1.

Ge exempel på en tydlig koppling mellan tänkandet hos en politisk filosof

och en valfri politisk revolution: 1688, 1776 eller 1789.

Ett bra exempel på detta är mannen vid namn Charles-Louis de Secondat

Montesquieu, även så kallad Montesquieu. Enligt Wikipedia (Wikipedia, Montesquieu
2022) var Montesquieu både en politiker och politisk filosof. Hans stora verk var en
bok kallad De l'Esprit des lois (Om Lagarnas Anda) som först lanserades 1748.
Boken innehåller bland annat Montesquieus maktdelningsprincip som bestod av att
dela upp de olika makterna i en stat som t.ex lagstiftande och domaren. Tanken var
att skydda folket mot orättvisa straff och maktmissbruk. Med Montesquieus tankar
om klimatlära och maktdelningsprinciper var detta avgörande för att forma de
politiska tankarna som har kommit till att kallas för liberalism. Han hade även stor
påverkan på de västerländska lagarna och statsform men framförallt påverkade
Montesquieu det Amerikanska frihetskriget och den franska revolutionen med det
nya makt tänkandet.

2. Beskriv övergripande de väckelserörelser som kom till Sverige under

frihetstiden, samt hur de bemöttes.

Upplysningstankar kom att påverka det lutherska prästerskapet. Prästerna började

kritisera istället för att predika från bibeln. Då kom det ut egna filosofiska tankar och
ideer genom att hänvisa till förnuft utöver bibeln för att uppfostra invånarna.

Det fanns flera riktningar i religionen som till exempel kunde vara pietisterna.
Pietister stod starkt för det religiösa livet och en personlig relation till gud. Det var
enbarts guds nåd och kärlek till människan som gällde. Enligt Wikipedia (Wikipedia,
Pietismen, 2021) hade Pietism sådan påverkan som ändrade på sådana lagar som
att det blev olagligt att be på privata områden (konventiklar) t.ex hemma. Detta var
riktat mot radikal pietisterna som ansågs farliga av myndigheterna.

Senare kom herrnhutismen in från tyskland som fokuserade på kristus offring och
lidande.

3. Ge en översiktlig bild av Hedvig Charlotta Nordenflychts syn på kvinnan.

Dra också gärna paralleller till andra kvinnliga författare.

Hedvig Charlotta Nordenflychts var en svensk författare som med hjälp av hennes
tankar och ideer var en av de första att göra ett av det feministiska stegen mot
kvinnors jämlikhet. Hon skrev många dikter i sin ungdom var av många av dem hade
liknande mål som Mary wollstonecraft. Båda skrev om att utveckla kvinnors kunskap
och förnuft samt få en bättre utbildning. Liksåväll nämns det i Wikipedia (Wikepedia,
Hedvig Charlotta Nordenflycht, 2021) som om wollstonecraft att Nordenflychts syn
för en bättre jämlikhet ligger i kunskap samt att de skulle bli bättre mödrar och
hustrur med en bra utbildning. Wollstonecraft tar också upp tankar om en bättre
utbildad kvinna kan ge en bättre uppfostran och moder.

Både Nordenflychts och Wollstonecraft hade starka argumentationer mot Jean

Jacques Rousseau kvinnosyn. Wollstonecraft skrev en bok och Nordenflychts skrev
en dikt där de båda svarade till Rousseaus påståenden i “Émile eller om uppfostran”.

4. Beskriv kortfattat det romantiska tänkandets inriktning på nation och folk,

och hur det kunde yttra sig.

Så som jag har förstått det så fungerar Romantiken lite som ett svar mot
industrialismen och upplysningen. Fokuset har tidigare legat på förnuft och
vetenskapen samt riktat sig mot en ljus framtid där människan bara ska förbättras.
Folk är trött på all framgång och växande utav städer och vill istället börja utforska
naturen och känslorna. Där kommer romantiken in och det nya idealet blev den
kännande människan. Under denna tid skapades nationen vilket ledde till många
skapelser av böcker och skrivande som sagor, konsten och målningar med starka
inflytanden av känslor och tankar.

1. Två viktiga skeenden som är centrala i skapandet av den moderna världen

är européernas upptäckt av omvärlden och den vetenskapliga revolutionen.
Redogör för dessa två skeenden och dess innebörder, och diskutera hur de
påverkade synen på världen, människan, religionen och den europeiska
självbilden. Fundera också över hur dessa två skeenden samverkade.

År 1450 höll sig västeruperena mestadels inom sina europeiska gränser med bl.a
handel. År 1800 skaffade europeerna globala kontakter via handel och utposter vilket
gjorde att dem började sprida sig i världen.

Henrik Sjöfararen var en stor framgång för upptäckten av omvärlden. Han var en
portugisisk prins som organiserade många upptäcktsresor. Med dessa resor samlad
han mycket kunskap för sjöfart och navigation bland annat. Han skickade flera resor
längre och längre bort mot afrika. Portugals läge låg vid världens dåvarande ände
mot den okända Atlanten, nära till Afrika. Dom hade ett bra läge på det vis att de fick
bra kontakt in mot medelhavet och den arabiska världen. Henrik Sjöfararen skapade
en sjöfartsskola som blev en samlingsplats för många kunniga människor. Allt från
Astronomer, kartritare, upptäcks resenärer och skeppsbyggare. Där studerades
astronomi, navigations instrument, de förbättrade kartritningar och samlade in mer
information och kunskap. Med all den kunskap som kom fram från alla resor och visa
människor skapades den förbättrade båten Karavellen. En robust och säker båt som
gav expeditionerna en större möjlighet att återvända i tryggt förvar efter långa resor.
Karavellen var en stor uppfinning som gav bra framgång för historiens sjöfarare. Det
blev plötsligt lättare att samla kunskap. Med karavellen kunde de fara ut över
Atlanten och lära sig hur vindförhållanden var i Atlanten. Nu kunde man segla snabbt
och utnyttja vindriktningar. För att sammanfatta, genom att åka ut på haven fick
människan mer erfarenhet vilket gav mindre rädsla för det okända för fiskare samt
sjömän. Människan vill alltid ha mer rikedom. Kryddor fanns i bl.a indien. Guld och
slavar var starka mål som gav europeerna en stor ekonomisk vinst. Det fanns även
religiösa motiv för att segla mer. Ju mer de segla ju mer kunde de sprida
kristendomen.

En annan känd och uppmärksammad resenär i samtiden var Vasco de Gama. Gama
var först med att färdas till de arabiska trakterna. Han seglade runt afrika och bar
med sig gåvor och handel. Nästa gång Vasco de Gama åkte till de arabiska trakterna
slutade det tyvärr med att han tände sina kanoner och rövade staden. Han tog
rikedomarna och återvände sedan hem. Dessa händelser har fått folk att
uppmärksamma att europa expanderar. Det blev ett år där europa ställs i centrum
även kallat eurocentriskt märkesår (år 1492).

Ett namn som många känner igen är upptäcktsresenärer Kristoffer Columbus. Han
införde bl.a en västlig rutt till Indien tack vare stöd från Spanien. Columbus var den
första att stöta på kontinenten som idag är kallad Amerika. Columbus trodde sig ha
hittat en ny ö och döpte den till San Salvador. Detta var bara börja på alla Columbus
resor som skall komma.

Efter dessa stora fynd från Columbus har andra resenärer valt att följa i hans spår.
vilket ledde till fyndet av Amerika. Giovanni Caboto (även kallad John Cabot) reste
också mot den nya ön men färdades mer norrut. Amerigo Vespucci sökte sig mer
söderut och var den första som formulerade att “Detta var för stort för att vara en ö.
Detta måste vara en kontinent”. Fernando de Magalhães (också kallad Magellan)
blev inspirerad av Columbus till att göra första världen runt resan. Tack vare
Columbus fynd kunde Vespucci avgöra att de hittat en helt ny kontinent som sedan
namngavs till Amerika efter Amerigo Vespucci.

En ny värld kom till under 1500-talet efter den nya kontinenten hittades. Det
skapades nya kolonier, mestadels små kolonier vid kusterna. Folk började driva en
global handel på ett helt annat sätt. Nya handelsstationer och små diasporan
samhällen. Handeln hamnade i händerna på europeerna på ett annat sätt än
tidigare.

En stor person under vetenskapliga revolutionen var amerikanska vetenskap

historiken Thomas Samuel Kuhn. han var en person som försökte förstå sig på de
vetenskapliga revolutionerna. Thomas S Kuhn skapade en universell modell för att
förstå vetenskapliga revolutioner. Denna så kallad paradigmskiften
(böjningsmönster).

Senare uppkom stora diskussioner om den geocentriska världsbilden, ett slutet,

statisk evigt universum som alltid har funnits (eller skapats av gud) vars tillstånd i de
övre supralunära sfärerna är oföränderligt. Planeterna rör sig med jämn hastighet i
perfekta cirkulära banor i denna övre supralunära (sfären ovanför månens kristall
sfär) sfär medans allt under denna sfär är i ständigt förändring där allt vittnas om
förfall och degeneration. Geocentriska modellen är fokuserad på att jorden är i
centrum och solen är fjärde himlakroppen plus att allt utanför månen är perfekt
medans den Heliocentriska modellen säger att solen är i centrum och allt inte kan
vara perfekt och symmetriskt. Den Heliocentriska modellen är den modell vi
använder idag. Denna modell fick Kaniken Nicolaus Copernicus att vilja förbättra
kalendern. Han ville basera kalendern på att jorden existerade bland andra som rör
sig runt solen på ett år och jorden snurrar runt sin egen axel på ett dygn. Han behöll
dock något från den geocentrisk modellen. Det är fortfarande jämna cirkulära
planetrörelser i ett statisk slutet universum. Med denna nya modell tillkom mycket
kritik mot Copernicus. Folk ifrågasatte om modellen kan vara verklig. En fråga som
ställdes var “Borde det inte blåsa en ständig orkan på jorden om den snurrar med en
oerhörd hastighet runt sin egen axel?”

Johannes Kepler kom senare in för att förklara platoniskt inspirerad mystiker. Han
påstod att gud har skapat universum efter matematiska principer. Han ansåg också
att variabelns ellipser ersätter cirkulära planetbanor och att variabelns hastighet
beror på närheten till solen. Dock fanns den en man vid namn Galileo Galilei som
hittade nya anomalier med ett egentillverkat teleskop. Med den informationen
provocerar han den kyrkliga överheten med populärvetenskapliga texter. Samtidigt
gör han tankeexperiment men inte för att belägga den heliocentriska modellen utan
för att visa att den inte kan motbevisas. Hans påståenden togs inte väl. Folk såg
detta som martyr för vetenskapen och Galilei beläggs med munkavle och sätts i
husarrest. Hans argument var såsom “Venus har tydliga fraser liksom månen,
Månen har ej perfekt yta utan har kratrar och solen har fläckar. Men astronomer
motargumenterade med att han hade smuts på linsen eller att den var dåligt slipad.
Vilket tillslut ledde till Newtons tankar om gravitationen där en enda gemensam fysik
för både makro- och mikrokosmos, atomer och planeter (och äpplen) lyder under
samma rörelselagar. Han kom tillslut fram till att gravitationen är det som driver fram
planeter i deras banor och bestämmer deras inbördes positioner.

2. Diskutera upplysningen som idéhistorisk epok. Vad var upplysningen?

Redogör för de centrala idéerna och deras innebörd, de viktigaste filosoferna,
samt även kvinnliga tänkares reaktioner. Och hur spreds idéerna, geografiskt
och i samhället? Kanske kan du också säga något om upplysningens
konsekvenser?

Upplysningen började under sent 1600-tal och blir den största ideströmningar under
1700-talet. Det skulle kunna vara en fortsättning eller en förlängning efter den
naturvetenskapliga revolutionen. Under upplysningen har människor en stark tilltro
till människan sedan den naturvetenskapliga revolutionen, det vill säga att
människan kan utforska världen och vetenskapen med hjälp av “trial and error”. Med
detta, växer tron på människans förnuft fram. Det blir ett stort fokus på individens
egna förmåga samt att tolerans och frihet hålls högt. Många av dessa nya tankar
kommer från de vi kallar upplysningsfilosofer. En av de stora upplysningsfilosoferna
var John Locke. Han skrev bland annat en skrift om just tolerans som gjorde honom
till en av de främsta förespråkare för trosfrihet. Ett större talesätt som Locke hävdar
till är “vi föds som oskrivna blad” (Wikipedia, Tabula rasa, 2023). Med livets gång
skriver vi på vårt egna blad vilket blir vårt egna förnuft, samlade erfarenheter och
kunskaper. Litteraturen bidrog till människors tänkande.

Under upplysningen uppstår även många stora framsteg var av en av dom är i

naturvetenskapen t.ex får hur Isaac Newton listar ut hur tyngdlagen fungerar genom
att få sitta under ett träd och få ett äpple i huvudet. Ideströmningar var som störst i
Frankrike och storbritannien men visade sig självklart även i Sverige. Ett exempel är
Carl von Linné med sina klassificeringar och Anders Celsius som döpte en ny
temperaturskala efter sig själv.

Makten under upplysningen styrs av två auktoriteter: kyrkan och staten. Tillsammans
bestämmer dom majoriteten av det som händer is samhällen. Angående religionen
så är det få människor som inte tror på gud men ändå börjar många att ifrågasätta
kyrkan som institution. Den stora ideen om detta är som tidigare nämnt tron på
människans egna förnuft. Alla människor är självständiga och har ett eget tänkande
samt frihet. “Frihet” Ett starkt ord under upplysningen.

Genom att läsa romaner och böcker kan människor få en koppling till sig själva och
utvecklas. Romaner slog först ut i Storbritannien där bokmarknaden var som störst.
En populär bok som uppstod bland britterna var Robinson Crusoe skriven av Daniel
Defoe. En äventyrsroman som släpptes 1719 och gjorde Defoe världsberömd.
Robinson Crusoe är en strandad man på en öde ö som använder sin kunskap och
förnuft för att överleva. Skönlitteraturen under upplysningen var inte endast gjord för
att underhålla utan också för att sprida upplysningens ideer. Robinson Crusoe är
bara ett av de exempel genom hur man använde litteratur för att sprida kunskap och
budskap. En anna stor filosof som också spred kunskap med sina böcker var Jean
Jacques Rousseau med sin bok “Émile”. Boken handlar om en pojke som växer upp
utan föräldrar, men huvudsaken med boken är att den ger instruktioner för
barnuppfostran. I Rousseaus bok skrev han en del särbehandlingar bland könen.
Om hur kvinnor inte var lämpliga för att ha eget tänkande vilket triggade många
kvinnliga filosofer som bland annat Hedvig Charlotta Nordenflychts och Mary
Wollstonecraft som båda har gjort väl igenkända texter med motargument och svar
till Rousseaus påståenden i form utav böcker och dikter.

Det fanns även ett annat sätt att sprida tankar och ideer på kallad satir. Detta var en
stil som provocerade, lockade till skratt och gav en möjlighet att skriva förfärliga
saker. Satir användes bland annat för att kritisera och förbättra samhället på ett
känsloväckande sätt. Med satiren doldes uttrycket för att kritisera missförhållanden
bakom skämt och överdrifter. Jonathan Swift är känd för Gulliver's travels men han
skrev även en sjuk satir som kallades “A modest proposal” då irland hade en ruggig
svält. Gullivers text innehöll en satir med ett förslag om att föda upp barn tills dom
blev feta för att sedan kunna mätta folket. Voltaire var nog den mest kända när det
kom till upplysningsverk. Enligt Wikipedia (Wikipedia, Candide, 2021) skrev han en
kort satirisk roman kallad “Candide” om hur man med hårt arbete och slit kunde
uppnå framgång. Voltaires verk inspirerade också bland annat Anna Maria
Lenngren. Hon skrev en känd dikt “Några råd till min kära dotter, om jag hade
någon”. Lenngren används oftast av satir eller ironi i sina dikter.

Satiren kunde oftast riktas mot de makthavande som monarkin. Frankrike började
verkligen att använda sig av satiren där dom var trötta på fattigdomen och
orättvisorna. Varav detta ledde till ett kaos i slutet på 1700-talet. Folk tog
upplysningstankarna till verket sådant som blivit sagt i form av t.ex “Den siste
kungen skulle strypas med den siste prästens inälvor” (Wibeck, 2006) sagt av
Voltaire. Detta kom till att skapa en revolution. Franska revolutionen för att vara mer
precis. Revolutionen ledde till sist fram till störtandet av kungen i hopp om att folket
kan bestämma för sig själva. Tyvärr avslutades upplysningen med revolution, krig
och blodspill.

Självklart har upplysningen påverkat dagens samhälle enormt. Från upplysningen

har vi fått användning av demokrati och yttrandefrihet. Svenska akademien kom till
från upplysningen. Sättet att skriva på som Robinson crusoe är fortfarande populärt
än idag. Det uppstod tillochmed en genre efter denna bok kallad “robinsonader” där
det handlar om överlevnad på en öde plats, oftast efter en tragisk olycka. Sättet att
hantera fakta på med Encyklopedin har vi tagit användning av i dagens samhälle
genom till exempel webbsidor som wikipedia. Satiren framförallt är ett vanlig
förekommande i dagens sociala medier. Men huvudsakligen har Upplysningens
ideer om hur människan ser sig själv som egentänkande, skapat den acceptans i
samhället och gjorde världen mer jämställd.
Referens

Candide, Budskap. (2021, april 5). Wikipedia. Hämtad Januari 15, 2023 från
http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Candide&oldid=49083874

Charles-Louis de Secondat Montesquieu. (2022, mars 8). Wikipedia . Hämtad

Januari 14, 2023 från
http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Charles-Louis_de_Secondat_Montesquieu&
oldid=50246516.

Hedvig Charlotta Nordenflycht. (2021, november 29). Wikipedia. Hämtad Januari 15,
2023 från
http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Hedvig_Charlotta_Nordenflycht&oldid=4988
8870

Pietism. (2021, maj 8). Wikipedia. Hämtad Januari 14, 2023 från
http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Pietism&oldid=49213740

Tabula rasa, under Locke (17th century), (2023, Januari 14). Wikipedia . Hämtad
Januari 15, 2023 från
https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Tabula_rasa&oldid=1133595238

Wibeck, S. (2006, Juni 9). Den ofelbare. Populär Historia. Hämtad Januari 14, 2023
från https://popularhistoria.se/religion/kristendom/den-ofelbare