1.

Beskriv nedbrytningen av protein, kolhydrater och fett under

matspjälkningen.
Matspjälkning av olika ämnen sker i flera olika kroppsdelar och beroende på vilken
sort mat vi äter, bryts den ner på olika sätt men i helhet så samarbetar alla dessa delar
för att få en fungerande matspjälkning.
Själva ordet matspjälkning siktar på nedbrytning dvs att bryta ner större molekyler till
mindre för att kunna utvinna aminosyror, glukos och fettsyror som sedan ombildas
eller används (förbränns) av olika organ och celler för att kunna producera energin
som kroppen behöver.
Dessa kroppsdelar består av: Munhålan, matstrupen, magsäck, tunntarmen eller
tolvfingertarmen och tjocktarmen. Dessa delar bryter ner olika ämnen och fungerar på
olika sätt men tillsammans smälter de ner det mat vi äter och det kvarstående
osmältbara ämnen hamnar slutändan i avföringen.
Till skillnad med bakterier då deras matspjälkning börjar redan i omgivningen genom
att tillföra viss enzymer som bryter ner ämnen, har vi en mera avancerad system där
den startar i munhålan och avslutas i tjocktarmen.

Munhålan: Den bryter ner maten både mekanisk men även kemisk. Den mekaniska
nedbrytningen sker när vi tuggar på maten med hjälp av våra tänder och käke och den
kemiska spjälkningen görs med hjälp av enzymer som finns i våran saliv. Saliv
produktionen sätts igång av spottkörtlar redan när vi känner lukten av maten. Saliv har
också till uppgift att döda de flesta av farliga bakterier som intas med maten samt lätt
göra tuggandet men även underlätta sväljningen av nedbrutna maten. Här sker det
mesta av smältningen av kolhydrater med hjälp av enzymer i salivet. Kolhydrater
förvandlas till glukos för att sedan upptas av tunntarmen vilket ger den energin
kroppen behöver.

Matstrupen: I helhet, gör inte matstrupen någon nedbrytning eller avsmältning av

maten utan den fungerar som en länk mellan munhålan och magsäcken och ser till att
reglera sväljningen av maten med hjälp av muskler och saliv samt hindrar att mat ska
hamna i luftvägar genom att automatisk fälla ner struplocket.

Magsäck: här börjas proteiner och fett att brytas ner för att sedan omvandlas till
aminosyror i tunntarmen och upptas av kroppen. Föda bearbetas mellan 2-6 timmar i
magsäcken. Här sker både mekanisk men för det mesta kemisk nedbrytning. Den
mekaniska nedbrytningen sker genom att magsäcken med hjälp av muskler rör om
och knådar födan om och om för att lättare bryta ner den. Magsäcken innehåller även
vätska som för det mesta består av slem saltsyra och pepsin som utför den kemiska
smältningen. Magsaft produceras av de epitelceller som vi har i kroppen. Magsäcken
har en sur miljö där p-H värdet är 2. Denna sura miljön möjliggör för pepsin att angripa
och spjälka proteiner till aminosyror för att sedan upptas av kroppens celler och
omvandlas till egen protein baserat på cellens MRNA kod. Saltsyran har i princip
samma funktion där den via kemisk process bryter bindningar mellan proteiner. Den
sura miljön i magsäcken bidrar till att skadliga bakterier och mikrober inte överlever
men den är också frätande och skadlig för magsäckens väggar. För att undvika skada,
är ytan täckt av slem så att den frätande saltsyran och pepsin inte skadar magsäcken
och orsakar magsår.

Tunntarmen: Efter magsäcken förs födan vidare till tunntarmen som består av 2 delar.
En inledande del som är ca 20-30 cm lång och kallas för tolvfingertarmen.
Matsmältnings enzymer som finns i tarmen bryter ner fett till fettsyror och kolesterol.
Även levern, gallan och bukspottkörtel har sin påverkan i den delen av nedbrytning.
Förutom att lever reglerar upptaget av ämnen baserat på behovet, gör levern en
utsöndring av galla som innehåller bilirubin vilket består av rester från nedbrytande
röda globuler och gallsalter som separerar olika fetter från varandra men även
bukspott från bukspottkörtel underlättar ytterligare nedbrytning samt neutralisering av
föda. Vidare i tunntarmen som är ca 6 m lång och byggt vecklad upp och ner, tas upp
det mesta av ämnen som kroppen behöver (vatten, kolhydrater, protein, vitaminer, salt
osv) Här tillsätts ytterligare mera vätska ca 7 liter för underlätta fortsatt nedbrytning
och upptag. tunntarmen har väggmuskler som via peristaltisk rörelse för födan vidare i
tarmen och på slemhinnan finns små utskott så kallade tarmludd vilket innehåller ett
lager av tarmceller som tar upp näring. Villi och mikrovilli som är utskott som sticker ut
som finger liknande föremål från tarmytan har till uppgift för att ge större
absorptionsyta då om det sker för långsamt, kommer koncentrationen av näring i
blodet i jämförelse med tarmlumen vara för lite och då bidra till ingen diffusion. Villi
består även av lymfkärl och tar upp den del som ska vidare via blodet (aminosyror och
socker) dock går ca ¾ vidare till levern. Vandringen av föda tar upp till ca 5 timmar
vilket är nödvändig för att kroppen ska hinna med upptaget av ämnen.

Tjocktarmen: Till sist, förs den kvarstående födan vidare till tjocktarmen som är ca 1,5
m lång. Här görs inte så mycket mer av matsmältningsprocessen utan vattnet som
tillfördes i tunntarmen tas upp via osmos och kvarstående blir till avföring som bland
annat innehåller bilirubin, bakterier, döda celler, stärkelse och cellulosa. Detta fungerar
sämre när vi får en viss infektion vilket orsakar diarre. I tjocktarmen finns en viss
bakterie som har produktionen av vitamin K som uppgift.

Källor

https://www.coursehero.com/u/file/76948081/Biologi2docx/
 https://www.1177.se/Vasternorrland/liv--halsa/sa-fungerar-kroppen/matsmaltningsorga
nen/ är statlig organisation som är faktagranskat och sammarbetar med sakkunnuga
som jobbar i vården och trovärdig

https://www.tomtit.se /vara-experiment/Plan4/matsmaltningen/ är en vetenskaplig

organisation som samarbetar med flera pålitliga organer och är öppen för allmänhet
och därför trovärdig i denna nivå.

https://sv.wikipedia.org › wiki › Proteinomsättning är en multiinfo sida som granskas och

kompletteras av många användare runtom i världen och därför trovärdig information

fettomsättning - Uppslagsverk - NE.se

https://www.ne.se › uppslagsverk › encyklopedi ›
är en statlig organisation som jobbar med vetenskap och är trovärdig

2. Förklara hur gasutbytet mellan lungorna och blodet går till.

In och utandning sker via mun och näsan som sedan går vidare via luftstrupen vilket i
sig delar sig i två huvudsakliga delar som går till var och en lunga därefter delar sig till
mindre gren lika luftrör även så kallad för brunker. Ju längre in i lungorna ju tunnare
brunker som sträcker sig i hela lungorna och avslutas med lungblåsor eller alveoler.
Lungvävnaden är uppbyggda på så sätt att få mest möjliga kontaktytan för gasutbyte
mellan luft och blod. Här sker en diffusion liknande process då den syrefattiga blodet
som förs till lungorna via de många många hårfina och tunna blodkapillärer som
omringar och nuddar alveolerna, reglerar koldioxidtrycket i blodet. Då koncentrationen
av koldioxid är lägre i alveoler, trycks ut koldioxid ur blodet och på samma sätt då
koncentrationen av syre är högre utanför kapillärer förflyttas syre in i blodet för att
utjämna koncentrationen.
Hela den processen är beroende av två andra kretsar som kallas för den lilla och stora
kretsloppet. Det blod som är syrefattig dvs koldioxid rikt förs från höger hjärtkammare
in i lungartären som sedan rinner vidare till de små kapillärer i lungorna där görs
utbyte av syre och koldioxid som förklarat ovan för att sedan den syrerika blodet föras
via lungvener in i den vänstra hjärt förmaken. Därefter rinner blodet ner i den vänstra
hjärtkammare för att då pumpas ut via stora kroppspulsådern (Aortan) vidare till olika
celler och organ i kroppen. På samma sätt som i lungorna fast i omvänd ordning
utbyts syrerikt blod med koldioxidrikt blod där cellerna om igen via diffusion reglerar
trycket och koncentrationen av syre och koldioxid. Då det är mera koncentration av
syre i blodet än i cellen, diffunderar cellen koldioxid ut i blodet och intar syre.
 Slutändan sugs den syrefattiga blodet tillbaka via vener till den övre högra hjärt sidan
(höger förmak) för att då rinna ner till högra kammaren och göra om det hela
processen.

Källor

https://1177.se/vasternorrland/liv--halsa/sa-fungerar-kroppen/luftvagar-och-lungor/

https://www.hjart-lungfonden.se/halsa/hjart-lungskolan/lungorna/

3. Efter filtreringen av blodet i den del av njuren som kallas Bowmans

kapsel har vi en väldigt utspädd primärurin. Beskriv hur
återtagandet av vatten till blodet går till
Njurarnas största uppgift är att reglera vatten och salthalter (homeostas) i blodet
samt att rena blodet från avfall som ska ut ur kroppen. Exempel på avfall är rester av
nedbrutna ämnen som man har fått i sig och det mesta är rester som har bryts ner
från proteiner. Då proteiner innehåller aminosyror som innehåller kväve och
nedbrytningen orsakar ammoniak vilket är giftig och därför måste kroppen göra sig
av med men ammoniak förvandlas till urea för att sända ut den med urinen. För att
njurarna ska kunna filtrera blodet krävs det mycket tryck och därför får njurarna blod
direkt från aorta. Blodet leds till övre delen så kallad Njurpyramiden och här
produceras urin. I den delen av njurar finns enormt många nefroner ca 1 miljon i
varje njure. Ett nefron består av två delar. Ena är njurkroppen som är ett litet
kärlnystan och ett system av kanaler som är omgivna av små blodkärl. Blodet trycks
in i systemet och då den höga trycket gör att salter och vatten och andra ämnen
trycks ut ur kärlen och då bildas primärurin. Kroppen bildar ca 180 dm^3 om dygn
och just därför måste den koncentreras annars måste vi ha enorm vattenintag och i
princip sitta på toa hela dygnet för att kissa ut denna mäng. För återuppta vatten och
näringsämnen, färdas primär urinet i rör/kanal liknande system så kallad henles
slynga som är omgivna av kapillärer som ligger tätt inpå henles slyngan. Då vatten
koncentrationen är högre i systemet än i blodkärlen diffunderar vattnet tillbaka i
kapillärer, men även glukos, salter och aminosyror trycks också tillbaka i kapillärer.
Dvs fenomenet osmos. Då bildas så kallade sekundärurin som man sedan kissar ut
ur kroppen. På samma sätt regleras även vattenbalansen i kroppen.
 Källor
https://www.1177.se/Vasternorrland/liv--halsa/sa-fungerar-kroppen/njurar-och-urinva
gar/ hämtad: 2022-04-06 Är Sveriges största och mest betrodda vårdguid. Det är en
tjänst från Sveriges regioner och opartiskt.
https://ehinger.nu/undervisning/index.php/kurser/biologi-2 hämtad 2022-04-04
Drivs av utbildade lärare för att ge extra stöd på nätet och har trovärdig information

https://biomedicinskanalytiker.org/2014/04/17/njurens-funktion/ hämtad 2022-04-05

Är Sveriges största site för bioanalytiker samt alla information överensstämmer med
samtliga källor.