaning fein genceator via reli ‘Tandapole Primérlindning Sekundivlindning 2 =e 7. Ligepinningsledning 8 Hégepinningsledning 9, Tindatiftckabel 10. 0, 1-5 SVENSKA VOLVO PY-KLUBBEN SVENSKA VOLVO PV-KLUBBEN PV 444—445 PY 444—445 motors viinstra sida, Den ir férsedd med sivil ger vikterna ett lige som bestimmes av centrifugal- Obs! Vid tomging sites vakuumnregulatorn ur funk- kkraften och fjidrarna. Dirvid vrides fordelaraxelns tion genom att gasspjillet di ticker hAlet till va- ere del framat i forhallande till rotationsriktning- kuumledning ccentrifugal- som vakuumregulator. Centrifugalregu latorn bestir av tv fjiderbelastade vikter som filjer med i flrdelaraxelns rotation. Vid rotationen inta- nt en, varvid tindningen i cylindern intriffar tidigare. 19 20 a roglerar siledes tindn ifugalregulaton vee ndspole ‘Tindspolen (4 bild 6), som hygger pi transfor- matomns prineip, ures av en i ett hilje inne primir- och sekundislindning (5 resp. 6). Prima Findningen, som arhetar med batterispinningen (6 volt) bestir av ett fatal varv med relatv tjock trad (ca 1 mm) och lindad utanpa sekundérlindningen men dock vil isolerad frin denna, Sekundérlindning- en som ar lindad niirmast jirmkiinan har ett stort antal tridvary ay mycket tunn tréd (ca 0,08 mm). Om primirlindningen a ansluten tll batteriet si kommer i brytningsigonblicket Krafft omkring sekundislindningen att (Grindras. Enligt elktrici tetas lagar alstras di en elektick stem i se- kundirlindningen. For att fa en kraftig gnista ford- ras hig spinning. Da den spinning som alstras i sekundirlindningen ar direkt proportionell mot an- talet tradvary férstis att sekundirlindningen bir ha stort antal tridvarv, Briinslesystem Fargasare i tidigare utférande ar av fabrikat Car- ter, senare utfdrande ay Zeniths fabrikat. Férgasare, Carter Bild 8. Flottir. Det ir mycket viktigt, att brinslenivin ar den riitta inte endast fér motorns funktion utan ven {ir brinslefGrbrukningen. Nivin far varken vara for hig eller for lig, Flottérsystemet omfattar flotérhus med Tock, flottér med arm (6), site (2) och nal (3), Flottirhuset utgir be rens uppeift ar att vid al lare for brinslet. Flotti- hastigheter pa motorn cs n. 3 | get i forhillande tll motorns varvtal. Oberoende av Forgasare av fabrikat Carter har modellbeteck- 5 | denna reglering arbetar vakuumregleringen som pa- ning W-0 618 S eller W-O 618 SA. Skillnaden mel- ; b sadly 2 verkas ay motorns belasting. lan de bide férgasarna Tigger huvudsakligen i hu. . <4 Fri frgasarens underdel leder ett klent rr till 2 dope arene rine merece ence - y a ; dare av olka utférande far ej forvislas. Férgasaren a. , 1 cen membrandosa, vilken ir fastsat pi fSrdelarhuset. eee ne o Membranet tir sammankopplat med kontaktplattan Gace eee secalad Pi . sony ir vridbart lagrad i firdelarhuset, Membranet eo ee te ‘och dirmed ven Kontaktplattan instiller sig 4 {0 Ss Funktionen kan limpligen indelas i fljande fem ae Bild 7. Fordelare, Auto-Lit. hallande tll det i insugningsriret ridande under- upper ee | trycket, Detta i sin tur varierar med belastningen. i % y oe ee Vid stort underiryck, vilket innebir lig belastning, 2 5 a, ewer wi les kontaktplattan mot frdelaraxelns rotations < Tote eee Tirso riktning, varvid tindningen hdjes. Vid litet under 4. Hogar. 6 5. Driaxeh 15. Kontaktarm tuyck Aterfires membranet och kontaktplattan av en ete 5 oe a een 1607 Yaceuriegalcec der, tarvid HatinicgeaeSNbeGIl vighagalle. 5 oe 7. Mlle Detta sker vid kad belastning pi motorn, Centrifu- {oo 6 Rees inj SY ag pea gal- och vakuumregulatorerna samarbetar siledes for Flottér o> aes, 10 Anadaning fr pind 20. Smtefeopy att ge riktigt tindlige i frhillande till sivil vary- ‘Tilllbdet till frgasaren och reg 11, Kondenstor 21. Fisplata tal som belastning. lenivan skites av flotérsystemet, bild 8, Bild 9, Accelerationspump, 1-6 7 SVENSKA VOLVO PV-! PV 444445 \UBBEN halla briinsleniviin vid samma hjd genom att éppna ler stinga nilventilen. Nalventilen finns i tv ut- foranden, dels fjiderbelastad, dels utan fjider. 2. Accelerationspump Accelerationssystemet, bild 9, bestir i stort av ‘pumpkoly med sting, inloppsventil, utloppsventil och ‘ccelerationsmunstyeke. Pumpkolven ar med ett Tinksystem sammankopplad med gasspjillets axel. Fran flottorhuset suges brinsle vid kolvens rérel- se uppit genom silen (4), inloppsventilen (3) och in i pumpeylindern (6). Di pumpkolven (7), vid nedtryckning av gaspedalen, rir sig nedit i pump- cylindern, pressas brinslet fri eylindern (6) ge- nom utloppsventilen (2) till accelerationsmunstye- ket (1) och ut i férgasathalsen. For att férhindra att brinsle suges genom acce- lerationsmunstycket vid konstant spjalléppning finns en kanal, som forbinder accelerationsmunstycket ‘med yiterluften. Fér att vid en hastig pumprirelse stadkomma en foelingd tid {or brinsleinsprutning- cn finns en fjader (9) placerad mellan pumpens hiv- arm (10) och férbindelsestingens hivarm (8). Tomging Tomgiings- eller ligfartssystemet, bild 10, reglerar den brinslemingd, som erfordras vid tomging eller liga hastigheter. (nee, Bild 10. Tomgdng. Briinslomingden bestimmes av ett tomgingsmun- stycke (4), monterat i férgasarhuset. Den starka sugning, som uppstir vid tomging eller lag fart di gasepjillet air si gott som stingt, stadkommer ven en sugning genom tomgingsk: nalen (3). Denna sugning fortplantar sig upp till luftblandningskanalerna (5 resp. 6). Hiirvid suges briinsle frin tomgingsmunstycket och blandas med lft fin luftkanalerna och suges vidare genom tom- singskanalen (3) ut i forgaserhalsen vid tomgings- porten (1). Tomgingsporten ir férlingd uppat vilket gir att si snart gasspjllet Sppnas nigot, diven tomgings- porten farstoras, Hirigenom kan en stérre kvantitet briinsle och luft sugas in i motorn, S ee i For att fa en for tomgingsvarvtalet limplig bland- ning mellan briinsle och Tuft, finnes en justerskruy (2), Denna vrides tll sidant lige, att motorn erhil- ler en jiimn och lugn ging. ‘Tomgingsvarvtalet, som skall vara ligst 300 varv/ ., instilles med en stoppskruv pi gasspjillets axel. 4. Hogfart Mellanfarts- eller hégfartssystemet, bild 1, trider { funktion, si snart motorn belastas eller kommer upp i higre vary, Briinslet tillfires hirvid forgasar- hhalsen genom huvudmunstycket (4), som utmynnar i tuftkonan (5). Bild 12. Choke. Da gasspjillet Sppnas astadkommer sugningen ett undertryck vid Iuftkonan. Brinslet i flottdrhuset pi- verkas dock av atmosfirtrycket, varav faljden blir, att briinslet inner genom regleringsmunstyeket (2) ‘och huvudmunstycket (4) ut i luftkonan och ner i frgasarhalsen, Bild 13. Forgasare, frin higer. Forgasarhus 7 Lsskrwy Skriv fe flotishs 8 Hivarm fr Tinksting 13, Anslutning fr brinsleledning 9. Hivarm for gasepjill 14, Flottrhos 10. Link 15 Accelerationspump uL Anslutning fr vakuumrie 12. Linksting fr snabbtomedng 16 Hiivarm med hillare SVENSKA VOLVO PV-KLUBBEN PV 444445 Brinsletillfarseln regleras av regleringsmunstye- ingsnilen (1). Denna erhiller laxeln (3) via en linksting (6) ‘och hiivarmen (7). 5. Choke Chokesystemet, bild 12, som endast anviindes vid start av kall motor samt under uppvirmningsperio- den, bestir av ett luftspjall (1) placerat i forgasa- rens dverdel. Det regleras frin en anordning pit in- strumentbriidan via en hivarm (3) och fjider (2). Dess uppgift ir att vid start ge motorn en fetare brinsleluftblandning. ir Iuftepjillet ar helt eller nastan stingt, halles sasspjllet nigot Sppet genom férbindelselanken (4). Hirigenom ernas littare start och man riskerar essutom ej att motorn stannar under uppviirm- ningsperioden. Férgasare, Zenith Forgasare av fabrikat Zenith monterad pi PV ‘WA —-AMS har typhetockning 30 VIG—9/C 1412 (tid. utf.) eller 30 VIG—9/C 1412 B (sen, utf.). I senare utforande ar férgasarens instllning och vissa detal- jer nigot findrade, Bild 14. Férgasare, fran vinster Luftepjill (choke) 17. Flste fr hiveting Hiivarm for luftpjall 18 Hivsting med trycksting fe Returfjider fr Inftpjill _accclerationspump Justerskruy for tomginge: 19. Justerskruy fr tomsding blandning (lufskruv) 20. Ekonomiventil, 1-9 SVENSKA VOLVO PV-KLUBBEN PV 444445 27:26 29 3011 28 Fargasaren skiljer sig i huvudsak fran den tidi gare monterade av fabrikat Carter diirigenom, att all brinsletillfirsel regleras av fasta munstyeken i firening med lufuillférsel, for anrikning eller ut- magring av briinslelufthlandningen vid olika helast- ningsférhallanden, Samtliga munstycken dr placera- de i flottérhuset och ftkomliga sedan detta bortta- sits fran forgasarens hus. Frin munstyckena leder Kanaler till en blandningskammare. I denna steila Kanslerna samman fér att utmynna i en pa bland- rningskammaren till en spets utformad, i férgasar- hhalsen inskjutande, spridare. Bild 15, Schematisk bild av 22 Forgasarens arbetssitt indelas Limpligen enligt faljande: 4. Accelerationspump, 5. Ekonomiventil 3. Tomging 6. Huvudmunstycke 7, Kompensiationsmunstycke 1. Flottés Flottérens uppgift air att hilla watt brinsleniva i forgasaren under alla belastningsférhillanden. Sy- stemet for flottiren framgir av bild 16. Brinslet Kommer in genom anslutningen (1) for flottorventilen (2) rinna ned i flottirhuset. Flot: ren (4) dr eylindrisk samt list inlagd i flottirhu- set. Den paverkar direkt flottirventilens nil (3) Flottérnivan hestimmes av brickor placerade mel- lan flottérventilen och locket, 2. Choke Choken, se bild 17, anviindes endast vid start av kall motor samt under motorns ppvitrmning. Cho- ken utgires av ett spjall (6), luftspjall, placerat i férgasarhalsens dre del. Det regleras fran ett regla- ge pa instrumentbriddan via en pa spjillaxeln mon terad hiivarm (5). Dess uppgift ar att vid start o¢ uppvirmning av motorn, ge den en fetare briinsle- luftblandning, Choken ir kombinerad med snabbtomgang, pi si sitt att gasspjillet dppnas nigot da chokespjillet stiinges, piverkat av en Kinksting (8) och twa hiiv- armar (7 och 9). Genom anordningen med snabb- tomging underlittas starten, Vidare minskas is. ken att motorn stannar under uppviirmningsperio- den, pi grund av ishildning vid spjillippningarna, eftersom en kad genomstrémning erhalles, SVENSKA VOLVO PY-KLUBBEN PV 444445, 3. Tomging Systemet fair tomgingen framgir av bild 18. Dé gasspjillet vid tomging ar niistan helt stingt, upp- star ett relativt stort undertryck i forgasarhalsen ne- danfér spjillet. Detta undertryck medfér en stark sugning genom tomgingskanalen (15). Kanalen stir i frbindelse med, dels luftkanalen (13) via Iuft- skruven (14), dels briinslekanalen (10) i bland ningskammaren via briinslekanalen (12) och tom- singsmunstycket (11). Harvid suges briinsle genom tomgingsmunstyeket, blandas med Iuft fin luft kanalen och fortsitter genom tomgangskanalen ut i forgasarhalsen vid nedre hilet (17 Sppnas nagot minskar sugningen genom nedre ka- Da gasspjiilet ws ylterligare tva hal en och firgasathalsen, Genom dessa hal ir sugningen stor, eniir de ir place rade just vid spjilléppningen. Férgasarhalsen till- {res i senare fallet briinsle och Iuft genom alla tre halen. Luftskruvens uppgift dr att ge en limplig bland ning mellan brinsle och Iuft vid tomging. Den reg: Jerar endast luftillfrseln och skall stllas i sidant lige att motorn far en jiimn och lugn ging. Bild 16, Flot. Bild 17. Choke, Bild 18, Tomgdng, Bild 19, Accelerationspump, PY 444-445, 4, Accelerationspump Accelerationspumpen bestir av en kolv (18), som liper i en cylinder, Kolven paverkas av en tryck- sting (21) frin gasspjillets axel via hivarmen (19) ch hivstingen (20) jiimte link. Vid kolvens rérel- se uppat suges brinsle in genom inloppsventilen (2m). Nir kolven, vid nedtryckning av gaspedalen, © sig nedat tryckes brinslet genom en kanal till kul- ventilen (23), vars kula Iyfter och stinger den Gvre ‘Sppningen, varefter brinsletstrmmar genom acce- Terationsmunstycket (22), blandningskammarens spridare och ut i forgasarhalsen. Inloppeventilen ir fGrsedd med ett litet hil, for aut brinslet i pampeylindern vid jgensatt munstycke eller vid sakta nedtrampning av pedalen skall iter- {ras tll flottichuset, Kulventilen (23) frhindrar Drinsletllrsel genom accclerationsmunstycket niir acceleration ej férckommer. I stillet suges luft ge- nom Sure halet. Bild 20. Ekonomiventi 5. Ekonomiventil Fkonomiventilen har en motsatt uppgift till acce- lcrationspumpen, nimligen att skippa fram mer luft {ill munstyckena och dirigenom gira blandningen, magrare. Systemet for ekonomiventilen framgér av bild 20. Ventilen bestir ay ett membran (27) monterat pi forgasaren, Detta piverkas av undertrycket i insug- 1-12 ve Bild 21. Huvudmunstycke. ningsréret genom en kanal (28). Membranet ar far- sett med en metallbricka, vilken stinger en luftpa sage (31) som star i forbindelse med kompensation: Kammaren (29) via luftmunstycket (30). En tredje Kanal (26) frbinder dock membranets insida med kanalen (25) fran fSrgasathalsens dre del [Nar undertrycket vid delvis appet gasspjall stiger, Bild 22. Kompensationsmunstycke. vilket ger dkat undertryck pi. membranets us ‘ppnas ventilen, Luft strémmar da diven férbi. ven: tilen, varvid brinslelufthlandningen blir magrare 6. Huvudmunstycke Huvudmunstycket till motorn vid nar i forsta hand brinsle stigheter ver tomgingsomradet. Brdnslet strimmar hirvid fran huvudmunstycket (33, bild 21), genom kanalen (32) i flotirhuset till blandningskammaren (34) och in i forgasarhalsen genom den pa blandningskammaren till en spets ut- formade spridaren (35). 7. Kompensationsmunstycke Kompensationsmunstycket dr tillkommet eniir hu- vudmunstyeket under alla varierande Kérfirhallan- den ensamt ej kan fstadkomma den ritta brinsle- Iufthlandningen. Kompensationsmunstycket star di {or i niira samarbete med huvudmunstycket. Frin kompensationsmunstycket (37), se bild 22, leder en kanal (36) till blandnin, Kanalen (36) stir dessutom i farhindelse med en vertikal kanal (38) (29 bild 15) beniimnd kompen- sationskammare, I denna finns upptll tva kanaler, vilka tillhir den tidigare omniimnda kanalen frm ckonomiventilen tll blandningskammaren. Briinslt i Kompensationskammaren stir normalt vid samma niva, som i flottérhuset och tjinar som extrareser- voar for kompensationsmunstycket, Da huvudmunstycket vid ligre motorvarv ej kan ge tillricklig manga brinsle, beroende pi det liga tundertrycket i luftkonan runt spridaren, limnar Kompensationsmunstycket ett extra tillskott Vid en dkning av spjilléppningen dkas behovet av brinsle. Om undertrycket hirvid stiger aver en viss ‘eviins kommer ven kompensationskammaren att timmas. Vid hijgre motorvary akar tllfrseln av briinsle genom huvudmunstycket, endr ett higre undertryck di ar radande j luftkonan runt spridaren. Tillforseln genom kompensationsmunstycket forblir emellertid i det niirmaste oférindrad, eller minskar i och med att Kompensationskammaren tits pi brinsle, enir

You might also like